Medlemstidning för Miljöpartiet de gröna i Stockholmsregionen • nummer 1 2014

6 10

I STOCKHOLMSREGIONEN

feminism 2014

STREETGÄRIS: VÅRA OLIKHETER ÄR VÅR STYRKA. Nätverket för alla som identifierar sig som kvinnor fyller ett år. Istället för att bråka om vems åsikter som är rätt, omfamnar de sina olikheter och fokuserar på handling.

DEN JÄMSTÄLLDA STADEN. Vad har vägar, gathörn och kollektiv-trafik med jämställdhet att göra? Vi reder ut begreppen och tittar på Solna Boulevard, ett färskt förslag från Miljöpartiet i Stockholms stad och Miljöpartiet i Solna.

ANSVARIG UTGIVARE:Anders Wallner anders.wallner@mp.se

FORM:Henrik Karlsson henrik.karlsson@mp.se

ADRESS:Grönt i StockholmsregionenPustegränd 1-3118 20 Stockholm INFO:

Tidningen Grönt i Stockholmsregionen ges ut av Miljöpartiet de gröna i Stockholmsregionen och är en regional bilaga till tidningen Grönt.

INNEHÅLL

MEDARBETARE I DETTA NUMMER:Mikael Carlsson, Fredrik Hjerling, Henrik Karlsson, Gabriel Liljenström, Malin Fijen Pacsay, Annica Hjerling

Har feminsimen gått för långt?

Den jämställda staden

SIGNERAT

TEMA FEMINISM

2

6

UTKIK

StreetGäris: VÅRA OLIKHETER ÄR VÅR STYRKA

9

BAR GRÖN DELUXE FEMINISM 2014

5

KANDIDATPRESENTATION

Stockholmsregionens toppkandidater till riksdagen

10

Har feminismen gått för långt? Har den spårat ur? Det är frågor som ställts av media den senaste tiden. Journalisten Belinda Olsson ägnade tre timmar i Fittstim: Min kamp åt att försöka bevisa att så är fallet. Tittarna blev medtagna på en resa till det hon kallar hendagis, Ebba Witt Brattströms dammiga källare och en jakt på Ulf Lundell för att få oss att förstå hur världsfrånvänd feminis-men är idag. Men Gudrun Schymans trötta suck som svar på Olssons fråga om den urspårade feminismen måste anses vara det mest relevanta i hela serien.

Utanför teverutan startade en stor debatt, en stark feministisk motrörelse synliggjordes och att följa dess utveck-ling har varit mycket mer intressant än något av de tre teveprogrammen. På en vecka fördubblade Feministiskt Initiativ sitt medlemsantal och de har i skrivande stund över 6 000 medlemmar. Frågan om att införa en samtyckesparagraf i sexualbrottslagen har också debatterats

flitigt under vintern. Bland annat tack

vara #FATTA-kampanjen men även på grund av ett antal uppmärksam-made friande våldtäktsdomar.

Inför Internationella kvinnodagen synliggjorde fackförbund och kvinno-organisationer för tredje året i rad löneskillnaderna mellan män och kvinnor genom det gemensamma initia-tivet till 15:53-rörelsen. Och i sommar i Malmö kommer Nordiskt Forum att samla ca 15 000 feminister till en stor konferens om kvinnors rättigheter och jämställdhet.

Så, är alla dessa personer ute och snur-rar? Sedan 2011 har mäns uttag av föräldraförsäkringen stått helt still och män tar endast ut 9 procent av dagarna under sitt barns första levnadsår. Kvin-nor står för ca två tredjedelar av alla sjukskrivningar, nio av tio flickor mår dåligt av reklam. Majoriteten av de som döms för brott är män, 98 procent av de som misstänks för sexualbrott är män. 3 procent av förskolepersonalen är män, 6 procent av VDar i börsnoterade bolag är kvinnor. Under sin livstid tjänar kvinnor 3,6 miljoner kronor mindre än män och under Alliansens ledning har skillnaden mellan mäns och kvinnors inkomster ökat med 40 procent.

Så nej, feminismen har varken gått för långt eller spårat ur. Det brinner en stark feministisk eld i samhället. Så låt oss göra supervalåret till ett feministiskt supervalår.

Helena Hellström GefvertSammankallande i Miljöpartiets Jämställdhetskommitté

SIGNERAT

Har feminismen gått för långt?

NY PÅ JOBBET GABRIEL LILJENSTRÖM

Luften i Stockholm är för dålig. Miljöpartiet i Stockholms stad lovar att förbättra den efter valet, genom ett dubb-däckförbud i hela Stockholms innerstad.

Våren är här! Det betyder sol, längre dagar och utehäng. Tyvärr betyder det också att du andas in farlig luft när du är ute på Stockholms gator. Halten av farliga partiklar ökar nämligen när gatorna blir torrare. Under 2013 överskreds EU:s gräns för farliga partiklar vid fyra av fem uppmätta gator i Stockholms stad (på den femte stationen låg partikelhalten precis på gränsen). Dessutom överskreds EU:s gräns för kväveoxid med råge.

Den dåliga luften är särskilt farlig för barn och äldre med hjärt- och kärlsjukdomar. Partiklar

beräknas orsaka omkring 430 förtida dödsfall varje år i Stockholms län. EU hotar med böter på flera miljoner kronor om luften inte blir bättre.

– När vi får väljarnas stöd i det kommande valet kommer vi se till att det vidtas åtgärder för att barnen i Stockholm ska få en renare luft att an-das, säger Daniel Helldén, oppositionsborgarråd i Stockholms stad. Vi vet att ett dubbdäcksför-bud skulle ge stor effekt på luften och det är något som vi kommer att införa efter valet.

KONTAKTA KANSLIET

Annica HjerlingKanslichefannica.hjerling@mp.se

Nina Larsson Kanslisekreterarenina.larsson@mp.se

Gabriel LiljenströmValsamordnaregabriel.liljenstrom@mp.se

Malin Fijen Pacsay Organisationsutvecklaremalin.fijen.pacsay@mp.se

Henrik KarlssonKommunikatörhenrik.karlsson@mp.se

Mikael Carlssom Kommunikatörmikael.carlsson@mp.se

Så om du har frågor om valrörelsen i valkretsen Stockholms län – vänd dig till Gabriel.

Gabriel har en bakgrund som bland annat språkrör för Gröna Studen-ter, sekreterare för partiprograms-gruppen och politisk sekreterare på Stockholms läns landsting.

Du når Gabriel på gabriel.liljenstrom@mp.se.

För valkretsen Stockholms stad är Christian Valtersson valsamord-nare sedan i höstas. Han nås på christian.valtersson@mp.se.

FARLIG LUFT I STOCKHOLM

Gabriel Liljenström är sedan årsskiftet regional valsamordnare på Miljöpartiet i Stockholms-regionens kansli.

4

Foto: Mikael Carlsson

VÅRKAMPANJ: Valrörelsen är igång! I vår utlyser vi en samtalstävling mellan Stockholmsregionens 26 kommunavdelningar. Flest samtal vinner. Håll utkik efter mer info!

BAR GRÖN DELUXE FEMINISM 2014En av årets bästa kvällar ägde rum den 6 mars på Kägelbanan. Bar Grön Deluxe bjöd på kloka gäster, grym musik och intressanta utställare.

När Miljöpartiet i Stockholmsregionen och Miljöpartiets Jämställdhetskommitté anordnade Bar Grön Deluxe så gjordes det under parollen extra allt. Vi ville fira in det feministiska valåret 2014 genom att lyfta fram handlingskraftig och utåtriktad feminism.

Den ständiga talkshow-värden Moa Svan gästades av inga mindre än Jenny Ström-stedt (journalist och programledare), Lawen Mothadi (författare och journalist), Soraya Hashim (Rättviseförmedlingen), Aleksa Lundberg (regissör och skådespe-lare), Åsa Petersén (frilansskribent och författare), Hanna ”Ghandina” Borglund (StreetGäris) och Inga-Britt Ahlenius (Riksrevisionsverket och FN). Känn på den gästlistan!

Som om det inte vore nog så bjöds vi på musik av CLEO & Kristin Amparo (Fem-tastic) och Tiffany K. Dessutom gästades vi av utställare som Sveriges Kvinnolobby/Nordiskt Forum 2014, Riksförbundet Internationella Föreningar för Invandrar-kvinnor, Rättviseförmedlingen, Crossing Boarders, Add Gender, Unga Tur och Män för jämställdhet. Som pricken över i spe-lade Miss E skivor.

Vi ville visa kraften i feminismen. Efter den här kvällen är det nog ingen som tvivlar på den. De bestående känslorna är glädje, hopp och beslutsamhet.

Bar Grön återkommer 23 april på Kägel-banan, då med tema Europa. Isabella Lövin är en av gästerna. Vi ses då!

Foto: Fredrik Hjerling

Den jämställda stadenVi bor i Sveriges största stadsregion. Det påverkar oss på många sätt, vare sig vi vill det eller inte. Frågan är hur det påverkar vår jämställdhet? Kan staden göra oss mer eller mindre jämställda? Susanne Nordling och Anna Molén Thorson tycker till.

TEXT: Mikael Carlsson

TEMA FEMINISM

7

I februari lanserade Miljöpartiet i Solna och Miljöpartiet i Stockholms stad försla-get Solna Boulevard. Det är ett samarbets-projekt med syftet att binda ihop städerna Stockholm och Solna. Det är också ett försök att skapa en levande stad i ett om-råde som idag är stendött. Boulevarden skulle göra om Solnavägen till en prome-nadvänlig stadsgata med plats för cykel och kollektivtrafik. Ett par veckor efter att Solna Boulevard har lanserats, träffar jag Susanne Nordling. Hon är gruppledare för Miljöpartiet i Solna och en av de drivande krafterna bakom projektet.

– Du kan egentligen ta en promenad från Vasaparken i Stockholm, eller till och med från Centralstationen, till Solna centrum, säger Susanne. Det är inte särskilt långt, ungefär fyra kilometer. Men det är ingen som gör det, för bilarna kör i upp till 80 kilometer i timmen på Solnavägen. Utan-för Stockholms innerstad är det inte längre en vänlig stadsmiljö.

Om du, kära läsare, vill uppleva den här gränsen som Susanne pratar om, kan du ta en promenad längs Norra Stationsgatan i Stockholm. På ena sidan har du Stock-holms stad, med sin täta kvartersbebyg-gelse. På andra sidan har du … motorväg och stora ytor. Stadsplanerarna verkar ha trott att storstaden tog slut vid kommun-gränsen.

– Den insikten är grunden till Solna Bou-

levard, menar Susanne. Bara för att du har nått gränsen av Stockholms stad så bety-der det inte att staden tar slut. Och med ”staden” menar jag inte Stockholms stad eller Solna utan själva känslan av att du är i staden. Vår vision om staden måste vara större är kommungränserna.

Funktionsintegrering istället för

funktionsuppdelning

Anna Molén Thorson är konsult inom stadsutveckling på företaget Ramböll. När jag intervjuar henne, lär hon mig två nya ord: funktionsuppdelning och funktions-

integrering.

– Funktionsuppdelning är när vi separerar till exempel bostäder från arbetsplatser. När vi bygger enklaver där vi bara kan göra en sak, exempelvis bo, jobba eller handla. Till exempel: vi bor i en villa i Täby, sedan tar vi bilen till handelsom-rådet Arninge. Då uppmuntrar vi folk att köra bil.

– Bebyggelsens utformning påverkar hur vi rör oss i staden, fortsätter Anna. En gles och funktionsuppdelad stad uppmuntrar folk att köra bil och leder till socioekono-misk orättvisa. Vi bör planera efter när-hetsprincipen. Med det menar jag en blan-dad och funktionsintegrerad stad. En stad där vi har nära till alla de behov vi har. Så länge den vita medelårsmannen är norm så får vi ett samhälle baserat på dennes be-hov. Där ingår även resvanor. b

Förslaget i korthet:

b 3 500 meter lång boule-vard, från Vasaparken i Stock-holm till Solna centrum

b 7000 nya bostäder och 100 000 kvm kontor och verksam-heter i Solna

b En grön boulevard med klimatsmarta transporter som kopplar samman Solna och Stockholm

b Stadsområde med bostäder, arbetsplatser, samhällsservice och levande parker och torg

Jämställd stad

Men okej, om vi funktionsintegrerar lite, förbättrar lite för gångtrafikanter och fixar bättre belysning, då är väl jobbet gjort? Då har vi en jämställd stad? Nej, det räcker inte, menar både Susanne Nordling och Anna Molén Thorson.

– Om du vill jobba med jämställd stadspla-nering så måste du börja redan i planpro-cessen, säger Susanne Nordling. Då måste du jobba demokratiskt med medborgar-dialog i olika former. Du måste fråga folk: vad är det för typ av samhälle vi vill bygga? Och då måste du även tänka på vilka tider på dygnet du genomför dessa undersök-ningar. Vilka når du – kvinnor eller män?

– Jämställd stadsplanering handlar om strukturför-ändringar, tycker Anna Molén Thorson. Vi måste titta på samhället i stort. Det handlar inte enbart om stadsbyggandet, den fysiska miljön.

– Titta på barnen som går i skolan, fortsätter hon. Killarna spelar fotboll på rasterna, medan tjejerna står i små klungor och pratar smink, om vi ska vara krassa. Killarna tar gatan i anspråk. Redan där har vi ju missat att aktivera tjejerna.

Solna Boulevard – jäm-

ställd stadsdel?

Som vi har konstaterat är det mycket fokus på bilen i Stockholmsregionen. Det är en region med många långa transportsträckor som uppmuntrar till bilism. Solna Boulevard är ett försök att bygga stad i en av dessa transportsträckor. Susanne Nordling för-klarar:

– Att bygga stad är att bygga jämställt. Om du bygger stadsdelsöar så måste folk ta sig mellan öarna. Och det sker på ett icke-jämställt sätt. Vi har haft ett barnper-spektiv när vi utvecklade Solna Boulevard.

Om du har barn som cyklar med stödhjul, vågar du då ta med dem ut och cykla? Om det är en otrygg cykelmiljö så vågar du inte det. Men om du har breda trottoarer och bred cykelväg, då vågar du ta med ditt barn på en cykeltur. Genom att skapa trygghet så skapar vi också jämställdhet.

Anna Molén Thorson gillar initiativet Solna Boulevard. Att förtäta i det här området och bygga ihop Solna med Stock-holm är rätt tänkt, tycker hon. Långt mer hållbart än att bygga vid Råstasjön, som Solnas allianspolitiker vill. Men hon tycker att förslaget saknar tvärgator och kvartersbebyggelse.

– Det behövs ett flöde av folk för att området ska bli hållbart, menar hon. Det är i gathörnen som staden lever. Ju fler gathörn vi har, desto mer hållbar och jäm-ställd stad har vi. Det är mitt medskick, ni måste koppla på ett gatunät så att det inte bara blir en lång korridor. Ni måste komplettera med tvärgator.

Så vad kommer hända med Solna Boulevard i framtiden? Det återstår att se. Förhoppningsvis vill även andra partier utveckla denna döda stadsyta till en levande stadsdel, så att Stock-holmsregionen blir lite mer jämställd.

– Jämställd stadsplanering handlar om mänskliga rättigheter, slår Anna Molén Thorson fast. Det handlar om alla indi-viders rätt till staden, till platsen. Oavsett vem du är, oavsett bakgrund, ålder, kön, var du kommer ifrån, så ska du ha rätt till gatan. Det är egentligen knasigt att vi ens pratar om ”jämställd stadsplanering”, det perspektivet borde helt enkelt vara grun-den till all stadsplanering. J

8

TEMA FEMINISM

Foto: Fredrik Hjerling

Överst: Susanne Nordling Nederst: Anna Molén Thorson

Vad betyder namnet StreetGäris?

– ”Gäri” betyder ”tjej” på turkiska. Killar ropar ofta ”gäri” efter tjejer, men vi ville ta ordet och äga det. Och så la vi till ”street”, vilket betyder att vi är streetsmarta. Vi kan agera utifrån situation. Det är min uppfatt-ning av StreetGäris; frågar du någon annan så kanske du får ett annat svar.

Hur har det gått hittills?

– Det har gått fantastiskt! Vi jobbar i små grupper som gör olika grejer, där de som är intresserade av just den grejen mobiliserar sig. Därför får vi mycket gjort. Det är väl-digt effektivt.

Kallar ni er feminister?

– Vi använder inte ordet feminism, vi pratar istället om systerskap, kompetens-höjning och inspiration. Vi vill fokusera på handling, vilket vissa skulle definiera som feminism i praktiken. För oss är systerskap otroligt viktigt.

Vad får ni för mottagande? Vad tycker folk

om er?

– Vi har fått väldigt mycket positiv respons, speciellt av kvinnor. Många säger ”wow, vad kul, en plattform utan inträdes-prov! En plattform där du inte måste kunna det ena och det andra, där du inte måste ha en viss ideologi för att vara med!” Det är en otroligt positiv energi. Väldigt förlösande.

– Vår värdegrund är ”våra olikheter är vår styrka” och det underlättar för oss. Vi tyck-er olika i olika frågor och vi kallar oss för olika saker. Vi har inget behov av att enas i alla frågor. Alla som identifierar sig som kvinnor får vara med. Och alla ska känna sig inkluderade.

När jag skriver detta är StreetGäris mitt uppe i sitt ettårsfirande. En vecka av fö-reläsningar och pepp ska kulminera i en stor fest 7 mars, med artister och DJ:s som Gnucci, Etzia, Maxida, Marit Bergman och Håll Käften & Dansa. Så grattis på födelse-dagen StreetGäris! Hoppas ert andra år blir minst lika bra som det första!

Du hittar StreetGäris på

streetgaris.wordpress.com

StreetGäris: Våra olikheter är vår styrka

UTBLICKEN

För ett år sedan bildades nätverket StreetGäris. Idag är de över tusen medlemmar. Jag passade på att ställa några frågor till Hanna ”Ghandina” Borglund, en av Street-Gäris talespersoner, när hon gästade Bar Grön.

9

Text: Mikael Carlsson

Foto: Fredrik Hjerling

Toppkandidater till riksdagen 2014

1. Gustav FridolinSundbyberg

1. Fiket på folkhögskolan i Rissne. Kan jag börja sent sätter jag mig gärna där, skriver eller snackar med några av skolans deltagare.

2. Att alla barn får en ärlig chans i skolan. Lärare ska få tid att vara lärare, och då måste vi rensa i lärares pappersarbete och anställa fler i skolan. 3. Att människor är öppna för att prata politik, och fundera över vilket samhälle man vill ha. Det är något häftigt med demokratin, att i vart fall en dag vart fjärde år väger varje röst lika tungt – oavsett tjocklek på plånboken, adress eller hur högt man kan ropa.

2. Annika HirvonenSundbyberg

1. Hallonbergens Bibliotek

2. Jag vill visa att Miljö-partiet menar allvar med en feministisk politik för

jämställdhet.

3.Alla samtal med väljare och engagerade nya medlemmar som vi kommer att värva under valrörelsen!

3. Carl SchlyterVärmdö

1. En klippa på bergen bak-om smedsuddsbadet som är formad som en solstol.

2. Arbetstidsförkortning och hållbar ekonomi, att förflytta fokus till att låta människor växa snarare än enbart ekonomin.

3. Att få prata politik och se en gnista av hopp tändas i människor när de ser att det finns fungerande alternativa politiska lösningar

4. Esabelle DingizianBotkyrka

1. Gustavsbergs Hamn, med all konst. 2. Att få unga i arbete genom bla uppmuntra entreprenör-

skap och företagande. Motverka diskrimine-ring i samhället. 3. Att få prata om makt, om framtidstro och möjlighet till ökat inflytande i samhället och livet.

6. Mats PertoftSödertälje

1.Kaféet på Ytterjärna Kul-turhus, alltid ekologiskt och alltid inspirerande omgiv-ning.

2. En grön skolpolitik som ger varje elev optimala chanser att utvecklas och lyckas. 3. Att gemensamt arbeta i hela Stockholms-regionen för ett grönt maktövertagande på lokal, regional och nationell nivå.

valkrets Stockholms län

5. annica hjerlingHaninge

1. Min trädgård.

2. Jobb och jämställdhet.Grön omställning ger nya jobb, företagarfrågor och

ungdomsarbetslöshet. Antirasism och feminism.

3. Jag ser mycket fram emot ett lokalt projekt som vi ska starta upp i Jordbro, hemma i Haninge och den regionala kampanjturnén kandidater- On Tour. Min plan är att delta och njuta maximalt av att få vara en del av valrörelsen för ett grönt maktövertagande. Därefter valvaka och en feministisk regering!

1. Vilket är ditt smultronställe i Stockholmsregionen? 2. Vilken politisk fråga kommer du att vilja jobba särskilt med under valrörelsen? 3. Vad ser du mest fram emot under valrörelsen?

Lär känna dina

7. Yasri KhanUpplands Väsby

1. Jag gillar att vara i mitt närområde där jag brukar jogga/vandra i Väsbysko-gen och vid barrockparken i Upplands Väsby för att koppla ifrån.

2. Alla människors lika värde (lika rätt), mänskliga rättigheter och klimatfrågan. 3. Jag ser fram emot att få lära känna nya människor och att vara en del av något meningsfullt tillsammans med många andra engagerade samt att göra vårt bästa val nå-gonsin!

8. Yvonne BlombäckVärmdö

1. Björnö naturreservat, uppe på berget med utsikt över Nämdöfjärden

2. Att tillsammans med människor lokalt visa att det går att bygga bo-städer och kollektivtrafik och samtidigt bevara viktiga grönområden

3. Jag ser fram emot att möta människor och inspirera fler att bli gröna väljare

valkrets Stockholms stad1. Åsa romson1. Långholmen, hela ön är fantastisk både för vardag-lig kvällsjoggingtur eller festlig sommar pic-nic med bästa vännerna där bad från klippa eller strand självklart ingår!

2. Få bort farliga kemikalier och utsläpp från barnens vardag. Alla barn har faktiskt rätt att få växa upp utan onödiga bilavgaser, hormon-störande ämnen i leksakerna eller besprutade grönsaker. 3. Att möta alla inspirerande människor som vill sprida de gröna vallöftena och engagera sig för att vi efter valet ska kunna genomföra massor av politik som gör samhället varmare.

2. per bolund1. Långholmen, och bad mitt i stan med stadshuset i bakgrunden

2. Ställ om till ett 100% förnybart energisystem för miljön och jobben

3. Att få besöka spännande företag med nya lösningar på miljöutmaningen.

3. maria ferm1. Nackareservatet 2. Jag kämpar för ett mer öppet och humant samhälle och mot intolerans och rasism.

3. Jag ser fram emot att träffa människor och prata, diskutera och debattera om hur vi ska förändra samhället när vi sitter i regering och göra det mer hållbart, humant och jämställt.

4. Per olsson1. Vinterviken

2. Jobba för en skola där eleverna får sina lärare tillbaka

3. Träffa väljare och prata om hur vi kan ge förutsättingar för en skola för framtiden.