Kulturchef: Karin Olsson. Bitr. kulturchef: Ingrid Norrman. Tel: 031-725 90 36. Adress: GT Kulturen, Box 417, 401 26 Göteborg. E-post: kulturen@gt.se

dagar har den svenske journalisten dawit isaak nu

suttit fÆngslad i eritrea.Stöd arbetet för hans frigivning på bankgiro 5045-0295. Läs mer på www.freedawit.com

4662 H Vi har skrivit om göte borgare från: Afghanistan, Algeriet, Argentina, Armenien, Australien, Bangla-desh, Baskien, Bel-gien, Bolivia, Bosnien

och Hercegovina, Bra-silien, Bulgarien, Burma, Burundi, Chile, Colombia, Costa Rica, Cypern, Danmark, DDR, Dominikanska republiken, Egypten,

Tidigare delar i serien

En stad blir aldrig större och rikare än de män-niskor som bor där. Bland Göteborgs drygt 534 000 invånare finns folk från nästan alla jor-dens länder. Möt dem i GT-kulturens serie ”Hela världen finns i Göteborg”.

I dag Bob Lee, en av 123 göteborgare från Taiwan.

DEL 130: Bob Lee om att växa upp i Malmö, sin extroverta personlighet och Taiwans historiasöndag 29 juni 2014

FÖDD I: Staden Tainan med cirka 1,5 miljoner invånare.BOR I DAG: Hovås.ÅLDER: 47 år.GÖR: Advokat/partner på byrån Gärde Wesslau.MODERSMÅL: Mandarin och taiwanesiska (fuchien; en dialekt som förbjöds efter att fastlandskineserna tagit över – den som inte talade mandarin fick böta). PRATAR ÄVEN: Svenska, engelska, tyska och tre kinesiska dialekter.FAMILJ: Frun Jessica och barnen Algot, 4, Amy, 6, Anton, 12 och Amanda, 14, samt Axel som gick bort för några år sedan. Axel skulle ha varit 9 år i dag om han levat. FAVORITPLATS I GÖTE-BORG: ”Det flesta platser där man är nära havet”.TID I SVERIGE: 39 år varav 20 i Göteborg.

BOB LEE

M˚ngfacETTErad sTad. ”Göteborg har en storstads förmåner, men mentaliteten bland göteborgarna är inte bla-sé och storstadsaktig. Det är både en stor småstad och en liten storstad”, säger Bob Lee från Taiwan. Foto: Henrik jansson

Jag varnades för att flytta till Göteborg

Elfenbenskusten, Eng-land, Eritrea, Estland, Etiopien, Filippinerna, Finland, Frankrike, Färö-arna, Gambia, Gaza, Georgien, Ghana, Grek-land, Hongkong, Indien, Indonesien, Ingerman-land, Irak, Iran, Irland,

Island, Israel, Italien, Jamaica, Japan, Jemen, Jugoslavien, Kanada, Kamerun, Kap Verde, Kenya, Kina, Kongo-Brazzaville, Kongo-Kins-hasa, Kosovo, Kroatien, Kuba, Kurdistan, Kuwait, Lettland, Libanon,

Liberia, Litauen, Make-donien, Malawi, Marocko, Mexiko, Moçambique, Molda-vien, Montenegro, Nasaret, Nederländerna, Nepal, Nicaragua, Norge, Nya Zeeland, Pakistan, Palestina, Peru, Polen,

Portugal, Rumänien, Rwanda, Ryssland, Schweiz, Senegal, Ser-bien, Sierra Leone, Sing-apore, Skottland, Slove-nien, Slovakien, Somalia, Sovjetunionen, Spanien, Sri Lanka, Sverige, Syd-afrika, Sydkorea, Syrien,

Tadzjikistan, Tanzania, Thailand, Tjeckien, Tjeckoslovakien, Tri-nidad och Tobago, Tuni-sien, Turkiet, Tyskland, Uganda, Ukraina, Ungern, Uruguay, USA, Venezuela, Vietnam, Zambia, Zimbabwe,

Åland, Österrike, en assyrier från Irak, en rom från Rumänien, en tornedaling från Pajala, en judinna från Hisingen, en same från Jämtland och en sverigefinne från Göteborg.

DEL 130: Bob Lee om att växa upp i Malmö, sin extroverta personlighet och Taiwans historiaVältalig och trevlig är det omedelbara intrycket när Bob Lee hälsar välkommen i ett av advokatfirman Gärde Wes­slaus mötesrum. Nu är han förvisso advokat, så vältalig­heten är knappast någon överraskning, men Bob Lee är det på ett sätt som får oss genomsnittligt välformulerade att studsa till.

Sedan finns det dem som även studsar till över HUR han uttrycker sig, rent fonetiskt. I den här stan kan det väcka en viss munterhet, säger han, när en göteborgare med kine­siskt utseende visar sig tala klockren malmöitiska.

Förklaringen är dock inte konstigare än att han har bott i Malmö under en stor del av sitt liv. Det var dit han kom som åttaåring med sina föräldrar och syskon. Pappan var fast­landskines från akademikersläkt och hade åkt till USA för att forska och fortbilda sig när Bob var tre år. Därifrån gjorde han – pappan alltså – en avstickare till Sverige för att hälsa på vänner, och besöket blev avgörande.

– Sverige var fantastiskt, tyckte han. Det var vackert, rent, det sociala skyddsnätet saknade motstycke.

Tanken att familjen skulle slå sig ner i USA gavs alltså upp och i stället ham­nade de i Malmö. Pappan avslutade den akademiska banan och började i restau­rangbranschen, som så många invand­rade taiwaneser.

– Invandringen upphörde i stort sett efter 1980, men från och med 1958 och framåt kom det många hit. Man

”importerade” kockar och Göteborg var bland de första städerna som

drog nytta av detta. Restaurang Peking, som låg på hörnet Fredsgatan/Drottning­

gatan, drevs till exempel av taiwaneser. Hur kom du själv till Göteborg?

– Det var efter en separation från fästmön. Även om jag hade eget hus var min beroende­ställning till familjen stor, så min mor uppma­nade mig faktiskt att flytta. Sen fick jag ett jobberbjudande och det avgjorde saken.Såg du någon skillnad i det göteborgska kynnet jämfört med Malmö?

– Ja, min bild av Göteborg var positiv. Det var schablonbilden, ett slags Albert och Herbert­Göteborg, men jag tyckte den stämde ganska bra. Och i Malmö?

– …är det mer av ett danskt kynne. För skå­ningar är allt ovanför Hallandsåsen Norrland, och alla där nere trodde jag befann mig i Göte­borg i nåt slags ofrivil­ligt exil.

Han varnades rent av för att flytta. En vän berättade att det skulle ta fyra år innan någon ens skulle komma på tanken att bjuda honom på middag, och på den punkten fick vännen faktiskt rätt.

– Jag är en extrovert typ och det finns en klick urgöteborgare som inte är det. De släpper inte gärna andra in på livet. Vem tänker du på?

– Jag tänker på samskoliterna, jag tänker på Kullaviks Bastuklubb. En

klient frågade vid ett tillfälle om jag var med där. Det är en kuggfråga, tänkte jag,

men mitt svar blev hursomhelst nej och det gillades av klienten. ”Den som företrä-

der mig får inte ingå i det etablissemanget.”– Det är inga problem för mig att inte ingå,

tillägger han. Jag har varit en outsider i de flesta sammanhang.

Det finns dock en kontext, ett sammanhang, som han gärna ingår i. Han är stolt över sitt

hemland och sin bakgrund, och det tycker han att fler infödda svenskar också borde vara.

– Svenskarna har tyvärr en tendens att se ner på sig själva, och tror sig bland annat vara mer rasistiska än människor från andra länder. I själva verket är det tvärtom. Sveriges storhet utomlands motsvarar inte landets storlek: nio miljoner invånare är som en medelstor kinesisk stad, men trots detta är Jan-Ove Waldner gud i Kina och svensk­arna har ett grundmurat rykte som schysta.

– Norrmännen är djärvare. Se på Bjørn Kjos! Se på Petter Stordalen! I jämförelse med svenskarnas försiktig­het kan vi i deras fall tala om ett slags Napoleonsyndrom.

Resonemanget runt nationella kynnen leder oss fram till en slutsats där de sturska norrmännen i viss mening liknar taiwaneser medan svenskarna blir mer lika fastlandskine­serna. Det har sin bakgrund i konfucianismen, menar Bob

Lee. Den har präglat kineserna med sina föresatser om att arbeta hårt och acceptera sin lott i livet, och

på det sättet ligger den ganska nära det lutherska synsättet.

– Den gamla stammens taiwanesiska företagare, ägarna till stora företag

som till exempel HTC, är också typiska konfucianer. För dem är det en dygd att inte förhäva sig. Den yngre generationen är däremot djärvare och stoltare. De anser sig vara mer sofistikerade än fastlandskineserna, som de betraktar som den fattige kusinen från landet. Själva har de fått en mer europeisk stil.

De har blivit lite ”fat cats”.Hur gick det till?

– Ekonomin utvecklades tidigt. Man arbetade hårt och fick många barn, och till sist var levnads­

standarden i paritet med västländernas. Taiwan gick från producerande låglöneland till ett tjänstesamhälle med högavlönade. Förändringen har varit enorm.

Han poängterar att det var fastlands­kineser i opposition till den kommunistiska revolutionen som på sin tid tog över makten på Taiwan.

– Kulturrevolutionens främsta fiender var de rika och de intellektuella. Min familj var både och. Farfar fängslades åtskild farmor i ett korrektionsläger och de återförenades först 1979 efter tjugo år ifrån varandra. Numera är alla i min släkt på Kinasidan förenade i Beijing. Far och mor bor därför i Beijing stora delar av året.

Hur ser du, efter alla år i Sverige, på Taiwans relation till Kina?

– Mycket på Taiwan handlar fortfarande om hur man ska förhålla sig till fastlandet, men ur mitt perspektiv blir det svårt att se känslig­heten i det hela eftersom det är samma folk. Mest handlar det nog om att det är svårt att förlåta historien. Jag menar, Kina behöver inte Taiwan.

Under vårt långa samtal återkommer han ofta till de historiska perspektiven. Sådant som har präglat den taiwanesiska identiteten. Sådant som har stärkt behovet av att bevara

traditioner och markera ön som ett eget land.– Japan ockuperade Taiwan från 1895 till 1945. Min mor

gick i japansk skola och har ett japanskt namn: Akiko. En nära släkting berättade hur japanska soldater ställde upp taiwanesiska män i en rad och slog vad om hur många huvuden de kunde hugga av på en och samma gång med sina samurajsvärd. Han svimmade och föll ihop av rädsla, och det räddade hans liv. Han vaknade sen och tog sig därifrån i en hög av lemlästade kroppar.

Berättelsens grymhet är svår att ta in. Anteckningsblock­ets förberedda frågor om preferenser inom svensk hus­manskost känns plötsligt oändligt futtiga.

– Jag rekommenderar alla att fördjupa sig i sitt lands historia, avslutar Bob Lee. Man måste veta var man kom­mer ifrån för att veta vart man är på väg.

Twitter: @Ove Haugen

Ove Haugenkulturen@gt.se

VÄR

LDEN

S GÖTEBORGARETaiwan

Ska vi skriva om dig?

H Har du en historia att

berätta om dig själv, ditt

hemland och ditt liv i Göte-

borg? Eller har du en vän

som skulle passa i vår

serie?Skriv till GT-kulturen, Box

417, 401 26 Göteborg.

Ring 031-725 90 36. Eller

mejla kulturen@gt.se

H På OnSdaG: Möt Sigurd Wodlén Ödman

från Luxemburg.

…Sin barndOMS SKOLa: ”Minst sagt långt i från dagens svenska skola. Skol-maten var buljong och en halv limpa bröd. Alla prov kunde ge hundra poäng och för varje felaktigt svar blev det ett piskrapp över fingrarna. Tur att man hade lätt för att lära.”

…VarfÖr Så MånGa TaiWaneSer är i reSTauranGbranScHen: ”Historiskt sett är det grundläggande. Våra primära behov är mat på bordet och tak över huvudet, och har man en restaurang har man båda delarna.”

…reLiGiOn: ”Fastlandskineser är rätt så sekulariserade, men inte taiwaneser. Buddismen och daoismen står starkt, såsom också siffermystik och annat som tillhörde det ursprungliga kinesiska sam-hället. Det blir ett slags identitetsmar-körer gentemot fastlandet.”

…GÖTebOrGSHuMOr: ”Tyvärr har jag aldrig kunnat anamma Göteborgshumorn. Den är för svår för en skånsk kines att ta till sig. Jag minns till exempel att frun och jag såg en föreställning på Afton-stjärnan och ingen av oss fattade vad som var roligt.”

Göteborgs-humorn är för svår för en skånsk kines att ta till sig

Läs på webbenH Här hittar du alla tidi-gare avsnitt: www.expressen.se/gt/hela-varlden-finns-i-goteborg/

det går även att hitta länken i högerspalten på

Hgt.se/

HuVudSTad: Taipei.STOrLeK: Något större än Belgien, något mindre än Dan-mark.OfficieLLT SPråK: Mandarin.reLiGiOn: Bud-dism och daoism dominerar.ViSSTe du aTT:

I Europa kallades Taiwan tidigare Formosa efter portugisis-kans Ilha formosa; ”vackra ön”.i GÖTebOrG bOr: 123 personer från Taiwan.

TAIWAN

” Svenskarna har tyvärr en

tendens att se ner på sig själva, och tror sig bland annat vara mer rasistiska än människor från andra länder. I själva verket är det tvärtom. BoB oM...