-
Halmstad
Finansdepartementet D a t u m 2017-02-28 103 33 S T O C K H O L
M
[email protected] D n r I
-
Halmstad tillkommer möjlighet för kommunens för- och
grundskoleförvalting att ta u t avgift för prövning och tillsyn av
villkoren.
• Nyt t tillstånd för att ta få e m o t offentlig finansiering
inom välfärdssektorerna • Begränsning av rörelseresultat i relation
till operativt kapital • D e juridiska personer s o m har tillstånd
att ta e m o t offentlig finansiering ska
årligen lämna en årsredovisning till tillsynsmyndigheten
H a l m s t a d s k o m m u n s b e d ö m n i n g D e t är svårt
at t bedöma konsekvenser av förslagen då det inte går att säga o m
och hur förslaget k o m m e r leda till förändringar hos de företag
och organisationer s o m bedriver förskola och skola. Utredningen
bedömer dock att verksamheterna i de flesta fall kommer att
fortleva förutsatt att de är välfungerande och har en stabil
brukargrupp, men eventuellt m e d en annan ägare. D e t är också
möjligt för ägare som är verksamma i företaget att ta ut mer
ersättning i form av lön så länge den är marknadsmässig. E n
majoritet av kommunens fristående för- och grundskolor är ideella
eller ekonomiska föreningar, vilket borde betyda att de inte i
första hand drivs av vinstintresse.
De t kan inte uteslutas att för- och grundskoleverksamheter
kommer avvecklas, vilket innebär att kommunen måste ha beredskap
att ta e m o t fler barn och elever. Redan idag har kommunen svårt
att ordna lokaler för det växande antalet barn och elever. De t är
även svårt rekrytera behörig personal till både förskolan och
grundskolan. O m fristående verksamhet väljer att avveckla sin
verksamhet kan de t eventuellt finnas möjlighet att ta över
befintlig personal och lokaler. Skulle detta inte vara möjligt
riskerar kommunen att inte kunna erbjuda alla barn och elever
plats. Kommunens bedömning är att möjligheterna at t överta
befintliga lokaler är s tor o m någon verksamhet skulle avvecklas.
K o m m u n e n äger dessutom flera lokaler s o m fristående
verksamhet idag bedriver verksamhet i.
Utredningens förslag innebär ingen förändring av de driftsbidrag
per barn/e lev som kommunen idag utbetalar till fristående
verksamhet. Driftsbidragen baseras på kommunens budgeterade
kostnader. D e n totala kostnaden för driftsbidrag kan bli lägre o
m avveckling av fristående verksamheter sker, m e n motsvarande
ökning sker då i kommunal verksamhet.
Gymnasieskola , vuxenutb i ldn ing s a m t dag l ig ve rksamhet
Halmstads k o m m u n ställer sig positiv till de delar av
lagförslaget som rör gymnasieskola, vuxenutbildning samt daglig
verksamhet.
H a l m s t a d s k o m m u n s b e d ö m n i n g Gymnasieskola
o c h vuxenutb i ldn ing
• Lagförslaget påverkar inte kommunens ersättning till de
fristående gymnasieskolorna eller de privata aktörerna i n o m
vuxenutbildningen. D e t bidrag, i f o rm av elevpeng p e r program
enligt skollagen, som Halmstads kommun utbetalar till de fristående
aktörerna är densamma som de kommunala
-
XÉJXAJXÉJ
Halmstad gymnasieskolorna får och har sin grund i den av
kommunfullmäktige fastställda budgeten för gymnasieskolan. De t
bidrag, i form av ersättning för satta betyg inom studievägarna
utbildning i svenska för invandrare, grundläggande vuxenutbildning
samt gymnasial vuxenutbildning enligt avtal, som Halmstads k o m m
u n utbetalar till de upphandlade privata aktörerna är detsamma s o
m de kommunala skolorna får och har sin grund i et t avtal.
• Lagförslaget kring vinstbegränsning kan möjligen leda till att
det är mindre intressant att bedriva gymnasiala friskolor eller
vuxenutbildning i privat regi o m antalet företag s o m ser detta s
o m en marknad minskar.
Dagl ig ve rksamhe t (u t redningen omfat tar
LSS-lagstiftningen, d ä r dag l ig ve rksamhe t ingår)
• Utredningen presenterar förändringar kring hanteringen av
privata aktörer som utför väl färds tjänster som syftar till att
motverka nuvarande utveckling med stora vinster och växande aktörer
s o m kan leda till ett minskat utbud. Utredningen vill g e n o m
regleringarna skapa variation och den bredd som från början var
tanken m e d exempelvis L O V , bland annat genom en återföring av
överskott.
• Förslaget påverkar inte dagliga verksamhet i dagsläget, men o
m kommunen väljer att införa L O V och konkurrensutsätta daglig
verksamhet kommer det troligen att få positiva effekter. I grunden
är möjligheten att det finns flera utförare att välja mellan en god
ide för att driva utveckling av kvalitet framåt, m e n s o m det
också f ramkommer i utredningen och s o m är anmärkningsvärt är att
dessa effekter inte lyckas uppmätas. D e t beror bland annat på att
den målgruppen som välfärden är riktad till ibland saknar
möjligheten att aktivt kunna göra egna val av utförare på grund av
funktionshinder eller andra svårigheter. E n reglering i enlighet
med utredningen innebär troligen ett breddat utbud av aktörer och
ett säkerställande av att de offentliga medlen går till vad de är
avsedda för, vilket borde ge positiva effekter på kvaliteten i
utförandet.
• Halmstads k o m m u n har i dagsläget inte L O V inom området
för daglig verksamhet och därmed inga privata aktörer s o m
påverkas.
• Störst påverkan k o m m e r förändrings förslaget ha för
personlig assistans vilket dock inte påverkar Halmstads k o m m u n
m e r än väldigt indirekt då vissa personer inom daglig verksamhet
har insatsen personlig assistans.
Social o m s o r g Följande delar bedöms påverka
verksamhetsområdet för social omsorg i Halmstads kommun:
• Förslag o m vinsttak samt o m att alla aktörer på marknaden
ska regleras genom särskilda tillstånd, m e d uppföljning av
Inspektionen av vård och omsorg (IVO)
• Kvalitetsaspekter i verksamheten
H a l m s t a d s k o m m u n s b e d ö m n i n g Bedömningen av
förslagen inom området för social omsorg är att de riskerar att
minska intresset från privata aktörer att bedriva verksamhet inom
sektorn. Med de utmaningar
-
\JkJ\ÉJXkJ
Halmstad s o m välfärden står inför k o m m e r det framöver att
krävas en mångfald av kommunala såväl s o m privata utförare, och
delar av utredningens förslag riskerar att äventyra detta.
Utredningens ambition, att verka för en välfärd präglad av socialt
ansvarstagande, kvalitet och mångfald, är visserligen god m e n det
uppstår stora svårigheter att bedöma huruvida förslagen uppfyller
ambitionen och en analys kring vilka konsekvenser utredningens
förslag skulle leda till o m förslagen blev verklighet saknas.
Förs lag o m vins t tak s a m t o m at t alla aktörer p å m a r
k n a d e n ska regleras g e n o m särski lda tillstånd, m e d
uppföl jn ing av Inspek t ionen av vård o c h o m s o r g (IVO)
Regelverket s o m föreslås kopplat till vinsttak, tillstånd samt
uppföljning av I V O är omfattande, och nyttan jämfört m e d dagens
system är otydlig. Kostnaden för att administrera uppföljningen
riskerar dessutom att bli väldigt omfattande. D e t finns i dagens
system redan stora möjligheter att genom upphandling och
förfrågningsunderlag ställa kvalitetskrav på aktörer. Tillstånd med
tillhörande krav för att få bedriva verksamheten gör at t nyttan
med regelverket blir otydligt och en konsekvensanalys av förslaget
saknas.
Halmstads k o m m u n ser de t s o m positivt att aktörer som
bedriver vård och omsorg omfattas av tillståndskrav s o m baseras
på att aktören har tillägnat sig nödvändig kunskap och kapacitet
för att utföra uppdraget. At t däremot, s o m utredningen föreslår,
enbart juridiska personer ska kunna ansöka o m tillstånd ses inte
som önskvärt kopplat till verksamheter inom området för social
omsorg. Halmstads k o m m u n ser istället vinster m e d att
tillåta olika drifts- och bolagsformer i n o m detta område och att
dessa ska ha möjlighet at t bedriva verksamhet vilket möjliggör för
drift av verksamhet i mindre skala och m e d andra incitament.
Kvali tetsaspekter i ve rksamhe ten Halmstads k o m m u n delar
ambitionen att skapa en välfärd s o m präglas av ansvarstagande,
kvalitet och mångfald. D e t är dock inte klarlagt att utredningens
förslag leder till detta. D e t finns snarare en risk att förslagen
skulle leda till minskad valfrihet och mångfald. Där för b ö r
fokus riktas m o t uppföljning och utvärdering av kvaliteten inom
vård och omsorg, oavsett driftsform. I utredningen görs en
beskrivning av kunskapsläget avseende h u r kvaliteten i omsorgen
påverkats av konkurrens. Utredningen pekar på bristande kunskap o m
vilka effekter konkurrensen och vinstsyftande företag har haft på
kvaliteten i n o m vård och omsorg, vilket förklaras med
svårigheter att definiera och mäta kvalitet. D e jämförelser s o m
gjorts visar på små skillnader mellan olika driftsformer. I
utredningen diskuteras vidare alternativa lösningar, exempelvis
ökade kvalitetskrav, m e n utredningen avfärdar dessa med
motiveringen att det är komplicerat att följa upp kvalitet och
effektivitet i nom välfärdsområdet samt att brukare har svårt att
göra informerade val. Utredningens bild av möjligheterna till
styrning genom kvalitetskrav ter sig allt för kritisk då den stora
utveckling av nationella o c h regionala kvalitetsregister samt
öppna jämförelser s o m skett de senaste åren i samverkan m e d
utvecklingen av digitaliserade journalsystem och beslutsstöd,
framöver k o m m e r detta leda till stora möjligheter för
uppföljning av kvaliteten i vården. Därmed skapas verktyg och
möjligheter för att öka
-
\ É J \ É J \ 6 J
Halmstad kvaliteten inom vården. Halmstads k o m m u n anser att
möjligheten att styra med kvalitetskrav i upphandlingar och avtal
samt att följa upp verksamheter oavsett driftsform g e n o m öppna
jämförelser med mera skapar tillräckliga möjligheter för att tillse
att offentliga medel används på et t effektivt sätt. O m en privat
utförare kan fullfölja sina uppdrag i enlighet m e d ställda
kvalitetskrav på ett mer ekonomiskt effektivt vis än offentligt
driven verksamhet ser kommunen inga motsättningar mellan hög
kvalitet och vinstuttag.
Äldreomsorg U t g å n g s p u n k t e r för H a l m s t a d s k
o m m u n s y t t rande avseende ä ldreomsorg Hemvårdsnämnden i
Halmstads k o m m u n har infört valfrihetssystem, enligt lagen o m
valfrihet (LOV), avseende delar av hemtjänsten och särskilt boende,
äldreboendc.
H a l m s t a d s k o m m u n s b e d ö m n i n g Ti l ls tånd
för att m o t t a offentliga m e d e l I utredningen föreslås att
juridiska personer som ska motta offentliga medel för att utföra
välfärdstjänster ska ha tillstånd för detta. Tillstånd ges till de
s o m kan visa att offentliga medel, utöver de t högst tillåtna
rörelseresultatet, kommer att användas till verksamhet. F ö r
hemvårdsnämndens verksamhet föreslås det vara I V O som prövar
kraven för tillståndet.
Begränsn ingar av rörelseresultatet o c h otil låtna
värdeöverföringar, de t s .k. vinst taket K o m m u n e r har i n o
m ramen för sitt självstyre rätt att utforma ersättningen för
välfärdstjänster, oavsett driftsform. D e t finns också möjlighet
att i avtalet med den privata utföraren ställa höga och tydliga
kvalitetskrav avseende vad den privata utföraren ska prestera. D e
t åligger kommunerna att kontrollera hur ersättningen används samt
att se till att de privata utförarna följer de krav s o m ställs. O
m det finns misstanke o m oegentligheter eller misskötsamhet ska k
o m m u n e n genomföra en fördjupad avtalsuppföljning. Det ta kan
i sin tur leda till återbetalningskrav eller ge kunskap för
revidering av avtal eller ersättningsnivåer. At t staten ska
reglera frågor som egentligen åligger kommunerna anser Halmstads k
o m m u n vara et t obefogat ingrepp i det kommunala självstyret. D
e t är snarare avtalsmässiga verktyg s o m behöver användas m e r
för att se till att offentliga medel används rätt. K a n den
privata utföraren fullfölja uppdraget i enlighet m e d ställda krav
och/el ler driva utveckling för att uppnå kraven på ett m e r
ekonomiskt effektivt sätt ser Halmstads k o m m u n inte att det
finns några motsättningar i det. Det ta går också att följa u p p
och förhindra genom att reglera ersättningsnivåerna.
Med det regelverk s o m finns idag har egenregin i n o m
äldreomsorgen inga krav på sig att använda eventuella överskott
till just den avsedda verksamheten. Ska ett sådant krav, som
utredningen föreslår, införas för de privata utförarna bör rimligen
också ett sådant krav ställas oavsett driftsform. Halmstads k o m m
u n anser att offentliga medel alltid ska används på bästa möjliga
sätt för medborgarna. D e t ska också vara transparent och
-
Halmstad tydligt för alla h u r pengarna inom välfärden används,
oavsett driftsform. Halmstads k o m m u n motsätter sig dock
förslaget och den konstruktion s o m föreslås i betänkandet då de t
inte bedöms vara det bästa möjliga sättet för att uppnå kvalitet i
äldreomsorgen. Förslaget kommer dessutom leda till ökad
administration och byråkrati.
Regler ing g e n o m til lstånd Förslaget i utredningen, att de
t ska krävas tillstånd av privata utförare för att få mot ta
offentliga medel inom verksamhet som regleras i hälso- och
sjukvårdslagen (HSL), socialtjänstlagen (SoL) och lagen o m stöd
och service till vissa funktions hindrade (LSS), innebär att endast
aktörer m e d tillstånd kan upphandlas av kommuner eller ingå i
deras valfrihetssystem. Även o m k o m m u n e n kan välja u t
vilka aktörer den vill anlita genom ett upp handlings förfarande
och vilka villkor som ställs för deltagande i valfrihetssystem så
blir de t svårt för kommuner att ställa lokala krav s o m kan anses
kraftigare eller s o m skulle anses stå i konflikt m e d
tillståndsmyndighetens uppfattning. M o t bakgrund av dessa problem
är detta därför ett oproportionerligt ingrepp i det kommunala
självstyret.
Uppfyller tillståndshavaren inte kraven är förslaget att
tillståndet kan k o m m a att återkallas. Ef tersom det yttersta
ansvaret att bedriva viss välfärd ligger på kommunen b ö r det
åligga I V O att i dessa fall kommunicera m e d kommunen innan
beslut o m återkallelse fattas. Detta påpekas också i utredningen m
e n Halmstads k o m m u n kan inte se at t de t kommit till uttryck
i föreslagen lagtext.
D e t ska också framhållas att utredningen inte tar ställning
till hur de civilrättsliga avtal som kommuner idag tecknat m e d
privata utförare förhåller sig till en eventuell tillståndsplikt
och/el ler indraget tillstånd. I de civilrättsliga avtalen har
kommunerna möjligen inte tagit höjd för detta. Det ta b ö r utredas
vidare.
Vidare innebär förslaget i betänkandet att juridiska personer
med tillstånd inte får driva annan verksamhet inom samma juridiska
person. T.ex. kan den som bedriver hemtjänstverksamhet inte också
bedriva RUT-verksamhet i samma juridiska person. Förslaget kan
innebära att företag som i dag bedriver verksamhet av olika slag
och med olika finansiering kan k o m m a att behöva omstrukturera
sin verksamhet. Detta kan i sin tur medföra att en del företag och
organisationer s o m bedriver väl färds verksamhet kan k o m m a
att avstå från att söka tillstånd, alternativt få indraget
tillstånd. D e t i sin tur medför att kunder som valt dessa företag
måste välja ny leverantör.
Halmstads k o m m u n motsätter sig förslaget att I V O ska ha
tillstånds verksamhet på det sättet s o m föreslås, m e n välkomnar
tillståndsplikt och ledningsprövning för hela välfärden - även
egenregin. K o m m u n e n s uppfattning är att IVO:s resurser ska
gå åt vägledning o c h granskning av kvalitet och brister i
verksamheter och inte åt granskning av årsredovisningar och ökad
byråkrati och administration.
Förslagen medför ökade kostnader för IVO. D e t är avgörande att
I V O i så fall får tillräckligt m e d medel. E n välfungerande I V
O har en viktig roll i kvalitetsarbetet.
-
XÉJVkJ U /
Halmstad
Ägar- o c h ledningsprövning av offentliga o c h privata aktörer
Betänkandet föreslår att nuvarande tillståndsplikt, i 7 kap.
socialtjänstlagen, ska utökas till att även omfatta
hemtjänstverksamhet. Kraven för tillstånd ska även fortsättningsvis
vara att verksamheten uppfyller god kvalitet och säkerhet. F ö r
att erhålla tillstånd föreslås n u även ett krav på att fysiska
personer såsom V D och andra som har stort inflytande över eller
företräder verksamheten ska bedömas lämpliga. Vidare föreslås det
att tillståndspliktig verksamhet endast ska kunna bedrivas av
juridiska personer.
Agarprövning Halmstads k o m m u n ser överlag positivt på en
prövning av fysiska personer med betydande inflytande i den
juridiska personen. Avseende prövningen av fysiska personer anser
kommunen att det är viktigt m e d tydlighet kring vilka personer
som avses och vilka kriterier s o m måste uppfyllas.
Vidgad ti l lståndsplikt Förslaget innebär att aktörer s o m
utför hemtjänstverksamhet, verksamhet enligt i 9 § 3 - 5 LSS eller
sådan verksamhet s o m avses i 7 kap. 1 § 1 - 4 SoL och som
tidigare var undantagen från tillståndsplikt och s o m påbörjat
sådan verksamhet före ikraftträdandet senast den 1 september 2018
ska ansöka o m tillstånd enligt respektive lag för att få fortsätta
bedriva verksamheten. Påbörjad verksamhet utan tillstånd får endast
fortsätta fram till dess att slutligt beslut i ärendet vunnit laga
kraft.
Enligt förslaget ska I V O i vissa fall kunna återkalla
tillståndet utan föreläggande o m tillståndshavarcn inte längre
uppfyller kraven. I utredningen föreslås inte någon
sekretessbrytande regel mellan I V O och kommunen. D e t ska
framhållas att få kommuner har möjlighet att ständigt ha en akut
och omedelbart beredskap för att ta över den privat drivna
välfärden. D e t yttersta ansvaret åvilar dock alltid kommunen. Vid
en återkallelse av tillståndet är det därför nödvändigt att det
åligger I V O att kommunicera med kommunen. H u r en återkallelse
påverkar den enskilda kommunen b ö r utredas ytterligare.
Halmstads k o m m u n instämmer i att väl färds verksamhet ska
bedrivas av personer med särskilt tillstånd för att bedriva vård
och omsorg. Tillståndskraven b ö r baseras på att sökanden har
nödvändig kunskap o c h kapacitet för att utföra sitt uppdrag.
Halmstads k o m m u n motsätter sig förslaget att de t endast
ska kunna vara juridiska personer s o m ska kunna ansökan o m
tillstånd. K o m m u n e n ser positivt på olika bolagsformer,
vilket också utgör en möjlighet för verksamhet i mindre skala och
med andra incitament. O m det beslutas att ett tillstånd för
privata utförare i enlighet med utredningen ska införas anser
kommunen att det är positivt att det sker via en central myndighet
för att säkerställa likabehandling över hela landet, och på ett
effektivt sätt.
-
w w w t f f ,
Halmstad Förenl ig t m e d EU- rä t t en I utredningen påpekas
att de t råder viss oklarhet kring o m verksamhet enligt HSL, SoL
och LSS ska betraktas som ekonomisk och därmed o m EU:s inre
marknads- och konkurrensregler ska vara tillämpliga. D e t framgår
också det kan tänkas variera från fall till fall. H S L och Sol ,
är grunden för all verksamhet hemvårdsnämnden i Halmstads k o m m u
n bedriver. I dessa delar anser kommunen att förenlighet med
EU-rätten bör utredas vidare.
Förenklade upphandl ingsreg le r I betänkandet föreslås
förenklade upphandlingsregler. Upphandling av välfärds tjänster
under tröskelvärdet ska i princip inte omfattas av den nya lagen o
m offentlig upphandling. Detta skulle underlätta et t samarbete
mellan de idéburna aktörerna och kommunerna. Halmstads k o m m u n
instämmer i förslaget att skapa enklare regler vad gäller
upphandling av välfärdstjänster.
L a g e n o m valfrihetssystem (LOV) Enligt betänkandet utgör
valfrihetssystem enligt L O V vare sig upphandling eller
tjänstekoncession u r ett EU-rättsligt perspektiv. Val frihetssys
temet omfattas därför av vare sig LOU-direktivet (lagen o m
offentlig upphandling) eller LUK-direktivet (lagen o m upphandling
av koncessioner). Därmed kan valfrihetssystemen fortsättningsvis
utformas på et t sätt s o m inte påverkas av de ibland detaljerade
krav s o m upphandlingsdirektiven ställer. Systemen kan också
utformas utifrån m e r specifika önskemål, även o m vissa
begränsningar kan följa av EU-rätten. Välfärdsutredningen anser att
denna möjlighet b ö r utnyttjas, framför allt i syfte att ta
tillvara de mervärden som idéburna aktörer kan tillföra den
offentliga sektorn.
I betänkandet ses valfrihetssystemet snarare s o m en fo rm av
tillstånds- eller auktorisationssystem. L O V är ett etablerat
system och utredningen ser m o t den grunden inte anledning att
genomföra m e r genomgripande förändringar i systemets uppbyggnad.
Välfärdsutredningen bedömer att det i större utsträckning är
möjligt att anpassa valfrihetssystemen efter olika behov, än vad s
o m är fallet vid upphandling.
Utredningen har i uppdrag att stärka möjligheterna för idéburna
aktörer att verka inom den offentliga sektorn. E t t sätt at t
uppnå detta kan vara genom en möjlighet att reservera ett
valfrihetssystem enligt L O V enbart för idéburna aktörer. A v
utredningen framgår: "at t bli utförare i ett valfrihetssystem
upplevs av många idéburna organisationer som enklare än att delta i
en offentlig upphandling" (sid 625). I syfte att öka andelen
utförare från de t civila samhället i välfärden är det också en
rekommendation från Tillväxtverket att i större utsträckning
tillämpa L O V . 1 utredningen föreslås en ny lag o m
valfrihetssystem som ska ersätta den nuvarande lagen. Terminologin
och strukturen ska anpassas till att detta är en nationell
reglering och inte en upphandlingslagstiftning.
-
\ å J \ É J \ É J
Utredningens förslag är att förvaltningslagens bestämmelser ska
tillämpas vid handläggning av ärenden enligt den föreslagna nya
lagen o m valfrihetssystem. Halmstads k o m m u n ser positivt på
detta förslag. Förvaltningslagen tillämpas inom stora delar av
nämndens verksamhet. Ef tersom förvaltningslagen inte tidigare
tillämpats på liknande tillstånd- eller auktorisationssystem kan de
t dock tänkas uppkomma vissa tillämpningssvårigheter.
K o m m u n e n ser också positivt på att de t enligt den nya
lagen kan ställas högre krav på den sökanden då
uteslutningsgrunderna är fler.
Enligt förslaget till lag o m valfrihetsystem ska den gamla
lagen (LOV) fortsätta att gälla för val frihetssystem som inrättats
före ikraftträdandet. Det blir svårhanterat för de kommuner som
redan har inrättat val frihetssystem. D e t kan innebära att en
kommun ska fortsätta tillämpa L O V på vissa delar av verksamheten,
exempelvis hemtjänst och särskilda boenden, där valfrihetssystem
inrättats före den nya lagens ikraftträdande. O m fler verksamheter
ska k o m m a att ingå i ett valfrihetssystem ska den nya lagen
tillämpas. Det ta medför i sin tur också att utförare kan k o m m a
att arbeta gentemot två lagar, varav den ena är utformad s o m en
upphandlingslag. Lagstiftningen b ö r utformas så att e n övergång
från L O V till den nya lagen underlättas. Halmstads kommun
instämmer i förslaget att e n ny lag för valfrihetssystem ska
ersätta nuvarande lagstiftning för att på så sätt förtydliga
lagstiftningens roll och syfte.
I d é b u r n a aktörer Välfärdsutredning har i sitt uppdrag att
söka undanröja en del hinder för den idéburna sektorns utveckling.
Halmstads k o m m u n anser inte att utredningen nått ända fram
även o m goda förslag presenteras i utredningen, exempelvis
fokuseras betänkandet på villkor i valfrihetssystem som gagnar
denna sektor.
E k o n o m i s k informat ion p å enhetsn ivå
Välfärdsutredningen lämnar inget förslag o m att införa en
enhetsredovisning i nuläget eftersom det är förknippat m e d
svårbedömda administrativa kostnader. Halmstads k o m m u n ser
fördelar m e d att kunna få ta del av informationen m e n ser också
att det är kan finnas svårigheter att ås tadkomma detta rent
praktiskt.
Slutsatser Intentionen "at t verka för en välfärd präglad av
socialt ansvarstagande, kvalitet och mångfald" är god, m e n de t
är inte möjligt att bedöma o m förslagen leder till det då det i
utredningen saknas en samlad analys över vilka konsekvenser som kan
förväntas o m utredningens förslag skulle träda ikraft.
Utredningens förslag har stora och svåröverblickbara
konsekvenser för befolkningen, kunder m e d insatser inom
äldreomsorgen och privata utförare och privata vårdgivare. Kraftigt
ökade administrativa resurser skulle även krävas för att anpassa
styrningen av
-
äldreomsorgen, omarbeta strategierna för framtidens äldreomsorg
och hälso- och sjukvård och för att säkerställa att förändringarna
inte går u t över patientsäkerheten.
Förslagen kan komma att medföra betydande konsekvenser och
svårigheter m o t såväl etablerade privata utförare s o m nya
utförare. Det ta skulle innebära svårbemästrade situationer i et t
läge då samhället står inför stora och bekymmersamma utmaningar.
Mot bakgrund av den demografiska utvecklingen och behov av
rekryteringar är det angeläget att öka produktiviteten och
investeringar i välfärdssektorn. Försämrade drivkrafter för nya
aktörer, investeringar, produktivitet och kostnadseffektivitet kan
därmed leda till motsatta effekter.
I sammanhanget kan de t noteras att i utredningen Ökad insyn i
välfärden (SOU 2016:62) lämnas förslag o m hur
offentlighetsprincipen i praktiken kan införas i privat utförd,
offentligt finansierad vård och omsorg, fristående förskolor etc.,
vilket vid sidan o m "stärkt meddelarskydd för privatanställda i
offentligt finansierad verksamhet" kan leda till ett m e r
effektivt sätt att få insyn i välfärden än de förslag s o m
presenteras i Välfärdsutredningen.
Halmstads k o m m u n ser emellertid mycket positivt på
införandet av en ny lag o m valfrihetssystem och förenklade
upphandlingsregler. D e t är önskvärt, och betänkandet är också
upplagt så, att de t borde vara möjligt att särskilja och gå vidare
i lagstiftningsprocessen m e d vissa delar av förslagen.
F ö r Halmstads k o m m u n
i K o m m u n s ty re ls ens ordförande
Kommunche f
