2

Handbok i etikettBra att veta när du beställer etiketter.

ET I K

E T T G R U P P EN

4

»Etikettens status borde höjas!« sid 6–7

Förord sid 9

Introduktion sid 12–13

Frågor och svar sid 14–45

Stegen i produktionsprocessen sid 46–49

Ord och uttryck sid 50–51

Checklistan, klar att kopiera. sid 52–53

Företagen i Etikettgruppen sid 54–55

Innehåll

Redaktionell produktion: Staffan Svenberg Information AB

Projektledning: Kaj Flick, Grafiska Företagens Förbund

Grafisk form och layout: Urban Gyllström Produktion

Foto: Magnus Pehrsson, Percy Engvall (omslagsbild) och Olof Elfversson (Gunnar Broman-bilden, sid 7).

Teckningar: Ursula Wilby.

Tryck: Elanders Skogs Grafiska, Malmö 2003.

5

6

»Färskpackat i butik«, står det med extremtliten text på plastförpackningens etikett,

Det går knappt att läsa. Livsmedelsbuti-kens namn står däremot med stora bokstäver.

– Etiketter utnyttjas ofta fel. Den viktigas-te och mest säljande informationen lyfts oftainte fram, säger Gunnar Broman.

Han är en erfaren reklamman, specialistpå förpackningsdesign. Under många årdrev han reklambyrån Carlsson & Broman iStockholm. Hans mest kända uppdrag ärflaskan till vodkamärket Absolut. Detta hargjort honom till en reklamlegend. På 20 årgick Absolut Vodka från ingenting till dettredje mest sålda spritmärket i världen.

Han har också genomfört otaliga uppdragdär han relanserat, skapat nytt liv i olika varu-märken. Främst drycker och livsmedel.

På 70-talet fick Gunnar Broman i upp-drag av Pripps att skapa ett nytt säljandeölmärke. Det blev Pripps Blå, hämtat fråndet namn som starkölet Pripps Export hadei folkmun.

Snart blev Pripps Blå Sveriges största öl ialla styrkeklasser, en position som fortfaran-de upprätthålles.

Etiketter har funnits med som en del av allaGunnar Bromans uppdrag.

Han påpekar att etiketten ofta är sammasak som själva förpackningen.

– Den är extremt viktig för att profilera enprodukt. Det är etiketten som bär varumär-ket.Ta etiketten på en returflaska med enviss läskedryck. Eftersom alla fabrikanteranvänder samma flaskor, är etiketten detenda som särskiljer de olika varumärkena.Det gäller att synas i den kakafoni av intrycksom möter kunden i en butik.

Konsten att synas var en del av utmaningen närhans reklambyrå i slutet på 70-talet fick Vin& Sprits uppdrag att lansera en ny svenskvodka på den amerikanska marknaden.

Bromans idé var att den nya vodkan skullemarknadsföras tvärtemot rådande konven-tioner. Detta fick han kämpa hårt för medsin amerikanska samarbetspartner som först

»Det är hög tid att höja etikettens status«

7

ville positionera den nya drycken mednågon färgglad och utmanande dekor.

– Inget fel med många färger, men jag varövertygad om att framgången låg i att se såannorlunda ut som möjligt.

Resultatet blev den genomskinliga butel-jen som hade sitt ursprung i en gammalmedicinflaska. På buteljen trycktes texten»Absolute Country of Sweden Vodka« iblått och svart.

Absolutflaskan skilde sig markant från allaandra flaskor på hyllorna i spritaffärerna.

– När alla andra tävlade om att skrikahögst, tävlade om vem som är störst ochvackrast så valde vi att viska istället.

De första reaktionerna på flaskan var motstri-diga. Det fanns de som älskade den direktmedan andra tyckte den var det värsta dehade sett.

– Men det viktigaste var att vi hade hittatett koncept som väckte starka reaktioner, detvisade sig också vara vägen till framgång,säger Gunnar Broman.

Han tycker att man inte nog kan understrykahur viktigt det är att vara annorlunda för attlyckas i marknadsföring.

– Det är en sanning som gäller även närman ska göra en säljande etikett. Men jaghar tyvärr märkt att reklambyråerna avnågon anledning ofta glömmer det här lillainformationsmediet. Etiketten är liksomnågot man gör av bara farten, som en del avett större marknadsföringsuppdrag.

– Jag tror det är hög tid att höja etikettensstatus.Varför inte en tävling mellan reklam-byråer om vem som gör Årets Bästa Etikett.Det vore kanske något för Etikettgruppen attarrangera?

Gunnar Broman: »Reklambyråerna glömmer ofta etiketten som informationsmedium.«

8

9

»Visst ja, vi ska ha etiketter också.«

Känner du igen dig?Etiketten kommer ibland i sista hand när

ett företag utvecklar en ny produkt.Det behöver inte vara så. Det är smartare

– och billigare – att ha med etiketten tidigt iproduktutvecklingen.

Du vinner dyrbar tid som kan utnyttjasför effektivare inköp.

Vi vill att du ska få valuta för dina pengar.

Etikettgruppen representerar eliten av landetstillverkare av etiketter.Vi har ett teknisktkunnande på högsta nivå. Det är tryggt attbeställa etiketter från ett företag i Etikett-gruppen.

Vi har lång erfarenhet. Du kan känna digsäker på att vi kommer med rätt förslag närdu diskuterar material, färg, funktion ochutförande med oss.Vi ser till att din etikettpassar perfekt för sitt ändamål och stämmermed förpackningens material och innehåll.

När du bläddrar framåt i den här skriften såser du en checklista med några av de vikti-gaste frågorna att ta ställning till vid en eti-kettbeställning.

Checklistan hänvisar till faktatexter ochberättelser ur verkligheten som illustrerarolika fel som kan uppstå i hantering av eti-ketter. När det uppstår problem eller miss-uppfattningar beror detta oftast på att det sak-nas en bra specifikation från början.

I skriften ger vi därför tips på vad du somkund och tryckeriets kontaktperson börtänka på när ni träffas. Det viktigaste är att

tryckeriet snabbt får veta hur en etikett skaanvändas. Det handlar om allt från vilken ytaden ska sitta på, i vilken miljö den ska appli-ceras och vad den ska tåla. Tryckeriet villockså veta om kunden ska tilltrycka ytterliga-re information med en printer när etiketter-na är levererade.

Varje applikation är unik och kräver sin egenkombination av frontmaterial, färg och häf-tämne för att tjäna sitt syfte.Etiketten är en del av produkten. Etikett-gruppens medlemmar garanterar hög kvali-tet och bästa funktion liksom leverans i rätttid till rätt kostnad.

När du anlitar ett företag i Etikettgruppenkan du även vara förvissad om att vi endastanvänder material och metoder som uppfyllermiljömässiga krav.

Kaj Flick

etikettgruppen

Konsten att slippa onödig brådska

Etiketter kan tillverkas av mer än 500olika pappers- och syntetmaterial.

En etikett består av olika skikt

På Frontmaterialet(1) trycks bilder, textoch/eller annaninformation, tillexempel streckkod.Häftämnet (2) finns itvå huvudgrupper –häftämnen som göratt etiketten sitter fast permanent samt häftämnen som göratt etiketten kan tas av.Underpappret (3) är bäraren av etiketten under produktio-nen. Pappret har en speciell yta som gör att etiketten lättkan lyftas av när den sedan ska sättas fast på en förpackning.

12

Det är en fråga vi ibland förstår att våra kun-der ställer sig.

Vi tänker inte krångla till det.Men vi vill bara tala om att det finns många

olika sätt att tillverka en etikett.Allt beror påvilka krav som ställs.

Ska den sitta i ett motorrum i en bil ochutsättas för påfrestningar från olja, vägsaltoch lösningsmedel?

Ska den sitta på en färskvara i en kyldiskunder en kort period?

Det säger sig självt, att det ställs olika krav.

Moderna etikettryckerier kan tillgodose deskiftande behov som finns.Tillverkning avsjälvhäftande etiketter har därför också bli-vit en tämligen komplex hantering.

Bara några exempel:

• En etikett kan tillverkas av mer än 500olika pappers- och syntetmaterial.

• Det finns ett 50-tal olika underskikt avpapper eller plast. Det är det material eti-ketterna sitter på när de trycks och innande appliceras på en produkt eller förpack-ning.

• Det finns cirka 150 olika häftämnen(lim) att välja mellan vilka dessutom kananpassas så att mängden lim ger optimalvidhäftning.

•Kombinationsmöjligheterna är enorma.

Ska det vara så märkvärdigtmed en etikett?

13

Men även om valmöjligheterna är många,behöver man inte skjuta över målet. Ska enetikett sitta i ett mörkt elskåp behöver deninte göras för att tåla solljus i 15 år.

En etikett som ska sitta på en färskvara inågra dagar, behöver heller inte ha en livs-längd på flera år.

Å andra sidan – en serienummersetikettpå en dator kan inte göras med material som»tappar stilen« på några månader. En datorlever längre än så.

Exemplen har en verklighetsbakgrund.Ofta handlar det om etiketter som beställts isista minuten.

Då kan det bli fel.

Just för att behoven är så skiftande finns detmängder med valmöjligheter och material-kombinationer.

Det är vårt jobb att välja rätt material tilljust din etikett. Men ska vi göra detta så attdu blir nöjd, behöver vi veta så mycket sommöjligt om hur etiketten ska användas.

Ska den sitta fast så att den inte går attavlägsna, eller ska den kunna tas av och sät-tas på igen?

Ska den sitta på förpackningar som skaförvaras i kyla eller i starkt solljus?

I checklistan på nästa uppslag finns flerfrågor. Ett erfaret etikettryckeri vet att detnästan alltid bara finns en enda optimal lös-ning för varje etikettbeställning.

14

Vilket syfte har etiketten? sid 16

Hur ser förpackningen ut? sid 16

Ska etiketten ha en varningstext sid 19

Upplagan, hur många etiketter ska tryckas? sid 19

När sätts etiketten på förpackningen? sid 19

På vilket underlag ska etiketten sitta? sid 21

Vad ska den tåla? sid 22

I vilken miljö ska den sättas fast? sid 26

Kommer etiketten att utsättas för mycket ljus? sid 28

Vilket format ska etiketten ha? sid 31

Är din utrustning anpassad till de färdiga etikettrullarna? sid 33

Hur ska etiketten vara uppspolad? sid 34

Ska det tryckas något mer på den färdiga etiketten? sid 35

Har du tänkt på miljökraven? sid 35

Checklista

Sker tillverkningen på det mest ekonomiska sättet? sid 37

Ska etiketten ha någon mer funktion än att informera? sid 40

Vad finns i förpackningen? sid 42

Ska den sitta permanent eller vara avtagbar? sid 45

16

Ett företag i oljebranschen skulle lansera enviss motorolja i en ny förpackning. Företagetkontaktade sin reklambyrå som designadeen ny förpackning och en ny etikett.

Etiketten hade formen av en droppe.Det var en etikett som var

både svår att tillverka ochatt sätta fast.

Den droppliknandeetiketten skulle sitta i enytterst liten nedsänkning iplastflaskan. Etiketten skul-le ligga i nivå med förpack-ningens yta så att det såg ut somom droppen var tryckt direkt på för-packningen.

No Label Look, kallas det på fack-språk.

Tryckeriet började tillverka etiketternaefter en ritning från reklambyrån.

Reklambyrån kom på en snitsig lösning…

VAD ÄR SYFTET? Ska etiketten i första hand vara säljfrämjande

och imageskapande? Eller är det viktigaste

ändamålet att identifiera produkten?

Tryckeriet kan ge värdefulla synpunkter om

design och utförande och om alternativa lös-

ningar för att skapa en funktionell etikett.

HUR SER FÖRPACKNINGEN UT?Har den en oregelbunden, kanske välvd form?

Ska etiketten fästas över ett hörn eller runt

hela förpackningen? Är ytans struktur slät

eller ojämn?

Även detta är frågor som tryckeriet måste

veta för att kunna utföra beställningen korrekt.

Samma ritning skickades till företaget somskulle gjuta plastflaskorna.

Ingen av alla in-blandade tänktepå att ursparning-en skulle varanågot större för att

etiketten skullekunna klistras fast

på ett snyggt sätt. Nublev det inte så. Eti-

ketterna gick någotutanför med följden att det

såg buckligt och fult ut.

Vems var felet? Oljeföretagetringde först och klagade hos

tryckeriet. Efter mycket diskussio-ner enades alla parter om att detvarit bristfällig kommunikationmellan reklambyrån, etikettrycke-riet och förpackningstillverkaren.

18

19

Etiketter på olika typer av till exempel elekt-riska apparater ska ofta ha varningstextereller texter som beskriver hur man skahandskas med apparaten.

På sådana etiketter ställer myndigheter iolika länder speciella kvalitetskrav.

Ibland handlar det om att etikettens mate-rial ska vara godkänt för att sitta på ett speci-ellt material, till exempel aluminium i utom-husmiljö.

Eftersom det handlar om etiketter i krä-vande miljöer ska texten på etiketten oftatryckas med en s k termotransferprinter. Dåär det också viktigt att välja ett färgband somär anpassat för det etikettmaterial som väljs.

För den här typen av varningsetiketterfinns olika standarder för hur de ska varautförda.

Ditt etikettryckeri vet vilka material somär godkända för att användas i dessa sam-manhang.

SKA ETIKETTEN HAEN VARNINGSTEXT?

HUR STOR UPPLAGA SKA JAG BESTÄLLA?

Det blir billigare att tillverka många etikettersamtidigt. Därför kan det vara fördelaktigtatt lägga upp ett lager.

Detta eliminerar leveranstider jämförtmed att beställa etiketter för varje tillfälle.

Ska den sättas på innan förpackningen fylls?Då måste etiketten tåla att flaskan sedanfylls med till exempel 60 grader varmmotorolja (det är då olja flyter bäst). Meneftersom flaskan då expanderar måste etikettmaterialet vara elastiskt.

Ett motsatt problem kan uppstå om eti-ketten ska sättas på redan i fabriken som till-verkar förpackningarna. När en nytillverkadflaska svalnar av och »mognar« så krymperden samtidigt något. Etiketten får inte sättaspå innan flaskan krympt färdigt. Annarskan den bli skrynklig eller bubblig.

APPLICERAS DEN VIDRÄTT TIDPUNKT?

20

21

Ett företag som tillverkade saft ringde ochbeställde nya flasketiketter. För tryckerietvar det ett rutinsamtal, en repetitionsorderfrån en trogen kund sedan länge.

Så etiketterna tillverkades på samma sättsom tidigare och levererades till kunden.

Men efter en tid ringde kunden och varbekymrad. Etiketterna fäste inte. De lossna-de vid minsta beröring.

–Är det samma flaskor som förut? frågadetryckeriet.

– Ja, det är ingen skillnad… jo förresten vihar bytt glasbruk, men det har väl ingenbetydelse?

Då visade sig att det fanns spår av silikon påflaskorna.

Silikonet kom från gjutformarna.Tidiga-re tillverkades flaskorna med en annanmetod som inte orsakade detta problem.

Silikonresterna gjorde att etiketterna intefäste ordentligt.

För ett etikettryckeri är silikon ett välkäntämne. Självhäftande etiketter levereras pårulle med silikonbestruket underlagspapperför att lätt kunna överföras till kundens för-packningar. Eftersom det i det här fallet

PÅ VILKET UNDERLAG SKA ETIKETTEN SITTA?Detta är en av de mest grundläggande frågorna. Är förpackningen gjord av metall,

trä, glas eller plast (i så fall vilken slags plast?) eller kanske något annat material?

Är ytan målad?

Tryckeriet måste veta detta för att kunna välja rätt papper eller plast till etiketten,

rätt häftämne och rätta färger.

fanns silikon på flaskorna så lossnade följ-aktligen etiketterna.

Problemet löstes genom att flaskfabrikenså småningom lyckades ändra tillverkning-en så att silikonresterna försvann.

Berättelsen visar hur viktigt det är att trycke-riet får reda på viktiga förändringar i kun-dens produktion.

– Om vi känt till att de skulle byta flaskle-verantör hade vi kunnat testa etiketterna påden nya flaskan och löst problemet från bör-jan. Det hade alla parter sparat tid på, sägeren företrädare för tryckeriet.

»Vi har bytt glasbruk, men det spelar väl ingen roll?«

22

Detta är en av de viktigaste frågorna att ställa för det företagsom beställer etiketter. Det handlar om allt från etikettera-de flaskor som ska stå och skramla mot varandra under entransport till att etiketterna måste tåla påverkan av vattenoch kemikalier.

Etiketterade flaskor packas ofta i kartong för transport. Dåkan etiketterna påverkas genom att flaskorna under trans-porten skakar och nöter mot varandra. Här gäller det att setill att tryckeriet väljer rätt etikettmaterial som tål nötning.Kanske behövs ett laminat över etiketten för att den ska sefräsch ut.

Det finns också förpackningar som konsumenten skaklämma på för att få ut innehållet, till exempel tandkrämeller flytande sylt. Här krävs ett flexibelt syntetmaterialsom gör att etiketterna tål omild behandling.

Ofta måste etiketter också tåla påverkan av vatten och kemi-kalier. Ett klassiskt exempel är etiketter på schampo-flaskor. Här måste tryckeriet ha valt rätt etikettmaterial,häftämne och färger som tål fukten i badkar ochduschrum. I annat fall kan etiketterna lossna eller färgernalösas upp av vattnet eller av de kemikalier som finns ischampot.

VAD SKA DEN TÅLA?

23

24

»Det är vårt jobb att välja rätt material till just din etikett.

Men ska vi kunna göra detta så att du blir nöjd, behöver vi veta

så mycket som möjligtom hur etiketten ska användas.«

26

Det hade fungerat perfekt under flera år.Ett svenskt företag fyller motorolja på

plastflaskor. På flaskorna sätts självhäftandeetiketter. Flaskorna levereras till bensinsta-tioner där de säljs till bilisterna.

Allt är frid och fröjd. Men en dag uppstårett problem. Etiketterna lossnar efter en korttid och ramlar av. Bensinstationerna klagar.Företaget ringer tryckeriet och undrar vaddet blivit för fel.

I VILKEN MILJÖ SKA DE SÄTTAS FAST?Ute eller inne? Hur varmt eller kallt är det i lokalen? Är det fuktigt? Ska etiketterna klistras på

djupfrysta varor (vilket kräver ett speciellt häftämne för att de inte ska ramla av)?

För att kunna välja rätt etikettmaterial, häftämne och färger, behöver tryckeriet tidigt få

information om de förutsättningar som gäller.

Kondensen gjorde att etiketterna ramlade av

Men tryckeriet har inte ändrat något i desenaste leveranserna till kunden. Etiketternaär desamma som tidigare. De användersamma färger och samma häftämne. De för-står inte vad som kan ha hänt.

När tryckeriet besöker kunden för att dis-kutera mysteriet upptäcker de vad som hänt.Tomflaskorna som tidigare förvarats inne ifyllningshallen, har flyttats ut i ett kallför-råd. När flaskorna ska fyllas och etiketterasflyttas de in i fyllningshallen där det är 15grader varmt.

Mysteriet var löst. På flaskor som flyttas frånen kall till en varm plats bildas det kondens.Etiketterna som sätts på de fuktiga flaskornaramlar snart av. Inget häftämne fäster påvatten.

27

28

Det finns förpackningar som skastå utomhus.Till exempelgasolflaskor utanför bensinsta-tioner.

Det kan också handla omprodukter som ska stå länge iskyltfönster.

På alla sådana förpackning-arna måste färgerna somtryckts på etiketterna tåla ljus.Annars går det snart knappt attse vad det står på etiketterna.

En sak att tänka på i det härsammanhanget, är var i världenprodukterna ska säljas. Det ärstakare ljus i Saudiarabien än inorra Sverige.

Se till att ditt etikettryckeritidigt får reda på förutsättning-arna så att de kan välja rätt färgför rätt klimat.

VISSTE DU ATT LJUSET KAN FÖRSTÖRA INFORMATIONEN?

29

30

31

Ibland kan skillnaden mellan bra och dålig kva-litet vara någon tiondels millimeter. Följandeberättelse handlar inte om ett problem somledde till att etikettryckeriet fick klagomål.

Det handlar en leverans som blev så braatt kunden fick problem!

Ett etikettföretag hade fått i uppdrag av ettläkemedelsföretag att producera en liteninformationsfolder. Foldern skulle tillsam-mans med läkemedlet (tabletter i kartför-packningar) läggas i en pappkartong.

Läkemedelsföretaget hade haft problemmed den tidigare leverantören av dessafoldrar. De var olika stora i olika leveranser.Det var inga stora skillnader, någon tiondelsmillimeter hit eller dit. Men det var ändå till-

FORMATET?Ska etiketten vara rund, fyrkantig, rektangulär eller ha någon annan form? Kanske ska

»etiketten« vara en liten minifolder? Ditt tryckeri kan alltid ge dig goda råd och förslag

på den bästa formen för just din etikett.

Produkten var så bra att personalen fick för litet att göra!

räckligt mycket för att det ibland skulle bliproblem i kundens förpackningslinje.

För det nya tryckeriet var det alltså viktigt attfoldern passade in funktionsmässigt i han-teringen. Efter en tid, när etiketttryckerietproducerat de första beställningarna kom ettsamtal från läkemedelsföretaget.

Det hade uppstått ett oväntat problem.Etikettryckeriet blev först oroligt.Men det

visade sig att den nya foldern passade så välin i produktionen,att alla tidigare driftsstör-ningar var borta.

Det fungerade så smidigt att personaleninte hade tillräckligt att göra. Det var detsom var problemet.

32

33

I en etikettrulle finns en bobin. Det är ett rörav papp som sitter mitt i etikettrullen och påvilken underlagspapperet med etiketternarullas upp.

Företaget som använder etiketterna sätterupp rullen på en hållare i etiketterings-maskinen.

Normalt ska bobinens diameter passa till hål-laren. Men hos ett charkuteri som skullesätta etiketter på köttfärspaket blev det pro-blem i den här hanteringen.

Redan första gången charkuteriet fick eti-kettrullarna visade det sig att bobinerna irullarna var för små. De passade inte till hål-laren i etiketteringsmaskinen.

Istället för att ringa och klaga på trycke-riet, pillade den medarbetare som sköttemaskinen ut bobinen i varje rulle. Iblandbehövde de dra ut några av de innersta var-ven i rullen så att hålet blev tillräckligt stortför att kunna fästas på hållaren.

Att göra så här blev en rutin.

PASSAR DIN UTRUSTNING TILL DE FÄRDIGTRYCKTA ETIKETTRULLARNA?När kunden själv ska applicera de färdigtryckta etiketterna på sina produkter måste

den egna utrustningen vara anpassad till etikettrullarna.

Av en slump fick tryckeriet reda på problemetnär en av deras säljare besökte charkuteri-fabriken.

Säljaren berättar:»Kunden trodde att det bara fanns en viss

storlek på bobiner, men så är det ju inte. Detänkte aldrig på att de kunde ringa och frågaoss. Nu fick vi tillfälle att bjuda in någramedarbetare från charkuteriet och visa dematt vi kan leverera rullar som passar perfekt ideras maskiner. När kunden slapp det tidiga-re besväret sparade de tid i produktionenoch fick en säkrare drift.«

»Företaget tänkte aldrig på att ringa och fråga«

34

HUR SKA ETIKETTERNAVARA UPPSPOLADE?

Illustrationen ovan visar att etiketterna kanrullas upp på tryckrullens pappersbana påolika sätt.

•De kan vara utåt- eller inåtrullade.

•De kan ligga rakt, upp-och-ned eller varavridna 90 grader åt något håll.

Vilken variant eller kombination som ska väl-jas beror på hur du som kund applicerar eti-ketterna på dina förpackningar.

Gör du det för hand spelar upprullningeningen roll. Men har du en maskin, en så kal-lad dispenser, måste tryckeriet veta hur eti-ketterna dras av från papperet i förhållandetill hur förpackningarna ligger på den banadär etiketterna sätts fast.

En missuppfattning kan leda till att etiketternai värsta fall kommer upp-och-ned på denfärdiga förpackningen.

Tryckeriet kan alltid anpassa upprull-ningen efter din appliceringsteknik.

35

Många företag, inte minst i livsmedelsbran-schen köper etiketter med en grunddekorsom de trycker extra uppgifter på.

Då finns det flera saker som kunden ochtryckeriet måste samråda om för att det inteska uppstå problem.

Några exempel:

•Dekorfärgerna på etiketten måste tåladen värme som uppstår när kunden tryckerpå uppgifter om till exempel vikt, pris ellerbäst-före-datum.

•Den förtryckta dekorfärgen ochtilltrycket måste passa ihop. Ska tilltrycket

SKA DET TRYCKAS NÅGOT MER PÅ DEN FÄRDIGA ETIKETTEN?

HAR DU TÄNKT PÅ MILJÖKRAVEN?

Tryckeriet måste ta hänsyn till de miljökrav somdu som kund kan ställa.Tala därför alltid omför tryckeriet vilka regler som gäller i just dittföretag eller i din bransch.

Försäkra dig också om att tryckerietanvänder miljövänliga produkter i tillverk-ningen och hanterar sina spillprodukter påett miljövänligt sätt.

Moderna etikettryckerier och deras under-leverantörer av färger, häftämnen och etikett-material arbetar allt mer miljömedvetet.

•De undviker färger som är baserade påkemiska lösningsmedel och tungmetaller.

ligga på en färgplatta måste tryckeriet havalt färg som det fäster på.

Ditt etikettryckeri kan ge råd om skrivareoch färgband som är bra att använda förtilltryck.

•De skickar spillfärger, filmer, offsetplåtarmed mera för destruktion eller återvinning.

•Ofta har de program för att varje år bytaut ett visst antal produkter till miljövänligaalternativ.

Miljömedvetenheten ökar i samhället. För kun-derna är det därför bra att anlita tryckeriersom arbetar miljömedvetet. Det är tryggt,och ofta ett bra försäljningsargument att haprodukter som är framställda på sådant sättatt de inte ökar miljöförstöringen.

36

37

Vilken bra grej! Hon måste ringa ekonomi-chefen.

– Du Patrick, jag har sparat pengar åtfirman.

– Grattis, det var på tiden. Skulle dukunna berätta vad du har gjort, hörde honPatricks lite retsamma röst.

– Jo, det är det nya tryckeriet vi har börjatmed.

–Tryckeriet?– Ja, de som gör etiketterna till videokaset-

terna. Dom är rätt smarta. De föreslog att viskulle minska bredden på etiketterna medbara några millimeter. Då kan vi trycka fleretiketter till samma kostnad.

– ???– Jo, det är lite tekniskt, men om du orkar

lyssna några minuter…

Och så berättade hon att deras tidigare leve-rantör tryckte tre etiketter bredvid varandrapå ett underpapper som var 300 millimeterbrett. Med mellanrummen som behövdesfanns det inte plats till fler. Men papperets

SKER TILLVERKNINGEN PÅ DET MEST EKONOMISKA SÄTTET?Genom att diskutera med ditt tryckeri kan du ofta hitta smarta

lösningar som gör tillverkningen av etiketter billigare.

bredd utnyttjades dåligt och det blev enmassa onödigt spill.

– Men det nya tryckeriet föreslog att viminskade etikettbredden från 75 till 70millimeter. Då får det plats fyra etiketter ibredd på tryckpappret. Kunden bryr sigknappast om skillnaden.All text får ju platspå etiketten ändå. Bra va!

Hon hörde i andra änden hur ekonomichefenhummade eftertänksamt. Och så fick honäntligen sitt erkännande:

– Bra Gun. Tror du vi har några andraleverantörer som vi kan be komma medkloka förslag?

Konsten att utnyttja materialetså att kunden sparar pengar

38

39

40

Han kom på det i London. Där hade han köpten förpackning med te. Påsen hade en etikettsom också höll förpackningen stängd. Hanhade haft förpackningen hemma en tid. Dengick att öppna och stänga hur många gångersom helst

»Kan jag inte ha det här på något i affä-ren«, funderade han.

Han kom att tänka på de läckra italienskamandelkakorna. Även om de var dyra såldede ganska bra. En sådan här smart etikettskulle hjälpa till att göra dem ännu merprisvärda.

Han ringde tryckeriet. Visst, de kunde göra ensådan etikett. Men de ville testa den på pap-perspåsen för att kunna välja rätt klister tilletiketten.

Men han var otålig och ville ha etiketter-na snabbt. Det behövdes väl inget test. Detvar ju en vanlig papperspåse. Det borde vältryckeriet lätta kunna fixa.

Etiketterna kom. De verkade fungera jättebra.Tills en dag då en kund kom in och klagade

SKA ETIKETTEN HA NÅGON MER FUNKTION ÄN ATT INFORMERA?Etiketter kan användas till mer än att förmedla varumärket och berätta om pris

och innehåll. Det blir till exempel allt mer vanligt att en etikett används

till att försluta en förpackning.

Inte var det meningen att påsen skulle gå sönder?

på att etiketten rev hål på papperspåsen.Han ringde tryckeriet igen.– Du, den här förslutningsbara etiketten.

Den river sönder påsarna.– Det var tråkigt, men vi föreslog ju att

testa den först.– OK,vi får väl göra det då. Hur fort kan

ni fixa det?

41

42

VAD FINNS I FÖRPACKNINGEN SOM ETIKETTEN SKA SITTA PÅ?

Allt fler förpackningar görs av plast.Men om man fyller en plastflaska med ett

lösningsmedel, till exempel tvättvätska förbilar, kan det uppstå så kallad diffundering.Då tränger innehållet ut genom flaskan, imikroskopiska mängder, och löser upp häft-ämnet (klistret) etiketten är fäst med.

I läkemedelsförpackningar kan diffun-dering bli ett allvarligt problem. Då kanvissa molekyler passera genom flaskan in ihäftämnet. Där kan de ta med sig en ochannan molekyl och sedan gå tillbaka in iläkemedlet som då blir direkt skadligt.

Läkemedelsföretag testar alltid noga dehäftämnen som etiketterna ska fästas med såatt de inte kan skada förpackningens inne-håll.

Tryckeriet som ska ta fram rätt etikett-material till en flaska med lösnings- ellerläkemedel måste veta vad flaskan är gjord avoch vad den ska fyllas med.

43

44

45

»Tänk att dom kom på nåt så smart«.Margareta, affärsbiträde i en av den stora

varuhuskedjans butiker, muttrade för sigsjälv.

Hon hade kaffepaus och satt och bläddra-de förstrött i företagets personaltidning.Hennes blick hade fastnat på en liten artikelmed rubriken »Bättre prisetiketter«.

Hon började läsa med intresse.Artikeln hand-lade om att företaget bestämt att börja meden ny typ av prislappar. De satt fast lika brasom de förra, men de gick att tvätta bortenkelt med hett vatten.

»Så bra«, tänkte Margareta och kom ihågallt besvär med de nuvarande etiketterna.

SKA DEN SITTA PERMANENT ELLER VARA AVTAGBAR?Detta kan ofta vara högintressant för den enskilde konsumenten.

En bra idé i presentbutiken

Kunder som köpt fina glasföremål hadekommit tillbaka och klagat över att det varsvårt att ta bort etiketterna. Det var alltidlitet fula klisterrester kvar.

Hon hade själv en gång köpt en vas i 70-årspresent till sin faster. Då hade hon svårtatt få bort både extraprisetiketten och denöverstrukna vanliga prisetiketten. Hon vartvungen att använda bensin,vilket gjorde atthon skadade blomsterdekoren på vasen. Enblomma hade blivit litet suddig i färgen.

Nu skulle kunderna och hon själv slippabesväret med de gamla prisetiketterna.

»Tänk att vi inte haft sådana här bra eti-ketter förrän nu?«

46

PRODUKTIONSPROCESSEN – ORIGINAL, FILM, KLICHÉ,TRYCK, UPPSPOLNING OCH EFTERKONTROLL

1.Kundens etikettoriginalfärdigställes med hjälp avolika program i Mac-datorn. Därefter repro-anpassas materialet tillaktuell tryckteknik ochstans samt korrektur tasfram. (ovan).

2. Efter behand-lingen i datornskrivs det ut enfilm som sedananvänds för fram-ställning av entryckkliché. (Tillhöger).

3. Klichén monteras på en av tryckcylindrarna(ovan) medan tryckpressen står redo (till höger).

47

4. Här rullar tryckpressen med de olikafärgerna som används till etiketterna.

5. Under tryck-ningen stansas etiketterna ut. Detspillmaterial somdå uppstår rullasupp i slutet avtryckbanan.

FORTSÄTTNING NÄSTA UPPSLAG

48

FORTSÄTTNING FRÅN FÖREGÅENDE UPPSLAG

6. En färdigtrycktrulle med etikettersom i detta exempelligger i fem banor påunderpapperet.

7. Dags för omspolning. Den färdigtrycktarullen sätts in i enmaskin som medsmå knivar delarupp pappret i femseparata banor (bilden ovan). Spill-papperet sugs in ide två rören i bil-dens vänsterkant.

Bilden till vänstervisar hur etiketternasedan spolas upp ifem mindre hanter-bara rullar.

49

8.En etikettrulle färdigför leverans till kundensproduktionsställe. Därsätts den in i en dispen-seringsmaskin som över-för de självhäftande eti-ketterna till förpackning-arna.

9. Men på vägen till förpackningen sker stickprovskontroller.Är färgerna korrekta? Har bobinen (papphylsan på vilken eti-ketterna rullas upp) rätt diameter? Har uppspolningen gjorts i den riktning som kunden beställt? Har eventuella perfore-ringar utförts korrekt? med flera andra frågor.

10. Och så var det dags förpaketering och leverans.

50

Adhesiv

Etikettens häftämne, (lim).

Banbredd

Den totala bredden på under-

papperet.

Underpapper

Kallas också bakpapper, back-

ing eller skyddspapper (även

om det är tillverkat av plast).

Detta är det material som eti-

ketterna är placerade på

innan de sätts på de tilltänkta

produkterna.

Bobin

Kallas också kärna. Papp-

hylsan på vilken etiketterna

rullas upp.

Boktryck

En tryckmetod som ger hög

kvalitet vid tryck av fyrfärgs-

bilder och raster.

Debossing

Reliefprägling av etikettmateri-

alet, vilket ger dekoren »djup«.

Digitalt tryck

Tryckoriginalet överförs direkt

elektroniskt till tryckpressens

dator som översätter informa-

tionen till ett tryckmönster.

Dome

Etiketten beläggs med en

lackbubbla som ger dekoren

en tredimensionell effekt.

Etikettformat

Anges alltid i mm, bredd x

höjd (bredd = formatet tvärs

över etikettbanan, höjd = for-

matet i tryckriktning).

Falsad bana

Etiketterna levereras på en

löpande bana som perforerats

och vikts efter ett överens-

kommet antal etiketter.

Flexografi

Ett högtrycksförfarande som

starkt utvecklats. Från att ha

varit mest lämplig för enklare

förpackningstryck är metoden

idag konkurrenskraftig både

med offset och boktryck vad

gäller kvaliteten på avancera-

de dekortryck.

Folieprägling

På etiketten trycks en tunn

metallfolie av guld eller silver.

Gummering

Beläggning med häftämne,

kan vara avtagbart eller per-

manent.

Delgummering

Endast en del av etiketten är

belagd med häftämne.

Högtryck

Tryckande partier ligger högre

än icke tryckande partier.

Laminering

En tunn plastfolie lagd som

ett skydd över trycket.

Ord och uttryckSom alla branscher har etikettföretagen sin egen terminologi.

Här är några begrepp som kan vara bra att känna till när du

pratar med ditt tryckeri.

51

Lägg

Arket med etiketter mellan

varje vikning i en falsad bana.

Perforering

Hålad linje för att underlätta

vikning/rivning.

Matrix

Mellanrum mellan etiketterna,

spill.

Releasevärde

Släppförmågan från underpap-

peret/bakpapperet.

Repeatorder

Upprepning av tidigare.

beställning

Repeatorder med ändring

Upprepning av tidigare.

beställning med vissa föränd-

ringar.

Repeterbredd

Etikett samt mellanrum (se

matrix) till nästa etikett; kan

vara mycket avgörande på pri-

set beroende på hur många

etiketter det får plats på

tryckbanan i bredd.

Rullning

Kan också kallas uppspolning.

Bestämmer hur etiketterna

skall vara upprullade på tryck-

rullen vid leverans till kunden;

kan vara rullade med trycket

inåt eller utåt.

Screentryck

Tryckfärgen pressas genom en

finmaskig duk mot etikettmateri-

alet. Ger ett mycket tåligt tryck.

Silikon

Beläggning på underpapperet

för att den självhäftande eti-

ketten ska kunna lyftas av.

Termo

En skrivteknik som ofta an-

vänds när kunden skriver på

någon extra information på en

färdig etikett. Termoskrivaren

arbetar med värme. Vid ut-

skrift förändras färgen i ett

värmekänsligt skikt som finns

på papperet. Den tryckta

informationen blir då synlig.

Tekniken är endast lämplig för

kortvarig märkning, eftersom

etiketten fortfarande är värme-

och ljuskänslig efter utskrift.

Termotransfer

Termotransferskrivarens skriv-

huvud värmer ett värmekäns-

ligt färgband, vilket medför

att färg överförs till etiketten i

valt tryckmönster; bokstäver,

siffror eller symboler. Tekni-

ken är lämplig för beständiga

etiketter som utnyttjas i krä-

vande miljöer.

Kla

rtD

isku

tera

med

try

cker

iet

SY

FTET?

Info

rmat

iv?

Säljf

räm

jand

e? Im

ages

kapa

nde?

❏❏

MA

TER

IAL

DÄ

R E

TIK

ETT

EN

SK

A S

ITTA

?Tr

ä? P

appe

r? M

etal

l? G

las?

Ann

at m

ater

ial?

❏❏

YTA

N D

ÄR

ETI

KETT

EN

SK

A S

ITTA

?V

älvd

yta

? A

nnan

ege

nska

p?❏

❏

I V

ILK

EN

MIL

JÖ S

KA

DEN

SÄ

TTA

S F

AS

T?U

te e

ller

inne

? Ä

r de

t va

rmt,

kal

lt e

ller

fukt

igt?

❏❏

VA

D S

KA

ETI

KETT

EN

TÅ

LA?

Vat

ten?

Fet

t? L

ösni

ngsm

edel

? St

arkt

sol

ljus?

❏❏

SK

A E

TIK

ETT

EN

SIT

TA F

AS

T ELL

ER

KU

NN

A T

AS

AV

?Sk

a de

n t

ex k

unna

tas

av

utan

att

det

blir

lim

rest

er?

❏❏

SK

A Y

TTER

LIG

AR

E I

NFO

RM

ATI

ON

TR

YC

KA

S P

Å?

Text

? St

reck

kod?

Vilk

en t

yp a

v sk

riva

re?

❏❏

SK

A E

TIK

ETT

EN

HA

EN

VA

RN

ING

STE

XT?

Fråg

a tr

ycke

riet

vilk

a re

gler

som

gäl

ler.

❏❏

CHECKLISTA VID ETIKETTBESTÄLLNINGAR

HU

R S

TOR

UP

PLA

GA

SK

A J

AG

BES

TÄLL

A?

Skav

i läg

ga u

pp e

tt la

ger?

❏❏

VIL

KET

FOR

MA

T S

KA

ETI

KETT

EN

HA

?R

und?

Rek

tang

ulär

? A

nnan

form

?❏

❏

NÄ

R S

KA

ETI

KETT

EN

AP

PLI

CER

AS

?N

är fö

rpac

knin

gen

till

verk

as?

Inna

n fö

rpac

knin

gen

fyll

s?

❏❏

VA

D F

INN

S I

FÖ

RP

AC

KN

ING

EN

?Et

iket

ten

kan

i vis

sa fa

ll p

åver

kas

av in

nehå

llet

. ❏

❏

SK

A E

TIK

ETT

EN

AN

VÄ

ND

AS

SO

M F

ÖR

SLU

TNIN

G?

Väl

j ett

häf

täm

ne s

om t

ål u

ppre

pade

förs

lutn

inga

r.❏

❏

HU

R S

KA

ETI

KETT

ER

NA

LEV

ER

ER

AS

?P

å ar

k el

ler

på r

ulle

?❏

❏

OM

DE L

IGG

ER

PÅ

RU

LLE,

HU

R S

KA

DE S

PO

LAS

UP

P?

Inåt

ell

er u

tåt?

(Se

sid

34).

❏❏

HU

R S

KA

ETI

KETT

EN

ÅTE

RV

INN

AS

? Ti

llsa

mm

ans

med

förp

ackn

inge

n? A

ndra

milj

öasp

ekte

r?❏

❏

– Kopiera eller skriv ut från www.grafiska.se/etikettgruppen

54

TRYCKERIER

Alkett AB

Box 5004

250 05 HELSINGBORG

Tel: 042-26 33 22

Antonson Gruppen AB

Box 275

431 24 MÖLNDAL

Tel: 031-706 80 00

BEAB Etikett & System AB

Box 10 068

507 10 BORÅS

Tel: 033-29 09 00

Bengt Svahns Tryckeri AB

Karbingatan 30

254 67 HELSINGBORG

Tel: 042-15 41 90

Danielson Sverige AB

Box 730

194 27 UPPLANDS VÄSBY

Tel: 08-590 993 00

Etiketten Tryckeri AB

Box 705

120 02 ÅRSTA

Tel: 08-449 28 90

Jinnestål Tryckeri AB

Stenbrovägen 42

253 68 HELSINGBORG

Tel: 042-29 57 00

AB W H Nordvall & Co

Box 14

275 21 SJÖBO

Tel: 0416-252 00

Nässjö-Tryckeriet AB

571 82 NÄSSJÖ

Tel: 0380-795 00

Fax: 0380-755 36

Printcom Grafiska AB

Box 245

597 26 ÅTVIDABERG

Tel: 0120-850 00

Rotakett Herma AB

Box 22023

250 22 HELSINGBORG

Tel: 042-25 60 04

Scan-Figus AB

Box 12 081

402 41 GÖTEBORG

Tel: 031-97 95 00

Skanem AB

Box 124

274 23 SKURUP

Tel: 0411-53 68 00

Skanem AB

Box 1980

581 19 LINKÖPING

Tel: 013-23 04 00

Strålfors Svenska AB

Box 126

421 22 V. FRÖLUNDA

Tel: 031-89 35 00

Strålfors Svenska AB

Box 54

265 21 ÅSTORP

Tel: 042-566 00

Swedecal AB

Box 22 168

250 23 HELSINGBORG

Tel: 042-38 62 60

Swedtryck AB

Box 22 130

250 22 HELSINGBORG

Tel: 042-25 76 60

Sydetikett AB

Testvägen 9

232 37 ARLÖV

Tel: 040-432810

Upplands Grafiska Etikett AB

Box 145

751 04 UPPSALA

Tel: 018-71 11 20

Medlemsföretag i Etikettgruppen

55

Akzo Nobel Inks

Box 1003

231 25 TRELLEBORG

Tel: 0410-592 00

Avery Dennison Sverige AB

Box 50 141

202 11 MALMÖ

Tel: 040-18 04 20

AB Kelva

Box 88

221 00 LUND

Tel: 046-16 07 00

MACtac Scandinavia AB

Box 50 235

202 12 MALMÖ

Tel: 040-680 31 30

Miller Graphics Scandinavia AB

Box 238

686 25 SUNNE

Tel: 0565-165 00

Raflatac AB

Karbingatan 26

254 67 HELSINGBORG

Tel: 042-38 83 60

RDC Verktyg AB

Pl. 4707

438 92 HÄRRYDA

Tel: 0301-304 60

Scandstick AB

Box 22 103

250 23 HELSINGBORG

Tel: 042-25 00 50

Sicpa AB

Höjrodergatan 32–34

212 39 MALMÖ

Tel: 040-38 91 00

Wasberger AB

Box 138

261 22 LANDSKRONA

Tel: 0418-567 00

Associerade medlemsföretagLEVERANTÖRER TILL TRYCKERIERNA

ET I K

E T T G R U P P EN

Etikettgruppen inom

Grafiska Företagens Förbund

Box 16383

103 27 Stockholm

www.grafiska.se/etikettgruppen

Tel. 08-762 68 00