9B, S:t Olofs skola

Geografi

Naturgeografi Studerar och analyserar de fysiska förändringsprocesser som har

påverkat såväl som påverkar naturlandskapet.

KulturgeografiMänniskans aktivitet på jordytan och hur detta påverkar landskapets

utseende.

Den naturgeografiska delen av geografiämnet studerar alltså jordens natur.

Kulturgeografin fokuserar mer på hur människan genom sitt resursutnyttjande av naturen påverkar jordytan och vilka spår som detta i sin tur ger upphov till.

Vad är geografi?

Geo: Grekiska för ”jord”Grafi: Grekiska för ”skriva”.Sammantaget blir innebörden av begreppet

geografi ungefär ”jordbeskrivning”. Geografi kan innebära studier av t.ex. jordens

skilda miljöer, dess uppkomst och dess utveckling.

Hur påverkar jorden den omgivande miljön? Och hur påverkas miljön av det människorna gör på jorden?

Var olika varor och tjänster produceras och konsumeras samt hur varor transporteras. Hur människors försörjning och handelsmönster har förändrats över tid.

Samband mellan fattigdom, ohälsa och faktorer som befolkningstäthet, klimat och naturresurser.

Ur det centrala innehållet

E-nivåEleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation samt för enkla och till viss del underbyggda resonemang om hur dessa mönster ser ut och hur de har förändrats över tid samt orsaker till och konsekvenser av detta.  C-nivåEleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då förhållandevis komplexa geografiska mönster av handel och kommunikation samt för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om hur dessa mönster ser ut och hur de har förändrats över tid samt orsaker till och konsekvenser av detta.  A-nivåEleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då komplexa geografiska mönster av handel och kommunikation samt för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om hur dessa mönster ser ut och hur de har förändrats över tid samt orsaker till och konsekvenser av detta.

Kunskapskrav

Handel: Försäljning av varor eller tjänster. T.ex. när företag köper fabriker eller säljer tjänster, eller när länder köper och säljer varor och tjänster av varandra.

Varor: T.ex. Ananas, kiwi, bilar, mobiltelefoner etc.

Tjänster: Att någon utför ett arbete åt någon annan. T.ex. att lägga golvet åt någon annan eller att som frisör klippa håret på någon mot och ta betalt för det.

Handelsmönster: Hur handeln i och mellan olika länder har sett ut och organiserats förr och hur den ser ut och organiseras idag.

Handel, varor och tjänster

Byteshandel: Att byta varor eller tjänster med varandra.Från början handlade man med människor som bodde i

närheten av där man själv bodde.Efterhand började länder handla med varandra och inte

bara de länder som låg nära varandra utan även länder som låg långt borta från varandra började utbyta varor och tjänster. Det bildades s.k. handelsleder.

Många av vikingarna (ca 800-1100) var duktiga handelsmän som talade flera språk och som seglade både till Nordamerika, Medelhavet och ända bort till Asien. De sålde mycket skinn och köpte salt och kryddor.

Historiska handelsmönster (1/2)

Hansan På 1100-talet bildades ett stort handelsförbund runt Nordsjön och Östersjön

av köpmän från Tyskland. Det kallades Hansan. Hansan levde kvar ända till 1600-talet. Syftet med Hansan var att städer som ingick i det här sällskapet skulle handla med och skydda varandra. Förbundet kom att bestå av över 200 städer där Visby på Gotland troligen var den viktigaste Svenska Hansastaden.

Vasco Da Gama Många gånger var det upptäcktsresande som startade handelsleder och

handelsförbindelser med nya områden i världen. Vasco da Gama från Portugal var en av dessa upptäcktsresande. Han hjälpte bl.a. till så att kryddhandeln med Indien utvecklades.

• Upptäckten av Amerika Upptäckten av Amerika ledde till att handel med dyrbara metaller och tobak

ökade. Ibland urartade dock de Europeiska handelsplanerna till att istället bli hemska plundringståg, d.v.s. våldsamma erövringar av varor.

Historiska handelsmönster (2/2)

Med globalisering menas att moderna kommunikationer har gjort att världens länder och folk bundits samman och fått en mer gemensam ekonomi, kultur, politik och miljö.

Globaliserad handel

Globalisering

BNP (Bruttonationalprodukt)BNP används för att ange det totala värdet på alla varor och tjänster

som

ett land producerar under ett år. Ett lågt BNP signalerar att det är

tal om ett mer eller mindre fattigt land.

BNP/capita (BNP/person)BNP/person räknas ut genom att dividera ett lands BNP med hur

många

invånare landet har. Det blir oftast ingen fullständigt rättvis och korrekt

bild eftersom skillnaderna mellan den fattiga och rika befolkningen vad

gäller levnadsstandard och rikedom kan variera kraftigt i många länder.

BNP & BNP/capita

Det råder inte sällan stora skillnader mellan fattiga och rika. De rika har väldigt mycket pengar medan fattiga har väldigt lite pengar, t.ex. i Brasilien.

Enligt SIDA (Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete) bor ”drygt 70 procent av de människor som lever i stor fattigdom inte i världens fattigaste länder - utan i folkrika medelinkomstländer som Indien, Indonesien och Kina”.

(källa: http://www.sida.se/Svenska/sa-arbetar-vi/Detta-ar-svenskt-bistand/om-fattigdom/)

Om fattigdom

U-land (utvecklingsland)Ett U-land har i regel ett lågt BNP. Att de har ett lågt BNP är

alltså ett

tecken på att landet har en fattig befolkning. Detta beror oftast på att

dessa länder inte har en utvecklad industriproduktion. Oftast är jordbruk

befolkningens huvudsakliga tillgång till näring (mat).

I-land (Industriland)Ett I-land är istället ett välutvecklad land med en väl fungerande

industri.

De har sedermera en hög BNP.

U-land och I-land

Globaliseringen påverkar stora delar av världen, inte bara de traditionella industriländerna. Många länder är dock fortfarande knappast med i utvecklingen. Framför allt gäller det de flesta länderna i Afrika, men även många fattiga länder på andra kontinenter. Konflikter, ogynnsam geografi, korruption och outvecklat näringsliv är några orsaker till detta.

Likväl har globaliseringen, tillsammans med andra faktorer som bland annat bättre utbildning, bidragit till att tyngdpunkten i världsekonomin är på väg att flyttas bort från de traditionella industriländerna. De processer som tidigare skapat välstånd i västvärlden är idag verksamma i många utvecklingsländer där fattigdomen faller snabbt. Därför har den enkla bildenav en värld, där fattiga länder förser rika länder med billiga råvaror som sedan kan förädlas till dyra industrivaror, ändrats. Istället är situationen mer mångfacetterad, där vissa utvecklingsländer snabbt industrialiseras, medan andra inte kommit ur det ensidiga beroendet av att exportera några få råvaror.

Globalisering, I-land & U-land

Import Inköp av varor och tjänster från utlandet. T.ex. när Sverige

köper torsk och lax från Norge. Import leder till att BNP blir lägre.

Export Försäljning av varor och tjänster till utlandet. T.ex. om Sverige

säljer plank och brädor till Norge. Export leder till att landets BNP blir högre. Sveriges största exportvaror är maskiner, papper, trävaror,

järn, stål, bilar och lastbilar, elektronik och

telekommunikationsprodukter.

Import & export

Tull Statlig avgift som tas ut vid import av vissa varor. Tullavgiften som företag och privatpersoner måste betala

när de köper varor från andra länder är en viktig inkomst för exportlandets stadskassa.

Frihandel Frihandel betyder att länder kan handla med varandra utan

att behöva betala tull. T.ex. när länderna inom EU (Europeiska unionen) handlar

med varandra behöver de inte betala någon tullavgift.

Tull & frihandel

Befolkning, U-länder och fattigdom http://www.so-rummet.se/kategorier/samhallskunskap/befolkning-u-lander-och-fattigdom#

Lyckoslanten. Tema: Handel https://www.swedbank.se/idc/groups/public/@i/@sbg/@gs/@corpaff/@pubaff/documents/article/cid_173971.pdf

Om den globala världshandeln http://studi.se/content/lesson/global-ekonomi-fattiga-och-rika

Globalisering http://www.so-rummet.se/kategorier/samhallskunskap/globalisering#

Internationell ekonomi och handel http://www.so-rummet.se/kategorier/samhallskunskap/ekonomi-och-handel/internationell-ekonomi-och-handel#

Sveriges export- och importprodukter http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Ekonomi/Utrikeshandel/Sveriges-export--och-importprodukter/

Om fattigdom http://www.sida.se/Svenska/sa-arbetar-vi/Detta-ar-svenskt-bistand/om-fattigdom/

Nyttiga länkar

http://uraccess.se/products/140245Frågor att muntligt och skriftligt diskutera (utifrån filmens

innehåll):Vad innebär globalisering?

Vilka negativa konsekvenser/effekter leder globaliseringen till? Vilka är vinnarna? Länder, olika befolkningsgrupper.

Vilka positiva effekter leder globaliseringen till? Vilka är förlorarna? Länder, olika befolkningsgrupper.

”Globalisering kan inte stoppas. Den finns där och kommer alltid att finnas. Men kommer utvecklingen att stoppa oss människor?” Vad tror du/ni?

Filmklipp (30 min)

Växthuseffekten - koldioxidutsläppTillväxtUrbanisering

Fler ord och begrepp att repetera