Upload
others
View
0
Download
0
Embed Size (px)
Citation preview
Handlingsplan
för upptäckt och uppföljning av
tal-, språk-, läs- och skrivsvårigheter
Utarbetad av Barn- och elevhälsan i samarbete med specialpedagoger och speciallärare i Ystads Kommun, 2012-03-08
2
Innehåll
Bakgrund till handlingsplanen……………………………………………………………………………………………………………….3
Handlingsplanens syfte är att………………………………………………………………………………………………………………..4
Tal- och språk……………………………………………………………………………………………………………………………………….5
Läs- och skrivsvårigheter……………………………………………………………………………………………………………………… 5
Steg 1 ......................................................................................................................................................... 6
Steg 2 – fördjupad kartläggning/utredning – ansvarsfördelning mellan skola och Region Skåne ............ 6
Steg 3 – anpassningar i elevens vardag ..................................................................................................... 8
Åtgärdsprogram……………………………………………………………………………………………………………………………………9
Fördjupad utredning……………………………………………………………………………………………………………………………11
Pedagogisk utredning .............................................................................................................................. 11
Medicinsk utredning ................................................................................................................................ 11
Psykologisk utredning .............................................................................................................................. 11
Logopedisk utredning .............................................................................................................................. 11
Beslut kring åtgärder ............................................................................................................................... 11
Antagning till grundsärskolan .................................................................................................................. 12
Sekretesslagen i elevhälsan ..................................................................................................................... 12
Stödundervisning ..................................................................................................................................... 12
Alternativa verktyg .................................................................................................................................. 12
Prov och förhör........................................................................................................................................ 13
Arbetsgång och handlingsplan för tidig upptäckt av tal/språk, läs- och skrivsvårigheter………………….…..14
Nationella styrdokument……………………………………………………………………………………………………………………..19
Läroplan för förskolan (Lpfö 98, Reviderad 2011) ................................................................................... 19
Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr 11) ................................................. 19
Skollagen ................................................................................................................................................. 20
3
Skolförordningen SFS 2011:185 .............................................................................................................. 20
Bakgrund till handlingsplanen
I ett samarbete mellan Barn- och elevhälsan och Ystads kommuns förskolor, grundskolor och
grundsärskolor har nu en reviderad version av handlingsplan gällande tidig upptäckt och uppföljning av
tal-, språk-, läs- och skrivsvårigheter framarbetats.
BUN planen för 2011-2014 har som syfte att främja alla barns och elevers lärande och utveckling. Att
skapa goda förutsättningar för det livslånga lärandet, så att elever når de nationella kunskapsmålen, är
prioriterat. Vidare beskrivs också verksamheternas skyldighet att följa upp och utvärdera elevernas
kunskapsutveckling i förhållande till de nationella målen. Verksamheten ska också ge förslag på
förbättringsåtgärder som ska leda till en högre måluppfyllelse.
En betydelsefull komponent för lärandet är att barns och elevers behov tillgodoses i den ordinarie
verksamheten och målet med en kommunövergripande handlingsplan är att samtliga barn och elever ska
ha samma möjligheter till utveckling och lärande oavsett förskola/skola i Ystads kommun.
Alla barn och elever ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och i sin personliga
utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklasså långt som möjligt enligt
utbildningens mål. Elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås ska ges ledning och
stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling (Skollagen kap.3§3).
Skollagen föreskriver också att skolans uppdrag är att upptäcka och rapportera de elever som befaras att
inte uppnå kunskapskraven.
Om det inom ramen för undervisningen eller genom resultatet på ett nationellt prov, genom uppgifter
från lärare, övrig skolpersonal, en elev eller en elevs vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att
det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, ska detta
anmälas till rektorn. Rektorn ska se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds. Behovet av
särskilt stöd ska även utredas om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation. Samråd ska ske
med elevhälsan, om det inte är uppenbart obehövligt. Om en utredning visar att en elev är i behov av
särskilt stöd, ska han eller hon ges sådant stöd (Skollagen kap.3§8)
En elevs svårigheter ska i första hand lösas inom ramen för den ledning och stimulans för lärande och
personlig utveckling som alla elever ska ges enligt 3 §. En elev kan emellertid behöva ytterligare stöd
eller annat stöd än det som ska ges enligt 3 §. Sådant stöd benämns särskilt stöd.
Det särskilda stödet kan ersätta annan undervisning eller vara ett komplement till den. Stödinsatsen skall
i första hand ges i den gemenskap eller den gruppering där eleven normalt ingår (Ny skollag i praktiken,
2010).
4
Handlingsplanens syfte är att
värna om barn och elever i behov av särskilt stöd.
arbeta förebyggande.
tidigt uppmärksamma och ge adekvat hjälp och stöd till barn och elever med, tal-, språk-, läs-
och skrivsvårigheter, så att de får verktyg och strategier för en gynnsam läs- och
skrivutveckling.
medverka till att alla elever som lämnar skolan har en god kommunikation, är läs- och
skrivkunniga och har en god läsförståelse, oavsett geografiskt område i kommunen.
Detta är en kommunövergripande handlingsplan gällande tidig upptäckt och uppföljning av tal-, språk-,
läs- och skrivsvårigheter, som möjliggör ett förebyggande arbete. Tydliga framgångsfaktorer är
kartläggning av samtliga barns och elevers tal-, språk-, läs- och skrivfärdigheter. Eventuellt upprättande
av åtgärdsprogram och utifrån det anpassa skolsituationen för eleven och följa upp och utvärdera
åtgärdsprogrammet. Det är också viktigt att arbeta utifrån elevens starka sidor för att stimulera det som
behöver utvecklas och på så sätt öka elevens självförtroende utifrån helhetssyn och ett salutogent
förhållningssätt.
Det är viktigt att bygga en relation och hålla kontinuerlig kontakt och samarbeta med vårdnadshavare.
Ytterligare framgångsfaktorer är kvalificerad och kontinuerlig fortbildning av förskolans och skolans
personal.
5
Tal och språk
Barn tillägnar sig språk i för barnet meningsfulla situationer tillsammans med andra. Den största
språkliga utvecklingen sker under de tidigare åren i livet. Att tillägna sig ett språk ger identitet och
tillhörighet, skapar förståelse och möjlighet till att utforska omvärlden. Språket ligger också till grund för
hur barn utvecklas intellektuellt, socialt och emotionellt i framtiden.
Förskolan och de vuxna i barnets närhet har en stor betydelse och möjlighet att påverka hur barn med
olika språkliga förutsättningar utvecklas. Barns språkförmåga nedärvs både genetiskt och socialt. Tidiga
och förebyggande insatser är viktiga för att kunna ge extra stimulans och stöd till de barn som inte lyckas
tillägna sig språket som förväntat. Likaså är det betydelsefullt att förskollärare kan erbjuda
språkutvecklande aktiviteter baserat på grundliga och strukturerade observationer över tid.
Den språkliga förmåga som utvecklas i förskolan är betydelsefull för en bra språklig medvetenhet, vilken
ligger till grund för en god läs- och skrivutveckling. I förskola och förskoleklass är det därför viktigt att
under strukturerade former, stimulera den språkliga medvetenheten samt ha andra former av språkliga
aktiviteter, för att på så sätt hjälpa till att underlätta läs- och skrivutvecklingen hos barnet/eleven.
En del barn har ett annat förstaspråk än svenska och möter inte det svenska språket förrän senare i livet.
Detta blir då barnets andraspråk. Dessa barn kan vara födda i Sverige eller ha invandrat någon gång före
eller under sin skoltid. Förutsättningarna när det gäller språkutvecklingen är olika beroende på om det är
ett första eller andraspråk vilket innebär att också utbildningen i skolan ser olika ut. Elever med svenska
som andra språk måste utveckla den språkliga basen samtidigt som det skolspråk som skolans ämne
kräver utvecklas. Av den anledningen följer många av dessa barn kursplanen för svenska som
andraspråk.
Läs- och skrivsvårigheter
Redan i tidig ålder kan förskolans personal uppmärksamma barnets tal-, språk-, läs- och skrivsvårigheter
genom observationer och kartläggningar. Insatser och åtgärder anpassas sedan till barnets individuella
behov.
Läs- och skrivsvårigheter kan ha flera orsaker. De kan bero på dålig undervisning och för lite övning men
kan också bero på bristande mognad, koncentrationssvårigheter, annat modersmål m.m. Dessutom kan
medicinska, språkliga, sociala, emotionella eller begåvningsmässiga faktorer påverka. Läs- och
skrivsvårigheter av generell karaktär är betydligt vanligare än specifika läs- och skrivsvårigheter/dyslexi.
Dyslexi eller specifik läs- och skrivsvårigheter kännetecknas av svårigheter med att avkoda ord, läsa med
flyt och förståelse och med att stava. Detta är en specifik typ av läs- och skrivsvårigheter som har sin
grund i bristande förmåga att hantera det fonologiska systemet. Dyslexi innebär svårigheter med
språkets ljudmässiga struktur, men handlar inte om nedsatt hörsel, utan om hur hjärnan uppfattar och
behandlar språket. Svårigheterna är ofta oväntade med tanke på individens övriga kognitiva förmåga.
6
Någonstans mellan 2-7% av alla barn och ungdomar har dyslexi. Funktionsnedsättningen tar sig olika
uttryck för varje enskild individ, trots samma diagnos, vilket kräver individanpassade pedagogiska
åtgärder. För att hitta verkningsfulla insatser är en pedagogisk utredning och/eller en fördjupad
pedagogisk utredning av svårigheterna en nödvändig utgångspunkt.
Överenskommelse gällande utredning vid misstanke om dyslexi har tagits fram gemensamt av Kommunförbundet Skåne och Region Skåne med representanter från de båda organisationerna och kommunerna. Anledningen till överenskommelsen är att:
det för gruppen barn och ungdomar med misstänkt dyslexi finns behov av en tydlig gemensamarbetsgång som kräver tvärprofessionell kompetens.
en gemensam överenskommelse ska bidra till att barn och ungdomar med misstänkt dyslexi pålikvärdiga villkor får ta del av pedagogiska stödåtgärder och individuellt utprovadekompensatoriska hjälpmedel för att kunna nå målen i skolan.
Överenskommelsen har sin utgångspunkt i vad som är det bästa möjliga för eleven. Enligt
Barnkonventionen måste barnets bästa avgöras i varje enskilt fall.
Vårdnadshavare och elev ska vara delaktiga i alla delar i den sammanlagda utredningen och samråd ska
tas vid remiss och vid återkoppling till remissutförare. Utlåtanden och dess innehåll ska behandlas
konfidentiellt och kan inte lämnas ut utan vårdnadshavares tillåtelse.
Steg 1 Vid misstanke av läs- och skrivsvårigheter är det skolans ansvar att utreda en elevs svårigheter enligt nya
skollagen. Handlar det om en två eller flerspråkig elev, oavsett om den följer kursplanen förs svenska
som andraspråk eller kursplanen för svenska, görs först en bedömning med hjälp av en performansanalys
av en behörig svenska som andraspråkslärare. Med en performansanalys jämförs det som eleven klarat
av med eventuella felaktiga formuleringar för att få en helhetsbild av elevens aktuella språkliga och
kognitiva nivå. Visar utredning att eleven är i behov av särskilt stöd, ska han eller hon ges sådant stöd.
För elever som lätt når de kunskapsmål som minst ska uppnås ska skolan ge ledning och stimulans för att
eleven ska kunna nå längre i sin kunskapsutveckling (Skollagen, kap. 3 § 3 och § 8-9). Eleven kan vara i
behov av kompensatoriska hjälpmedel i denna fas.
Steg 2 – fördjupad kartläggning/utredning – ansvarsfördelning mellan skola
och Region Skåne Steg 2 är beskriven utifrån förutsättningen att rektor beslutat att det finns behov av ett åtgärdsprogram för att eleven ska nå skolans mål. I de fall där rektorn beslutat att det inte finns behov av åtgärdsprogram gäller inte ansvarsfördelningen nedan.
Om elevens svårigheter leder till misstanke om att elevens läs- och skrivsvårighet kan vara dyslexi ska en
fördjupad kartläggning/utredning inledas. Rektor beslutar om utredning och ett eventuellt
åtgärdsprogram enligt skollagen, kap. 3 § 8-9. En fördjupad utredning med hög kvalitet bör vara allsidig
och tvärprofessionell och ska beskriva elevens förmågor ur ett pedagogiskt, psykologiskt, medicinskt och
logopediskt perspektiv. En kartläggning/utredning med dessa perspektiv möjliggör en bedömning av
individens funktioner och är viktig för individuella anpassningar i skolan. De olika perspektiven möjliggör
upptäckt av alternativa eller samexisterande faktorer.
7
Gäller det en två eller flerspråkig elev är det viktigt att läraren i svenska som andraspråk samt
modersmålsläraren deltar vid den pedagogiska bedömningen.
8
Steg 3 – anpassningar i elevens vardag
9
Åtgärdsprogram
Om det befaras att en elev inte kommer att nå kunskapskraven eller att eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation ska detta anmälas till rektorn. Rektorn ska se till att elevens behov av särskilt stöd utreds och beslutar därefter om åtgärdsprogram ska utarbetas eller ej. För utredning finns blanketterna pedagogisk utredning och fördjupad pedagogisk utredning, som finns att hämta på kommunens hemsida.
När en elev i grund- eller gymnasieskolan riskerar att inte nå kunskapsmålen i något ämne ska elevens
behov av särskilt stöd uppmärksammas. Andra tecken på att en elev är i behov av särskilt stöd kan
vara att eleven vantrivs i skolan, har svårt att fungera i gruppen, är upprepat eller långvarigt frånva-
rande, har ett utagerande beteende eller drar sig undan. En del av de elever som är i behov av särskilt
stöd uppvisar koncentrationssvårigheter, tal- och språksvårigheter eller psykosociala besvär.
(Skolverkets Allmänna råd, 2008, s. 10)
Åtgärdsprogram ska utarbetas för elever i grundskola, grundsärskola, förskoleklass samt fritidshem. Skolan ska beskriva sina åtgärder i ett och samma åtgärdsprogram även om elevens behov av särskilt stöd finns i flera ämnen. ”Av programmet ska det framgå vilka behoven är, hur de ska tillgodoses och hur åtgärderna skall följas upp och utredas” (3 kap. 9 § skollagen). Åtgärdsprogrammet ska förvaras på ett betryggande sätt. ”Ett åtgärdsprogram grundar sig alltid på
en utredning av elevens behov av särskilt stöd. Utredningen bör hållas åtskild från
åtgärdsprogrammet” (Skolverkets Allmänna råd, 2008, s 15).
Åtgärdsprogrammet ska användas av eleven och skolan för att planera och utveckla hela den
pedagogiska verksamheten för eleven och innehålla:
Elevens styrkor och behov formuleras utifrån sammanfattning och slutsats i den pedagogiska utredningen. Utgå från elevens uppfattning av situationen, vad eleven faktiskt klarar av och är motiverad för. Beskriv vad som utmärker situationer där elevens lärande fungerar och när han/hon behöver stöd.
Värdegrund, övergripande mål och kursplaner i Lgr 11 ska vara utgångspunkt för målen. De ska vara kort- och långsiktiga, konkreta, utvärderingsbara, realistiska och tidsbestämda. Eleven ska ges goda chanser att nå målen och lyckas. De kortsiktiga ska vara i riktning mot de långsiktiga. Det kan vara bra att sätta ett lättuppnåeligt mål i inledningsfasen, som att ta första steget i en trappa, för att få igång utvecklingsprocessen. Formulera målen som ett förväntat resultat. Målet svarar på VAD vi vill uppnå.
Metoder ska beskriva HUR man ska nå målen i åtgärdsprogrammet. Det ska tydligt framgå VEM som ansvarar för åtgärder. Åtgärdsprogrammet ska konkret beskriva de åtgärder som skolan planerar att genomföra för att tillgodose elevens behov av särskilt stöd. Ange vem som ansvarar för att informera övriga berörda om elevens behov och planerade åtgärder.
För att åtgärdsprogrammet ska fungera som arbetsredskap krävs att berörd personal
samtalar/informeras om innehållet
Det är viktigt att eleven själv och elevens vårdnadshavare ges möjlighet att delta i utarbetandet av
åtgärdsprogrammet. Elevens synpunkter ska inhämtas och beaktas när åtgärdsprogrammet tas
fram och det ska omfatta elevens hela skolsituation.
10
Vid behov bör samråd ske med personal från Barn- och elevhälsan.
En elevs svårigheter ska i första hand lösas inom ramen för den ledning och stimulans för lärande och
personlig utveckling som alla elever ska ges enligt 3 §. En elev kan emellertid behöva ytterligare stöd eller
annat stöd än det som ska ges enligt 3 §. Sådant stöd benämns särskilt stöd. Det särskilda stödet kan
ersätta annan undervisning eller var ett komplement till den. Av paragrafen framgår att stödinsatsen i
första hand ska ges i den gemenskap eller gruppering där eleven normalt ingår (Ny skollag i praktiken,
2010).
Uppföljning sker kontinuerligt under processen och dokumenteras löpande. Utvärdering görs vid ett bestämt tillfälle gemensamt av dem som varit delaktiga i utarbetande av åtgärdsprogrammet; eleven, föräldrarna, pedagog/klasslärare och speciallärare/specialpedagog.
Blankett för åtgärdsprogram samt lathund för åtgärdsprogramsskrivning finns på intranätet under Kultur
och Utbildning – KoU Blanketter.
11
Fördjupad utredning
Om eleven trots insatser och arbete utifrån åtgärdsprogrammet inte uppfyller målen eller uppnått en
förväntad tal-, språk-, läs- och skrivutveckling samt frågeställning om ev. mottagande i särskola, ska en
fördjupad utredning s.k. basutredning göras. Utredningsgången ser ut som följer:
Medicinsk utredning Skolsköterska gör syn- och hörselundersökning.
Skolsköterskan ansvarar för att skicka eventuell läs-
och skrivutredningsremiss till logopedmottagning
efter att psykologutredning genomförts.
Eventuellt även remiss till optiker.
Pedagogisk utredning Klasslärare och/eller specialpedagog/-lärare
har samtal med elev och vårdnadshavare för
att få en helhetsbild av hela skolsituationen.
Åtgärdsprogram upprättas/utvärderas.
Specialpedagog/-lärare,och/eller
specialpedagog inom tal- och språk gör
djupare språkliga utredningar.
Om det är en elev som är två- eller flerspråkig
bör Sv A behörig lärare och modersmålslärare
medverka.
Psykologisk utredning Skolpsykolog utreder elevens kognitiva kapacitet. Återgivning sker vid en elevvårdskonferens (EK) tillsammans
med målsman, elev, berörda pedagoger samt ansvarig rektor.
I förekommande fall remitteras eleven vidare till logopedmottagningen via skolsköterskan.
Logopedisk utredning Logopedmottagningen gör djupgående tal-, språk-, läs- och skrivutredning. Remissvar samt åtgärdsförslag
skickas till hemmet och till skolsköterskan.
Beslut kring åtgärder Återgivning av logopedens läs- och skrivutredningen görs, av specialpedagog/skolsköterska på skolan eller vid
behov av specialpedagog från Barn- och elevhälsan, på en elevkonferens (EK) tillsammans med målsman, elev,
berörda pedagoger samt ansvarig rektor. Skolpsykologen deltar ofta vid detta möte. Beslut kring fortsatta
åtgärder vad gäller läsning och stavning.
12
Antagning till grundsärskolan För att bli erbjuden att gå grundsärskolan måste eleverna genomgå en fördjupad utredning pedagogisk-,
medicinsk-, medicinsk- och psykologisk- utredning.
I grundsärskolan som har två inriktningar, grundsärskola och träningsskola, undervisas eleverna efter
individuell förmåga, mognad och behov. Särskolan har en hög personaltäthet för att tillgodose elevernas
individuella kunskaper. Vid behov kontaktas Barn- och elevhälsan och Habiliteringen i Ystad.
Habiliteringen har möjlighet att skicka elever vidare till habiliteringsvillan i Lund för
kommunikationsutredning.
Sekretesslagen i elevhälsan Inom elevhälsans ram behandlas ofta frågor som rör en elevs sociala och personliga förhållanden utanför
skolan. De kan inverka på inlärning, välbefinnande och skoltrivsel. Uppgifterna kan vara av så känslig
natur att sekretess bör gälla för dem. Det betyder att uppgifter av personlig natur i regel varken muntligt
eller skriftligt får lämnas ut till enskilda personer eller till andra myndigheter. Förskole- och skolpersonal
som står utanför skolhälsovården, d.v.s. kurator, psykolog, lärare och annan personal omfattas av den
s.k. Generalklausulen i Sekretesslagen. Den innebär att sekretessbelagda uppgifter får lämnas ut om
uppgifterna väger tyngre än den sekretessen ska skydda.
Stödundervisning Varje elev har rätt till undervisning efter individuell förmåga, mognad och behov. Stödundervisningen ska
snabbt kunna förändras och anpassas efter den enskilde eleven, samt ske enskilt, i mindre grupp
och/eller inom klassens ram.
Se även 5 kap. 4-5 § Skolförordningen.
I den nya skollagen kap. 3 § 7 förtydligas att det särskilda stödet får ges istället för den undervisning
eleven annars skulle deltagit i eller som ett komplement till den. Det särskilda stödet ska i första hand
ges inom den elevgrupp eller i den gemenskap som eleven normalt tillhör (Ny skollag i praktiken, 2010)
Alternativa verktyg Ystads kommun prioriterar och tillhandahåller alternativa verktyg. Samtliga grundskolor har tillgång till
rättstavningsprogrammet Stava Rex och talsyntes. Utöver dessa program finns även SpellRight
(högstadiet), program för att skanna in text och få den uppläst av talsyntesen samt möjlighet att få
läromedel som e-böcker.
Kommunens IT-pedagoger uppdaterar kontinuerligt de alternativa verktygen och användandet av dem i
samarbete med specialpedagoger, speciallärare samt förskolans och skolans pedagoger. Värdet av
kompensatoriska åtgärder och hjälpmedel ökar med stigande ålder.
I grundsärskolan används alternativa kommunikationshjälpmedel som symboler, tecken, olika bilder t.ex.
nil-, pex- och widgetbilder, Big Mac (talapparat), kommunikationskarta och kommunikationsdator.
13
Prov och förhör Prov och förhör ska anpassas efter den enskilde elevens behov. Detta innebär att eleven har rätt till
förlängd provtid, prov uppdelat på flera tillfällen och/eller muntliga prov (uppläst av lärare alternativt
talsyntes). Rätten till hjälp gäller även på de nationella proven.
Se även Undantagsbestämmelsen, Skolverket.
14
Arbetsgång och handlingsplan för tidig upptäckt av tal/språk-, läs- och skrivsvårigheter
Vid två eller flerspråkighet i åk 1 – 9 ska en svenska som andraspråks lärare låta eleven göra en
performansanalys, se sidan 9.
Under alla år i grundsärskolan följs eleverna upp kontinuerligt av skolans pedagoger. Vid behov
kontaktas Barn- och elevhälsans tal-och språkteam. Hjälp av Habiliteringen söks gemensamt
avvårdnadshavare och skola.
Tidpunkt Vad ska mätas? Mätinstrument Ansvarig pedagog Åtgärder/Insatser hela
året
Förskolan
HT
VT
Tal- och språkutveckling.
Språkobservation TRAS
eller liknande
Språkobservation TRAS
eller liknande
Förskollärare/Arbetslaget
Förskollärare/Arbetslaget
Språkstimulerande
aktiviteter.
Föräldrasamtal.
Eventuell kontakt med
specialpedagog tal/språk
och/eller logoped.
Överlämnandesamtal
mellan förskola och
förskoleklass.
Förskoleklass
HT
Språklig medvetenhet.
Nya Bornholmsmodellen,
Trulle eller liknande
Förskollärare
Åtgärdsprogram
upprättas/revideras för
elever i behov av särskilt
stöd.
Alternativa verktyg.
Arbetar under året
medspråklig
medvetenhet,
15
VT Språklig medvetenhet.
Nya Bornholmsmodellen,
Trulle eller liknande
Tal- och språkscreening
Förskollärare
Specialpedagog tal/språk
t.ex. Bornholmsmodellen
eller Språkstegen.
Stöd av specialpedagog
tal/språk
Klasskonferens efter en
termin + mellan
förskoleklass och år 1.
Åk 1
HT
VT
Bokstavs-, ljud- och
ordkännedom.
Läs- och skrivförmåga.
Ljungblads höstprov
(bokstavskännedom +
kopiering)
OS64 (läsförståelse
enstaka ord)
LUS alt God Läs-utveckling
alt Nya Språket lyfter eller
liknande (hela året)
Klasslärare,
speciallärare/-pedagog
Klasslärare,
speciallärare/-pedagog
Klasslärare
Åtgärdsprogram
upprättas/revideras för
elever i behov av särskilt
stöd.
Alternativa verktyg.
Klasskonferens efter en
termin.
Specialpedagog
tal/språk-/Speciallärar-
/Specialpedagogstöd.
16
Tidpunkt Vad ska mätas? Mätinstrument Ansvarig pedagog Åtgärder/Insatser hela
året
Åk 2
HT
VT
Läs- och skrivförmåga.
OS120 (läsförståelse
enstaka ord)
LUS alt God Läs-utveckling
alt Nya Språket lyfter eller
liknande (hela året)
Klasslärare,
speciallärare/-pedagog
Klasslärare
Åtgärdsprogram
upprättas/revideras för
elever i behov av särskilt
stöd.
Alternativa verktyg.
Specialpedagog tal/språk-
/Speciallärar-
/Specialpedagogstöd.
Åk 3
HT
VT
Läs- och skrivförmåga.
SL60 (läsförståelse
meningar)
Nationella prov
LUS alt God Läs-utveckling
alt Nya Språket lyfter eller
liknande (hela året)
Klasslärare,
speciallärare/-pedagog
Klasslärare,
speciallärare/-pedagog
Klasslärare
Åtgärdsprogram
upprättas/revideras.
Alternativa verktyg.
Specialpedagog tal/språk-
/Speciallärar-
/Specialpedagogstöd.
Konferens med
genomgång av resultaten
från de nationella proven.
Elever som inte är klara
med grundläggande läs-
och skrivutveckling går
vidare till en fördjupad
läs- och skrivutredning
17
(VT åk 3).
Tidpunkt Vad ska mätas? Mätinstrument Ansvarig pedagog Åtgärder/Insatser hela
året
Åk 4
HT
Läs- och skrivförmåga.
SL40 (läsförståelse
meningar)
LUS, alt Nya Språket
lyfter eller liknande (hela
året)
Klasslärare,
speciallärare/-
pedagog
Klasslärare
Åtgärdsprogram
upprättas/revideras.
Alternativa verktyg.
Specialpedagog
tal/språk-/,Speciallärar-
/Specialpedagogstöd.
Åk 5
VT
Läs- och skrivförmåga.
Lilla Duvan(fonologiska
funktioner)
LUS, alt Nya Språket lyfter
eller liknande (hela året)
Klasslärare,
speciallärare/-pedagog
Klasslärare
Åtgärdsprogram
upprättas/revideras.
Alternativa verktyg.
Specialpedagog tal/språk-
/Speciallärar-
/Specialpedagogstöd
Åk 6
VT
Läs- och skrivförmåga.
Nationella prov
LUS, alt Nya Språket lyfter
eller liknande (hela året)
Klasslärare,
speciallärare/-pedagog
Klasslärare
Åtgärdsprogram
upprättas/revideras.
Alternativa verktyg.
Specialpedagog tal/språk-
/Speciallärar-
/Specialpedagogstöd.
Konferens med
genomgång av resultaten
från de nationella proven.
Överlämnandekonferens
18
mellan åk 6 och åk 7.
Tidpunkt Vad ska mätas? Mätinstrument Ansvarig pedagog Åtgärder/Insatser hela
året
Åk 7
HT
Läs- och skrivförmåga.
Läsförståelsetest
(standardiserat)
Ordförståelsetest
(standardiserat)
Rättstavningstest
(standardiserat)
Nya Språket lyfter eller
liknande (hela året)
Ämneslärare,
speciallärare/-pedagog
Åtgärdsprogram
upprättas/revideras.
Alternativa verktyg.
Specialpedagog tal/språk-
/Speciallärar-
/Specialpedagogstöd.
Åk 8
Läs- och skrivförmåga. Nya Språket lyfter eller
liknande (hela året)
Åtgärdsprogram
upprättas/revideras.
Alternativa verktyg.
Specialpedagog tal/språk-
/Speciallärar-
/Specialpedagogstöd.
Åk 9
HT
VT
Läs- och skrivförmåga.
Läsförståelsetest
(standardiserat)
Nationella prov
Nya Språket lyfter eller
liknande (hela året)
Ämneslärare,
speciallärare/-pedagog
Ämneslärare,
speciallärare/-pedagog
Åtgärdsprogram
upprättas/revideras.
Alternativa verktyg.
Specialpedagog tal/språk-
Speciallärar-
/Specialpedagogstöd.
19
Nationella styrdokument
Läroplan för förskolan (Lpfö 98, Reviderad 2011)
Förmåga att kommunicera, söka ny kunskap och kunna samarbeta är nödvändig i ett samhälle präglat av
ett stort informationsflöde och förändringstakt. Förskolan ska lägga grunden till att barnen på sikt kan
tillägna sig de kunskaper som utgör den gemensamma referensram som alla i samhället behöver (Lpfö
98, ”Förskolans värdegrund och uppdrag”).
Språk och lärande hänger oupplösligen samman liksom språk och identitetsutveckling. Förskolan skall
lägga stor vikt vid att stimulera varje barns språkutveckling och uppmuntraoch ta tillvara barnets
nyfikenhet och intresse för den skriftspråkliga världen (Lpfö 98 kap. 1).
Förskolan skall sträva efter att varje barn
• utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöka förstå
andras perspektiv,
• utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, uttrycka
tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra,
• utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner
(Lpfö 98 kap. 2.2)
Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr 11)
Undervisningen skall anpassas till varje elevs förutsättningar och behov.
Det finns olika vägar att nå målet. Skolan har ett särskilt ansvar för de elever som av olika anledningar
har svårigheter att nå målen. Därför kan undervisningen aldrig utformas lika
(Skolverket, 2011, s 13)
Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskolakan använda det svenska språket i
tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt
(Skolverket, 2011, s 13)
Läraren skall
organisera och genomföra arbetet så att eleven får stöd i sin språk- och kommunikationsutveckling
(Skolverket, 2011, s 13)
20
Skollagen
I utbildningen skall hänsyn tas till elever i behov av särskilt stöd.
(1 kap. 2 § Skollagen)
För en elev i grundskolan, grundsärskolan och sameskolan ska särskilt stöd ges på det sätt och i den
omfattningen som behövs för att eleven ska ha möjlighet att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås
(3 kap. 10 §)
Särskilt stöd skall ges till elever som har svårigheter i skolarbetet.
(4 kap. 1 § Skollagen)
Skolförordningen SFS 2011:185
Om det genom uppgifter från skolans personal, en elev, elevens vårdnadshavare eller på annat sätt
framkommer att eleven kan ha behov av särskilda stödåtgärder, skall rektorn se till att behovet utreds.
Om utredningen visar att eleven behöver särskilt stöd, skall rektorn se till att ett åtgärdsprogram
utarbetas. Av programmet skall det framgå vilka behoven är, hur de ska tillgodoses, samt hur åtgärderna
skall följas upp och utvärderas.
(5 kap. 1 § Skolförordningen)
En elev ska ges stödundervisning, om det kan befaras att eleven inte kommer att nå de mål som minst
ska ha uppnåtts i slutet av det tredje, det femte och det nionde skolåret eller om eleven av andra skäl
behöver särskilt stöd.
(5 kap. 4 § Skolförordningen)
Särskilt stöd skall ges till elever med behov av specialpedagogiska insatser. Sådant stöd skall i första hand
ges inom den klass eller grupp som eleven tillhör. Om det finns särskilda skäl, får sådant stöd i stället ges i
en särskild undervisningsgrupp.
(5 kap. 5 § Skolförordningen)
Undervisning i svenska som andraspråk ska, om det behövs, anordnas för
1. elever som har ett annat språk än svenska som modersmål,
2. elever som har svenska som modersmål och som har tagits in från skolor i utlandet, och
3. invandrarelever som har svenska som huvudsakligt umgängesspråk med en vårdnadshavare.
Rektorn beslutar om undervisning i svenska som andraspråk för en elev.
(5 kap. 14 § Skolförordningen)
21
Undervisning i svenska som andraspråk ersätter undervisning i svenska.
Svenska som andraspråk får därutöver anordnas
1. som språkval i grundskolan och specialskolan,
2. som elevens val, eller
3. inom ramen för skolans val.
( 5 kap. 15 § Skolförordningen)