Upload
others
View
0
Download
0
Embed Size (px)
Citation preview
Stockholms Handelskammares analys
Har företagen koll på vilka de rekryterar?
2012 : 1ISSN 1654-1758
Näringslivets efterfrågan på arbetskraft minskar tydligt. Samtidigt förändras förutsättning-arna att rekrytera personal med den nya teknikens ökade betydelse. Fortfarande är referen-stagning och traditionella bakgrundskontroller dominerande när man söker information om jobbsökande. Men det som stadigt växer i betydelse är att googla eller söka information i sociala medier.
De flesta företag har någon form av policy för bakgrundskontroller av kandidater och en tydlig trend är att omfattningen av bakgrundskontrollerna ökar. Företagen anstränger sig för att undvika felrekryteringar och att skaffa sig god information om dem som söker ett jobb. Med allt färre lediga jobb är det också tydligt att vi går mot arbetsgivarens marknad.
Denna rapport bygger på en enkätundersökning bland rekryteringsansvariga på 892 företag i privat och offentlig sektor över hela landet. Undersökningen har genomförts tre gånger tidigare, 2011, 2010 och 2008, vilket ger möjlighet att jämföra trender över tid.
Siffrorna visar bland annat att fyra av tio företag söker information om kandidater på Face-book och Google. Detta är en tydlig ökning jämfört med 2008 då endast ett av tio företag gjorde liknande undersökningar. Undersökningen visar också att företagen jobbar aktivt med att värna sökandes personliga integritet, bland annat genom att informera om vilka kontroller som görs.
”Fyra av tio företag söker information om kandidater på Facebook och Google. Detta är en tydlig ökning jämfört med 2008 då endast ett av tio företag gjorde liknande undersökningar.”
2
1 Nettotal är saldot mellan andelen företag som angett en ökning respektive en minskning för en viss faktor.2 Uppdragsverksamheten med branscher såsom advokat, reklam, arkitekt, redovisning mm är en viktig del av företagstjänstesektorn.
Brist på jobb
Av de tillfrågade uppger 77 procent att de planerar
att anställa någon de närmaste tre månaderna. Att
siffran är något lägre än förra året, 83 procent, lig-
ger i linje med att tillväxttakten för näringslivet har
avstannat. Med en sviktande konjunktur bromsar nu
också arbetsmarknaden in. Minskad efterfrågan bidrar
till sämre framtidstro och färre arbetstillfällen. När
undersökningen genomfördes första gången, våren
2008, var konjunkturläget starkt och 88 procent av
företagen svarade att de planerade att anställa någon
de närmaste tre månaderna. Andra gången den genom-
fördes, våren 2010, började konjunkturen återhämta
sig igen efter fallet i samband med finanskrisen. Då
svarade 74 procent att de planerade anställa någon de
närmaste tre månaderna.
Planerar ditt företag att anställa någon de närmaste tre månaderna?
I undersökningen framgår att 12 procent av företagen
anser att tillgången på kompetent personal är bättre
jämfört med för ett år sedan. 64 procent anser att det
inte är någon skillnad medan 15 procent menar att
tillgången är sämre. När undersökningen genomfördes
för ett år sedan upplevdes tillgången på kompetent per-
sonal marginellt sämre. Enbart 10 procent av företagen
uppgav då att tillgången hade blivit bättre jämfört
med ett år tidigare, medan 22 procent tyckte att den
hade blivit sämre. Ekonomin växte relativt stabilt och
konkurrensen om kompetent arbetskraft hårdnade. I
nuläget ser trenden annorlunda ut, ekonomin minskar
och företagen nyanställer inte i samma höga grad.
Hur upplever du tillgången på kompetent personal jämfört med ett år sedan?
201120102009200820072006200520042003200220012000-50
-40
-30
-20
-10
0
10
20
30
40
50Antal anställda, förväntanAntal anställda, utfallKonjunkturindikator
0 %
20 %
40 %
60 %
80 %
Vet ejNejJa
518
77
Konjunkturundersökningen för Stockholms län,
Stockholmsbarometern, fastställer i senaste rap-
porten att sysselsättningen totalt sett minskar. För
Stockholms näringsliv uppnår sysselsättningen ett
nettotal 1 på -6, vilket är den lägsta noteringen sedan
våren 2010. Minskad sysselsättning gäller i flertalet
branscher, särskilt i tillverkningsindustrin, sällanköps-
varuhandeln och livsmedelshandeln. I byggindustrin,
partihandeln och handeln med motorfordon ökar
däremot fortfarande sysselsättningen.
Prognosen för 2012 års första kvartal tyder, enligt
Stockholmsbarometern, på en fortsatt negativ trend
med en minskning av antalet anställda i näringslivet
i oförändrad takt. Nettotalet för förväntad sysselsätt-
ning under första kvartalet är -9, vilket är ungefär
samma som kvartalet före på -7.
Sambandet tillväxt-sysselsättning
0 %
10 %
20 %
30 %
40 %
50 %
60 %
70 %
Kan inte bedömaSämreIngen skillnadBättre
915
64
12
Brist på arbetskraft och kompetent personal uppstår
ofta i högkonjunktur när efterfrågan är stor, verksam-
heter utökas och ny personal behöver anställas. Av-
saknaden av rätt kompetens kan i vissa fall begränsa
potentiell tillväxt och utveckling för företagen. Under
2000-talet har det i Stockholm främst varit företag i
byggindustrin, databranschen och uppdragsverksam-
heten 2 som drabbats av problemen. På motsvarande
3
sätt vid lågkonjunktur minskar efterfrågan på kom-
petent personal.
Brist på arbetskraft
alla sorters befattningar, oavsett chefsgrad. Ungefär
en femtedel anger att bakgrundskontroller särskilt
genomförs för VD (19 procent) medan 29 procent
anger att det särskilt genomförs för chefspositioner.
Bakgrundskontroller vid anställningar
Antalet anställda minskar nu efter en längre period av
ökningar, särskilt i vissa branscher. Arbetsmarknaden
ökade tydligt när konjunkturen utvecklades positivt,
men tendensen är nu tydligt negativ. När arbetstagarna
börjar konkurrera om jobben i högre utsträckning
än tidigare övergår situationen till ”arbetsgivarens
marknad”. Då utökas arbetsgivarnas handlingsfrihet
och förhandlingsutrymmet stärks något. När under-
sökningen genomfördes förra året var situationen
annorlunda och arbetsmarknaden stärktes istället.
38 procent bedömer att bakgrundskontrollerna, utöver
referenstagning, har ökat det senaste året och enbart
1 procent upplever att de har minskat. Allt sedan den
första undersökningen genomfördes 2008 kan en
stark trend noteras: bakgrundskontroller blir vanligare
och mer omfattande.
Tre av fyra har en policy
Det framgår att 75 procent av företagen har någon
form av policy eller rutiner för bakgrundskontroller
vid rekrytering. 37 procent har en tydlig policy och
ytterligare 38 procent har en policy av mer informell
karaktär. Detta är ungefär samma andelar som i förra
årets undersökning. De företag som i högre grad har
en tydlig policy är inte oväntat de stora företagen,
medan små och medelstora företag i högre grad har
informella policyer.
Vid frågan för vilka befattningar det görs bakgrunds-
kontroller svarar 60 procent att det genomförs för
2011201020092008200720062005200420032002200120000
20
40
60
80
100
NäringslivetDatabranschenUppdragsverksamhet
Byggindustrin
Majoriteten av företagen (54 procent) gör bakgrunds-
kontroller på en eller två kandidater mot slutet av
rekryteringsprocessen. 27 procent genomför bak-
grundskontroller på tre till fyra kandidater medan
enbart 9 procent granskar fler än fem kandidater.
Bakgrundskontroller genomförs på ungefär lika
många kandidater i år som förra året.
Hur många kandidater gör ni bakgrundskontroller på?
0 %
10 %
20 %
30 %
40 %
50 %
60 %
5 eller fler3–41–20
9
27
54
10
”En stark trend kan noteras: bakgrundskontroller blir vanligare och mer omfattande.”
Bland företagen som genomför bakgrundskontroller
utför i princip samtliga en referenstagning (97 pro-
cent). Kontroll av tidigare anställningar är nästan lika
frekvent förekommande (91 procent), medan nästan
tre fjärdedelar (72 procent) undersöker utbildningshis-
torik hos de sökande. Drygt en femtedel (22 procent)
undersöker brottsdomar och stämningar, nästan lika
stor andel (21 procent) tar också del av hälsokontrol-
ler. Att göra internetsökningar på kandidater via
sökmotorer såsom Google har fått ökad betydelse de
senaste åren och utförs av 37 procent av företagen. 24
procent av företagen uppger att de genomsöker sociala
medier som bloggar, Twitter eller Facebook som ett led
i bakgrundskontrollen. Mer om detta finns utvecklat
senare i rapporten.
4
Skillnad mellan privat och offentlig sektor
Företag i privat sektor tenderar att undersöka alko-
hol- och drogtester, kreditupplysning och betalnings-
anmärkningar, sociala medier som bloggar, Twitter
eller Facebook samt hälsokontroller i betydligt större
utsträckning än företag i offentlig sektor. Företag i
offentlig sektor lägger större vikt vid att undersöka
brottsdomar och stämningar än vad som är fallet för
privata företag. Resultaten från förra årets undersök-
ning visade på ungefär samma skillnader mellan den
privata och den offentliga sektorn.
När företagen tillfrågas om vilka av bakgrundskon-
trollerna de inte utför i dag, men skulle vilja göra för
att ge ökad trygghet vid en rekrytering, utpekas från-
varo via Försäkringskassan av 37 procent. 29 procent
uppger alkohol- och drogtest medan 27 procent uppger
brottsdomar och stämningar (29 procent). Drygt en
femtedel uppger hälsokontroller (22 procent) medan
knappt en femtedel (18 procent) uppger kreditupplys-
ning och betalningsanmärkningar. En stor andel av
företagen, 36 procent, är nöjda med de bakgrunds-
kontroller som redan genomförs.
Företag i privat sektor önskar i större utsträckning än
företag i offentlig sektor att undersöka kreditupplys-
ning och betalningsanmärkningar samt frånvaro via
Försäkringskassan. Företag i offentliga sektorn skulle
Vilken av följande bakgrundskontroller gör ni vid rekrytering?
0 % 20 % 40 % 60 % 80 % 100 %
Vi gör inga bakgrundskontroller
Frånvaro via Försäkringskassan
Övrig privatekonomi
Konkurser
Inkomstuppgifter
Kreditupplysning och betalningsanmärkningar
Alkohol- och drogtest
Företagsengagemang
Vi förlitar oss på bemannings- eller rekryteringsföretag
Hälsokontroll
Brottdomar och stämningar
Sociala medier som bloggar, Twitter eller Facebook
Gör sökningar på Internet via till exempel Google
Utbildningshistorik
Tidigare anställningar
Referenser
Vilka av följande bakgrundskontroller gör ni INTE idag, som du skulle vilja göra för att ge en ökad trygghet vid anställning?
0 % 5 % 10 % 15 % 20 % 25 % 30 % 35 % 40 %
Referenser
Använda bemannings- eller rekryteringsföretag
Tidigare anställningar
Utbildningshistorik
Övrig privatekonomi
Inkomstuppgifter
Företagsengagemang
Gör sökningar på Internet via till exempel Google
Konkurser
Sociala medier som bloggar, Twitter eller Facebook
Kreditupplysning och betalningsanmärkningar
Hälsokontroll
Brottdomar och stämningar
Alkohol- och drogtest
Är nöjd med det vi redan gör
Frånvaro via Försäkringskassan
5
vilja lägga större vikt vid hälsokontroller, men verkar
utöver det att vara nöjdare med det man redan gör än
vad som är fallet för företag i privata sektorn.
Talar de sökande sanning?
En betydande andel av företagen har vid ett eller flera
tillfällen, efter bakgrundskontroll, råkat ut för att
kandidaten uppgett så grovt felaktiga uppgifter eller
undanhållit relevant information vid rekrytering att de
valt att inte gå vidare med kandidaten. För 41 procent
av företagen har det skett vid enstaka tillfällen medan
3 procent anger att det skett vid flertalet tillfällen. Vid
en jämförelse med resultaten från undersökningen
från förra året kan det konstateras att det är samma
andel företag som har råkat ut för en sådan situation.
Har du någon gång råkat ut för att en kandidat, efter bakgrundskontroll, visat sig ha uppgett så
grovt felaktiga uppgifter, eller undanhållit relevant information vid rekrytering att ni valt att inte gå
vidare med kandidaten?
betydligt vanligare att privata företag undersöker
Facebook (42 procent) än offentliga arbetsgivare
(32 procent). Små företag sticker ut i att regelbundet
kontrollera Facebook, 17 procent jämfört med snittet
på 8 procent.
De öppna svaren i undersökningen visar att rekryte-
rarna har en del svårigheter med att söka efter infor-
mation på nätet eller via sociala medier. Till exempel
noterar en svarande på frågan om de söker information
via Facebook: ”Om de har en öppen profil, annars kan
det vara svårt att komma åt information. Men vi söker
alltid efter information!”. Svaret visar att det inte går
att hitta information om alla kandidater, vilket kan
vara en del av förklaringen till att inte fler rekryte-
rare använder den typen av information. En annan
svarande anger på frågan om de använder Facebook:
”Inte enligt vår rutin, men det händer.”
Hur ska informationen användas?
På en direkt fråga om rekryterarna någon gång sorterat
bort en kandidat med anledning av information de
fått om personen via sökningar på Internet svarar 19
procent ja. Men en svarande antyder att det kan vara
mer vanligt än så, genom att svara: ”Svarar endast
utifrån min egen erfarenhet. Detta har dock troligen
Sökningarna i sociala medier fortsätter att ökaAllt sedan den första av dessa undersökningar gjordes
2008 finns en mycket tydlig trend att rekryterarna
allt mer söker information om kandidater i sociala
medier. Denna undersökning visar att 37 procent gör
sökningar på Internet via till exempel Google. Det är
en tydlig ökning från förra årets 32 procent och en
ihållande trend som tycks fortsätta. I undersökningen
från maj 2008 var det så få som 8 procent som gjorde
internetsökningar.
Sökningarna via Facebook visar också en stadigt
ökande trend, där fyra av tio (40 procent) av rekry-
terarna använder sig av den informationen antingen
regelbundet eller ibland. Även detta en tydlig ökning
från förra årets 33 procent. Noterbart är att det är
0 %
10 %
20 %
30 %
40 %
50 %
60 %
AldrigJa, enstaka tillfällenJa, flera gånger
56
41
3
Kontrollerar ni kandidater via Facebook
0 %
10 %
20 %
30 %
40 %
50 %
60 %
70 %
NejJa, iblandJa, regelbundet
61
32
8
6
skett i organisationen.” Det finns också de som an-
vänder informationen på Internet som underlag för
anställningsintervjuer, en svarande svarar på om de
har sorterat bort någon kandidat: ”Inte enbart av den
anledningen, men det kan göra att man borrar djupare
i vissa frågor vid intervjun.” Andra svarande noterar
också att information på Internet inte bara påverkar i
själva arbetssökandet, utan att det finns personer som
blivit uppsagda från sitt jobb på grund av information
på nätet. Det är något vanligare att privata rekryterare
sorterar bort en kandidat utifrån information på nätet
(20 procent) än att offentliga (16 procent) gör det.
Svårt att tolka informationen
Uppenbart finns svårigheter både med att hitta infor-
mation om alla sökande på nätet och också oklarheter
i hur informationen ska tolkas. Vissa sökande kan ha
väldigt vanliga namn, vilket gör att rekryteraren i en
internetsökning inte kan avgöra vilken information
som rör just den personen – eller om det berör en
person med likalydande namn. Det går heller inte
alltid att avgöra i en Internetsökning hur gammal
informationen man hittar är, vilket kan göra det svårt
att avgöra dess relevans.
Rekryterarna värnar om den personliga integriteten
Den som rekryterar personer måste alltid inte bara
väga olika typer av information mot varandra. De
måste också göra en avvägning mellan att hitta infor-
mation och att värna den personliga integriteten. För
vissa typer av tjänster, som säkerhetsklassade tjänster
eller inom förskolan, krävs tämligen omfattande bak-
grundskontroller som mycket väl kan uppfattas som
integritetskränkande. Då är det naturligtvis viktigt att
rekryteraren informerar om dessa kontroller.
En klar majoritet (62 procent) tycker att det är viktigt
att värna den personliga integriteten för kandidater
vid anställningar. Enbart 12 procent svarar nej på
den frågan. Dessutom svarar 81 procent (61 procent
gör det alltid, 20 procent till vissa kandidater) att de
upplyser kandidaterna om vilka bakgrundskontroller
som görs. Det visar att rekryterarna tar integriteten
på allvar, även om vissa rekryterare borde kunna ge
bättre information till kandidaterna.
Tycker du att det är viktigt att värna den personliga integriteten för kandidater vid anställningar?
0 %
10 %
20 %
30 %
40 %
50 %
60 %
70 %
Ingen åsiktNejJa
24
14
62
Ett tydligt fritextsvar utvecklar också att det delvis
är upp till den sökande att avgöra vilken typ av in-
formation som kan användas i en sökprocess: ”Den
information som den sökande öppet redovisar via
sociala medier såsom Facebook, anser jag inte att
det är integritetskränkande att använda som en del
i bakgrundskontrollen. Vilka värderingar en medar-
betare har är inte oviktigt för arbetsgivare samtidigt
som värderingar inte är lätta att omforma. Åsikter av
rasistisk eller drogliberal karaktär passar inte i vår
verksamhet.”
”En klar majoritet anser att det är viktigt att värna den personliga integriteten för kandidater vid anställningar”
7
Stockholms HandelskammareVästra Trädgårdsgatan 9, Box 160 50, 103 21 Stockholm Tel: 08 555 100 00, www.chamber.seISSN: 1654-1758
Ansvarig analys:Johan Treschow, [email protected] kommunikation:Andreas Åström, [email protected]
Fakta om undersökningen
Undersökningen genomfördes mellan den 4 och 24
januari 2012. Ett första e-mail med länk till enkätverk-
tyget följdes upp med två påminnelser (första efter en
vecka, andra efter två veckor) till de tillfrågade som
vid den tidpunkten inte hade svarat.
Enkäten riktades till rekryteringsansvariga på före-
tagen. Totalt deltog 892 respondenter av 5 406 tillfrå-
gade, vilket ger en svarsfrekvens på 17 procent.
Företagen som respondenterna representerar delas
in i fyra olika storlekar baserat på antalet anställda.
30 procent av respondenterna representerar företag
med fler än 500 anställda, 36 procent representerar
företag med mellan 101 och 500 anställda, 22 procent
representerar företag med mellan 50 och 100 anställda
och 12 procent representerar företag med färre än 50
anställda.
Av respondenterna tillhör 72 procent av företagen
den privata sektorn medan resten, 28 procent, tillhör
den offentliga.