Hej då, dåliga villkor · jobb. – Egentligen vill jag inte lämna hemtjänsten. Det är det bästa jobb jag haft. Om du visste hur fina de gamla är och hur givande det är att

Medlemstidning för Kommunal Öst nr 1 2019 årgång 11

Receptet

Tack vare facket

Kryss & sudoku

Sista ordet

Sidorna 6–7

Hej då,dåligavillkor

2 Kommunal Öst nr 1 2019

Ingång

Eva Fornefors, lokalkontorschef,Kommunal Öst

Fråga om det finns avtal!

ROBERT NYBERG:

Ansvarig utgivare: Maj Bergendahl l Redaktör: Dan Alf 010- 442 86 78 l Redaktionskommitté: Maj Bergendahl 0705-44 02 09, Eva Fornefors l E-post: [email protected], [email protected], [email protected], l Produktion: Krügers l Redigering och layout: EC Media AB, Örebro l Tryck: Mittmedia Print AB, Gävle l Nästa nummer kommer vecka 25

Medlemstidning för Kommunal Öst

Frågan Vad tycker du om att facket drar in partistödet till S?

Mona Larsson Törnqvistundersköterska Nyköping:– Jag är förvånad och känner att jag har näs-tan lurat medlemmar då jag inte visste att vi fortfarande betalade till S. Jag trodde att det försvann på 90-talet.

Cornelia Hallnerundersköterska Norrköping:– Det är jättebra att det i stället går till vår egen verksamhet, jag är väldigt positiv till detta.

Jarmo Erkinmikkopersonlig assistent Katrineholm:– Jag vet inte om det är riktigt rätt väg att gå.

V åren närmar sig sakta men säkert. Det är mycket som händer i Kommu

nal nu och framåt. Vi växlar upp när det gäller organisering, för att bli fler medlemmar som driver de fackliga frågorna. I januari månad värvade vi i avdelning Öst 9 procent över vårt värvningsmål. Ett fantastiskt bra resultat.

När jag skriver detta är det den Internationella kvinnodagen. Vi kan tycka att vi kommit långt med jämställdhetsfrågorna i Sverige, vilket vi har om vi jämför oss med många andra länder. Trots det kan vi konstatera att det fortfarande finns stora orättvisor mellan kvinnor och män på arbetsmarkanden, framför allt när vi kommer till lönesättningen.

Om du som jag ser på tv ibland, så har du säkert uppmärksammat att det just nu förs ett reklamavsnitt kring det här med tjänste pensioner. Jag vill göra alla kommunalarer uppmärksammade på hur viktigt det är att det finns kollektivavtal hos den arbetsgiva re där du arbetar. Vi ser allt för ofta att det saknas och att arbets givarna varken försäkrar sin personal eller ser till att avsätta tjänstepension. I Sverige har vi inga lagstadgade minimilöner, så om arbetsgivare saknar kollektiv avtal blir det godtyckligt vad de anser att du ska ha för lön.

Kom därför ihåg att alltid ställa frågan till varandra och till arbets givarna, finns det kollektivavtal på vår arbetsplats? Gå sedan in på nätet: ”min pension” och försäkra dig om att det verkligen betalas in.

Aktuellt: Personal lämnar jobbet – klarar inte av pressen 4–7Glöm inte det viktiga EU-valet! 13Urbans avtalsförslag gick igenom 14–15Fasta semesterperioder drabbar familjen 17Lyckat heltidsprojekt permanentas 18Anna blev årets skyddsombud 19Personliga assistenter får fria arbetskläder 25Tack vare facket: Fick pengar för skadad fot 28Hyr Kommunals fina lägenheter i Sälen 36–37Facket underlättar för visselblåsare 38Värvarstrateg: Så ska vi bli fler 41

Reportage: På jobbet: Uskor som gör mer än många tror 8–11Fackets ansikten: Nina kämpade för lunchraster 12Liv & lust: Jens trampar sig till lugn och ro 20– 23

Fasta avdelningar: Uppnålat på anslagstavlan 44Här når du oss 45Kryss och sudoku 46–47Ordföranden har sista ordet 48

3Kommunal Öst nr 1 2019

I detta nummer:

198 - 11

Du följer väl Kommunal Öst på nätet?

På vår hemsida kan du få information om det mesta, delta i diskussioner och boka plats i våra fritidsstugor.

Självklart finns vi med på Facebook och Twitter!

Gå in på kommunal.se/ost!20 -23

Kommunal ska tåla att granskas!Förändringsarbete Vi ska vara ett fackförbund som tål att granskas.

Följ vårt förändringsarbete på kommunal.se!

Glad påsk!

önskar Kommunal Öst

Är någon du känner nyfiken

... på att bli medlem i Kom-munal, men vill veta mer om vad det innebär? Lämna per-sonens uppgifter på www.kommunal.se/intresse, så kontaktar vi personen och berättar mer om medlem-skapet.

Kommunal Öst

Trots att många anställda protesterat och sagt upp sig håller Söderköpings kom-mun fast vid det nya kritise-rade schemaupplägget och att man inte gjort något fel. – Vi tänker inte ändra vår uppfattning, säger HR-che-fen Bärbel Elenius.

Söderköping. Det finns enkelt beskrivet två delar i konflikten. Dels huruvida Söderköpings kommun följt arbetsrättsliga lagar och avtal eller inte när man gjorde förändringen, dels motsättningen mellan arbetsgivaren Söderköpings kommun och de anställda.

Bärbel Elenius säger att kommunen inte ändrat uppfattning rörande det formella.

– Vi är oense med Kommunal om huruvida schemaförändringen ska betraktas som en omorganisation. I så fall skulle krävas en mer omfattande riskanalys, säger hon.

Ni anser inte att det ska ses som en omorganisation?

– Vi anser inte det nej. Vi tänker inte ändra vår uppfattning.

Har faktumet att personal sagt upp sig, exempelvis

inom hemtjänsten, fått er att ompröva beslutet?

– Nej. Vi kan bara beklaga att det är så.

Bärbel Elenius säger att även kommunen vill att schemat ska vara drägligt och att man kan tänka sig ”mindre förändringar”.

– Men vi tänker inte gå tillbaka till det gamla, säger hon.

Facket anser att Söderköpings kommun i sin iver att spara pengar brutit mot arbetsmiljölagen, arbetstidslagen, kollektivavtalet och samverkansavtalet.

– Arbetsgivaren tog ett ensidigt beslut i juni om att införa fyraveckorsschema och att göra om nattpassen till nio timmar i stället för tio. Med följden att våra medlemmar fick ett extrapass per fyraveckorsperiod, säger Magnus Jonsson som är ombudsman på Kommunal.

En ledig dag i månaden förvandlades därmed till arbetsdag.

– De får mindre tid till återhämtning.

Kommunal Öst har vänt sig uppåt till Kommunal centralt.

– De tittar nu på alla papper för att se om det finns möjlighet att driva detta centralt och i så fall hur.

Text: Magnus ÖstinFoto: Peter Krüger


Magnus Jonsson, ombudsman på Kommunal.

’’Arbetsgivaren tog ett ensidigt beslut i juni om att införa fyraveckorsschema och att göra om nattpassen till nio timmar i stället för tio.

Sämre arbetstider

Ansvariga backar inte – personal lämnar sina jobb

Vad är förhandlat? Bemanningshandboken som handlar om bemanningsproces-sen och schemaläggningspro-cessen innehåller ramar och riktlinjer för processerna. I denna förhandling har Kommunal ställt sig oenig till nattpersonalens schema. Skyddsombuden har påtalat missnöje med delaktighe-ten i processen och framfört den kritik som de har fått till sig av kollegorna ute på arbetsplatser-na. Skyddsombuden har också ifrågasatt hur bemanningshand-boken följer det lokala avtalet som gäller nattpersonalen, den frågan har arbetsgivaren tagit

med sig till arbetsgruppen.

Vad är inte förhandlat? Hur schemat ska se ut är inte hanterat i samverkan eller för-handlat. Enligt samverkansavtalet ska informationen ut först till arbetsplatserna. I dagsläget har inte alla arbetsplatser fått förslag på scheman i tid.

Vad är Kommunals roll kring scheman? Ibland kommer det frågor som till exempel. ”Varför godkänner Kommunal såna här scheman?”. Vi bestämmer inte hur schema-läggningen ser ut, bara att det

följer lagar och avtal. Dygnsvila, veckovila, återhämtning mellan arbetspassen är exempel på saker vi kollar på. Det är arbetsgivaren som leder och fördelar arbetet, det vill säga det är dom som bestäm-mer hur och när du jobbar. Facket har inte rätten att lägga schemat. Fackets roll är att säkerställa att arbetsmiljön är bra, genom risk-bedömningar och konsekvensana-lyser? Alltså hur tror medarbetarna på arbetsplatsen att förändringar-na kommer att påverka dem? Det är fram för allt de verktygen facket har för att säkerställa att arbetsmil-jön blir så bra som möjligt och det bygger på dialog.

Detta har hänt


I höstas samlades kommunalare för att protestera över den nya organisationen i Söderköpings hemtjänst. En protestlista med över 250 namn överlämnades till kommunens politiker. Foto: Dan Alf

Lottie Fallman kallar jobbet inom hemtjänsten det bästa hon haft. Men den nya schemaläggningen i Söder-köpings kommunalt drivna äldreomsorg tvingar henne att sluta. – Vi har en grabb med adhd och asperger. Han klarar inte av det.

Söderköping. Lottie Fallman parkerar sin tjänstecykel utanför ett höghus i centrala Söderköping. Hon har 20 minuter att svara på våra frågor innan hon måste vidare.

När intervjun görs är det slutet av februari och hon har ännu inte bytt jobb.

– Egentligen vill jag inte lämna hemtjänsten. Det är det bästa jobb jag haft. Om du visste hur fina de gamla är och hur givande det är att få förtroendet att komma hem till dem och hjälpa, säger hon.

När den här tidningen är tryckt lever undersköterskan Lottie Fallman ett annat liv. Mer inrutat, på gott och ont. För på samma gång som hon gillat variationen och miljöombytet i hemtjänsten har de senaste månaderna varit förfärliga.

Därför byter hon arbetsgivare och är när detta läses anställd på ett privat drivet äldreboende.

Där får hon ett rullande schema som gör att hon kan planera sitt liv.

När de nya så kallade hälsosamma schemana började gälla inom den kommunala äldreomsorgen innebar det förändringar som ledde till protester. Tydligast från nattpersonal som klagat på att fler arbetspass gett kor

tare återhämtning när de lediga dagarna minskat i antal.

Lottie Fallman tycker att det är på tiden att också personal som arbetar

dagtid får komma till tals. För de är inte heller nöjda.

För hennes egen del, och familjens, är det den korta schemaframförhållningen som ställer till det.

Lagen säger att anställda ska få veta om schemaändringar minst två veckor före.

– Det är inte mycket mer framförhållning än så nu, säger Lottie Fallman.

Sonen kräver tydlig struktur i vardagen för att inte bli orolig och må dåligt. Familjelivet funkar inte nu, konstaterar Lottie Fallman.

– Vi behöver leva fyrkantigt i vår familj för att han ska må bra.

Den korta framförhållningen gör också att det blir omöjligt att ta ut lediga dagar på ett smart sätt, mellan dagar då hon är schemaledig. Helt enkelt eftersom hon inte vet med framförhållning när hon är ordinarie ledig.

De nya schemana gör att de anställda inte kan planera sitt liv som andra.

Man kan inte boka en tid hos frisören, man kan inte tacka ja till inbjudningar av olika slag, man kan inte ha en fritidsaktivitet en viss dag. Man lever fyra veckor i taget, det är ett märkligt och inte så roligt sätt att leva på, säger Lottie Fallman.

Hon är inte ensam om att vara kritisk. På mindre än en vecka var det fyra som sade upp sig från Söderköpings hemtjänst. Jag väljer att sluta nu, innan jag blir bitter, säger hon med ett stort leende innan hon hoppar på cykeln för att bege sig till nästa brukare.



Lottie Fallman såg ingen annan utväg än att lämna ett jobb hon stormtrivs med. Att inte kunna planera sitt liv avgjorde saken.

Sämre arbetstider

Nya schemat stressar familjen – nu byter Lottie arbetsgivare


Sista tiden innan jobbytet. Tidningen Kommunal Öst träffade Lottie Fallman i Söderköping i slutet av februari medan hon fortfarande arbetade i hemtjänsten och använde tjänstecykel mellan brukarna.

På jobbetPå jobbet

Uskor gör mer än man trorUndersköterskorna Malin Björk, Marie Rosberg, Madeléne Turesson och Lottie Brehmer på Linköpings universitetssjuk-hus har arbetsuppgifter som överraskar.

Undersköterskorna Malin Björk, Marie Rosberg, Madeléne Turesson och Lottie Brehmer på Linköpings universitetssjuk-hus har arbetsuppgifter som överraskar.

Linköping. Det kom ett tips till Kommunal Öst, om undersköterskor som har ett mer varierat och ansvarsfullare arbete än många vet.

Malin Björk på magtarmmedicinska mottagningen är en av dem. Förutom hon är det ytterligare två undersköterskor på mottagningen. De arbetar på ett rullande schema. Vissa dagar har Malin Björk administrativa uppgifter.

– Då sköter jag remisshanteringen, bokar besök, dubbelkollar att patienter följer sina ordinarie provtagningar och gör också en första bedömning av proverna, och om jag ser något avvikande kontaktar jag läkare, berättar hon.

Det ingår också att hålla ordning på läkares och sjuksköterskors scheman och se till att bemanningen matchar behovet. Ett arbete som på många andra kliniker görs av vårdadministratörer.

– Vi upplever att det ger bättre överblick om någon som är i verksamheten har den rollen.

Andra dagar är hon koordinator, då sitter hon mitt i läkarmottagningen och tar emot samtal från andra mot

tagningar och vårdcentraler. Hon sköter också chatten med patienter som hör av sig via 1177:s webb, exempelvis om nya recept och alla ärenden utan rådgivning i Tele Q.

– Vi stöttar också mottagningen vid besök. Då hjälper vi till och tar prover.

En av undersköterskorna utför fibroscanundersökning för att upptäcka fettlever. Hon och kollegorna assisterar också vid tarmundersökningar.

De två största patientgrupperna har en leversjukdom eller inflammatorisk tarmsjukdom, IBD.

Malin Björks två kollegor arbetar även med forskning, men annars är det internutbildningar som gjort det möjligt att ha så många arbetsuppgifter.

– Det är skönt att få växa i sin yrkesroll. Vi känner att vi har ledningens och våra medarbetares förtroende.

Även om lönen inte är det viktigaste säger Malin Björk att hon ”önskar att det skulle synas mer i lönekuvertet” att arbetet innebär ett stort ansvar.

– Man kan säga att arbetsuppgifterna ökar snabbare än i lönekuvertet. Samtidigt har jag ett viktigt och meningsfullt jobb. Det är roligt att gå till jobbet varje dag.

Marie Rosberg och Madeléne Turesson på Bäckenfunktionsenheten är två andra undersköterskor som utför arbetsuppgifter som inte är självklara i den yrkesfunktionen i andra landsting.

Patienterna kommer för funktionella tarmbesvär så som avföringsinkontinens och förstoppning bland annat. De flesta patienter är kvinnor och flera har förlossningsskador.

Innan patienten träffar läkare och fysioterapeut träffar de patienten för en fysiologisk mätning i ändtarmen som visar styrkan i slutmuskeln och funktionen i ändtarmen. Detta görs med en speciell kateter.

– Vi är ensamma i landet om att få utföra den undersökningen. På andra håll är det sjuksköterskors uppgift, säger Marie Rosberg.

– Vi är koordinatorer halva tiden, säger Madeléne Turesson. Det innebär att vi bokar alla besök till läkare, våra tre fysioterapeuter och våra egna besök. Det krävs en del logistik när vi bokar teambesök med undersköterska, läkare och fysioterapeut samma dag och ibland även med läkare på gynmottagningen som vi har ett nära samarbete med.

Som koordinatorer sköter de också chatten med patienter som hör av sig via 1177:s webb, exempelvis om nya recept och alla ärenden utan rådgivning i Tele Q. De arbetar även med forskning.

– Vi har patienter med sakral nervmodulering, SNM. Det innebär att patienten har en pacemaker inopererad under huden i ena skinkan. En elektrod är fäst i pacemakern och går ner mot sakralnerven. Hit kommer patienterna sedan för efterkontroll/uppföljning och programmering.

– Vi har en klinikledning som verkligen lyfter fram oss undersköterskor, som gör att vi känner att vi har en viktig funktion att fylla! Vi är glada att vi har fått det förtroendet, säger Madeléne Turesson.



Undersköterskor kan ha mer varierade arbetsuppgifter än många utomstående tror. Det vet Madeléne Turesson, Marie Rosberg och Malin Björk.

”Det är skönt att få växa i sin yrkesroll”


Lottie Brehmer upptäckte efter en utbildning att rutinerna på avdelningen inte fungerade fullt ut. Hon tog initiativ till förbättringar.

’’Det spelar ingen roll om vi har fina undersökningar och läkemedel: får vi inte patienten ur sängen efteråt har vi misslyckats.

Patienter som har and-ningssvikt på grund av exempelvis Kol eller lungin-flammation behöver vändas regelbundet för att syresätt-ningen ska fungera så bra som möjligt. Rutinerna kun-de förbättras tyckte specia-listundersköterskan Lottie Brehmer på MAVA/MOA på Linköpings universitetssjuk-hus och fick gehör.

Linköping. – Hur ofta ska vi vända dem, och i vilket läge? Ska de ligga, sitta eller stå? Det fanns ingen tydlig struktur, säger Lottie Brehmer.

Det är inte optimalt att en lungpatient ligger ner mer än nödvändigt eftersom det plattar till de så kallade lungblåsorna i lungan. Då minskar syrgasutbytet, det vill säga syresättningen av blodet. Tillfrisknandet påverkas negativt helt enkelt.

Samma brist på struktur och rutiner fanns när det gällde patienternas munhälsa. Det existerade visserligen en PM med åtgärder och rutiner, men den följdes inte.

Munstatusen ska kontrolleras regelbundet för att se om något förändrats när det gäller sår och svamp exempelvis.

– Man måste fukta munnen eftersom patienterna ofta andas med öppen mun och har syrgas som är väldigt torr och kall. Och tänderna ska borstas ofta, annars finns risken att patogena bakterier kommer ner i luftvägarna.

Tydlig struktur saknades också för det som kallas sekretmobilisering, det vill säga att regelbundet hjälpa patienter att hosta upp slem som bildas i luftvägar och lungor.

Det var Lottie Brehmer som tog initiativ till att förtydliga rutinerna. Det skedde efter att hon först vidareutbildat sig till specialistundersköterska och sedan, väl tillbaka på sjukhuset, tackat ja till en internutbildning på sjukhuset som går under namnet Förbättringskunskap.

Med sina nya kunskaper såg hon att rutinerna på MOA, den medicinska observationsavdelningen, inte var optimala. Hon läste på om ny forskning och gjorde observationsstudier. Cheferna var med på noterna och stöttade.

Nu finns ett tydligt standardiserat schema som används på MOA.

– Vi vill få ut det på hela MAVA (Medicinsk akutvårdsavdelning) eftersom vi har sett så goda resultat.

Lottie Brehmer vill generellt lyfta fram omvårdnadens betydelse för att en patient ska tillfriskna.

– Det spelar ingen roll om vi har fina undersökningar och läkemedel: får vi inte patienten ur sängen efteråt har vi misslyckats.

Det betyder inte att patienterna i stunden alltid uppskattar att bli vända på eller uppmanade att ställa sig upp.

– De får inte ligga i onödan. Att bli frisk är ett hårt arbete, säger hon leende.

Även Lottie Brehmer och hennes kollegor har fått mer att göra med alla mobiliseringar av patienter. De har ändå varit positiva, säger hon.

– Vi har gjort det här tillsammans.

Anne Ericsson var medicinsk ledningsansvarig läkare och, som hon säger, ”Lotties bollplank”.

– Det var ett väldigt bra initiativ Lottie tog, som har ett jättestort värde: det är vetenskapligt underbyggt att det har betydelse att patienten rör på sig. Nu finns ambitionen att få ut det här på MAVA i första hand. Men vi har också förfrågningar från andra kliniker. Hon har gjort ett fantastiskt arbete och vi är stolta.


Lottie ser till att lungsjuka får bättre vård


Kollegorna upplevde att de inte kunde ta rast. Det fick arbetsplatsombudet Nina Lindmark på gruppbostaden Storgatan 33 i Valdemarsvik att agera.

Valdemarsvik. – Det är en stress att inte kunna ta sin rast. Och i förlängningen drabbar det brukarna och deras vardag, säger Nina Lindmark.

Vi befinner oss i den kommunalt drivna gruppbostaden. Här finns sex lägenheter där unga vuxna i åldern 22–30 år bor. Fyra brukare bor i själva gruppbostaden och två bor i satellitlägenheter som är knutna till gruppbostaden.

Det är också här som undersköterskan Nina Lindmark efter att ha utbildat sig till arbetsplatsombud gjorde en insats som förbättrade arbetsmiljön.

Det startade med att hon hörde arbetskamraterna prata om att de inte alltid kunde ta ut sina raster.

– När jag började här för fyra år sedan var det så. Vi tar det ”om vi hinner” kunde det låta, berättar hon.

De tog upp saken med en dåvarande chef men det löste inget eftersom parterna inte var eniga om hur det fungerade i vardagen. Chefen ansåg att det var arbetstagarnas ansvar att lägga upp arbetspassen så att de kunde ta rast.

Förändringen startade därför grundligt med att personalen noggrant skrev upp vad de gör under ett arbetspass och hur lång tid det tar.

– Vi mätte upp hur varje dag såg ut, och förde loggbok över arbetsuppgifter i förhållande till arbetstid.

Det de fick fram blev ett starkt kort i samtalen med chefen.

– Det visade sig att vi hade fått fler uppdrag, insatserna hade ökat, och ytterligare någon brukare hade kommit till. Det visade sig också att några år innan hade man dragit ner på tjänster. Så när verksamheten växte blev det ett glapp schemamässigt, säger Nina Lindmark.

Den upptäckten ledde till att facket och arbetsgivaren därefter gemensamt försökt att förbättra arbetsmiljön och schemat. Ett tydligt och detaljerat schema över vilka insatser som ska göras under en dag ökar effektiviteten och minskar stressen.

Schemat med alla sina rutor över dagar och tider täcker en hel vägg inne på kontoret.

– Det är ett jädra jobb att sammanställa.

Och personalstyrkan har vuxit.– Vi har några visstidsanställda nu

och det är delvis kopplat till analysen vi gjorde, säger hon.

Nina Lindmark säger att de fick till en bra förändring som skapade tid för

rast och återhämtning parallellt med annat pågående förändringsarbete i kommunen.

Nina Lindmark vill även lyfta fram sina kollegor i sammanhanget:

– Vi gör det här tillsammans, vi drar åt samma håll och står eniga. Det gör också att chefen lyssnar på oss.

Magnus Östin

Arbetsplatsombudet Nina Lindmark agerade när hon förstod att hennes kollegor på gruppboendet inte hann ta lunchrast. Foto: Peter Krüger

Fackets ansikten

Nina såg till att kollegorna nu hinner ta sin lunchrast

Ålder: 45 år. Familj: Make, tre söner 21, 19 och 13 år. Bor: I Grännäs, Valdemarsvik. Yrke: Undersköterska. Uppdrag: Arbetsplatsombud på gruppbostad. Fritid: Vara med familjen, ta hand om husdjuren: En hund, tre kat-ter, en kanin. Vännerna är viktiga. ”Tokig i att bada”, gillar växter, trädgård, film, serier, musik, böcker, resor.

Nina Lindmark


EU-valet engagerar inte väljarna på samma sätt som riksdagsvalet. Det är synd, tycker Kommunal Östs valledare Jessica Almroth eftersom det i allra högsta grad har inverkan på arbetslivet.

Jessica Almroth på Kom-munal Öst har rollen som valledare. Hennes viktigaste budskap till medlemmar inför valet till EU-parlamen-tet är kort och gott: Gå och rösta!

Det är ett val som inte engagerar svenskarna på samma sätt som riksdagsvalet. Det är ett faktum.

Men Jessica Almroth gör sitt bästa för att väcka intresse också för EUparlamentsvalet den 26 maj.

– Jag vill att alla ska gå och rösta. EU påverkar vår vardag mer än många tror, säger hon.

LO har valt att ställa sig bakom

Socialdemokraternas kandidat Johan Danielsson. Han driver en politik som fackförbunden kan stå bakom.

Jessica Almroth nämner kampen för lika villkor på arbetsplatsen oavsett var i Europa personalen kommer ifrån och hjärtefrågan kvinnors rättigheter.

– Han är rätt person som bevakar våra fackliga frågor.

Jessica Almroth ska som valledare organisera Kommunal Öst inför valet.

– Jag skickar ut information om vad sektionerna behöver göra.

Det handlar bland annat om att mobilisera genom att ta kontakt med medlemmar via telefon eller arbets

platsbesök och berätta om Kommunals ståndpunkter.

– En riktig folkrörelse. Vi säger vilka frågor som är viktiga för oss, sedan får folk rösta på vad de vill. Det viktigaste är att få många att gå och rösta, slår hon fast.

För Kommunal har kraft att påverka, menar hon.

Socialdemokraterna gjorde ett dåligt riksdagsval i höstas men det kunde ha varit ännu värre, enligt henne.

– Om vi inte hade ringt så många människor hade valresultatet sett annorlunda ut, det är jag övertygad om.


EU-valet

Kommunals valledare: Gå och rösta!


Vill du vara med och påver-ka kollektivavtalen? Lämna i så fall in avtalsförslag!Från januari 2019 går det bra att lämna in förslag inför avtalsrörelsen 2020.

Detta gör du via Mina sidor på kommunal.se (www.kommunal.se/minasidor)

Under hela avtalsrörelsen kommer Kommunal att lägga upp information på www.kommunal.se/avtal20.

Saknar du möjlighet att lämna avtalsförslagen via Mina sidor?

I de fall du som medlem inte kan lämna avtalsförslag på Mina sidor, så finns möjlighet att istället lämna ett skriftligt avtalsförlag på papper till din/dina förtroendevalda. De förtroendevalda har då möjlighet att logga in på Mina sidor och där lämna in avtalsförslag åt medlemmar genom att fylla i medlemmens personnummer, så att avtalsförslaget kopplas ihop med rätt medlem.

Följande avtal kommer att förhandlas under 2020:

Kommun och RegionGäller alla medlemmar som ar

betar inom kommuner och regioner (f d landsting). Yrken som berörs är exempelvis äldreomsorg, hälso och sjukvård, förskolor och skolor, räddningstjänst, personlig assistans, parkarbetare, ambulanssjukvårdare, med flera. Avtal med följande arbetsgivarorganisationer: Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Sobona (f d Pacta). Här ryms även yrkesintroduktionsavtal , med mera.

Kyrkor och TrossamfundGäller alla medlemmar som arbetar

inom kyrkor och trossamfund.Avtal med följande arbetsgivaror

ganisationer: Arbetsgivaralliansen, IDEA och Svenska Kyrkans Arbetsgivarorganisation.

Privat vård och Personligassistansbolag

Gäller alla medlemmar som arbetar inom privata vård, behandlings, omsorgs och personlig assistansföretag.

Avtal med följande arbetsgivarorganisationer: Arbetsgivaralliansen, KFO, Sobona (f d KFS), Vårdföretagarna.

TrafikGäller alla medlemmar som arbe

tar inom trafiken. Avtal med följande arbetsgivarorganisationer: Sveriges Bussföretag och Sobona (f d KFS).

Grön sektor/Djur och NaturGäller alla medlemmar som arbetar

inom jordbruk, travbanor, golfbanor, djursjukvården samt på ridhusföretag, trädgårdsanläggningar eller inom trädgårdsodling.

Avtal med följande arbetsgivarorganisationer: Gröna Arbetsgivare, Almega Tjänsteföretagen, SLA och IDEA.

Fastighet, Service, Kök, Gata och Park

Gäller alla medlemmar som arbetar i privata bolag inom fastighet, kök, gata, park och serviceyrken. Exempelvis arbete vid bad och idrottsanläggningar, inom fastighetsskötsel, vid läns och regionmuseer, inom besöksnäringen, sotning, energi, parkering, VA, återvinning, hemservice/hushållsnära tjänster m.m.

Avtal med följande arbetsgivarorganisationer: KFO – Samhallavtalet, Almega Tjänsteföretagen, Arbetsgivaralliansen, Fastigo, KFO, Sobona (f d KFS), Sveriges Skorstensfejarmästarens Riksförbund, Visita.

Friskolor och Privata förskolorGäller alla medlemmar som arbetar

inom privata förskolor och friskolor, folkhögskolor och fritidshem.

Avtal med följande arbetsgivarorganisationer: Almega Tjänsteföretagen, Arbetsgivaralliansen, IDEA, KFO, Sobona (f d KFS).

Övriga avtalGäller medlemmar som arbetar

på övriga avtal, exempelvis Almega Kompetensföretagen (f.d Bemanningsföretagen) och IDEA – kollektivavtal arbetare.

kommunal.se

Avtalsrörelsen

Var med och påverka – skriv avtalsförslag!


Ambulanssjukvårdaren Urban Åberg har bevis på att det kan löna sig att föreslå förbättringar när nya avtal ska tas fram. Foto: Dan Alf

Nästa år går Kommunals avtal ut och det innebär förhandlingar med arbets-givarna om vad som ska gälla framöver. Därför uppmanas medlemmarna att komma med förslag på förbättringar. Ambulans-sjukvårdaren Urban Åberg vet att det kan löna sig.

Motala. Urban Åberg är ambulanssjukvårdare i Motala och fackligt aktiv. Han har suttit med i avtalsdelegationer sedan 1997. Han har alltså i mer än 20 år engagerat sig för att Kommunal ska lyckas förhandla fram så bra avtal som möjligt när det gamla avtalet gått ut för att ersättas av ett nytt.

Snart har tre år gått och 2020 startar förhandlar om nya avtal med arbetsgivarorganisationerna.

Hur stor ska OBersättningen vara? Hur ser vi på arbetstiderna, semestern, sjuklönen?

Det är i avtalen sådana grundbultar bestäms.

Men det är inte bara fackligt aktiva som har inflytande. Det har även den enskilda medlemmen. Urban Åberg

vet av egen erfarenhet att den som lämnar förslag (motioner) kan vinna gehör inom Kommunal, som sedan driver kravet i förhandlingen. Och vill det sig väl hamnar förbättringen i det nya avtalet.

– Jag tyckte att det var orättvist med sjukavdraget som vi hade och ville se en förändring i avtalet för några år sedan.

Som ambulanssjukvårdare arbetar han tre pass i veckan. Om han blev sjuk försvann ett helt pass i karens. I stället för att som de flesta arbetstagare bli av med en femtedel av veckolönen rök en tredjedel i karens vid sjukdom.

– Jag la in ett förslag om att det skulle vara åtta timmar bara, och jag fick igenom det. Det står nu i vårt avtal, säger han.

Urban Åberg ska skriva några motioner denna gång också.

– Jag tycker att vi ska ha kortare arbetstid.

Som privatanställd ambulanssjukvårdare arbetar han 38,25 timmar i veckan. Landstingsanställda gör bara 36 timmar.

– Bara för att jag är privatanställd ska jag jobba mer, det känns inte rätt. Dessutom är det rimligt med kortare arbetstid eftersom vi jobbar långa nattpass.

Regionen är en av få i landet som har upphandlat ambulanssjukvården vilket fått till följd att vissa ambulanssjukvårdare är anställda av regionen medan andra arbetar åt Falcks.

Det är ett val de inte gjort själva men resultatet har blivit att deras arbetstid regleras av olika avtal. Därför är det skillnad.

Urban Åberg hoppas att Kommunals medlemmar oavsett yrkesgrupp, arbetsplats och avtalsområde ska bry sig om avtalsrörelsen.

Är det svårt att engagera medlemmarna?

– Ja, helt klart.

Vad kan det bero på?– Jag vet inte, det är överlag svårt

att engagera. Det pratas mycket men det stannar där. Och det är synd. För man kan påverka.

Magnus Östin

Urban fick rättvisare sjukavdrag

’’Det är överlag svårt att engagera. Det pratas mycket men det stannar där. Och det är synd. För man kan påverka.


010 442 70 00 - [email protected]

Måste jag arbeta delade turer?Kommunal Direkt ger dig svar

DIREKT


I fjol sommar besökte Den-nis Greve sin pappa Lars i Finspång på semestern tillsammans med hustru och barn. Precis som de brukar göra. Men i år kanske det inte blir så på grund av de nya fasta semesterperioder-na.

Gotland. – Vi har förlorat rätten att styra när vi vill ha vår återhämtning, säger Dennis Greve.

Han är en av 1 200 som berörs av att Region Gotland från och med denna sommar tillämpar tre fasta semesterperioder för personalen inom socialförvaltningen.

Det betyder för hans egen del att det inte är säkert att han kan ta semester samtidigt som hustrun Camilla och snart femåriga dottern Novalee är lediga.

– Tidigare har jag ju försökt lägga semestern så att det funkar för oss alla som en familj. Men nu kanske vi inte ens kan få semester samtidigt, och då blir det nog att vi inte ens lämnar Gotland.

Något pappa Lars Lindh i Finspång skulle tycka är tråkigt.

Dennis Greve arbetar inom Roma hemtjänst. Han tycker att det har fungerat bra tidigare år med semestern, och säger att han och kollegorna försökt att jämka sina semesterönskemål så att hemtjänsttagarna inte blev drabbade.

– Vi är 33 anställda på två team. I fjol lyckades vi få till det så bra att det bara behövdes fyra vikarier i varje team. Det är väldigt få.

Dennis Greve säger många anställda är upprörda också över hur beslutet fattades, och även Kommunal är kritiskt.

– Beslutet togs över våra huvuden.De tre semesterperioderna i som

mar löper från den 10 juni till 1 september. Den som får period tre och är förälder kan alltså få fira semester sista veckorna efter att barnet börjat skolan igen för höstterminen.

Det är inte så ihoptjänad ledighet ska användas, har många tyckt.

Dennis Greve kan förstå varför Region Gotland vill ha fasta perioder, säger han. Det säkrar kontinuiteten när det alltid finns ordinarie personal på arbetsplatsen. Ett av Region Gotlands huvudskäl till de tre fasta perioderna har varit att man haft svårt att rekrytera vikarier.

– Men det finns också klara nackdelar, säger han.

Dennis Greve undrar hur vikarier ska hinna skolas in till första perioden, och hur ska det gå de två sista semesterveckorna. Kommer det ens finnas vikarier då?

– Många vikarier går i skolan och det här krockar. Dessutom brukar

sommarvikarier vilja ha ett par veckor ledigt, åtminstone innan höstterminen börjar.

Det är inte alls säkert att det sammantaget blir lättare för Region Gotland att rekrytera sommarvikarier. Det kan faktiskt bli svårare, tror han.

Dennis Greve är fackligt aktiv som arbetsplatsombudsansvarig bland annat. Men det är inte bara facket som reagerat på semesterperioderna. Många anställda känner ilska och besvikelse.

– Regionen skapar bara missnöje med det här. 700 har skrivit på protestlistor, säger undersköterskan Amanda Krimi, en av de drivande bakom den stora demonstration som hölls i januari.

Region Gotland backar inte. Ansvariga har sagt att semesterperioderna ska utvärderas efter sommaren.

Magnus Östin

Dennis Greve, hustrun Camilla och dottern Novalee, snart 5 år, kan kanske inte fira semester ihop i sommar när Region Gotland inför fasta semesterperioder. Foto: Privat

”Vi har förlorat rätten att styra vår återhämtning”


På många förskolor i landet är bullernivåerna så pass höga att de stör. Det är självklart något som barn-skötare på förskolan inte ska behöva stå ut med. Nu vill Kommunal lyfta proble-met med de höga ljudnivå-erna på förskolor runt om i landet. För att göra det behövs alla barnskötares hjälp.

För att få en bild av hur höga bullernivåer det är på din arbetsplats så kan du använda en app som tagits fram av Arbetsmiljöverket. Appen heter ”Buller” och är gratis och tillgänglig för alla. Du laddar ner den till din smartphone via Google Play eller App Store och startar den för att mäta ni

våerna. En mer detaljerad instruktion om hur appen fungerar finns här nedanför.

Om appen visar alldeles för höga ljudnivåer tar du kontakt med ditt skyddsombud på arbetsplatsen. Ombudet ska uppmärksamma din arbetsgivare på det och begära en mer noggrann mätning med professionella verktyg.

Starta mätningen genom att trycka på knappen i den första vyn. Mätningen pågår tills du trycker på knappen igen. Då visas ett genomsnittsvärde för mättiden. Där kan du välja att dela mätningen, namnge och spara den eller välja att göra en ny mätning.

De mätningar du sparar blir sedan åtkomliga i vyn som heter ”Mätningar”. Där listas snittvärdet för alla de

mätningar du valt att namnge och sparas tillsammans med datum, klockslag och mätningens varaktighet i minuter och sekunder.

När du använder appen är det viktigt att du håller telefonen en bit ifrån dig och riktar mikrofonen mot ljudkällan.

Om appen visar alldeles för höga ljudnivåer tar du kontakt med ditt skyddsombud på arbetsplatsen. Ombudet ska uppmärksamma din arbetsgivare på detta och begära en mer noggrann mätning med professionella verktyg. Har du inget skyddsombud, kontakta i stället din sektion.

Tänk på att det är arbetsgivaren som är ansvarig för arbetsmiljön och därmed den som är ansvarig för att utreda och åtgärda eventuella problem.

kommunal.se

Hela personalen på akut-vårdsavdelningen på Ny-köpings lasarett är anställ-da på heltid. Det började som ett pilotprojekt för att förbättra arbetsmiljön på avdelningen och öka infly-tandet för personalen. Två år senare har man etablerat det nya arbetssättet med hållbara scheman och konti-nuerliga förbättringsmöten.

Nyköping. – Jag tror att de flesta vill jobba heltid. Visst kan det vara svårt att få ihop scheman med tanke på alla toppar och dalar i arbetsbelastningen, men det går att hitta lösningar. Höj blicken, se tiden i stort. Varför inte schemalägga förbättringsarbete när det är lite lugnare, säger Josefin Larsson.

Hon arbetar som undersköterska på akutvårdsavdelningen på Nyköpings lasarett. Hon har också ett samordningsansvar för utskrivningsprocesserna. Josefin Larsson och hennes kollegor är alla anställda på heltid. De arbetar roterande skift. Grundschemat är dagkvällnatt, alltid i den ordningen. Systemet godkänner inte dag direkt på kväll till exempel.

Josefin Larsson minns hur det var tidigare:

– Förut var det slitsamt. Samma person som lade patienten skulle vara med när den skulle upp nästa morgon. Man hann inte varva ned, utan hade en känsla av press: Vad väntar i morgon? Nu har jag fått mer tid med familjen. Tidigare kunde det gå ett dygn innan jag träffade dem igen.

Personalens synpunkter har också

fått ökat utrymme i verksamheten. På de regelbundna förbättringsmötena lämnar de förslag som man i de flesta fall testar under en period. Ett exempel är mätningar av vätska och urin. Tidigare var dessa indelade på tolv timmar, men tack vare påpekanden från personalen ligger de nu över hela dygnet så att det blir lättare att följa dem.

– Det är viktigt att kunna påverka sin arbetssituation för att må bra på jobbet. I förlängningen blir det också tryggt för patienterna, säger Josefin Larsson.

Heltidsresan blir bäst när du och dina kollegor är med och påverkar från grunden! Läs mer vad du och dina kollegor kan göra på nätet.

kommunal.se

Heltidsprojekt i vården har nu permanentats

Barnskötare uppmanas använda buller-app


Årets skyddsombud Anna Falk fick blommor av avdelningsordförande Maj Bergendahl och Magnus Eriksson, ordförande i sektion Nord. Med på bilden är även Omar och Camia. Foto: Dan Alf

Anna Falk blev vald till Årets skyddsombud 2018 i avdelning Öst. Maj Bergen-dahl, avdelningsordförande och Magnus Eriksson, ord-förande sektion Nord, åkte till Annas arbetsplats för att gratulera.

Eskilstuna. Priset är på 5 000 kronor och firades såklart med tårta.

Grattis Anna, hur känns det?– Det känns såklart jättebra, det är

väldigt roligt. Det är kul att bli uppmärksammad på det här viset!

Vad gjorde du för att bli nominerad

till årets skyddsombud?– Jag jobbar i Torshälla hemtjänst

och vi hade stora problem med arbetsmiljön. Det fanns ingen möjlighet att hinna med toalettbesök, och vi hade ingen färdtid mellan besöken. Om vi gick kort om folk så utförde vi tunga arbeten själva och det saknades en prioriteringslista ifall tiden inte räckte till, brättar Anna Falk.

– Ingenting hände efter samtal med min chef så då skrev jag med stöd av sektionen en 6 6 aanmälan, alltså en skriftlig begäran om svar på åtgärder för att förbättra arbetsmiljön. Då tog områdeschefen tag i problemen och situationen blev bättre. Bland annat tillsattes en extra gruppledare och två

till tjänster i hemtjänstgruppen.

Vad ska du göra med prispengarna?

– Jag har nyligen flyttat, så kanske något fint till mitt nya hem. Det blir säkert något till mina kollegor också!

Vill du passa på och skicka någon hälsning till dina skyddsombuds-kollegor?

– Ja, var inte rädda! Får man inte svar så ska man veta att det inte är farligt att lägga en 6 6 aanmälan. Många är nog rädda för att ta det steget och det behöver man inte vara, ta stöd av sektionen och använd det verktyget.

byline

Årets skyddsombud: Var inte rädda för att anmäla

Liv & lust

Här går vägen till inre lugn

Jens Larsson upptäckte att en cykel kan vara mer än ett transportmedel. I Vrinnevi- skogens mountainbikespår får han motion och avkoppling.


Norrköping Vi träffas vid Tjalvestugan i friluftsområdet Vrinneviskogen i Norrköping. Det är seneftermiddag och våren ligger i luften.

Trots att solen är på väg ner är det inga problem att se Jens Larsson där han kommer på sin mountainbike.

Kläderna har skarpa färger och på huvudet sitter den självklara hjälmen.

För det kan gå undan.Farten är en del i tjusningen med att

cykla i skogen, men Jens Larsson ser det som en helhet. Det handlar inte bara om action.

– För mig är det här mental återhämtning, när jag cyklar tänker jag inte på något annat, säger han.

I öronen sitter inga hörlurar.– Jag vill höra fåglarna och jag vill

höra ljudet från cykelns hjul mot marken. Det handlar om säkerheten.

Till vardags arbetar Jens Larsson som undersköterska på en demensavdelning på ett äldreboende. Han har tolv år inom äldrevården bakom sig. Innan dess var han personlig assistent och lokalvårdare.

– Jag har alltid arbetat med människor brukar jag säga, för när jag städade gjorde jag det för de människor som skulle vistas i lokalerna.

Han är fackligt engagerad som arbetsplatsombud. Han har också rollen skyddsombud och huvudskyddsombud.

För fem år sedan väcktes intresset för motionscykling. Det var något av ett infall. Han köpte en enkel MTBcykel och det var kärlek direkt.

Nästan ljudlöst kommer han farande mellan träden i Vrinnevi-skogen.Det är på cykel-sadeln som undersköterskan Jens Larsson kopplar av.– Det är jag, cykeln och sko-gen: jag är här och nu.

Jens Larsson upptäckte att en cykel kan vara mer än ett transportmedel. I Vrinnevi- skogens mountainbikespår får han motion och avkoppling.


Ålder: 44 år. Familj: Särbo. Bor: Lägenhet på Norrtull i Norr-köping. Yrke: Undersköterska. Fritid: Gillar socialt umgänge med vänner. Drömmer om: En värld med kärlek i, där vi bryr oss mer om varandra.

Jens Larsson

’’Jag brukar stanna till, sätta mig i skogen och bara njuta av vårens ankomst. Man ser de första blommorna och känner värmen från solen.

– Det här är buskul kände jag. Jag var ledbruten efteråt men det var värt allt det onda.

Han upplevde att han kunde koppla bort allt annat.

– Det var frihet, säger han.

Ett år senare skaffade han sig en bättre cykel, och han gick med i CK Antilopen och cykelföreningen Tajts MTB.

– Vi cyklar gärna i grupp, i Kolmården, i Jurslaskogarna eller någon annanstans.

Numera äger han också en landsvägscykel och konstaterar att motionscykling på vägar och i skogar har blivit ett sätt att umgås med likasinnade.

På sociala medier är det enkelt att organisera utflykterna.

– En gång var det Adventscykling. Det var 3–4 minusgrader när vi cyklade i grupp till Sörsjön. När vi kom fram blev det glögg, kaffe och pepparkakor.

Jens Larsson cyklar året om, och vå

ren är något särskilt, tycker han.– Jag brukar stanna till, sätta mig i

skogen och bara njuta av vårens ankomst. Man ser de första blommorna och känner värmen från solen.

Cyklingen blir också en morot för att komma ut efter jobbet, säger Jens Larsson som lever som särbo.

– I stället för att sitta hemma ger jag mig ut på cykeln.




Har jag rätt till heltid?Kommunal Direkt ger dig svar

DIREKT


– Man måste ligga på, det är det som gäller.Det säger personlige assis-tenten Anders Fredriksson i Boxholm. Nu efter flera års kamp har han och kollegor-na fått arbetskläder.

Boxholm. – Det känns förstås jättebra, särskilt som vi ibland känner att vi är en bortglömd grupp. Men vi är tacksamma och glada, säger han.

I hemtjänsten och barnomsorgen har personalen haft arbetskläder längre. Nu får också personliga assistenter och personal på LSSboenden det.

– Det är bra att vårt fack drivit det kravet mot kommunen. Och vi har själva tagit upp det under många år på personalmöten.

Arbetskläderna påminner mer om sådana som barnomsorgspersonal har än om kläder som bärs inom vård och omsorg, säger han.

De har fått varsin jacka med löstagbart fleecefoder. Den har huva, tål regn och kan bäras höst, vinter och vår. De har också fått ttröjor, tjockare bomullströjor och överdragsbyxor.

Anders Fredriksson säger att den brukare, en äldre man, han hjälper i vardagen tycker om att vara utomhus mycket och då kommer varma kläder väl till pass.

Har du något tips till andra som kämpar för att få arbetsgivaren att hålla med arbetskläder?

—Ja, att ligga på, det är det som gäller.

Magnus ÖstinDet tog några år, men kampen gav till sist utdelning. Anders Fredriksson och kollegorna i Boxholm har fått arbetskläder. Foto: Peter Krüger

Anders och kollegorna har äntligen fått arbetskläder

Vad vill du läsa om i medlemstidningen? Saknar du något? Hjälp oss att göra en bra tidning! Kom med idéer och tips till redaktionen! Skicka dina synpunkter till [email protected] Eller ring 010-442 86 78

Tipsa oss!

Bilden

Försiktigt spirande. Även om vintern envist håller sitt grepp vet vi att våren är på väg. Tulpanknoppen ger oss hopp om vad som snart ska komma. Bilden är tagen på en handelsträdgård utanför Eskilstuna för en tid sedan. Foto: Peter Krüger


Emilia Skog tycker att det var lätt att anmäla skadan, och nu får hon pengar via den försäkring hon har genom sitt medlem-skap i facket. Foto: Peter Krüger

Emilia Skog halkade till på en isig gata i januari och gjorde illa foten. Det ledde till ännu en sjukskrivning. Men tack vare försäkringen hon har genom sitt fack-medlemskap fick hon en summa pengar som plåster på såren.

Boxholm. Emilia Skog arbetar på ett kommunalt drivet LSSboende i Eskilstuna, men det var på fritiden olyckan var framme.

– Jag hade varit ute och ätit när jag halkade på en ishög. Jag trodde först att jag bara hade vrickat foten och tog mig hem i stället för till akuten.

Morgonen därpå förstod hon att skadan var värre än så.

– Foten var helt blå när jag vaknade.

Hon besökte sjukvården och fick efter en röntgenundersökning veta att hon ådragit sig flera sprickor i foten vid fallet.

Ännu en sjukskrivning var inget hon önskade sig. Hon var redan sjukskriven efter en operation när hon råkade ut för halkolyckan.

– Jag skulle äntligen börja jobba efter att ha gått hemma. Nu blev det två veckors sjukskrivning till i stället.

Eftersom hon inte fick belasta foten i onödan höll hon sig mest inomhus.

– Jag var isolerad hemma om dagarna. Jag blev nästan deprimerad.

Efter två veckor var det dags att ta bort gipset och gå tillbaka till jobbet.

Kollegan och arbetsplatsombudet Roja Mahmoudi och även hennes pappa påminde om att hon borde kolla med facket för att se om hon kan få

ersättning via försäkringen. Hon blev positivt överraskad.

– Jag trodde inte att jag skulle få så mycket för lite sprickor, säger hon.

Det var inte heller krångligt att anmäla skadan, tycker hon. Hon gjorde det över internet.

– Jag loggade in på Mina sidor på kommunal.se, blev vidarekopplad till Folksam och skickade in en anmälan. Det var jättesmidigt.

Ersättningen bestämdes till 5 100 kronor, och det är en välkommen summa. Hon har också ansökt om kompensation för förlorad arbetsinkomst, men där har beskedet dröjt.

– Många tycker att det är dyrt att vara med i facket, men det är ju inte det om man tänker på vad man får. Det är en trygghet.

Magnus Östin

Tack vare facket

Emilia får pengar för skadad fot



Får jag rätt OB-ersättning?Kommunal Direkt ger dig svar

DIREKT

Det finns nu en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centern och Liberalerna som verkar kunna få stöd i de respektive partierna. Förutsatt att den håller blir det en socialdemokratiskt ledd regering. Det är såklart glädjande. Men vad gäller överenskommelsen som består av 73 punkter finns det mycket att säga.

Här kommer mina första kommentar. Men var så säker – blir detta verklighet kommer jag och Kommunal att återkomma många gånger till.

Först och främst är jag jäkligt oroad över alltför stora eftergifter åt arbetsgivarna. Det är en attack på arbetsrätten. Den partsmodell som tjänat Sverige och svenska löntagarer i decennier ska nu förhandlas under hot från en politiskt styrd utredning. Det är inte riktigt klokt.

Visst finns det skäl att se över arbetsrätten och LAS. Men i överenskommelsen fokuseras förändring arna på att företagen får det enklare att göra undantag från turordning och att det ska bli enklare och billiga re och säga upp.

I stället borde fokus också ligga på den otrygghet som råder på arbetsmarknaden för de som arbetar, att man kan gå visstidsanställd år ut och år in. Vi vill stärka medlemmarnas trygghet på arbetsmarknaden – inte försämra den för att företagen ska kunna välja, vraka och bestämma godtyckligt. Det kan vi aldrig ställa upp på.

Det är också en provokation mot den svenska modellen att man öppnar för att etableringsjobb med lägre lön för nyanlända och långtidsarbetslösa ska utvidgas till företag utan kollektivavtal.

Skatteavdraget för fackavgiften nämns inte i överenskommelsen. Det innebär att den tidigare orättvisan till arbetsgivarnas fördel nu cementeras. Det är ytterligare negativt för den svenska modellen.

I överenskommelsen saknar jag också tydlighet kring mer resurser till välfärden. Den kanske viktigaste faktorn för fortsatt ekonomisk tillväxt och utveckling. Det är också anmärkningsvärt att behovet av fler utbildade undersköterskor inte nämns med ett ord när rekryteringsutmaningen är enorm.

Fördelningspolitiskt är denna överenskommelse närmast en katastrof.

Det finns fler saker att vara kritisk till men jag väljer att stanna där.

Det finns en del positiva saker också. Bland annat att införandet av en familjevecka påbörjas. Satsningar

på yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning, vuxenutbildning och yrkeshögskola. Höjda pensioner. Mer resurser till att anställa fler lärarassistenter. Bättre villkor till personalen i sjukvården och arbetskläder till anställda i äldreomsorgen.

Så en hel del ris och lite ros alltså.

Avslutningsvis kan jag bara konstatera. Vår fackliga kamp hade varit så mycket enklare med en röd/grön majoritetsregering. Men nu har svenska folket röstat fram en högermajoritet i Sverige. Att ett extraval skulle förändra majoritetsläget är inte realistiskt. Då återstår bara ett alternativ till detta: en högerregering bestående av M och KD med stöd av SD. Det är inte bara en dålig regering. Det är en mardrömsregering.

Så vänner, vill vi förändra politiken i vårt land måste vi långsiktigt se till att fler röstar för rejäla investeringar i välfärden, bättre arbetsvillkor och ökad jämlikhet. Och att fler väljer att engagera sig politiskt. Det finns ingen genväg.

Det är min kommentar i detta första läge. Men som sagt. Vi kommer få anledning att återkomma till denna överenskommelse och de 73 punkterna många gånger om det blir verklighet.

Tobias Baudin, förbundsordförande Kommunal


Debatt

Tobias Baudin.

Januariöverenskommelsen oroar – en provokation mot den svenska modellen


Tobias Baudin träffar kommunalare i Kolmården 2017. Arkivfoto: Peter Krüger

Sedan lång tid tillbaka har Kom munal en fackligpolitisk samverkan med Socialdemokraterna. Det ska vi fortsätta att ha. Men som ett led i vårt arbete för att bli en mer modern och medlemsnära fackförening väl jer vi att avsluta det finansiella stöd som Kommunal ger till Socialdemo kraterna. Vi är nämligen övertygade om att det är så vi bäst bygger en fackligpolitisk samverkan som gynnar medlemmarna i Kommunal. Det handlar om tre miljoner kronor per år som kommer göra mer nytta när vi själva fattar beslut om vilka satsning ar och verksamheter som ska finansi eras.

Ta valrörelsen som exempel. Kommunals rosa valbussar rullade i hela landet och besökte arbetsplatser från Haparanda i norr till Ystad i söder. Vår ringkampanj gjorde succé. Vi genomförde 270 000 samtal och fick chansen att diskutera politiska frågor som verkligen påverkar och berör, utan att komma med pekpinnar och krav.

Trots det, eller kanske just därför, röstade 50 procent av medlemmarna på Socialdemokraterna. Inte ens 10 procent av medlemmarna valde att rösta på Sverigedemokraterna som pekat ut kvinnorna i Kommunal som en särskilt viktig målgrupp.

Jag kan också konstatera att an

talet förtroendevalda socialdemokrater med bakgrund i Kommunal ökade i beslutande församlingar i kommuner, landsting och regioner. Deras kunskap och erfarenheter har stor betydelse i politiken och den sam hällspolitiska debatten. Det är klart som korvspad att Kommunals pers pektiv behövs.

En central framgångsfaktor i val rörelsen var just att Kommunal, precis som annars, drev medlems nära och kärnfackliga krav: Invest eringar i välfärden och trygga jobb för medlemmarna.

Mot bakgrund av Kommunals på gående förändringsresa och med 2018 års valrörelse färsk i minne är jag övertygad om att pengarna kommer till bättre användning om de stannar i Kommunal.

Medlemmarna och de förtroende valda har fingertoppskänsla i välfärdsfrågorna, vet hur arbetsmarknaden fungerar och är bäst på att ta de politiska diskussionerna på jobbet.

Hur många fler arbetsbesök, ut bildningssatsningar och kampanjer kommer vi inte kunna göra? Hur många fler bussar kommer inte kunna rulla i nästa val? Hur många fler fackligpolitiska aktiviteter kan se dagens ljus? Och hur många helt nya metoder och idéer kan växa fram?

Svaren på dessa frågor tror jag finns inom den egna organisationen. Hos medlemmar och förtroendevalda som dagligen engagerar sig för bättre arbetsvillkor, högre löner och ökad jämlikhet.

Kommunals samverkan med Social demokraterna kommer att leva vida re om än under nya former och förut sättningar. Den som eventuellt tror att beslutet fattats i affekt utifrån den senaste tidens turer i politiken misstar sig. Att påverka samhällsutvecklingen har varit en viktig del av den svenska fackföreningsrörelsen i över hundra år och kommer så fortsätta att vara. Men i takt med att tiderna förändras, förändras också Kommunal.

Det är en rolig uppgift såväl som ett tungt ansvar som vilar på våra axlar att säkerställa att detta sker på bästa tänkbara sätt.

De tre miljoner kronor som stödet uppgått till kommer från och med år 2020 att investeras och användas för särskilda ändamål som stärker medlemmarna. Så jobbar en modern fackförening. Så jobbar Kommunal.

Tobias Baudin, förbundsordförande Kommunal

Fotnot: Debattartikeln är tidigare pub-licerad i Aftonbladet den 25 februari.

Kommunal behöver miljonerna bättre


– Det kan vara känsligt att prata om sin egen död. Men det är viktigt att våra medlemmar vet att de är försäkrade vid sin bort-gång, så att de anhöriga får ekonomisk hjälp vid begrav-ning, inköp av gravsten och även vid juridisk rådgivning.

Det säger Lisa Johnsson, facklig företrädare och försäkringsrådgivare på Kommunal Östs landstingssektion.

Som medlem i Kommunal är du automatisk medlem i Fonus Öst, eftersom Kommunal är en av 300 föreningar, fackföreningar och organisationer som äger Fonus Öst.

De första som många tänker på när de hör namnet Fonus är begravningar. Men Fonus gör så mycket mer. Familjejuristen hjälper till med juridiska frågor. Fonus Öst vill göra människors vardag tryggare och vara ett stöd i beslut som rör livets stora frågor.

Om du är medlem i någon förening eller organisation som är delägare i Fonus Öst har du ett antal förmåner:• Juridisk rådgivning: 30 minuters fri rådgivning. Gäller alla ärenden utom rättsskydd/rättshjälp och kan ej kombineras med andra erbjudanden.• Begravning: 750 kronor lägre kostnad vid en begravning.• Gravsten: 2 000 kronor avdrag på gravsten om du köper en som kostar

minst 14 000 kronor. För Fonus i Sörmland och på Got

land gäller:• Juridisk rådgivning. 750 kronor lägre pris den första timmen.• Begravning: 500 kronor lägre kostnad.• Gravsten: 2 000 kronor i avdrag vid köp av gravsten som kostar minst 14 000 kronor.

Förmåner i livet – och efter döden

Med eller utan kollek-vavtal Vad är skillnaden?

•  Medlem med kollek)vavtal •  Kan själv hävda avtalet •  Löneskydd •  Löneökning •  Förhandlingsstöd •  Medbestämmande •  Tolkningsföreträde •  RäAshjälp •  Skadestånd •  Kollek-va försäkringar •  Fackets försäkringar

•  Ej medlem med kollek)vavtal •  Kollek-vavtalade försäkringar gäller. •  Facket kan hävda aA avtalet gäller men

det väljer facket själv. DeAa -llkommer inte personen.

•  Medlem utan kollek)vavtal •  Förhandlingsstöd •  RäAshjälp •  Fackets försäkringar

•  Ej medlem utan kollek)vavtal •  Den oorganiserade med en arbetsgivare

som inte tecknat kollek-vavtal står utan det som inte regleras i lags-Hning. OBS! det finns inga lagstadgade minimilöner i Sverige.

Bli inte gammal utan kollek-vavtal! •  Den som idag arbetar mellan 20-‐67 år

utan avbroA kan räkna med en pension på ca 60 % av slutlönen i pension. Men de flesta får nöja sig med halva lönen och knappt det. För hur många av oss har möjlighet aA arbeta i hela 47 år?

•  Det säkraste beviset på aA du har en arbetsgivare som betalar in din avtalspension är aA du varje år får eA pensionsbesked från FORA i din brevlåda.

•  Du kan gå -ll LOs hemsida och själv räkna ut din avtalspension.

•  Några exempel. Lönen idag 30000kr/mån Slutlön före pension 37549 kr i månaden Pensionen blir UTAN kollek-vavtal 21463 kr /mån, MED kollek)vavtal 27022 kr/mån.

Lönen idag 20000kr/mån Slutlön före pension 25032 kr i månaden Pensionen blir UTAN kollek-vavtal 14309 kr /mån, MED kollek)vavtal 18015 kr/mån

Dessa exempel bygger på aA du arbetat och haH inkomst under åren 20-‐67 år

Bli inte gammal utan kollek-vavtal! •  Den som idag arbetar mellan 20-‐67 år

utan avbroA kan räkna med en pension på ca 60 % av slutlönen i pension. Men de flesta får nöja sig med halva lönen och knappt det. För hur många av oss har möjlighet aA arbeta i hela 47 år?

•  Det säkraste beviset på aA du har en arbetsgivare som betalar in din avtalspension är aA du varje år får eA pensionsbesked från FORA i din brevlåda.

•  Du kan gå -ll LOs hemsida och själv räkna ut din avtalspension.

•  Några exempel. Lönen idag 30000kr/mån Slutlön före pension 37549 kr i månaden Pensionen blir UTAN kollek-vavtal 21463 kr /mån, MED kollek)vavtal 27022 kr/mån.

Lönen idag 20000kr/mån Slutlön före pension 25032 kr i månaden Pensionen blir UTAN kollek-vavtal 14309 kr /mån, MED kollek)vavtal 18015 kr/mån

Dessa exempel bygger på aA du arbetat och haH inkomst under åren 20-‐67 år

Avdraget för fack-avgiften försvinnerEkonomi. Riksdagen beslutade den 13 mars att avskaffa skattereduktionen för fackföreningsavgiften från den 1 april i år. Medlemsavgiften som betalas efter den 31 mars får inte dras av. Skattereduktionen infördes av S och MP i juli 2018, efter att Alliansen avskaffat den 2007.Nuvarande regering regerar på M och KD:s budget där avdragsrätt för fackavgiften tas bort. Men LO:s fackförbund fortsätter att driva kravet.

Podd om pensionerPensioner. Hur mycket pengar du kommer att ha som pensionär avgörs under arbetslivet. Vardagsbesluten idag avgör ditt pensionärsliv imorgon. Om det och om annat som påverkar din pension tar minPensionsPodden upp. I det senaste avsnittet medverkar Kommunals ombudsman och pensionsexpert AnneMaria Carlsgård. Hur kan pensionerna bli högre? Och vad står egentligen överst på Kommunals lista i förhandlingarna om pension?

För mer information gå in på kommunal.se.


Boklådan är ett digitalt nyhetsbrev som riktar sig till alla med ett aktivt eller slumrande litteraturintresse. Vår redaktion väljer ut både skönlitteratur och fackböck-er ur bokfloden, med tonvikt på det som blottar orätt-visor och väcker enga-gemang.

Vem som helst är välkommen att bli prenumerant på nyhetsbrevet och minst fyra gånger per år få tips på böcker som vi rekommenderar och trender som vi iakttagit.

Texterna i brevet är korta – det tvåsidiga nyhetsbrevet ska passa att sätta upp på en anslagstavla – men det finns

ofta länkar till mer fördjupade presentationer: recensioner eller intervjuer.

Vi bjuder också på författarpor trätt och uppmärksammar utmärkelser.

De bokombud som spred litteratur till folket för 100 år

sedan hade en trälåda med sig. Den rymde ett 20tal böcker, och kunde forslas på en pakethållare. I samma anda erbjuder vi nu en digital boklåda, fylld med lästips, författarporträtt och litteraturhändelser.

Läsandet blir allt mer klassbundet för varje mätning. Många öppnar aldrig en bok, i synnerhet yngre män i LO

yrken och utanför arbetsmarknaden. Samtidigt har litteraturen

förlorat sin tidigare centrala plats i folkrörelserna, och

lämnat plats åt PRbyråer. Detta vill vi – ABF, Ar

betarnas Bildningsförbund – ändra på.

Gå in på www.bokladan.org för mer

information!

Kolla in Bok-lådan på nätet – för dig med läsintresse!

Viktiga frågor om facket får svarKan jag som studerande bli medlem?Absolut! Går du någon av dessa utbildningar?

• Barn och fritidsprogrammet• Naturbruksprogrammet• Vård och omsorgsprogrammet... då kan du bli studerandemedlem

i Kommunal. Det är gratis medan du går på gymnasiet.

Som studerandemedlem får du samma saker som en ”vanlig” medlem, bland annat ett antal försäkring

ar och andra förmåner. Du kan också vara med och påverka Kommunal och gå olika kurser som facket arrangerar.

Hur betalar jag medlems-avgiften via autogiro?Att betala avgiften med autogiro innebär att medlemsavgiften dras direkt från ditt bankkonto.

För att din medlemsavgift ska dras via autogiro behöver du beställa ett autogiromedgivande, det kan du göra

genom att ringa till oss på 010442 70 00 och lämna ditt personnummer på knappval 2, eller fylla i ett formulär här.

Autogiromedgivandet skickas till dig per post, fyll i, skriv under och skicka tillbaka den till oss. Vi kontaktar din bank för godkännande, detta kan ta några veckor. När allt är klart med banken så får du ett informationsbrev om när autogirodraget kommer att starta.

kommunal.se


Känner du dig rädd eller har blivit utsatt för våld i hemmet? Genom vårt samarbete med Folksam kan du som medlem få tio kostnadsfria, sekretessbelagda stödsamtal med en legitimerad psykolog eller psykoterapeut.

kommunal.se/medlemskapet/stodsamtal

Få någon att prata med

Nu tar Kommunal ytterligare ett kliv framåt i arbetet för alla människors lika värde. En ny handlingsplan för mångfald, lika behandling och mot diskriminering har tagits fram.

Vid Kommunals kongress 2016 beslutades att se över handlingsplanen för mångfald och mot diskriminering genom att uppdatera och skriva om förbundets riktlinjer. Förra handlingsplanen kom till 2002 och sedan dess har Kommunals mångfaldsarbete kommit längre. Den nya handlingsplanen beskriver Kommunals mångfaldsarbete på arbetsplatsen, i organisationen och i rollen som arbetsgivare.

– Det är viktigt att Kommunal speglar medlemmarnas sammansättning, säger Yeshiwork Wondmeneh, utredare i Kommunal. Hon har arbetat i den grupp som utformat den nya handlingsplanen. Dokumentet ska vara vägledande i mångfaldsarbetet i alla led i vår organisation.

I diskrimineringslagen finns sju diskrimineringsgrunder: kön, sexuell läggning, könsidentitet, funktionsnedsättning, religion eller annan trosuppfattning, etnicitet och ålder. Religionsfriheten och friheten från religion är också en grundlagsskyddad rättighet.

Handlingsplanen belyser särskilt diskrimineringsgrunden etnicitet, som avgränsas till utländsk bakgrund och avser utrikesfödda eller födda i Sverige av två utrikesfödda föräldrar. Den berör även hatbrott och rasistiska brott på allmän plats eller i samhället generellt. Kommunals huvudsakliga uppgift är att tillvarata medlemmarnas intressen på arbetsplatsen, arbetsmarknaden och i samhällslivet i övrigt.

Ett särskilt fokus finns på representation och på arbetsplatserna, där unga medlemmar och medlemmar

med utländsk bakgrund särskilt lyfts fram.

– Vi har valt särbehandlingar som löner, kränkningar, trakasserier, mobbning på grund av ålder, religion etcetera, berättar Yeshiwork Wondmeneh.

Kommunal har under många år arbetat med jämställdhetsfrågor genom att bygga upp insikter om diskriminering och därefter att sätta fokus på att förändra maktrelationer.

– De förtroendevalda i Kommunal speglar medlemskåren ganska väl avseende kön. Nästan åtta av tio medlemmar är kvinnor. Kvinnor är också väl representerade i fackliga uppdrag medlemmar med uppdrag är 79 procent kvinnor och 21 procent är män.

I dag har 28 procent av Kommunals medlemmar utländsk bakgrund. Andelen med förtroendeuppdrag är 16 procent.

– Kommunals mål är att representationen av medlemmar med utländsk bakgrund ökas till minst 20 procent i alla led under två kongressperioder, säger Yeshiwork Wondmeneh.

I storstäderna är andelen av medlemmar med utländsk härkomst större. I Stockholm har över hälften av medlemmarna, 54 procent, utländsk bakgrund. Även unga medlemmar under 30 år är underrepresenterade. De utgör 16 procent av medlemmarna men andelen förtroendevalda är bara omkring 7 procent.

– Här är målet att representationen av unga medlemmar, 30 år eller yngre, fördubblas från 7 procent till 14 procent i alla led under två kongressperioder. Vi måste också aktivt värva unga och de med utländsk härkomst till skydds och arbetsplatsombud, säger Yeshiwork Wondmeneh.

Kommunal är även arbetsgivare för omkring 624 personer i hela organisationen, varav 100 lokalt anställda. Könsfördelningen är 72 procent kvinnor och 28 procent män, vilket ligger nära könsfördelningen bland medlemmar (78 respektive 22 procent). Könsfördelningen bland chefer är 72 procent kvinnor och 28 procent män. I gruppen ombudsmän är fördelningen 64 procent kvinnor och 36 procent män. kommunal.se


De förtroendevalda i Kommunal speglar medlemskåren ganska väl avseende kön, menar Yeshiwork Wondmeneh, ut redare i Kommunal, som arbetar med en handlingsplan för för mångfaldsarbetet. Arkivfoto: Peter Krüger

Plan för mångfald ska göra facket mer representativt


Kommunals två lägenheter ligger vid Hundfjället med gångavstånd till skidbacken. Varje lägenhet har plats för åtta perso-ner. Foto: Maj Bergendahl


Kommunal Öst har två lägenheter i Sälenfjällen. Passa på och hyr och njut av den fantastiska naturen!

Från den 2 september kan du boka Kommunal Östs medlemslägenheter i Sälen för vintersäsongen 2019–2020.För tillfället finns det en-staka lediga veckor kvar att boka för sommarsäsongen.

Lägenheterna i Sälen/Hundfjället är till för medlemmar i Kommunals avdelning Öst. Det innebär att lägenheterna under vintersäsongen är reserverade för avdelning Östs medlemmar och kan därför inte bokas av medlemmar från andra avdelningar.

Endast i de fall då ingen av avdelning Östs medlemmar har bokat lägenheterna och det är sex veckor eller mindre kvar tills tillträdesdatum får medlemmar från andra avdelningar hyra dessa.

För detta finns en kölista som man får anmäla sig till och du skriver i det när du anmäler dig.

Under sommarmånaderna är det fritt fram för medlemmar från andra avdelningar att boka lägenheterna, men avdelning Östs medlemmar har förtur om flera visar intresse för samma vecka.

Det är två lägenheter för åtta personer vardera. I varje lägenhet finns

tre sovrum, vardagsrum och kök. Det finns toalett, dusch, bastu och tvättmaskin i lägenheterna. Det finns också kabeltv och dvdspelare.

Tyvärr finns inte barnsäng eller internet.

Lägenheterna ligger vid Hundfjället med gångavstånd till skidbacken. Adress: Jonängets Fjällgård 20 A,C, 780 67 Sälen.

Boka genom att fylla i formuläret på kommunal.se/ost

Lägenheterna är och ska förbli rök och husdjursfria. Ytterligare praktisk

information finner du i kommunal.se/ost

För att så många olika personer som möjligt av våra medlemmar ska få möjlighet att hyra en lägenhet i Sälen så har vi lagt in en begränsning. Har du hyrt lägenhet en gång så får du vänta i tre år tills nästa gång du kan hyra. Det gäller även om ni är två medlemmar i samma familj, alltså om den ena i familjen har hyrt kan inte den andra hyra året efter utan måste också vänta i tre år på nästa tur att kunna hyra igen.

PRISER:

Lägenhet A (entréplan med uteplats):

Vecka 50–16 (vinterveckor) 5 100 kr för hel vecka

Vecka 17–49 (sommarveckor) 3 250 kr för hel vecka

Vecka 17–49 (sommarweekend) 1 950 kr för weekend

Lägenhet C (1 tr. upp):

Vecka 50–16 (vinterveckor) 4 950 kr för hel vecka

Vecka 17–49 (sommarveckor) 2 950 kr för hel vecka

Vecka 17–49 (sommarweekend) 1 850 kr för weekend

Priserna gäller för Kommunal Östs medlemmar som också har förtur i bok-ningen. För övriga medlemmar i Kommunal gäller vid mån av plats och med ett tillägg på 300 kronor för sommarsäsong och 400 kronor för vintersäsong.

Unna dig några dagar i fjällen!

Visselblåsartjänsten finns för att meddela allvarliga missförhållanden inom organisationen. Du kan anmäla anonymt, om du önskar.Inom Kommunal är vi ange-lägna om att leva efter våra gemensamma riktlinjer och principer. Vi vill därför göra det möjligt att tidigt fånga upp och agera på signaler om eventuella missförhål-landen inom vår verksam-het.

Du som har problem på din arbetsplats ska inte anmäla detta via visselblåsarfunktionen, vänd dig till Kommunal Direkt: 010442 70 00.

Förhoppningen är att det alltid ska kännas naturligt att prata med närmsta chef direkt om man ser allvarliga saker som inte borde förekomma, men även om man vill vara anonym så vill vi göra det möjligt att påtala problem.

Oavsett om du är anställd eller förtroendevald, så ska du kunna uppmärksamma problem på ett sätt som känns tryggt och bra.

Alla anmälningar kommer att behandlas, men om de bedöms ligga utanför systemets syfte kommer de att avskrivas och handläggs inte enligt visselblåsarsystemets definierade process. Anmälningarna ska i första hand röra personer i beslutande ställning.

Så här går det till:Klistra in länken lantero.se/re

porting/kommunal i din webbläsare. Du kommer då till en annan webbplats från en extern leverantör. Där får du fylla i ett formulär med ett antal frågor.

Du har också möjlighet att lämna din mejladress, då kan Kommunal

ställa kompletterande frågor för en eventuell utredning. Kommunal ser inte mejladressen utan kommunicerar via ett mejlformulär hos den externa leverantören.

Inkomna anmälningar hanteras av en intern förtroendegrupp. Ärenden om allvarliga missförhållanden som rör förbundsstyrelsen eller den centrala ledningen kommer att handläggas av externa oberoende utredare. Ut

redningen resulterar i en rekommendation till Kommunal för åtgärd eller vidare utredning.

För att garantera din anonymitet, rekommenderar vi dig att:

Använda en dator utanför Kommunals nätverk när du rapporterar, då webbtrafik från arbetsplatsen kan vara spårbar.

kommunal.se


Man kan anmäla missförhållanden anonymt. Gå in på kommunal.se så ser du hur. Arkivfoto: Peter Krüger

Ny tjänst ska underlätta för visselblåsare inom facket


Har jag rätt till fast jobb?– Hos Kommunal DIREKT får du svaret

Behöver du fackliga råd? Ring 010 442 70 00 eller mejla till [email protected]

Får jag rätt OB-ersättning?– Hos Kommunal DIREKT får du svaret

DIREKT


... Rocky och är föreställningar som pågår nu på Östgörateatern.

Galleri 6 och ...

På teatern kan man koppla av och umgås med familj, vänner eller kollegor, och uppleva något minnesvärt tillsammans. Ett tips är att samla ihop nära och kära och gå som en grupp på minst åtta personer, så får man rabatterat biljettpris.

Norrköping/Linköping. Man kan göra teaterbesöket till en helkväll och gå ut och äta tillsammans innan föreställningen, eller varför inte boka bord i vårt teaterkafé?

Östgötateatern har väldigt vackra hus i både Norrköping och Linköping, byggda i jugendstil på tidigt 1900tal. Personligen tycker jag att det är fan

tastiskt skönt att efter en lång arbetsdag sjunka ner i den röda sammetsstolen i salongen, luta sig tillbaka och bara låta sig svepas med till en annan värld. Det är ett sätt att ta en paus från alla vardagsbestyr och uppleva något större, som förhoppningsvis både kan underhålla och ge nya tankar och perspektiv.

Den 30 mars är det Norrköpingspremiär för den komiska föreställningen Galleri 6. Den utspelas på ett konstgalleri, dit det kommer ett antal mer eller mindre skruvade karaktärer. Det de har gemensamt är ett eller annat problem med sexlivet, och det är just sex som föreställningen kretsar kring – på ett roligt, befriande och lekfullt

vis, med fantasifulla kostymer och en hel del sång och musik.

Östgötateatern är Sveriges största regionteater och den teater i landet som har flest abonnenter, närmare 6 000 personer. Det är vi väldigt glada och stolta över!

Vi spelar både svensk och utländsk dramatik, nyskrivna verk och klassiker såväl som storslagna musikaler och hisnande nycirkus.

På mindre scener ger vi också mer intima föreställningar där man kommer ännu närmare skådespelarna, så som kammarspel och soppteater.

Jeanette Söderwallkommunikatör, Östgötateatern

Teatern vill ta dig med på en upplevelse

Tillsammans är vi starka, heter det. Därför är det oro-ande att Kommunal mins-kar. Emma Mellberg har titeln värvarutvecklare och har som mål att fackförbun-det ska bromsa tappet och växa igen.

I fjol minskade Kommunal i landet med 6 500 medlemmar. Även om man från centralt håll påpekade att tappet bromsats mot slutet av året är det oroande för dem som värnar ett starkt fackförbund. Kommunal har tagit tag i problemet och mobiliserar nu för att locka fler medlemmar.

Emma Mellberg sitter på Kommunal i Norrköping, men är främst ute och träffar personal på arbetsplatser där Kommunal finns.

För i uppdraget som hon och de tre andra värvarutvecklarna i Kommunal Öst, Cornelia Hallner, Sarah Hjalmarsson och Sofia Larsson, har ingår att vara ute på arbetsplatser och att stötta fackligt aktiva i arbetet med att värva nya medlemmar.

Uppdraget fick de i juni 2018.– Vi coachar sektionsföreträdarna

och arbetsplatsombuden och skyddsombuden eftersom de är viktiga i re

kryteringsarbetet. Vår strategi är att vara ute mycket. Vi måste finnas där våra medlemmar och potentiella medlemmar finns. Det är nyckeln till framgång, säger Emma Mellberg.

Problemet är att nyrekryteringen inte är som förr, menar Emma Mellberg, samtidigt tappar förbundet cirka 50 000 medlemmar i landet per år, tio procent av totalen. De avlider, går i pension eller byter jobb och fack. Därför krävs en stor nyrekrytering bara för att hålla sig kvar på samma nivå. Kommunal har dessutom som mål att växa.

Emma framhåller arbetsplatsombudens goda möjligheter att värva nya medlemmar. De kan Kommunal bli ännu bättre på att ta tillvara.

– Nu håller vi på att bygga upp det här igen, säger hon.

Har Kommunal legat på latsidan tidigare?

– Nej, det har vi inte, men vi har inte haft en tillräckligt tydlig prioriteringsordning för våra fackliga företrädare ute på arbetsplatserna.

Emma Mellberg nämner att stress och högt tempo på arbetsplatsen kan ha bidragit till att fackliga företrädare också känt tidsbrist. Men nu är prioriteringen tydlig. Att värva nya medlemmar är avgörande för fackets överlevnad.

Emma Mellberg konstaterar att unga personer i dag sällan går med i facket av solidariska skäl i första hand, eller ”för att det ska man”. Erfarenheten är att de måste kontaktas personligen och få argument för att gå med. För det finns sätt att locka unga i dag till facket och medlemskap.

– Vi måste börja med att ställa frågan till dem: Vill de gå med?

Sedan handlar det om att berätta om fördelarna, menar Emma Mellberg.

– Kommunal har ett fantastiskt medlemskap med ett stort värde för den enskilde medlemmen, inte minst försäkringspaketet, bland de bästa på marknaden. De måste vi berätta, säger hon.

Magnus Östin


Emma Mellberg stöttar fackligt aktiva medlemmar i rekryteringsarbetet.

Facket kräver lika lön för deltidsbrandmän

Nu ska facket växa igen – prio att rekrytera fler

Ingen deltidsbrandman i beredskap ska behöva gå ner i lön jämfört med sitt ordinarie arbete. Det är ett av kraven som Kommunal ställer när förhandlingarna om ett nytt så kallat Ribavtal inleds med arbetsgivarna i SKL och Sobona.

Nu har avtalsrörelsen för att få till

bättre villkor för alla som arbetar som ribbare dragit i gång. Kommunal har fått in flera bra yrkanden och målet är att få till ett nytt avtal som tar hänsyn till det arbete, det slit och den uppoffring det innebär att lämna sitt jobb eller sin familj, mitt i natten eller mitt i middagen. Att de som alltid är redo

ska ersättas för sitt slit och har förutsättningarna att göra ett så bra jobb som möjligt. Allmänheten såg, inte minst under skogsbränderna 2018, hur enormt viktiga deltidsbrandmän i beredskap är för att för vårt samhälle. Det vill vi belysa genom att få till ett bättre avtal. kommunal.se



Vad gäller för mig som vikarie?Kommunal Direkt ger dig svar

DIREKT

Under helgen den 18–20 januari 2019 gick fortsätt-ningen av Cup Kommunal vidare i Jönköping med deltagande av Östergötland från vår avdelning.

Tjejerna inledde med att spela mot Örebro den 19 januari. Östergötland besegrade Örebro med 3–0 genom två mål av Ronja Karlsson Thörnborg och ett av Ella Degerstedt.

Dagen efter spelades gruppfinal mot Blekinge. Matchen var jämn under första halvlek och Östergötland ledde med 2–0 i halvtid.

I början av andra halvlek så redu

cerade Blekinge till 2–1, men bara några minuter efter Blekinges reduceringsmål så utökade Östergötland sin ledning och kunde sen dra ifrån och vinna med hela 7–1.

Målen gjorde av My Cato, tre mål, Ronja Karlsson Thörnborg, två mål, samt Saga Vidström och Sofia Ejlertsson ett mål var. Blekinges mål gjordes av Lone Adolfsson Strenius.

Det innebär att Östergötland är kvar i turneringen och kan fortsätta att försvara titeln från förra året. Semi finalen spelas i maj.

Magnus Jonsson

I januari mötte de östgötska tjejerna i Cup Kommunal Örebro och Blekinge. Båda matcherna slutade med vinst för Öster-götland. Arkivfoto: Magnus Jonsson

Cup Kommunal är en fotbollsturne-ring för tjejer upp till 16 år.

Cup Kommunal


Östergötland spelade sig till semifinal

✔ Adressändring✔ Ny arbetsgivare

✔ Om du studerar

Ring din sektion vid förändringar, så att du inte betalar för hög medlems-avgift.

Kom ihåg att anmäla:

■ Delar av ditt försäkringsskydd som tidigare ingått i medlemsavgif-ten flyttas automatiskt till SKPF, Svenska kommunalpensionärernas förbund. Men det förutsätter förstås att du blir medlem i SKPF. ■ När du blir pensionär flyttas ditt frivilliga försäkringsskydd auto-matiskt över till det gruppval som SKPF slutit med Folksam. ■ Av de försäkringsskydd som ingick i medlemsavgiften kan du

behålla olycksfallsförsäkringen och hemförsäkringen, men du måste själv betala för dessa.■ Vill du nyanmäla eller utöka ditt försäkringsskydd för dig eller medförsäkrad är förutsättningen att du inte fyllt 70 år och att anmälan sker inom sex månader från din ålderspensionering, 65 år. Du kan inte lägga till grupplivförsäkringen senare. ■ Du kan när som helst begära ändrad omfattning eller urträda ur

försäkringen. Enklast är att kontak-ta Folksam. ■ Upphör ditt medlemskap i SKPF upphör också rätten att vara med i försäkringarna. Om medlem avlider kan den medförsäkrade vara kvar i försäkringen genom att gå med i förbundet. ■ För mer information – kontakta din sektion eller Folksam. Du kan även ringa 020-460 460. Det kos-tar inte mer än ett lokalsamtal.

Blir du pensionär i år? Detta bör du veta!


Anslagstavlan

Kommunals försäkringarFem försäkringar ingår au-tomatiskt i ditt medlemskap i Kommunal. Som medlem är både ditt hem, din fritid, dina barn, du och din inkomst försäkrad. De fem försäkrin-garna som du inte behöver betala extra för är:l Hemförsäkringl Försäkring för olycksfall och fritidl Livförsäkring för barnl Inkomstförsäkring

Dessutom kan du för förmånliga priser lägga till dessa försäkringar:l Sjuk- och efterlevan-deförsäkringl Försäkra den du lever med för olycksfall och fritidl Barnförsäkringl Pension

För mer information – kontakta din sektion eller gå in på www.kommunal.se

Studerande kan bli medlemmar gratis!■ Du som går barn-, fri tids-, omvårdnads- eller natur-bruksprogrammet kan bli studerande med lem i Kommu-nal. Det är gratis för dig som går på gymnasiet.

För mer information, kontakta din sektion. Se adress på nästa sida.

Betalar du rätt avgift?■ Om du är sjuk eller har haft för-äldrapenning från Försäkringskas-san minst en månad, så betalar du lägre avgift. För mer information – kontakta din fackliga sektion.

Har du fått avslag ...

... från försäkringskassan

på din sjukpenning eller

sjukersättning? Behöver du

hjälp i dina kontakter med

Försäkringskassan?

Kontakta oss på Kommunal!

På nästa sida hittar du

adressen till din sektion.

Utträdeur Kommunal kan endast

göras per telefon. Ring 010-44 27 000/val 3.


Här når du oss:

Sektionerna

Kommunal ÖstKommunal ÖstBox 268, 601 04 Norrköping Besöksadress: Lindövägen 5 B, Norrköping Tel: 010-442 70 00ORDFÖRANDE:Maj Bergendahl 010-442 86 71KASSÖR:Jeanette Nordström 010-442 86 76LOKALKONTORSCHEF:Eva Fornefors 010-442 86 63KOMMUNIKATÖR:Dan Alf 010-442 86 78

OMBUDSMÄN:Morgan Wiggur 010-442 86 96Marie Axelsson 010-442 87 58Magnus Jonsson 010-442 86 64Annika Olofsson 010-442 88 65Tony Gagnebrant 010-442 87 22Mats Nilsson 010-442 86 67Jessica Offerman 010-442 86 62Agnetha Didrikson 010-442 87 26Eva-Britt Belin 010-442 87 28Therese Huru 010-442 87 51Suzanne Sjöqvist 010-442 86 65

Om du blir arbetslösRegeringen har beslutat att höja maximala ersättningen från a-kassan. De nya reglerna började gälla den 7 september förra året och du som har rätt till högre ersättning får det automatiskt. Den högsta inkomstbaserade ersätt ningen höjs från 680 kronor till 910 kronor per dag. Höjningen innebär att du som tjänades upp till 25 025 kronor i månaden innan du blev arbetslös kan få ut 80 procent av din lön från a-kassan under de första 100 dagarna. Därefter sänks högsta ersättningen till 760 kronor per dag.

Inkomstbaserad ersättning:Dag 1–100: 80 procent av lönen Högst 910 kronor per dagDag 101–200: 80 procent av lönen Högst 760 kronor per dagDag 201–300: 70 procent av lönen Högst 760 kronor per dagDag 301–450*: 70 procent av lönen Högst 760 kronor per dag

(* Ersättning efter dag 300 betalas ut till dig som har barn under 18 år.)

Anmäl dig redan första dagen hos arbetsförmedlingen. Där får du blanketten ”Anmälan om arbetslösh-et”. Fyll i alla uppgifter på blanketten, annars riskerar du att din ersättning blir försenad.Skicka in till a-kassan:l ”Anmälan om arbetslöshet”, blanketten som du får på arbetsför-medlingen.l Arbetsgivarintyg i original och even-tuella intyg i original eller bevittnade kopior för de senaste 12 arbetade månaderna.l Kassakort var 14:e dag. Så länge du är arbetslös ska du redovisa detta var 14:e dag på ett kassakort. Nu kan du fylla i kassakorten enklare och snabbare på internet.

På a-kassans webbplats visar vi hur du gör. Använder du kassakortet av papper, som du får hemskickat, frankerar du med brevporto. Rätt uppgifter = snabbare ersätt-ning. På www.kommunal.se/akassan finns mer information och blanketter att ladda ner. Du är också välkommen att ringa a-kassans regionala kontor på telefon 0771-25 80 00 (du kopplas automa-tiskt till ditt kontor).

Sektion Nordost. Östra Kvarngatan 8, 611 34 Nyköping, 010-442 87 [email protected]

Sektion Gotland. Söderväg 2 C, 621 58 Visby, 010-442 88 [email protected]

Sektion Nordväst. Djulögatan 32, 641 31 Katrineholm, 010-442 87 [email protected]

Sektion Nord. Kyrkogatan 20, 632 20 Eskilstuna, 010-442 87 [email protected]

Sektion Väst. Industrigatan 2, 595 41 Mjölby, 010-442 86 [email protected] Sydost. Hospitalsgatan 20, 601 81 Norrköping, 010-442 86 [email protected]

Sektion Syd. Sankt Larsgatan 41, 582 24 Linköping, 010-442 87 [email protected]

Sektion Landstinget Östergötland. Repslagaregatan 4, 582 22 Linköping, 010-442 87 [email protected]

Gnesta Åsgatan 13, 010-442 87 81

Oxelösund Sjögatan 30, 010-442 87 83

Trosa Tomtaklintgatan 2, 010-442 87 82

Finspång Nyhemsvägen 4, 010-442 87 04

Vingåker Skolgatan 16, 010-442 87 84

Flen Åsegatan 13, 010-442 87 87

Strängnäs Nygatan 17, 010-442 87 85

Motala Repslagargatan 3, 010-442 87 15

Vadstena Ingegärd Knutsdottersväg 3, 010 442 87 02

Ödeshög Solgården, 010-442 87 09

Boxholm Storgatan 25 E, 010-442 87 11

Söderköping Alviksgatan 4,010-442 87 03

Valdemarsvik Storgatan 17, 010-442 87 06

Kisa Storgatan 36C, 010-442 87 07

Åtvidaberg Bruksgatan 1, 010-442 87 05

Österbymo, Torget 1, 010-442 87 08

Ortsexpeditioner

LandstingsexpeditionerEskilstuna Mälarsjukhuset, 010-442 87 23

Nyköping Lasarettet, Grindstugan, 010-442 87 24

Norrköping Lindövägen 65, 010-442 87 19Motala Norrängsgatan 3B, 010-442 87 18

Katrineholm Fredsgatan 45 A, 010-442 87 25

Vinnare nr 4 2018

Hau Thi Nguyen, Tunavalls-gränden 6, Eskilstuna, 3 trisslotterJohan Roxberg, Stormvägen 29 D, Linköping, 2 trisslotterMaria Johansson, Kristberg 250, Borensberg, 1 trisslott Vinnarna får sitt pris hem-skickat.

Lös krysset och skicka in det till: Redaktionskommittén, Kommunal Öst, Box 268, 601 04 Norrköping. Senast den 15 maj vill vi ha lösningarna. Märk kuvertet med ”Krysset”. Vi drar tre vinnare bland rätt inkomna lösningar.

Namn: ............................................................................................................................................

Adress: ..........................................................................................................................................

Postnr och ort: ............................................................................................................................

.........................................................................................................................................................

Krysset


Nu när våren är på gång, kan det vara kul att börja grilla igen. Grilla i ugnen eller på utegrillen. Reptet kommer från matTina och räcker till fyra portioner.

Du behöver• 2–3 flankstekar à 300–400 g• 2 msk olivolja• salt• svartpeppar

Aioli med sötpotatis• 200 g sötpotatis• 2 äggulor• 2 klyftor vitlök• 1-1,5 dl olivolja• 1-2 msk limejuice• salt• tabasco• potatischips, varma till servering

Shopskasallad• 1 gurka• 3 tomater• 1 röd paprika• 1 rödlök, liten• 150 g fetaost• 1 knippe persilja• olivolja

Gör så här:• Tänd grillen med kol och ved och låt den få en fin glödbädd. Gnid in köttet med olivolja och salt. Grilla köttet på hög värme direkt på kolbädden i cirka 1,5–2 minuter på varje sida. Om någon kolbit fastnar bara plocka bort dem. Det är runt 1 000 grader varmt så inga bakterier kan leva här. Trava direkt upp köttstyckena ovanpå var-

andra på dubbelt folieark, vira folien ordentligt tätt så köttet får vila i cirka 15 minuter för rosastekt kött. Tag upp köttet ur folien. Pensla gärna köttet med lite extra olivolja och skär det i tunna skivor rakt över, smaksätt med extra salt och mycket svartpeppar. • Sötpotatisaioli: Skala och skiva po-tatisen i 2–3 cm tjocka skivor, ringla över lite olivolja och salt. Grilla potati-sen ett par minuter på varje sida tills den är mjuk, lägg upp den i en mortel tillsammans med vitlöken och äggula och arbeta till en mjuk massa. Tillsätt oljan i en fin stråle tills såsen tjocknar som en majonnäs, smaksätt såsen med limejuice, salt och tabasco.• Shopskasallad: Skär alla grönsaker i små kuber, finhacka löken blanda alltsammans på ett stort stort fat tillsammans med grovhackad persilja. Riv över fetaosten och ringla lite olivolja på salladen. koket.se

Jag bor i en gammal textilindustristad. Mitt inne i det gamla industrilandskapet ligger min lägenhet i ett nybyggt höghus med utsikt över Holmens gamla klocktorn och nednötta kullerstenar. Överallt vittnar staden om sin historia, industrilokaler har blivit bostäder, skolor och butiker. På sina ställen dyker den norrköpingsgula färgen upp på fasader och innanför Promenaderna har livet gått vidare och Strömmen har virvlat fram under de gamla broarna. Staden är vacker.

Under många år var det inte särskilt trevligt att gå på de små bakgatorna bland nedlagda fabriker. Nåja, inte alla är väl så begeistrade av de moderna huskroppar som dykt upp men jag tänker att det är tidens gång. Och livets. Här kan man bo, studera och arbeta. Här kan man promenera på närmast helig mark där våra anfäder har byggt, kämpat, älskat och levt.

Moa Martinsons staty nere vid Strömmen blev smyckad med vackra blommor på Internationella kvinnodagen den 8 mars. Alla har vi vår egen relation till Moa. Genom böcker, genom kamp, genom staden. Det sägs att hon som barn kan ha bott i det hus jag är född och uppväxt i. Av det huset finns ingenting kvar i dag. Galgberget ligger straxt nedanför platsen där mitt hus låg. Jag lekte mycket där, kanske gjorde hon det också, Moa, även om tid för lek säkert var en brist vara för henne. Men kreativi teten fanns där. Tänk så många människor som passerat alla dessa platser. Rört vid stenarna, känt

dess magi och historia. Fantastiskt.

Anna Ljung, fritidspoet

Sudoku Rätta lösningen:

KåseriReceptet


Staden bär vackra spår

Till flanksteken serveras aioli och sallad med feta, tomat och rödlök.

Fira våren med grillad stek

Posttidning B

Sista ordet

Medlemstidning för Kommunal Öst

Silvertejp kan inte lappa ihop välfärden

Maj Bergendahl,avdelningsordförande Kommunal Öst

Nästa nummer kommer vecka 25

Krav om ökad tydlighet vid katastrofer

Kampen om bättre arbetsvillkor forsätter, vi är inte nöjda på långa vägar.

Medlemmar signalerar dagligen att arbetsvillkoren blir allt sämre.

Det som oroar är de stora besparingskraven ute i kommunerna. Det brukar resultera i att det blir ännu tuffare på arbetsplatserna för Kommunals medlemmar. Redan i dag upplever sju av tio att bemanningen är otillräcklig.

Många frågor och krav ställs till politiker, men svaren är få. Framför allt att åtgärder till förbättringar saknas.

Min fråga är, vad har politikerna för tankar inför framtiden? Är det ett silvertejpstänk? Vi lappar och lagar så länge det går.

Silvertejp är bra till mycket, men att hålla på

med detta lappande i välfärden fungerar inte. Det har vi nu lång erfarenhet av.

Det måste till mer resurser för att välfärdens personal ska kunna leverera bra kvalitet till medborgarna. I dag är det med dåliga löner, försämrad arbetsmiljö, arbetstider som inte hållet måttet, och som påverkar familjeliv och en vettig återhämtning mellan arbetspassen.

Jag säger det igen: arbetsgivarna måste börja ta sitt ansvar för att

förhindra att personalen väljer bort arbetet inom

vård och omsorg på grund av dåliga arbetsvillkor. Ett arbete som medlemmarna är stolta över

och älskar att jobba med. Bort med silvertejpstänket.

Otydligheten i arbetsvill-kor måste bort. Det kräver Kommunal inför de för-handlingar om ett särskilt avtal vid katastrofer som nu drar igång med arbetsgivar-na i SKL, Sveriges Kommu-ner och Landsting.

– De som ställer upp i svåra lägen, som vid sommarens bränder, måste få tydliga besked, säger Kommunals avtalssekreterare Lenita Granlund.

SKL och flera fackförbund som organiserar offentligt anställda är nu överens om en så kallad avsiktsförklaring kring att ta fram ett särskilt kollektivavtal för arbete under katastrofer och kriser. Bakgrunden till dagens avsiktsförklaring är att det under sommarens stora skogsbränder uppstod olika tolkningar kring vilka arbetsvillkor och övertidsregler som gällde för de som bekämpade bränderna.

– Kollektivavtalen är helt enkelt inte anpassade för den typen av katastrofsituationer.

Kommunal organiserar både heltidsanställda brandmän och brandmän i beredskap, som har ett annat huvudsakligt yrke.

Parallellt med att förhandlingarna om ett katastrofavtal nu inleds pågår sedan tidigare även avtalsförhandlingar om ett nytt avtal för räddningstjänst i beredskap. Det så kallade Ribavtalet går ut den sista april.

kommunal.se

Documents

Hej då, dåliga villkor · jobb. – Egentligen vill jag inte lämna hemtjänsten. Det är det bästa jobb jag haft. Om du visste hur fina de gamla är och hur givande det är att