Helhetens betydelse för delarna

Utgå från elevernas kunskaps eller mognadsnivå

Utgå från varje skolämnes inre egen logiska ordning

Lärobokens struktur styr lärområdet

Ämnesundervisning

Diagnostisera elevernas kunskaps- och/eller mognadsnivå

Tydliggöra kursplanemål och betygskriterier

Tydligt formulerade regler

Utföra, göra ”Vad/hur har du gjort?”

”Vi har kommit dit i boken.”, ”Fröken har sagt att…”, eller ”I kursplanen står det att…”

Tydliga krav

Utifrånmotivation, utifrånstyrning

Sanktioner

Utgå från elevernas tänkande och förståelse

Knyta an till elevernas föreställningar

Knyta an till eller utgå från vardagshändelserÄmnesöverskrid

ande lärområden

Fråga eleverna hur de tänker och förstår ett specifikt arbetsområde

”Jag behöver bli bättre på att…” eller ”Jag undrar över…”

Tydliggöra läroplanen samt elevernas frågor

Gemensam inre värdegrund

Föreställningar, lärande”Vad/hur har du lärt?”

Inifrånmotivation, inifrånstyrning

Utifrånstyrning Inifrånstyrning

Skolk• Sanktioner

• Närvarokontroll

• Tydliggöra krav

• …….

• Hur nå eleverna som är omotiverade?

• Hur få mer meningsfulla lektioner?

• ……

Olika typer av helheter

• Uppdraget

• Ideologi och värdegrund

• Skolans vision eller verksamhetsidé

• Lärdomar om lärande och undervisning

• Elevsyn

• Tradition

• Formella strukturer

Mål för barnens och ungdomarnas lärande och utveckling

Ämneskunskaper

Kunskap

Förstå sig själv och sin omvärld

Barnen/ungdomarna ska komma ihåg färdiga lösningar och strukturer som formulerats av andra

Utveckla barnens/ungdomarnas förmåga att upptäcka och skapa mönster och strukturer

Fullgöra eller utföra en ålagd arbetsuppgift

Ansvar Ta egna initiativ

Få barnen att sluta slåss Social utvecklingFå barnen att sluta vilja slåss

Se till att eleverna deltar i samverkansgrupper

Demokratiska samhälls-

medborgare

Öka elevernas vilja till inflytande över sina studier

Utgå från elevernas kunskaps eller mognadsnivå

Möta eleverna där de befinner sig

Utgå från elevernas tänkande och förståelse om det aktuella lärområdet. Ex Ma –undervisn i Hjo

Utgå från varje skolämnes inre egna logiska ordning när man organiserar elevernas lärprocess

Utgå från och knyta an till elevernas logiska ordningar dvs föreställningar, när man organiserar elevernas lärprocess

Läroboken utgör struktur för val av lärområde

Knyta an till eller utgå från (aktuella) vardagshändelser

Ämnesundervisning Ämnesöverskridande lärområden

Diagnostisera elevernas kunskaps-och/eller mognadsnivå inom ett större arbetsområde

Ta reda på var eleverna befinner

sig

Fråga eleverna hur de tänker och förstår ett specifikt arbetsområde

”Vi har kommit dit i boken.”, ”Fröken har sagt att…”, eller ”I kursplanen står det att…”

Vad avgör val av lärområde?

”Jag behöver bli bättre på att…” eller ”Jag undrar över…”

Tydliggöra kursplanemål och betygskriterier Struktur

Tydliggöra läroplanen samt elevernas frågor

Ha tydligt formulerade regler och normer för eleverna

Arbeta med elevernas gemensamma inre värdegrund

Utföra, göra”Vad/hur har du gjort?”

FokusFöreställningar, lärande”Vad/hur har du lärt?”

Barnens och ungdomarnas lärprocesser

Prov och/eller hänvisning till betyg som motivation för lärarbetet

Motivation

Elevers frågor, problem och undringar som motivation för lärarbetet

Höga krav Lust

Belöna framsteg genom yttre belöningar

Betona den inre tillfredställelsen av att göra framsteg

Ställa höga krav och ha höga förväntningar på barnen/ungdomarna Krav

Se till att barnen/ungdomarna ställer höga krav och har höga förväntningar på sig själva

Reducera yttre stimuli för barn med koncentrationssvårigheter

Koncentration

Hjälpa barn med koncentrationssvårigheter att utveckla inre strukturer, filter, så att de blir bättre på att själva skärma av yttre stimuli

Alla ska göra samma saker men var för sig i egen takt och/eller egen vald ordning

IndividualiseringMan gör saker i grupp där innehållet relateras till elevers olika erfarenheter och föreställningar

Trygghet

För att eleverna ska göra det jag vill även om arbetsuppgiften inte upplevs meningsfull. De gör det för min skull

Goda relationer Dialog,

ömsesidighet

För att eleverna ska våga ge uttryck för sina tankar och bry sig om mina tankar

Kunskapsutvecklingen inom ämnesområdet

Helhet Se hela barnet

Rätt- fel Utmana elevernas föreställningar

Lyhörd, lyssna

Skapa förtroende

Betyg, så eleven vet hur han/hon ligger till Återkoppling

Utmana elevernas tänkande

Bedöma, duktig, lat,.. Egna reaktioner

Få kunskap Nå eller skapa kunskap

Lösa konkreta problem

Ledarskap

Leda lärprocessen utifrån problem

Planera och organisera lärares görande

Leda det gemensamma lärandet om lärande och undervisning

Vara tydlig

Tydligt ledarskap

Bli tydliga tillsammans

Ange tydliga målFörståelsefördjupande samtal om uppdraget, visionen

Utmanande möte

God kännedom om vardagsverksamheten

Resultatinriktad Lärandeinriktad

Presentation av befintlig kunskap vid studiedagar

Kompetensutveckling

Lärande i lärgrupper i och utifrån vardagsverksamheten

Enstaka dagar med olika innehåll

Kontinuitet

Ledarskap

Preciserade mål och delmål

Tydlig inriktning

Förståelse av uppdraget som helhet, vision

Mål formulerade uppifrånMål formuleras av dem som ska genomföra målen

Utarbeta arbetsplaner för görande dvs göra lika Planer

Utarbeta planer för det egna lärandet. Uppmuntra variation i görandet som bas för lärandet

Kontrollerande

Utvärdering

Som underlag för eget lärande

Mål formulerade uppifrån utgör utgångspunkt

Mål som formuleras på skolan utgör utgångspunkt

Huvudfokus på resultatHuvudfokus på kopplingen mellan process och resultat

Medelvärdesberäkningar och frekvenser.

Samvariationer samt reflektion och lärande samtal

Kvalitetsredovisning som kontrollinstrument Kvalitetsarbete

Kvalitetsredovisning som stöd för lärandet, kollektivt minne

Kundnöjdhet Olika kvaliteter i olika lärprocesser

SIQ, Balanserade styrkort Verktyg Lärande samtal, föreställningskartor

Anmoda förändringar i görande Påverkan Skapa utmanande möten

Bench-marking, best practice, det goda exemplet Lärande

Kamratutvärdering, förståelsefördjupande lärande,

Variation eller likhet utan gemensam meningsskapande helhet

SamsynVariation i görandet utifrån en gemensam meningsskapande helhet

Styrning/ledning