Invandringens betydelse för skolresultaten

Rapporten behandlarUtgångspunkter för analysen

• Andelen elever med utländsk bakgrund har ökat markant 2006-2015.

• Elever med utländsk bakgrund har i genomsnitt sämre skolresultat än elever med svensk bakgrund

• Om andelen elever med utländsk bakgrund ökar så påverkar detta de genomsnittliga skolresultaten

• Om resultatutvecklingen är annorlunda för elever med utländsk bakgrund påverkar detta också de genomsnittliga skolresultaten

Vi undersöker

• I vilken utsträckning en ökad andel elever med utländsk bakgrund påverkat den försämrade gymnasiebehörigheten och resultatnedgången i internationella kunskapsmätningar (PISA och TIMSS).

I denna rapport används den officiella definitionen av utländsk bakgrund och som används i Skolverkets och SCB:s löpande statistik

• Elev med utländsk bakgrund: Eleven är född utomlands eller är

född i Sverige med båda föräldrarna födda utomlands

• Elev med svensk bakgrund: Eleven är född i Sverige och har minst en förälder född i Sverige

Så definieras utländsk bakgrund

Stora resultatskillnader i Sverige mellan elever med svensk och utländsk bakgrund

Födda utomlands med utländsk bakgrund Födda i Sverige med utländsk bakgrund

-100

-90

-80

-70

-60

-50

-40

-30

-20

-10

0

-91

-53-49

-35

Sverige OECD-genomsnitt

Skillnad i poäng jämfört med elever med svensk bakgrund, läsförståelse, PISA 2009

Andelen elever med utländsk bakgrund årskurs 9, 1998-2015

1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 20150%

2%

4%

6%

8%

10%

12%

14%

16%

18%

20%

22%

24%

5.2% 4.9% 5.2% 5.4% 5.4% 5.7% 5.9% 6.1% 6.6% 6.8% 7.6%8.9% 9.2% 9.8% 9.8% 9.9% 10.1% 9.8%

5.0% 5.4% 5.6% 5.4% 5.6%6.3% 5.3% 4.8% 4.2% 4.1% 3.4%

2.8% 3.0%3.3% 3.9% 4.3% 4.4% 4.8%4.5% 4.5% 4.3% 4.1% 3.7% 2.8%

2.9% 3.1% 3.0% 3.3% 3.4%4.0%

4.6%5.3%

6.0%6.9%

7.5% 8.1%

Född i Sverige med utländsk bakgrund Född utomlands (före skolstart) Född utomlands (efter skolstart)

Invandrade elever har fått allt färre år på sig att klara målen

Rapportens viktigaste resultat

• Den försämrade gymnasiebehörigheten mellan 2006-2015 kan huvudsakligen förklaras av en ökad andel elever som invandrat efter skolstart i kombination med en sämre resultatutveckling för denna grupp.

• Den genomsnittliga resultatnedgången i PISA (och TIMSS) sett över hela tidsperioden kan endast till en mindre, men inte obetydlig del förklaras av elever med utländsk bakgrund. Betydelsen har ökat sedan 2006-2012 då andelen elever med utländsk bakgrund ökat.

• Huvuddelen av resultatnedgången i internationella studier har andra orsaker.

Hur har vi kommit fram till resultaten?

Elever med utländsk bakgrund kan som grupp påverka den nationella resultatutvecklingen på två sätt:

1. Genom att andelen elever med utländsk bakgrund ökar/minskar

2. Genom att resultatutveckligen för elever med utländsk bakgrund är bättre/sämre jämfört med övriga elever

Samlat bidrag av utländsk bakgrund =

Bidrag på grund av förändrad andel +

Bidrag på grund av förändrade relativa resultat

Analysmodell

Resultat del 1:Invandringens betydelse för

andelen obehöriga till gymnasieskolan

Resultatutveckligen av andel obehöriga 1998-2015

1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 20150%

5%

10%

15%

20%

25%

30%

35%

40%

45%

50%

55%

Samtliga eleverUtlandsfödda, invandrat efter skolstartUtlandsfödda, invandrat före skolstart

• 2006-2015 ökade andelen obehöriga av samtliga elever med knappt 4 procentenheter

• Hur mycket av den ökningen kan förklaras av elever som invandrat efter skolstart?

Resultatutveckligen av andel obehöriga 2006-2015

54 procent av den försämrade behörighetsgraden 2006-2015 kan förklaras av en större andel elever som invandrat efter skolstart

utlandsfödda som invandrat efter skolstart0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

54%

Bidrag som beror på förändrad andel

utlandsfödda som invandrat efter skolstart0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

54%

12%

Bidrag som beror på förändrad andelBidrag som beror på relativ resultatutveckling

Ytterligare 12 procent av den försämrade behörighetsgraden kan förklaras av en försämrad relativ resultatutveckling för elever som invandrat efter skolstart

Om hänsyn också tas till elever för vilka vi saknar personnummeruppgift kan uppemot 85 procent av den försämrade gymnasiebehörigheten 2006-2015 förklaras av elever som invandrat efter skolstart

utlandsfödda som invandrat efter skolstart0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

54%

12%

19%

Bidrag som beror på förändrad andelBidrag som beror på relativ resultatutvecklingBidrag från elever som saknar uppgift

Samlat bidrag: uppemot 85 %

Sammanfattning av gymnasiebehörigheten

2006-2015:• Andelen obehöriga till gymnasiet ökade med ungefär 4

procentenheter (från 10,6 till 14,3 %)• Uppemot 85 procent av den försämrade behörigheten

kan förklaras av elever som invandrat efter skolstart

1998-2006:• Andel obehöriga till gymnasiet ökade med ungefär 2

procentenheter (från 8,7 till 10,6 %)• Andelen utlandsfödda som invandrat efter skolstart

minskar men deras behörighetsgrad sjunker. Samlade bidraget är ungefär +/- noll.

• Den försämrade behörigheten måste ha andra orsaker under denna tidsperiod.

Resultat del 2:Invandringens betydelse för resultatutvecklingen i PISA

Resultaten i PISA sjunkerLäsförståelse

2000 2003 2006 2009 2012400

410

420

430

440

450

460

470

480

490

500

510

520

530

516 514

507

497

483

523 521

513

506

495

471 471

467

447

431

Samtliga elever Elever med svensk bakgrund Elever med utländsk bakgrund

PISA

-poä

ng

Resultaten i PISA sjunker

• Minus 33 poäng i läsförståelse 2000-2012

• Minus 31 poäng i matematik 2003-2012

• Minus 19 poäng i naturvetenskap 2006-2012

En förändrad andel elever med utländsk bakgrund har påverkat PISA-nedgången….

En förändrad andel elever med utländsk bakgrund har påverkat PISA-nedgången….

En förändrad andel elever med utländsk bakgrund har påverkat PISA-nedgången….

En förändrad andel elever med utländsk bakgrund har påverkat PISA-nedgången….

…i synnerhet 2006-2012 då andelen elever med utländsk bakgrund ökat.

…men huvuddelen av resultatnedgången över hela tidsperioden måste ha andra orsaker

Förä

ndrin

g i P

ISA

-po

äng

Läsförståelse (2000-2012) Matematik (2003-2012)Naturvetenskap (2006-

2012)

-35

-30

-25

-20

-15

-10

-5

0

-33-31

-19

-29 -29

-14

Verklig nedgångOm andelen elever med utländsk bakgrund inte ökat och samma resultatutveckling

Sammanfattning av PISA-analysen

• Sett över hela tidsperioden kan endast 14 procent av resultatnedgången i läsförståelse (2000-2012) och 7 procent i matematik (2003-2012) förklaras av elever med utländsk bakgrund.

• Huvuddelen av resultatnedgången måste därmed ha andra orsaker

• Betydelsen har däremot ökat under senare år. Mellan åren 2006-2012 bidrar elever med utländsk bakgrund med ungefär 15-25 procent av resultatnedgången i PISA (läsförståelse, matematik, naturvetenskap).

Några avslutande kommentarer

• Varför skiljer sig resultaten när det gäller internationella studier och gymnasiebehörighet?

- olika mått (genomsnitt – andel med låga resultat)- olika tidsperioder

• Rapporten beskriver invandringens betydelse för den resultatutveckling som vi kunnat observera, inte hur den kommer att vara framöver.

• PISA 2015 och TIMSS 2015 publiceras i december 2016