Hemmaplanslösningar i ett mångtydigt landskap

”På flera håll har man dragit i (nöd)bromsen och utvecklat metoder för behandling och stöd på hemmaplan, metoder som åtminstone visat sig vara ”lovande” i de utvärderingar och den forskning som genomförts. (…) I en kommun vi har besökt på ca 90 000 invånare har man på det sättet dels vunnit i kvalitet och resultat och dels under en 4-årsperiod sänkt sina kostnader från 50 miljoner till 17 för den sociala barn- och ungdomsvården. (…) Utan att för den sakens skull lämna barnen åt sitt öde, tvärtom.” Annika Nilsson, fd ordf i socialutskottet

Hemmaplan - en lösning i tiden

Antal hem och antal platser i institutionsvård åren 1928 - 1980

0

50

100

150

200

250

300

350

400

010002000300040005000600070008000900010000

Antal hemAntal platser

Öppna insatser och vård utom hemmet 1998 - 2006

01000020000300004000050000600007000080000

1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006

Strukturerade öppenvårdsprogram Behovsprövat personligt stödKontaktperson/kontaktfamilj FamiljehemInstitutionsvård

Öppenvårdens former

• Programverksamhet• Riktad

dagverksamhet• Socialpedagogisk

insats• Skolsocial insats• Kvalificerat

nätverksarbete• Enskilt samtalsstöd

Resultat - inriktning• Två tredjedelar har direktiv om att använda alternativ

i öppna former istället för vård utom hemmet• Kommuner i glesbygd och få insatser avviker• Om inriktning ska efterlevas: åtta av tio bör använda

öppenvårdslösningar i högre grad• En tredjedel beslutat att starta ny öppenvård• Endast fyra enheter beslutat att avveckla befintlig

öppenvård• Socialtjänsten ansvarar för tre fjärdedelar av

insatsformerna. 17 % annan offentlig huvudman • Stor andel service i förhållande till bistånd• Medel antal insatser att tillgå: 8 för barn, 10 för

ungdom

Insatsernas omfattning

0 20 40 60 80 100

Ensk samtalstöd fam/föräldEnsk samtalsstöd till b/u

Fam ped insKval kontaktpers

Unga lagöverträdareB/U i missbruksfamiljer

BoendestödFöräldrautbildning

Arbträn/utbildn >grundskNätverkslag

Skolsociala insART

HaschprogramB/U bevittnat våldSamspelsträning

B/U psyk sjuka föräldResursskola

MST

Samverkanslösningar mellan skola och socialtjänst

Retorik och praktik

Integration och speciallösningar inom skolan• Gemensam bottenskola – ”tonåringen

klassrummet”• Disciplinfrågan• Integrering och speciallösningar• 1955 - utöver hjälpklassen skapas:

läsklasser, observationsklasser, hörselklasser, frilufts- och hälsoklasser, cp-klasser och klasser för synsvaga.

Den frånvarande organiseringen

Ofta sker hastiga och tillfälliga akutlösningarDessa lösningar är inte tillräckligt genomtänkta.Man råkar få tag på någon bra person som kan arbeta ett

kort tag.Kanske hittar man någon tillfällig dåligt utrustad lokalDe tillfälliga personerna som skall göra jobbet blir lämnade

rätt ensamma och körs slut på. De saknar direkt handledning och stöd Den tillfälliga lösningen byts ut och efterföljs av en lika

tillfällig.Ansvarsfördelningen/organisationen är oklarMan skramlar ihop lite pengar Oklarheter finns om vem som ska betala materialDe olika delarna i förvaltningen sneglar på varandra vem

som kan betala Ingen känner fullt ut ansvar

Mobila Stödteamet, Härryda

Fånge i organisationen

Socialtjänstens ungdomsgrupp upplever sig emellanåt begränsad av sin myndighetsutövarroll.

Denna roll gör dem ofta hotfulla i arbetet i skolorna.Axet, Kungälv

Union i riskzon

De ungdomar som vi med gemensamma och otraditionellt uppbyggda insatser skulle kunna nå i ett tidigt skede, tenderar alltså idag att falla emellan verksamheterna och hamnar därmed utanför samhällets nät av resurser. Nätverksteamet Gemensamt ansvar, Alingsås

Historien om Kungsbackas skolserviceenhet

• Den första tidens kanalgrävande

• Den andra tidens skyttegravsgrävande

• Den tredje tidens tunnelgrävande

Samverkans utmaningar

• Hållfast struktur för att hantera:• Osäkerhetens dilemma – frustration• Kontinuerlig uppdaterad legitimitet• Informationsproblemet• Balansera indragning och distansering• Kontinuerlig problemlösning, reflektion• Nivåanpassa