Hemmaplanslösningar i ett mångtydigt landskap
”På flera håll har man dragit i (nöd)bromsen och utvecklat metoder för behandling och stöd på hemmaplan, metoder som åtminstone visat sig vara ”lovande” i de utvärderingar och den forskning som genomförts. (…) I en kommun vi har besökt på ca 90 000 invånare har man på det sättet dels vunnit i kvalitet och resultat och dels under en 4-årsperiod sänkt sina kostnader från 50 miljoner till 17 för den sociala barn- och ungdomsvården. (…) Utan att för den sakens skull lämna barnen åt sitt öde, tvärtom.” Annika Nilsson, fd ordf i socialutskottet
Hemmaplan - en lösning i tiden
Antal hem och antal platser i institutionsvård åren 1928 - 1980
0
50
100
150
200
250
300
350
400
010002000300040005000600070008000900010000
Antal hemAntal platser
Öppna insatser och vård utom hemmet 1998 - 2006
01000020000300004000050000600007000080000
1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006
Strukturerade öppenvårdsprogram Behovsprövat personligt stödKontaktperson/kontaktfamilj FamiljehemInstitutionsvård
Öppenvårdens former
• Programverksamhet• Riktad
dagverksamhet• Socialpedagogisk
insats• Skolsocial insats• Kvalificerat
nätverksarbete• Enskilt samtalsstöd
Resultat - inriktning• Två tredjedelar har direktiv om att använda alternativ
i öppna former istället för vård utom hemmet• Kommuner i glesbygd och få insatser avviker• Om inriktning ska efterlevas: åtta av tio bör använda
öppenvårdslösningar i högre grad• En tredjedel beslutat att starta ny öppenvård• Endast fyra enheter beslutat att avveckla befintlig
öppenvård• Socialtjänsten ansvarar för tre fjärdedelar av
insatsformerna. 17 % annan offentlig huvudman • Stor andel service i förhållande till bistånd• Medel antal insatser att tillgå: 8 för barn, 10 för
ungdom
Insatsernas omfattning
0 20 40 60 80 100
Ensk samtalstöd fam/föräldEnsk samtalsstöd till b/u
Fam ped insKval kontaktpers
Unga lagöverträdareB/U i missbruksfamiljer
BoendestödFöräldrautbildning
Arbträn/utbildn >grundskNätverkslag
Skolsociala insART
HaschprogramB/U bevittnat våldSamspelsträning
B/U psyk sjuka föräldResursskola
MST
Samverkanslösningar mellan skola och socialtjänst
Retorik och praktik
Integration och speciallösningar inom skolan• Gemensam bottenskola – ”tonåringen
klassrummet”• Disciplinfrågan• Integrering och speciallösningar• 1955 - utöver hjälpklassen skapas:
läsklasser, observationsklasser, hörselklasser, frilufts- och hälsoklasser, cp-klasser och klasser för synsvaga.
Den frånvarande organiseringen
Ofta sker hastiga och tillfälliga akutlösningarDessa lösningar är inte tillräckligt genomtänkta.Man råkar få tag på någon bra person som kan arbeta ett
kort tag.Kanske hittar man någon tillfällig dåligt utrustad lokalDe tillfälliga personerna som skall göra jobbet blir lämnade
rätt ensamma och körs slut på. De saknar direkt handledning och stöd Den tillfälliga lösningen byts ut och efterföljs av en lika
tillfällig.Ansvarsfördelningen/organisationen är oklarMan skramlar ihop lite pengar Oklarheter finns om vem som ska betala materialDe olika delarna i förvaltningen sneglar på varandra vem
som kan betala Ingen känner fullt ut ansvar
Mobila Stödteamet, Härryda
Fånge i organisationen
Socialtjänstens ungdomsgrupp upplever sig emellanåt begränsad av sin myndighetsutövarroll.
Denna roll gör dem ofta hotfulla i arbetet i skolorna.Axet, Kungälv
Union i riskzon
De ungdomar som vi med gemensamma och otraditionellt uppbyggda insatser skulle kunna nå i ett tidigt skede, tenderar alltså idag att falla emellan verksamheterna och hamnar därmed utanför samhällets nät av resurser. Nätverksteamet Gemensamt ansvar, Alingsås
Historien om Kungsbackas skolserviceenhet
• Den första tidens kanalgrävande
• Den andra tidens skyttegravsgrävande
• Den tredje tidens tunnelgrävande
Samverkans utmaningar
• Hållfast struktur för att hantera:• Osäkerhetens dilemma – frustration• Kontinuerlig uppdaterad legitimitet• Informationsproblemet• Balansera indragning och distansering• Kontinuerlig problemlösning, reflektion• Nivåanpassa