8

På Riddarhusets genealogiska av -delning är vi mycket tacksamma för förtro-endet att få förvara sköldebrev som deposi-tion eller som donation. Det senaste halvårethar flera donationer tillkommit vilket ärextra glädjande. Bland annat har tre tidigaredeponenter valt att omvandla sina existe-rande depositioner till donationer.

En donation innebär att Riddarhuset fårföremålet som gåva. Det löser en gång föralla problem vad gäller till exempel bodel-ning och säkrande av föremålets förvarings -miljö.

BjörkenstamHuvudmannen herr Knut Björkenstam,Stockholm, har låtit omvandla det sedan2001 på Riddarhuset deponerade sköldebre-vet i original för adliga ätten Björkenstamnr 2269 till donation.

Häradshövdingen i Torstuna, Simtuna,Över- och Yttertjurbo samt Våla härader iVästmanland, lagmannen Sven Björkman(1763–1851), adlades med namnet Björken -stam enligt § 37 1809 års regeringsform, inne-bärande att endast huvudmannen inneharadlig värdighet. Detta skedde den 11 maj 1818på Stockholms slott av Karl XIV Johan.Ätten introducerades den 12 juni 1819 undernr 2269.

Vapnet är talande med en grönskandebjörk i ett fält av silver. Vattenpasset (lod-brädan) i det övre fältet är ett rättviseattri-but som lämpar sig väl för en lagman.

Adliga ätten CelsingHuvudmannen herr Lars Celsing, Lidingö,har låtit omvandla det sedan 2001 på Rid-darhuset deponerade sköldebrevet i originalför adliga ätten Celsing nr 1560 C till dona-tion.

Justitiarien vid amiralitetet i Karlskrona,sedermera statssekreteraren och hovkans-lern, Gustaf Celsing den äldre (1679–1743),adlades med bibehållet namn den 1 septem-ber 1718 i Strömstad av Karl XII. Sköldebre-

vet utfärdades först den 23 mars 1719 i palat-set i Stockholm av Ulrika Eleonora. Ättenintroducerades 1719 under nr 1560, nuva-rande nr 1560 C.

De tre musslorna i silver i vapensköldenkan symbolisera tystlåtenhet. Celsing hadetjänstgjort som kommissionssekreterare iKonstantinopel under Karl XII:s vistelse iTurkiet och eventuellt kan diplomatens dis-kretion här åsyftas.

Friherrliga ätten CelsingSyskonen von Celsing: fru Anna-Sophiavon Celsing, Eskilstuna, herr Peter von Cel-sing, Eskilstuna, herr Klas von Celsing, Ska-nör och herr Otto von Celsing, London, hardonerat en vacker samling handlingar tidi-gare hemmahörande på Biby fideikommiss.Föremålen omfattar friherrebrevet i origi-nal för utdöda friherrliga ätten Celsing nr298, två vapenskisser för samma ätt varav enapproberad av Gustav III samt Envojen ochCommendeuren Ulric Celsings Fideikom-miss Testamente och en avskrift av Cel-singska Fidei Commissariens Arfsförening.

Gustav Celsing den äldres son, presiden-ten i kommerskollegium Gustaf Celsing denyngre (1723–1789), upphöjdes i friherrlig vär-dighet den 27 december 1778 på Stockholmsslott av Gustav III. Ätten introduceradesden 17 februari 1779 under nr 298. GustafCelsing slöt själv sin friherrliga ätt den 30januari 1789.

Det friherrliga vapnet har den adliga ättenCelsings vapen som hjärtsköld. I det kvadre-rade vapnets första fält syftar mercuristaven,som är ett köpmannaattribut, på Celsings posi-tion i kommerskollegium. I det andra fältetanspelar den svenska kungliga kronan ochden turkiska kejserliga turbanen med de tre bil-jetterna mellan dem på Celsings diplomatiskainsatser som svensk envoyé vid ottomanskaporten i Turkiet. En karriär som liknadefaderns. Det tredje fältet är adliga ätten Wall -raves nr 1767 vapen vilken Celsings moderAnna Helena Wallrave (1703–1742) tillhörde.Olivkvistarna i det fjärde fältet är troligen freds -attribut alluderande på Celsings diplomatiskagärningar. Även de två sköldhållarna, som iblasoneringen beskrivs som Turckiske Intro-ducteurer i deras Ceremonie drägt, syftar påCelsings tjänst i Turkiet.

Av de två vapenritningarna är den avGustav III approberade identisk med det fri-herrliga vapnet. Den andra ritningen ärmycket intressant då den inte är kvadreradmed olika tillägg och har andra hjälmpryd-nader. Det är fullt möjligt att båda förslagenhar förevisats majestätet som då godkäntden mera detaljerade av dem.

ARTE ET MARTE :

Heraldica Varia

Adliga atten Björkenstam nr 2269.

Adliga ätten Celsing nr 1560 C.

9

OdelstiernaFru Marianne Odelstierna, Stockholm, harlåtit omvandla det sedan 2005 på Riddarhu-set deponerade sköldebrevet i original föradliga ätten Odelstierna nr 1362 till donation.

Kemisten, läkaren och mineralogen till -lika assessorn i bergskollegium Erich Odhe-lius (1661–1704), adlades med namnet Odel -stierna den 4 maj 1698 i palatset i Stockholmav Karl XII. Ätten introducerades den 21mars 1699 under nr 1362.

I vapenskölden är det eldsprutande ber-get ett bergsmannaattribut syftande påErich Odelstiernas kunskaper i mineralogi.Han hade på bekostnad av Karl XI genom-fört omfattande studieresor för att inhämtakunskap och då besökt de flesta europeiskaländerna. Möjligen kan den gyllene solen ihögra fältet syfta på besök i Persien och detgyllene korset i vänstra fältet på besök i devenetianska staterna.

von SethHuvudmannen greve Thomas von Seth,Lidingö, har donerat friherrebrevet i originalför utdöda friherrliga ätten von Seth nr 221samt grevebrevet i original för grevliga ättenvon Seth nr 88. Föremålen har tidigare varitdeponerade på Jönköpings läns museum.

Riksrådet Gabriel von Seth (1690–1774)upphöjdes i friherrlig värdighet den 12 decem-ber 1747 på Stockholms slott av Fredrik I.Ätten introducerades den 8 juni 1752 undernr 221. Han upphöjdes vidare i grevlig värdig-het den 16 augusti 1762 på Stockholms slottav Adolf Fredrik. Den grevliga ätten introdu-cerades den 18 september 1766 under nr 88,varvid den friherrliga ätten utgick.

Friherrebrevet är speciellt då det saknarillustration av vapnet. Blasoneringen är dock

ARTE ET MARTE :

Icke approberad vapenskiss friherrliga ätten Celsing nr 298.

Friherrliga ätten Celsing nr 298.

Adliga ätten Odelstierna nr 1362.

Grevliga ätten von Seth nr 88.

10

komplett och utrymme är lämnat för senareifyllande av vapnet. Denna artikel illustrerasdärför med vapnet ur Klingspor-Stjern stedtsvapenbok.

Det friherrliga vapnet har den adligaätten von Seths vapen med en blå fisk somhjärtsköld. I det övre blå fältet återfinns enmurkrona och en sjökrona som eventuelltkan anspela på hans verksamhet som riks-råd. Det andra fältet med griphuvudet äradliga ätten Gripenstedts nr 1226 vapen.Gabriel von Seths första maka hette GertrudElisabeth Gripenstedt (1698–1742). I tredjefältet återfinns friherrliga ätten Lilliecreutznr 215 vapen. Gabriel von Seths andra makahette Anna Margareta Lilliecreutz (1696–1771). Det nedersta och fjärde fältet medkorslagt svärd, roder och kanon syftar san-nolikt på Gabriel von Seths tid som krigsråd.

Det grevliga vapnet är i princip identisktmed det friherrliga med tillägget att detöversta fältet är belagt med en purpurfärgadriksrådshatt i en silverstolpe.

af UhrSyskonen af Uhr: fru Agneta Thermænius,Täby, fru Caroline af Uhr Granath, Uppsalaoch huvudmannen herr Jan af Uhr, KirkDeighton, England, har donerat sköldebre-vet i original för adliga ätten af Uhr nr 2152samt en vapenskiss för samma ätt.

Slottsmurmästaren och direktören, seder-mera överdirektören, Johan Sebastian Uhr(1748–1799), jämte brodern handelsmannenoch konsuln i Marseille, Frankrike, AndersUhr (1750–1819), liksom faderns halvbroderbrukspatronen på Kungsgården i Ovansjösocken David Uhr (1734–1818), adlades mednamnet af Uhr den 28 april 1789 på Stock-holms slott av Gustav III. Ätten introduce-rades den 7 november 1789 under nr 2152.

I vapnets första fält står Apollo(n)lutande sig på sin lyra. Apollo var konster-nas och musikens gud. Här symboliserarhan troligtvis Johan Sebastian af Uhrs delak-tighet i uppförandet av det numera rivnaoperahuset i Stockholm. Det andra fältetinnehåller en mercuristav, ett köpmannaat-tribut, som troligen syftar på Anders afUhrs sysselsättning som handelsman. Stång-järnshammaren och järntecknet i sammafält bör då avse David af Uhrs position sombrukspatron. Då ätten hävdar schweizisktursprung med rötter i kantonen Zug, åter-finns det schweiziska korset i det tredje fältet.

SigillstampRiddarhuskamrer herr Urban Wenster hardonerat en sigillstamp med adliga ätten Dal-mans nr 1718 vapen.

VapenbokMakarna fru Ingrid Påhlman Käck och herrCent-Åke Käck, Sollentuna, har donerat ettexemplar i utmärkt skick av Carl ArvidKlingspors Sveriges ridderskaps och adelsvapenbok från 1890.

En deposition innebär att äganderätten fulltut kvarstår hos deponenten men att skölde -brevet kostnadsfritt förvaras i Riddarhusetsarkiv.

SpaldencreutzHerr Ulf Skarin, Bromma, har deponeratsköldebrevet i original för utdöda adligaätten Spaldencreutz nr 1986. Att sköldebre-vet fanns bevarat var Riddarhuset obekantfram tills nu.

Auskultanten i bergskollegium och härads -hövdingen i Östergötland, Gustaf Spalding(1709–1778), adlades med namnet Spalden -creutz den 8 september 1756 i palatset i Stock-holm av Adolf Fredrik. Ätten introduceradesden 21 april 1774 under nr 1986. Ätten utslock-nade på svärdssidan den 16 oktober 1848 ochpå spinnsidan den 25 september 1901.

Då ätten har skotskt ursprung är detsvenska vapnet en variant av klanen Spal-ding of Ashintullys vapen. Lagerkransen ochsvärdet i hjälmprydnaden är hämtade frånGustaf Spaldencreutz hustrus, Altea JohannaAdelswärd (1723–1775), vapen.

Vi vill passa på att påminna om möjlighetenatt på ett tryggt och säkert sätt och utan kost-nad kunna deponera eller donera sköldebrevi Riddarhusets arkiv. Ta gärna kontakt förnärmare information, telefon 08-723 39 95, e-post goran.morner@riddarhuset.se.

Vi är också tacksamma för aktuella upp-gifter om innehav av sköldebrev, i privatägo eller på offentliga institutioner. �

Göran Mörner, riddarhusgenealogFOTO: GÖRAN MÖRNER.

ARTE ET MARTE :

Adliga ätten av Uhr nr 2152.

Friherrliga ätten von Seth nr 221.

Adliga ätten Spaldencreutz nr 1986.