Dokumentation av det systematiska kvalitetsarbetet 2017 · 2018. 6. 27. · 3 Systematiskt kvalitetsarbete – processen Det systematiska kvalitetsarbetet syftar till att huvudmannen,

Övertorneå kommun

Barn- och utbildningsnämnden

Dokumentation av det systematiska kvalitetsarbetet

2017

Övertorneå kommun

Barn- och utbildningsnämnden

1

Inledning

Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole- och skolenheter

systematiskt ska följa upp verksamheten, analysera resultaten i förhållande till de nationella målen

och utifrån det planera och utveckla utbildningen. Varje huvudman måste därför hitta sina egna

former och rutiner för kvalitetsarbetet. Utgångspunkten är alltid densamma; att identifiera

utvecklingsområden för ökad måluppfyllelse i förhållande till de nationella målen.

Huvudsyftet med kvalitetsarbetet är att de nationella målen för utbildningen ska uppfyllas. Syftet är

också att skapa delaktighet och dialog vad gäller måluppfyllelse kopplat till både framgångsfaktorer

och eventuella brister.

I Övertorneå leds, samordnas och utvärderas det systematiska kvalitetsarbetet på förvaltningsnivå av

förvaltningschef och utvecklingsledare vilka även ansvarar för redovisning till nämnd. I denna

arbetsprocess ingår att analysera nuläge och utvecklingsbehov kopplat till resultaten i förhållande

till de nationella målen. Dokumentation av det systematiska kvalitetsarbetet visar vad som behöver

utvecklas, på vilket sätt och vilka de förväntade effekterna är. Dokumentationen görs också för att

synliggöra kvalitetsutvecklingen över tid och insatsernas effekter på verksamheten.

Utvecklingsarbetet gällande struktur och arbetssätt i det systematiska kvalitetsarbetet har fortsatt

under 2017. Viktiga lärdomar har gjorts och arbetssättet har även börjat sätta sig i organisationen. I

förvaltningens ledningsgrupp är systematiskt kvalitetsarbete en stående punkt på dagordningen

och i detta forum har en värdefull dialog förts under processens gång. Rektorer och förskolechef har

på olika sätt förankrat arbetet på enheterna, under exempelvis konferenser och U-dagar. Vi ser att

en förutsättning för ett kvalitetsarbete som är givande och som påverkar verksamheterna i riktning

mot de nationella målen, är att det finns en förståelse för den cykliska processen. Eftersom

kvalitetsarbete är en ständigt pågående process där de olika faserna förutsätter och såsom kuggar i

ett hjul går in i varandra kan inte denna process anses vara färdig.

I Verksamhetsplan 2017 med nulägesanalys för Barn- och utbildningsnämnden (VEP) har nämnden

satt upp tre lokalt prioriterade mål för kommunens utbildningsverksamheter. Dessa lokala mål är i

enlighet med och kan ses som effekter av de nationella målen. Nämnden avser att, i föreliggande

Dokumentation av det systematiska kvalitetsarbetet, utvärdera dessa tre mål med fokus på analys

och uppföljning. Verksamhetsplanen är framåtsyftande och efterföljande dokumentation beskriver

utfallet och effekter av arbetet.

Föreliggande rapport är uppdelad enligt följande:

Systematiskt kvalitetsarbete – processen

Underlag och metod

Våra styrkor – våra utmaningar

Förvaltningens övergripande bild

Sammanfattande helhetsbild – 2017 i siffror

2

Kunskaper, utvecklings och lärande – Resultat och kunskapsuppföljning

Utvärdering av Barn- och utbildningsnämndens prioriterade utvecklingsområden – 2017

Uppföljning av åtgärdsplan för 2017 – processer på förvaltningsnivå

Utvärdering av prioriterade utvecklingsområden – samtliga verksamheter

Prioriterade utvecklingsområden 2017

Övertorneå i juni 2018

Barn- och utbildningschef Lena Hannu

Utvecklingsledare Minna Viitala

3

Systematiskt kvalitetsarbete – processen Det systematiska kvalitetsarbetet syftar till att huvudmannen, som är ytterst ansvarig för

genomförandet av utbildningen, på ett framgångsrikt sätt skapar goda förutsättningar för att

säkerställa kvalitet och likvärdighet. Även om former och rutiner för kvalitetsarbete kan variera är

utgångspunkten alltid densamma; att identifiera utvecklingsområden för ökad måluppfyllelse i

förhållande till de nationella målen. Som utgångspunkt i arbetet har följande mål haft särskilt stor

betydelse:

kvalitetsprocessen ska vara känd och förankrad på alla nivåer

fördela kvalitetsarbetet i nämnd under hela verksamhetsåret

fokus på analys och process

vi lär av varandra - kollegialt lärande på alla nivåer

processen ska vara överskådlig och heltäckande

arbetet ska bidra till ökad förståelse och vilja att vara delaktig på alla nivåer

arbetet sker långsiktigt

vi använder både kvantitativa och kvalitativa metoder

rutiner och former leder till ökad delaktighet

utveckla arbetet med att barns och elevers erfarenheter och kunnande tas tillvara

Under 2017 har utvecklingsledare och rektorer/förskolechef på regelbundna träffar fört dialog och

förbättrat kvalitetsarbetet på enhetsnivå och arbetet med att skriva in alla dokument i Stratsys har

påbörjats. (se rubrik Stratsys)

Systematiskt och kontinuerligt kvalitetsarbete

Från Skolverkets Allmänna råd Systematiskt kvalitetsarbete – för skolväsendet

http://www.google.se/url?sa=i&rct=j&q=&esrc=s&source=images&cd=&cad=rja&uact=8&ved=0ahUKEwiU-p-vt5LLAhUsb5oKHTJVAqwQjRwIBw&url=http://www.skolverket.se/skolutveckling/kvalitetsarbete/huvudmannens-systematiska-kvalitetsarbete&psig=AFQjCNELD3zFfQedqz5fJRaiknP1AKUSQQ&ust=14564730

4

Stratsys

Under 2017 har arbetet med att föra in det systematiska kvalitetsarbetet i plattformen Stratsys

påbörjats.

För utförande av kvalitetsarbetet följs processerna Planera, Genomföra och följa upp, utvärdera och

analysera och slutligen Dokumentera SKA

För att förenkla arbetet har processerna brutits ner i nedanstående steg:

Process: Planering

Utbildningschef:

Prioriterar läroplansområden och fördelar ner till rätt verksamhetsområde

Kan skapa prio utv.områden (nämnd), prio utv.områden (enhet), indikatorer och aktiviteter och

fördelar ner till rätt verksamhetsområde

Övriga medarbetare:

Prioriterar läroplansområden

Kan skapa prio utv.områden (enhet), indikatorer och aktiviteter kopplat till läroplansområden samt

prio utv.områden (nämnd)

Process: Genomföra och följa upp

Utbildningschef

Följer upp huruvida aktiviteten har genomförts genom val av status till avslutad eller pågående med

avvikelse

Aktiviteten följs också upp med en kommentar speciellt om man valt pågående med avvikelse

Utbildningschef

Utifrån analyser av underliggande enheter:

Skriver en sammanfattande analys av data samt analyser från underliggande enheter

5

Detta skall sedan vara till grund för att utvärdera prioriterade utvecklingsområden

Övriga medarbetare:

Fyller i med data för indikatorer som inte redan är ifyllda med data

Skriver en analys för att redovisa bakgrunden till resultatet

Detta skall sedan vara till grund för att utvärdera prioriterade utvecklingsområden

Process: Utvärdera och förbättra

Utbildningschef

Utvärderar och analyserar det prioriterade utvecklingsområdet genom att kolla på underlag i form av

indikatorer och aktiviteter

Nämnden kollar även på underliggande enheters utvärdering och analys för det prioriterade

utvecklingsområdet från nämnd för att skriva en sammanfattning.

Utvärderingen och analysen utgår ifrån en rapportmall som finns tillgänglig i rubrikform för

analysrutan.

Underlag och metod

För att kunna bedriva utvärdering av utbildningen i relation till nationella mål och riktlinjer krävs olika

typer av underlag. Kvantitativa metoder såsom statistiska data, enkätresultat och andra sifferdata

används i stor utsträckning inom utbildningsväsendet. I det systematiska kvalitetsarbetet behövs

även andra typer av underlag som exempelvis intervjuer och andra kvalitativa data. På enheterna

används både kvantitativa och kvalitativa metoder som grund för analys och beslut om

utvecklingsinsatser. Huvudmannen har i arbetet med kvalitet och systematik vilket synliggörs i

föreliggande dokumentation använt följande underlag

Enkäter

Betyg

Nationella prov

Observationer

Intervjuer

Dokumenterade reflektioner och utvärderingar

Protokoll

Rapporter från revision

Kvalitetsarbetet inom Barn- och utbildningsnämnden bedrivs inom tre olika nivåer: arbetslaget,

rektorsområdet och nämnden/förvaltningen. Arbetslagen sätter upp mål för sitt arbete på

gruppnivå utifrån den utvärdering som gjorts efter läsårets slut. Kommungemensamma

6

läroplansenkäter till elever och föräldrar, betygssammanställningar och utvecklingssamtal är exempel

på underlag som används under processen. Läroplansenkäten är utformad så att föräldrarnas och

elevernas svar kan jämföras. Frågorna är direkt kopplade till läroplanens målområden såsom

kunskaper och elevinflytande. Rektor och förskolechef utformar kvalitetsarbete på det sätt som

utifrån verksamhetens förutsättningar bedöms vara lämpligt och utgår ifrån gällande riktlinjer och

krav. De tar fram utvecklingsområden för hela rektorsområdet utifrån analys av resultat.

Huvudmannen är ytterst ansvarig för genomförandet av utbildningen och ska se till att det finns

förutsättningar att bedriva ett kvalitetsarbete som säkerställer kvalitet och likvärdighet.

Förvaltningen tar del av enheternas dokumenterade kvalitetsarbete med fokus på de

utvecklingsområden som nämnden fastställt vilka kan ses som en effekt av de nationella målen.

Utifrån en övergripande analys som baserar sig på enheternas underlag och analyser samt nationellt

jämförelsematerial redovisas förvaltningens kommunövergripande dokumentation i nämnden senast

i mars nästkommande år.

Våra styrkor – i processen

Tidigare erfarenheter och kunskaper om framgångsfaktorer i det systematiska

kvalitetsarbetet tillvaratas mer systematiserat och regelbundet inom förvaltningen.

Vår förändringsvilja. Vi omvärderar ständigt våra arbetssätt och rutiner för att säkerställa att

de gynnar kvaliteten på utbildningen.

Vår samsyn. Det finns en samsyn hos politiker och tjänstemän vad gäller syfte och mål med

det systematiska kvalitetsarbetet.

Våra utmaningar – i processen

Likvärdighet i kommunens olika verksamheter.

Tydliggöra ramar och samtidigt tillåta olika former av rutiner för kvalitetsarbete på de

enskilda enheterna, utifrån tanken om ett helhetsperspektiv. Påbörjat arbete inom Stratsys.

Skapa förståelse och engagemang för det systematiska kvalitetsarbetet på samtliga nivåer.

Våra styrkor – resultat och måluppfyllelse

Förskolan har ett pedagogiskt innehåll som svarar väl mot de uppställda målen i läroplanen.

Eleverna högpresterar (stor andel A/B) i Hk, Eng, Mu, Bd, Spv, Id

Ämnen där en stor andel av eleverna nådde kunskapskraven är de som räknas som

”praktiska” så som Bd, Mu

Våra utmaningar – resultat och måluppfyllelse

Bibehålla utplaningen i skillnader på grundskolan mellan pojkars och flickors resultat och

måluppfyllelse

Andelen behöriga till nationellt program på gymnasieskolan är för låg

Utvärdering av varje elev och starkare samverkan (mellan lärare och stadier) för att öka

andelen elever som når målen.

7

Förvaltningens övergripande bild

Skolkommunen Övertorneå beskrivs ofta av externa aktörer och i andra kommuner som en plats där

arbetet med att utveckla skolan sker på ett systematiskt och konstruktivt sätt. Verksamheterna inom

våra förskolor och skolor ligger i framkant inom flera områden och visar sig bland annat genom att de

processer och aktiviteter som genomförs går i linje med ny forskning och modern teknik.

Skolkommunen Övertorneå lyfts även fram i nationella s.k. skolrankningar där ett exempel är

Lärarförbundets årliga rankning som för 2017 placerade Övertorneå på plats 17, av totalt 290

kommuner.

Arbetet i våra verksamheter präglas av ett antal faktorer som ger goda förutsättningar för en god

kvalitet i våra skolor, bl.a. hög lärartäthet, stor andel behöriga lärare och resurser som motsvarar de

behov som finns. I allt högre grad arbetar våra skolor och förskolor systematiskt, med ett tydligt

lärandefokus, mot målen i läroplanerna.

Av Övertorneå kommuns tjänstgörande lärare lå 2016/2017 hade 88,2 % pedagogisk

högskoleexamen jämfört med 81,3 % i riket. Andelen årsarbetare med förskollärarexamen i förskolan

är 43 % jämfört med 40 % i riket. (Källa: Skolverket)

Kommungemensamma enkäter (lokala elev- och föräldraenkäter) ger en bild av hur våra

verksamheter lever upp till skollagen och läroplanerna för de olika skolformerna. De är därför ett

viktigt underlag som analyseras och bearbetas på olika sätt i organisationen. Utvärdering och analys

av dessa olika underlag har gjorts på enhetsnivå i det systematiska kvalitetsarbetet och även

redovisats för ledningsgrupper och/eller BUN.

Det senaste årets skolutvecklingsarbete och kompetensutveckling har, i enlighet med antagen 3-årig

plan, haft fokus på betyg och bedömning, språkutvecklande arbetssätt och digitalisering. Svarträvens

skola F-3 och Silvertallens förskola är s.k. övnings(för)skolor och samarbetar med Luleå tekniska

universitet. Pedagogerna deltar i handledarutbildning 7,5 hp. Kommunen har under året sökt och fått

statsbidrag för bl.a. Lågstadiesatsningen, hälsofrämjande skolutveckling samt Skapande skola.

Barn- och elevhälsan fyller en viktig funktion i förskolors och skolors arbete med barn/elever i behov

av stöd. I Barn- och elevhälsan finns olika kompetenser som erbjuds verksamheterna. Under 2016

inleddes ett utvecklingsarbete där Barn- och elevhälsans arbetssätt, rutiner och roll förstärks och

tydliggörs. Detta arbete har fortsatt under 2017. (Läs vidare under rubriken Elevhälsoarbete utifrån

individperspektiv.)

8

Sammanfattande helhetsbild – Vt- 2017 i siffor

Åk 9 samtliga skolor (kommunal)

Andel (%) som uppnått kunskapskraven i alla ämnen: 60%

Andel (%) behörig yrkesprogram: 58%

Genomsnittligt meritvärde: 187,7

Elever utan behörighet till gymnasieskolan vt 2017

Svanstein skola Diamanten 3 elever (av 8)

Svarträvens skola 8 elever (av 33) 4 pojkar 4 flickor

Samt: Förberedelseklass: 9 elever

Svarträvens skola åk 3:

Ämnesprov åk 3:

Nationella prov ma, eng, sv – andel elever som nått kravnivån:

Högre andel än riket gällande ma: alla delprov

Lägre andel än riket gällande sv: läsa faktatext

Högre andel än riket gällande sv muntlig uppgift, högläsning, textsamtal,

skriva berättande text, skriva faktatext,

läsa berättande text, stavning


Andel % med lika slutbetyg och nationella provbetyg eng 76,2% (jmf riket 74,5)

Andel % med lika slutbetyg och nationella provbetyg ma 76,2% (jmf riket 69,9)

Andel % med lika slutbetyg och nationella provbetyg sv 88,9% (jmf riket 68,5)


Andel elever som uppnått kunskapskraven i alla ämnen 57,1% (jmr riket 74,1)

Genomsnittligt meritvärde 200,2 (jmf riket 223,5)


9

Andel % med lika slutbetyg och nationella provbetyg ma 64,9% (jmf riket 58,6)

Andel % med lika slutbetyg och nationella provbetyg sv 66,7% (jmf riket 60,3)

Svanstein skola Diamanten åk 3:

Ämnesprov åk 3:

Nationella prov –

Andel elever som nått kravnivån på alla delprov:

Ma 46%

Sv 36%

Svanstein skola åk 6:

Andel elever som uppnått kunskapskraven i alla ämnen 80% (jmf riket 78,1)

Genomsnittligt meritvärde 215 (jmf riket 229,2)


Andel % med lika slutbetyg och nationella provbetyg ma 100% (jmf riket 69,9)

Andel % med lika slutbetyg och nationella provbetyg sv 50% (jmf riket 68,5)

Gymnasieskolan – avgångselever nationella program

Andel med examen Yrkesprogram 90,9%

Andel examen Högskoleförberedande 100%

Andel (%) med examen inom 3 år 81,1% (jmf riket 75,9)

För kvinnor: 92,3% (jmf riket 78,6)

För män: 75% (jmf riket 73,5)

Antal elever per heltidstjänst lärare 14,1 (jmf riket 11,9)

10

Kunskaper, utveckling och lärande

Resultat/underlag vt 2017 Svarträvens skola

Åk 3

Ämne Antal Flickor ej

uppnått

mål

Pojkar ej

uppnått

mål

Totalt ej

uppnått

mål

Totalt

uppnått

mål

Ej uppnått

målen %

Uppnått

målen %

Jmf Lå

15/16

Biologi 23 1 2 3 20 13 87 83

Bild 23 0 0 0 23 0 100 100

Engelska 23 0 0 0 23 0 100 97

Fysik 23 1 2 3 20 13 87 83

Geografi 23 1 2 3 20 13 87 86

Hem- och

konsumentk

unskap

-

Historia 23 1 2 3 20 13 87 86

Idrott och

hälsa

23 0 0 0 23 0 100 100

Kemi 23 1 2 3 20 13 87 83

Matematik 23 3 1 4 19 17 83 80

Musik

23 0 0 0 23 0 100 100

Religionsku

nskap

23 1 2 3 20 13 87 86

Samhällsku

nskap

23 1 2 3 20 13 87 86

Slöjd 23 0 0 0 23 0 100 100

Svenska 23 1 2 3 20 13 87 80

Teknik 23 23 0 100 100

11

Åk 4

Analys av kunskapsuppföljningen:

Några av eleverna är nyanlända och har därmed inte förvärvat tillräckliga kunskaper i svenska för att

till fullo kunna tillgodogöra sig undervisningen. Specialpedagogens tid i 4b har minskat vilket

eventuellt kan vara en förklaring till att en elev med stort hjälpbehov inte når målen.

Specialpedagogens tid i 4a har i sin tur ökat vilket har påverkat 4a:s resultat positivt.

Gruppindelning (blandat ur 4a och 4b) i ma/NO för att lättare kunna anpassa undervisningen, skulle

kunna öka måluppfyllelsen. Utifrån analysen framkommer synpunker att det är viktigt att så få lärare

som möjligt undervisar klasserna.

Pojkar Flickor Totalt %

Antal

Ej upp-nått mål

Upp-nått mål

Ej upp-nått mål

Upp-nått mål

Ej upp-nått mål

Upp-nått mål

Ej upp-nått mål

Upp-nått mål

Bild 34 25 9 34

Engelska 34 1 24 4 9 5 29

Idrott och hälsa 34 25 9 34

Matematik 34 25 2 11 2 32

Moderna språk

Modersmål fi/mk 3 2 1 3 100

Musik

NO 34 25 3 6 3 31

SO 4a 17 4a 1 4a 11 4a 2 4a 3 4a 3 4a 14

Slöjd 34 25 9 34

Svenska 34 21 3 10 3 31

Teknik 34 1 24 2 11 3 31

12

Åk 5


Antal

Ej upp-

nått mål

Upp-

nått mål

Ej upp-

nått mål

Upp-

nått mål

Ej upp-

nått mål

Upp-

nått mål

Ej upp-

nått mål

Upp-

nått mål

Biologi 26 0 10 1 15 1 25 4 96

Bild 26 0 10 1 15 1 25 4 96

Engelska 26 0 10 2 14 2 24 8 92

Fysik 26 0 10 1 15 1 25 4 96

Geografi 26 0 10 2 14 2 24 8 92

Hem- och

konskumentkunskap

0 0 0 0 0 0 0 0 0

Historia 26 0 10 2 14 2 24 8 92

Idrott och hälsa 26 0 10 3 23 3 23 12 88

Kemi 26 0 10 1 15 1 25 4 96

Matematik 26 0 10 1 15 1 25 4 96

Moderna språk 0 0 0 0 0 0 0 0 0

Modersmål 1 0 1 0 0 0 1 0 100

Musik 26 0 10 1 15 1 25 4 96

Religionskunskap 26 0 10 2 14 2 24 8 92

Samhällskunskap 26 0 10 2 14 2 24 8 92

Slöjd 26 0 10 1 15 1 25 4 96

Svenska 26 0 10 1 15 1 25 4 96

Teknik 26 0 10 1 15 1 25 4 96


Simningen under elevens val bör fortsätta för att höja måluppfyllelsen. De nyanlända behöver mer

undervisningstid i SVA för att lära sig mer svenska.

13

Åk 6

Ämne Antal

elever

Flickor ej

uppnått

mål

Pojkar ej

uppnått

mål

Totalt ej

uppnått

mål

Totalt

uppnått

mål

Ej

uppnått

målen %

Uppnått

målen %

Jmf Lå

15/16

Bild 24 0 0 0 24 0 100 97

Engelska 24 2 1 3 21 12,5 87,5 79

Hem- och

konsument

kunskap

24 1 1 2 22 8 92 89

Idrott och

hälsa

24 0 0 0 24 0 100 89

No 23 0 1 1 22 4 96 86

Matematik 24 1 0 1 23 4 96 79

Musik

24 0 0 0 24 0 100 97

So 24 1 1 2 22 8 92 85

Slöjd 24 0 0 0 24 0 100 97

Svenska/Sv

a

24 1 1 2 22 8 92 87

Teknik 23 0 0 0 23 0 100 89


De nyanlända har nått kunskapskraven i olika stor utsträckning. Skillnaden mellan pojkars och flickors

måluppfyllelse är marginell.

14

Åk 7


Antal

Ej upp-nått mål

Upp-nått mål

Ej upp-nått mål

Upp-nått mål

Ej upp-nått mål

Upp-nått mål

Ej upp-nått mål

Upp-nått mål

Biologi 35 1 14 2 18 3 32 8,6 91,4

Bild 36 1 15 20 1 35 2,8 97,2

Engelska 37 3 13 5 16 8 29 22 78

Fysik 34 1 14 3 16 4 30 12 88

Geografi 35 1 14 4 16 5 30 14 86

Hem- och konskumentkunskap

Historia 35 1 14 3 17 4 31 12 88

Idrott och hälsa 36 1 15 3 17 4 32 11 89

Kemi 34 1 14 3 16 4 31 12 88

Matematik 38 4 13 6 15 10 28 26 74

Moderna språk 26 2 8 1 16 3 23 15 85

Modersmål 1 1 100

Musik 36 1 15 1 19 2 34 6 94



Slöjd 36 1 15 1 19 2 34 6 94

Svenska 33 1 14 2 16 3 30 9 91

Teknik 35 15 1 19 1 34 3 97

Sva 5 2 3 5 100


Det är fler flickor än pojkar som inte har nått målen. I praktiska ämnen når de nyanlända målen, men

svårare i teoretiska ämnen pga språket. För att nå en högre måluppfyllelse behöver vissa elever mer

tid. Mer stöd från elevhälsan behövs, samt att det blir tydligare från elevhälsan vad de arbetar med.

15

Åk 8


Antal

Ej upp-nått mål

Upp-nått mål

Ej upp-nått mål

Upp-nått mål

Ej upp-nått mål

Upp-nått mål

Ej upp-nått mål

Upp-nått mål

Biologi 30 4 14 1 11 5 25 16,7 83,3

Bild 35 2 17 3 13 5 30 14,3 85,7

Engelska 35 6 13 5 11 11 24 31,4 68,6

Fysik 31 3 15 4 9 7 24 22,6 77,4

Geografi 28 3 13 1 11 4 24 14,3 85,7


35 6 13 5 11 11 24 31,4 68,6

Historia 28 1 15 2 10 3 25 10,7 89,3

Idrott och hälsa 35 2 17 4 12 6 29 17,1 82,9

Kemi 31 2 16 3 10 5 26 16,1 83,9

Matematik 35 6 13 5 11 11 24 31,4 68,6

Moderna språk 19 2 9 0 8 2 17 10,5 89,5

Modersmål 2 0 2 0 0 0 2 0 100

Musik 35 1 18 2 14 3 32 8,6 91,4

Religionskunskap 28 2 14 0 12 2 26 7,1 92,9

Samhällskunskap 28 1 15 1 11 2 26 7,1 92,9

Slöjd 35 3 16 2 14 5 30 14,3 85,7

Svenska 24 3 12 0 9 3 21 12,5 87,5

SVA 11 3 1 5 2 8 3 72,7 27,3

Teknik 31 2 16 1 12 3 28 9,7 90,3


Det är relativt jämt mellan pojkar och flickors måluppfyllelse. Det finns elever som skolkar från

lektioner och som inte lämnar in uppgifter. Andelen nyanlända är hög. De nyanlända behöver mer

tid, de har inte tidsmässigt haft möjlighet att nå målen. Mer stöd från elevhälsan behövs, samt

återkoppling på åtgärdsprogram.

16

Åk 9


Antal

Ej upp-nått mål

Upp-nått mål

Ej upp-nått mål

Upp-nått mål

Ej upp-nått mål

Upp-nått mål

Ej upp-nått mål

Upp-nått mål

Biologi 36 4 14 2 16 6 30 16,7 83.3

Bild 42 3 18 1 20 4 42 9,5 90,5

Engelska 42 9 12 4 17 13 29 30,9 69,1

Fysik 35 3 14 2 16 5 30 14,2 85,8

Geografi 35 3 13 1 18 4 31 11,4 88,6


41 4 16 2 19 6 35 14,6 85,4

Historia 35 2 14 2 17 4 31 11,4 88,6

Idrott och hälsa 42 6 15 1 20 7 35 16,6 83,4

Kemi 35 3 14 2 16 5 30 14,2 85,8

Matematik 42 7 14 5 16 12 30 28,5 71,5

Moderna språk 18 8 10 18 100

Modersmål 4 1 3 4 100

Musik 42 4 17 2 19 6 36 16,6 83,4



Slöjd 42 4 17 1 20 5 37 11,9 88,1

Svenska 26 11 1 14 1 25 3,8 96,2

Sva 16 10 0 5 1 15 1 93,7 6,3

Teknik 35 2 14 19 2 33 5,7 94,3

Analys på kunskapsuppföljningen:

Antalet nyanlända är väldigt högt och det utgör majoriteten av dem som inte når betyg i Ma, Eng och

Sva. Pojkarna har lägre måluppfyllelse och majoriteten av nyanlända är pojkar. 1 av 16 når inte betyg

i Sva, vilket är orsak till brist på måluppfyllelse i andra ämnen. Många har också mycket kort

skolbakgrund.

Nationella prov

17

Bygger på genomsnittlig provbetygspoäng. Den högsta möjliga provbetygspoängen är 20 poäng

(betyget A) och det lägsta är 0 poäng (betyget F). (Röd markering innebär ett lägre resultat. Grön

markering innebär ett högre resultat.)

Åk 6

Nationella prov åk 9:

Ämne 2014 2015 2016 2017

Ma 14,9 14,4 11,1 13,6

Sv 15,4 13,8 11,1 14,4

En 14,7 15,7 12,9 15,9

Ämne 2014 2015 2016 2017

Ma 11,3 11,5 10,2 10,2

Sv 12,3 12,0 12,8 14,3

En 14,4 14,7 11,8 14,6

NO 13,0 14,0 12,5 14,1

SO 11,55 10,5 12,9 11,9

18

Resultat Svanstein skola Diamanten

Åk 1


Antal

Ej uppnått mål

Uppnått mål

Ej uppnått mål

Uppnått mål

Ej uppnått mål

Uppnått mål

Ej uppnått mål

Uppnått mål

Svenska läsförståelse 3 0 1 2 0 2 1 67 33

Åk 2-5


Antal

Ej upp-nått mål

Upp-nått mål

Ej upp-nått mål

Upp-nått mål

Ej upp-nått mål

Upp-nått mål

Ej upp-nått mål

Upp-nått mål

Biologi 34 0 16 1 17 1 33 3 97

Bild 34 0 16 0 18 0 34 0 100

Engelska 34 3 13 4 14 7 27 21 79

Fysik 34 0 16 1 17 1 33 3 97

Geografi 34 1 15 2 16 3 31 9 91


Historia 34 1 15 2 16 3 31 9 91

Idrott och hälsa 34 0 16 0 18 0 34 0 100

Kemi 34 0 16 1 17 1 33 3 97

Matematik 34 2 14 3 15 5 29 15 85

Moderna språk

Modersmål

Musik 34 0 16 1 17 1 33 3 97

19



Slöjd 34 0 16 0 18 0 34 0 100

Svenska 34 8 8 3 15 11 23 33 67

Teknik 34 0 16 1 17 1 33 3 97


Undervisningen i engelska behöver ge eleverna större möjligheter till muntligt interaktion, för att få

eleverna att vara mer muntligt aktiva under lektionerna. Eleverna behöver också mer

undervisningstid i engelska för att öka måluppfyllelsen.

Att en del eleverna inte blir godkända i svenska beror på att eleverna inte behärskar läsningen

(avkodning och läsförståelse), grundläggande skrivregler, punkt stor bokstav osv.

För de elever som ej når målen i matematik handlar det om att grundläggande taluppfattning saknas

eller förståelse för hur olika räknesätt hänger ihop och kan användas. Att någon elev inte blivit

godkänd kan också bero på att denne inte är aktiv på lektionerna och inte visar vad hen kan.

I analysen framkommer att det finns en koppling mellan läsning och måluppfyllelse.

Både i svenska och engelska behövs en större variation i undervisningen t.ex. textsamtal, men även

digitala verktyg som datorer och I-pads. Man kan också arbeta med praktisk matematik där eleverna

får röra på sig, göra gemensamma problemlösningar och ha matematiska samtal.

Ej uppnått mål:

Matematik: åk 3 - 2 pojkar och 1 flicka , åk 4 - 2 flickor

Svenska: åk 3 - 4 pojkar, 1 flicka, åk 4 - 1 pojke, 1 flicka, åk 5 - 3 pojkar 1 flicka

Engelska: åk 3 - 2 pojkar, 1 flicka, åk 4 -1 pojke, 2 flickor, åk 5 - 1 flicka

Åk 6-9

20


Antal

Ej upp-nått mål

Upp-nått mål

Ej upp-nått mål

Upp-nått mål

Ej upp-nått mål

Upp-nått mål

Ej upp-nått mål

Upp-nått mål

Biologi 28 1 9 13 1 22 4,3 95,7

Bild 28 13 23 100

Engelska 28 2 8 13 2 21 8,7 91,3

Fysik 28 2 8 1 12 3 20 13 87

Geografi 28 2 8 13 2 21 8,7 91,3


28 2 8 2 11 4 19 17,4 81,6

Historia 28 2 8 1 12 3 20 13 87

Idrott och hälsa 28 10 2 11 2 21 8,7 91,3

Kemi 28 2 8 1 12 3 20 13 87

Matematik 28 4 6 3 10 7 16 30,4 69,6

Moderna språk 28

Modersmål 28 1 1 100

Musik 28 10 1 12 1 22 4,3 95,7



Slöjd 28 1 9 1 12 2 21 8,7 91,3

Svenska 28 2 8 1 12 3 20 13 87

Teknik 28 10 13 23 100


Det finns elever som väntar på utredning. De som är utredda och behöver extra stöd har rätt till att få mer hjälp, samtidigt som lärarna behöver fler verktyg. Det är viktigt att sätta in resurserna tidigt. Skillnaden mellan pojkars och flickors måluppfyllelse är marginell.

Nationella prov

Bygger på genomsnittlig provbetygspoäng. Den högsta möjliga provbetygspoängen är 20 poäng

(betyget A) och det lägsta är 0 poäng (betyget F). (Röd markering innebär ett lägre resultat. Grön

markering innebär ett högre resultat.)

21

Svanstein skola Diamanten åk 6

Svanstein skola Diamanten åk 9:

Ämne 2016 2017

Ma 12,1 13,3

Sv 10,3 14,4

En 8,75 18,3

Ämne 2016 2017

Ma 13,9 12,1

Sv 17,5 13,8

En 17,1 17,5

22

Resultat Gäg vt 2016, sv, eng och ma

23

24

Gymnasieskolan - Meritvärde slutbetyg

Resultat för avgångselever till vilka räknas elever med gymnasieexamen eller studiebevis som

omfattar minst 2500 betygssatta poäng (betygen F-A)

2015 Flickor Pojkar Samtliga

Slutbetyg 16,4 14,5 15,0


Slutbetyg 15,7 14,3 15,0


Slutbetyg 16,3 (riket 15)

13,5 (riket 13,7)

14,4 (riket 14,3)


Slutbetyg 16,7 (riket 14,9)

12,8 (riket 13,6)

14,9 (riket 14,4)

25

Vuxenutbildning – Kunskapsresultat

26

27

28

Uppföljning av åtgärdsplan för 2017 – processer på förvaltningsnivå

Nedan presenteras de processer tillika aktiviteter (tabell 1) som planerades för 2017 inom ramen för

det systematiska kvalitetsarbetet samt uppföljning av processerna.

Process Åtgärd Uppföljning

Utveckling och lärande -

kunskaper

Likvärdighet i pojkar och

flickors lärande

Fortsatt elevdelaktighet

Dialog i arbetslag/konferens

Särskild uppföljning av betyg

KULsmedjan, klassråd,

klassrum, husmöten

genomfört

Dialoger har skett regelbundet

Särskild uppföljning

genomförd

Nyanländas lärande Kompetensutveckling -

språkutvecklande arbetssätt

Särskild uppföljning betyg

Avslutades april 2017

Särskild uppföljning

genomförd

Elevhälsoarbetet utifrån ett

hälsofrämjande perspektiv

Projekt

Fokusområde vår 2017

Avslutas juni 2017 Ny ansökan

inlämnad sept 2017

Rapportering nämnd juni 2017

Bedömning och betyg Per Måhl – kompetensutveckling

Kompetensutveckling/samverkan,

dialog mellan enheter

Genomfört

Genomfört i enlighet med

antagen 3-årsplan för

kompetensutveckling

Språkutveckling Läslyft Svanstein Genomfört

Kollegialt lärande Lärstämma 2017 Genomfört

Utvecklingsarbete inom NO-

ämnen/teknik/data

NTA – lådor

Makerspace

Programmering, datalogiskt

tänkande

Genomfört

Genomfört

Fortsatt utveckling

Ökad samverkan förstelärarna Regelbundna träffar

Utvecklingsråd

Genomfört

Barns och elevers inflytande

Elevinflytande i

undervisningen/skolutveckling

utifrån elevperspektiv

Arbete i KULsmedjan på

Svarträvens skola högstadiet

(lärare och elever)

Genomförs med regelbundna

träffar

29

Organisera för lärande

Förskoleklass och

fritidsverksamhet

organisation

Förändring av organisation och

verksamheternas innehåll och

struktur

Fortsatt arbete

Från musikskola till

kulturskola

Arbete enligt utvecklingsplan

Arbetslag/mentorskap Ny organisation ht 2017 Pågående

Systematiskt kvalitetsarbete Fortsatt förbättringsarbete Genomfört på enhetsnivå

30

Utvärdering av Barn- och utbildningsnämndens prioriterade

utvecklingsområden 2017

En framgångsfaktor för det systematiska kvalitetsarbetet är att det finns en regelbunden dialog

mellan politiker och tjänstemän där olika perspektiv och kunskaper om verksamheterna synliggörs.

Med denna dialog som grund har huvudmannen utifrån tidigare slutsatser i det systematiska

kvalitetsarbetet beslutat om prioriterade utvecklingsområden i den övergripande processen för

2017. I arbetet med dessa utgår vi ifrån tre sammanfattande områden:

Undervisning och lärandemiljö anpassas till individens behov oavsett kön, för att uppnå

likvärdiga förutsättningar för måluppfyllelse

Barn- och elevhälsoarbetet utgår från ett hälsofrämjande perspektiv

Nyanländas lärande utgår från individuella förutsättningar och nationella riktlinjer

Mål Mått/indikatorer Resultat 2017

Nyanländas lärande Högre meritvärde i åk 9 än

2016

Målet ej uppnått. Medelvärdet

har sänkts från 85,7 till 80 p.

Ett stort antal elever saknar

helt skolbakgrund eller har

väldigt kort skolbakgrund. Alla

har nått betyg i några praktiska

ämnen.

Elevhälsoarbete utifrån

individperspektiv

Målsättningarna i

Handlingsplan för Elevhälsan i

Övertorneå kommun 2016-

2017 nås

Samtliga mål ej uppfyllda.

Utvecklingsarbete pågår och

har intensifierats.

Likvärdighet mellan pojkars

och flickors måluppfyllelse

Utplaningen mellan pojkars

och flickors resultat fortsätter

Målet uppnått.

31

Huvudmannens utvecklingsområde 1:

Nyanländas lärande Högre meritvärde i åk 9 än

2016

Målet ej uppnått. Medelvärdet

har sänk från 85,7 till 80 p.

Nästan samtliga elever har höjt

sina meritvärden. Ett stort

antal elever saknar helt

skolbakgrund eller har väldigt

kort skolbakgrund. Alla har

nått betyg i några praktiska

ämnen.

Förskolan verksamhetsåret 2016-2017

Inledning

Tidigare slutsatser i det systematiska kvalitetsarbetet:

Forskning visar att modersmålsstöd ger barnen större förutsättningar att lära sig ett nytt språk.

Modersmålsstödet i förskolan behöver stärkas och därmed uppnå en högre grad av måluppfyllelse

gentemot läroplanens intentioner. Det ger barnens möjligheter att bevara familjens ursprungsspråk

och samtidigt erhålla ett nytt språk.

Nulägesbeskrivning:

Av totalt 113 placerade barn i förskolan räknas 25 som nyanlända. När plats i förskolan erbjuds är det

viktigt att nyanlända finns i alla verksamheter för att i högre grad möjliggöra förutsättningarna för

integrationen. Förskolorna är en viktig socialarena där det erbjuds en möjlighet till integration för

barnen men även stödjande integrationsinsatser för familjerna i övrigtFör att förskolebarnen skall

integreras så fort som möjligt är språket den centrala delen i förskolan. Tecken som stöd och bilder är

viktiga pedagogiska redskap som används dagligen. Barn som kommer till en ny kultur när de är i

förskoleåldern, har den absolut största möjligheten att snabbt lära sig den nya kulturen och dess språk.

Barn lär av andra barn och av de vuxna pedagogerna utmanas de till en ständig språkutveckling. För

att synliggöra barnens lärande används bilder och filmer från den dagliga verksamheten som delges

de berörda vårdnadshavarna. Tolk anlitas både vid inskolning och vid utvecklingssamtalen med

vårdnadshavarna när så behövs.

22%78%

Arabiska Ryska Estniska Somaliska Burmesiska Farsi Turkiska Tigrinja Persiska Albanska

32

Överlag klarar förskolan att ge barnen det de behöver för sin utveckling, men upplevelsen är att de

nyanlända familjerna har svårigheter att komma in i vårt samhälle och den sociala gemenskapen. Det

händer att kulturer och kulturyttringar blir synliga i förskolans vardag, det som är vanligt i en kultur

blir något ovanligt och främmande i en annan. Så det är viktigt att hela tiden upprätthålla en öppen

dialog med vårdnadshavarna, där alla möjliga frågor är tillåtna att ställa.

Nulägesbedömning/analys:

Modersmål i förskolan behöver kvarstå som målsättning även nästa verksamhetsår.

Identifierade utvecklingsområden/mål:

Modersmålsstöd i syfte att berika barnens möjligheter att bevara familjens ursprungsspråk och samtidigt få ett nytt språk tillgodo.

Lpfö 98/16 Förskolan ska sträva efter att varje barn som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål.

Planerade åtgärder:

Fortsatta pedagogiska delgivningar av tips som appar, ljudböcker och annat digitalt stödmaterial på

de aktuella barnens modersmål. Ansvarig för pedagogiska utvecklingsprocessen är förskolechefen.

Underlag:

Förskolornas kvalitetsdokumentation samt de pedagogiska mötena.

Förskoleklassen Kristallen, Lågstadiet år 1-3 och fritidshemmet Regndroppen

Metod

Utvärderingen av verksamheten har skett genom personalens enskilda reflektioner, analys av

enkäter, och personalens kollektiva utvärdering av verksamhet och resultat.

Tidigare slutsatser i det systematiska kvalitetsarbetet

Elever i de yngre åldrarna, förskoleklass, tar till sig ett nytt språk, svenskan, relativt fort och har goda

möjligheter att klara den svenska skolan. De som inte varit i Sverige någon längre tid, mindre än 2- 3

år, har svårt att klara målen i år 3. Språkförbistring, brist på anpassat material och svårighet att få

tolkhjälp i akuta situationer gör arbetssituationen påfrestande och kvaliteten lidande.

Nulägesbeskrivning

Elever i åldrarna 6 till 10 år placeras tillfälligt, efter inskrivningssamtal och en enklare kartläggning,

direkt in i årskurserna F-klass till år 3. I normalfallet placeras de i årskursen under den normala för

åldern. För skolpliktiga elever genomför vi inom två månader kartläggning med skolverkets

kartläggningsmaterial. Efter den kartläggningen tas ställning till en permanent placering.

De nyanlända kan endast sitt modersmål och många gånger kan även deras föräldrar bara sitt

modersmål. Det ställer stora krav på personalen som klara sin uppgift trots språkförbistring. Viss

hjälp finns att få i form av telefontolk, i undantagsfall hjälp av någon svenskkunnig nyanländ som

varit här några år, samt en översättningsapp.

33

Eleverna följer undervisningen som sker på svenska men får även stöd och undervisning i svenska

som andra språk. Studiehandledning på modersmål samt modersmålsundervisning förekommer på

persiska.

Nulägesbedömning/analys

Elever i de yngre åldrarna, förskoleklass, tar till sig ett nytt språk, svenskan, relativt fort och har goda

möjligheter att klara den svenska skolan. De som inte varit i Sverige någon längre tid, mindre än 2- 3

år, har svårt att klara målen i år 3. En reflektion man gjort på fritidshemmet är att allt eftersom det

blivit fler nyanlända har kunskaperna i svenska försämrats. Detta beror troligtvis på att man inte är

lika hänvisad till svenskan då man har kamrater med samma modersmål i större utsträckning än

tidigare.

Språkförbistring, brist på anpassat material och svårighet att få tolkhjälp i akuta situationer gör

arbetssituationen påfrestande. De nyanlända är samtidigt en belastning, på grund av den starkt

ökade arbetsbelastning de medför, och en tillgång för att de berikar oss med nya kunskaper och

perspektiv samtidigt som undervisningen utmanas och utvecklas. De har gjort att ord och begrepp

förklaras med utförligt än tidigare och att fler vågar fråga, det har blivit mer samtal och ordförrådet

har ökat hos alla elever.


Få alla nyanlända att klara målen för åk 3.

Planerade åtgärder

Fortsätta med och om möjligt utöka och utveckla undervisningen i svenska som andra språk. Att

tillsammans med sva-lärarna hitta lämpliga läromedel, t.ex. digitala läromedel och övrig material för

undervisningen. Försöka utöka studiehandledning på hemspråk och modersmålsundervisning till fler

språk. Försöka få alla nyanlända elever i lågstadieåldern att gå på fritidshem för att stimulera

utvecklingen av det svenska språket.

Grundskola

Svarträvens skola åk 4-9

Tidigare slutsatser i det systematiska kvalitetsarbetet: Under förra läsåret 2015/16 kom det många nyanlända elever till Svarträvens skola. Majoriteten av eleverna var ensamkommande barn, men även familjer anlände till asylboendet på Hotell Tornedalia eller kom som anhöriginvandrare. Det innebar att skolan och personalen behövde ställa om sig snabbt för att kunna ta emot många nyanlända. Då identifierades dessa utvecklingsområden: * Rutinerna i mottagandet av de nyanlända eleverna behöver fastställas. Kartläggning av elevernas kunskaper och erfarenheter enligt Skolverkets kartläggningsmaterial ska organiseras. Den ska ske på elevens starkaste språk. * Utveckla studiehandledningen på modersmål * Kompetensutveckling för lärare i språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt * Elevhälsans arbete med de nyanlända eleverna bör utvecklas.

34

Nulägesbeskrivning: Var är vi? Under läsåret har de flesta utvecklingsområdena åtgärdats, men det finns fortfarande områden som behövs ses över och utvecklas. Under innevarande läsår har det inte kommit så många nyanlända elever, och därmed har situationen stabiliserats och arbetsron blivit större. Några elever har flyttat på grund av att asylboendet på Hotell Tornedalia har avvecklats i februari. Grundskolan har en stor andel nyanlända elever. På mellanstadiet är det 10 elever (11,9%) och på högstadiet är det 30 elever (26,8%). Med nyanlända elever menas elever som gått högst 4 år i svensk skola. Dessutom finns det elever med utomnordisk bakgrund som inte längre räknas som nyanlända, men som fortfarande är i behov av t.ex. undervisning i SVA, svenska som andraspråk. I åk 4-6 direktintegreras de nyanlända eleverna i svenska klasser. SVA-lärare fungerar som resurs i klassrummet, men arbetar också i mindre grupper med SVA. I åk 7-9 finns 20 elever inskrivna i förberedelseklass medan 10 elever är helt integrerade i ordinarie klasser. Enligt skollagen får elever undervisas delvis i förberedelseklass under högst två år. Rutiner för mottagandet av de nyanlända eleverna har fastställts. Det gäller t.ex. den obligatoriska kartläggningen av elevernas kunskaper enligt Skolverkets kartläggningsmaterial, att undervisningen utgår från kartläggningen, beslut om prioriterad timplan och beslut om SVA-undervisning. En säkerställning har skett så att skolan följer Skollagen när det gäller arbetet med de nyanlända eleverna. Det har anställts en studiehandledare i ökad omfattning. Det förekommer nu studiehandledning några timmar i veckan på dari/persiska, arabiska, somaliska och tigrinja, vilka är våra största språk. En prioritering har genomförts, så att studiehandledaren arbetar mest med de äldsta eleverna, då de oftast har ämneskunskaper med sig från sitt hemland. Till viss del erbjuds studiehandledningen som läxhjälp efter skoltid. SVA-assistententstjänsten i åk 7-9 har också utökats, så att skolan kan erbjuda stöttning på svenska när eleverna läser ämnen i ordinarie klasser i ämnena matematik, no- och so. SVA-assistenten följer även med och stöttar eleverna de första gångerna när de kommer från förberedelseklass till ordinarie klass i nya ämnen. Handledningen sker i form av resurs på lektionerna samt vissa studiehandledningspass, både under skoldagen och efter skoldagens slut. Under detta läsår har det prövats att lägga in ämneslärare som har arbetat med förberedelseklasseleverna i åk 7-9 i bild, engelska, matematik, slöjd och hemkunskap. Tanken är att de ska förberedas inför att följa ordinarie klasser, lära sig grundläggande ord och begrepp. Men det kan också användas som extra stöttning i ämnena när de redan följer i ordinarie klasser i ämnet. Inläsningstjänst på modersmål, alltså svenska läroböcker som är inlästa på modersmål, används flitigt, speciellt på mellanstadiet. Det är en stor hjälp för nyanlända elever att få förklaring till lärobokstexten på sitt eget modersmål. Då kan eleven utveckla sina ämneskunskaper samt svenskan och sitt eget modersmål parallellt. Kontinuerligt lyfts de nyanlända elevernas skolsituation i olika forum, på arbetslagstid och vid klasskonferenser. Lärare möter eleverna utifrån elevernas behov och gör extra anpassningar i sin egen undervisning. Pedagogiska kartläggningar och utredning om särskilt stöd har gjorts när behov har funnits och elevhälsan har kopplats in i vissa fall. Under sommaren ordnas lovskola, och den har varit populär bland nyanlända elever. Ett antal nyanlända elever, speciellt ensamkommande barn, mår dåligt och har relativt hög frånvaro från skolan. Skolan arbetar med uppföljning tillsammans med god man och boendepersonal samt

35

kopplar in Norrbus i vissa fall med dessa elever. Nyligen har kuratortjänsten utökats med 50%, vilket är glädjande. Samtliga lärare i åk 4-9 och på gymnasiet har deltagit i en omfattande fortbildningsinsats under läsåret i språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. Utbildningssamordnare och SYO informerar de nyanlända eleverna om det svenska skolsystemet. Studiebesök ska ordnas på IMSPR för de elever som är aktuella för att fortsätta där till hösten. En ny utbildningssamordnare 100%, delad tjänst på gymnasiet och högstadiet i Övertorneå, har anställts. Hon har ett mer elevcoachande uppdrag än i det tidigare samordnaruppdraget. Hon har en viktig roll i att förklara det svenska skolsystemet, upprätta individuella studieplaner tillsammans med SYV, motivera eleverna till studier och diskutera framtida yrkesval. Det finns även en utbildningssamordnare med 30% tjänst i kommunen som har ett mer övergripande perspektiv, med t.ex. organisation och utvecklingsarbete.

36

Meritvärdena under ht 16 har ökat jämfört med meritvärdena för de nyanlända eleverna vt 16.

Medelvärdet har höjts från ca 85,7 till ca 102 poäng. Nästan samtliga elever har höjt sina

meritvärden, några elever med över 100 poäng. Fler elever än tidigare läser so- och no- ämnen. OBS!

Elever som kommit nyligen, i november och december, och bara läser SVA i förberedelseklass finns

inte med i statistiken.

För några terminer sedan låg meritvärdet på 50 p, se jämförelsen i diagrammet ovan. Två nyanlända

elever var behöriga för nationella gymnasieprogram inför höstterminen 2016. 8 elever från

Svarträvens skola åk 9 fortsatte sina studier på Språkintroduktionsprogrammet på

Gränsälvsgymnasiet, och två elever tillsammans med sina vårdnadshavare/god man att ansökte om

att gå om årskurs 9. Anledningen till att så få kommer in på nationella program är kravet på

godkända betyg i svenska/SVA och matematik. Engelskan kan de nyanlända eleverna få dispens från.


Bedömning är att rutiner och organisationen kring de nyanlända eleverna fungerar på ett

tillfredsställande sätt i åk 7-9. Lärarna uttrycker att de är nöjda, alla vet vad som gäller och vi ser att

meritvärdena går uppåt. Däremot behöver rutinerna och organisationen ses över när det gäller

elever som kommer till åk 4-6. Rutinerna uppfyller Skollagens krav, men lärarna upplever att det är

svårt att hinna med eleverna när de direktintegreras i ordinarie klasser. SVA-undervisning och resurs i

SVA finns, men eventuellt behöver den organiseras i en förberedelseklass.

Att elever i förberedelseklassen fått undervisning av ämneslärare i förberedande grupper i bild, hkk,

slöjd, musik, matematik och engelska har av berörda lärare upplevts som en positiv åtgärd.

Utvärdering med eleverna ska genomföras vid terminens slut.

Måluppfyllelsen i so- och no-ämnen i åk 7-9 har ökat markant de senaste terminerna och det beror

troligen på att lärarna arbetar mer språkutvecklande i alla ämnen, att lärarassistenterna har en stor

betydelse i stöttningen på svenska i de olika ämnena och att studiehandledningen på modersmål har

utvecklats en del. Det finns även ett utökat arbetslag kring de nyanlända eleverna än det tidigare

gjort, eftersom fler ämneslärare träffar de nyanlända eleverna och det blir naturligt att diskutera hur

man hjälper dem på bästa sätt tillsammans med såväl SVA-lärare som SVA-assistenter.

Måluppfyllelsen i idrott har också ökat över tid, vilket beror på att vi erbjuder extra simundervisning.

37

Måluppfyllelsen i ämnena SVA, matematik och engelska är låga. När det gäller SVA får man räkna

med att det är svårt för eleverna att uppnå alla kriterier för måluppfyllelse i åk 9 på kort tid.

Majoriteten av eleverna har varit 0,5-3 år i Sverige och man räknar med att det kan ta upp till 6-8 år

att lära sig skolspråket. I matematik är många elever på nybörjarnivå när de kommer och behöver

först träna på grunderna. I engelska gäller det i ännu högre grad än i matematik.

Identifierade utvecklingsområden/mål: Vart ska vi?

* Rutinerna i mottagandet och organisationen av undervisningen på mellanstadiet för nyanlända

elever.

* Fortsätta med att utveckla studiehandledningen på modersmål

* Ökat behov av hjälp från elevhälsan

Planerade åtgärder: Hur gör vi?

Rutinerna i mottagandet och organisationen av undervisningen för de nyanlända eleverna på

mellanstadiet ska ses över. Studiehandledningen på modersmål kan fortsätta att utvecklas, så att

den blir ännu mer effektiv, genom ökad en samplanering med ämneslärare/SVA-lärare. Det finns ett

ökat behov av hjälp från elevhälsan kring nyanlända elever i behov av särskilt stöd, t.ex. dyslexi. Det

finns även behov av att hjälpa elever som mår dåligt.

Diskussion/analys:

I förändringsarbetet med att utveckla de nyanländas lärande har vi utgått från Skolinspektionens fem

framgångsfaktorer (Ur Skolinspektionens övergripande rapport Utbildningen för nyanlända elever,

2014:3)

* Kartläggning av elevens kunskaper och erfarenheter

* Anpassa undervisningen utifrån kartläggningen

* Studiehandledning på modersmål

* Språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen

* Gemensamma strategier i arbetslaget

Utbildningssamordnaren har intervjuat nyanlända elever som gått skola ca 2 år i Sverige. Deras

framgångsfaktorer för att lyckas i skolan är:

* Skaffa svenska kompisar

* Läsa i svensk klass


Utbildningssamordnaren har även använt sig av Skolverkets nulägesanalys som ingår i

samordnaruppdraget för att analysera vilka delar vi behöver utveckla. Nulägesanalysen är utarbetad

utifrån Skolverkets allmänna råd om nyanlända elever samt framgångsfaktorer som Skolinspektionen

har identifierat.

Slutsatser med analys Hur blev det?

Underlag: Statistik över meritvärden i åk 6-9, intervjuer med elever och lärare, medverkan på SVA-

teamets möten 1 gång per månad. Skolverkets nulägesanalys.

38

Svanstein skola Diamanten

Inledning

Under läsåret 2015/16 kom många nyanlända elever till Svansteins skola Diamanten, då ett tillfälligt

asylboende öppnade i Juoksengi hösten 2015, samt att några elever placerades i ett familjehem i

närområdet. Skolan har tidigare haft någon enstaka nyanländ elev, så det blev en relativt ny

erfarenhet för skolan. Mottagandet organiserades i huvudsak enligt samma modell som i Övertorneå.

I november 2016 avvecklades boendet i Juoksengi, så nu har vi endast två nyanlända elever kvar. Det

var ett hårt jobb när det stora antalet nyanlända elever kom till skolan hösten 2015, men det var

också en stor sorg när boendet avvecklades och eleverna flyttade.

Tidigare slutsatser i det systematiska kvalitetsarbetet:

Förra läsåret identifierade vi följande utvecklingsområden:

* Rutinerna i mottagandet av de nyanlända eleverna ska fastställas.

* Kartläggning av elevernas kunskaper och erfarenheter enligt Skolverkets kartläggningsmaterial ska

organiseras. Kartläggningen ska ske på elevens starkaste språk.

* Studiehandledning och modersmålsundervisning på dari/persiska

* Lärarna behöver verktyg för att möta de nyanlända eleverna, t.ex. kompetensutveckling i språk-

och kunskapsutvecklande arbetssätt.

* Organisation av SVA-undervisningen

Nulägesbeskrivning: Var är vi?

Vid höstterminens start 2016 hade vi 8 nyanlända elever i förskoleklass - åk 8. I november 2016

flyttade de flesta eleverna och nu har vi två elever kvar. Pojkarna är placerade i åk 6 och 8 och har

dari som modersmål. När eleverna började på skolan organiserades undervisningen i

förberedelseklass för dem. Från och med höstterminens start har eleverna följt undervisningen i

ordinarie klass under den största delen av tiden, och har fått SVA-undervisning ca 1 h per dag under

höstterminen och 3 h per vecka under vårterminen. SVA-läraren har arbetat med att stötta eleverna

på svenska när de har läst ämnen i klass.

Eftersom de nyanlända eleverna är så få integreras de på ett naturligt sätt i ordinarie klass. De

nyanlända elevernas skolsituation lyfts kontinuerligt fram i olika forum, på arbetslagstid och vid

klasskonferenser. Lärare möter eleverna utifrån deras behov och gör extra anpassningar i sin egen

undervisning.

Rutiner har utarbetats och fastställts för mottagandet av de nyanlända eleverna, men eftersom det

inte kommit nya elever till skolan under detta läsår har det inte varit aktuellt att t.ex. göra

kartläggningar.

Det finns inte någon studiehandledning på modersmål eller modersmålsundervisning i dari/ persiska i

dagsläget, eftersom vi har svårigheter med att rekrytera studiehandledare/ modersmålslärare.

Inläsningstjänst på modersmål, alltså svenska läroböcker som är inlästa på modersmål används. Det

39

är en stor hjälp för nyanlända elever att få förklaring till lärobokstexten på sitt eget modersmål. Då

kan eleven utveckla sina ämneskunskaper samt svenskan och sitt eget modersmål parallellt.

Lärare i F-klass-åk 5 har deltagit i läslyftet under läsåret, och där fått fortbildning i bland annat språk

och kunskapsutvecklande arbetssätt. En lärare som undervisar i åk 6-9 har deltagit i en omfattande

fortbildningsinsats under läsåret i språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt tillsammans med lärare

i Övertorneå.

Två nyanlända elever från Svansteins skola Diamanten åk 9 gick över till

Språkintroduktionsprogrammet på Gränsälvsgymnasiet. Anledningen till att så få kommer in på

nationella program är kravet på godkända betyg i svenska/svenska som andraspråk och matematik.

Engelskan kan de nyanlända eleverna få dispens från. Vi redovisar inte några resultat eftersom vi

bara har två nyanlända elever på skolan.


Skolan bedömer att rutiner och organisationen kring de nyanlända eleverna fungerar på ett

tillfredsställande sätt på Svanstein skola Diamanten. Rutinerna uppfyller Skollagens krav.

Lärarna har fått mer rutin att arbeta med de nyanlända eleverna och anpassar undervisningen till den

enskilda elevens behov. Det har blivit en ökad arbetsro under läsåret, när det inte har kommit nya

elever.

Fortbildningen i språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt och läslyftet är något som lärarna kan

tillämpa i arbetet med samtliga skolans elever, eftersom alla elever har nytta av att man förklarar ord

och begrepp på ett utförligt sätt.

Det har varit en framgångsfaktor att använda SVA-läraren till att stötta eleverna i klass.

Identifierade utvecklingsområden/mål: Vart ska vi?

* Rekrytera studiehandledare och modersmålslärare på dari/persiska


* Information om det svenska skolsystemet

Planerade åtgärder: Hur gör vi?

* Rekrytera studiehandledare och modersmålslärare på dari/persiska


* Utbildningssamordnaren ska informera de nyanlända eleverna om det svenska skolsystemet

40

Diskussion/analys:

I förändringsarbetet med att utveckla de nyanländas lärande har skolan utgått från Skolinspektionens

fem framgångsfaktorer (Ur Skolinspektionens övergripande rapport Utbildningen för nyanlända

elever, 2014:3)

* Kartläggning av elevens kunskaper och erfarenheter

* Anpassa undervisningen utifrån kartläggningen


* Språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen

* Gemensamma strategier i arbetslaget

Utbildningssamordnaren har intervjuat nyanlända elever som gått skola ca 2 år i Sverige. Deras

framgångsfaktorer för att lyckas i skolan är:

* Skaffa svenska kompisar

* Läsa i svensk klass


Utbildningssamordnaren har även använt sig av Skolverkets nulägesanalys som ingår i

samordnaruppdraget för att analysera vilka delar vi behöver utveckla. Nulägesanalysen är utarbetad

utifrån Skolverkets allmänna råd om nyanlända elever samt framgångsfaktorer som Skolinspektionen

har identifierat.

Underlag:

Statistik över meritvärden i åk 6-9, intervjuer med elever och lärare, arbetsplatsträffar, Skolverkets

nulägesanalys.

Gymnasieskolan

Inledning

Arbetet med att skapa goda förutsättningar för de nyanländas lärande är en pågående

process där det provas och utvärderas kontinuerligt. Detta arbete har kommit en bra

bit på vägen för att skapa de goda förutsättningarna, men ständigt upptäcks vad man

behöver göra annorlunda.


Under förra läsåret 2015/16 kom det många nyanlända till Gränsälvsgymnasiet. Det

innebar att skolan och personalen behövde ställa om sig snabbt för att kunna ta emot

de många nyanlända. Då identifierades dessa utvecklingsområden:

● Få elever på IMSPR når behörighet för att komma in på nationella program.

● Elever som närmar sig 20 år och inte kommer in på nationella program på gymnasiet

● Studiehandledning på modersmål behöver utvecklas

41

● Kartläggning behöver organiseras och individuella studieplaner upprättas.

Individuella studieplaner på kort- och lång sikt ska förtydligas. Det är viktigt att göra

individuella samtal och planering inför nästa läsår i god tid.

● Kompetensutveckling i Språkutvecklande arbetssätt för alla undervisande lärare

● Integration - alla elever ska kunna vara delaktiga i gemensamma aktiviteter utan att

språket är ett hinder.

● Eleverna på IMSPR har ofta hög frånvaro, de har stort behov av Elevhälsan mestadels

att få prata om deras livssituation och vad de har i bagaget.

● Elever i behov av särskilt stöd

● Rekrytera behöriga SVA-lärare och ämneslärare

Nulägesbeskrivning

Under nuvarande läsår har flera av utvecklingsområdena realiserats, medan en del

fortfarande är utvecklingsområden. Det har blivit en annan arbetsro under läsåret och

man har kunnat fokusera på att få organisationen att sätta sig.

På gymnasieskolan tillsammans med grundskolan genomförs för närvarande en stor

kompetensutvecklingssatsning vad gäller det språkutvecklande arbetet, för samtliga

lärare. Vi lyfter kontinuerligt i olika forum IMSPR-elevernas skolsituation. Pedagogiska

kartläggningar har genomförts och elevhälsan har kopplats in. Lärare gör extra

anpassningar. På, i princip, alla lektioner finns en resursperson som stöttar med

språket. Kuratortjänsten har utökats med 50%.

När det är möjligt används studiehandledare. Läxhjälp och lovskola ordnas för de

nyanlända. Även extra undervisning i musik erbjuds för de elever som börjar närma sig

gymnasiebehörighet. Lärarna ges möjlighet att tillsammans lyfta de nyanländas

lärande på gemensam mötestid. IMSPR-elever har, tillsammans med SVA-lärare, med

framgång deltagit i UF- arbetet och den lokala mässan. Eleverna åker på regional UF-

mässa tillsammans med de andra åk 2 eleverna på gymnasiet i slutet av mars.

Undervisningen har organiserats i olika steg för eleverna som kommer till IMSPR. Vid

inskrivningssamtalet görs en första kartläggning av elevernas skolbakgrund. Om de har

gymnasiebetyg med sig skickas de in till UHR (Universitet- och högskolerådet) för

validering. I vissa fall kan eleverna göra prövning i något ämne. Till att börja med läser

eleverna SVA, och sedan planeras undervisningen individuellt efter elevernas behov.

Vid detta tillfälle görs en första individuell studieplan.

Elever som inte har så mycket skolbakgrund följer följande steg: När de kommer har de

enbart SVA-undervisning under en kortare period. Steg 1 innebär grundskoleämnena

SVA, Ma, Eng, Mu, Idh, Bd. När eleverna klarat av de praktiska ämnena läggs so

och/eller no-ämnen till i steg 2.

Lärarna i de olika ämnena ansvarar för att kartlägga elevernas kunskaper för att kunna

möta eleverna utifrån den nivå de befinner sig på. Ett utvecklingsområde är att

eleverna ska få visa sina kunskaper på sitt starkaste språk, vilket inte görs idag. Om det

hade funnits tillgång till studiehandledare på modersmål i större utsträckning är nu

skulle det vara lättare. Eventuellt kan även Skolverkets kartläggningsmaterial användas

med hjälp av telefontolk.

42

I slutet av vårterminen genomför utbildningssamordnare och SYV individuella samtal

med eleverna, med tolk för de som behöver. Under samtalet diskuteras elevernas

förmågor, intresse och framtidsplaner. En individuell studieplan utformas utifrån det.

Planen ligger även till grund för tjänstefördelning och organisation inför nästa läsår.

Ett arbeta har genomförts med att ta fram mer flexibla lösningar och se nya

möjligheter för eleverna på IMSPR, i enlighet med Skollagen och

gymnasieförordningen, så att eleverna inte fastnar i sina studier. Elever som redan

klarat av grundskoleämnen kan läsa gymnasiekurser i vissa ämnen, eller kombinera

IMSPR med praktik för att höja motivationen. I år har det även funnits elever som läst

yrkeskurser på Utbildning Nord i kombination med IMSPR. Någon elev har antagits till

introduktionsprogrammet preparand och kompletterar ett grundskolebetyg som

saknas samtidigt som eleven följer ett nationellt program.

Gränsälvsgymnasiet har drygt 60 nyanlända elever. Idag finns 52 elever inskrivna på

IMSPR och 10 elever följer nationella program på gymnasiet. Eleverna på nationella

program fördelar sig på Naturvetenskapligt program (4 elever), Ekonomiprogrammet

(3 elever), Handels- och kontorsprogrammet (1 elev) samt Vård- och

omsorgsprogrammet (3 elever). SVA-undervisningen är organiserad i fem olika nivåer,

matematiken i tre nivåer och engelskan i fyra nivåer. När det gäller tjänster på IMSPR

är det fem heltidstjänster inom SVA och deltidstjänster i matematik, engelska, musik,

idrott, bild, hemkunskap, no-ämnen samt so-ämnen. Dessutom har vi resurspersoner

som stöttar eleverna i de olika ämnena.

Studiehandledning på modersmål, några timmar i veckan, finns på arabiska, tigrinja

och dari/persiska. I dagsläget saknas studiehandledning på somaliska, som är ett av de

största språken.

Måluppfyllelse i grundskoleämnen på IMSPR 2015-2017.

På vårterminen 2016 hade gymnasiet 60 elever som läste SVA, 20 elever läste

matematik och engelska. En handfull elever läste musik, idrott, bild, slöjd och no-

ämnen. En elev läste so-ämnen och teknik. Måluppfyllelsen har ökat jämfört med

vårterminen 2015 i de flesta ämnena. Störst är ökningen i engelska. I de andra ämnena

är det få elever som har läst dem, så det går inte att dra några slutsatser av det.

Ämnen Vt 15 Vt 16 Vt 17

Ma 50 40 27

Eng 15 42 13

Bi 50 100 0

Fy - 100 -

Ke - 100 -

Bd 100 100 38,2

Mu 100 100 69

Ge 0 100 0

43

Hi 0 100 -

Re - 100 -

Sh 0 100 -

Slöjd - 67 -

Tk - - -

Hkk - 0 56

Id 100 100 42

SVA 0 10 7,3

Ämnen läsåret 2016/17

Under innevarande läsår har gymnasiet betydligt fler elever som läser olika ämnen. I

SVA är det 52 elever, ca 45-50 elever läser matematik och engelska, ca 45 elever läser

musik, idrott och bild, 15 elever läser biologi, 10 elever läser Hkk, 7 elever läser

geografi.

Behörighet till nationella program

6 elever som gick IMSPR förra läsåret blev behöriga till nationella program, två av

dessa genom PRIV, eftersom de fått dispens från engelska. 2 elever från åk 9 på

Svarträvens skola var behöriga till nationella program, men den ene valde att läsa på

gymnasiet i Kalix.

Övervägande delen av de nyanlända eleverna som följer nationella program har god

måluppfyllelse. Dessa elever har varit mellan 1,5 och 4 år i Sverige.

Behörighet och intag inför höstterminen 2016

8 elever som gått ut 9:an på Svarträvens skola samt två elever från Svanstein skola

diamanten skrevs in på IMSPR, eftersom de var nyanlända och saknade behörighet till

nationella program.


Språkintroduktion har genomgått mycket stora organisationsförändringar inför detta

läsår. Eleverna har tillgång till fler grundskoleämnen, de har längre skoldagar och har

möjlighet att utveckla svenskan och ämneskunskaperna parallellt. Det finns numera ett

större arbetslag som arbetar med dessa elever, i och med att nästan alla skolans lärare

i någon mån har undervisning med nyanlända elever. Klassmöten har genomförts, där

elevernas behov diskuteras. I och med att SVA-lärare och andra resurspersoner deltar

på lektioner tillsammans med ämneslärare blir det även en naturlig arena för ett ökat

samarbete kring de nyanlända eleverna. De nyanlända ungdomarna är en mycket

heterogen grupp elever med helt olika bakgrund och förmågor, vilket ställer stora krav

på pedagogerna som tar emot dem.

44

I år har SFI varit stationerad på Folkhögskolan och tack vare det har det inte varit

problem med lokaler vilket det var under förra läsåret. Vi har bara fått en handfull nya

elever under läsåret och det har bidragit till en betydligt lugnare arbetssituation än

tidigare.

Vi har fortfarande problem med att rekrytera behöriga SVA-lärare och bildlärare. Vi har

kunnat erbjuda studiehandledning på modersmål i något större omfattning och i fler

språk än tidigare.

En ny utbildningssamordnare 100%, delad tjänst på gymnasiet och högstadiet i

Övertorneå har anställts. Hon har ett mer elevcoachande uppdrag än i det tidigare

samordnaruppdraget. Hon har en viktig roll i att förklara det svenska skolsystemet,

upprätta individuella studieplaner tillsammans med SYV, motivera eleverna till studier

och diskutera framtida yrkesval.

Det finns även en utbildningssamordnare med 30% tjänst i kommunen som har ett mer

övergripande perspektiv, med t.ex. organisation och utvecklingsarbete.

Rutiner för mottagandet av nyanlända elever med t.ex. inskrivningssamtal, validering

och prövning av betyg, upprättande av individuella studieplaner samt organisation av

språkintroduktionsprogrammet finns nu fastställda. Planeringen inför nästkommande

läsår, med t.ex. tjänstefördelning och schema, görs i god tid eftersom det nu görs i

slutet av vårterminen och utgår från de individuella studieplanerna. Kartläggning av

elevernas kunskaper sker i alla ämnen, men det sker dock inte på det starkaste

språket.

Eleverna har nivågrupperats i flera ämnen, vilket är nödvändigt då de nyanlända

elevernas skolbakgrund är så varierande. Det är viktigt att möta eleverna med

uppgifter på rätt nivå för att största möjliga utveckling ska ske.

Identifierade utvecklingsområden

● Behov av att få eleverna snabbare igenom grundnivå: hk, musik, bild - ex samarbete

med kulturskolan, erbjuda extra undervisning.

● Ytterligare språklig stöttning när de läser olika ämnen - studiehandledning.

● Att arbeta med hälsofrämjande insatser.

● Att ge eleverna möjligheten att visa sina kunskaper på sitt starkaste språk

● Modersmålsundervisning.

● Att ytterligare förbättra integrationen av nyanlända på skolan.


Gränsälvsgymnasiet kommer att arbeta med ett hälsofrämjande projekt som riktar sig

till nyanlända tjejer. Det betyder inte att de andra eleverna är exkluderade från de

hälsofrämjande insatserna. Inom elevhälsan arbetar vi med de nyanlända individuellt

och ser till varje enskild elevs behov. De insatser som görs i stort på gymnasiet kommer

alla elever att få del av, dels vad gäller hälsofrämjande arbetet och elevhälsoarbetet. I

lärargruppen kommer vi fortsatt att ha möten kring de nyanländas lärande, samt med

språk- och kunskapsutvecklande arbetssättet i fokus. I stor omfattning som möjligt ska

45

kartläggningar göras på elevens starkaste språk, samt arbete ske tillsammans med

studiehandledare och modersmålslärare när det finns möjlighet.

Underlag

Betygsstatistik, intervjuer med elever och lärare, medverkan på SVA/SFI-teamets

möten. Skolverkets nulägesanalys av mottagandet av nyanlända i skolan har

genomförts och analyserats.

Bilaga: Revision- Integration av nyanlända

Svenska för invandrare – SFI

Se bilaga: Kvalitetsredovisning SFI Tornedalens folkhögskola

Huvudmannens utvecklingsområde 2

Elevhälsoarbete utifrån

individperspektiv

Målsättningarna i

Handlingsplan för Elevhälsan i

Övertorneå kommun 2016-

2017 nås

Samtliga mål ej uppfyllda.

Utvecklingsarbete pågår och

har intensifierats

Målsättning (Källa: Handlingsplan för Elevhälsan i Övertorneå kommun 2016-2017) - Upprätthålla ett välfungerande elevhälsoteam för hela kommunen där en tydlig ansvars- och rollfördelning skall finnas.

- Fortsätter att använda alla kompetenser effektivt för en gynnsam pedagogisk utveckling för barnen.

- Alla barn och elever inkluderas så långt som möjligt utifrån sina förutsättningar och behov.

- Vi arbetar främjande och förebyggande såväl på individ- som på gruppnivå så att insatserna sker tidigt och effektivt.

- Öka andelen elever som når målen och minska frånvaron.

- Förbättra trygghet, arbetsro samt fysisk och psykisk miljö.

- Fortsätta vår samverkan med både interna och externa parter (t ex myndigheterna). Läs vidare i bilaga: Elevhälsoarbete utifrån individperspektiv

46

Huvudmannens utvecklingsområde 3

Likvärdighet mellan pojkars

och flickors måluppfyllelse

Bibehålla utplaningen i

skillnader på grundskolan

mellan pojkars och flickors

resultat och måluppfyllelse

Målet uppnått.

Som ett led i det prioriterade arbetet med likvärdigt lärande för pojkar och flickor har flera insatser

gjorts under läsåret 2016/17. Exempel på detta är:

Särskilt fokus på kön i analysarbetet gällande kunskapsresultat

Presentation av sammanställningar gällande betygsresultat med fokus på flickor och pojkar

med tillhörande analyser för lärarna med efterföljande diskussioner, samtliga enheter

grundskola till gymnasium

KULsmedjan – skolutvecklingsgrupp med elever och lärare under ledning av

utvecklingsledare. I detta forum har likvärdighet i pojkars och flickors lärande behandlats och

elevernas perspektiv tas tillvara.

Återkommande pedagogiska samtal md lärare, skolledare och utvecklingsledare.

Förskolan

Inledning

Förskolornas område pojkar och flickor 2015-2016

Tidigare slutsatser i det systematiska kvalitetsarbetet Måluppfyllelsen i skolan ur ett könsperspektiv befinner sig inte i jämvikt och tidiga insatser behöver stärkas i syfte att komma tillrätta med problematiken. Nulägesbeskrivning: Var är vi? Förskolorna har sedan en längre tid arbetat med att erbjuda pedagogiska miljöer med utgång från ett lärandeperspektiv som inte är bundet till kön. Det har inneburit att rumsindelning och material har setts över och förändrats. I förskolan finns kunskap om betydelsen av ett medvetet pedagogiskt förhållningssätt till alla barn. Förskolan är en arena som når barn i tidig ålder och har därmed en möjlighet till tidig påverkan när det gäller intresse för att ta till sig ny kunskap. Nulägesbedömning/analys Förskolans har ett viktigt uppdrag att uppmuntra till lärande och nyfikenhet. Förskolorna bemöter barnet utifrån barnets behov och stödjer barnen i deras utveckling till att lära och utvidga sitt kunnande. Lärande i förskolan finns med i alla situationer som en dag kan innehålla. I det dagliga arbetet är pedagogerna viktiga förebilder. Ett nära och förtroendefullt samarbete mellan barn och personal är förutsättningen för att alla inblandade skall kunna utvecklas på ett optimalt sätt. Utmaningen är att stimulera allas inneboende drivkraft till inlärning och förmågor, till nytta för sig själv och andra. Inflytande och delaktighet samt demokratiska processer pågår ständigt. Barn i behov av

47

stöd/särskilda rättigheter diskuteras och åtgärdas fortlöpande. Metodiken och pedagogiken över lag vid förskolorna har utvecklats från ett könsperspektiv till att mer och mer vara individ- och grupp- relaterat.

Identifierade utvecklingsområden/mål: Vart ska vi? Gemensamma pedagogiska analyser och ständig fortbildning som verktyg för att utmana barnens förmågor till utveckling. Utveckla förskolornas förhållningssätt och reflektion så att det stärker förskolornas lärandekultur. Skapa ett verksamhetsinnehåll och en social gemenskap till syfte att bidra till en större självtillit och självkänsla hos alla inblandade individer. Samt att stödja små människor till ett lustfyllt lärande.

Planerade åtgärder: Hur gör vi? Vid de pedagogiska mötena processa utvecklingsarbetet framåt med hjälp av litteratur och egenreflektion i grupp. Pedagogiska möten som viktig arena för spridning av goda idéer. Underlag Förskolornas pedagogiska möten, kvalitetsrapporter och observationer. Samt aktuell forskning, för närvarande hämtas inspiration från James Nottinghams tankar om lärande.

Förskoleklassen Kristallen

Metod

Utvärderingen av verksamheten har skett genom personalens enskilda reflektioner, analys av

enkäter, och personalens kollektiva utvärdering av verksamhet och resultat.


De senaste åren har det inte varit någon större skillnad mellan könen när det gäller aktiviteter i

förskoleklass. På raster däremot ser man könsskillnader i valet av lekar.

Nulägesbeskrivning

När det gäller styrda aktiviteter i förskoleklassen och på fritids så är de könsneutrala.

På rasterna och vid fri lek ser man däremot skillnad på pojkar och flickors lekar. ”Klossrummet” har blivit ett ”pojkrum” med mer fysiska lekar. Det är tydligare könsskillnader i år än föregående år.


Arbetslaget har ”genusglasögonen” på sig och försöker att tänka medvetet på hur de uttrycker sig

när det gäller ”könsstereotyper”. Barnen deltar i alla aktiviteter oavsett vilken aktivitet det är, såsom

att sy, arbeta med lera, måla osv. Att pedagogerna har samma förväntningar eleverna oavsett kön

samt ställer höga krav och är konsekventa är nog också en faktor till att resultaten inte får

genusslagsida. Att det blir en större könsskillnad än tidigare vid fria aktiviteter och lekar beror nog till

stor del på att det är dubbelt så många pojkar som flickor i förskoleklassen.

48


Bryta mönstret med de fysiska fäktningslekarna. Att ge akt på oss själva så att vi inte omedvetet

hamna i ett könsstereotypiskt handlande i bemötande och undervisning.


Fortsätta med ”genusglasögon, höga förväntningar, krav och konsekvens” och att ständigt i

arbetslaget föra en dialog i arbetslaget kring hur vi bemöter pojkar respektive flickor.

Styra upp aktiviteterna i ”klossrummet” bättre så att det byggs istället för fäktas.

Diskussion/analys:

Arbetslaget på Kristallen ser inte skillnad mellan pojkars och flickors lärande och tänker inte i

termerna flickor/pojkar utan försöker utgå från varje enskild elevs kunskapsnivå och behov.

Fritidshemmet Regndroppen 16/17


De senaste åren har det inte varit någon större skillnad mellan könen när det gäller pedagogledda

aktiviteter på fritids. Vad gäller fria aktiviteter är det däremot skillnad på pojkars och flickors lekar. En

faktor som har gjort jämställdhetsarbetet mer komplicerat de senaste åren är att vi har många

nyanlända elever, med olika religioner och från olika kulturer som har olika syn på jämställdhet

mellan kvinnor och män.

Nulägesbeskrivning

När eleverna väljer ledda aktiviteter på fritids finns en viss men dock inte någon större skillnad mellan pojkar och flickor. När det gäller fria aktiviteter är det däremot skillnad på pojkar och flickors lekar. Men det är ändå så att pojkar och flickor leker mer med varandra nu än tidigare. Bland de nytillkomna eleverna kan vi märka att en del pojkar kan ha en respektlös attityd gentemot flickor.


Arbetslaget har genusglasögonen på sig och försöker att tänka medvetet på hur de uttrycker sig när

det gäller ”könsstereotyper”. Barnen deltar i alla ledda aktiviteter oavsett vilken aktivitet det är,

såsom att sy, arbeta med lera, måla osv. Att pedagogerna har samma förväntningar eleverna oavsett

kön samt ställer höga krav och är konsekventa är nog också en faktor till att resultaten inte får

genusslagsida. Fast pojkar och flickor leker mer med varandra nu än tidigare så kan vi vid fria lekar

och aktiviteter se en viss könsskillnad. En faktor som har gjort jämställdhetsarbetet mer komplicerat

de senaste åren är att vi har många nyanlända elever, med olika religioner och från olika kulturer

som har olika syn på jämställdhet mellan kvinnor och män.

49

Identifierade utvecklingsområden/mål

Att ge akt på oss själva så att vi inte omedvetet hamna i ett könsstereotypiskt handlande i

bemötande och undervisning samt att arbeta med att öka den ömsesidiga respekten mellan barnen.


Fortsätta med ”genusglasögon , höga förväntningar, krav och konsekvens” och att ständigt i

arbetslaget föra en dialog i arbetslaget kring hur vi bemöter varandra. Ha temaarbeten som

jämställdhet. Öka föräldrakontakterna genom bland annat utvecklingssamtal.



Resultaten i år 3 har de senaste åren inte visat på någon generell könsskillnad. Pojkar och flickor har

turats om att ha de bästa resultaten. Det faktum att fler flickor än pojkar inte nått målen läsåret

15/16 är inte könsrelaterat utan beror på att det för tillfället är fler flickor som är nyanlända och inte

har tillräckliga kunskaper i svenska ännu.

Nulägesbeskrivning

I år 1-3 syns ingen skillnad på lektionerna. Möjligen att pojkarna presterar bättre än flickorna i år 3.

Lärarna använder skolverkets nya bedömningsanvisningar för att förenkla och göra bedömningar mer

likvärdiga.

På rasterna är det inte heller någon betydande skillnad. De flesta pojkar och flickor leker tillsammans,

även när det gäller ”jagalekar”.


Arbetslaget har ”genusglasögonen” på sig och försöker att tänka medvetet på hur de uttrycker sig

när det gäller ”könsstereotyper”. Barnen deltar i alla aktiviteter oavsett vilken aktivitet det är, såsom

att sy, arbeta med lera, måla osv. Att pedagogerna har samma förväntningar på eleverna oavsett kön

samt ställer höga krav och är konsekventa är nog också en faktor till att resultaten inte får

genusslagsida. När det gäller skillnader i skolresultaten så är de inte beroende på kön utan är

individrelaterade.


Arbeta könsneutralt. Se till att resultaten fortsatt inte får genusslagsida. Varje elev oavsett kön ska

ges möjligheter att nå kunskapsmålen med de verktyg som passar dem.


Fortsätta med ”genusglasögon”, höga förväntningar, krav och konsekvens. Att ständigt i arbetslaget

föra en dialog kring hur vi bemöter eleven oavsett det är en pojke eller flicka.

Eftersom pojkar längre upp i skolåldern inte verkar utveckla läsintresset i samma utsträckning som

flickorna, ska vi stimulera läsintresset och arbeta mer med lästräning.

50


Inledning Likvärdighet mellan pojkars och flickors måluppfyllelse Ett av nämndens prioriterade utvecklingsområden är att det ska vara likvärdighet mellan pojkars och

flickors måluppfyllelse. Det har framkommit i tidigare dokumentation av det systematiska

kvalitetsarbetet samt i externa granskningar, såsom tillsyn av Skolinspektionen (Dnr 43-2012:4650),

att det finns stora skillnader i pojkar och flickors måluppfyllelse på grundskolan. I förvaltningens

kvalitetsredovisning (läsåret 2013/2014) uppmärksammas att pojkarnas resultat i grundskolan är

lägre med jämna treårsintervaller. I enlighet med Skolinspektionens uppmaning 2013, att närmare

analysera dessa skillnader, har en fördjupad analys och ett processarbete inletts under 2015. Även

Skolinspektionens granskning under höstterminen 2016 visade på stora skillnader i meritvärden

mellan pojkar och flickor. I och med resultatuppföljningen det senaste läsåret tycks dock trenden

med sämre resultat vart tredje år vara bruten.

Tidigare slutsatser i det systematiska kvalitetsarbetet 15/16 * Förbättrat kunskapsresultat i årskurs 9.

* Ökad samverkan mellan olika verksamheter för att skapa en helhet i elevernas utbildning.

* Arbetet och mottagandet av de nyanlända eleverna i skolan har utvecklats.

* Fortsatt arbete med ökat elevinflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll.

Med resultaten på vårterminen 2016 som stöd ser vi att pojkarna i åk 9 höjt sina resultat, jämfört

med tidigare. Nyanlända pojkar i årskurs 9 har höjt sina meritvärden markant. Trots det har vi bara

64 % behörighet till nationella program på gymnasiet. Om nyanlända elever räknas bort är

behörigheten 69 %, vilket är historiskt lågt. 59 % har uppnått målen i alla ämnen. De nationella

proven i årskurs 6 hade hög måluppfyllelse, då det är ett fåtal elever som inte har klarat minst ett

godkänt resultat. Av dessa är hälften nyanlända elever.

De nyanlända elevernas resultat ökar för varje termin.

Efter höstterminens betygssättning ser vi ökande resultat, 71 % är behöriga till gymnasiet inklusive

alla, utan nyanlända elever är andelen 75 %. Medelvärdet i meritpoäng för eleverna i åk 9 är nu 209,8

p. (Förra året flickor 179,6 poäng, pojkar 204,4 poäng - totalt 194,8 poäng). Vi ser också att

skillnaderna i pojkar och flickors resultat har utjämnats, minst är skillnaderna i åk 7 och 9 där det

skiljer endast 4 meritpoäng.

Meritvärden Pojkar Flickor Totalt:

Åk 6 195 211 202,5

Åk 7 194 198 196

Åk 8 187 236 207

Åk 9 217,5 221 219

51

OBS! Nyanlända elever som är skrivna i FB-klass finns inte med bland dessa siffror. Nyanlända pojkarna har högre resultat än de nyanlända flickorna.

Det är en mycket större andel av eleverna som får betyget A (ht 2016 104 st A jämfört med 43 A ht 2015). Man kan även se att pojkar har fått 42 A-betyg jämfört med 62 A-betyg för flickorna. Det är även det en större andel av pojkarna som fått A jämfört med tidigare år.

Utifrån betygsuppföljning och klasskonferenser i årskurserna 4-9, framkommer att 30 elever (14

flickor och 16 pojkar) ligger på gränsen att nå måluppfyllelsen, vilket är färre än för ett år sedan. Av

dessa är det 28 elever som saknar behörighet till nationella program på gymnasiet. Hälften av

eleverna som saknar behörighet till gymnasiet är av utomnordisk bakgrund. (Höstterminen 2015 var

det 46 elever, 28 pojkar och 18 flickor). I Övertorneå skola finns i dagsläget 195 elever.

Elevrådsarbetet fortlöper och ett nytt forum har etablerats under förra läsåret ”Kulsmedjan”, med

syftet att involvera elever i deras lärande. Gruppen består av elever från årskurs 7-9 under ledning av

två lärare tillsammans med utvecklingsledaren Karin.

Meritvärden vt 2017


Åk 6 213,5 233,6 223,6

Åk 7 207,1 198,8 203

Åk 8 202,8 242,5 222,7

Åk 9 255,5 227,4 241,5


Skolans lärare arbetar utifrån ett förhållningssätt och bemötande som utgår från att ställa likvärdiga

krav på pojkar och flickor i deras studier. Under konferenserna har elevernas resultat diskuterats och

de åtgärder som krävs för en ökad måluppfyllelse. Lärarna möter alla individer individuellt oavsett

kön och extra anpassningar och/eller särskilt stöd sätts in vid behov.

Ledningen har arbetet systematiskt med att tillsammans med lärarna gå igenom de enskilda

eleverna, vilka extra anpassningar som är framgångsrika och om utredning för särskilt stöd ska ske.

Vid dessa tillfällen har lärare från olika ämnen diskuterat hur de möter eleverna på olika sätt för att

arbeta för en ökad måluppfyllelse.

De nyanlända elevernas resultat ökar för varje termin, tack vare utarbetade rutiner, lärarassistent,

studiehandledare på modersmål.

Vi ser att resultaten stiger för våra elever och vi tror att en av anledningarna kan vara lärare har blivit

medvetna om att förklara språket på ett utförligare sätt i alla ämnen, tack vare att vi har en stor

andel nyanlända elever i klasserna. Det tror vi har hjälpt speciellt pojkarna att nå högre resultat.

Under detta läsår deltar även alla lärare i en fortbildning i språk- och kunskapsutvecklande

arbetssätt.

Lärarna har haft en fortbildningsdag med Per Måhl vad gäller betyg och bedömning, vilket har lett till

värdefulla diskussioner i arbetslagen. Lärare har fått anmäla sig till del 2 med pedagogiska

planeringar och det arbetet kommer att fortsätta under vårterminen.

52


* Likvärdiga utmaningar för alla elever

* Fortsatt arbete med hur vi möter den enskilde eleven i undervisningen

* Fortsatt arbete med språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt

* Ökade analyser av betygen på ämnesnivå


● Att säkerställa att ett likvärdigt förhållningssätt bedrivs på skolan, genom uppföljning och

utvärdering.

● Att fortsätta det påbörjade arbetet med lärarna att lära av varandra när det gäller

bemötandet av eleverna

● Att ha samma förväntningar/krav på alla elever oavsett kön

● Att variera uppgifter och redovisningsformer för en mer ökad studiemotivation hos eleverna.

Diskussion/analys: Analysen och diskussionen är att vi behöver arbeta mer systematiskt kring extra anpassningar i

undervisningen och diskutera framgångsfaktorer i mötet med den enskilde eleven.

Underlag

Betygsunderlag, diskussioner på personalkonferenser och arbetslagsträffar, klassråd, elevrådsmöten

ligger till grund för denna rapport.

Svanstein skola Diamanten

Inledning

Likvärdighet mellan pojkars och flickors måluppfyllelse

Ett av nämndens prioriterade utvecklingsområden är att det ska vara likvärdighet mellan pojkars och

flickors måluppfyllelse. Det har framkommit i tidigare dokumentation av det systematiska

kvalitetsarbetet samt i externa granskningar, såsom tillsyn av Skolinspektionen (Dnr 43-2012:4650),

att det finns stora skillnader i pojkar och flickors måluppfyllelse på grundskolan. I enlighet med

Skolinspektionens uppmaning 2013, att närmare analysera dessa skillnader, har en fördjupad analys

och ett processarbete inletts under 2015.

53

Tidigare slutsatser i det systematiska kvalitetsarbetet 15/16


* Att arbeta mot en ”antipluggkultur”

* Att arbeta utifrån ett normkritiskt perspektiv, att alla elever ska få utrymme oavsett kön

* Att flickor vågar stå ”upp” och pojkar vågar stå emot grupptryck

Svanstein skola Diamanten har genom åren haft hög måluppfyllelse och höga meritvärden. På

vårterminen 2016 var det genomsnittliga meritvärdet för åk 9: 250 poäng. Skillnaden i meritvärde är

dock stor mellan pojkar och flickor, där pojkarna presterar sämre. Under höstterminen 2016 har

resultaten minskat, men det är inte möjligt att dra några generella slutsatser på grund av att

elevunderlaget är litet. Nedan ses en jämförelse av meritvärden totalt på enheten höstterminen 2016

jämfört med vårterminen 2016.

Efter höstterminens betygssättning har vi lägre resultat än tidigare, speciellt för eleverna i åk 9, och

även lägre behörighet till gymnasieskolan. 31 A-betyg är satta under höstterminen och av dem är det

29 på flickor och 2 på pojkar i åk 6-9.

Meritvärden Ht 2016 Vt 2016

Åk 6 205,5 222,5

Åk 7 221 197,5

Åk 8 205 214,5

Åk 9 190 250

Elevråd, med elever från åk 4-9, och klassråd är arenor i Svanstein där eleverna kan påverka sin

skolgång. Elever i åk F-5 har regelbundna husmöten där gemensamma frågor tas upp.

Ett utvecklingsarbete när det gäller planen mot diskriminering och kränkande behandling har

påbörjats som bygger på mer elevdelaktighet.

Meritvärden vt 2017


Åk 6 220 255 237,5

Åk 7 210,6 241,9 226,3

Åk 8 151,7 257,5 204,6

Åk 9 186,3 200,8 193,55

54


Skolans lärare arbetar utifrån ett förhållningssätt och bemötande som utgår från att ställa likvärdiga

krav på pojkar och flickor i deras studier. Klasskonferenser har genomförts med alla lärare där elever

som riskerar att inte nå målen tas upp. Lärarna i arbetslagen arbetar nära varandra och diskuterar

regelbundet framgångsfaktorer i lärandet, både allmänt och när det gäller de enskilda eleverna.

Under läsåret har lärarna gått läslyftet eller språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt, vilket har

medfört att konferenstid gått åt till fortbildning. Förhoppningen är att det kommer att leda till ökad

kompetens när det gäller att arbeta med språket i alla ämnen, vilket är en framgångsfaktor i lärandet

för samtliga elever.

Ledningen kommer att arbeta systematiskt med att tillsammans med lärarna gå igenom de enskilda

eleverna, vilka extra anpassningar som är framgångsrika och om utredning för särskilt stöd ska ske.

Vid dessa tillfällen har lärare från olika ämnen diskuterat hur de möter eleverna på olika sätt för att

arbeta för en ökad måluppfyllelse.

Lärarna har haft en fortbildningsdag med Per Måhl vad gäller betyg och bedömning, vilket har lett till

värdefulla diskussioner i arbetslagen. Lärare har fått anmäla sig till del 2 med pedagogiska

planeringar och det arbetet kommer att fortsätta under vårterminen.

Identifierade utvecklingsområden/mål


* Fortsatt arbete med hur lärarna möter den enskilde eleven i undervisningen

* Fortsatt arbete med läslyft/språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt

* Ökade analyser av betygen på ämnesnivå


* Att säkerställa att ett likvärdigt förhållningssätt bedrivs på skolan, genom uppföljning och

utvärdering.

* Att diskutera mer systematiskt med lärarna det gäller bemötandet av eleverna och att lära av

varandra

* Att ha samma förväntningar/krav på alla elever oavsett kön, coachande samtal med eleverna om

framtiden för att motivera speciellt pojkarna för studierna

* Att variera uppgifter och redovisningsformer för en ökad studiemotivation hos eleverna

Diskussion/analys:

Analysen och diskussionen är att vi behöver arbeta mer systematiskt kring extra anpassningar i

undervisningen och diskutera framgångsfaktorer i mötet med den enskilde eleven.

55

Underlag

Betygsunderlag, diskussioner på personalkonferenser och arbetslagsträffar, klassråd, elevrådsmöten

ligger till grund för denna rapport.

Gränsälvgymnasiet - Pojkars och flickors lärande

Inledning

Arbetet med att minska könsskillnaderna i skolprestationer är kontinuerligt arbete. Det räcker inte

med att lyfta frågan vid en enstaka utbildningsdag eller vid en utvärdering, utan det är ett område

som behöver jobbas med kontinuerligt. På Gränsälvsgymnasiet pågår just nu detta arbete. Till dags

datum har det arbetats med att ta fram ett underlag. Analyser har ännu inte genomförts.


I slutet av läsåret 15/16 gjordes en utvärdering om pojkars och flickors lärande, samt hur lärare

uppmärksammar skillnaderna i resultat vad gäller könsskillnaderna i skolprestationer. En analys av

utvärderingen om pojkars och flickors lärande från läsåret 2015/16 visar inte att lärare gör skillnad

mellan pojkar och flickor i undervisningssituationen. Eleverna ges enligt lärarna samma

förutsättningar att lyckas. Det är en samstämmig bild som framkommer i utvärderingarna från

gymnasiet.

En slutsats är att det är svårt för lärare att själva få syn på om de behandlar pojkar och flickor olika.

Det kan bara bli synligt om man låter någon annan observera klassrumssituationer eller om man låter

filma sina lektioner. Trots detta uppnår pojkar och flickor olika resultat, samt når målen i olika grad.

Nulägesbeskrivning

Rektorn har lyft förra läsårets utvärdering med lärarna på gymnasiet i början av januari. Under ett

ledningsgruppsmöte under höstterminen fick gruppen besök av Länsstyrelsen i Norrbotten och en

presentation av jämställdhetsdelegationens arbete JämLys. Rektorn presenterade JämLys-arbetet för

lärargruppen och det bestämdes att skolan skulle arbeta med materialet. Det bestämdes att i

samband med Framtidsmässan skulle samtliga lärare arbeta med statistik och annat kopplat till

yrkesval och arbetsmarknad, samt genus i Norrbotten.

Efter genomförandet utvärderades dagen och en samstämmig bild visade att arbetet med eleverna

hade varit bra. Eleverna tyckte frågorna var intressanta och viktiga, likaså lärarna. Elever och lärare

ville fortsätta arbetet. Ytterligare en dag/halvdag är planerad kring temat mot slutet av vårterminen.

Rektorn kommer under vårterminen att göra klassrumsobservationer med fokus på genus.

Klassrumsobservationerna kommer att ta sin utgångspunkt i könsskillnaderna i skolprestationer.

Observationerna kommer att riktas mot huruvida lärarna gör någon skillnad utifrån kön. Fokus

kommer även att riktas mot valet av läromedel och uppgifter. Till dags datum har rektorn genomfört

tre lektionsobservationer med efterföljande samtal med lärarna. Rektorn tänker även komplettera

med elevintervjuer.

56

Rektorn har sammanställt betygsstatistik från läsåret 15/16 och delat med lärarna. Ett analysarbete

kommer att genomföras under kommande APT med fokus på pojkars och flickors olika resultat. När

det gäller pedagogiska kartläggningar är det till största delen pojkar som är föremål för det.

Matematiken är ett ämne som sticker ut Identifierade utvecklingsområden/mål. Målet är att försöka

få syn på vad det är som påverkar könsskillnaderna i resultat. Att enbart fråga lärare om de gör

skillnad mellan pojkar och flickor är inte tillräckligt. Målet är också att öka medvetenheten om vilka

val lärare gör vad gäller undervisningsmaterial och uppgifter. Att identifiera vad det är som gör att

det är i huvudsak pojkar som det skrivs pedagogiska kartläggningar på, likaså åtgärdsprogram. Det är

också flest pojkar som blir hemmasittare eller gör studieavbrott.

Planerade åtgärder/metod

Under vårterminen kommer en satsning göras på att syna vad det är som gör att studie- och yrkesval

är så könssegregerat, dvs varför är könsfördelningen så ojämn inom olika program och varför så få

killar från Norrbotten väljer att fortsätta med högskoleutbildning efter gymnasiet tillsammans med

eleverna. Ytterligare en åtgärd som kommer att vidtas är klassrumsobservationer med genus i fokus.

Klassrumsobservationerna kommer att ta sin utgångspunkt i könsskillnaderna i skolprestationer.

Observationerna/skuggningarna av lärarna kommer att fokusera på om lärarna gör någon skillnad

och vad som ligger bakom val av läromedel och uppgifter bland annat. Analysera könsskillnader i

betygsstatistik, pedagogiska kartläggningar och åtgärdsprogram.

Underlag

Utvärdering läsåret 15/16 om pojkars och flickors lärande, möte med lärarna 9/1 angående

utvärderingen, www.genus.se, Wernersson I, Könsskillnader i skolprestationer - idéer om orsaker

(SOU 2010:51), betygskataloger läsåret 15/16

Normer och värden

5 kap. skollagen

Utbildningen ska utformas på ett sådant sätt att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av

trygghet och studiero.

Som ett led i vårt förbättringsarbete inom detta område beslutades i Barn- och utbildningsnämnden

2015-11-23 att ersätta tidigare rapportering av kränkande behandling med rapportering till

databasen SAM Sysarb. Istället för att använda tidigare blankett för anmälan av kränkande

behandling rapporteras nu till SAM med möjlighet att få en sammanställning av alla anmälningar

med syfte att förbättra rutinerna. Verktygen i databasen ger ett förbättrat system för att säkerställa

att alla anmälningar om kränkande behandling utreds och att åtgärder vidtas. Lärare/förskollärare

rapporterar in i SAM. Information till personal kan komma från barn, elev eller vårdnadshavare.

Uppföljning görs inom 2 månader och avslutas om möjligt efter 3 månader. Arbetet sker i enlighet

med enheternas planer mot kränkande behandling benämnda Likabehandlingsplaner. Anmälan läggs

57

in i SAM Sysarb . Åtgärder påbörjas direkt vid enheten av personal/rektor/förskolechef i enlighet med

arbetsgång i Likabehandlingsplan. Åtgärder, uppföljning och avslut registreras i Sysarb. Uppföljning

sker vid varje nämndssammanträde.

Det finns en plan mot diskriminering och kränkande behandling som gäller för förskoleklass,

grundskola, särskola, gymnasiesärskola samt fritidshem i Övertorneå kommuns regi.

Förskola

Samtliga förskolor arbetar med följande målsättningar: öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar,

förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra,

förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen.

förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning.

respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö.

Förskolorna arbetar aktivt med följande gemensamt utarbetade framgångsfaktorer:

Att ta med barnen i diskussionerna och räkna in deras vilja och kompetens till problemlösning.

Skapa gemenskap under aktiviteter, samlingar och lekar, där olikheter och likheter lyfts fram som något positivt.

Att alla arbetar för att ett gott arbetsklimat råder där alla kan och törs ge varandra gensvar. Det gäller både barn och vuxna.

Att ständigt sträva mot målet att uppnå ”Barn som kulturbärare av nolltolerans”.

Likabehandlingsplanen är ett dokument som är levande och planerade insatser på de olika

förskolorna omarbetas årligen. Förskolans pedagoger är ständigt närvarande bland barnen och

upptäckter görs som oftast i ett tidigt skeende. Barn intervjuas om hur de upplever sin vardag i

förskolan och pedagoger reflekterar kontinuerligt över vad verksamheten behöver förändra för att

stärka verksamhetens strävan att leva upp till nolltolerans.

De organiserade pedagogiska mötena bidrar till att stärka möjligheten till gemensam analys av det

dagliga arbetet vid samtliga förskoleenheter. Arbetet med likabehandling och nolltolerans tar en stor

del av det dagliga pedagogiska arbetet för att forma och främja ett hållbart förhållningsätt till alla

inblandade parter. Ett identifierat utvecklingsområde är processen som handlar om att främja

arbetet med målsättningen ”Barn som egna kulturbärare av nolltolerans”. Förskolans viktiga arbete

är att främja ett gott socialt klimat där allas lika värde ligger till grund för hela verksamheten, samt

att skapa trygghet och tillit mellan alla barn, pedagoger och vårdnadshavare. För detta arbete krävs

det att alla som finns i verksamheten är uppmärksamma och tillsammans utformar ett gott

förhållningssätt till varandra. Det arbetet omfattas av daglig reflektion med barnen om uppkomna

situationer där tveksamheter till nolltolerans uppstått eller förekommit. Underlag är t.ex.

kvalitetsmätande enkäter, observationer och intervjuer.

58

Svarträvens skola - Förskoleklass, år 1-3, fritidshemmet, gymnasiesärskolan och elevhälsan.

Samsyn kring normer, värden och ordningsregler samt en daglig kontinuerlig uppföljning är väldigt

viktigt för att få bra resultat i arbetet mot kränkande särbehandling. Etiska samtal förs kontinuerligt.

Personalen hjälper och stöttar varandra i arbetet med att få en bra arbetsmiljö för eleverna.

Arbetslagen har fortlöpande diskussioner kring arbetet med samsyn, konfliktlösning, arbetsmiljö och

pedagogik. Det förs regelbundet etiska samtal och värdegrundsdiskussioner i klasserna. Det förs även

diskussioner för att få en gemensam syn hos personalen om hur ordningsreglerna skall efterlevas. I

Övertorneå kommun är fritidshemmen nära kopplade till de skolenheter som de tillhör. Även arbetet

mot kränkande behandling sker gemensamt och går in i varandra. Personal arbetar i båda

verksamheterna vilket ger goda förutsättningar för ett gemensamt arbete och samsyn i dessa frågor.

Målen och åtgärder för läsåret har satts efter arbetslagens inventeringar. Utvärdering sker med hjälp

av enkäter och reflektioner i arbetslagen. Etiska samtal förs kontinuerligt. Personalen hjälper och

stöttar varandra i arbetet med att få en bra arbetsmiljö för eleverna. Arbetslagen har fortlöpande

diskussioner kring arbetet med samsyn, konfliktlösning, arbetsmiljö och pedagogik. Det förs

regelbundet etiska samtal och värdegrunds diskussioner i klasserna och på fritids. Det förs även

diskussioner för att få en gemensam syn hos personalen om hur ordningsreglerna skall efterlevas.

Identifierade mål tillika utvecklingsområden är bl.a. att:

pedagogerna ska finnas där eleverna finns i så stor utsträckning som möjligt för stöttning och

vägledning

eleverna ska förbättra förmågan att vänta på sin tur

få en lugn och trevlig atmosfär i hall och korridor, inget barn ska behöva känna sig rädd eller

utsatt på något sätt

eleverna ska förstå och respektera olikheter så att alla kan få vara den man är

eleverna ska fungera socialt och kunna hantera konflikter

Planerade åtgärder är bl.a. att fortsätta arbetet med konfliktlösning samt förebyggande arbete mot

mobbning och kränkande behandling samt att vara observanta i klassrum och på raster. Arbetet att

målinriktat arbeta kring allas lika värde i värdegrundsarbetet fortsätter och etiska samtal förs med

eleverna som får fortsätta att träna på turtagning i olika lärsituationer. Personal som har

stängningspasset på fritids ansvarar för hallsituationen. Barnen ska känna sig trygga och välkomna

när det kommer till fritids och därför är det viktigt att det finns en vuxen på plats.


Likabehandlingsplanen behöver förankras i varje klass samt att eleverna behöver bli mer delaktiga i

arbetet. Eleverna i alla klasser jobbar återkommande med frågor som rör värdegrund inom de olika

ämnena. Det är ett ständigt pågående arbete under såväl lektioner som under raster. På Svarträvens

skola åk 4-9 finns elevstödjande personer på rasterna för att finnas till hands. De elevstödjande

personerna högstadiet upplever att det är lugnt på rasterna. Rastvakter finns i matsalen och även

under lunchrasterna i skolan, för att stötta eleverna och ingripa om det eventuellt skulle hända

något.

59

I läroplansenkäten som genomfördes i maj 2017 kan man utläsa följande resultat om frågor som rör

normer och värden. (Skala 1-4 där: 1= Stämmer inte alls, 4= Stämmer helt)

Fråga 1: Jag tycker att andra elever behandlar mig med respekt:

Åk 4-6: 3,36 (minskning 0,08) respektive åk 7-9: 3,19 (samma)

Fråga 2: Jag tycker att vuxna i skolan behandlar mig med respekt:

Åk 4-6: 3,76 (höjning 0,32) respektive åk 7-9: 3,35 (höjning 0,06)

Fråga 3: Jag tycker att jag behandlar andra elever med respekt:

Åk 4-6: 3,68 (höjning 0,20) respektive åk 7-9 3,47 (sänkning 0,06)

Fråga 4: Jag tycker att jag behandlar vuxna i skolan med respekt:

Åk 4-6: 3,8 (höjning 0,29) respektive åk 7-9: 3,63 (höjning 0,04)

Fråga 5: Jag känner mig trygg i skolan:

Åk 4-6: 3,6 (höjning 0,12) respektive åk 7-9: 3,11 (sänkning 0,24)

Värdegrundsarbetet är viktigt och ständigt pågående i den dagliga verksamheten. Det är speciellt

viktigt att arbeta med det förebyggande arbetet för att i möjligaste mån förhindra att kränkning och

diskriminering sker. Det finns ett antal elever som angett 1 eller 2 i frågor som rör respekt och

trygghet i skolan både i åk 4-6 och i åk 7-9. Det är viktigt att diskutera resultatet i de olika klasserna

och identifiera vad som orsakar detta. Det är även viktigt att eleverna blir medvetna om vad de olika

begreppen står för och syftet med att göra enkäten innan de besvarar den. Även elevrådet kan aktivt

medverka i att analysera och ta fram förslag på nya insatser. Alla elever ska känna att de blir

respekterade och känna sig trygga i skolan. Nolltolerans mot kränkande behandling skall genomsyra

allt arbete som görs i skolan.

Svanstein skola Diamanten Förskoleklass – åk 9, fritidshem

Slutsatserna avseende resultat från värdegrundsarbete visar att eleverna trivs och känner sig trygga i

skolan. Målet är att eleverna ska respektera varandras känslor och olika åsikter. Det ska vara tillåtet

att säga nej och bli respekterad för det. Fortsätta arbetet med konfliktlösning samt förebyggande

arbete mot mobbning och kränkande behandling. Alla klasser kommer att delta i läslyftet där

textsamtalet är av stor betydelse. Det krävs att kunna säga sin åsikt och att kunna lyssna på andra.

Samtalsträning i alla ämnen och vid konfliktlösning. Det finns enligt rektor ett engagemang bland

elever att samtala kring värdegrundsfrågor. Det är viktigt att arbetet fortlöper där eleverna

involveras i de åtgärder och planer som tas, samt att eleverna är delaktiga i likabehandlingsplanen.

Eleverna i alla klasser jobbar återkommande med frågor som rör värdegrund. Klass F-5 har

gemensamma husmöten varje måndag där aktuella ärenden tas upp. Gemensamma storhusmöten F-

9 hålls också 1 gång/månad. I 6-9:an bestäms i samråd med eleverna 3 klassmål per termin som rör

normer och värden. Dessa mål utvärderas vid terminens slut och eventuella nya mål tas. De har även

klassråd återkommande varje vecka. Personalen har fortsatt att vara ute på morgonen och möter

upp eleverna när de kommer med bussarna till skolan. Rastvaktlogg finns i personalrummet. FN-

60

dagen den 24/10 uppmärksammades med gemensamma aktiviteter på hela skolan, som var

planerade av lärare och elever i åk 6-9.

I läroplansenkäten som genomfördes i maj 2017 kan man utläsa följande resultat om frågor som rör

normer och värden. (Skala 1-4 där: 1= Stämmer inte alls, 4= Stämmer helt)

Fråga 1: Jag tycker att andra elever behandlar mig med respekt: 3,27 (minskning 0,16)

Fråga 2: Jag tycker att vuxna i skolan behandlar mig med respekt: 3,66 (minskning 0,08)

Fråga 3: Jag tycker att jag behandlar andra elever med respekt: 3,53 (minskning 0,08)

Fråga 4: Jag tycker att jag behandlar vuxna i skolan med respekt: 3,61 (minskning 0,15)

Fråga 5: Jag känner mig trygg i skolan: 3,65 (minskning 0,11)

Lärarna fortsätter det dagliga arbetet i klasserna att arbeta med de förebyggande åtgärderna kring

värdegrundsfrågorna, enligt den uppdaterade likabehandlingsplanen. Läroplansenkäten visar relativt

höga resultat på frågor som rör respekt och trygghet i skolan. Det finns någon enstaka elev som

anger 1 eller 2 i enkätfrågorna, och det är viktigt att fortsätta arbeta för att alla elever ska känna att

de blir respekterade och att de känner sig trygga i skolan.

Gymnasieskola, vuxenutbildning

Arbetet mot kränkande behandling är ett kontinuerligt arbete. Det räcker inte med att

Likabehandlingsplanen revideras, utan det är ett levande dokument som behöver jobbas med

kontinuerligt. Under vt 2017 genomfördes en enkät om mobbning. Här följer resultatet på några av

frågorna i enkäten (sifforna i parentes jämför resultaten från samma enkät ht – 16)

Det förekommer mobbning på min skola: 32,7% Det stämmer helt (sänkning 0,2)

Jag blir utsatt för mobbning: 4,3% (=5 elever) Ja, (sänkning 3,2%)

Jag känner någon på skolan som utsatts för mobbning: 19,7% stämmer (sänkning 1,4%)

Jag tycker att andra elever behandlar mig med respekt: 43,6% stämmer helt och hållet (4 på en

skala 1-4) (höjning 0,1%), 41% (3 på en skala 1-4) (höjning 3,7%).

Rektorn Tarja Kemppainen har också under hösten 2017 genomfört intervjuer med elevgrupper kring

trygghet och studiero. Hon skriver följande i sina reflektioner av intervjuerna:

Vid samtalen blir det ytterst tydligt hur viktigt det är att man som elev känner sig trygg och

välkommen till skolan. Eleverna lyfter behovet av att kännas sig säker på lektionerna – att inte bli

förlöjligad eller hånad om man säger något på lektionen. Vikten att lära känna läraren lyfts vid

intervjuerna. Studiesituationen blir mer avslappnad och säker för eleverna. Det är också viktigt för att

få den stöttning man kan vara i behov av. Ang mobbning säger en del elever att mobbning finns, men

61

att det inte är synligt, men att det kommit fram inte minst genom enkäterna. Även det hårda

språkbruket lyfts fram, samt att det förekommer rasistiska kommentarer.

Rektorn lyfter fram att fiket är viktigt och positivt för vi-känslan på skolan. Att eleverna samlas kring

fiket. Hon betonar vikten att likabehandlingsplanen ska synliggöras i den dagliga undervisningen, att

hon ska följa upp detta på den gemensamma mötestiden, samt med elevrådet. Hon betonar också

vikten av att diskutera det förebyggande arbetet, något som tar tid och kräver kontinuitet.

Huvudmannens prioriterade utvecklingsområden 2018

Målområde Prioriterade utvecklingsområden 2018

Lärande Undervisning och lärandemiljö anpassas

till individens behov oavsett kön, för att

uppnå likvärdiga förutsättningar för

måluppfyllelse

Barn- och elevhälsoarbetet utgår från

ett hälsofrämjande perspektiv

Nyanländas lärande utgår från

individuella förutsättningar och

nationella riktlinjer

Huvudmannens prioriterade utvecklingsområden presenteras i Verksamhetsplan 2017-2019 och

beskrivs som prioriterade utvecklingsområden till framgångsfaktorer. Inom dessa tre områden går

det ute i verksamheterna att finna tecken på brister och/eller svagheter men också resultat eller

processer som visar på ett framgångsrikt arbetssätt med hög måluppfyllelse. Det är därför viktigt att

de samspelande processer som kommer att äga rum under verksamhetsåret belyser både

utvecklingsområden som behöver insatser eller åtgärder och framgångsfaktorer samt att dessa

dokumenteras och sprids i organisationen.

Documents

Dokumentation av det systematiska kvalitetsarbetet 2017 · 2018. 6. 27. · 3 Systematiskt kvalitetsarbete – processen Det systematiska kvalitetsarbetet syftar till att huvudmannen,