Hållbara byggnader och energi

Boverkets remiss om förslag till

ändringar i avsnitt 9 BBR

Energihushållningsregler

Välkomna!

Seminarium om ändrade energikrav Stockholm 3 september

Dagens agenda

13.15 – 13.30 Vad har hänt sedan sist? Lena Hagert Pilenås, Boverket

13.30 – 13.40 Alexander Meijer och Joar Söderlind, Regeringskansliet

13.40 – 14.15 Viktningsfaktorer, Lin Liljefors, Boverket

14.15 – 14.35 Kravnivåer, Lin Liljefors och Martin Nilsson-Öst, Boverket

14.35 – 15.00 Fika

15.00 – 15.35 Beräkning av kostnadsoptimala nivåer, Martin Nilsson-Öst, Boverket

15.35 – 16.00 Frågestund och vad händer nu?

Introduktion

Fo

to: F

ran

z F

eld

ma

nis

Ett hållbart samhälle

med bra boende i

livskraftiga miljöer

Ekologisk

Social

Ekonomisk

Tre aspekter

av hållbarhet

Viktiga överväganden

Möjligt att bygga med olika uppvärmningslösningar

Möjligt att bygga på landsbygden

Byggbehov pga bostadsbrist

Historik

Remiss 2018

Ändring EPBD

Viktnings- faktorer

Bransch- dialog

Energi- överens-

kommelse

PBF- ändring

Ny remiss

Andra energirelaterade frågor

Klimat-deklarationer

Inspektioner

och BAC

Boverkets översyn av byggregler

Kommittén för mordernare byggregler

Ladd-

infrastruktur EED och RES

Regeringskansliet

Alexander Meijer och Joar Söderlind

Energianvändning i

byggnader Regeringens skrivelse och förslag på ändringar av plan-

och byggförordningen

Boverkets seminarium om ändrade energihushållningsregler 3 september

2019

12

• Energikommissionens bedömning:

• Regeringen aviserade i prop. om energipolitikens

inriktning 2018 att återkomma om byggnaders

energianvändning

• Ändring av EPBD i EU:s ren energi-paket

• Diskussioner om byggnaders energianvändning i

energiöverenskommelsens genomförandegrupp

Skrivelse - bakgrund

Infrastrukturdepartementet 13

Systemgränsen för byggnaders energiprestanda i Boverkets byggregler och definitionen för

nära-nollenergihus bör fokusera på använd energi i stället för levererad (köpt) energi.

• Klargöra regeringens syn på systemgränsen för

beräkning av byggnaders energiprestanda

• Skapa förutsättningar för långsiktigt

energieffektiva byggnader

• Byggreglerna ska vara neutrala till valet av

hållbara uppvärmningssystem

Skrivelse - syfte

Infrastrukturdepartementet 14

• Systemgränsen ska även i fortsättningen utgå från levererad

energi

• Energiprestandakraven ska beräknas med viktningsfaktorer i

stället för primärenergifaktorer

• Boverket och Energimyndigheten ska ta fram ett förslag om

ett kompletterande krav som utgår från använd energi

• Boverket och Energimyndigheten ska genomföra

kontrollstationer för att följa upp och utvärdera kraven

Skrivelse – regeringens bedömning

Infrastrukturdepartementet 15

• Syftar till att genomföra det som behandlas i skrivelsen

• Viktningsfaktorer ersätter primärenergifaktorer

• Innefattar även redaktionella förändringar och

förtydliganden

• Remiss till 25 oktober

• Föreslås träda i kraft 1 juli 2020

Förslag på ändringar i plan- och

byggförordningen

Infrastrukturdepartementet 16

Boverkets remiss

Synpunkter från branschen

Remiss 2019

Teknikneutralitet

Bra klimatskärm

Inte styra val av uppvärmnings-

lösning Reglerna ska funka

i hela landet

Reglera inom rådigheten

Hushållning

med el

Föreslagna ändringar

• Primärenergifaktorer ändras till viktningsfaktorer

• Primärenergital behålls som mått på byggnadens energiprestanda

• Ändrade kravnivåer

- Primärenergital

- Ventilationstillägg

- Um

• Övrigt: specifik fläkteffekt, lokaler med tillfällig verksamhet, definition av byggnadens installationssystem, uppdaterad standard Um

Viktningsfaktorer

Ny princip

Tidigare:

Beräkning av faktorer vilken effekt uppnås?

Nu:

Vilken effekt vill vi uppnå? beräkning av faktorer

Vad ska viktningsfaktorerna åstadkomma?

Branschdialog, tidigare remissvar, skrivelse och PBF

Lika bra byggnader ska ha samma energiprestanda

Utgå från byggherrens/byggnadsägarens rådighet

Bidra till teknikneutralitet

Beräkningsmetod

Viktningsfaktorerna har tagits fram enligt ett kostnadsoptimalt

angreppssätt och ger möjlighet att ta hänsyn till teknikneutralitet

och till andel förnybar energi i energibäraren.

1. Effektiva och hållbara lösningar för uppvärmning likställs

2. Typbyggnader i kostnadsoptimala utföranden jämförs

3. Flerbostadshus blir utgångspunkt för jämförelsen

4. Viktningsfaktorerna sätts i relation till primärenergi

Föreslagna viktningsfaktorer

Energibärare VF

El 1,8

Fjärrvärme 0,7

Fjärrkyla 0,6

Biobränsle 0,6

Olja 1,8

Gas 1,8

1. Effektiva och hållbara lösningar för

uppvärmning likställs

• Vilka uppvärmningslösningar är effektiva?

• Vilka uppvärmningslösningar är hållbara?

• Hur stor andel förnybart i energibäraren?

• Jämföra mängden levererad energi

• Likställa energiprestanda med hjälp av viktningsfaktor

2. Typbyggnader i kostnadsoptimala

utföranden jämförs

• Typbyggnader av småhus, flerbostadshus och lokaler i

kostnadsoptimalt utförande

• Vanligt förekommande tekniker

• Metod enligt delegerad förordning

3. Flerbostadshus blir utgångspunkt för

jämförelsen

• Relationen mellan energibärarna är olika beroende på

byggnadskategori

• Skäl att utgå från flerbostadshus:

• Konkurrenssituationen

• Bostadsbyggande

• Kravnivå

• Vad skulle effekten bli om småhus/kontor är utgångspunkt?

4. Viktningsfaktorerna sätts i relation till

primärenergi

• Vad säger direktivet?

• Hur förhåller sig viktningsfaktorn till primärenergifaktorn?

Energislag VF PEF

El 1,8 1,8

Fjärrvärme 0,7 0,7

Fjärrkyla 0,6 0,3

Biobränsle 0,6 1,1

Olja 1,8 1,1

Gas 1,8 1,1

Frågor

Kravnivåer

Avvägningar

• PBF och Skrivelse

• Byggbehov och byggkostnader

• Svaga bostadsmarknader

• Arkitektonisk gestaltning

• Kontrollprocess

• Förenklade byggregler

• Vad tycker branschen?

Föreslagna kravnivåer

Primärenergital EPpet

[kWh/m2 Atemp och år] Um (W/m2K)

Småhus 90 (oförändrad) 0,30

Flerbostadshus 75* 0,40 (oförändrad)

Lokaler 70* 0,50

*Ventilationstillägg 40 ×(𝑞medel−0,35)

• Kostnadsoptimala krav

Kostnadsoptimala kravnivåer -

Flerbostadshus

Nuvarande krav Föreslagna krav

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

Bergvärmepump, FTX Fjärrvärme, FTX

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

Bergvärmepump, FTX Fjärrvärme, FTX

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

Bergvärmepump, FTX Fjärrvärme, FTX

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

Bergvärmepump, FTX Fjärrvärme, FTX

Kostnadsoptimala kravnivåer - Lokaler

Nuvarande krav Föreslagna krav

Kostnadsoptimala kravnivåer - Småhus

Nuvarande krav Föreslagna krav

0

20

40

60

80

100

120

0

20

40

60

80

100

120

Frågor

Fo

to: F

ran

z F

eld

ma

nis

FIKA

Nästa pass 15.00

Kostnadsoptimalitet

Kostnadsoptimal metod

1. Inga begränsningar gör så att grundhuset uppfyller dagens energikrav

• EPET

• U-Medel

• Installerad eleffekt

2. Kostnadsoptimala beräkningarna används oviktad energi Espec • Först i nästa steg viktas denna energimängd så att kostnadsoptimala

utföranden likställs

I efterhand kan konstateras att de framtagna kostnadsoptimala referensbyggnaderna uppfyller:

• Dagens krav på U-Medel

• Dagens krav på max installerad eleffekt

Typbyggnader

Kontor 5-plan 5489m2 ATemp Småhus, enplan 150m2 ATemp

Flerbostadshus, 4-plan 24 lgh 2053m2 ATemp

Typbyggnader Forts.

Variabler som studeras för att finna kostnadsoptimalt utförande

• Ventilation + Frånluftsventilation

+ FTX

• Uppvärmning + Fjärrvärme

+ Bergvärme

+ Frånluftsvärmepump

• Diskreta valmöjligheter klimatskärm + Väggisolering

+ Takisolering

+ Fönster

+ Täthet

0

1

2 3 4

5 6

7

8

9

0

1

2 3

4

5 6 7

8

9

10

37 500 000

38 000 000

38 500 000

39 000 000

39 500 000

40 000 000

40 500 000

50,0 60,0 70,0 80,0 90,0 100,0

Nuvarande BBR Flerbostadshus - Fjärrvärmeoch FTXFlerbostadshus - Bergvärmeoch FTX

Dagens krav Föreslagen kravnivå Fjv kostop Bvp kostop

0

1 2 3 4

5 6

7

8

9

0

1 2 3

4

5 6 7

8

9

10

37 500 000

38 000 000

38 500 000

39 000 000

39 500 000

40 000 000

40 500 000

50,0 60,0 70,0 80,0 90,0 100,0

Föreslagna uppdateringar

Kostnadsoptimalitet flerbostadshus

0

1 2

3

4 5

6

7

0

1 2

3

4 5

6

7 8

68 000 000

68 500 000

69 000 000

69 500 000

70 000 000

70 500 000

71 000 000

71 500 000

55,0 65,0 75,0 85,0

Nuvarande BBR Kontor - Fjärrvärme och FTXKontor - Bergvärme och FTX

Dagens krav Föreslagen kravnivå Fjv kostop Bvp kostop

0

1 2

3

4 5

6

7

0

1 2

3

4 5

6

7 8

68 000 000

68 500 000

69 000 000

69 500 000

70 000 000

70 500 000

71 000 000

71 500 000

55,0 65,0 75,0 85,0

Föreslagna uppdateringar

Kostnadsoptimalitet kontor

0

1 2 3 4

5

6

0 1 2 3

4

5 6

7

0

1 2 3 4

5 6

0 1 2 3

4

5 6

3 600 000

3 650 000

3 700 000

3 750 000

3 800 000

3 850 000

3 900 000

3 950 000

4 000 000

50,0 60,0 70,0 80,0 90,0 100,0 110,0 120,0

Nuvarande BBR Småhus - Fjärrvärme och FTX

Småhus - Bergvärme och FTX

Småhus - Frånluftsvärmepump

Småhus - Bergvärme ochFrånluftsventilation0

1

2

3 4

5

6

0 1 2 3

4

5 6

7

0

1 2 3 4

5 6

0 1 2

3 4

5 6

3 600 000

3 650 000

3 700 000

3 750 000

3 800 000

3 850 000

3 900 000

3 950 000

4 000 000

50,0 60,0 70,0 80,0 90,0 100,0 110,0 120,0

Föreslagna uppdateringar

Kostnadsoptimalitet småhus

Dagens krav/föreslagen kravnivå

Kostop bjp

Kostop fjv

Kostop bjp, f

Kostop flvp

Frågor

Vad händer nu?

www.boverket.se/energinyheter registraturen@boverket.se