LÄRARPROGRAMMET

Hälsa för ett eget välbefinnande En fallstudie om en skolas arbete kring hälsobegreppet, samt elevernas uppfattningar kring deras kost- och motionsvanor

Nathalie Larsson

Examensarbete 15 hp

Avancerad nivå

Vårterminen 2014

Handledare: Anna-Carin Bredmar

Examinator: Mattias Lundin

Institutionen för

utbildningsvetenskap

Linnéuniversitetet

Institutionen för utbildningsvetenskap

Arbetets art: Examensarbete, 15 hp

Lärarprogrammet

Titel: Hälsa för ett eget välbefinnande - En fallstudie om en skolas arbete kring hälsobegreppet, samt elevernas uppfattningar kring deras kost- och motionsvanor

Författare: Nathalie Larsson

Handledare: Anna-Carin Bredmar

Examinator: Mattias Lundin

ABSTRAKT Det här examensarbetet inriktar sig på ett aktuellt ämne i dagens samhälle, nämligen

hälsa. Syftet med studien är att ta reda på hur en vald högstadieskolas undervisning kring

hälsa ser ut och vilka förutsättningar som finns från skolan. Elevernas kost- och

motionsvanor kommer även att undersökas. Frågeställningarna som utgås från i studien

är ”hur sker skolans undervisning kring hälsa, och vilka förutsättningar från skolan

finns?” och ”hur uppfattar eleverna sina kost- och motionsvanor? Resultatet diskuteras

utifrån det valda perspektivet som är hälsokorset. I resultatet framkom det bland annat

att skolan arbetar med hälsa i många ämnen. Eleverna får även ett aktivitetskort som de

får utnyttja fritt. Elevernas vanor varierar något mellan könen, och vanorna skiljer sig

emellanåt gentemot tidigare forskning. I diskussionen lyfts först hur lärarnas definition

på hälsa och hur deras undervisning verkar påverka eleverna. Sedan diskuteras deras

kost- och motionsvanor i förhållande till lärarnas intervjuer, tidigare forskning och det

teoretiska perspektivet. Diskussionen innehåller även en metoddiskussion. Uppsatsen

avslutas med pedagogiska implikationer där det teoretiska perspektivet, förslag på

framtida forskning och egna tankar tas upp.

Nyckelord: Hälsa, hälsobegreppet, välbefinnande, skolan, lärare, undervisning, elever, pojkar,

flickor, uppfattning, kostvanor, motionsvanor, hälsokorset, salutogent synsätt

INNEHÅLL

1 INLEDNING ......................................................................................................... 3

2 SYFTE ................................................................................................................... 4

3 BAKGRUND ......................................................................................................... 5

3.1 Definition av hälsa............................................................................................. 5

3.1.1 Olika perspektiv på hälsobegreppet ......................................................... 5

3.1.2 Aspekter som kan påverka hälsan............................................................ 6

3.2 Skolans roll ....................................................................................................... 7

3.2.1 Riktlinjer gällande undervisning om kost och motion i skolan ................. 7

3.2.2 Nytänkande angående hälsoarbete i skolan .............................................. 8

3.3 Kost och motion ................................................................................................ 9

3.3.1 Kostvanor ............................................................................................... 9

3.3.1.1 Tidigare forskning ......................................................................... 11

3.3.2 Motionsvanor ........................................................................................ 13

3.3.2.1 Tidigare forskning ......................................................................... 13

4 TEORETISKT PERSPEKTIV.............................................................................. 16

5 METOD ............................................................................................................... 18

5.1 Val av metod ................................................................................................... 18

5.2 Urval ............................................................................................................... 19

5.3 Genomförande av undersökning ...................................................................... 19

5.4 Bearbetning av material ................................................................................... 20

5.5 Reliabilitet ....................................................................................................... 20

5.6 Validitet .......................................................................................................... 20

5.7 Etiskt förhållningssätt ...................................................................................... 21

5.8 Metodkritik ..................................................................................................... 22

5.9 Bortfall ............................................................................................................ 22

6 RESULTAT ......................................................................................................... 23

6.1 Förutsättningar från undervisningen ................................................................ 23

6.1.1 Hälsans innebörd för lärarna ................................................................. 23

6.1.2 Skolans undervisning ............................................................................ 24

6.2 Förutsättningar från skolan för att kunna tillämpa en bra hälsa i den egna

vardagen .................................................................................................................. 25

6.3 Elevernas uppfattningar om sina kost- och motionsvanor ................................. 26

6.3.1 Hälsans innebörd för eleverna och kunskapsinhämtning ........................ 26

6.3.2 Kostvanor ............................................................................................. 28

6.3.3 Motionsvanor ........................................................................................ 32

7 DISKUSSION ...................................................................................................... 36

7.1 Elevernas definition av hälsa, och deras informationskällor för

kunskap om hälsa .................................................................................................... 36

7.2 Skolans undervisning....................................................................................... 36

7.3 Elevernas kostvanor ........................................................................................ 37

7.4 Elevernas motionsvanor .................................................................................. 39

7.5 Metoddiskussion ............................................................................................. 42

8 PEDAGOGISKA IMPLIKATIONER .................................................................. 43

9 REFERENSLISTA .............................................................................................. 44

BILAGOR

3

1 INLEDNING I läroplanen för grundskolan står det att eleverna ska ha fått kunskaper om och

förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället. Det står

även att hälso- och livsstilsfrågor ska uppmärksammas, och att skolan ska sträva

efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen

(Skolverket, 2011).

Med dagens alla kost- och viktprogram samt reklam som påverkar eleverna dagligen

måste de lära sig att vara källkritiska och själva kunna avgöra vad som är ohälsosamt

och inte. Eleverna arbetar med hälsofrågor i idrott och hälsa under hela

högstadietiden. De stöter även på hälsorelaterade frågor i exempelvis hem- och

konsumentkunskap, biologi och under friluftsdagar och temadagar. Trots detta har vi

idag människor, både vuxna och ungdomar, som inte lever som de blivit lärda och

övervikt och inaktivitet hos barn och ungdomar är ett stort problem i dagens

samhälle. Att äta rätt, röra på sig och samtidigt ha en bra psykisk hälsa är idag

väldigt viktigt för att skapa bra förutsättningar för en bra hälsa i framtiden hos

ungdomarna. Likaväl inkommer rapporter årligen där tendenser till ohälsa bland

ungdomar lyfts fram. I kommande yrkesprofession kommer dessa elever stötas på

dagligen, och att ha en inblick i och förståelse kring hälsa bland eleverna känns högst

relevant. Detta är en stor anledning till valet av ämne eftersom att i kommande yrke

som lärare i idrott och hälsa kommer ett förebyggande arbete mot ohälsa vara en stor

del av vardagen, och att då vara medveten om och förstå elevernas attityder om

hälsobegreppet kan vara till en stor fördel.

Det finns många aspekter som kan påverka valet av ett aktivt och hälsosamt liv hos

ungdomar. Ungdomar idag exponeras av tv- och datorspel, Tv-tittande och utbudet

på internet. När det kommer till kostutbudet finns det många genvägar att gå, och

oftast ligger en snabbmatsrestaurang i närheten. Ungdomarna har tillgång till så

mycket val och möjligheter, och för dem är det därför viktigt att de kan omvandla

kunskapen de får med sig från skolan för att själva kunna använda den i praktiken,

och för att den ska kunna passa in i deras liv. Definitionen av hälsa för någon är

aldrig samma definition av hälsa för någon annan individ.

4

2 SYFTE I det här examensarbetet är syftet att ta reda på hur skolan förmedlar kunskap till

eleverna, hur deras undervisning om hälsa ser ut och vilka förutsättningar från skolan

som finns för eleverna gällande hälsa. I och med den nya läroplanen fokuseras

innehållet i kursplanen för idrott och hälsa mycket mer på hälsoaspekten av

undervisningen än tidigare. Elevernas kost- och motionsvanor kommer också att

undersökas. Syftet är att undersöka hur eleverna uppfattar sina vanor kring kost- och

motion ur ett hälsoperspektiv, och även ta reda på hur de uppfattar hälsobegreppet.

Begreppet hälsa inkluderar väldigt många faktorer, men i den här undersökningen

kommer fokus ligga på kost- och motionsdelen av hälsobegreppet.

Frågeställningarna som utgås från i studien och redovisas för i resultet är:

→ Hur sker skolans undervisning kring hälsa, och vilka förutsättningar från skolan

finns?

→ Hur uppfattar eleverna sina kost- och motionsvanor?

5

3 BAKGRUND I början av bakgrunden redovisas en definition av begreppet hälsa för att förklara vad

begreppet innefattar i denna studie. Vidare lyfts skolans roll kring hälsa, och

kursplanernas innehåll för att få en inblick i hur skolans riktlinjer ser ut idag. Sist

kommer begreppen kost och motion redas ut. Definitioner, rekommendationer och

tidigare forskning kommer även att redovisas för i bakgrundsdelen av studien.

3.1 Definition av hälsa

Världshälsoorganisationen är ett fackorgan som FN startat. Det förkortas ofta WHO

(world health organization) och deras uppdrag är att främja hälsan i olika delar av

världen och undersöker också vad som ligger till grund för olika sjukdomar. Deras

definition av hälsa är "health is a state of complete physical, mental and social well-

being and not merely the absence of disease or infirmity" (WHO, 1948). WHO berör

tre olika delar (fysisk, social och mental) av begreppet hälsa i sin definition. Alla tre

måste enligt Världshälsoorganisationen samspela för att individen ska känna

välbefinnande. Att ha en god hälsa är alla människors rätt oavsett deras

förutsättningar. Rydén och Stenström (2000) har översatt definitionen till ”hälsa är

ett tillstånd av fullständigt fysiskt, andligt och socialt välbefinnande, inte bara

frånvaron av sjukdom eller svaghet”. Definitonen av hälsa utvidgas och beskriv

ytterligare av WHO i ett dokument som heter ”Constitution of the world health

organization”. Där står det utvecklat med ”… the enjoyment of the highest attainable

standard of health is one of the fundamental rights of every human being without

distinction of race, religion, political belief, economic or social condition” (s.1).

Quennerstedt (2006) har gjort en svensk översättning på den senare definitionen som

lyder ”… åtnjutande av hälsa på högsta nivå är en av de fundamentala rättigheter

som tillkommer varje mänsklig varelse utan åtskillnad till ras, religion, politisk

åskådning, ekonomiska eller sociala förhållanden” (s.45).

WHO:s tolkning av begreppet hälsa tar hänsyn till hela människans situation. Trots

denna tolkning skiljer sig uppfattningen av begreppet i olika delar av världen. I

folkhälsorapporten från Socialstyrelsen 2005 skrivs det att synen på hälsa förändras

över tid. De har dragit slutsatsen att synen på vad begreppet hälsa innebär hör ihop

med värderingar och kulturmönster, mycket på grund av de spridda livssituationer

som råder i olika delar av världen (Ardbo, 2005). Rydqvist och Winroth (2004)

definierar hälsa som ”hälsa är att må bra och att ha tillräckligt med resurser för att

klara vardagens krav, och för att kunna förverkliga sina personliga mål” (s.16).

3.1.1 Olika perspektiv på hälsobegreppet Quennerstedt (2006) skriver att hälsa är ett begrepp med många olika meningar. Han

menar att det finns två olika historiska sätt att se på hälsobegreppet, och de är

moraliskt normativt och vetenskapligt normativt. Quennerstedt (2006) menar att det

moraliskt normativa sättet är inriktat på samhällsnormer och ideal som påverkar vad

som ses som hälsa. I många kulturer till exempel där det finns religiösa traditioner

kan hälsa ses som en moralisk egenskap medan sjukdom betraktas som en synd

(Quennerstedt, 2006). Det vetenskapliga normativa förhållningssättet handlar om att

medicinvetenskapen ofta avgör vad som betraktas som hälsa. Under 1800-talet

påverkades hälsobegreppet till en mer tydlig koppling till sjukdomsbegreppet i och

med medicinens framsteg. Vetenskapen började ta över det moralisk normativa

synsättet, det vill säga religionens betydelse när det gäller hälsa. Quennerstedt (2006)

menar på att historien har utvecklat perspektivet på hälsa och tar inte sin

6

utgångspunkt i det sjuka eller onormala. Rydqvist och Winroth (2004) skriver också

att hälsa är ett begrepp och kan ses ur olika perspektiv. Ett sätt att presentera hälsa är

utifrån tre grunder där hälsa som klinisk status, hälsa som funktionsförmåga och

hälsa som välbefinnande ingår. De här tre grunderna ska inte ses som isolerade utan

de går in i varandra, eftersom hälsa innehåller många aspekter som vävs samman

(Rydqvist och Winroth, 2004). Hälsa som klinisk status syftar till att hälsobegreppet

har en anknytning till den medicinska vetenskapen, och som beskriver hälsa som

frånvaro av sjukdom. Hälsa som funktionsförmåga innebär att se till hur individen

fungerar som helhet med omgivningen, och att se till vilken handlingsförmåga

individen har. Hälsa som välbefinnande innebär att individen själv kan avgöra hur

upplevelsen av hälsa är. Det inkluderar fysiskt, psykiskt eller socialt välbefinnande

och innebär att individen själv upplever att den mår bra (Rydqvist och Winroth,

2004).

Det finns olika typer av hälsa. Fysisk hälsa innehåller den hälsa som människan själv

kan påverka genom levnadsvanor. Den fysiska hälsan påverkas av fysisk aktivitet

och kostvanor och även av alkohol- och tobakskonsumtion (Ståhle, 2008). Den

mentala hälsan innefattar samspelet mellan individ och samhälle. Individen måste

anpassa sig till det rådande normsystemet för att känna delaktighet, och passar

individen inte in i normsystemet kan det leda till mental ohälsa (Ståhle, 2008). Social

hälsa handlar om samspelet mellan individer och deras olika relationer. De viktigaste

relationerna för en god social hälsa är att ha ett starkt band till familj, släkt och

vänner (Ståhle, 2008). Med medvetenhet om att hälsobegreppet innehåller olika delar

kommer den här uppsatsen att fokusera på kost- och motionsdelen av hälsobegreppet,

eftersom det inom tidsramen blir för omfattande att undersöka alla delar av

hälsobegreppet.

3.1.2 Aspekter som kan påverka hälsan Rydqvist och Winroth (2004) skriver att det finns saker som kan påverka hälsan. Det

första de nämner är miljön. I närmiljön inkluderas familjeförhållanden och

boendemiljön som har en stor betydelse för uppväxten, utvecklingen och hälsan. Den

omgivande miljön så som skoltid, relationer, arbete, fysisk miljö, samhälle och kultur

påverkar också och har en avgörande roll för hälsan (Rydqvist och Winroth, 2004).

Den andra aspekten författarna nämner är arvet. Under hela livet pågår utveckling,

och den sker genom ett ständigt samspel mellan individ och omgivning. Rydqvist

och Winroth (2004) menar att vi föds med en genetisk grundkod som är unik för

varje människa. Alla kan utvecklas utifrån sina egna förutsättningar, där tid och

förmåga spelar in och kan utgöra begränsande faktorer. Det sista Rydqvist och

Winroth (2004) nämner som kan påverka hälsan är livsstilen. Levnadsvanorna är av

betydelse när det gäller mat, motion, sömn och alkohol och tobak. Livsstilen

innefattar bland annat användandet av sin tid och vad man har för värderingar

(Rydqvist och Winroth, 2004).

Jonas (2010) skriver i sin artikel ”What are Health and Wellness?”, om sin egen

uppfattning om hur man tillämpar hälsa och en välmående livsstil så att riskerna för

en rad sjukdomar och negativa hälsotillstånd minskar. Han anser att hälsotillståndet

bestäms av tre breda faktorer; genetiska, miljömässiga och personliga beteenden.

Dessa är lika de Rydqvist och Winroth (2004) beskriver. Jonas (2010) beskriver tio

centrala begrepp av hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande.

7

1.) Hälsa är ett tillstånd att vara, välbefinnande är en process att vara.

2.) Hälsotillståndet bestäms av ett brett spektrum faktorer, inte bara av en.

3.) Hälsa har en naturhistoria, precis som sjukdom.

4.) Det centrala för välmåendeprocessen är ett brett spektrum av hälsa och friskvårds

verksamheter och insatser.

5.) I många beteendeförändringar är strävande framgång relativ.

6.) Hälsorisker kan minskas, sällan är det någon visshet om resultatet.

7.) Essensen av hälsolevande och välmående är att uppnå balans i ens liv.

8.) De flesta personliga beteenden kan ändra på ens sätt att anstränga sig samtidigt

som det finns en gemensam mental väg till framgång.

9.) Motivation är en process, inte en sak.

10.) Bedömning, målformulering och mobilisera motivation är de centrala mentala

uppgifterna i personlig beteendeförändring (Jonas, 2010. s.10).

Jonas (2010) skriver att de första sju beskrivningarna är de primära faktiska

gemensamma nämnarna för hälsa och välmående. Dessa begrepp definierar och

beskriver hälsa och friskvård. De handlar om vad deras teoretiska och filosofiska

ämnen är, och hur de kan karakteriseras och förstås. Processbegreppen är vanliga

gemensamma nämnare som visar hur individer kan förändra sina personliga

hälsorelaterade beteenden. De beskriver den mentala process man följer för att få ett

hälsosamt/bra tillstånd i livet. De första sju faktiska koncepten förverkligar den

mentala processen. De sista tre begreppen berör den mentala processen av att bli och

att vara både frisk och välmående. Varje koncept har ett inslag av både innehåll och

process, men Jonas (2010) grupperar dem efter vilken del som är den mest

framträdande i varje.

3.2 Skolans roll

I skolans läroplan står det att utbildningen som erbjuds ska syfta till att elever ska

inhämta och utveckla kunskaper, och den ska främja lärandet och en livslång lust att

lära. Hälso- och livsstilsfrågor ska uppmärksammas, och eleverna ska få kunskaper

om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan. Det nämns i skolans

övergripande mål att skapande arbete och lek är väsentliga delar i ett aktivt lärande.

Skolan ska även sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen

för hela skoldagen, och undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar

och behov (Skolverket, 2011). Skolan som helhet ger alltså eleverna chansen att ta

till sig kunskap gällande hälsofrågor. I ämnena idrott och hälsa, hem- och

konsumentkunskap samt biologi ser man de tydligaste kopplingarna till arbetet med

hälsa eftersom de arbetar med fysisk aktivitet, kroppen och kost.

3.2.1 Riktlinjer gällande undervisning om kost och motion i skolan

I kursplanens syfte för idrott och hälsa står det att fysiska aktiviteter och en hälsosam

livsstil är grundläggande för människors välbefinnande. Positiva upplevelser av

rörelse under barndomen har stor betydelse för om vi blir fysiskt aktiva senare i livet.

Att ha färdigheter i och kunskaper om idrott och hälsa är en tillgång för både

individen och samhället. Därför ska undervisningen i ämnet idrott och hälsa ska syfta

8

till att eleverna utvecklar allsidiga rörelseförmågor och ett intresse för att vara fysiskt

aktiv. Eleverna ska få möjligheter att utveckla kunskaper om vad som påverkar den

fysiska förmågan och hur man kan påverka sin hälsa genom hela livet. Eleverna ska

även ges förutsättningar för att utveckla goda levnadsvanor. I det centrala innehållet

står det bland annat att eleven ska sätta upp mål för egna fysiska aktiviteter, till

exempel förbättring av konditionen. Man ska beröra ord och begrepp samt samtala

om upplevelser och effekter av olika fysiska aktiviteter och träningsformer. I ämnet

tas olika definitioner av hälsa och samband mellan rörelse, kost och hälsa upp. Man

arbetar också med att förstå hur aktiviteter som styrketräning, konditionsträning, och

rörlighetsträning påverkar rörelseförmågan och hälsan (Skolverket, 2011).

I hem- och konsumentkunskapens syfte står det att kunskaper om konsumentfrågor

och arbetet i hemmet ger människor viktiga verktyg för att skapa en fungerande

vardag och kunna göra medvetna val som konsumenter med hänsyn till hälsa. Det

centrala innehållet i ämnet innehåller hur vanor i hemmet påverkar både individens

och familjens välbefinnande. Genom undervisningen ska eleverna få möjlighet att

utveckla en medvetenhet om vilka konsekvenser valen i hushållet får för hälsa och

välbefinnande. Något som lyfts gällande kost är hur individuella behov av energi och

näring kan se ut och hur man kan komponera måltider efter olika behov gällande

näringsintag. Eleverna får även lär sig även hur man kan arrangera måltider och om

måltidens betydelse för gemenskap och välbefinnande, samt diskutera kring aktuella

samhällsfrågor som rör mat och hälsa (Skolverket, 2011).

I syftet för ämnet biologi står det att med kunskaper om naturen och människan får

människor redskap för att påverka sitt eget välbefinnande. Undervisningen i ämnet

ska ge eleverna möjlighet att använda och utveckla kunskaper och redskap för att

formulera egna och granska andras argument i sammanhang där kunskaper i biologi

har betydelse. Därigenom ska eleverna ges förutsättningar att hantera praktiska,

etiska och estetiska valsituationer som rör hälsa. Eleverna får också lärare sig hur den

fysiska och psykiska hälsan påverkas av sömn, kost, motion och sociala relationer

(Skolverket, 2011).

3.2.2 Nytänkande angående hälsoarbete i skolan År 1999 startade Bunkefloprojektet på Ängslättskolan i Bunkeflostrand utanför

Malmö, där syftet var att öka den fysiska aktiviteten hos ungdomar. Varje skoldag

förlängdes med 45 minuter och fler idrottslektioner infördes från två till tre lektioner

per vecka. Ett samarbete inleddes också med forskare och diverse idrottsföreningar

som kom till skolan och ansvarade för två lektioner per vecka samt medverkade

under temadagar. Forskarna studerar om barnens benmassa påverkas positivt, och i

deras forskningsprojekt studerar de även elevernas motoriska utveckling, deras

koncentrationsförmåga och prestationer i skolan. Hos barn som börjar första klass

ingår en timme fysisk aktivitet om dagen som obligatorisk undervisning på schemat

och så ser det ut fram till femte klass. Ängslättskolan arbetar efter WHO:s koncept

om en "hälsofrämjande skola", vilket innebär att skolans hela vardag ska fungera

som en stödjande och hälsofrämjande miljö för fysisk, social och psykisk hälsa och

lärande (Bunkeflomodellen, 2005).

Aktiviteterna man utför är varierande och promenader och spontan lek är lika viktiga

som andra rörelseaktiviteter. En mycket viktig förutsättning i projektet är att få

barnen motiverade och att de upplever rörelseglädje. Aktiviteterna finns till för att ge

barnen en starkare benstomme, förbättrad motorik samt grundlägga goda vanor för

fysisk aktivitet, som är grunden till en hälsosam livsstil. Projektets syfte är också att

9

öka barnens självförtroende, koncentrationsförmåga och sociala förmåga. På skolan

finns en hälsopromotor anställd vars roll är att driva och utveckla projektet framåt på

skolan med hjälp av personal, elever och föräldrar samt föreningar. Personalens

delaktighet på skolan spelar en viktig roll i projektet. En grupp har bildats på skolan

där lärare, fritidpedagoger, idrottslärare, skolsköterska och rektor ingår. Gruppens

syfte är att tillsammans med hälsopromotorn utveckla och utvärdera projektet. Även

en föräldragrupp har bildats där de stimulerar varandra och boende i orten till en

hälsosammare livsstil (Bunkeflomodellen, 2005).

Eftersom intresset för Bunkefloprojektet har varit stort har en modell skapats som

fick namnet Bunkeflomodellen. Modellen bygger på kunskaper och erfarenheter från

projektet, och handlar om att stödja en hälsosam livsstil i framförallt skolor, men

även i företag. Modellen sprider samma koncept som gjorts i Bunkefloprojektet, och

man uppmuntrar till samarbete mellan idrottsrörelse och skolor. De stimuleras också

att aktivt arbeta med hälsofrågor (Bunkeflomodellen, 2005).

3.3 Kost och motion

I Sverige ansvarar Socialdepartementet för sjukvård, hälsa, sociala frågor och

socialförsäkring. Under Socialdepartementet står myndigheten Statens

Folkhälsoinstitut som numer heter Folkhälsomyndigheten. Ett av deras uppdrag är att

följa upp och utvärdera den svenska folkhälsopolitiken. Folkhälsomyndigheten ska

driva insatser för att främja hälsa och förebygga sjukdom. De ska även påverka

faktorer som bidrar till en positiv hälsoutveckling på individ-, grupp- och

samhällsnivå där en prioriterad målgrupp är barn och ungdomar.

Folkhälsomyndigheten utgår från WHO:s definition om fysiskt, psykiskt och socialt

välbefinnande. Folkhälsomyndigheten skriver också att ”hälsa är en resurs för

individen medan folkhälsa är en resurs för samhället” (Statens Folkhälsoinstitut,

2010a).

3.3.1 Kostvanor Svenska nationalencyklopedin definierar kost som ”den blandning av olika livsmedel

som intas dagligen för att täcka näringsbehovet. Kostens sammansättning kan variera

inom vida gränser och ändå täcka det aktuella näringsbehovet om olika livsmedel

kombineras på lämpligt sätt” (Nationalencyklopedin, 2014). Faskunger och

Hemmingsson (2005) skriver att ”kost och motion är två sidor av samma mynt –

båda styr energibalansen och därmed vår vikt och hälsa” (s.132). Wiking och

Lindström (2005) stärker också att det finns ett klart samband mellan fysisk aktivitet

och kostvanor för att sträva mot en bra hälsa. Maten vi stoppar i oss fungerar som ett

bränsle för kroppen, och energibehovet är individanpassat beroende hur fysisk aktiv

personen i fråga är. En viktig funktion kosten har för alla människor är att den

transporerar näringsämnen till alla celler i kroppen. För att gå tillbaka till det

individanpassade behovet av energi menar Abrahamsson m.fl. (2013) att faktorer

som kön, kroppsstorlek, ålder och fysisk aktivitet spelar in. Ungdomar i

högstadieålder bör enligt livsmedelsverket äta mellan 2000 och 3000 kcal per dygn.

Ungdomarnas totala näringsintag för en dag bör även enligt Livsmedelsverket

(2013b) utgå från deras ålder, vikt, kön och fysiska aktivitet. Gemensamt för varje

individ vare sig ålder, kön och så vidare är att man behöver äta en näringsrik och

allsidig kost för att uppnå ett välmående. Får man inte i sig tillräckligt antal kcal

eller en näringsrik kost kan det leda till sjukdomar som är viktrelaterade till exempel

anorexi och bulimi (Abrahamsson m.fl. 2013).

10

Statens livsmedelsverk (SLV) arbetar på uppdrag av regeringen. Livsmedelsverket

sätter upp råd och rekommendationer för människor i Sverige, och som grund till

råden ligger ofta rapporter som gjorts över hela Europa (Livsmedelsverket, 2011).

Livsmedelsverket arbetar också fram råd till skolor som de kan använda sig av

gällande planering av skolmaten (Livsmedelsverket, 2013b). Under livsmedelsverket

arbetar Svenska näringsrekommendationer (SNR) som tillsammans med Nordiska

näringsrekommendationer (NNR) arbetar fram och utformar livsmedelsverkets

rekommendationer. Inom SNR och NNR arbetar människor som är specialiserade på

nutrition, näringslära och hälsa. Baserat på aktuell forskning där de utgår från de

nordiska kostvanorna och hälsoläget arbetar de två organen fram råd och

rekommendationer för att skapa en bättre folkhälsa (Nordiska

näringsrekommendationer, 2012).

Livsmedelsverket (2013a) beskriver tallriksmodellen som tydliggör hur man

komponerar en bra måltid. Modellen finns till för att visa proportionerna mellan

olika ingredienser i måltiden. Tallriksmodellen består av tre delar. Den första delen

ger oss kolhydrater, den andra delen ger oss fibrer, vitaminer och mineraler och den

sista delen som även är den minsta ger oss mineraler och proteiner. Livsmedelsverket

(2013a) poängerar att tallriksmodellen visar proportioner mellan de tre delarna på

tallriken. Oavsett om man äter mycket eller lite mat är proportionerna desamma.

Modellen säger ingenting om hur mycket man ska äta, det avgörs istället av hunger

och den individanpassade energibehovet. Nordiska näringsrekommendationer (2012)

skriver att riktlinjerna för hur näringen bör fördelas under dagen är att frukosten bör

ge mellan 20 – 25 % av dagsintaget av näring, lunchen ska innehålla 25-35 %, och

middagen 25-35 %.

Europeiska gemenskapernas kommission (2007) skriver att det är viktigt för elever

med regelbundna mattider. Under lunchrasten behöver eleverna en bra miljö att äta i

där de kan äta i lugn och ro. Vidare skrivs det i boken att råvarorna ska vara av hög

kvalitet och gärna presenteras på ett sätt som upplevs trivsamt för ögat. Det ska

också finnas alternativa rätter, och till varje måltid bör det serveras grönsaker och

lättmjölk eller vatten. Skolans cafeteria bör bidra till en god hälsa för eleverna genom

att inte servera ”tomma kalorier” så som läsk och godis. Överdriven och

återkommande konsumtion av liknande produkter kan ge en förhöjd blodsockernivå

och en ökad vikt, vilket kan leda till fetma (Europeiska gemenskapernas

kommission, 2007). Rydqvist och Winroth (2004) skriver att en människa äter

mellan fyrtio till femtio ton mat under sin livstid och betydelsen av vad denna mat

består av är stor. Vidare skriver de att människan såklart måste äta, men i

verkligheten väljer den oftast det den tycker om och även i överdriven mängd.

Matvanor har en stor betydelse för hälsan, både för barn och för vuxna. Om barn äter

bra mat regelbundet och ägnar sig åt fysisk aktivitet leder det till att barnen blir

piggare det blir lättare för dem att både ta till sig nya kunskaper och att aktivera sig

(Rydqvist och Winroth, 2004). Danielsson (2003) skriver att äta bra är inte bara av

betydelse för hälsan utan också för tillväxten hos barn och ungdomar samt hur

tankeförmågan utvecklas. Att äta en hälsosam kost förebygger många av dagens

hälsoproblem som till exempel ätstörningar, fetma, järnbrist och karies. Ser man

också på det på en längre sikt kan man även förebygga många sjukdomar som är

relaterade till dåliga kostvanor så som hjärt- och kärlsjukdomar, högt blodtryck och

benskörhet (Danielsson, 2003). Det är alltså av stor betydelse vilken sorts mat

ungdomar äter eftersom bra mat ger energi för fysisk aktivitet, medan sämre

matvanor gör att ungdomarna kan bli trötta och ha svårt att hålla fokus eftersom

11

energinivån blir låg. Snabbmat i överdriven mängd så som hamburgare, pizza och

pommes i kombination med inaktivitet ökar risken för olika hälsoproblem. Dåliga

kostvanor kopplas också ihop med huvudvärk, magont och illamående. Porsman och

Paulún (2003) rekommenderar att ungdomar äter mat med långsamma kolhydrater,

vilket medför att mättnadskänslan håller i sig längre. Att äta regelbundet och att äta

långsamma kolhydrater tillsammans med övrig kost minskar även småätandet (a.a).

3.3.1.1 Tidigare forskning Becker och Enghardt Barbieri (2004) har gjort en undersökning som kartlagt svenska

barns matvanor. Den visar att konsumtionen av godis, läsk och snabbmat ökar med

åldern. I undersökningen svarar en fjärdedel av de tillfrågade ungdomarna att de äter

choklad, godis och chips tre gånger i veckan eller oftare. Läskkonsumtionen hos

ungdomarna visar att en tredjedel dricker läsk tre gånger i veckan eller mer.

Resultatet i Karlssons och Brydolfs (2006) studie visar också att konsumerande av

godis, glass, chips och läsk hos de flesta tillfrågade ungdomarna sträcker sig till 1–3

dagar per vecka. I Beckers och Enghardt Barbieris (2006) undersökning i frågan

gällande snabbmat räknar de in hamburgare, pizza, korv och kebab, och hela 41

procent av ungdomarna svarar i undersökningen att de äter snabbmat en till två

gånger i veckan. Livsmedelsverket (2003) gjorde under 2000-talet en riksomfattande

kostundersökning bland barn. I resultatet framkom det att en fjärdedel av dagsintaget

hos barnen kom från godis, snacks, glass, bakverk och läsk. Vart tionde barn som var

med i undersökningen äter mer än tre hekto godis varje vecka, och dricker över fyra

deciliter läsk varje dag. Det framkom även att barnen får i sig alldeles för mycket fett

och socker (Livsmedelsverket, 2003).

I Beckers och Enghardt Barbieris (2004) undersökning framkom det att 11 procent

av flickorna äter frukt och grönsaker varje dag, motsvarande 8 procent hos pojkarna.

Att stoppa i sig frukt och grönsaker var något som i undersökningen visade sig

försämras med åldern. Den visar vidare att äldre barn byter ut frukt- och

grönsaksintaget mot läsk och livsmedel som består av mycket socker. Rasmussen

(2004) skriver om att grunden till dåliga kostvanor läggs tidigt och följer en oftast

genom hela livet. Hans studie visar att den svenska befolkningen i genomsnitt äter

för lite grönt, för lite fibrer och för mycket fett. Ungdomarna äter mindre frukt och

grönsaker och konsumerar mer godis, glass och läsk än vuxna. Rasmussen (2004)

redovisar en stor studie som gjort i Sverige som heter COMPASS (Community-

based study of physical activity, life style and self-esteem in Swedish school

children). COMPASS- studien visar att 37,3 procent av flickorna äter frukt eller

grönsaker varje dag och motsvarande 27,8 procent av pojkarna äter frukt eller

grönsaker varje dag (Rasmussen, 2004).

I livsmedelsverkets (2003) undersökning svarar 92 procent av eleverna i årskurs 2 att

de äter frukost varje dag och siffran i årskurs 5 hamnade på 89 procent. I en studie

gjord av Karlsson och Brydolf (2006) anger 80 procent av de deltagande

ungdomarna att de äter frukost dagligen. I COMPASS- studien av Rasmussen (2004)

undersöks även ungdomarnas frukostvanor. Den visar att två tredjedelar av flickorna

äter frukost 4-5 dagar under skolveckan, motsvarande tre fjärdedelar hos pojkarna.

Porsman och Paulún (2003) menar att ungdomarna som hoppar över frukost och

lunch generellt presterar sämre i skolan på grund av att hjärnan inte får tillräckligt

med näring och energi för att orka hålla fokus. COMPASS -studien visar också att

ungdomar med oregelbundna frukostvanor äter fler onyttiga mellanmål än de som

har regelbundna frukostvanor. Det framgår även att de ungdomar som äter frukost

12

fyra till fem dagar under skolveckan har det lägsta BMI-medelvärdet (Rasmussen,

2004). Precis som med frukt- och grönsaksintaget visar det sig även att

frukostvanorna blir sämre desto äldre ungdomarna blir. Rasmussen (2004) och

Becker och Enghardt Barbieri (2004) skriver att det mycket väl kan bero på tidsbrist

och bristande aptit men det största skälet anses vara att ungdomar är morgontrötta

och inte orkar äta frukost.

I Beckers och Enghardt Barbieris (2004) undersökning svarar 50 procent av flickorna

att de äter skollunchen dagligen, och siffran hos pojkarna var något högre, 65

procent. Bland flickorna visar det sig vidare att en tredjedel av dem äter i skolan 3-4

gånger i veckan, motsvarande en fjärdedel hos killarna. I Karlsson och Brydolfs

(2006) studie redovisas samma siffra, att endast drygt hälften av ungdomarna äter

skollunchen varje dag. Porsman och Paulún (2003) spekulerar kring att

anledningarna till den låga siffran kan vara att skolmatsalen upplevs som alldeles för

stökig, att ett för dåligt utbud av mat erbjuds eller att tiden det tar att ta sig till

matsalen och hinna äta klart ibland är för knapp. I livsmedelsverkets (2003)

undersökning framkom det upprepningsvis att desto äldre barnen blir, desto mindre

tycker de om skolmaten. Här svarar 91 procent av eleverna i årskurs 2 att de äter

skollunchen, och 77 procent av barnen i årskurs 5 svarade att de äter lunchen.

Rasmussen (2004) skriver att de barn som äter för lite av skolmaten oftast är de barn

som också äter för lite till frukost. Det finns alltså ett samband mellan alla

måltidsintag, där bra vanor under alla måltider leder till en bättre hälsa. Dubuisson

m.fl. (2012) har undersökt om det finns ett samband mellan att barn äter skollunch

och deras övriga kostvanor. I resultatet redovisas det för att 63 procent av eleverna

på grundskolan äter skollunch minst en gång i veckan, och det framkom även att de

som äter skollunch också äter frukost oftare. Undersökningen visar också att alla

skolbarn som äter skollunch kan förknippas med sundare matvanor och en aktivare

livsstil.

Kostanjevec (2012) har gjort en undersökning om kostkunskap har ett samband

mellan kostvanor och attityder hos ungdomar. Undersökningen visar att den

genomsnittliga frekvensen av att konsumera mat i förhållande till sin kunskap tyder

på att ungdomar med bra kostkunskap äter mer regelbundet. Elever med bättre

kunskap om näringsintag konsumerar oftare frukt och grönsaker, medan elever med

sämre kunskaper konsumerar mer pizza, hamburgare, chips samt drycker med tillsats

av socker och energidrycker. Barn och ungdomar som har en bra kunskapsbas

gällande kostintag är också mer kritiska till snabbmat eftersom de anser att det kan

ha en negativ inverkan på hälsan, och de eleverna konstaterar vidare att de orkar

hålla mer fokus i skolan om de äter en bra frukost. Kostanjevec (2012) skriver att

skolan har stora möjligheter att på ett positivt och inflytelsefullt sätt främja en

hälsosam livsstil som innefattar bra kostvanor hos både barn och ungdomar.

Vårdnadshavare har självklart det största ansvaret gällande kostintag över sina barn,

men eftersom skollunchen utgör cirka en tredjedel av det dagliga energi- och

näringsbehovet har skolorna en stor potential med att bidra till att eleverna får bra

grundläggande matvanor. Skolmat i Sverige skriver att lagen lyder som följer att alla

kommuner i Sverige måste servera lunch till alla elever i grundskolan och den ska

även vara gratis. Det är upp till kommunerna att själva bestämma hur mycket av

deras ekonomi som ska gå till att satsa på bra skolmat. Kommunerna bestämmer

också över den alternativa maten. Alla barn i skolan har rätt till att äta näringsrik

mat. Maten ska självfallet även smaka gott och serveras i en trygg och positiv miljö

(http://www.skolmatsverige.se/vad-ar-bra-skolmat).

13

3.3.2 Motionsvanor Ståhle (2008) definierar fysisk aktivitet i en rapport av statens folkhälsoinstitut som

”fysisk aktivitet är all aktivitet som innefattar kontraktion av skelettmuskulaturen och

som ger en ökad energiförbrukning” (s.11). Rasmussen (2004) definierar fysisk

aktivitet som ”kroppsrörelser som ger energiförbrukning utöver den

ämnesomsättning som upprätthåller kroppsfunktionerna” (s.21). Till fysisk aktivitet

räknas all aktivitet vilket innefattar allt från idrottsutövning till vardagsmotion. Man

brukar nämna tre dimensioner när man pratar om fysisk aktivitet. De dimensionerna

är varaktighet (hur länge det pågår), frekvens (hur ofta man utövar det) och intensitet

(hur stor ansträngningsgrad). I skolans värld utövar man mest motionsaktivitet, och

definitionen motion betyder att det är en mer planerad och strukturerad fysisk

aktivitet (Ekberg, 2000). Schäfer Elinder och Faskunger (2006) definierar motion

som en ”planerad eller strukturerad fysisk aktivitet som syftar till att förbättra eller

upprätthålla en eller flera komponenter av fysisk kondition, nämligen aerob kapacitet

(syreupptagningsförmåga/kondition), muskelstyrka, muskeluthållighet, balans och

koordination, rörlighet och kroppssammansättning” (s.13).

De svenska rekommendationerna för fysisk aktivitet är att alla individer bör, helst

varje dag, vara fysiskt aktiva i sammanlagt minst 30 minuter. Intensiteten bör vara

högre än måttlig, till exempel som en rask promenad, annars 60 minuter med måttlig

intensitet. Ytterligare hälsoeffekter uppnås om man utöver detta ökar den dagliga

mängden eller intensiteten (Svenska läkaresällskapet, 2001).

Världshälsoorganisationens rekommendationer för fysisk aktivitet och hälsa är

uppdelade i tre åldersgrupper: 5–17 år, 18–64 år och 65 år och uppåt. WHO anser att

barn mellan 5–17 år bör vara fysiskt aktiva minst 30 minuter per dag med hög

intensitet. Hälsan kan bli ännu bättre om man ökar den fysiska aktiviteten till mer än

30 minuter per dag. Det mesta av den dagliga fysiska aktiviteten bör vara

konditionsträning och det bör ingå fysisk aktivitet med hög intensitet minst tre

gånger per vecka i 20 minuter vilket inkluderar aktiviteter som stärker muskler och

benstomme. McKenzie och Kahan (2008) menar att barn och ungdomar behöver ha

minst 60 minuter fysisk aktivitet dagligen. Fysisk aktivitet används i hälsofrämjande

och sjukdomsbehandlande syfte och att öka den fysiska aktiviteten i befolkningen är

en åtgärd som har positiv effekt på hälsan. Fysisk aktivitet ger positiva effekter för

alla åldrar. För barn är det viktigt för inlärning och koncentration och det motverkar

depression (Teychenne m.fl., 2008). En välplanerad lekplats på skolan kan bidra till

barns utveckling både fysiskt, mentalt och socialt. Fysisk rörelse i form av lek och

idrott utvecklar förutom barns motorik och koordination även processer såsom

inlärning och koncentration, som är viktiga förmågor för att uppnå goda resultat i

skolan (Tomporowski, m.fl. 2008).

3.3.2.1 Tidigare forskning Att det finns ett samband mellan fysisk aktivitet och fetma är känt sedan tidigare. En

studie som Ruiz m.fl. (2010) gjort visar att en timmes träning om dagen gör att

ungdomar kan hålla sin vikt även om de bär på ett genetiskt anlag för fetma. I studien

som gjorts undersöktes 752 tonåringar i tio europeiska länder. 47 procent av dem

hade en kopia av genvarianten och forskarna såg att den aktuella genen var kopplad

till högre kroppsmasseindex (BMI), större midjemått och högre andel fett i kroppen.

De som hade anlag för fetma men tränade minst en timme per dag hade mindre

effekt av genen, vilket medförde lägre BMI, mindre midjemått och lägre andel fett i

kroppen. Det här resultatet kan ha stor betydelse för folkhälsan och folkhälsoarbetet

14

men forskarna konsaterar att fler studier behövs för att fastställa om resultaten

verkligen stämmer (Ruiz m.fl., 2010).

Fysisk aktivitet har inte bara positiva effekter på hjärnan vid åldrandet. En stor

svensk studie som gjorts på 1,2 miljoner män födda mellan 1950 och 1976 visar att

det är lika betydelsefullt vid unga år. Forskarna har analyserat data från det att de

unga männen kvalificerade sig till militären vidare till utbildning och karriär. De som

hade bra kondition vid mönstringen hade en högre utbildning och fler kvalificerade

arbeten senare i livet. Enligt forskarna finns det en tydlig koppling mellan en god

kondition och bättre resultat på IQ-testet som utfördes. Det starkaste sambandet

forskarna fann var för språklig uppfattningsförmåga och logiskt tänkande. Poängterat

här är att det är konditionen som är avgörande och muskelstyrka har, enligt studien,

inget med sambandet att göra. Forskarna definierar en god kondition med att man har

en god hjärt- och lungkapacitet som innebär att det kommer mer syre till hjärnan

(Åberg m.fl., 2009). Ljunggren Ribom & Piehl­Aulin (2008) menar att regelbunden

fysisk aktivitet, framför allt styrketräning, tillsammans med olika faktorer som

exempelvis kost kan ge positiva effekter på skelettet i form av ökad benmassa.

Forskning visar också att fysisk aktivitet i form av styrketräning, belastande övningar

och balansträning kan minska risken för frakturer och skador.

Ur den senaste undersökningen om skolbarns hälsovanor 2009/10 från

Folkhälsoinstitutet redogörs för barns fysiska aktivitet. I undersökningen jämför de

resultatet med föregående upplaga av undersökningen som gjordes år 2005/06. Den

senare undersökningen visar att generellt minskar den fysiska aktiviteten med åldern.

Andelen elvaåriga pojkar som har varit fysiskt aktiva minst en timme om dagen alla

dagar i veckan var 20 procent vilket är en minskning jämfört med tidigare.

Motsvarande bland elvaåriga flickor är 17 procent vilket också är en minskning. I

undersökningen redovisas det för att femtonåriga elever som är fysiskt aktiva minst

en timme om dagen veckans alla dagar var 14 procent bland pojkar och bland flickor

8 procent 2009/10. Jämförelsevis med föregående undersökning visar det att pojkar

ökat aktiviteten något, medan flickor minskat sin fysiska aktivitet. Detta visar också

på att daglig fysisk aktivitet minskar i högstadieåldern (Statens folkhälsoinstitut,

2006, 2010b). Andelen ungdomar som rapporterar att de har en stillasittande fritid

har varit ganska konstant under de senaste åren, 2010 var andelen bland kvinnor 10

procent och bland män 12 procent (Statens folkhälsoinstitut, 2010c).

Rasmussens (2004) studie visar att 28,8 procent av ungdomarna inte utövade

rekommendationen om minst 60 minuters fysisk aktivitet per dag. Skillnaderna

mellan könen var stora då 35,8 procent av flickorna inte nådde upp till

rekommendationen, jämfört med 22,2 procent av pojkarna. Det var färre ungdomar

som klarade WHO:s rekommendation, endast hälften av flickorna kom upp i

rekommenderade antal minuter per dag, mot pojkarnas nästan 70 procent. När det

gäller fysisk aktivitet på idrottslektionerna i skolan svarade 90,1 procent av flickorna

och 96,0 procent av pojkarna att de alltid eller för det mesta deltar (Rasmussen,

2004).

Forskning gjord av Vetenskapsrådet visar på att 30 procent av 15–16-åringarna inte

når upp till rekommendationerna om intensiv fysisk aktivitet minst två gånger per

vecka. Vetenskapsrådet (2005) menar även att de här ungdomarna inte får ut mycket

utav idrottsundervisningen, och riskerar att även bli fysiskt inaktiva som vuxna.

Socialstyrelsen påpekar i sin rapport från 2005 att två av tre svenska ungdomar är

fysiskt aktiva alldeles för sällan. Socialstyrelsens rapport från 2005 påvisar även att

15

antalet överviktiga ungdomar har fördubblats sedan mitten av 80-talet (Ardbo, 2005).

McKenzie och Kahan (2008) skriver att siffran med överviktiga barn har tredubblats

sedan 1970-talet. Forskarna ser i deras forskning ett samband mellan att de

ungdomar som mest av allt behöver fysisk aktivitet ofta väljer bort det i olika

sammanhang som exempelvis i elevens val och menar precis som Vetenskapsrådet

(2005) att det är en stor risk att inaktiva ungdomar också kommer bli inaktiva som

vuxna (McKenzie och Kahan, 2008).

Tassitano m.fl. (2010) har utfört en studie med syfte att undersöka huruvida

deltagande i idrott- och hälsalektioner leder till ett hälsorelaterat beteende. Studiens

resultat visar att majoriteten av eleverna, 65 procent, en normal vecka inte deltar på

någon av de två idrottslektionerna, och knappt 20 procent av eleverna deltog i båda

lektioner en normal vecka. Av forskningen kunde slutsatsen dras att de elever som

inte deltar under lektionerna i mindre utsträckning nådde rekommendationerna för

daglig fysisk aktivitet i förhållande till de elever som deltar i undervisningen. För att

sträva efter och nå en större effekt i hälsorelaterade beteendemönster hos eleverna

anser författarna att innehållet i skolämnet måste tydliggöras och att man måste

införa mer hälsorelaterat innehåll i undervisningen (Tassitano m.fl. 2010). I

Karlssons och Brydolfs (2006) undersökning svarar de flesta ungdomarna att de i

stor utsträckning deltar på idrottslektionerna och 69 procent svarar att de också

idrottade regelbundet efter skoltid. Eftersom folkhälsomyndigheten prioriterar

målgruppen barn och ungdomar blir skolan direkt en aktiv punkt för att etablera

hälsoutveckling. McKenzie och Kahan (2008) skriver att skolorna får ett stort ansvar

för den fysiska aktiviteten eftersom alla barn och ungdomar passerar skolan någon

gång i livet. De menar vidare att det finns stora möjligheter för skolan att lägga en

bra grund för framtiden vad gäller fysisk aktivitet och hälsa. Quennerstedt (2006) har

i sin avhandling undersökt ämnet idrott och hälsa, och han kom fram till att det

främst är idrottsämnet som läggs vikt vid. Quennerstedt (2006) menar att skolan

måste poängtera att all rörelse är fysisk aktivitet eftersom många barn och ungdomar

inte har intresse för motion på träningsnivå.

16

4 TEORETISKT PERSPEKTIV För att förstå begreppet hälsa måste man först och främst ta ställning till vilket

synsätt man själv har på hälsa. Handlar det om frånvaron utav sjukdom (patogent

synsätt) eller något man får som en effekt av hälsofrämjande insatser (salutogent

synsätt). I det här avsnittet presenteras valet av studiens teoretiska utgångspunkt, som

utgår ifrån ett salutogent synsätt och kallas för hälsokorset (Rydqvist och Winroth

2004). Som nämnts innan, skiljer sig synen på hälsa åt, den definieras olika beroende

på individ och kultur och definitionen har även varierat genom åren. Det salutogena

synsättet utgår vidare från ett holistiskt synsätt som betyder att man ser till helheten,

det vill säga att man vid exempelvis en sjukdom strävar efter att förstå alla bitar i

relation till helheten och att man sätter människans handlingsförmåga i ett

sammanhang. I det holistiska perspektivet finns det olika dimensioner av hälsa som

spelar in och de är psykiska, fysiska, sociala och existentiella (Rydqvist och Winroth,

2004).

Hälsokorset utgår från ett salutogent synsätt och korset skapades av Katie Eriksson

som en relation mellan hälsa, välbefinnande och ohälsa (Eriksson, 1991). Hälsa

handlar om att vara hel och i ett dynamiskt tillstånd med ständigt pågående

hälsoprocesser inom människan. Hälsokorset har två perspektiv, ett objektivt

perspektiv som hänger ihop med kroppen och ett mer subjektivt perspektiv som

beskriver den självupplevda hälsan. Erikssons hälsokors skiljer mellan kroppslig och

upplevd hälsa och teorin försöker på ett förenklat sätt förklara skillnaden mellan

dem. Teoretiskt skiljs kroppslig och upplevd hälsa medan det i verkligheten finns ett

samband mellan dessa två begrepp. Hälsokorset innebär att frånvaro av sjukdom inte

nödvändigtvis innebär hälsa och tvärtom, sjukdom behöver inte innebära frånvaro av

hälsa. Även att man är sjuk kan man alltså uppleva att man har en bra hälsa

(Eriksson, 1991).

Rydqvist och Winroth (2004) förklarar hälsokorset som ett kontinuumtänkande

mellan hälsa och ohälsa. Korset ser ut som ett vanligt kors, där sjuk och frisk är

ändpunkterna på den ena axeln. I de den andra axeln finns ändpunkterna må dåligt

och må bra. Ändpunkterna sjuk och frisk kopplas till den kroppsliga hälsan, och

innebär det fysiska skick kroppen befinner sig i. Ändpunkterna må dåligt och må bra

innehåller istället den upplevda hälsan, som handlar om relationer och välbefinnande.

Teorin med fokus på en helhetssyn, människans inre drivkraft och pågående

hälsoprocesser kommer att utgås från i den här studien. Eftersom fokus i den här

studien är kost och motion går det inte att fullt ut utgå ifrån någon teori, men här

kopplas kosten till den kroppsliga hälsan och välbefinnande. Motion kopplas till den

kroppsliga hälsan, där det handlar om kroppens fysiska skick. Överlag är

välbefinnande och den upplevda hälsan i fokus (Rydqvist och Winroth, 2004).

17

Figur 1. Hälsokorset

Figur 1 (Hälsokorset). Visar hur hälsokorset illustreras.

I idrott- och hälsaämnet är det framträdande perspektivet det patogena eftersom

ämnet mycket handlar om förebyggande arbete gällande skador och risker.

Undervisningen innehåller också mycket aktivitet vilket gör att det salutogena

förhållningssättet hamnar i skymundan. Quennerstedt (2006) menar dock att ämnet

skulle främjas av att föra in mer salutogen undervisning i slutändan eftersom

relationer och diskussioner kring hälsofrågor även skulle lyfta den fysiska

aktivitetsundervisningen i skolan. Som hälsokorset förespråkar måste en helhetssyn

intas för att uppnå bästa resultat, men eftersom skolans fokus främst är att arbeta

förebyggande istället för att arbeta med ett hälsofrämjande innehåll uppnås inte en

helhetsaspekt. För att den aspekten ska uppnås måste undervisningen enligt

Quennerstedt (2006) behandla fler sociala och psykologiska aspekter. Quennerstedt

(2006) menar också att det salutogena synsättet kan erbjuda alternativa sätt att

utforska samt diskutera hälsofrågor i ämnet idrott och hälsa. Det kan vidare leda till

ett ökat deltagande, inflytande och engagemang i undervisningen. Ämnet idrott och

hälsa kan man mycket väl förhålla sig till hälsokorset, och begreppen patogent och

salutogent perspektiv bör man som lärare ha i åtanke enligt Quennerstedt (2006).

Quennerstedt (2006) skriver också att han anser att tillföra ett mer salutogent

perspektiv i undervisningen för att väga upp med den patogena undervisningen

skulle leda till ett bättre helhetsperspektiv eftersom förmågor och kunskaper lättare

skulle uppmärksammas vilket gör att eleverna kan utvecklas ännu mer i ämnet.

18

5 METOD Här presenteras och motiveras först valet av metod. Urval och genomförande av

undersökningen redovisas också. Bearbetning av material, reliabilitet, validitet, etiskt

förhållningssätt samt metodkritik finns också som rubriker i detta avsnitt.

5.1 Val av metod

Den här studien kommer att utgå från en fallstudie. För att nå ett resultat kommer en

kvalitativ och en kvantitativ metod att användas. Esaiasson m.fl. (2012) skriver att en

fallstudie är en undersökning som genomförs för att på ett begränsat utrymme ge

läsaren en uppfattning om en specifik företeelse som anses viktig och intressant. Det

han röra sig om olika grupper, platser, personer eller händelser och en fallstudie är

väldigt lämplig i pedagogiska processer (Esaiasson m.fl. 2012). Syftet med att en

fallstudie har valts i den här studien är att få en helhetsförståelse över hur det ser ut

på den valda skolan, och därmed kunna dra kopplingar mellan den faktiska

undervisningen och elevernas vanor. Syftet med en fallstudie är också att få en

djupare förståelse. Genom att skapa en bakgrund och förståelse för hur

undervisningen sker, får man en överblick och därmed få svar på den första

frågeställningen hur skolans undervisning är upplagd, och vilka förutsättningar som

finns från skolan. Frågeställningen besvaras under rubrik ett och två i resultatet. För

att få svar på frågeställningen kommer en kvalitativ metod att användas. Vidare

kommer intervjuer kommer användas för att besvara den första frågeställningen. I en

kvalitativ metod utgår forskaren från ett medvetet val av respondenter (Esaiasson

m.fl. 2012). Fördelen med intervjuer i en kvalitativ insamling är att man kan ställa

följdfrågor och få en djupare beskrivning av det man undersöker (Esaiasson m.fl.

2012). Det är mer fokus på den man intervjuar än frågorna som ställs. Intervjuguiden

kan också vara väldigt flexibel, och man kan styra den i olika riktningar (Esaiasson

m.fl. 2012).

I den andra frågeställningen gällande elevernas kost- och motionsvanor kommer en

kvantitativ metod användas genom en enkätundersökning för att nå ett resultat.

Frågeställningen besvarar under rubrik tre i resultatet. Forsberg och Wengström

(2013) skriver att i den här forskningsansatsen är forskaren objektiv och håller en

distans till deltagarna för att inte påverka resultatet. Forskaren formulerar en

frågeställning och har även uppfattning om hur resultatet kommer att bli och testar

det sedan. Forsberg och Wengström (2013) skriver vidare om att forskaren själv kan

kontrollera den teoretiska bakgrunden, urvalet och även strukturen på

undersökningen. Kvantitativa studier strävar efter att se samband och att klassificera,

och den kan göras genom både intervjuer, observationer och enkäter. I den här

undersökningen kommer enkäter användas. Esaiasson m.fl. (2012) menar att fördelen

med enkäter är att en stor grupp kan undersökas samtidigt. Enkäter kan också

anpassas lättare efter gruppens behov, man kan formulera sig tydligt och tänka på

olika aspekter för att den ska passa den specifika målgruppen (Esaiason m.fl. 2012).

Forsberg och Wengström (2013) skriver att en kvantitativ metod handlar om att

samla in empiri som är likvärdig och jämförbar. En kvantitativ metod har använts

eftersom det är en bra metod att använda när man vill ta reda på hur frekvent något är

eller hur stort utrymme något får. I den här studien undersöks hur frekvent

undervisningen om hälsa tar sig uttryck i elevernas vardag, därför passar det väldigt

bra in till den här uppsatsens syfte att använda en kvantitativ ansats.

19

Resultatet av både den kvalitativa och kvantitativa metoddelen av examensarbetet

utgör tillsammans en så kallad fallstudie. Man använder kombinationer av metoder

för att koncentera sig på att få fram kunskap och en djupare förståelse samt inblick i

något man studerar ingående, och i det här fallet blir det skolan och skolans

undervisning, samt elevernas egna uppfattningar om deras kost- och motionsvanor.

Med en flerdimensionell bild av skolan kan man diskutera kring den valda skolans

undervisningsresultat, men det kan vara svårt att generalisera resultatet.

5.2 Urval

Undersökningen omfattar fem stycken årskurs 9 klasser på en utvald skola. Skolan är

en högstadieskola där det går 102 elever i årskurs 9, och det finns två lärare i idrott-

och hälsa. På den valda skolan arbetar de ämnesövergripande och integrerar mycket

med andra ämnen. Valet av skola skedde medvetet eftersom ett intresse av deras sätt

att arbete med hälsa uppkom. Intresset väcktes mycket på grund av skolans

arbetssätt, men också på grund av tillgången till motionsmöjligheter som skolan

erbjuder eleverna i form av ett aktivitetskort som de kan utnyttja hur ofta de vill.

Årskurs 9 valdes eftersom kunskapsmålen ska ha hunnit bearbetas under skolgången

på högstadiet vilket är till stor fördel för min undersökning. I undersökningen deltog

91 stycken elever, varav 42 var pojkar och 49 var flickor och två lärare i idrott- och

hälsa. En större grupp elever hade inte kunnat undersökas inom tidsramen för

uppsatsskrivandet. Möjligheten till att intervjua fler lärare fanns, med fokus valdes

att läggas på att få fram två innehållsrika intervjuer med de lärare som undervisade i

idrott och hälsa eftersom den största delen av hälsoundervisningen sker hos dem.

Urvalet baseras på valet av en fallstudie då skolans lärare intervjuvas för att ta reda

på förutsättningarna eleverna har gällande kost- och motionsvanor. Sedan undersöks

elevernas kost- och motionsvanor för att en eventuell koppling ska ses.

5.3 Genomförande av undersökning

Genomförandet av insamling till undersökningen inleddes med att ta kontakt med

skolan för att vara säker på att kunna samla in empiri till resultatet. Skolans rektor

kontaktades och godkände konceptet, samt hänvisade vidare till att ta kontakt med

årskursens mentorer. Ett mejl till alla klassers mentorer i årskurs 9 skickades ut där

frågan om det var möjligt att utföra studien i deras klasser ställdes. Ett svar från

arbetslagsledaren inkom där det stod att de skulle diskutera enkäten och

genomförandet på nästkommande konferens. Efter konferensen kom ett mejl med

information om att mentorerna gärna hjälper till, men att de föredrog att genomföra

enkäten under olika dagar med tanke på nationella prov, röda dagar och annat som

ansågs vara ett hinder. En vecka då empirin skulle samlas in bestämdes. Ett

informationsmeddelande (se bilaga 1) till vårdnadshavare skrevs även ihop för att

kunna läggas ut på skolans plattform. Intervjuerna (bilaga 2) med skolans två lärare i

idrott och hälsa skedde innan enkäten (se bilaga 3) genomfördes med eleverna, och

sammanställdes sedan. Under veckan för insamling av empiri befann jag mig på

skolan för att vara tillgänglig för eventuella frågor. I två av klasserna genomfördes

enkäten personligen, medan enkäten i de resterande tre klasserna genomfördes

tillsammans med mentorerna för årskurserna. Alla enkäter samlades sedan in och

sammanställdes efter kön för att också kunna titta på eventuella skillnader mellan

könen.

20

5.4 Bearbetning av material

Lärarnas intervjuer spelades in för att intervjuerna skulle kunna bearbetas på bästa

sätt. Bearbetningen skedde genom att intervjuerna spelades upp fråga för fråga,

samtidigt som anteckningar fördes för att kunna väva samman lärarnas svar, och

plocka ut citat från lärarna. Enkäterna sammanställdes klassvis och pojkar och flickor

för sig. Enkäterna bearbetades fråga för fråga och fördes in i ett program på datorn

för att kontrollera siffrorna ordentligt. Den första frågan kategoriserades, och därmed

lästes alla definitioner på hälsa för att kunna bestämma vilken kategori de skulle

passa in i. På den andra frågan där eleverna fick kryssa i vart de får information om

kost och motion räknades alla röster ihop och sammanställdes, här delades inte på

könen. Resterande frågor granskades enkät för enkät och fråga för fråga. Varje

enkäts svar avprickades först i ett block, tills exempelvis fråga tre på alla enkäter var

klara. Då fördes resultatet in i ett program på datorn och räknades ihop.

5.5 Reliabilitet

Med reliabilitet menas tillförlitligheten på undersökningen. Det innebär att

undersökningen har gjorts med en sådan noggrannhet att möjligheten att återskapa en

likadan studie i framtiden finns (Stukat, 2005). I den här studien valdes att närvara

vid enkätundersökningen för att kunna gå igenom den och svara på eventuella frågor,

en övervakning av insamlandet av empiri anses öka reliabiliteten för studiens

resultat. Eleverna fick även veta enkätens syfte eftersom det känns högst relevant att

de vet vad de svarar på i enkäten. För att öka tillförlitligheten ytterligare användes

många frågor i enkäten vilket Stukat (2005) menar ger en större tillförlitlighet

eftersom det ger mer omfattande empiri. I och med att en kvantitativ metod används

är det möjligt för deltagarna att vara anonyma, vilket förhoppningsvis leder till mer

ärliga svar ges. Reliabilitet påverkas av slumpmässiga eller tillfälliga förutsättningar

(Stukat, 2005). Om den här undersökningen hade gjorts om på samma skola hade

resultatet troligen blivit detsamma, vilket innebär att det inte går att dra några

generella slutsatser som innefattar fler skolor än den som deltog i undersökningen.

Stukat (2005) nämner några av de reliabilitetsbrister som kan finnas i en

undersökning och de är feltolkning av frågor och svar hos den som blir bedömd eller

den som bedömer, yttre störningar och även tur/otur i vilka frågor som ställs. Vidare

nämns att dagsform hos informant, gissningseffekter, felskrivningar, eller

felräkningar vid behandling av svar kan vara möjliga reliabilitetsbrister. För att få

fram både skolans och undervisningens förutsättningar för eleverna angående

hälsokunskap valdes att intervjua två lärare. Stukat (2005) menar att för att öka

studiens reabilitet är det viktigt att spela in intervjuerna som genomförs. I den här

studien spelades intervjuerna med lärarna in för att i resultatet kunna citera lärarnas

svar, de spelades dock in med objektivitet för att inte påverka respondenterna.

Fördelen med intervjuer istället för enkäter hos lärarna är att följdfrågor kan

förekomma (Stukat, 2005). Respondenterna fick dock samma tidsgräns för

intervjuerna, men ordningen på frågorna och följdfrågorna kan skilja sig åt något

beroende på vilket svar som angavs.

5.6 Validitet

Med validitet menas relevansen av det insamlade empiriet. Det innebär att man mäter

det man har för avsikt att mäta i undersökningen. Esaiasson m.fl. (2012) tipsar om att

hitta frågor som forskare redan formulerat, och sedan anpassa dem till de egna

frågeställningarna för att spara tid. I den här studien valdes att granska andra

21

examensarbeten med liknande syfte för att få inspiration till frågor i enkäten. Vidare

skriver Esaiasson m.fl. (2012) att man bör tänka på hur man utformar frågorna,

begripligheten av dem, att använda genomtänkta svarsalternativ samt

ordningsföljden på frågorna. Enkäten utformades baserad på bakgrunden i den här

uppsatsen, och den stämde även överens med syftet och den frågeställning som

enkäten skulle svara på. Frågorna utformades på ett sådant sätt att eleverna enkelt

skulle förstå dem, samt att de var relevanta och mätbara för syftet med

undersökningen. Enkäten samt intervjufrågorna godkändes av handledaren för denna

uppsats innan undersökningen genomfördes. Mentorerna för årskurs 9 samt rektor på

skolan fick även de ta del av den för att på så sätt se om de hade eventuella

invändningar eller frågor på utformandet av enkäten. Stukat (2005) skriver att det är

viktigt att skapa en förtroendefull situation, och att man ska ha med i beräkningarna

att man kanske inte får helt ärliga svar. En fördel som anses viktig att poängtera här

är att författaren av detta examensarbete har en bra relation till eleverna på skolan då

både VFU (verksamhetsförlagd utbildning) och vikariat har utförts på skolan, vilket

kan spela en roll för att eleverna svarar sanningsenligt. Lärarna som intervjuades fick

tydligt veta syftet, och de fick senare också läsa igenom sammanställningen av deras

svar för att se att jag uppfattat dem rätt och för att ge uppsatsen en högre validitet.

Stukat (2005) menar att i intervjuer med informanten kan den ge ett svar som den

tror förväntas om situationen inte känns avslappnad, vilket fanns i åtanke vid

tillfället. Intervjuerna skedde därför i en miljö som var igenkännande för lärarna,

samt att även här finns en relation mellan författaren och lärarna sedan tidigare.

5.7 Etiskt förhållningssätt

Vetenskapsrådet (2002) skriver att det finns vissa krav att förhålla sig till när man

gör undersökningar. De fyra kraven är informationskravet, samtyckeskravet,

konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. I den här studien utgick författaren från

dessa krav för att förhålla sig etiskt i undersökningen. Informationskravet handlar om

att man måste informera deltagarna i undersökningen om deras uppgift och om deras

villkor. Samtyckeskravet innebär att forskaren behöver hämta ett samtycke från

vårdnadshavare (gäller för elever under 15 år), speciellt om forskningen är av en

känslig karaktär. Konfidentialitetskravet innebär att all information som kan

identifiera individerna ska behandlas med full sekretess, och man ska inte kunna

spåra någon enskild individ i undersökningen. Med nyttjandekravet menas att den

insamlade informationen inte får användas eller utlånas till kommersiellt bruk eller

andra icke-vetenskapliga syften (Vetenskapsrådet, 2002). Det första kravet

(informationskravet) uppnåddes genom att vid enkätundersökningen närvara och

informera om syftet med undersökningen och att det var både frivilligt och anonymt

deltagande som gällde. Andra kravet (samtyckeskravet) uppfylldes i samråd med

rektor och mentorer, och ett informationsbrev till vårdnadshavare lades ut på internet

på skolans plattform. Alla deltagande var över 15 år, men inte myndiga vilket var

anledningen till att informationsbrevet lades ut. Informationsbrevet återfinns i bilagor

(bilaga 1) i detta arbete. Det tredje kravet (konfidentialitetskravet) togs hänsyn till

genom att informera eleverna på plats vid undersökningen, samt att skriva i

informationsbrevet att allt insamlat material kommer att behandlas konfidentiellt och

enbart bearbetas och analyseras av författaren för att sedan sammanställas i

resultatdelen i examensarbetet. Respondenterna är alltså garanterade total anonymitet

och allt insamlat material enbart kommer att granskas av författaren till studien. Det

fjärde och sista kravet (nyttjandekravet) uppnåddes också genom att informera

eleverna vid undersökningstillfället om att enkäterna enbart kommer att användas till

22

författarens examensarbete, och att arbetet även kommer att finnas tillgängligt på

universitetets portal för uppsatser.

5.8 Metodkritik

Esaiasson m.fl. (2012) menar att forskaren måste vara försiktig med de slutsatser

som dras utifrån en fallstudie eftersom ett ensamt fall inte kan representera

verkligheten. Utifrån den här fallstudien som genomförts på en skola och i årskurs 9

kan man inte dra slutsatser om hur det ser ut på fler skolor. När den här typen av

undersökning sker kan man heller inte dra några generella slutsatser över hur det ser

ut i vissa länder eller åldergrupper. Man kan dock se tendenser i undersökningen,

men uppsatsens syfte är inte att dra några generaliseringar eller jämförelser mellan

skolor utan att undersöka och analysera den valda skolans förutsättningar och

elevernas uppfattningar kring deras kunskaper för att kunna dra kopplingar

däremellan. Kritik mot att använda enkätundersökningar är att respondenterna

kanske inte uppfattar frågorna på samma sätt som författaren av dem har förväntat

sig, vilket medför att forskaren inte får ut de svaren de vill av svaren på frågorna i

enkäten. Författaren valde därför att finnas tillgänglig för frågor under de tillfällen då

enkäterna besvarades av eleverna. En risk finns också att eleverna svarar så som de

tror att de förväntas svara eller att de faktiskt är medvetna om hur bra kost- och

motionsvanor ser ut och vill få fram det även om det inte utspeglar sig i deras egna

liv (Esaiasson m.fl. 2012).

5.9 Bortfall

I den här studien blev bortfallet nio stycken flickor, och två stycken pojkar som var

sjuka eller av någon anledning valde att inte delta i undersökningen vid tillfället då

empirin samlades in. Bortfallet är inte något som anses påverka resultatet i studien.

23

6 RESULTAT De första två rubrikerna i resultatet ger svar på den första frågeställningen i syftet.

Två lärare har intervjuats för att få svar på hur skolans undervisning kring hälsa sker,

och vilka förutsättningar från skolan som finns. Lärarnas intervjuer presenteras

sammanvävda med varandra uppdelade under två rubriker för att svaren enkelt ska

kunna utläsas. Den första rubriken svarar på vilka förutsättningar eleverna får från

skolan, och den andra rubriken svarar på vilka förutsättningar eleverna får från

skolan. Under den tredje rubriken som även är uppdelad i tre underrubriker

presenteras den andra frågeställningen som ska svara på hur eleverna uppfattar sina

egna kost- och motionsvanor. Enkätundersökningen redovisas fråga för fråga genom

diagram. Under den första underrubriken redovisas den två första frågorna i enkäten

och den första presenteras efter kategorier, eftersom eleverna själva fick skriva vad

hälsa innebar för dem. Frågan redovisas i löpande text där pojkarnas och flickornas

likheter och skillnader i svaren lyfts. I den andra frågan fick eleverna kryssa i vart de

lärt sig om kost- och motionsvanor, och då var det även möjligt att kryssa i fler

alternativ. Därför presenteras det diagrammet inte efter hur många elever som deltog

i undersökningen utan där presenteras enbart deras olika val av informationskälla till

den kunskap de anser sig ha. Under den andra och den tredje underrubriken

presenteras resterande diagram redovisas först efter kostdelen och sedan efter

motionsdelen av enkätundersökningen. Diagrammen är utformade med två staplar på

varje val, där blå färg representerar pojkarnas svarsfrekvens och röd färg

representerar flickornas svarsfrekvens.

6.1 Förutsättningar från undervisningen

Under den första rubriken definierar lärarna vad hälsa är och berättar även vad det

betyder för dem personligen. Detta finns med för att få en förståelse för hur

undervisningen är upplagd av lärarna. Under den andra rubriken beskrivs hur den

planerande undervisningen sker över högstadietiden.

6.1.1 Hälsans innebörd för lärarna Lärarna beskrev hälsa delvis som allt som tar bort sjukdom och ohälsa från kroppen,

och även som att må bra både fysisk och psykiskt. Att hålla igång kroppen bidrar till

en positiv effekt för den psykiska delen av hälsa. De var eniga om att äta rätt också

ingick i hälsa. En av lärarna uttryckte sig på följande sätt:

”För mig handlar hälsa om att hålla igång kroppen med aktivitet,

det bidrar mycket till en positivare effekt för

välmående”(idrottslärare 1).

Att definiera hälsa är inget som är lätt, men hälsa kan betyda många olika saker för

varje individ. Lärarens personliga uppfattning är att man mår bra oavsett små

bekymmer. Läraren berättar att:

”Man kan vara sjuk men ändå må bra, och tvärtom kan man vara

frisk med må dåligt, men hälsa för mig är att må bra i livet

oavsett hur det ser ut” (idrottslärare 2).

Hälsa för den läraren innebär helt enkelt att må bra i sig själv oavsett vilka

förutsättningar man har. Den andra läraren berättar att hälsa personligen innebär att

styrketräna 3-4 gånger i veckan och vila mycket. Läraren berättar att man behöver

koppla av för att inte stressa. Hälsa är också att äta ordenligt och hälsosamt, mycket

24

fullkorn. Vila mellan styrkepassen för uppbyggnad av musklerna är också

nödvändigt. Läraren berättar vidare att:

”I höstas hade jag det stressigt och mådde inte så bra, men sen

jag började träna regelbundet i vintras märker jag en enorm

skillnad. Träningen har gett mig väldiga positiva effekter för den

psykiska hälsan” (idrottslärare 1).

Lärarna anser att de känner sig piggare och mer positiva när deras individuella hälsa

är i balans. Ibland är de så mycket uppe i varv och engagerade i att andra ska må bra

att de faktiskt glömmer att det är lika viktigt att de själva också mår bra.

6.1.2 Skolans undervisning De intervjuade lärarna berättar om att de lägger stort vikt vid matens betydelse för

hälsan i deras undervisning, och då är det framförallt tallriksmodellen som fokus

ligger på. De pratar även mycket om doping, alkohol och tobak på lektionerna.

Läraren uttrycker sig följande:

”Vi pratar mycket om påverkan och effekter av att bruka doping,

alkohol och tobak”. (idrottslärare 2).

Kunskapen lärs ut mycket via filmer och testas både muntligt och skriftligt. Lärarna

berättar om upplägget de har i undervisningen över hela högstadietiden. Eleverna i

sjuan arbetar mycket med baskunskaper om kost och motion. Då är det främst

tallriksmodellen, och olika näringsämnen som tas upp i undervisningen. Läraren

förklarar att:

”Vi väljer att fokusera mycket av undervisningen på att prata om

tallriksmodellen, eftersom det är ett enkelt upplägg för eleverna

att ta del av, och kunna använda sig själva utav utanför

skolan”(idrottslärare 2).

Man pratar även mycket om vila/sömn och vikten av vardagsmotion i

undervisningen. Den ena läraren berättar att:

”Vi vill introducera mycket av den vardagliga motionen som lätt

kan glömmas bort i träningshetsen”(idrottslärare 1).

I årskurs åtta bygger man på kunskapen med ett ”må bra-projekt” där flera ämnen är

inblandade. De förklarar att de valde att jobba såhär för att:

”Vi arbetar ämnesövergripande för att eleverna ska få en större

förståelse och användning av sina kunskaper, vi upplever att det

är ett projekt som fungerar bra”(idrottslärare 1).

De fick även genomföra olika slags kondition och styrketräningspass i

undervisningen i årskurs åtta. Eleverna fick också lära sig hur man äter rätt och hur

man planerar sitt eget kostintag beroende på hur mycket de tränar och rör på sig.

Läraren uttrycker sig:

”Den här kunskapen som förmedlas upplever vi är väldigt nyttig

både för den som promenerar och för den som tränar handboll 4

gånger i veckan”(idrottslärare 2).

I årskurs nio har man prov som handlade om kost, motion och hälsa. Läraren

konstaterar att:

25

”Vi testar dem på alla kunskaper som de fått med sig under hela

skolgången” (idrottslärare 1).

Man fortsätter även att arbeta med konditionen och styrketräningspassen genomförs

på gym istället för att styrketräna i sporthallen med den egna kroppen som vikt som

de gjorde i årskurs 8.

6.2 Förutsättningar från skolan för att kunna tillämpa en bra hälsa i den egna vardagen

Lärarna förklarar att det finns ett bra samarbete mellan bespisning och andra ämnen

så som biologi och hem- och konsumentkunskap. All kunskap som förmedlas till

eleverna byggs på successivt och temaarbetet ”må bra-projektet” lägger en bra grund

i kunskapsarbetet för eleverna. Skolan erbjuder eleverna fri tillgång till träning

genom att de erhåller ett aktivitetskort till varje elev som de får utnyttja hur ofta de

vill. Läraren beskriver användandet av aktivitetskortet som följande:

”Med aktivitetskortet kan de simma ur mycket de vill, de kan gå

på gruppträningar så som TRX, bodypump och dans. Från och

med det året de fyller 16 får de även besöka styrketräningshallen

hur ofta de vill” (idrottslärare 1).

De nämnde också att mycket av skolans undervisning går ut på att ge eleverna

kunskap om hur man planerar för sin egen träning, och mycket filmer ingår i

undervisningen. Läraren berättar att:

”Det finns massor utav bra filmer med kunskap om hälsorelaterat

innehåll utformade till ungdomar, vi har valt att arbete mycket

med filmer och diskussioner kring dem”(idrottslärare 2).

På skolan finns det ett hälsoråd vars uppgift är att främja elevernas hälsa och består

av en sjuksköterska, kurator, några elever, några från personalen och rektorn. Under

en vecka har skolan elevens val, och då kan eleverna välja att ha idrott och hälsa.

Skolan anordnar även två friluftsdagar per år, och de infaller på vårterminen. Den

första ligger i början av vårterminen då snön finns kvar, och den andra infaller innan

terminens slut vid sommaren. De berättar följande:

”Anledningen till att vi har friluftsdagarna är för att eleverna ska

få möjlighet att prova på aktiviteter som vi inte har möjlighet att

göra under idrottslektionerna, och förhoppningsvis få intresse

för”(idrottslärare 1).

Under intervjuerna förklarar de vidare att skolan har olika turneringar som eleverna

kan delta i, och de har även skoljoggen en gång per år. Den ena läraren förklarar vad

skoljoggen är för något:

”Under skoljoggen går, joggar och springer man en viss sträcka,

både elever och lärare” (idrottslärare 2).

Skoljoggen fungerar som ett slags välgörenhetsevenemang där det även samlas in

pengar till barn som har det svårt. Lärarna berättar också att aktivitetskortet eleverna

får är ett sätt att främja elevernas hälsa. Elevens val veckan innehåller även val så

som friluftsliv och hem- och konsumentkunskap där eleverna kan lära sig mer om

kostens betydelse för hälsan.

26

På frågan om eleverna upplevs ta åt sig kunskapen de förmedlar svarar de att de

trodde de flesta tar åt sig kunskaperna som förmedlades och tar det på allvar, men

inte alla. Många upplevs lära sig för stunden och inte för ett livslångt lärande. En av

lärarna svarar först att läraren inte riktigt visste om eleverna faktiskt tar till sig

kunskapen. Läraren uttrycker följande:

”Jag upplever ofta att eleverna glömmer kunskap som vi nämner

ofta som till exempel skillnaden på stretching och

tänjning”(idrottslärare 1).

Båda lärarna instämmer i att det behövdes mer fokus på det teoretiska eftersom

eleverna upplevdes glömma bort den delen i dimman av all aktivitet.

6.3 Elevernas uppfattningar om sina kost- och motionsvanor

Den här rubriken besvarar studiens andra frågeställning och är uppdelad under tre

rubriker där den första rubriken visar på vad hälsa innebär för eleverna och varifrån

de får information om vad bra kost- och motionsvanor är. Den andra rubriken

redovisar kostdelen av enkäten och den tredje rubriken redovisar motionsdelen av

enkäten.

6.3.1 Hälsans innebörd för eleverna och kunskapsinhämtning

Den första frågan som enkäten inleder med lyder ”vad innebär hälsa för dig?” och

resultatet är sammanställt efter kategorier (se bilaga 4 för diagram). Många av

eleverna skriver mer än bara ett ord i sina förklaringar till vad hälsa innebär för dem.

Pojkarna är dock mer fåordiga än flickorna i deras beskrivningar, de använder sig

mest av några få ord medan flickorna skriver hela meningar. Tre pojkar och en tjej

valde att lämna frågan blank, och en pojk svarar att han inte visste vad hälsa innebär

för honom. För de flesta av både pojkarna och flickorna innebär hälsa kort och gott

att må bra. Några elever la till att hälsa är ett välmående och att det handlar om ett

eget välbefinnande. En elev beskriver hälsa som:

”Hur man mår, hur man lever och äter i ett ord” (elev).

Betydligt fler flickor än pojkar tycker att hälsa innehåller aspekterna må bra, röra sig

och äta rätt. Ungefär lika många pojkar som flickor tycker att hälsa innehåller att röra

på sig och att äta rätt. Några av pojkarna tycker att hälsa innebär aspekterna må bra

och träna rätt, något som inte finns med i flickornas definitioner. En elev skriver:

”Att man äter bra saker som är snälla mot kroppen och

musklerna”(elev).

Det skiljer sig åt lite i de resterande kategorierna för pojkar och flickor. En pojk gick

steget längre och tänkte på kondition och fysik medan flickorna tänkte på sömn och

hygien. Båda könen nämner en kategori som går under att vara frisk. Några har också

lagt till i deras beskrivningar av hälsa att det är att träna lagom, att människor i

omgivningen också ska må bra, och att vara nöjd med sig själv. En del av pojkarna

har svarat att enbart kosten innefattar hälsa för dem, medan bara en flicka nämnt

detsamma. Några av pojkarna anser att träna är den största kategorion som hör till

hälsa, något som flickorna inte tar upp. Pojkarna skriver att hälsa innebär mycket och

att det är viktigt, och tjejerna tycker att hälsa är hur kroppen mår. En av eleverna

skriver följande som får avsluta resultatet av fråga ett:

27

”Träna och äta som tallriksmodellen ungefär. Hitta en egen

balans så att kroppen och huvudet mår bra” (elev).

Diagrammet visar svaret på fråga två, vart får du din information om vad bra kost

och motion är ifrån?

Figur 2. Resultat av fråga 2. Vart får du din information om vad bra kost och motion

är ifrån?

I den här frågan kunde eleverna kryssa i fler än ett alternativ. I diagrammet är deras

röster sammanräknade, och mest röster får internet, 53 stycken. Internet kommer

alltså på första plats som informationskälla och kort efter internet ligger skolan på 49

röster. Därefter ligger hemmet på knappt 40 röster och tv/reklam ligger strax där

efter. Minst röster får informationskällorna tidningar och kompisar. Tre stycken

elever har valt kategorin övrigt och då får de även specificera vart de får

informationen från istället. En elev skriver att eleven lär sig om kost och motion på

gymmet, en person har lärt sig det på ett läger och den tredje skriver att den lär sig

om kost och motion överallt.

0

10

20

30

40

50

60

Antal röster

Svarsfrekvens 100 %

Pojkar 42

Flickor 49

28

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

Aldrig 1-3 dagar 4-6 dagar Alltid

Pojkar

Flickor

6.3.2 Kostvanor Diagrammet visar svaret på fråga tre, hur ofta äter du frukost?

Figur 3. Resultat av fråga 3. Hur ofta äter du frukost?

66 procent av pojkarna och 67 procent av flickorna svarar att de alltid äter frukost.

Ungefär en tredjedel av de tillfrågade svarar att de äter frukost mer än en dag i

veckan. Det är en liten skara som svarar att de aldrig äter frukost, och flickorna är

några fler än pojkarna.

Diagrammet visar svaret på fråga fyra, hur många gånger i veckan äter du lunch i

skolan?

Figur 4. Resultat av fråga 4. Hur många gånger i veckan äter du lunch i skolan?

Över 90 procent av både pojkarna och flickorna svarar att de äter lunch minst tre

gånger eller fler i veckan. Största delen av det procentantalet svarar att de äter lunch

varje dag. Under 10 procent av eleverna svarar att de aldrig äter lunch, och även här

är flickorna fler än pojkarna.

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

Aldrig 1-2 gånger 3-4gånger Varje dag

Pojkar

Flickor

Svarfrekvens

100 %

Pojkar 42

Flickor 49

Svarfrekvens 100 %

Pojkar 42

Flickor 49

Svarsfrekvens 100 %

Pojkar 42

Flickor 49

29

Diagrammet visar svaret på fråga fem, hur ofta äter du snabbmat?

Figur 5. Resultat av fråga 5. Hur ofta äter du snabbmat?

Nästan 20 procent fler flickor än pojkar svarar att de enbart äter snabbmat någon

gång i månaden. Fler pojkar än flickor svarar istället att de äter snabbmat varje

vecka. Ungefär 5 procent av pojkarna anger att de äter snabbmat flera gånger i

veckan. Hos flickorna anger ingen att de äter snabbmat flera gånger i veckan.

Ungefär lika många pojkar som flickor anger att de aldrig äter snabbmat.

Diagrammet visar svaret på fråga sex, hur ofta äter du sötsaker?

Figur 6. Resultat av fråga 6. Hur ofta äter du sötsaker?

Den största frekvensen i den här frågan hamnar på svaret varje vecka där fler

flickorna än pojkar anger att de äter sötsaker varje vecka. Fler pojkar än flickor anger

att de äter sötsaker flera gånger i veckan. Nästan 15 procent av pojkarna svarar att de

aldrig äter några sötsaker, medan 6 procent av flickorna anger att de äter godis

dagligen.

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

Aldrig Någon gång i månaden

Varje vecka Flera gånger i veckan

Pojkar

Flickor

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

Aldrig Varje vecka Flera gånger i veckan

Dagligen

Pojkar

Flickor

Svarfrekvens

100 %

Pojkar 42

Flickor 49

Svarfrekvens 100 %

Pojkar 42

Flickor 49

30

Diagrammet visar svaret på fråga sju, hur många dagar i veckan dricker du vanligtvis

läsk?

Figur 7. Resultat av fråga 7. Hur många dagar i veckan dricker du vanligtvis läsk?

Strax under 20 procent av killarna dricker aldrig läsk, medan över 40 procent av

tjejerna aldrig dricker läsk. Över 10 procent av pojkarna dricker läsk fyra dagar i

veckan eller fler, motsvarande hälften hos flickorna. Nästan 70 procent av pojkarna

och 50 procent av flickorna anger att de dricker läsk en till tre dagar i veckan.

Diagrammet visar svaret på fråga åtta, hur uppskattar du dina egna kostvanor?

Figur 8. Resultat av fråga 8. Hur uppskattar du dina egna kostvanor?

Nästan en femtedel av flickorna upplever att de har dåliga kostvanor, och lika många

av pojkarna upplever att de har mycket bra kostvanor. Fler flickor än pojkar upplever

att deras vanor är ganska bra, medan fler pojkar än flickor istället upplever att de har

bra kostvanor.

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

Aldrig 1-3 dagar 4-6 dagar Dagligen

Pojkar

Flickor

0%

5%

10%

15%

20%

25%

30%

35%

40%

45%

Dåliga Ganska bra Bra Mycket bra

Pojkar

Flickor

Svarfrekvens 100 %

Pojkar 42

Flickor 49

Svarfrekvens 100 %

Pojkar 42

Flickor 49

31

Diagrammet visar svaret på fråga nio, hur viktiga anser du att dina kostvanor är för

din hälsa?

Figur 9. Resultat av fråga 9. Hur viktiga anser du att dina kostvanor är för din

hälsa?

Nästan 40 procent av flickorna anser att kostvanorna är mycket viktiga för deras

hälsa, medan bara knappt 15 procent pojkarna anser detsamma. Pojkarnas majoritet

av svar hamnar på att kostvanorna är viktiga, där har de en högre procentsiffra än

flickorna. 7 procent av pojkarna tyckte inte att kosten är viktig för deras hälsa

överhuvudtaget, men bara 2 procent av tjejerna tyckte detsamma.

Sammanfattning:

Nästan 70 procent av båda könen uppger att de alltid äter frukost. 10 procent av

flickorna äter aldrig frukost. De flesta eleverna äter lunch minst tre gånger i veckan,

men även här är det nästan 10 procent av flickorna som aldrig äter lunch. Pojkarna

äter oftare snabbmat än vad flickorna gör, och en minoritet av pojkarna äter

snabbmat varje vecka. Flickorna äter istället sötsaker oftare än vad pojkarna gör, där

en minoritet av flickorna svarar att de äter sötsaker flera gånger i veckan. Pojkarna

dricker oftare läsk än vad flickorna gör, hela 40 procent av flickorna och 20 procent

av pojkarna svarar dock att de aldrig dricker läsk. Pojkarna upplever sig ha bättre

kostvanor än vad flickorna anger. Nästan 20 procent av flickorna uppger att de

upplever deras kostvanor som dåliga, motsvarande 5 procent hos pojkarna. Fler

flickor än pojkar tycker dock att deras kostvanor är mycket viktiga för hälsan. Flest

pojkar svarar att de tycker hälsan är viktig där över 60 procent av svaren hamnar,

motsvarande 40 procent av flickorna.

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

Inte alls Ganska viktiga Viktiga Mycket viktiga

Pojkar

Flickor

Svarfrekvens 100 %

Pojkar 42

Flickor 49

32

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

Nej Ibland Oftast Alltid

Pojkar

Flickor

6.3.3 Motionsvanor Diagrammet visar svaret på fråga tio, får du någon form av motion dagligen?

Figur 10. Resultat av fråga 10. Får du någon form av motion dagligen?

Över 80 procent av eleverna får oftast eller alltid någon form av motion dagligen,

och flickorna rör på sig mer än pojkarna. Det är snäppet fler pojkar än flickor som

motionerar dagligen, och även fler pojkar än flickor som inte får någon motion alls.

Ungefär 10 procent av både pojkarna och flickorna anger att de ibland får någon

form av motion dagligen.

Diagrammet visar svaret på fråga elva, hur många gånger i veckan motionerar du

över 30 min på din fritid

Figur 11. Resultat av fråga 11. Hur många gånger i veckan motionerar du över 30

min på din fritid?

Cirka 60 procent av eleverna motionerar över 30 minuter tre gånger eller fler i

veckan. Några fler pojkar än flickor motionerar hela fem gånger eller mer i veckan.

Strax under 10 procent av både flickorna och pojkarna motionerar aldrig över 30

minuter på fritiden. I kategorin 1-2 gånger i veckan, anger cirka en tredjedel av både

pojkarna och flickorna att de hamnar.

0%

5%

10%

15%

20%

25%

30%

35%

40%

45%

Aldrig 1-2 gånger 3-4 gånger 5 gånger eller mer

Pojkar

Flickor

Svarfrekvens 100 %

Pojkar 42

Flickor 49

Svarfrekvens 100 %

Pojkar 42

Flickor 49

Svarsfrekvens 100 %

Pojkar 42

Flickor 49

33

Diagrammet visar svaret på fråga tolv, hur ofta är du med på dina idrott- och

hälsalektioner?

Figur 12. Resultat av fråga 12. Hur ofta är du med på dina idrott- och

hälsalektioner?

Över 70 procent av pojkarna är alltid med på deras idrott- och hälsalektioner, och det

är fler än flickorna där enbart 55 procent anger att de alltid är med under lektionerna.

Fler flickor än pojkar svarar istället att de oftast deltar under lektionerna. Cirka 10

procent av båda könen anger att de deltar ibland. En minoritet av pojkarnas svar

hamnar på kategorin aldrig, alltså deltar de aldrig under deras idrott- och

hälsalektioner.

Diagrammet visar svaret på fråga tretton, hur ofta utnyttjar du ditt träningskort du fått

från skolan?

Figur 13. Resultat av fråga 13. Hur ofta utnyttjar du ditt träningskort du fått från

skolan?

Över 60 procent av båda könen anger att de använder aktivitetskortet de fått ifrån

skolan. Nästan en fjärdedel av pojkarna svarar att de använder det flera dagar i

veckan. Ungefär hälften av flickorna använder det någon gång ibland, och en

tredjedel av dem utnyttjar det aldrig. En fjärdedel av pojkarna utnyttjar heller aldrig

träningskortet.

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

Aldrig Ibland Oftast Alltid

Pojkar

Flickor

0%

5%

10%

15%

20%

25%

30%

35%

40%

45%

50%

Aldrig Ibland Varje vecka Flera dagar i veckan

Pojkar

Flickor

Svarfrekvens 100 %

Pojkar 42

Flickor 49

Svarfrekvens 100 %

Pojkar 42

Flickor 49

34

Diagrammet visar svaret på fråga fjorton, hur uppskattar du dina motionsvanor?

Figur 14. Resultat av fråga 14. Hur uppskattar du dina motionsvanor?

Runt 10 procent av båda könen upplever att deras motionsvanor är dåliga. De flesta

tjejerna svarar att de upplever att deras vanor är ganska bra, och de flesta killarna

uppskattar att deras motionsvanor är mycket bra. Ungefär en tredjedel av både

pojkarna och flickorna uppskattar deras motionsvanor som bra.

Diagrammet visar svaret på fråga femton, hur viktiga anser du att dina motionsvanor

är för din hälsa?

Figur 15. Resultat av fråga 15. Hur viktiga anser du att dina motionsvanor är för din

hälsa?

Fler flickor än pojkar tycker att motionsvanorna är mycket viktiga för hälsan. Fler

pojkar än flickor tycker istället att vanorna är viktiga. Runt 5 procent av eleverna

anser att motionsvanorna inte alls är viktiga för hälsan.

0%

5%

10%

15%

20%

25%

30%

35%

40%

45%

Dåliga Ganska bra Bra Mycket bra

Pojkar

Flickor

0%

5%

10%

15%

20%

25%

30%

35%

40%

45%

Inte alls Ganska viktiga Viktiga Mycket viktiga

Pojkar

Flickor

Svarfrekvens 100 %

Pojkar 42

Flickor 49

Svarfrekvens 100 %

Pojkar 42

Flickor 49

35

Sammanfattning:

Flickorna rör på sig mer än pojkarna då över 85 % uppger att de oftast eller alltid rör

på sig dagligen. Fler pojkar än flickor svarar att de inte får någon motion alls. Fler

pojkar än flickor har svarat att de motionerar fem gånger eller mer i veckan då

varaktigheten är över 30 minuter på fritiden, men flickorna rör på sig mer än

pojkarna om man ser på antalet från tre gånger i veckan och uppåt. Fler flickor än

pojkar är oftast eller alltid med på idrott och hälsalektionerna, men mest pojkar

uppger att de alltid deltar. Fler pojkar än flickor utnyttjar sitt aktivitetskort från

skolan. Fler pojkar är flickor upplever att deras motionsvanor är mycket bra eller bra.

Över 10 % av flickorna tycker att deras motionsvanor är dåliga, och hos pojkarna

hamnar den siffran under 10 %. Som i kostvanorna tycker även här fler flickor än

pojkar att deras motionsvanor är mycket viktiga för hälsan, och även fler pojkar än

flickor tycker att de är viktiga.

36

7 DISKUSSION I resultatet framkommer det bland annat att skolan arbetar övergripande med hälsa i

flera ämnen, och eleverna erhåller varsitt aktivitetskort som de får utnyttja fritt.

Elevernas kost- och motionsvanor visar sig skilja något mellan könen. Pojkarna

upplever sig ha både bättre kost- och motionsvanor än flickorna, medan flickornas

svar visar att de har både bättre kost- och motionsvanor än pojkarna. I diskussionen

kommer resultatets alla frågor att lyftas och resoneras kring. De kommer att ställas

mot tidigare forskning, diskuteras i enhet till varandra och resoneras kring utifrån det

teoretiska perspektivet.

7.1 Elevernas definition av hälsa, och deras informationskällor för kunskap om hälsa

Rydén och Stenström (2000) har översatt WHO:s definition av hälsa till ”hälsa är ett

tillstånd av fullständigt fysiskt, andligt och socialt välbefinnande, inte bara frånvaron

av sjukdom eller svaghet”. Som nämnts innan i arbetet definieras hälsa aldrig

likadant av människor. I resultatet undersöks de två idrottslärarnas definition på hälsa

för att kunna titta på om det avspeglar sig i hur de undervisar samt om deras

definition ger ett uttryck i elevernas tolkning av vad hälsa innebär. Definitionerna

skiljer sig åt hos de undervisande idrottslärarna där den ena tolkar hälsa som något

som tar bort sjukdom och ohälsa från kroppen, och den andra läraren tolkar det som

att må bra i sig själv oavsett vilka förutsättningar man har. Även om de två

tolkningarna skiljer sig åt något mynnar de ändå ut i samma gruppering vilket

handlar om eget välbefinnande. Erikssons (1991) hälsokors skiljer mellan kroppslig

och upplevd hälsa och teorin försöker på ett förenklat sätt förklara skillnaden mellan

dem. Hälsokorset innebär att frånvaro av sjukdom inte nödvändigtvis innebär hälsa

och tvärtom, sjukdom behöver inte innebära frånvaro av hälsa. Även att man är sjuk

kan man alltså uppleva att man har en bra hälsa (Eriksson, 1991). Det känns som att

lärarnas definition går att koppla till studiens teoretiska perspektiv som är

hälsokorset. I intervjuerna med lärarna instämmer båda att hälsa även handlar om att

må bra både fysisk och psykiskt. Tittar man på resultatet från eleverna ser man att

majoriteten av både pojkarna och flickorna tycker att hälsa handlar om att må bra. På

andra plats bland flickorna hamnar kombinationen av att må bra, äta rätt och träna,

medan hos pojkarna kommer kombinationen av att röra sig och äta rätt på andra plats

bland rösterna. Det kan tolkas som att lärarnas tänk kring hälsa har avspeglats på

eleverna då de också tycker att hälsa innebär att må bra. När lärarna sedan fick

berätta vad hälsa innebar för dem personligen nämner båda kosten, att röra på sig och

må bra psykiskt. Det är något som eleverna också lyfter fram när de beskriver vad

hälsa innebär för dem. En elev skriver att hälsa är att äta ungefär som

tallriksmodellen. Livsmedelsverket (2013a) beskriver att tallriksmodellen tydliggör

hur man komponerar en bra måltid. Modellen finns till för att visa proportionerna

mellan olika ingredienser i måltiden. I intervjuerna framkommer det att lärarna

arbetar mycket med tallriksmodellen när de pratar om kost eftersom de tycker att det

är en bra standardmodell att utgå ifrån.

7.2 Skolans undervisning

Skolverket (2011) skriver i läroplanen att skolan ska uppmuntra eleverna till att

utveckla kunskaper. Skolan ska också främja lärandet och en livslång lust att lära.

Hälso- och livsstilsfrågor ska uppmärksammas, och eleverna ska få kunskaper om

och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan. I intervjuerna med lärarna

37

ser man att skolan arbetar mycket med ett ämnesövergripande koncept där ämnen

som har liknande mål försöker integrera och samarbeta med varandra för att nå en

bättre kunskap hos eleverna. I idrott och hälsa arbetar de först mycket med

baskunskaper om kost och motion och främst vardagsmotion. De utvidgar sedan med

styrketräning, kondition, vila och psykisk hälsa. I den andra frågan i enkäten för

eleverna fick de kryssa i vart de får sin information om vad bra kost och motion är.

På första plats kom internet tätt följt av skolan som informationskälla för bra kost

och motion. Det kan tolkas som att skolans undervisning är av betydelse för eleverna

gällande att lära sig om kost och motion för att kunna använda sig av kunskaperna i

deras egen vardag. Det är högst troligt att en kombination av att lära sig i skola och

att utforska kunskap på internet ger ett gott lärande. Eleverna fick kryssa i mer en ett

svar, och eftersom internet och skola fick flest röster är det mycket möjligt att

eleverna kryssade i båda två när de svarade. Idag är internet en väldigt stor

informationskälla, men där måste man också vara källkritisk därför kan skolan

uppfattas som en mer trovärdig källa av eleverna.

7.3 Elevernas kostvanor

I resultatet framkom det att knappt 70 procent av de tillfrågade pojkarna och

flickorna äter frukost dagligen. I studien gjord av Karlsson och Brydolf (2006) anger

80 procent av de deltagande ungdomarna att de äter frukost dagligen, och i

livsmedelsverkets (2003) undersökning svarar 89 procent att de äter frukost varje

dag. Hela 10 procent av flickorna i min undersökning svarar att de aldrig äter frukost,

vilket är en väldigt hög procentenhet. Rasmussen (2004) spekulerar kring att det

mycket väl kan bero på tidsbrist och bristande aptit, men det största skälet anses vara

att ungdomar är morgontrötta och inte orkar äta frukost. I det här fallet är det mindre

elever som äter frukost dagligen, jämförelsevis mot de andra undersökningarna som

gjorts.

I min studie ställs frågan om hur många gånger i veckan eleverna äter lunch i skolan

och 78 procent av pojkarna och 74 procent flickorna svarar att de äter lunch varje

dag. Det är en mycket högre siffra än i Beckers och Enghardt Barbieris (2004)

undersökning där 50 procent av flickorna svarar att de äter skollunchen dagligen, och

siffran hos pojkarna visar något högre, 65 procent. Även i Karlsson och Brydolfs

(2006) studie redovisas samma siffra, att endast drygt hälften av ungdomarna äter

skollunchen varje dag. Rasmussen (2004) skriver att de barn som äter för lite av

skolmaten oftast är de barn som också äter för lite till frukost, det finns ett samband

mellan måltidsintagen. Resultatet i den här undersökningen stämmer ganska bra

överens med sambandet gällande frukost och lunch, men det visar också på att

flertalet elever faktiskt äter lunchen i skolan, vilket är väldigt positivt.

I Beckers och Enghardt Barbieris (2006) undersökning i frågan om hur ofta de äter

snabbmat räknar de in hamburgare, pizza, korv och kebab och hela 41 procent av

ungdomarna svarar i undersökningen att de äter snabbmat en till två gånger i veckan.

I den här uppsatsens undersökning svarar 30 procent av pojkarna och 15 procent av

flickorna att de äter snabbmat varje vecka. Majoriteten av eleverna svarar att de äter

snabbmat någon gång i månaden.

I resultatet framkom det att 24 procent av pojkarna och 14 procent av flickorna äter

sötsaker flera gånger i veckan. I Beckers och Enghardt Barbieris (2004)

undersökning svarar en fjärdedel av de tillfrågade ungdomarna att de äter choklad,

godis och chips tre gånger i veckan eller oftare. I Karlssons och Brydolfs (2006)

studie visar också att konsumerande av godis, glass och chips hos de flesta tillfrågade

38

ungdomarna sträcker sig till flera dagar per vecka. I den här undersökningen hamnar

majoriteten av svaren hos både pojkarna och flickorna på kategorin varje vecka.

Knappt 60 procent av pojkarna och 80 procent av flickorna anger att de äter godis

varje vecka. Det skiljer sig åt mot vad de andra undersökningarna kom fram till

eftersom de visar på att ungdomarna äter godis fler gånger i veckan än vad de gör i

denna undersökning.

Beckers och Enghardt Barbieris (2004) undersökning visar att läskkonsumtionen hos

ungdomarna hamnar på att en tredjedel av dem dricker läsk tre gånger i veckan eller

mer. I Livsmedelsverkets (2003) undersökning framkommer det att vart tionde barn

dricker över fyra deciliter läsk varje dag. I den här undersökningen visar resultatet på

frågan angående läskkonsumtion att hela 40 procent av flickorna och nästan 20

procent av pojkarna aldrig dricker läsk. Däremot dricker nästan 50 procent av

flickorna läsk en gång i veckan, motsvarande 70 procent hos pojkarna. Tidigare

forskning visar ett större konsumerande av läsk än vad min undersökning gör. Det

påvisar också att undervisningen kring kost och vad man ska undvika verkar

avspegla sig på eleverna.

Knappt 20 procent av pojkarna och knappt 10 procent av flickorna uppger att de

uppskattar deras kostvanor som mycket bra. Majoriteten för uppskattning av

kostvanor hos pojkarna hamnar på bra, där 40 procent av svaren hamnat. Hos

flickorna hamnar majoriteten på kategorin under bra som är ganska bra, där 40

procent av dem svarat att de uppskattar deras kostvanor som ganska bra. Ståhle

(2008) skriver om att den fysiska hälsa innehåller den hälsa som människan själv kan

påverka genom levnadsvanor. Den fysiska hälsan påverkas bland annat av fysisk

aktivitet och kostvanor. I resultatet har det framkommit att de svar som eleverna på

den valda skolan angett delvis skiljer sig åt från tidigare forskning, och det mestadels

åt det positiva hållet. Något mindre elever i den här undersökningen äter frukost

dagligen, men desto fler elever äter lunch. Eleverna i den här undersökningen äter

snabbmat mer sällan, de äter även mindre godis och dricker inte lika mycket läsk

som resultat visar i tidigare forskning. Rasmussen (2004) skriver att de barn som äter

för lite av skolmaten oftast är de barn som också äter för lite till frukost.

Undersökningen som Rasmussen (2004) gjort visar också att alla skolbarn som äter

skollunch kan förknippas med sundare matvanor och en aktivare livsstil. I den här

undersökningen finns också en liten koppling mellan att ungdomarna som äter

frukost även äter lunch. Det känns som att eleverna har svarat ärligt på frågan hur de

uppskattar deras vanor, eftersom frågans resultat kan kopplas ihop med vad resultatet

angående vanorna i föregående frågor visar. Pojkarna uppger att de upplever sig ha

bättre kostvanor än vad flickorna har, och resultatet visar att pojkarna är snäppet

bättre på att äta frukost och lunch än vad flickorna är.

Nästan 40 procent av flickorna och 15 procent av pojkarna har svarat att deras

kostvanor är mycket viktiga för hälsan. Över 40 procent av flickorna och 60 procent

av pojkarna har svarat att de är viktiga, alltså tycker majoriteten av alla elever att

kostvanorna spelar en stor roll gällande hälsan. Även att flickorna har något sämre

kostvanor än pojkarna, tycker ändå fler flickor än pojkar att kostvanorna är mycket

viktiga för hälsan. Kostanjevec (2012) har gjort en undersökning om kostkunskap

har ett samband mellan kostvanor och attityder hos ungdomar. Undersökningen visar

att den genomsnittliga frekvensen av att konsumera mat i förhållande till sin kunskap

tyder på att ungdomar med bra kostkunskap äter mer regelbundet. Barn och

ungdomar som har en bra kunskapsbas gällande kostintag är också mer kritiska till

snabbmat eftersom de anser att det kan ha en negativ inverkan på hälsan, och de

39

eleverna konstaterar vidare att de orkar hålla mer fokus i skolan om de äter en bra

frukost. Danielsson (2003) skriver att äta bra är inte bara av betydelse för hälsan utan

också för tillväxten hos barn och ungdomar samt hur tankeförmågan utvecklas. Att

äta en hälsosam kost förebygger många av dagens hälsoproblem så som fetma och

järnbrist. Många elever nämner i frågan angående vad hälsa innebär att kost är en del

av en bra hälsa, och den här frågan visar även att eleverna tycker att det är en väldigt

viktig tårtbit i begreppet hälsa som består av många bitar. I årskurs nio har eleverna

ett prov som består av kost, motion och hälsa där de ska visa på sina kunskaper de

fått med sig i kunskapsbagaget under högstadiet. Resultatet i den här studien visar att

undervisningen skolan driver om kost så som tallriksmodellen, näringsämnen och

planering av mattintag verkar ha en inverkan på eleverna när det gäller vikten av

kostens betydelse för hälsan. I hälsokorset kopplas kosten till den kroppsliga hälsan

och välbefinnande. Kosten innebär en pågående hälsoprocess, och den upplevda

hälsan är i fokus (Rydqvist och Winroth, 2004). De flesta eleverna befinner sig i den

övre delen av korset, då majoriteten anger att de uppfattar deras kostintag som

viktiga för hälsan.

7.4 Elevernas motionsvanor

På frågan om eleverna får någon form av motion dagligen svarar över 50 procent av

både pojkarna och flickorna att de alltid får det. 20 procent av pojkarna och 12

procent av flickorna svarar att de enbart får daglig motion ibland eller aldrig. Fysisk

rörelse i form av lek och idrott utvecklar förutom barns motorik och koordination

även processer såsom inlärning och koncentration, som är viktiga förmågor för att

uppnå goda resultat i skolan (Tomporowski, m.fl. 2008). I den senaste

undersökningen från Svenska Folkhälsoinstitutet redovisas det för att femtonåriga

elever som är fysiskt aktiva minst en timme om dagen veckans alla dagar är 14

procent bland pojkar och bland flickor 8 procent (Statens folkhälsoinstitut, 2010b).

Studien i den här uppsatsen visar en betydligt högre procentsiffra angående daglig

motion gentemot Svenska Folkhälsoinstitutets undersökning. Folkhälsoinstitutet

påstår också genom deras undersökning som de jämför med föregående upplaga av

den att pojkars aktivitet ökat något, medan flickor minskat sin fysiska aktivitet. I den

här undersökningen visar enkätundersökningen att flickorna överlag är mer aktiva än

pojkarna. I årskurs sju förespråkar idrottslärarna i intervjun att de undervisar och

pratar mycket om betydelsen av den vardagliga motionen, och i nian arbetar de

mycket med kondition och styrketräning. Detta tillsammans med skolans

friluftsdagar gör att eleverna ska få möjlighet att hitta en träningsform som passar in i

deras liv. Tittar man på sambandet mellan vad de intervjuade lärarna säger och

elevernas svar på om de motionerar dagligen kan man se att lärarnas undervisning

verkar ha en inverkan på eleverna, eftersom en så pass hög procentsats rör på sig

dagligen.

De svenska rekommendationerna för fysisk aktivitet är att alla individer bör, helst

varje dag, vara fysiskt aktiva i sammanlagt minst 30 minuter. Intensiteten bör vara

högre än måttlig, till exempel som en rask promenad, annars 60 minuter med måttlig

intensitet (Svenska läkaresällskapet, 2001). I den här undersöknigen anger nästan 30

procent av pojkarna och 20 procent av flickorna att de motionerar fem gånger i

veckan eller mer på fritiden. Forskning gjord av Vetenskapsrådet visar på att 30

procent av 15–16-åringarna i deras undersökning inte når upp till

rekommendationerna om intensiv fysisk aktivitet minst två gånger per vecka

(Vetenskapsrådet, 2005). Rasmussens (2004) studie visar att 28,8 procent av

ungdomarna inte utövade rekommendationerna om minst 60 minuters fysisk aktivitet

40

per dag. Skillnaderna mellan könen var stora då 35,8 procent av flickorna inte nådde

upp till rekommendationen, jämfört med 22,2 procent av pojkarna. I den här

undersökningen är det enbart strax under 10 procent av både pojkarna och flickorna

som aldrig rör på sig. Majoriteten mellan 60-70 procent av eleverna motionerar över

tre gånger eller mer i veckan på fritiden som är i enlighet med rekommendation från

WHO. De har en rekommendation som säger att det mesta av den dagliga fysiska

aktiviteten bör vara konditionsträning och det bör ingå fysisk aktivitet med hög

intensitet minst tre gånger per vecka i 20 minuter (World Health Organization,

2010).

85 procent av pojkarna och 90 procent av flickorna anger att de alltid eller oftast är

med på deras idrott- och hälsalektioner i skolan. Ungefär 10 procent av eleverna

svarar att de är med ibland. I Rasmussens (2004) undersökning gällande aktivitet på

idrottslektionerna i skolan svarar 96 procent av pojkarna och 90 procent av flickorna

att de alltid eller för det mesta deltar i undervisningen. På den valda skolan är

deltagandet något mindre bland pojkarna än i Rasmussens (2004) undersökning.

Jämför man undersökningarna ser man att i Rasmussens (2004) undersökning är det

fler pojkar än flickor som deltar, medan det i den här studien framkommer att

flickorna oftare deltar i undervisningen gentemot pojkarna. Det är till stor fördel för

resultatet angående vanorna att veta hur många elever som faktiskt deltar i

undervisningen för att kunna förstå om de tagit till sig kunskapen som förmedlas.

När frågan om eleverna upplevdes ta åt sig kunskapen de förmedlade ställdes till de

intervjuade lärarna svarade de att de trodde de flesta tog åt sig kunskaperna som

förmedlades och tog det på allvar, men inte alla. Många upplevdes lära sig för

stunden och inte för ett livslångt lärande. En av lärarna svarade först att läraren inte

riktigt visste om eleverna faktiskt tog till sig kunskapen. Tassitano m.fl. (2010) har

utfört en studie med syfte att undersöka huruvida deltagande i idrott- och

hälsalektioner leder till ett hälsorelaterat beteende. Av forskningen kunde slutsatsen

dras att de elever som inte deltar under lektionerna i mindre utsträckning nådde

rekommendationerna för daglig fysisk aktivitet i förhållande till de elever som deltar

i undervisningen.

Enligt läroplanen ska skolan sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet

inom ramen för hela skoldagen, och undervisningen ska anpassas till varje elevs

förutsättningar och behov (Skolverket, 2011). I intervjuerna berättar lärarna om de

förutsättningar eleverna får ifrån skolan för att kunna skapa en bra hälsa i deras

vardag. En av tillgångarna som skolan erbjuder sina elever är fri tillgång till träning

som de erhåller genom att varje elev får ett aktivitetskort som de får utnyttja hur ofta

de vill. Med aktivitetskortet kan de välja att simma eller bada, gå på gruppaktiviteter

så som bodypump, TRX och dans och även besöka styrketräningshallen från och

med det år de fyller 16 år. Utifrån denna förutsättning valdes en fråga som ger svar

på hur skolans erbjudande används bland eleverna. Cirka 65 procent av flickorna och

cirka 80 procent av pojkarna anger att de använder aktivitetskortet som de får av

skolan. 4 procent av tjejerna och 24 procent av pojkarna utnyttjar aktivitetskortet

flera dagar i veckan.

Rasmussen (2004) definierar fysisk aktivitet som ”kroppsrörelser som ger

energiförbrukning utöver den ämnesomsättning som upprätthåller

kroppsfunktionerna” (s.21). Till fysisk aktivitet räknas all aktivitet vilket innefattar

allt från idrottsutövning till vardagsmotion. Majoriteten av pojkarnas svar angående

hur de uppfattar sina motionsvanor hamnar på kategorierna att de uppskattar sina

motionsvanor som mycket bra och bra, och det utgör tillsammans nästan 70 procent.

41

Tjejernas majoritet hamnar på kategorierna ganska bra och bra, och det utgör också

nästan 70 procent tillsammans. Pojkarna anser sig alltså ha bättre motionsvanor än

flickorna i den här frågan. I resultatet har det framkommit att fler flickor än pojkar

rör på sig dagligen, och den siffran var betydligt högre än i tidigare forskning.

Majoriteten mellan 60-70 procent av eleverna motionerade även över tre gånger eller

mer i veckan på fritiden, och där var det lika mellan pojkar och flickor. 85 procent av

pojkarna och 90 procent av flickorna anger att de alltid eller oftast är med på deras

idrott- och hälsalektioner i skolan i den här undersökningen. Fler flickor än pojkar

deltar alltså i undervisningen. Det framkom också att cirka 65 procent av flickorna

och cirka 80 procent av pojkarna använder aktivitetskortet som de får av skolan.

Pojkarna är mer flitiga användare av aktivitetskortet. Här stämmer inte riktigt

siffrorna överens då det enligt resultatet är fler flickor än pojkar som rör på sig

dagligen samt i större utsträckning deltar i idrott- och hälsoundervisningen, men

pojkarna anser sig ändå ha bättre motionsvanor än vad flickorna anger.

Fysisk aktivitet har inte bara positiva effekter på hjärnan vid åldrandet. En stor

svensk studie visar att det är lika betydelsefullt vid unga år. Enligt forskarna finns det

en tydlig koppling mellan en god kondition och bättre resultat på IQ-testet som

utfördes i studien. Det starkaste sambandet forskarna fann för motion var språklig

uppfattningsförmåga och logiskt tänkande (Åberg m.fl., 2009). Fysisk aktivitet

används i hälsofrämjande och sjukdomsbehandlande syfte och att öka den fysiska

aktiviteten i befolkningen är en åtgärd som har positiv effekt på hälsan. För barn är

fysisk aktivitet viktigt för inlärning och koncentration och det motverkar även

depression (Teychenne m.fl., 2008). Tomporowski m.fl. (2008) instämmer och

skriver att fysisk rörelse i form av lek och idrott utvecklar förutom barns motorik och

koordination även processer såsom inlärning och koncentration. På frågan i resultatet

om eleverna tycker att deras motionsvanor är viktiga för hälsan svarar 40 procent av

flickorna och 30 procent av pojkarna att de är mycket viktiga. 37 procent av

flickorna och 43 procent av pojkarna anger att de är viktiga. Eftersom resultatet visar

att fler flickor än pojkar rör sig dagligen, kan det rimligen vara så att de också

upplever att motionsvanorna är väldigt viktiga för deras hälsa. De intervjuade lärarna

berättar att de pratar mycket om vikten av vardagsmotion i undervisningen. Eleverna

genomför olika slags konditions- och styrketräningspass i undervisningen. Eleverna

fick också lära sig hur man planerar sitt eget kostintag beroende på hur mycket de

tränar och rör på sig. I den här frågan likaså i frågan angående vikten av kosten

verkar lärarnas undervisning avspegla sig i hur eleverna värderar vikten av motion

för hälsan. Över 70 procent av alla elever uppfattar motionsvanorna som viktiga eller

mycket viktiga. Jämför man med kostvanornas betydelse för hälsan är siffran för

flickorna lägre i frågan angående motionsvanorna, då över 80 procent tycker att

kosten är viktig eller mycket viktig för hälsan. Pojkarnas siffra i den frågan ligger

strax därunder på 75 procent. Eleverna tycker alltså att kostens betydelse för hälsan

spelar en större roll än motionens betydelse för hälsan. Motion kan kopplas till den

kroppsliga hälsan, där det handlar om kroppens fysiska skick (Rydqvist och Winroth,

2004). I hälsokorset befinner sig majoriteten av eleverna även här i den övre delen av

korset, då det framkommit att väldigt många elever på den här skolan rör på sig

dagligen och motionerar fler än tre gånger i veckan. Hälsokorset innebär att frånvaro

av sjukdom inte nödvändigtvis innebär hälsa och tvärtom, sjukdom behöver inte

innebära frånvaro av hälsa. Även att man är sjuk kan man alltså uppleva att man har

en bra hälsa (Eriksson, 1991). I den här studien får vi inte reda på om eleverna är

friska eller sjuka, därför är det svårt att uttala sig om den nedre vänstra delen av

korset. Däremot så befinner sig säkerligen en minoritet av ungdomarna i den nedre

42

högra delen av korset. De är friska, men mår dåligt på grund av bristande motion och

dåliga kostvanor. Trots att resultatet ger höga siffor på att eleverna till skillnad från

tidigare forskning äter frukost och lunch och motionerar dagligen finns det ändå en

procentsats av elever som aldrig äter frukost och aldrig får något motion över 30

minuter på deras fritid. Dagens undervisning innehåller mycket aktivitet vilket gör att

det salutogena förhållningssättet hamnar i skymundan. Quennerstedt (2006) menar

att ämnet idrott och hälsa skulle främjas av att föra in ett mer salutogent synsätt i

undervisningen. Hälsokorset förespråkar att en helhetssyn (salugent synsätt) måste

intas för att bästa resultat ska kunna uppnås. Skolans fokus är främst att arbeta

förebyggande istället för att arbeta med ett hälsofrämjande innehåll, och då uppnås

inte ett helhetsperspektiv. Relationer och diskussioner kring hälsofrågor som ingår i

ett helhetsperspektiv skulle även lyfta den fysiska aktivitetsundervisningen i skolan

enligt Quennerstedt (2006). Den valda skolan arbetar mycket med att främja

elevernas hälsa, där de ger dem förutsättningar i form av till exempel ett

aktivitetskort som gör att de har fri tillgång till att skapa sig bra motionsvanor. De får

även lära sig mycket om kostens betydelse för hälsan, och vad den spelar för roll

gällande hur aktiv man är. Kunskapen är även återkommande i flera ämnen för att

uppnå ett salutogent perspektiv där eleverna bjuds in till att ta del av en livslång

kunskap.

7.5 Metoddiskussion

I det här examensarbetet har en fallstudie använts som metod. En fallstudie används

när man vill undersöka ett specifikt fall. Kritik mot en fallstudie är att inga generella

slutsatser kan dras, utan man kan bara se på tendenser genom undersökningen man

genomför. Syftet i studien är att titta på eventuella samband mellan kunskapen

lärarna förmedlar, förutsättningarna skolan ger eleverna och hur det avspeglar sig i

deras vanor. En fallstudie är därför en intressant metod att använd sig av eftersom

syftet inte är att dra några jämförelser mellan olika skolor eller liknande. För att nå

ett resultat i studien har en kvalitativ och en kvantitativ metod använts. Den

kvalitativa delen användes för att få svar på hur undervisningen på den valda skolan

ser ut, och vilka förutsättningar eleverna har för en god hälsa. De undervisande

lärarna i idrott och hälsa på skolan blev intervjuade kring skolans undervisning. I det

fallet anses intervjuer vara bäst, eftersom man då kan ställa följdfrågor och även

styra intervjuen i olika riktningar. Enkäter eller en skriftlig intervju i det här fallet

skulle troligtvis inte ge samma ingående beskrivning som vid en muntlig intervju. En

kvantitativ ansats valdes för att få svar på hur eleverna uppfattar sina kost- och

motionsvanor. Eleverna svarade på en enkät där de fick vara anonyma. Enkäter

användes för att kunna se samband och klassificera resultatet. I det här fallet kunde

istället intervjuer gjorts med ett mindre antal elever för att kunna få en mer ingående

beskrivning av svaren, och därmed även kunna diskutera kring ett starkare samband.

Dock anses antalet deltagande elever i enkätundersökningen och utfallet av att alla

enkäter blev besvarade som ett tillräckligt omfattande empiri för undersökningen.

43

8 PEDAGOGISKA IMPLIKATIONER Jag har valt att skriva ett examensarbete om kost- och motionsvanor eftersom jag i

framtiden ska undervisa i ämnet idrott och hälsa. I och med den nya kursplanen som

införts och med dagens exponerande av hälsa, ville jag utforska ett specifikt fall där

man kan titta på om eleverna tar till sig av de kunskaper som förmedlas och tillämpar

det i sin egen livsstil och vardag. Något som är väsentligt och viktigt för mig att veta

i min kommande yrkesroll. Det pågår många projekt för en bättre folkhälsa, och på

tv:n kan vi dagligen se på program som innehåller till exempel mat, träningsredskap,

viktnedgång och ätstörningar. Eleverna proppas fulla med information om vad hälsa

är, och därför måste någon finnas för att vägleda dem så de lär sig om vad hälsa kan

innebära personligen för dem. I resultatet har det framkommit att skolans elever rör

på sig och majoriteten äter både frukost och lunch. Som kommande lärare funderar

man på hur man ska kunna fånga upp den minoritet av elever som aldrig rör på sig,

de som inte har några bra kostvanor och heller inte deltar i undervisningen i idrott

och hälsa.

Förslag på vidare forskning kan vara att titta på hur alla aspekter av hälsan spelar in i

elevernas vardag. Det skulle även vara intressant på att se hur hemmets påverkan styr

elevernas val och vanor i livet. Det skulle också vara av intresse att gå på djupet med

vad eleverna tycker att idrott- och hälsoundervisningen ska innehålla och om de

anser att skolan gör tillräckligt utöver undervisningen för att eleverna ska få

möjligheten till en god hälsa i livet. Vidare kan intressanta diskussioner föras kring

skillnader mellan könen, hur eleverna tillämpar kunskaperna i vardagen och även om

elevernas kunskapsinhämtning där internet fick fler röster än skolan.

Quennerstedt (2006) har skrivit om att det patogena perspektivet är det framträdande

perspektivet idrott- och hälsaämnet eftersom ämnet mycket handlar om

förebyggande arbete gällande skador och risker. Tillsammans med mycket aktivitet

hamnar det salutogena perspektivet (helheten) i skymundan. Quennerstedt (2006)

menar att idrottsämnet skulle främjas av att behandla fler sociala och psykologiska

aspekter så som utforskande och diskussioner kring hälsofrågor. Att införa det skulle

kunna leda till ett ökat deltagande, inflytande och engagemang i undervisningen. Det

skulle vidare kunna leda till ett bättre helhetsperspektiv eftersom förmågor och

kunskaper lättare skulle uppmärksammas vilket gör att eleverna kan utvecklas ännu

mer i ämnet, vilket målet måste vara för en lärare i idrott och hälsa. Ämnet idrott och

hälsa kan man mycket väl förhålla sig till hälsokorset, och begreppen patogent och

salutogent perspektiv bör man som lärare ha i åtanke enligt Quennerstedt (2006). Jag

instämmer med det Quennerstedt skriver, och för att få med alla i elever i

undervisningen krävs ett stort engagemang och en bred kunskap. Slutligen är ohälsa

ett stort problem i dagens samhälle och grunden för vanor sker tidigt i livet. Därför är

ett samarbete mellan skolan och hemmet viktigt för att eleverna ska få bra

grundläggande vanor med sig i livet. Det här examensarbetet fick verkligen upp

ögonen hos mig, och underförstått i studien är att det alltid kommer finnas ett

dilemma med elever som inte lever som de lär, och en strävan för en bättre hälsa

bland alla eleverna är något som kommer bli en utmaning inom den framtida

yrkesrollen som lärare.

44

9 REFERENSLISTA

Abrahamsson, L Andersson, A Nilsson, G (red) (2013) Näringslära för högskolan –

från grundläggande till avancerad nutrition. Stockholm, Liber.

Ardbo, C (red) (2005) Folkhälsorapport 2005. (2005-111-2). Stockholm:

Socialstyrelsen.

Becker, W och Enghardt Barbieri, H (2004) Svenska barns matvanor 2003: resultat

från enkätfrågor. Uppsala: Livsmedelsverket.

Bunkeflomodellen (2005) http://www.bunkeflomodellen.com/ (2014-04-15).

Danielsson, M (2003) Svenska skolbarns hälsovanor 2001/02. Stockholm: Statens

folkhälsoinstitut rapport 2003. Sandviken: Sandviken.

Dubuisson, C Lioret, C Dufour, A Volatier, JL Lafay, L Turck, D (2012)

Associations between usual school lunch attendance and eating habits and

sedentary behaviour in French children and adolescents. European Journal of

Clinical Nutrition (2012) 66, 1335–1341; doi:10.1038/ejcn.2012.137;

published online 10 October 2012.

Ekberg, J-E Erberth, B (2000) Fysisk bildning – om ämnet Idrott och hälsa. Lund.

Studentlitteratur

Enghardt Barbieri, H (2013) Synen på bra matvanor och kostråd - en utvärdering av

Livsmedelsverkets råd. Rapport 22.

http://www.slv.se/upload/dokument/rapporter/mat_naring/2013/2013_livsmede

lsverket_22_Utvardering_kostrad.pdf (2014-04-14).

Eriksson, K (1991) Hälsans idé. Stockholm. Almqvist & Wiksell.

Esaiasson, P Gilljam, M Oscarsson, H och Wängnerud, L (2012) Metodpraktikan:

konsten att studera samhälle, individ och marknad. 4:e upplagan. Stockholm:

Norstedts Juridik AB.

Europeiska gemenskapernas kommission (2007) VITBOK OM En EU-strategi för

hälsofrågor som rör kost, övervikt och fetma.

(http://ec.europa.eu/health/ph_determinants/life_style/nutrition/documents/nutr

ition_wp_sv.pdf) (2014-04-14).

Forsberg, C och Wengström, Y (2013) Att göra systematiska litteratursökningar –

Värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskningen. Stockholm:

Natur & Kultur.

Jonas, S (2010) What are Health and Wellness. I Journal of the American medical

athletic association 23:9.

Karlsson, S och Brydolf, M (2006) Ungdomars kost- och motionsvanor En

undersökning i årskurs 9 på två svenska skolor. VÅRD I NORDEN 4/2006.

PUBL. NO. 82 VOL. 26 NO. 4 PP 4–9.

Kostanjevec, S (2012) Nutrition knowledge in relation to the eating behaviour and

attitudes of Slovenian schoolchildren. University of Ljubljana, Ljubljana,

Slovenia, and Janez Jerman and Verena Koch Faculty of Education, University

of Ljubljana, Ljubljana, Slovenia 2012 October.

45

Livsmedelsverket (2003) Riksmaten – barn 2003. Livsmedels- och näringsintag

bland barn i Sverige.

(http://www.slv.se/upload/dokument/rapporter/kostundersokningar/riksmaten%

20_%20barn_2003_livsmedels_och_naringsintag_bland_barn_i_sverige.pdf)

(2014-04-14).

Livsmedelsverket (2011) http://www.slv.se/sv/grupp3/Om-oss/historik-logotyp-

Livsmedelsverket/ (2014-04-14).

Livsmedelsverket (2013b) http://www.slv.se/sv/grupp1/Mat-och-

naring/kostrad/Barn/ (2014-04-14).

Livsmedelsverket (2013a) Tallriksmodellen (http://www.slv.se/sv/grupp1/Mat-och-

naring/Matcirkeln-och-tallriksmoddellen/Tallriksmodellen/) (2014-04-14).

Ljunggren Ribom, E och Piehl­Aulin, K (2008) Osteoporos. I A. Ståhle (red.) Fysisk

aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling (Vol. R 2008:4).

Östersund: Statens folkhälsoinstitut.

Nationalencyklopedin (2014) http://www.ne.se/kost (2014-04-14).

Nordiska näringsrekommendationer (2012) En presentation Livsmedelsverket.

Uppsala oktober 2013 (http://www.slv.se/sv/grupp1/Mat-och-

naring/naringsrekommendationer/) (2014-04-14).

McKenzie, T L and Kahan, D (2008) Physical Activity, Public Health, and

Elementary Schools. The Elementary School Journal Volume 108, Number 3.

Porsman, C och Paulún, F (2003) Mat för ditt barn. Stockholm: Fitnessförlaget.

Rasmussen, F (red) Eriksson, M Bokedal, C Schäfer Elinder, L (2004) Fysisk

aktivitet, matvanor, övervikt och självkänsla bland ungdomar. Bulls

tryckeriaktiebolag. Halmstad.

Ruiz, J. R Labayen, I. Ortega, F. B Legry, V Moreno, L. A Dallongeville, J (2010)

Attenuation of the Effect of the FTO rs9939609, Polymorphism on Total and

Central Body Fat by Physical Activity in Adolescents: The HELENA Study.

Archives of Pediatrics and Adolescent Medicine.

Ryden, O och Stenström U (2000) Hälsopsykologi - psykologiska aspekter på hälsa

och sjukdom. Stockholm: Bonniers Utbildning.

Rydqvist, L-G och Winroth, J (2004) Idrott, friskvård, hälsa & hälsopromotion.

Farsta: SISU idrottsböcker.

Schäfer Elinder, L och Faskunger, J (red). (2006) Fysisk aktivitet och folkhälsa.

Statens folkhälsoinstitut.

Skolverket (2011) Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet

2011. Stockholm: Skolverket.

(http://www.skolverket.se/publikationer?id=2575)

Skolmatsverige (http://www.skolmatsverige.se/vad-ar-bra-skolmat) (2014-04-14).

Statens folkhälsoinstitut, ansvarig utgivare Ståhle, A (2008) FYSS- fysisk aktivitet i

sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling. Stockholm, Statens

folkhälsoinstitut.

Statens Folkhälsoinstitut (2006) Svenska skolbarns hälsovanor 2005/06 (nr. R

2006:10) Stockholm: Statens folkhälsoinstitut.

46

Statens Folkhälsoinstitut (2010a) Metoder.

Statens Folkhälsoinstitut (2010b) Skolbarns hälsovanor 2009/2010: Mat och fysisk

aktivitet. Östersund: Statens folkhälsoinstitut.

Statens Folkhälsoinstitut (2010c) Nationella folkhälsoenkäten: Hälsa på lika villkor

Stukat, S (2005) Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund:

Studentlitteratur.

Svenska Läkaresällskapet (2001) Fysisk aktivitet och hälsa – att ordinera träning på

recept. Pressmeddelande 2001 nov 01.

Tassitano, Rafael Barros, Mauro Tenório, Maria Bezerra, Jorge Florindo, Alex, and

Reis, Rodrigo (2010) Enrollment in Physical Education is associated with

health-related behaviour among high school students. Journal of School Health,

vol. 80:3.

Teychenne, M Ball, K and Salmon, J (2008) Physical activity and likelihood of

depression in adults: A review. Preventive medicine: an international journal

devoted to practice and theory.

Tomporowski, P Davis, C Miller, P and Naglieri, J (2008) Exercise and Children’s

Intelligence, Cognition, and Academic Achievement. Educational Psychology

Review.

Quennerstedt, M (2006) Att lära sig hälsa. Örebro: Universitetsbiblioteket.

Vetenskapsrådet (2005) Utbildningsvetenskap 2005. CM Digitaltryck. Sverige.

Vetenskapsrådet (2002) Forskningsetiska principer inom humanistisk-

samhällsvetenskapligforskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.

WHO (1948) Definition on Health

(http://www.who.int/about/definition/en/print.html) (2014-04-10).

WHO Constitution of the world health organization.

(http://apps.who.int/gb/bd/PDF/bd47/EN/constitution-en.pdf) (2014-04-10).

Wiking, S och Lindström, J (2005) Idrott motion och hälsa. Malmö, Liber.

World Health Organization (2010) Global Recommendations on Physical Activity

for Health

(http://www.who.int/dietphysicalactivity/publications/9789241599979/en/)

(2014-04-13)

Åberg, M. A. I Pedersen, N L Torén, K Svartengren, M Bäckstrand, B Johnsson, T

(2009) Cardiovascular fitness is associated with cognition in young adulthood.

Proceedings of the National Academy of Sciences.

1

Bilaga 1

Hej!

Jag heter Nathalie Larsson och är student på lärarutbildningen i Kalmar där jag läser

till lärare i idrott och hälsa samt engelska. Under vårterminen skriver jag mitt

examensarbete och kommer att göra undersökningar som handlar om kost- och

motionsvanor i årskurs 9. Enkäterna kommer att besvaras anonymt, och är frivilliga.

Det insamlade materialet kommer att behandlas konfidentiellt och enskilda individer

kommer inte att gå att spåra. Den enda som kommer att ta del av enkäterna är jag,

och resultatet kommer sedan att sammanställas och presenteras i mitt arbete. Om

du/ni som vårdnadshavare har några frågor eller funderingar kring detta vänligen

kontakta mig.

Telefonnummer: *** *** ** **

Mail: nl22cm@student.lnu.se

/Med vänlig hälsning Nathalie

2

Bilaga 2

Intervjufrågor:

Vad är din definition på hälsa?

Vad betyder hälsa för dig personligen?

Hur ser undervisningen kring hälsa ut med avseende på kost- och motion?

Vilka förutsättningar från skolan finns det för eleverna att tillämpa en bra hälsa i sin

egen vardag?

Vad gör skolan för att främja elevernas hälsa?

Upplever du att eleverna tar till sig kunskapen ni förmedlar och använder sig av dem

på fritiden?

3

Bilaga 3

Enkätundersökning om kost- och motionsvanor i årskurs 9

Ålder:_____ Kille □ Tjej □

Vad innebär hälsa för dig(kortfattat)?

__________________________________________________________________________

__________________________________________________________________________

Vart får du din information om vad bra kost och motion är ifrån?

□ Skolan □ Hemmet □ Tidningar □ Internet □ TV-program/reklam □ Kompisar □ Övrigt ____

Del 1. Kostvanor

Hur ofta äter du frukost?

□ Aldrig □ 1-3 dagar □ 4-6 dagar □ Alltid

Hur många gånger i veckan äter du lunch i skolan?

□ Aldrig □ 1-2 gånger □ 3-4 gånger □ Varje dag

Hur ofta äter du snabbmat (pizza, kebab, hamburgare)?

□ Aldrig □ Någon gång i månaden □ Varje vecka □ Flera gånger i veckan

Hur ofta äter du sötsaker (godis, bakverk)?

□ Aldrig □ Varje vecka □ Flera gånger i veckan □ Dagligen

Hur många dagar i veckan dricker du vanligtvis läsk?

□ Aldrig □ 1-3 dagar □ 4-6 dagar □ Dagligen

Hur uppskattar du dina egna kostvanor?

□ Dåliga □ Ganska bra □ Bra □ Mycket bra

Hur viktiga anser du att dina kostvanor är för din hälsa?

□ Inte alls □ Ganska viktiga □ Viktiga □ Mycket viktiga

Del 2. Motionsvanor

Får du någon form av motion dagligen?

□ Nej □ Ibland □ Oftast □ Alltid

Hur många gånger i veckan motionerar du över 30 minuter på din fritid?

□ Aldrig □ 1-2 gånger □ 3-4 gånger □ 5 gånger eller mer

Hur ofta är du med på dina idrott- och hälsalektioner?

□ Aldrig □ Ibland □ Oftast □ Alltid

4

Hur ofta utnyttjar du ditt träningskort du fått från skolan?

□ Aldrig □ Ibland □ Varje vecka □ Flera dagar i veckan

Hur uppskattar du dina motionsvanor?

□ Dåliga □ Ganska bra □ Bra □ Mycket bra

Hur viktiga anser du att dina motionsvanor är för din hälsa?

□ Inte alls □ Ganska viktiga □ Viktiga □ Mycket viktiga

/Tack för din medverkan, Nathalie

5

Bilaga 4

Fråga 1, vad innebär hälsa för dig?

Resultat av fråga 1, pojkar. Vad innebär hälsa för dig?

Resultat av fråga 1, flickor. Vad innebär hälsa för dig?

Må bra

Röra sig och äta rätt

Viktigt

Att vara snäll

Må bra, röra sig och äta rätt

Kosten

Kondition och fysik

Träna

Må bra, äta rätt

Vara frisk

Må bra, träna

Mycket

Vet inte

Blankt papper

0 2 4 6 8 10 12 14

Antal personer

0 5 10 15 20

Må bra

Röra sig och äta rätt

Må bra, röra sig och äta rätt

Hur kroppen mår

Kosten

Vara frisk

Hygien, träna och äta rätt

Träna, äta rätt, sova

Må bra, träna

Blankt papper

Antal personer