KRISTIANSTAD UNIVERSITY PRESSHögskolan Kristianstad

Forskningsplattformen för Hälsa i Samverkan (tidigare Forskningsplattformen för

Utveckling av Närsjukvård) har funnits sedan 2003 och är ett samarbete mellan Region

Skåne, Högskolan Kristianstad samt de sex kommunerna i Nordöstra Skåne (Bromölla,

Hässleholm, Kristianstad, Osby, Perstorp och Östra Göinge) som tillsammans finansierar

verksamheten. Den ursprungliga inriktningen för Plattformens verksamhet var att den

forskning som bedrevs skulle ha en deltagarbaserad forskningsdesign. Representanter för

de olika finansiärerna återfinns i den samordningsgrupp som beslutar om, och följer upp

Plattformens inriktning och verksamhet.

Den nya verksamhetsperioden 2011-2015 har en delvis ny inriktning med ett ökat fokus

på flervetenskaplig forskning inom tre prioriterade områden: Hälsofrämjande vård och

omsorg, Personcentrerad vård och omsorg samt Organisation och Ledarskap inom

vård och omsorg. Den forskning som bedrivs kommer fortfarande att genomföras i nära

samarbete med ingående parterna, men kommer inte att vara avgränsad när det gäller

projektens design.

Nr 2 2012

Kurator på akuten?

Personalens syn på behovet av en kurator på akutmottagningen.

Marielle Fridh

Angelica Joffré

Johanna Norén Jonasson

Kerstin BlomqvistISSN : 1652-9979

Forskningsplattformen för Hälsa i Samverkan

1

Sammanfattning

Bakgrund: Dagligen sker akuta besök i hälso- och sjukvården där de medicinska behoven vanligen har högst prioritet. Samtidigt inrymmer dessa situationer även praktiska, sociala, emotionella och existentiella aspekter som inte bara rör personen som är akut sjuk utan också deras anhöriga och personalen. Patient och anhöriga kan komma i kläm då det kan saknas tid, resurs och kunskap för att möta deras behov. Även personalen kan hamna i svåra situationer då de måste tackla svåra händelser som inte alltid bearbetas. På vissa akutmottagningar används en kurator som har till uppgift att stödja patienter, anhöriga och personal.

Syfte: Syftet med den aktuella studien var att undersöka vårdpersonalens syn på behovet av en kurator på en akutmottagning.

Metod: En intervjustudie genomfördes där datainsamlingen skedde i tre fokusgrupper. Materialet analy-serades med en kvalitativ innehållsanalys.

Resultat: Personalen uttryckte att det fanns behov av en kurator inom fyra skilda områden: Som stöd och resurs för anhöriga och patienter i kris; Som stöd och resurs för personalen i anslutning till krävande situationer; Som ansvarig för debriefing samt Som ansvarig för att utbilda personal i samtalsmetodik och krishantering. Vikten av att kuratorn är känd av personalen och känner akutmottagningens verksamhet påtalades genomgående i intervjuerna.

Diskussion: I verksamheten på en akutmottagning finns behov av att ge stöd inte bara till patienter och anhöriga utan också till personalgruppen som ska tackla svåra och krävande situationer i sitt arbete. Om inte ett sådant stöd finns är risken stor att omvårdnaden blir uppgiftsinriktad istället för omsorgsinriktad och att personalens hälsa i förlängningen påverkar negativt. En kurator med koppling till akutmottagningen skulle kunna fylla en sådan funktion.

Nyckelord: Akutmottagning, kurator, behov, stöd, resurs

3

InnehållsförteckningFörord 4

INLEDNING 5BAKGRUND 5SYFTE 7METOD 7Design 7Urval 7Datainsamling 7Analys 8Etiska överväganden 8RESULTAT 9DISKUSSION 12Metoddiskussion 12Resultatdiskussion 14SLUTORD 15REFERENSER 17

4

FÖRORDAtt drabbas av akut sjukdom eller råka ut för en olycka innebär ibland stora omvälvningar i livet, också för närstående. När man i sen sådan situation söker sig till en akutmottagning finns inte endast behov av medi-cinsk vård utan också annat stöd, till exempel genom samtal. Man kan också behöva vägledning för att hitta andra resurser inom samhället som kan vara till hjälp. Det gäller inte enbart stora händelser, utan också till synes mindre allvarliga sådana kan orsaka stora problem för den enskilde individen.

Det var i mitt arbete som vårdutvecklare på ett akutsjukhus, där jag bland annat arbetar för att förbättra omhändertagandet av individer som blivit utsatta för våld i nära relation, som det stod klart för mig att behovet av kurator på vår akutmottagning var stort. Det gällde inte enbart stöd för den grupp jag nämnt. Jag såg att många besökare och deras anhöriga på akutmottagningen i andra situationer var i behov av adekvat hjälp av ett slag som personalen inte kunde ge. Även personalen har behov av stöd i sitt arbete. På vårt sjukhus har sjukhusprästerna spelat en stor roll för att stödja behövande på akutmottagningen. Förutsättningar och behov har dock förändrats och visat behov av insatser av kurator.

Kurator på akutmottagningen har diskuterats tidigare och jag tog nu upp frågan på nytt med verksamhets-chefen. Han ställde sig positiv till detta, men angav att han behövde belysa behovet mera. Jag vände mig då till Sjuksköterskeprogrammet vid Högskolan Kristianstad och undrade om vi kunde få hjälp med en studie som kartlade detta behov. Till min glädje fanns det studenter som tyckte ämnet var intressant och som genomförde studien. I sin välskrivna rapport presenterar författarna resultat som klart och tydligt ger stöd åt min uppfattning att en kurator kan ge patienter, anhöriga och personal hjälp som väl kompletterar den övriga vård och omsorg patienterna får på vår akutmottagning.

Mitt varma tack till författarna och deras handledare!

Ingrid EkmanLeg sjuksköterskaVårdutvecklare

5

INLEDNING

Vid ett sjukhus i södra Sverige bestämdes att en översyn av kuratorservicen skulle ske genom en kartlägg-ning av den redan befintliga kuratorsverksamheten på hela sjukhuset. Anledningen var att samordning av kuratorer vid sjukdom, semester och akuta händelser inte fungerade vilket resulterade i att patientens behov inte kunde tillfredsställas eller mötas. En jämförelse skulle göras med likvärdiga sjukhus, möjliga arbetssätt och samarbetet mellan olika enheter skulle ses över. Man skulle definiera uppdraget, befogenheter och se över utrymmet för kuratorstjänsten. Den aktuella akutmottagningen saknade helt kuratorsverksamhet men hade ett fungerande samarbete med sjukhuskyrkan som gav stöd till patienter, anhöriga och personal. Efter omstruktureringar fanns prästens stöd att tillgå vid större olyckor, trauman och dödsfall. Stöd till persona-len sköttes via företagshälsovården. En analys av behov av kurator på akutmottagningen skulle också göras. Högskolan fick således en förfrågan om det fanns ett intresse av att undersöka behovet av en kurator på en akutmottagning.

BAKGRUND

Dagligen sker akuta besök i hälso- och sjukvården där de medicinska behoven vanligen har högst prioritet. Samtidigt inrymmer dessa situationer även sociala, emotionella och existentiella aspekter som inte bara rör personen som är akut sjuk utan också deras anhöriga och personalen. De anhöriga kommer ofta i kläm då det kan saknas tid, resurs och kunskap för att möta deras behov. Personalen måste dagligen tackla svåra situationer som inte alltid bearbetas. (Kristensson-Ekwall, 2010 & Wikström, 2006).

All sjukvård lyder under svensk lag: hälso- och sjukvårdslagen som bygger på god vård på lika villkor för alla och skall ske genom respekt för självbestämmande, integritet, trygghet och säkerhet (SFS, 1982:763). Detta är något alla vårdverksamheter som bedriver omvårdnad strävar efter. Vad som är omvårdnad är dock svårdefinierat. Dess innebörd och betydelse, har utvecklat olika filosofier och omvårdnadsteorier och har sedan mitten av 1900-talet diskuterats (Kirkevold, 2000). Det fenomenologiska synsättet delas av omvårdsteoretikern Kari Martinsens som anser att hälsa är subjektiv och att omvårdnad således skall utgå från människan, där han eller hon för tillfället befinner sig. Martinsens omvårdnadsteori bygger på att det mest grundläggande i en människas liv är relationen mellan människor. Det är i relationen och samspelet med andra som människan utvecklas. Relationen gör oss samtidigt beroende av omsorgen till varandra. Omsorgsetiken spelar enligt Martinsen en stor roll i omvårdnaden och utgörs av tre kriterier; att ha mora-lisk beredskap, att vara medveten om känslor som påverkar moraliska beslut och att känna trygghet i yrkets historia (Martinsen, 1990). För att kunna utöva en omsorgsetik i omvårdnadsarbetet krävs kontinuerligt arbete med sig själv genom att ständigt reflektera över egna känslor och tillåtas eftertanke (Kirkevold, 1994). Oberoende av olikheter i omvårdnadsteorierna finns det fyra hörnstenar som skapar ett globalt omvårdnadsperspektiv: humanvetenskapligt fokus, praktisk inriktning, omsorgstradition och hälsoorien-tering. Detta innebär att det inte bara är kroppen och kroppsdelar som ska betraktas utan hela människan. Inom omvårdnadsdiscipliner finns en skyldighet att utveckla kunskapen inom alla de områden där omvård-nad bedrivs. Målet är att på bästa sätt kunna tillfredsställa människors behov genom att ta reda på deras omvårdnadsbehov (Meleis, 2007). På akutmottagningen är det stor variation på patienter och patienters problematik. Det som förenar är att de är i behov av hjälp för akut sjukdom eller skada och lider av ohälsa,

6

obehag eller smärta. Det höga arbetstempot på akutmottagningen påverkar oftast det korta men intensiva mötet, vilket kan göra dialogen och kommunikationen högst sårbar (Wikström, 2006).

På akutmottagningen behandlas patienterna och deras tillstånd efter en initial prioritering. Patienterna får vid ankomst omgående träffa en så kallad, triagesjuksköterska, vilket innebär att man arbetar utifrån ett sorteringssystem. Systemet bygger på en mall som används med bedömningsparametrar för att bestämma prioriteringsgrad för den aktuella situationen. Triage finns på många akutmottagningar för att öka för-utsättningen för effektivitet och säker vård (Widfeldt & Örtenwall, 2005). Patienten bedöms snabbt och effektivt utifrån sin förmåga och möjlighet till fria luftvägar, andning, cirkulation, medvetandegrad och exponering – ABCDE principerna. Inom akutsjukvården handlar vidareslussning ofta om att komma till kirurg-, ortoped- eller medicinavdelningar (Nielsen, 2010). Vårdpersonal inom akutsjukvård har en specifik kompetensbeskrivning som innebär nationella riktlinjer för akutvårdspersonal. Dessa skall leda till säker vård för patienter och anhöriga. Riktlinjerna skall fungera som stöd i utbildning och arbetsutförande inom akutsjukvård (Ekwall, Ström, Sturesson, Björk, 2010).

Personal på akutmottagning anser ofta att variationen i arbetet innebär glädje men även stora utmaningar. Det handlar om snabba händelser och beslut som ofta sker under press vilket ställer stora krav på vårdper-sonalen. Prioriteringar sker ständigt och det kliniska arbetet kommer i första hand. Följden av detta kan bli att psykosociala, existentiella behov prioriteras bort. Frustrationen i att ofta inte räcka till för patienten och att inte få följa hela kedjan i omvårdnaden är en del av arbetet på en akutmottagning. Dessutom finns det som regel lite tid över för reflektion över jobbiga arbetssituationer (Wikström, 2006). Det kliniska arbetet på en akutmottagning innebär att ställa medicinska diagnoser, ge behandling och utföra åtgärder (Ekwall et al, 2010). Med det biomedicinska perspektivet riskerar personen bli en patient, diagnos eller ett organ där fokus ligger på att diagnostisera och åtgärda genom behandling. Risken finns då att helhetsbilden skyms trots att personens känslor, tankar och upplevelser kan vara viktiga att känna till för att komma fram till bakomliggande orsak till sjukdom eller tillstånd. Således riskeras bästa möjliga vård genom personcentrerad omvårdnad försvinna (Edvardsson, 2010). Det ställer höga krav på akutmottagningens personal att under det korta mötet få fram en holistisk bild av patientens, tillstånd eller sjukdom. (Kristensson- Ekwall, 2010). Omsorgsinriktad omvårdnad blir på en akutmottagning ofta uppgiftsorienterad då omsorgen om hela män-niskan inte prioriteras (Nyström, 2003). Arbetet kan bli problematiskt då många arbetsuppgifter skall utfö-ras samtidigt som patientsäkerhet och trygghet skall garanteras (Ekwall et al, 2010).

På en del akutmottagningar har man försökt lösa problemet med belastning och arbetsuppgifter genom att anställa en kurator. En kurator arbetar med patienten och anhöriga utifrån diagnos och situation vilket kan vara av stor vikt på akutmottagningen vid krissituationer (Lundin, Benkel, de Neergaard, Johansson, Öhrling, 2009). En kris kan utlösas av olika trauma och kan innebära ett hot mot människans fysiska och/eller sociala existens (Cullberg, 1980). Av de olika faserna i kris (chock, reaktion, bearbetning och nyori-entering) handlar det på en akutmottagning i många fall om chockfasen. För patienter och anhöriga kan en direkt lättnad ges genom bemötande och omhändertagande och genom att någon lyssnar (Barth & Näsholm, 2006).

Kuratorer har en samhälls- och beteendevetenskaplig utbildning vilket övrig personal på en akutmottag-

7

ning oftast endast har i begränsad omfattning. En kurator arbetar på individ, - grupp - eller samhällsnivå och arbetssättet är i grunden detsamma oavsett var man tjänstgör. Kuratorns arbete kan delas in i praktiska sociala åtgärder, information, rådgivning, hänvisning och psykosociala stödsamtal som utförs med olika vetenskapliga samtalsteorier som grund (Lundin et al, 2010). Studier visar att när sjuksköterska och kurator arbetar tillsammans kan det ge förbättring både i kvalitet och effektivitet ur ett personal såväl som ett pa-tientperspektiv (Bristow & Herrrick, 2002). Det finns därmed anledning att tro att en kurator skulle kunna fylla en viktig funktion i akutmottagningens verksamhet.

SYFTE

Syftet var att undersöka vårdpersonalens uppfattning av behovet av en kurator på en akutmottagning.

METOD

Design Studien var en empirisk intervjustudie där personals beskrivningar och berättelser i samband med fokus-gruppsintervjuer var själva forskningsobjektet (Scott, 2004). Datainsamlingen skedde genom fokuserat samtal i grupp. Samtalen handlade om personalens egna erfarenheter av och upplevelser i samband med krävande arbetssituationer (Halkier, 2010). Därmed grundar sig resultatet i det verkliga livet och inte i forskarens förförståelse (Polit & Beck, 2003). Materialet innehållsanalyserades (Lundman & Hällgren- Granaheim, 2008).

UrvalDeltagarna i studien var undersköterskor, sjuksköterskor och personal i chefsbefattning på en akutmottag-ning i en medelstor stad i södra Sverige. Deltagarna valdes ut av avdelningschefen utifrån kriterierna: en variation i yrken och erfarenhet. Samtidigt blev det viktigt att anpassa studien till akutmottagningens tid och resurser (Paulson, 2008). Deltagarna hade olika lång erfarenhet och bakgrund från arbete vid olika medicin-ska specialiteter och inriktningar. Samtliga sju deltagare var kvinnor i olika åldrar.

DatainsamlingDatainsamlingen gjordes genom tre fokusgruppsamtal/fokusgruppintervjuer. Grupperna bestod av mellan två och tre deltagare. Samtalen ägde rum i början eller slutet av deltagarnas arbetspass på akutmottagning-en. Samtliga samtal pågick cirka en timme per gång och ljudinspelades. Samtalen leddes av en moderator som guidade gruppen i en diskussion. Två observatörer medverkade och assisterade moderatorn med frågor och infallsvinklar samt samtalsfördelning (Denscombe, 2009). Inför samtalen fick deltagarna infor-mation om moderatorns och observatörernas uppgift samt att avsikten var att deltagarna skulle prata med varandra i gruppen. De fick också information om att högskolan fått en förfrågan om att undersöka behov av en kurator på akutmottagningen, men att forskarna inte hade någon eget intresse i frågan. Samtalen utgick från en öppen fråga: Kan ni dra er till minnes en situation då ni har känt och/eller tyckt att här skulle det vara bra om en kurator fanns till hands. Detta gav utrymme för berättande i narrativ form vilket inne-bär ett fritt berättande utifrån sina egna erfarenheter (Jonsson, Heuchemer, Josephsson, 2008).

8

AnalysAnalysen började med att intervjuerna lästes och transkriberades. I denna första ”naiva läsning” skapades en uppfattning om vad materialet egentligen handlade om (Scott, 2004). För att få bättre och fördjupad förståelse av innehållet lästes materialet upprepade gånger av de två första författarna (AJ, MF). Texterna lästes var för sig och gemensamt. Analys gjordes genom en kvalitativ innehållsanalys vilket innebär att man fokuserade på tolkning av texter (Söderberg & Lundman, 2001). Meningsbärande enheter i den transkribe-rade identifierades genom att hela tiden ställa texten i relation till studiens syfte. De meningsbärande enhe-terna bestod av ord, meningar eller stycken vilkas innebörd hörde ihop. När de meningsbärande enheterna var identifierade kondenserades texten för att göra den mer lättläst utan att påverka dess innebörd. Utifrån de meningsbärande enheterna togs nyckelord ut. Dessa bestod av ett eller flera ord som sammanfattade de meningsbärande enheterna. Orden identifierades utifrån skillnader och likheter och sammanfattades till huvudgrupper (Lundman & Hällgren- Granaheim, 2008). Materialet presenterades under fyra huvud-grupper; Att som kurator vara direkt stöd och resurs för anhöriga och patienter; Att som kurator vara stöd och resurs för personal, Att som kurator ansvara för debriefing; Att som kurator ansvara för att utbilda personal i samtalsmetodik och krishanetring.

Etiska övervägandenSyftet med studien var att få fram ny kunskap, förståelse och möjlighet till utveckling och förbättring av den aktuella akutmottagningen och dess verksamhet. Etiska utgångspunkter var de fyra etiska koderna: godhets-principen (att utföra det goda), icke-skada principen, autonomiprincipen (respekt för varje människas rätt att själv bestämma) och rättviseprincipen (vilket innebär att alla deltagare behandlas lika) med dess avväg-ning mellan nytta och risk (Beauchamp & Childress 2001; Ruyter et al. 2000; Holm 1997). För att skydda deltagarna tillämpades olika lagar (sekretesslag och forskningsetisk lag) som ger berörda trygghet (Ohlsson & Sörenssen, 2001). Allt som framgick i intervjuerna och det som forskarna fick ta del av beaktades och användes med ansvar och respekt (Gilham, 2008). Samtliga deltagare försäkrades om konfidentialitet i allt som bandades, skrevs ner och som användes i studiematerialet (Halkier, 2010) och stor vikt lades vid att skriva resultatet så att någon koppling till deltagarnas identitet inte skulle vara möjlig att göra. Information om projektets innebörd, syfte och metod delgavs via ett informationsbrev som omfattade information och samtycke. Där stod det om självbestämmande, frivillighet och rätten till att när som helst avbryta sitt delta-gande.

Förförståelse handlar om det man redan tror sig veta innan man ens har börjat med till exempel en under-sökning (Birkler, 2007). Hos förstaförfattarna som också utförde analysen fanns en förutfattad mening om att det fanns ett behov av en kurator på akutmottagningen. Vad som var oklart var hur behovet såg ut och för vilka det gällde. Vi trodde att behovet var störst hos personalen och patienterna, men var mer osäkra om i vad mån anhöriga behövde stöd. Vår förståelse var att alla akutmottagningar borde ha en kurator kopplad till sig då det på akuten ofta handlar om traumatiska händelser. Ett stort behov av emotionell stött-ning till personalen trodde vi fanns. Vi såg även ett behov av en kurator redan i triagen då man på ett tidigt stadie kunde upptäcka behovet av hjälp att komma till rätt instans med rätt åtgärd.

9

RESULTAT

Studiens visade fyra olika områden där det fanns ett behov av kuratorsstöd på akutmottagningen: Att som kurator vara ett stöd och en resurs för anhöriga och patienter i kris; Att som kurator vara ett stöd och en resurs för personalen efter krävande vardagssituationer; Att som kurator ansvara för debriefing samt Att som kurator ansvara för att utbilda personal i samtalsmetodik och krishantering.

Att vara ett stöd och en resurs för anhöriga och patienter i kris Resultatet visade att behov av att ha någon som lyssnar och samtalar främst gällde anhöriga i samband med livshotande situationer och dödsfall. Samtidigt uttryckte deltagarna att det ibland även uppstod behov av kuratorsstöd direkt till patienter eller som stöd till anhörigvårdare. Här kunde det även handla om att hjälpa till med praktiska, sociala och ekonomiska problem. Det kunde också handla om att erbjuda uppföljning till patienten eller familjen.

Anhöriga var den grupp som personalen samtalade mest om. De anhöriga bedömdes ha behov av krishan-tering, samtalsstöd och medmänsklighet. I en akut kris, när man brottades med känslor av ångest, rädsla, ilska, skuld, ovisshet eller sorg, var det viktigt för de anhöriga att få känna stöd. Dessa känslor kunde vara relaterade till stora individuella trauman i samband med olycksfall eller dödsfall. Det var då betydel-sefullt att bemötas med medmänsklighet och värme. Som anhörig blev man visad till ett anhörigrum där väntan och ovissheten kunde bli lång. Att det då fanns någon som gav stöd och lyssnade eller bara fanns till hands kunde ge kraft och styrka. Oftast kontaktades en präst vid svåra situationer. I den akuta krisen kunde chocken innebära starka reaktioner. Vissa anhöriga blev apatiska och kunde inte ta till sig det som hände medan andra istället blev utåtagerande. Detta kunde leda till handgripligheter, skrik och anklagelser. Exempelvis kunde detta uppstå då det fanns meningsskiljaktigheter mellan parterna som var involverade i och påverkade av en olycka. ”… Hur kunde du… Hur kunde du låta mitt barn dö…”. Då ett barn förolyckats kunde föräldrarna känna en oerhörd skuld över att de lämna kvar sitt döda barn på sjukhuset. Sådana si-tuationer kunde kräva extra mycket stöd och professionell hjälp till de anhöriga vilket en kurator bedömdes kunna ge. Vanligtvis hjälpte prästen till i dessa situationer. Att använda sig av en präst kunde dock vara laddat då prästyrket förknippas gudstro. I ett mångkulturellt samhälle var det inte alltid lämpligt med en svensk präst då denne representerar kristendomen. En kurator skulle, enligt personalen, kunna anta en mera neutral position.

Ett annat samtalsämne, om än mindre vanligt, rörde behov av kuratorsstöd till patienter. Det handlade framför allt om patienter med psykisk ohälsa, exempelvis självskadebeteende eller i samband med misshan-del. Personalen menade att patienter med psykisk ohälsa ibland är svåra att nå och att de saknade special-kompetens gällande bemötande, hantering och vidareslussning. En sjuksköterska kunde lägga mycket tid och resurser på att finna kontakter. Här kunde en kurator i det akuta skedet ge krishantering och emotionell stöttning både i det akuta skedet och på längre sikt genom att hjälpa till med vidareslussning till andra sam-hällsinstanser som exempelvis kvinnojour.

Ett annat behov som kuratorn skulle kunna bidra till att uppfylla handlade att ge information om vart både patienter och anhöriga skulle vända vid stora livsförändringar men också vart man vänder sig med praktiska

10

problem, behov av hemtjänst, ekonomiska problem eller anhöriga som inte längre orkade med ett tungt vårdansvar. Om det redan på akuten fanns en kurator att tillgå för att skapa kontakt och lotsa vidare till rätt samhällsinsats vore bra menade personalen.

I grupperna diskuterades att det är omöjligt att förutsäga när det finns behov av en kurator som ett direkt stöd till patienter och anhöriga eftersom olyckor och sjukdom inträffar dygnet runt. Istället gavs förslag på att dela upp en kuratorstjänst mellan akutmottagningen och exempelvis en kirurgavdelning. Samtidigt såg de att om en kurator ska ersätta det stöd som idag ges av präster skulle det krävas kuratorsbemanning även på jourtid.

Att vara stöd och resurs för personalen efter krävande situationer Dagligen mötte vårdpersonalen händelser och situationer där de kände att de skulle behöva bearbeta och hantera sina egna reaktioner. Vanligt förekommande situationer var: trafikolyckor, misshandel, överfall, våld av olika slag, hjärtstopp, psykisk ohälsa och dödsfall. Sådana situationer ställer höga krav på vårdpersona-lens agerande. I samtalen gavs många bilder från situationer de varit med om och som stannat kvar i perso-nalens huvud, människor de har träffat, personer de har mött. De svåraste situationerna handlade om barn och unga människor. Vårdpersonalen relaterade ofta till sig själva vilket kunde medföra rädsla och oro för bland annat om det var någon de kände. De första jobbiga känslorna var övergående men den emotionella sorgen stannade kvar.” … Jag kan tänka mig att det kunnat gå snabbare med hjälp av en kurator i en sådan situation.” Speciellt svårt var det när barn drabbats och om man hade egna barn i samma ålder. Under arbetspassen fanns det ingen direkt tid för bearbetning. Personalen beskrev hur de gick direkt från en tuff situation till en annan och även om det kändes hemskt tvingades de ibland att avskärma sig. Detta blev inte minst på-tagligt när man arbetade i triagen. Här upplevde personalen ett behov av en kurator för att lättare kunna släppa taget om den krävande situationen.

Situationer av det slag som beskrivs ovan är inte ovanliga på en akutmottagning. Deltagarna menade att det fanns ett behov av att samtala och bli lyssnad på i vardagen. Sådana samtal behövde ske i nära anslutning till det inträffade. Det optimala hade varit om en kurator hade funnits på plats i samband med händelsen. Samtidigt ansåg deltagarna att detta var omöjlighet att arrangera i praktiken. Ett förslag var att införa regel-bundna korta avstämningar i anslutning till varje arbetspass slut. En annan möjlighet som diskuterades var att arrangera reflektionsgrupper som träffades regelbundet, kanske en gång i veckan. Dessa avstämningar eller reflektionsgrupper kunde med fördel ledas av en kurator som var väl insatt i akutmottagningens verk-samhet och välkänd i personalgruppen. Kontinuiteten var något som deltagarna poängterade. Oavsett vem som gav stöd till personalen var det viktigt att personen var känd i personalgruppen och var insatt i vad det innebär att arbeta på akuten.

Att ansvara för debriefing efter svåra olyckshändelserFör att bearbeta än värre situationer som stora olyckor och trauman hade personalen tillgång till debriefing vilket leddes av företagshälsovården. Koordinatorn på akutmottagningen såg över behovet av debriefing som därefter organiserades. Det inträffade kunde då ventileras, diskuteras och reflekteras. Personalen upp-levde att det var viktig med tillgänglighet, trygghet, pålitlighet, förtroende och kontinuitet. En styrka och trygghet för personalen var att personen som höll i debriefingen även var den som var på plats vid olycks-

11

tillfället. Den personen kände på så vis till händelseförloppet, personalens reaktioner och agerande. Detta var svårt att uppnå då företagshälsovården endast höll i debriefing för personalen och inte var kopplade till akutmottagningen på annat sätt, och att man därför inte kände varandra. Företagshälsovården var enbart tillgänglig under kontorstider måndag – fredag 08.00 – 17.00. Övrig reflektion och återkoppling fick ske i korridoren där man pratade med varandra då det inte fanns övrig tid eller resurser avsatta för detta ända-mål.

Deltagarna i fokusgrupperna uttryckte att de varit nöjda med att prästerna kom och höll i debriefingsamtal. Däremot kände de sig tveksamma till att låta företagshälsovården leda debriefingen. Ett skäl till tveksam-heten var att de inte kände personalen på företagshälsovården och att företagshälsovårdens personal inte heller kände akutmottagningens verksamhet. Samtidigt reflekterade deltagarna över att de inte visste om det skulle fungera att ha debriefing på företagshälsovården eftersom få av dem hade prövat. Att låta en kurator som personalen kände och som kände akutmottagningens verksamhet hålla i debriefingen sågs som en möjlighet. Vikten av att upprätthålla kontinuitet poängterades i samtliga grupper.

Att ansvara för att utbilda personal i samtalsmetodik och krishanteringVårdpersonalen tar både hand om patienter och när möjlighet finns även de anhöriga. För personalen kunde situationer med de anhöriga vara svåra och jobbiga då de ofta fick sitta själva tillsammans med dem i deras förtvivlan. Behovet av utbildning i krishantering och samtalsmetodik blev tydligt. En kurator kunde här fylla två funktioner genom att dels finnas där för de anhöriga dels finnas i utbildningssyfte för vårdper-sonalen. Det kunde vara svårt för personalen att veta vad de skulle säga, när de skulle säga det och om det var rätt eller fel. I början handlade det om att känna in situationen om anhöriga ville prata eller ej. Egna erfarenheter och stöd från varandra i personalen var grunden i hur vårdpersonalen hanterade krishantering. De ville gärna följa en patient eller anhörig och dennes situation, både som personal och som medmän-niska.

Någon specifik utbildning i krishantering och samtalsmetodik fanns inte hos vårdpersonalen. Särskilt gällde det undersköterskorna som i realiteten var de som tog hand om chockade och ledsna anhöriga. Deltagarna saknade denna kompetens och menade att det drabbade både dem själva, de anhöriga och deras patienter. Behovet av kompetens i att föra svåra samtal framträdde som störst i situationer relaterade till anhörigrum-met och i möten med patienter med psykisk ohälsa som ätstörningar och självskadebeteende. Deltagarna resonerade om att en kurator skulle ha i uppgift att stödja och förbättra deras kompetens genom att erbjuda dem olika redskap för stöd i kris. En central uppgift i tjänsten som kurator på akutmottagningen skulle därför vara att undervisa och träna personalen i att hanterat besvärliga situationer med hjälp av samtalsstöd och krishantering. Att få handledning i förhållningssätt och bemötande till patienter och anhöriga i olika situationer hade kunnat vara till hjälp i arbetet på en akutmottagning.

12

DISKUSSION

MetoddiskussionFör att klargöra behovet av en kurator på akutmottagningen valdes en studie där personalen deltog i fo-kusgruppssamtal. Informanterna som deltog var undersköterskor, sjuksköterskor samt beslutsfattande personal. Syftet var att nå ett substantiellt djup genom förståelse av dessa olika berättelser (Scott, 2004). I jämförelse med strukturerade frågor inbjuder öppna frågor till kommentarer och följdfrågor som ger djup (Gillham, 2008). Trovärdigheten innebär att resultatet speglar verkligheten och huruvida studien nått ett djup och inte bara speglar författarnas subjektiva tolkning (Hamberg, Johansson, Lindgren & Westman, 1994). Trovärdigheten innebär även att samma studie ska kunna upprepas av någon annan och ge samma resultat. Sandolowsky (1995) framhäver dock att olika tolkningar är oundvikligt i en kvalitativ studie vilket författarna från början var medvetna om. Fokussamtalen leddes av en moderator som styrde samtalen med öppna frågor. Intervjutekniken gav troligtvis utrymme till det djupa samtalet. Om en kvalitativ studies resultat är trovärdig eller inte bestäms utifrån huruvida den påvisar tillförlitlighet, giltighet och överförbar-het (Graneheim & Lundman, 2004).

Tillförlitlighet innebär att man klargör och kontrollerar sina tolkningar och resultat vilket ökar utifrån hur väl syftet besvaras genom datainsamlingsmetod och analysmetod (Graneheim & Lundman 2004). Målet var att via berättelserna nå ett djupt innehåll (Scott, 2004). Denna studie innebar att informanterna ombads att berätta utifrån sina egna erfarenheter och tankar över behovet av en kurator. Risken med fokussamtalen är att alltför många åsikter kan vara svåra att sammanställa (Halkier, 2010) vilket undveks genom få deltagare. Styrkan med fokusgruppsintervjun med öppna frågor gav möjlighet till oväntade svar och innehåll (Kvale, 1997).

För att undersöka behovet av en kurator på en akutmottagning genomfördes studien med fokussamtal där beslutsfattande personal ansvarade för urval och deltagare utifrån tid och resurs. Författarna var medvetna om att dessa omständigheter begränsade trovärdigheten. Bloor, Frankland, Thomas, Robson (2001) menar att maximal variation i fokusgruppen är att föredra då risken med en alltför homogen grupp är att den sociala interaktionen uteblir. En alltför heterogen grupp kan å andra sidan leda till konflikter (Bloor m.fl. 2001). Urvalet som gjordes av beslutsfattande personal blev begränsat av hänsyn till informanternas arbets-tid och verksamhetens resurser. Av praktiska skäl blev önskemålen om att få med både kvinnor och män samt att fånga in personal med olika uppfattningar och skilda yrkesbakgrunder svåra att uppnå. Exempelvis saknades representation från läkargruppen. Att deltagarna valdes ut av personal i beslutsfattande ställning kan vara en annan svaghet i studien då det finns en risk att inte alla åsikter finns representerade. Genom att intervjuerna skedde under arbetsdagen finns också en möjlighet att arbetssituationen snarare än ett genuint intresse för frågan om kurator på akutmottagningen styrde urvalet. I studien deltog endast kvinnor och risken finns att resultatet kunnat se annorlunda ut om både män och kvinnor varit representerade.

I fokusgrupper jämför ofta deltagare varandras erfarenheter och ger diskussionen kunskap och innehåll som kan vara svår att fånga genom individuella intervjuer. Det sociala samspelet kan styra interaktionen i åsikter och tankar positivt och negativt och således påverka resultatet. Hur pass väl deltagarna kände var-andra och hur detta kan ha påverkat resultatet diskuterades (Halkier, 2010). Nackdelen med små grupper

13

kan vara att man hålls personligt ansvarig för den åsikt man framför i jämförelse med det som sägs i stor grupp (Bloor mfl, 2001). Fördelen med de små grupperna var att känsliga ämnen vågade diskuteras och att gruppen gav varandra utrymme till berättande, tystnad, tanke och reflektion. Moderatorn spelar stor roll då dennes uppgift är att vägleda samtalet och vara observant på att alla deltagare får säga sitt och att ingen tar över samtalet. Risk finns dock att deltagarna upplever sig för styrda av moderatorn och att information kan förloras (Gillham, 2008). Tid och plats var även aspekter som kan ha påverkat resultatet. Deltagarna kan ha känt sig stressade då de skulle påbörja eller avsluta sitt pass. Fokus och samtalsämne föll sig naturligt då intervjuerna ägde rum på arbetsplatsen, men ljud av pågående arbete kan dock ha påverkat deltagarna och intervjuerna.

Under analysfasen skedde handledning kontinuerligt både i grupp och individuellt. Detta innebar diskus-sioner runt tolkningar i analysen vilket stärker trovärdigheten (Sandelowski, 1995). Dock förelåg en risk att författarna påverkades av andra gruppdeltagares åsikter. Analysförfarandet innebar diskussion och reflek-tion författarna emellan för att uppnå samförstånd (Rolfe, 2006). Transkribering, genomlyssning av material och analysförfarandet gjordes av de två förstaförfattarna både enskilt och gemensamt. Detta stärker tillför-litligheten i förhållande till om arbetet endast genomförts av en person (Morse, et al, 2002).

Då vår förförståelse liknade varandras kan detta ha påverkat analysen i jämförelse med om det funnits olika uppfattningar som kunnat ge flera infallsvinklar och tolkningar. Enligt Birkler (2008) utgår förförståelsen från livsvärden, det vill säga den levda erfarenheten som genomsyrar människans tanke och agerande. Således påverkade förförståelsen tolkningar och analysförfarandet av studien. Under hela forskningspro-cessen beaktades de etiska aspekterna där risken och nyttan och dess konsekvenser hela tiden vägdes för och mot varandra och resulterade i att nyttan övervägde risken (Bentham, 1982).

Giltigheten berättar om hur sant resultatet är och om studien har undersökt vad som var avsikten att under-sökas (Long & Johnson, 2000). Sandelowski (1998) menar att olika tolkningar inte innebär att resultaten är ogiltigt utan det tvärtom krävs olika tolkningar för att ge en sann bild av det studerade. För att förvissa oss om giltigheten gjordes återkoppling med informanterna. Dels under samtalen men även efter analys genom så kallade ”member check” (Guba 1981). Delar av citat från intervjuerna är medtagna för att ge en tydlig bild av deltagarnas upplevelser och för att låta läsaren lättare ta ståndpunkt till analysens giltighet (Granskär & Höglund-Nielsen, 2008). Efter samtalen erbjöds reflektion och informanterna tillfrågades om hur de upplevde samtalen vilket också stärker deras delaktighet (Halkier 2010).

Överförbarhet innebär huruvida studiens resultat är representativ till andra liknande situationer (Polit & Beck, 2006). Ett tydligt beskrivet kontext och en hög abstraktionsgrad i analysen är avgörande för om resultatet är överförbart (Lundman & Hällgren - Graneheim, 2008). Resultatet visade att en kurator på en akutmottagning behövs som stöd till patienter och anhöriga, som stöd till personalen, som ledare av debriefingsamtal samt som ansvarig för kompetensutveckling i samtal och krishantering. Genom att ab-straktionsnivån ligger på en hög nivå finns en möjligheten att dessa arbetsuppgifter gäller även andra akut-mottagningar än den studerade och att studiens resultat därför är överförbara till andra akutmottagningar i landet. Datainsamling och analysförfarandet har beskrivits noggrant vilket även stärker överförbarheten. Författarna överlåter dock avgörandet av överförbarheten till läsaren (Lundman & Hällgren - Graneheim,

14

2008).

ResultatdiskussionResultatet visade att det fanns ett behov av en kurator och att behovet inte minst fanns hos de anhöriga. Anhöriga skall inte behöva sitta ensamma var ett tema som togs upp i samtliga fokusgrupper. De anhöriga är en grupp som ingen bär ett tydligt och uttalat ansvar för då man inte ser den anhöriga som en del av patienten. I denna studie berättade personalen om händelser och situationer som ger en bild av de anhöriga som en glömd grupp. Med ett holistiskt synsätt betraktas istället den anhörige som en del av patienten då inte bara medicinska utan även sociala behov beaktas. Genom att anta en sådan helhetssyn finns möjlighe-ten att erbjuda en personcentrerad omvårdnad (Edvardsson, 2010). Detta håller Ekwall (2010) med om och tillägger att det kräver ett engagemang och en förändring av synen på akutsjukvårdens uppdrag för att nå en sådan helhetssyn. Ett förbättringsarbete skulle kunna innebära att man utgick från en tydlig vårdfilosofi, vilket innebär att ha en gemensam ideologi kring vårdandet (Edvardson & Wijk, 2009).

Ett stärkt teamarbete, där en kurator ingår som del i teamet, skulle med fördel kunna användas på akutmot-tagningen. Ett teamarbete fungerar som det ska om det fortlöper med mjuka övergångar mellan uppgifter och de som ingår i teamet. Helheten av teamet utgörs av patienten, anhöriga och vårdgivare av olika slag med kommunikation dem emellan som det centrala redskapet (Thoren- Todoulos, 2005). Kuratorns roll skulle vara att på regelbunden basis både i grupp och individuellt, samla ihop, fånga, och lyfta fram den gemensamma ideologi som ska genomsyra hela arbetet och som berör samtliga människor som har någon sorts relation med akutmottagningen. En helhet där varje personal känner sig delaktig och meningsfull som den del de är. Det handlar inte om att lösa alla problem genom att tillsätta en kurator. För att producera och optimera verksamheten skulle en kurators kvaliteter inte bara vara ett komplement i arbetet. Istället bör en kurator ses som en i teamet.

Att samtliga anställda är insatta i och diskuterar akutmottagningens värdegrund spelar en viktig roll för helheten och arbetssättet. Två centrala komponenter i detta är; Varje individs eget ansvar för bearbetning, reflektion och vidareutveckling och Ledningens ansvar för att ge de bästa förutsättningar för att det skall kunna genomföras och ske (Nyström, 2003). En förutsättning för att visioner, lagar och förordningar ska förankras i verksamheten är att personalen får tid att reflektera och utveckla innebörden, arbetets mål och få bekräftelse på det arbete de gör. Att säkerställa kvalitet och vidareutveckla vården kan ske genom – att mäta och utveckla mål utifrån de problem som framkommer, -tillämpa kunskap genom exempelvis olika styr-dokument, - arbeta med verksamhetsnära förbättringsarbete genom att överföra teori till praktik och tydliggöra ledningens ansvar för möjligöra genomförande (Idwall & Olsson, 2009). En vårdverksamhet som baseras på en tydlig värdegrund är den palliativa vården med dess helhetsvård, tydlighet kring vad den vården innebär samt vad som krävs för att personalen ska kunna uppfylla dessa mål (Beckfriis & Strang, 2005). Möjligen skulle den palliativa vårdens organisering och arbetssätt kunna användas även inom akutsjukvården. Kuratorn skulle då kunna vara en resurs i ett sådant arbete.

Studien visade att i den akuta krisen var det viktigt att som anhörig få känna stöd, medmänsklighet och värme. Betydelsen av att bli lyssnad på och att det bara fanns någon till hands var relaterat till att få styrka och kraft. För att hjälpa patienten eller den anhöriga att bearbeta och påbörja läkningsprocessen kan per-sonalens handlingar betyda mycket. Genom symboliska och praktiska handlingar som att ge någonting att

15

dricka eller lägga en hand på ryggen kan vårdpersonalen ge patienten eller anhörig utrymme för regression, vilket är ett sätt att samla kraft (Cullberg, 1980). Omvårdnaden har således två sidor, en moralisk och en praktisk som alltid påverkar varandra (Martinsen, 1990).

Genom att ge patienten tid kan vi visa att vi bryr oss att vi finns där för dem. Ofta finns inte denna tid på en akutmottagning. Att bekräfta relationen och personen genom att ge det lilla som exempelvis ett leende, är en bra förutsättning och inställning till god omvårdnad och till yrket som sjuksköterska. Samtalen med vårdpersonalen visade att samtliga lyfte fram vikten av stöd för både patienter, anhöriga och dem själva som personal och medmänniskor. Samtidigt saknades ibland tid och resurs och personalen uppfattades inte räcka till i olika krissituationer. Starka känslor i en kris kan leda till starka reaktioner och om stöd och bemötande inte finns att tillgå kan återhämtningen påverkas negativt. Detta stärker Martinsen som menar att relationen och interaktionen mellan människor är centrala i människors utveckling (Kristensson-Ekwall, 2006). I vissa sådana situationer kan det vara bra att komma in som en utomstående och neutral person (Lundin et al, 2009). Av detta skäl kan en kurator vara ett bra alternativ till en präst då en präst förknippas med liv och död och kristendomen som religion. Dagligen sker situationer som kräver reflektion och bearbetning för personalen. Om tiden inte räcker till för att bearbeta dessa situationer på arbetsplatsen finns en risk att personalen tvingas ta med sig arbetet hem. Det handlar om tuffa händelser som är svåra att hantera utan hjälp. Bilder av situationer stannar kvar i huvudet om det inte finns tid och resurser för att hantera dessa på arbetsplatsen. Situationer upplevs på olika sätt av personalen beroende på deras livssituation och relation till det inträffade. Stressituationer i sig är inte stressfyllda förrän de kombineras med en tolkning och erfarenhet som en person har från upplevelsen (Andersson, 2000). Således är varje människas upplevelse subjektiv, varierad och riskabel vid konfrontering av människor i kris. För att möta människan där den befinner sig krävs en självkritisk balan-serad distans (Cullberg, 1980). Detta visar behovet av debriefing och samtalsstöd men även nyttan att inom akutvården arbeta helhetsorienterat och personcentrerat. Ledningen ansvarar för att skapa de möjligheter som krävs för att säkerställa personcentrerad omvårdnad. Samtidigt är det personliga ansvaret viktigt för förmågan till reflektion och förändring (Nyström, 2003). Nyström (2003) styrker argumentet genom en empirisk studie om vårdkulturen på en akutmottagning. Nyström poängterar ledningens påverkan på per-sonalens inställning men hon hävdar också att personalens vilja till utveckling både yrkesmässigt och kun-skapsmässigt är en förutsättning för omsorgsinriktad omvårdnad (Nyström 2003). Vi anser att syftet med studien att undersöka behovet av en kurator hade en djupare underliggande dimension. Resultatet visade på behov, inte bara av en kurator utan kanske även ett starkt förankrat teamarbete baserat på en helhetsorien-terad vårdfilosofi.

SLUTORD

Ur fokussamtalen framkom situationer och områden om hur behovet av en kurator på en akutmottagning såg ut. Den visade att det finns behov av stöd inte bara till patienter och anhöriga utan också till personal-gruppen som ska tackla svåra och krävande situationer i sitt arbete. Om inte ett sådant stöd ges finn en risk att omvårdnaden blir uppgiftsinriktad istället för omsorgsinriktad och att det i förlängningen påverkar per-sonalens hälsa negativt. Om grunden och utveckling i varje människa finns i relationen och i det ömsesidiga

16

beroendet av omsorg gentemot varandra, som omvårdnadsteoretikern Kari Martinsson menar, kan det vara intressant att begrunda dess betydelse för dagens omvårdnad. Denna studie utgick från personalens upp-fattning om behovet av en kurator på en akutmottagning. Författarna anser att det är relevant att uppmana till vidare forskning om anhöriga och patienternas uppfattning samt undersöka möjligheter och effekten av att förena omsorgsinriktad med uppgiftsorienterad omvårdnad och dess bidrag till en god vård, på lika villkor, för alla.

17

REFERENSER

Andersson, B., Tedfeldt, E. & Larsson, G. (2000). Avlastningssamtal och debriefing: handbok för samtalsledare. Lund: Studentlitteratur.

Beauchamp, T.L. & Childress, J.F. (2001). Principles of biomedical ethics. (5. ed.) New York: Oxford University Press.

Barth, T. & Näsholm, C. (2006). Motiverande samtal - MI: att hjälpa en människa till förändring på hennes egna vill-kor. Lund: Studentlitteratur. I Beck-Friis, B. & Strang, P. (red.) (2005). Palliativ medicin. (3. uppl.)( ss 371-376) Stockholm: Liber.

Bentham, J. (2011). Om principerna för moralen och lagstiftningen. Visby: Nomen.

Birkler, J. (2007). Filosofi och omvårdnad: etik och människosyn. (1. uppl.) Stockholm: Liber.

Birkler, J. (2008). Vetenskapsteori: en grundbok. (1. uppl.) Stockholm: Liber.

Bloor, M. (red.) (2001). Focus groups in social research. London: Sage..

Bristow, D. P., & Herrick, C. A. (2002). Emergency department case manager and social worker improve discharge planning and patient and staff satisfaction while descreasing inappropriate admissions and costs: a literature review. Lippincotts Case Manag, 7 (3), 121 – 128.

Cullberg, J. (2003). Kris och utveckling: en psykodynamisk och socialpsykiatrisk studie. (4. utg.) Stockholm: Natur och kultur.

Denscombe, M. (2009). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Edvardsson, D. (2010). Personcentrerad omvårdnad- definition, mätskalor och hälsoeffekter., I Edvardsson, D. (red.) (2010). Personcentrerad omvårdnad i teori och praktik. (1. uppl.) (ss 29-38) Lund: Studentlitteratur.

Edvardsson, D., & Wijk, H. (2009). Omgivningens betydelse för hälsa och vård. I Edberg, A. & Wijk, H. (red.) (2009). Omvårdnadens grunder. Hälsa och ohälsa. (1. uppl.)(ss 173-203) Lund: Studentlitteratur.

Ekwall, A., Björk, L., Ström, K., & Sturesson, L. (2010). Kompetensbeskrivning, legitimerad sjuksköterska med specialinriktning inom akutsjukvård. Hämtad 2011-09-01 från: http://www.swenurse.se/PageFiles/9424/Nr46_1okt_Kompbeskr_akutweb.pdf

Forssén, A., & Carlstedt, G. (2008). Feminism. I Granskär, M. & Höglund-Nielsen, B. (red.) (2008). Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. (1. uppl.)(ss.57-72) Lund: Studentlitteratur.

18

Gillham, B. (2008). Forskningsintervjun: tekniker och genomförande. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur

Gordon, J.A. (2001). Cost-benefit analysis of social work service in the emrgency department: a captual model. Acad Emerg Med. Jan 8 (1), 54- 60.

Graneheim, U. H., & Lundman, B. (2004). Qualitative content analyses in nursing research concept proce-dure and measure to achieve trustworthiness. Nurse education today. 24 (2), 105-112.

Granskär, M. & Höglund-Nielsen, B. (red.) (2008). Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Guba, E.G. (1981). Criteria for assessing the trustworthiness of naturalistic inquires. Educational Communication and Technology. A Journal of Theory, Research and Development, 29, 75-91.

Hamberg, K., Johanson, E., Lindgren, G. & Westman, G. (1994). Scientific rigour in qualitative research – examples from a atudy of women´s health in family practice. Family Practice, 11 (2), 176-181.

Halkier, B. (2010). Fokusgrupper. (1. uppl.) Stockholm: Liber.

Holm, S. (1997). Ethical problems in clinical practice: the ethical reasoning of health care professionals. Manchester: Manchester University Press.

Idwall, E., & Olsson, J. (2009) Kvalitetsutveckling inom omvårdnaden. I Ehrenberg, A., Wallin, L. & Edberg, A. (red.) (2009). Omvårdnadens grunder. Ansvar och utveckling. (1. uppl.)(ss 335- 368) Lund: Studentlitteratur.

Jonson, H., Heuchemer, B. & Josephsson, S. (2008). Narrativ analys. I Granskär, M. & Höglund-Nielsen, B. (red.) (2008). Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. (1. uppl.)(ss 189 -203) Lund: Studentlitteratur.

Kirkegaard, S. (1843). Enten-Eller. Köpenhamn: University bookshop Reitzel.

Martinsen, K., Kirkevold, M., Nortvedt, F. & Alvsvåg, H. (red.) (1994). Klokhet, omdöme och skicklighet: Kari Martinsens inflytande på omvårdnad och utbildning. Lund: Studentlitteratur.

Kirkevold, M. (2000). Omvårdnadsteorier: analys och utvärdering. (2., [omarb. och utvidgade] uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Kristensson- Ekwall, A. (2010). Personcentrerad vård ur ett akutvårdsperspektiv. I I Edvardsson, D. (red.) (2010). Personcentrerad omvårdnad i teori och praktik. (1. uppl.) (ss 51- 60) Lund: Studentlitteratur.

Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.

Long, T., Jonson, M. (2000). Rigour, reliability and validity in qualitative research. Clinical Effectiveness in

19

Nursing, 4 (1),30 -37.

Lundin, A. (2009). Kurator inom hälso- och sjukvård. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Lundman, B., & Hällgren- Graneheim, U.( 2008). Kvalitativ innehållsanalys. I Granskär, M. & Höglund-Nielsen, B. (red.) (2008). Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. (1. uppl.)(ss 159 – 172) Lund: Studentlitteratur.

Martinsen, K. (1990). Omsorg i sykepleien- en moralisk utfordring. Oslo: Gylendal

Meleis, A.I. (2007). Theoretical nursing: development and progress. (4. ed.) Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins.

Morse, J.M., Barett,M., Mayan,M., Olson,K., & Spiers, J. (2002). Verification strategies for establishing reli-ability and validity in qualitative research. International Journal of Qualitative Methods, 1 (2). www. ualberat.ca/ijgm/

Kamp Nielsen, B. (red.) (2010). Specifik omvårdnad. Stockholm: Norstedt.

Nyström, M. (2003). Möten på en akutmottagning: om effektivitetens vårdkultur. Lund: Studentlitteratur.

Olsson, H. & Sörensen, S. (2001). Forskningsprocessen: kvalitativa och kvantitativa perspektiv. (1. uppl.) Stockholm: Liber.

Paulsson, G. (2008). Fenomenografi. I Granskär, M. & Höglund-Nielsen, B. (red.) (2008). Tillämpad kvalita-tiv forskning inom hälso- och sjukvård. (1. uppl.) (ss 73-84) Lund: Studentlitteratur.

Polit, D.F. & Beck, C.T. (2004). Nursing research: principles and methods. (7. ed.) Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins.

Polit, D.F. & Beck, C.T. (2006). Essentials of nursing research: methods, appraisal, and utilization. Study guide. (6. ed.) Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins.

Rolfe, G. (2006). Validity trustworthiness and rigor: quality and the idea of qualitative research. Journal of advanced nursing, 53 (3), 304-310.

Ruyter, K. W., Forde, R., & Solbakk, J. H. (2000). Medisk etikk – en problembaseret tilnoermning. Oslo Gyldendal: Norsk forlag.

Sandelowski, M. Focus on qualitative methods. The call of experts in qualitative research. Research in Nursing & Helth, 19 (5), 467- 471.

Sandelowski, M. (1995). Qualitative analysis: What is and how to begin. Resarch in Nursing and Health 18 (4), 371- 375.

20

Scott, C. (2004). Berättelsens praktik och teori- narrativ forskning i ett hermeneutiskt perspektiv. Lund: Studentlitteratur

SFS 1982:763. Hälso- och sjukvårdslagen. Stockholm: Riksdagen.

Söderberg, S & Lundman, B. (2001). Transitions experiensed by women with fibromyalgia. Health Care for Women International, 22 (7), 612-631.

Thoren- Todoulos, E. (2005). Läkarens roll. I Beck-Friis, B. & Strang, P. (red.) (2005). Palliativ medicin. (3. uppl.)( ss 371-376) Stockholm: Liber.

Widfeldt, N., & Örtenwall, P. (2005). Triage- metod för bästa möjliga omhändertagande på akutmottagning. Läkartidningen 39 (102) 2751-2753.

Wikström, J. (2006). Akutsjukvård: handläggning av patienter med akut sjukdom eller skada. Lund: Studentlitteratur.

21

Allt som publiceras inom ramen för KUP res-pektive Högskolepedagogisk debatt finns i digital form på Högskolans publikationsarkiv DIVA.

Kristianstad University Press KUPKristianstad University Press (KUP) har i olika former funnits sedan slutet på 1990-talet. Tidi-gare namn är Kristianstad Academic Press och Kristianstad University College Press.

KUP som förlag inrymmer två individuella delar, det är dels förlaget och dels sex skriftse-rier. Tidigare var förlaget och en av skriftseri-erna samma, men från och med 2010 är dessa separerade.

Förlaget Förlaget ger ut större produktioner som avhand-lingar, antologier och annat forskningsbase-rat material. Innan 2010 gavs motsvarande pro-duktioner ut inom skriftserienamnet ”Skrifter utgivna vid Högskolan Kristianstad” och hade både ISBN och ISSN nummer. Därav två publi-ceringsrubriker. Förlaget är inte kommersiellt engagerat och tryckning av publikation finansie-ras av författare eller annan intressent.

Publicerat från och med 2010• Barrow, Thomas & Östlund, Daniel (2012). Bildning för alla! En pedagogisk utmaning. Kristianstad: Kristianstad University Press. ISBN: 978-91-979422-3-2• Naranjo, Eduardo (Red.) (2011). Ett socio-logiskt kalejdoskop. Aktuell forskning om ett mångskiftande samhälle. Kristianstad: Kris-tianstad University Press. ISBN: 978-91-979422-2-5• Jonsson, Agneta (2011). Nuets didaktik. För-skolans lärare talar om läroplan för de yngsta. Licentiatavhandling Nationell Forskarskola i Barndom, lärande och ämnesdidaktik (FoBa). (2011:01). Kristianstad: Kristianstad University Press. ISBN: 978-91-979422-1-8• Brante, Göran & Hjort, Katrin (Red.) (2010).

Dilemman i skolan: aktuella utmaningar och professionella omställningar. (2010:4). Kris-tianstad: Kristianstad University Press. ISBN: 978-91979422-0-1• Nyberg Maria, Lennernäs Maria., Sepp Hanna., & Sollerhed Ann (2010). Förskolebarns hälsa och välbefinnande: dialoger med föräld-rar till förskolebarn, Kristianstad Kommun. (2010:2). Kristianstad: Kristianstad Academic Press. ISBN: 978-91-973964-3-1• Lindskov, Cecilia (2010). Family centre prac-tice and modernity: a qualitative study from Sweden. (2010:1). Kristianstad: Kristianstad Academic Press. ISBN: 978-91-973964-9-3

SkriftseriernaDet finns sex olika skriftserier. De är i samtliga fall utom ett kopplat till antingen ett forsknings-tema eller en kunskapsgrupp. Den allmänna serien (Skrifter utgivna vid Högskolan Kristian-stad) är öppen för alla anställda vid Högskolan.

Forskningstemat Människa – hälsa –samhälle (ISSN 1654-0131)Forskningstemat Människa – hälsa – sam-hälle etablerades redan 1998 och har sedan dess varit en av de prioriterade forskningsmiljö-erna vid Högskolan Kristianstad. Inledningsvis var inriktningen rent folkhälsovetenskaplig och temat tog sin utgångspunkt i den redan befint-liga forskningsverksamheten med anknytning till folkhälsovetenskap. Successivt har temat alltmer orienterats mot arbetsrelaterad såväl folkhälso- som arbetsvetenskaplig forskning.

Forskningsmiljön är tvärvetenskaplig och har fokus på hälsorelaterad arbetslivsforskning generellt samt med koppling till livsstilsfrågor specifikt. Forskningen bedrivs främst med en salutogen utgångspunkt och är till stor del delta-garbaserad samt av interventionskaraktär.

Publiceringen sker huvudsakligen genom vetenskapliga tidskrifter, men rapporter med vissa inriktningar publiceras som komplement i Högskolans publikationsserie.

Utgivning vid Högskolan Kristianstad

Kontaktperson: Göran Ejlertsson

Publicerat• Bringsén, Åsa (2012). Glädje, tävling, motion och gemenskap. Högstadieflickors beskrivning av idrott i Skåne nordost. Kristianstad: Forsk-ningstemat Människa-hälsa-samhälle.• Gunnarsson, Jennie., Andersson, Ingemar., & Ejlertsson, Göran (2009). Egna krav i arbetet betydelsefulla för symptomförekomst: resulta-tet från en enkätstudie till vårdanställda. Kristi-anstad: Forskningstemat Människa-hälsa-sam-hälle.• Molin, Anna., Andersson, Ingemar., & Ejlerts-son, Göran (2007a). Attityder till arbete och socialförsäkring: en kunskapsgenomgång. Kris-tianstad: Forskningstemat Människa-hälsa-sam-hälle.• Molin, Anna., Andersson, Ingemar., & Ejlerts-son, Göran (2007b). Individers levnadsvanor och frånvaro från arbete: en kunskapsgenom-gång. Kristianstad: Forskningstemat Människa-hälsa-samhälle.• Augustinsson, Sören., & Bringsén, Åsa (2007). Skiss Skåne: konstnärer på arbetsplat-ser: en insats för hälsa, välbefinnande och kre-ativitet... Kristianstad: Forskningstemat Män-niska-hälsa-samhälle.• Nilsson, Petra., Ericsson, Ulf., Andersson, Ingemar., & Ejlertsson, Göran (2006). ”Jag är alltid glad när jag går till jobbet!”: rapport från fokusgruppsintervjuer på vårdenheten: Ängelholms sjukhus: våren 2006. Kristianstad: Forskningstemat Människa-hälsa-samhälle.

Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan

(ISSN: 1652-9979)

Collaborative and integrated approaches to

health (CIAH)

Forskningsplattformen för Hälsa i Samverkan (tidigare Forskningsplattformen för Utveckling av Närsjukvård) har funnits sedan 2003 och är ett samarbete mellan Region Skåne, Högskolan Kristianstad samt de sex kommunerna i Nordös-tra Skåne (Bromölla, Hässleholm, Kristianstad, Osby, Perstorp och Östra Göinge) som tillsam-

mans finansierar verksamheten. Den ursprung-liga inriktningen för Plattformens verksamhet var att den forskning som bedrevs skulle ha en deltagarbaserad forskningsdesign. Representan-ter för de olika finansiärerna återfinns i den sam-ordningsgrupp som beslutar om, och följer upp Plattformens inriktning och verksamhet.

Den nya verksamhetsperioden 2011–2015 har en delvis ny inriktning med ett ökat fokus på flervetenskaplig forskning inom tre prioriterade områden: Hälsofrämjande vård och omsorg, Personcentrerad vård och omsorg samt Orga-nisation och Ledarskap inom vård och omsorg. Den forskning som bedrivs kommer fortfarande att genomföras i nära samarbete med ingående parterna, men kommer inte att vara avgränsad när det gäller projektens design. Kontaktperson: Manuela Schmidt

Publicerat• Ljungbeck, B. (2012). Anhörigas upplevelser av personalens stöd i hemtjänst och på särskilt boende. (2012:1 Kristianstad: CIAH.• Bing, Vibeke (2011). Sociala insatser på en familjecentral – en utvärdering. (2011:1). Kris-tianstad: CIAH.• Andersson, Emma, Levin, Ida, & Blomqvist, Kerstin (2010). Jag kan inte tänka på något annat, en empirisk studie av rädsla ur ett livs-världsperspektiv, del av projektet Erfarenhets-baserad Människokunskap. (2010:6). Kristian-stad: CIAH.• Johansson, Marie, Nilsson, Jonna, & Blom-qvist, Kerstin (2010). Smärta och dokumen-tation i sjukhusmiljö. (2010:5). Kristianstad: CIAH.• Persson, Elna, Sjöström, Sofie, & Norén, Johanna (2010). Att skapa förståelse för feno-menet ilska, del av projektet Erfarenhetsbase-rad Människokunskap. (2010:4). Kristianstad: CIAH.• Hultén, Maria, Larsson, Theresa, & Edfors, Ellinor (2010). Minnenas trädgård, Ett under-lag för utvärdering av utemiljön vid ett sär-skilt boende för personer med demenssjukdom. (2010:3). Kristianstad: CIAH.• Larsson, Lena, & Blomqvist, Kerstin (2010). Har han det bra så har jag det bra – Ett aktions-forskningsprojekt där ett närståendestöd pla-

nerades i samarbete med närstående till yngre personer med demenssjukdom. (2010:2). Kristi-anstad: CIAH.• Blomqvist, Kerstin (2010). Helhetssyn – Att binda samman, avgränsa och leda. Rapport från en forskningscirkel om helhet och helhets-syn i omsorg, vård och rehabilitering av äldre. (2010:1). Kristianstad: CIAH.•Sundström, Malin, & Blomqvist, Kerstin (2009). Första mötet är det bästa egentligen, Ett aktionsforskningsprojekt med syfte att utveckla kontaktmannaskap inom kommunal äldrevård. (2009:6). Kristianstad: CIAH.• Lindskog, Ann-Sofie, Ringdahl, Ida, & Norén, Johanna (2009). Ovisshet upptar människans hela sfär, del av projektet Erfarenhetsbase-rad Människokunskap. (2009:5). Kristianstad: CIAH.• Molin, Frida, Sundberg, Andreas. & Blom-qvist, Kerstin (2009). Hinder för och vägar till smärtdokumentation, En empirisk studie av äldre i särskilt boende eller med hemsjukvård. (2009:4). Kristianstad: CIAH.• Yu, Li, Zhao, Sibin, Chen, Eric, & Blomqvist, Kerstin (2009). Design and Implementation of an e-Healthcare Subsystem for Chronic Renal Failure Patients. (2009:3). Kristianstad: CIAH.• Johansson, Maria, Martinsson, Lena, & Lars-son, Lena (2009). Lära sig leva med demens-sjukdom, En utvärdering av en kurs utifrån närståendes perspektiv som syftade att stödja relationen mellan närstående och personen med demenssjukdom. (2009:2). Kristianstad: CIAH.• Jönsson, Cecilia, Jönsson, Marie, & Lars-son, Lena (2009). Hur kan vi på bästa sätt klara av vår nya vardag tillsammans?, Ett underlag för utvärdering av ett projekt som syftar till att stödja relationen mellan personer med demens och deras närstående. (2009:1). Kristianstad: CIAH.• Berg, Agneta, & Rask, Marie (2008). Patien-ternas syn på individualiserad vård på en orto-pedisk klinik. (2008:1). Kristianstad: CIAH.Bergström, Ann-Marie, & Blomqvist, Kerstin (2008). Äldrevårdsteam enligt ”Hässleholms-modellen”- Processbeskrivning och nyttan med äldrevårdteam. (2008:2). Kristianstad: CIAH.• Berg, Agneta, & Rask, Marie (2008). Patien-ternas syn på individualiserad vård på en orto-

pedisk klinik. (2008:1). Kristianstad: CIAH.• Abrahamsson, Agneta (2007). Brobyggare – Kulturtolkare mellan invandrare/flyktingar och det svenska samhället. (2007:3). Kristianstad: CIAH.• Dychawy-Rosner, Irena (2007). Samtal om närsjukvården i Bromölla. (2007:2). Kristian-stad: CIAH.• Abrahamsson, Agneta, Lindskov, Cecilia, Berg, Agneta, Darin, Marianne, Jörnrud, Carina, Lennartsson, Ingela, Mattson, Stina, Sigurds-son, Marie, Särnblad, Pia, & Tillawi, Ulrica (2007). Familjehuset Näsby – en utvärdering för utveckling. (2007:1). Kristianstad: CIAH.• Lindell, Lisbeth, & Ek, Ann-Mari (2006). En fungerande vardag – en studie om samverkan mellan brukare, kommun och region för att för-bättra livssituationen för människor med psy-kiska funktionshinder i en öppenvårdsverksam-het. (2006:2). Kristianstad: CIAH.• Abrahamsson, Agneta, Augustsson, Janeth, & Jennfors, Lars (2006). Allaktivitetshuset i Näsby – utvärderingsbedömning. (2006:1). Kristian-stad: CIAH.• Larsson, Emma, & Abrahamsson, Agneta (2005). Sova ute aktivitet – en utvärderingsbe-dömning. (2005:7). Kristianstad: CIAH.• Springett, Jane, Blomqvist, Kerstin, Nilsson, Marie, Höglund, Birgitta, Säthersten Haralds-son, Sara, Abrahamsson, Agneta, Berg, Agneta, Dychawy Rosner, Irena, Hägglöf, Susanna, Johansson, Yvonne, Lindell, Lisbeth, Lindskov, Cecilia, Olsson, Ingela, Olsson, Sven-Erik, & Peterson, Pia (2005). Närsjukvård – bakgrund, erfarenheter och pilotstudie. (2005:6). Kristian-stad: CIAH.• Nilsson, Marie (2005). Annotated Biblio-graphy – Patient Centeredness. (2005:5). Kris-tianstad: CIAH.• Abrahamsson, Agneta, Karjalainen, Jenny, & Knutsson, Christina (2005). Humana Basala Strategier – Flyktingkvinnors hälsa och resur-ser i utvecklingen av närsjukvård. (2005:4). Kristianstad: CIAH.• Ek, Ann-Marie, Lindell, Lisbeth, & Nilsson, Marie (2005). Formativ utvärdering av Projekt neuropsykiatri I närsjukvård, Nordöstra Skånes sjukvårdsdistrikt – tentative resultat. (2005:3). Kristianstad: CIAH.

• Olausson, Jenny, Abrahamsson, Agneta, & Karlsson, Leif (2005). “Doh, välkommen till verkligheten!” – Kristianstads ungdomars bud-skap till beslutsfattare. (2005:2). Kristianstad: CIAH.•Springett, Jane, Abrahamsson, Agneta, & Dychawy-Rosner, Irena (2005). Annual Report 2004. (2005:1). Kristianstad: CIAH.

Pro-Care (Clinical Assessment Research & Education) (ISSN: 1654-1421)

Forskargruppen PRO-CARE (Clinical Assess-ment Research & Education), tidigare Klinisk Patientnära Forskning med studentmedverkan i fokus bedriver sedan år 2005 forskning med inriktning mot patientsäkerhet och har bas vid Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle.

Målsättningen med PRO-CARE är att verka för och underlätta arbetet med patientsäkerhet, och samtidigt bereda väg för en bättre veten-skaplig förståelse och vetenskaplig förankring i den verksamhetsförlagda utbildningen för sjuk-sköterskestudenter. Metodiken som används syftar till att förena högskolans tre primära upp-gifter; forskning, utbildning och samverkan.

Under åren som gått har studenter medverkat i flera forskningsprojekt under den verksamhets-förlagda utbildningen, resultat har återförts till verksamheterna och vetenskapliga artiklar har producerats. Studierna går under benämningen ”FUSS” som står för ”Forskning, Utbildning och Samverkan i Sjuksköterskeutbildningen”. Kontaktperson: Gita Hedin

Publicerat•Blom, L., & Westergren, A. (2012). SBAR. En modell för kommunikation mellan vårdpersonal - en klinisk studie. Kristianstad: PRO-CARE - 1654-1421: 34.•Blom, L., Olsson, A-C., Olsson, B., & Persson, I. (2012). Utveckling av ett tregradigt nivåspe-cifikt bedömningsunderlag i verksamhetsförlagd utbildning. Kristianstad: PRO-CARE - 1654-1421:33.

•Westergren, A. & Hedin, G. (2011). Undernä-ring, Övervikt och Relationer till Aktiviteter i Dagligt Liv – En studie genomförd med hjälp från studenter i sjuksköterskeprogrammet. Kris-tianstad: PRO-CARE – 1654-1421:32.• Edfors, E., Hedin, G., & Westergren, A. (2011). Forskning, Utbildning & Samverkan i Sjuksköterskeutbildningen (FUSS) – student-medverkan i forskning under verksamhetsför-lagd utbildning. Kristianstad: PRO-CARE – 1654-1421:31. • Westergren, A., & Hedin, G. (2010). Använ-darvänligheten av Minimal Eating Observation and Nutrition Form. Kristianstad: PRO-CARE – 1654-1421:30.• Westergren, A., & Hedin, G. (2009). Fallrisk-bedömning. Kristianstad: Klinisk Patientnära Forskning – 1654-1421:28.• Edfors, E., & Westergren, A. (2010). ”Om man ska ha mat, ska det vara god mat”. Kristianstad: Klinisk Patientnära Forskning – 1654-1421:27.• Westergren, A., & Hedin, G. (2009). Nutrition åren 2005, 2007 och 2009. Kristianstad: Klinisk Patientnära Forskning – 1654-1421:26.• Malmström, M.,. Ulander, K., & Westergren, A. (2010). Patient´s experiences of postopera-tive information after oesaphageal or gastric cancer an interview study. Kristianstad: Klinisk Patientnära Forskning – 1654-1421:25.• Westergren, A., Hedin, G., & Axelsson, C. (2008). Långvarig och akut smärta. Kristian-stad: Klinisk Patientnära Forskning – 1654-1421:24.• Blom, L., Jönsson, A-L., & Westergren, A. (2008). Vårdprogram minskar postoperativt illamående. Kristianstad: Klinisk Patientnära Forskning – 1654-1421:23.• Axelsson, C., Ulander, K., & Westergren, A. (2008). Fallriskbedömning med Downton Fall-risk Index. Kristianstad: Klinisk Patientnära Forskning – 1654-1421:22.• Westergren, A., & Pettersson, K. (2009). Från utspisning till restaurang. Kristianstad: Klinisk Patientnära Forskning – 1654-1421:21.• Ulander, K. (2007). Hälsosammare matva-nor och ökade matvanor hos äldre. Kristianstad: Klinisk Patientnära Forskning – 1654-1421:20. • Ulander, K., Torfárdottir. O., Axelsson, C., Westergren, A., & Lindholm, C. (2007). Eating

and Nutrition Iceland. Kristianstad: Klinisk Patientnära Forskning – 1654-1421:19.• Lindholm, C., Axelsson, C., Westergren, A., & Ulander, K. (2008). Trycksår i Nordöstra Skåne. Blev det någon skillnad? Jämförelse mellan 2005 och 2006. Kristianstad: Klinisk Patient-nära Forskning – 1654-1421:18.• Lindholm, C., Westergren, A., Axelsson, C., & Ulander, K. (2008). Verksamhetsberättelse 2007 – Forskargruppen för Klinisk Patientnära Forskning. Kristianstad: Klinisk Patientnära Forskning – 1654-1421:17.• Westergren, A., & Petersson, K. (2007). Kun-skaper och attityder hos personal som deltagit i studiecirklar kring Ätande och Näring. Kristi-anstad: Klinisk Patientnära Forskning – 1654-1421:16.• Westergren, A., Nilsson, M., & Hagell, P. (2007). Adaption of ”Seniors in the community: Risk evaluation for eating and nutrition, Ver-sion II” (SCREEN II) for use in Sweden: Report on the translation process. Kristianstad: Klinisk Patientnära Forskning – 1654-1421:15.• Westergren, A., & Petersson, K. (2007). Utvär-dering av studiecirklar på temat ”Ätande och Näring” – genomförda vår och höst 2006 samt vår 2007. Kristianstad: Klinisk Patientnära Forskning – 1654-1421:14.• Lindholm, C., Torfadóttir, O., Axelsson, C., & Ulander, K. (2007). Hygiene standards and wound microbiology at Fjordungssjukrahusid, Iceland in cooperation with Kristianstad Univer-sity, October 2006. Kristianstad: Klinisk Patient-nära Forskning – 1654-1421:13.• Lindholm, C., Westergren, A., Holmström, B., Axelsson, C., & Ulander, K. (2007). Hygienruti-ner, sårbehandling och sårmikrobiologi – Kart-läggningsstudie omfattande fem sjukhus, nio vårdcentraler och äldreboenden i sex kommu-ner, Skåne november 2006. Kristianstad: Klinisk Patientnära Forskning – 1654-1421:12.• Lindholm, C., Torfadottir, O., Axelsson, C., & Ulander, K. (2007). Pressure Ulcers – Preva-lence and prevention at Akureyri hospital 2005 and 2007. Kristianstad: Klinisk Patientnära Forskning – 1654-1421:11.• Ulander, K. (2007). Utvärdering – Projekt kli-niska adjunkter vid Ängelholms sjukhus 2005-2006. Kristianstad: Klinisk Patientnära Forsk-

ning – 1654-1421:10.• Ulander, K., Axelsson, C., & Lindholm, C. (2007). Verksamhetsberättelse 2006 – Verksam-hetsförlagd utbildning i Sjuksköterskeprogram-met. Kristianstad: Klinisk Patientnära Forskning – 1654-1421:9. • Johansson, B., & Ulander, K. (2007). Klinisk slutexamination i sjuksköterskeprogrammet 2006 – en rapport från Högskolan Kristianstad. Kris-tianstad: Klinisk Patientnära Forskning – 1654-1421:8.Ulander, K., Westergren, A., Torfadottir, O., Axelsson, C., & Lindholm, C. (2007). Point pre-valence study of Eating and Nutrition March 2006, at Fjordungssjukrahusid, Iceland in coope-ration with Kristianstad University. Kristianstad: Klinisk Patientnära Forskning – 1654-1421:7.Lindholm, C., Westergren, A., Axelsson, C., & Ulander, K. (2007). Trycksår i Skåne – Rapport från punktprevalensstudien 2006 omfattande sex sjukhus och sex kommuner. Kristianstad: Klinisk Patientnära Forskning – 1654-1421:6.• Lindholm, C., Axelsson, C., & Ulander, K. (2007). Verksamhetsberättelse 2005 – Verksam-hetsförlagd utbildning i Sjuksköterskeprogram-met. Kristianstad: Klinisk Patientnära Forskning – 1654-1421:5.• Westergren, A., Lindholm, C., Axelsson, C., & Ulander, K. (2007). Både Undernäring och Övervikt inom Vård och Omsorg November 2005 – En punktprevalensstudie kring Ätande och Näring. Kristianstad: Klinisk Patientnära Forsk-ning – 1654-1421:4.• Lindholm, C., Torfadottir, O., Axelsson, C., & Ulander, K. (2007). Pressure Ulcers 2005 – ”We have none at our ward” – A prevalence study at the hospital in Fjordungssjukrahusid, Iceland in cooperation with Kristianstad University. Kris-tianstad: Klinisk Patientnära Forskning – 1654-1421:3. • Lindholm, C., & Olsson, B. (2007). Ringar på vattnet HT 2005 – Certifieringsutbildning. Kris-tianstad: Klinisk Patientnära Forskning – 1654-1421:2. • Lindholm, C., Westergren, A., Axelsson, C., & Ulander, K. (2007). Trycksår VT 2005 – ”det har vi inga på vår avdelning”. Kristianstad: Klinisk Patientnära Forskning – 16654-1421:1.

Skrifter utgivna vid Högskolan Kristianstad (ISSN: 1404-9066)Skriftserien utgör ett komplement till publice-ring av vetenskapliga arbeten i erkända tidskrif-ter. Rapportserien är gemensam för alla institu-tioner och enheter inom Högskolan.Kontaktperson: Göran Brante

Publiceringar efter 2009 (ISSN 1404-9066)• Karlsson, L. (Red.) (2012). Lärarlärdom. Högskolepedagogisk konferens 2011 i Kristi-anstad. Kristianstad: Kristianstad University Press.• Masche, G. J., & Siotis, C. (2011). Barns cyk-lande på båda sidor om Öresund. En vetenskap-lig undersökning inom projektet Öresund som cykelregion. Kristianstad: Kristianstad Univer-sity Press.

Skrifter publicerade vid Högskolan Kristianstad

1999–2009 (ISSN 1404-9066)

• Wernberg, Anna (2009). Lärandets objekt. Vad elever förväntas lära sig, vad görs möjligt för dem att lära sig och vad de faktiskt lär sig under lektionerna. Avhandling Nationella Forskar-skolan i Pedagogiskt Arbete (NaPa). Kristian-stad: Kristianstad University Press. ISBN: 978-917264-895-1• Gustavsson, Laila (2008). Att bli bättre lärare. Hur undervisningsinnehållets behandling blir till samtalsämne lärare emellan. Avhandling Nationella Forskarskolan i Pedagogiskt Arbete (NaPa). Kristianstad: Sektionen för lärarutbild-ning, Högskolan Kristianstad. ISBN: 978-91-7264-527-1 • Naranjo, Eduardo (Red.) (2008). Reflektioner från ett mosaikforum. Kristianstad: Kristianstad University Press. ISBN: 91-973964-7-8 • Smith, Elin (2008). Corporate governance and corporate entrepreneurship: empirical studies on Swedish riding schools. Licentiatavhandling. Kristianstad: Kristianstad University College Press. ISBN: 91-974946-6-6 •Eskilsson, Olle & Redfors, Andreas (Red.). (2007). Ämnesdidaktik ur ett nationellt och internationellt perspektiv: rapport från Riks-konferensen i ämnesdidaktik 2006. Proceedings. Kristianstad: Kristianstad University Press. ISBN: 91-973964-4-3

• Håkansson, Anita (2007). Lärares pedago-giska arbete inom den kommunala vuxenutbild-ningen. Avhandling Nationella Forskaskolan i Pedagogiskt Arbete (NaPa). Kristianstad: Kris-tianstad University Press. ISBN: 978-91-7264-271-3 • Olteanu, Constanta (2007). ”Vad skulle x kunna vara?”: andragradsekvation och andra-gradsfunktion som objekt för lärande. Avhand-ling. Kristianstad: Kristianstad University Press. ISBN: 978-91-7264-394-9 • Sandström Madsén, Ingegärd (2007). Samtala, läsa och skriva för att lära: i ett utvecklingsper-spektiv från förskola till högskola. Kristianstad University Press. ISBN: 91-973964-5-1 • Swahn, Jan-Öjvind (Red.) (2005). Måltiden i framtiden II: symposium om mat- och mål-tidskunskap vid Högskolan Kristianstad den 2 februari 2004. Kristianstad: Kristianstad Uni-versity Press. ISBN: 91-973964-2-7 • Swahn, Jan-Öjvind (Red.) (2003). Måltiden i framtiden: symposium om mat- och måltidskun-skap vid Högskolan Kristianstad den 11 febru-ari 2002. Kristianstad: Kristianstad University Press. ISBN: 91-973964-0-0 (korr) (inb) • Ågren, Göran & Wenhow, Torsten (Red.) (2002). Högskolan Kristianstad: en jubileums-bok 1977-2002. Kristianstad: Kristianstad Uni-versity Press. ISBN: 91-973964-0-0 • Wersäll, Britt-Louise (2000). TV-etik, medie-juridik och mediepolitik : om värden och våld. Kristianstad: Kristianstad University Press. ISBN: 91-630-9991-8

Specialpedagogiska rapporter och notiser från Högskolan Kristianstad (ISSN 2000-0022)

Föreliggande skriftserie har som ambition att visa upp det forsknings- och utvecklingsarbete som medarbetare i Kunskapsgruppen för spe-cialpedagogik, liksom studerande i kurser och program, bidrar med. Kontaktperson: Jerry Rosenqvist

Publicerat• Christiansson-Banck, Ulla (2011). ”Här behandlar vi alla olika”. Utvärdering av Spe-cialutformat individuellt program, SM/IV, för

elever med diagnostiserade neuropsykiatriska funktionshinder i Hässleholms kommun. Nr 7. Kristianstad: Kunskapsgruppen i specialpeda-gogik.• Karlsudd, Peter (2011). Sortering och diskri-minering eller inkludering. Nr 6. Kristianstad: Kunskapsgruppen i specialpedagogik.• Rosenqvist, Jerry (2010). Om begreppet oli-gofreni: Benämningen av utvecklingsstörning under två århundraden. Nr. 5. Kristianstad: Kunskapsgruppen i specialpedagogik.• Rosenqvist, Jerry (Red.) (2009). Specialpe-dagogik i mångfaldens Sverige. – Delstudie II: Särskoleelever med utländsk bakgrund i storstä-der. Nr. 4. Kristianstad: Kunskapsgruppen i spe-cialpedagogik.• Palla, Linda (2009). En förskola för alla: Tre artiklar om förskola och (special)pedagogik. Nr. 3. Kristianstad: Kunskapsgruppen i special-pedagogik.• Östlund, Daniel & Rosenqvist, Jerry (2008). ”Det går med små, små steg, man tänker inte på det förrän man börjar prata om det”. – En utvärdering av särskolan och resursskolorna i Lunds kommun 2006. Nr. 2. Kristianstad: Kun-skapsgruppen i specialpedagogik.• Christiansson, Ulla (2008). Behovet av kom-petensutveckling i särskolan: Kartläggning av skolledares synpunkter. Nr. 1. Kristianstad: Kunskapsgruppen i specialpedagogik.

Högskolepedagogisk debattKUP har också en enskild tidskrift Högskolepe-dagogisk debatt. Tidskriften ges ut av Lärand-ResursCentrum (LRC) vid Högskolan Kristian-stad. Den är tänkt att utkomma med två nummer per år. Högskolan Kristianstad har som ett av sina mål att bli erkänd för sin pedagogiska utveckling. Ett sätt för att bli det är att lyfta debatten internt kring högskolepedagogiska frå-gor. Debatten finns naturligtvis men via publi-cering ökar möjligheten till att fler engagerar sig i de problemställningar som lyfts fram, och det är av godo. Inom Högskolepedagogisk debatt är det möjligt att presentera idéer och utveck-lingsprojekt, att väcka frågor och diskussioner kring företeelser och fenomen vad gäller utbild-ning, undervisning och lärande, samt att disku-

tera vilka tänkbara handlingsscenarier som där-med uppstår.

Kontakt: Göran Brante hogskolepedagogiskdebatt@hkr.se044-203260goran.brante@hkr.se

KRISTIANSTAD UNIVERSITY PRESSHögskolan Kristianstad

Forskningsplattformen för Hälsa i Samverkan (tidigare Forskningsplattformen för

Utveckling av Närsjukvård) har funnits sedan 2003 och är ett samarbete mellan Region

Skåne, Högskolan Kristianstad samt de sex kommunerna i Nordöstra Skåne (Bromölla,

Hässleholm, Kristianstad, Osby, Perstorp och Östra Göinge) som tillsammans finansierar

verksamheten. Den ursprungliga inriktningen för Plattformens verksamhet var att den

forskning som bedrevs skulle ha en deltagarbaserad forskningsdesign. Representanter för

de olika finansiärerna återfinns i den samordningsgrupp som beslutar om, och följer upp

Plattformens inriktning och verksamhet.

Den nya verksamhetsperioden 2011-2015 har en delvis ny inriktning med ett ökat fokus

på flervetenskaplig forskning inom tre prioriterade områden: Hälsofrämjande vård och

omsorg, Personcentrerad vård och omsorg samt Organisation och Ledarskap inom

vård och omsorg. Den forskning som bedrivs kommer fortfarande att genomföras i nära

samarbete med ingående parterna, men kommer inte att vara avgränsad när det gäller

projektens design.

Nr 2 2012

Kurator på akuten?

Personalens syn på behovet av en kurator på akutmottagningen.

Marielle Fridh

Angelica Joffré

Johanna Norén Jonasson

Kerstin BlomqvistISSN : 1652-9979

Forskningsplattformen för Hälsa i Samverkan