Tillväxt och miljö, och hur skall vi mäta välfärd

2

Ekonomisk tillväxt och miljö

Leder ekonomisk tillväxt till en försämrad miljö?

Är ekonomisk tillväxt en nödvändig förutsättning för en bra miljö?

Kan vi använda ekonomisk teori för att förstå och förklara sambandet mellan tillväxt och miljö?

Uthållig utveckling, hur vet vi?

3

Vad är detta?

0

200

400

600

800

1000

1200

1400

1600

1800

2000

År

Inde

x, 1

900=

100

BNP

CO2

SO2

4

Pessimist I

Thomas Robert Malthus, Essay on population (1798)

Befolkningen växer snabbare är produktionen av mat

tid

Population

Food production

5

Pessimist II

befolkning

naturresurser

utsläpp

1900 21002000

Rom klubben. Limits to growth, Meadows, m.fl. (1972)

6

Pessimisternas antaganden

Rom-klubbens (och Malthus) förutsägelser byggde bl.a. På:– En given markareal för jordbruksproduktion– En övre gräns för jordbruksproduktionen per ha– En övre gräns för det ekologiska systemet möjligheter att

assimilera (ta hand om) restprodukter från konsumtion och produktion.

Svårt att inkludera tekniska framsteg i denna typ av modell– ex. tillväxt i telecomm. Och förbrukning av koppar

7

The Environmental Kuznets Curve (EKC)

“The view that greater economic activity inevitably hurts the environment is based on too static assumptions about technology, tastes and environmental investments”.

World Development Report 1992, The World Bank

Emissions

Income

At low income levels emissions are increasing with income

At high income levels emissions are decreasing with higher income

8

Produktionsmöjligheter

utsläpp, z

produktion, Q

Q1

Q2

Q3

z0

Q = Q1(z0)

Q = Q2(z0)

Q = Q3(z0)

Teknisk utveckling innebär att vi kan producerar mer, givet samma resursinsats. Alternativt kan vi producera samma mängd, men med mindre resursinsats

9

Preferenser (smak)

nytta, U

konsumtion, QQ0

2 * Q0

U0

U1

U(Q)

onytta, -U

utsläpp, z

-U0

-U1

z0

2 * z0

(a) (b)

Konsumtion av varor (Q) ger en högre nytta (U), men i avtagande takt (andra pizzan är inte lika god som den första)

Mer utsläpp ökar ”onyttan”

10

Consumption or environment?

utsläpp, z

konsumtion, Q

U1

U2

utsläpp, z

konsumtion, Q

U1

U2

Q(z)

a

b

U2 > U

1

Indifferenskurvorna U1 och U2 visar olika kombinationer av konsumtion och utsläpp som ger samma nytta (U2 högre än U1)

Punkt b är den kombination av konsumtion och utsläpp som ger högst nytta och samtidigt är uppnåelig.

11

Tillväxt och miljö

utsläpp, z

Konsumtion (inkomst)

U1

U 2U 2

U 2

Q 1(z)

Q 2(z)

Q3(z)

Q 4(z)

Teknisk utveckling innebär att produktionsfunktionen skiftar uppåt. Vi kan konsumera mer, få en bättre miljö, eller båda.

Beroende på hur preferenserna ser ut kan det innebära att vi minskar konsumtionen på bekostnad av bättre miljö.

Källa: Brännlund & Kriström (1999)

12

EKC i verklighetenCO2 och NOx

koldioxid kväveoxid

0 10 20 30 40

BNP per capita, 1000-tals US $

0

5

10

15

20

25

Uts

läp

p a

v k

old

ioxi

d,

ton

pe

r c

ap

ita

Sc h we izSv e rig e

USA

22 02,085,084,1 BNPBNPCO

2008,019,414 BNPBNPNOx

0 10 20 30 40

BNP per capita, 1000-tals US $

0

30

60

90

120

150

Sv e rige

USA

Be lg ien

13

EKC i verklighetenSO2

22 012,045,243 BNPBNPSO

0 50 100 150 200

BNP per capita, 1000-tals k r

0

30

60

90

120

150

SO

2,

kg

pe

r c

ap

ita

1 9 7 1

14

Slutsatser

Ekonomisk tillväxt innebär inte nödvändigtvis till försämrad miljökvalitet

Beroende på hur preferenser ser ut kan teknisk utveckling leda till att miljökvaliteten förbättras

Existensen av en EKC innebär inte att miljöproblem löses med ”tillväxtpolitik”.

15

Vad är nationalräkenskaper och varför har vi sådana?

Ett systematiskt sätt att bokföra ett lands ekonomiska verksamhet

Fyra huvuduppgifter– Att beskriva ekonomisk aktivitet– Att ge en bild inkomstförändringar påverkar

konsumtion och andra storheter i ekonomin– Att ge underlag för strukturella (makro) analyser av

ekonomin– Att ge underlag för nationalbudgetar– Att ge underlag för prognoser av den ekonomiska

aktiviteten

16

BNP som välfärdsmått

Vad är BNP?

BNP = Konsumtion + Bruttoinvesteringar + Export - Import (”användarsidan”)

BNP = Vinster + löner (”inkomstsidan”)

BNP = Förädlingsvärde (”produktionssidan”)

Bruttoinvesteringar = nyinvesteringar + reinvesteringar

Är BNP ett bra mått på välfärd?

17

BNP som välfärdsmåttBrutto och nettoinvesteringarKapitalstocken, K, i period t är lika med:

K d K It t t ( )1 1

Nettoinvestering, eller förändringen i kapitalstocken, är då:

d = kapitalförslitningIt = Bruttoinvestering

K K I d Kt t t t 1 1dvs., lika med bruttoinvesteringar minus kapitalförslitning

Bruttoinvesteringarna är då lika med:

I K K d Kt t t t ( )1 1dvs., lika med nettoinvesteringar + kapitalförslitning

BNP som välfärdsmått

18

Antag att Ex = Im = G = 0:

BNPt = Ct + It

Genom att använda uttrycket för I får vi då att:

BNP kan öka trots att kapitalstocken minskar. Betyder detta att “välfärden” ökat?

Beror på hur “välfärd definieras

• Om “välfärd” endast beror på konsumtion i period t, då innebär det ökad välfärd

• Om “välfärd” även beror på konsumtion i period t+1, t+2, osv. då ökar inte nödvändigtvis inte välfärden om BNP ökar. Hur kommer det sig?

1 1( )t t t t tBNP C K K K

BNP som välfärdsmåttett enkelt exempel

En ekonomi med en resurs, olja. Konsumtion lika med utvinning av olja

Kapitalstocken är lika med mängden olja under mark

Vi har då:

BNPt = Ct + It = Ct - Ct + Ct = Ct

BNP i en given period är lika med oljeutvinningen.

BNP mäter aktivitet i en enstaka period19

1t t t tK K h C Förändring av kapitalstock, nettoinvestering

1t t t t t tI K K C C C Bruttoinvestering

BNP som välfärdsmått

Men om välfärden även beror på framtida konsumtion?

Vi kan då ställa oss frågan om BNP = C är en uthållig nivå?

Konsumtionsmöjligheter på lång sikt beror på nettoinvesteringar. Om vi tar ut en enhet olja idag så har vi en enhet mindre för framtida användning.

Vi “sliter” på kapitalet med C i varje period.

Vi får då att Nettonationalprodukten är lika med:

NNP beaktar kapitalförslitning, reflekterar “välfärd” bättre20

1 1t t t t t t t tK K I K C C C C

1 1 0t t t t t t t tNNP C I K GDP K C C

21

BNP som välfärdsmått

BNP = C + bruttoinvesteringar

NNP = BNP - kapitalförslitning

NNP tar hänsyn till kapitalförslitning (nettoinvesteringar).

NNP är därmed ett bättre välfärdsmått än BNP eftersom framtida konsumtion beaktas

BNP och NNP i ”oljeekonomin”

BNP = C

NNP = BNP - kapitalförslitning = C - C = 0

22

Gröna räkenskaperProblem med BNP och NNP

• Hemmaarbete (ej prissatt) är inte inkluderat

• Inkomtfördelningen i samhället beaktas inte

• Värdet av fritid är inte inkluderat

• Konsumtion av många miljövaror och tjänster är inte inckluderade ( de som inte är prissatta, eller har ”fel” pris)

• Investeringar i naturkapital är inte inckluderade (endast investeringar i byggnader och maskiner är med

BNP och NNP mäter inte aktivitet och välfärd på ett korrekt sätt

23

Gröna räkenskaperMiljöjusterade räkenskaper

Från nuvarande BNP måste vi:

1. dra bort värdet av miljöskador

Grön BNP = BNP – värdet av miljöskador

Grön NNP = NNP - värdet av miljöskador + nettoinvesteringar i naturkapital

Från nuvarande NNP måste vi:

1. dra bort värdet av miljöskador

2. Lägga till nettoinvesteringar i naturkapital

24

Uthållig utveckling, vad menas?

I UNCED:s rapport "Our Common Future" från år 1987 (Brundtlandkommisionen) definieras "uthållig utveckling" som: "...meets the needs of the present without compromising the ability of future generations to meet their own needs"

25

Uthållig utveckling, vad menas? Hållbar utveckling innebär att…

1) …välfärden, eller konsumtionen, inte minskar (Solow, 1974)

2) …den naturliga kapitalstocken inte minskar. Att ersätta (substituera) naturligt kapital med tillverkat- eller humankapital är begränsade.

3) …avkastningen från olika kapitalstockar erhålls.

4) …summa välfärd över alla generationer inte minskar (Dasgupta och Mäler, 2000, 2001)

5) …värdet av nettoförändringen av alla tillgångar minskar inte (genuint sparande)

1) Och 5) är de definitioner som ligger närmast den ursprungliga tanken (Brundlandtkommission)

26

Hur mäta uthållig utveckling

Miljöjusterad BNP– Beaktar inte framtida konsumtionsmöjligheter,

kapitalförslitning finns inte med Miljöjusterad NNP

– Beaktar framtida konsumtionsmöjligheter, kapitalförslitningen beaktas

Genuint sparande– Värdet av nettoförändringen av alla kapitalstockar.– Ett mått som är närbesläktat med NNP.

Genuint sparande, Sverige(miljoner kr, 1913 års priser)

27

Genuint sparande% av BNP

28

29

Miljöjusterade räklenskaperSkogens gröna guld

Finland1991

Sverige1987

Sverige1991

Virkesvärde 18,0 25,3 21,3

Insatsvaror från andra sektorer -2,6 -4,3 -4,3

Tillväxt av skogsförråd 3,3 5,6 5,7

Skogsvård -2,4 -2,1 -2,0

Delsumma 16,3 24,5 20,7

Bär 0,1 0,7 0,4

Ätbar Svamp 0,01 0,3 0,3

Lav 0,4 0,6 0,7

Jakt: köttvärde - 0,7 0,8

Delsumma 0,5 2,3 2,2

Biodiversitet -0,6 -1,7 -1,5

Koldioxidbindning 5,3 3,0 2,8

Förlust av utbytesbara katjoner - -1,0 -1,0

Förlust av lavproduktionsförmåga - -0,03 -0,06

Delsumma 4,7 0.4 0.3

Totalt nettovärde (skogsinkomst) 21,7 27,3 23,2

30

Genuine Savings

Resursutömning Brutto-

sparande Avskriv-ningar

Netto-sparande

Invest utbildn

Energi Mineraler Skog (netto)

Koldioxidskador

Genuint sparande

Irland 33,1 9,2 23,9 5,1 0,0 0,1 0,0 0,3 28,6 Japan 30,5 15,8 14,7 5,8 0,0 0,0 0,0 0,1 20,4 Holland 26,3 11,7 14,6 6,0 0,1 0,0 0,0 0,2 20,3 Belgien 22,3 10,1 12,2 4,9 0,0 0,0 0,0 0,2 16,9 Österrike 23,5 12,9 10,6 4,9 0,1 0,0 0,0 0,1 15,3 Finland 24,6 16,7 7,9 7,2 0,0 0,0 0,0 0,2 14,9 Spanien 21,4 11,4 10,0 4,8 0,0 0,1 0,0 0,2 14,5 Sverige 21,3 13,3 8,0 6,6 0,0 0,1 0,0 0,1 14,4 Italien 22,3 12,4 9,9 4,2 0,1 0,0 0,0 0,2 13,8 Tyskland 22,4 13,2 9,2 4,4 0,1 0,0 0,0 0,2 13,3 Kanada 21,5 12,5 9,0 6,1 1,5 0,4 0,0 0,4 12,8 Frankrike 19,7 12,9 6,8 5,0 0,0 0,0 0,0 0,1 11,7 USA 16,0 10,7 5,3 5,8 0,7 0,0 0,0 0,4 10,0 UK 15,1 10,4 4,7 4,5 0,8 0,0 0,0 0,3 8,1 Australien 20,7 14,6 6,1 4,7 1,2 1,5 0,0 0,4 7,7

Källa: Urval av Hamilton, K. I OECD Frameworks to Measure Sustainable Development, s.74 ff. Anm: Procent av BNP per land 1997, sorterat efter genuint sparande

Genuint sparande

31

Region Average 1970-79

Average 1980-89

1990

1991

1992

1993

Sub-Saharan Africa 7.3 -3.2 -3.8 -1.2 -0.6 -1.1 Latin America/Caribbean 10.4 1.9 5.5 4.1 4.7 6.1 East Asia/Pacific 15.1 12.6 18.6 18.7 18.7 21.3 Middle East/NorthAfrica -8.9 -7.7 -8.8 -10.8 -6.6 -1.8 South Asia 7.2 6.5 7.6 6.3 7.1 6.4 High-Income OECD 15.7 12.4 15.7 14.5 14.0 13.9 Income Category Low Income 9.8 3.3 5.7 7.5 9.0 10.5 Middle Income 7.2 2.9 10.0 9.7 7.8 8.1 High Income 15.2% 12.3% 15.9% 14.6% 14.1% 14.1% Source: Hamilton, K. and Clemens, M. (1998)