Hälsobesök på BVC vid 4 årepipublic.vgregion.se/upload/PV skaraborg/Nya webben... · 2015-10-26 · Primärvården Södra Bohuslän 3 Bakgrund Hälsobesök vid 4 år ingår i

© Primärvården Södra Bohuslän 1

Hälsobesök

på BVC

vid 4 år

Centrala Barnhälsovården ♦ Södra Bohuslän ♦ Lillhagsparken 6 ♦ 422 50 HISINGS BACKA

Tfn: 0768-34 77 12

© Primärvården Södra Bohuslän 2 2012/pjr

Innehål ls för teckning:

Bakgrund .................................................................................................................................... 3

Målsättning med hälsobesöket vid 4 års ålder ........................................................................... 3

Strukturella förutsättningar ........................................................................................................ 4

Tidsåtgång .......................................................................................................................... 4

Lokaler ............................................................................................................................... 4

Utrustning ........................................................................................................................... 4

Flödesschema ............................................................................................................................. 5

Inbjudan till hälsobesök 4 år ...................................................................................................... 6

Frågeformulär till föräldrar ........................................................................................................ 7

Frågeformulär till personal inom förskoleverksamhet ............................................................... 9

Före besöket ............................................................................................................................. 10

Utvecklingsbedömning ............................................................................................................. 10

Kognitiv och psykomotorisk bedömning ......................................................................... 11

Synprövning ............................................................................................................................. 12

Bedömning språk, kommunikation och tal .............................................................................. 13

Samtalsunderlag för ifyllt föräldrafrågeformulär ..................................................................... 16

Familjesituation ................................................................................................................ 16

Barnomsorg ...................................................................................................................... 16

Hörsel ............................................................................................................................... 16

Språk, kommunikation och tal ......................................................................................... 17

Beteende och utveckling .................................................................................................. 19

Mat ................................................................................................................................... 21

Tandvård ........................................................................................................................... 23

Kontakter .......................................................................................................................... 23

Kommentarer .................................................................................................................... 23

Det fortsatta hälsosamtalet ....................................................................................................... 24

Observation av barnet avklätt ................................................................................................... 24

Väga, mäta barnet och beräkna BMI ........................................................................................ 25

Längd- och viktmätning ................................................................................................... 25

BMI uträkning .................................................................................................................. 25

Bedömning avseende längd och vikt ................................................................................ 25

Utfall, uppföljning och remittering .......................................................................................... 25

Vid utfall .......................................................................................................................... 25

Vid utfall hörsel – åtgärd .................................................................................................. 26

Vid utfall syn - åtgärd ...................................................................................................... 26

Vid utfall språk – åtgärd ................................................................................................... 26

Vid utfall motorik - åtgärd ............................................................................................... 27

Vid utfall beteende och utveckling – åtgärd ..................................................................... 27

Vid utfall mat – åtgärd ..................................................................................................... 27

Dokumentation i BVC-journalen ............................................................................................. 27

Fördjupning .............................................................................................................................. 28

Vi som arbetat med dokumentet:

Rolf Pettersson, Barnhälsovårdsöverläkare

Anita Elfström, Vårdutvecklare t

Monica Lidbeck, Vårdutvecklare/ psykolog

AnnaKarin Larsson, Vårdutvecklare/ logoped

Anna Melin Andersen, Vårdutvecklare/ dietist

Petra Råberg, Teamassistent


Bakgrund Hälsobesök vid 4 år ingår i Västra Götalands basprogram för barnhälsovård i Västra Götaland, med målsättningen att 98% av barnen skall ha genomgått 4-årsbesöket på BVC. Barnets hälsa och utveckling uppmärksammas genom bedömning, samtal med föräldrar och samråd med förskolan efter föräldrars medgivande. Barnhälsovårdens övergripande mål är:

att stödja föräldraskap

att upptäcka och förebygga fysisk och psykisk ohälsa hos barn

att uppmärksamma risker för barnet i närmiljö och samhälle

Allmänna råd från Socialstyrelsen 1991:8

Målsättning med hälsobesöket vid 4 års ålder Tillsammans med föräldrar och förskola ska barnhälsovården identifiera de barn som är i behov av extra stöd och stimulans i sin utveckling.

- Uppmärksamma barnets/familjens situation och behov av stöd

- Bedöma om barnets utveckling är åldersadekvat

- Bedöma barnets synskärpa

- Uppmärksamma avvikande tal-, språk- och kommunikationsutveckling

- Uppmärksamma mat- och aktivitetsvanor samt viktutveckling

- Bedöma om barnets närmiljö främjar hälsa och utveckling

Det finns därför många anledningar att säkerställa kvalitén och innehållet vid barnets hälsobesök på BVC vid 4 års ålder.


Strukturella förutsättningar

Tidsåtgång

Sjuksköterskan behöver avsätta 1 timma per barn för hälsobesöket. I denna tid ingår genomgång av BVC-journal före besöket och dokumentation efter besöket. Efter utfall ska samverkan ske i BVC-teamet.

Barnen medverkar bättre vid undersökning om de är utvilade, därför är det en fördel att boka besöket tidigt på dagen.

Lokaler

Hälsobesöket bör genomföras i ett hälsobesöksrum. Det innebär att BVC- sjuksköterskan skall kunna sitta runt ett bord och samtala med föräldrarna och barnet. Det skall där vara möjligt att se innehållet i den datoriserade journalen och göra föräldern delaktig i innehållet. Ett stort undersökningsrum är att föredra så att barnet får utrymme att leka. Mätsticka och våg ska finnas i hälsobesöksrummet. HVOT- tavlan ska vara väl belyst med lysrör. Barnet skall ha en liten platta med bokstäverna HVOT på. Synprövning skall utföras på 3 meters avstånd

Utrustning

Papper och färgpennor

Klossar i grundfärger: rött, blått, gult och grönt

4 cm bred och 2-3 meter lång bräda till balansgång alt. 4 cm bred tejp på golvet

Pärlor ca 1-1,5 cm diameter, tunt skosnöre

Taltest (Taltest, Thelander och Kvarnevik, Landstinget i Värmland, 2008)

HVOT- tavlan och tillhörande platta


Flödesschema

Presentera innehållet i besöket enligt flödesschemat. I dialogen med föräldrarna använd metoden Motiverande samtal.

Genomgång av ifyllt – föräldrafråge-

formulär och förskoleformulär

Före besöket Kallelse till Föräldrarna Bifoga: Frågeformulär till föräldrar och förskola.

Genomgång av BVC-journalen

Vid utfall Uppföljning och Remittering Syn, språk, motorik och allmän utveckling

Välkomnande

Utvecklingsbedömning

Syn, språk, motorik och allmän utveckling

Under besöket

Dokumentation i BVC-journalen

Det fortsatta hälsosamtalet

Observation av barnet avklätt

Sammanfattning av besöket

Väga, mäta barnet och beräkna BMI


Till vårdnadshavare för ............................................................. ............................................................. .............................................................

Inbjudan till hälsobesök 4 år

Välkomna till Barnavårdscentralen! Ert barn är nu 4 år och vi inbjuder därför till BVC för hälso-undersökning. I ”Ditt barns hälsobok” framgår vad besöket kommer att innehålla. Vi ber er fylla i föräldraformuläret och be personal besvara förskoleformuläret så att vi lättare kan se vad ni eventuellt kan behöva hjälp med eller vad ni funderar över.

Ta med de ifyllda formulären till besöket på BVC.

Om möjligt kom helst utan syskon. Tid till BVC-sjuksköterskan …………………den……………….. kl …………………… Om tiden inte passar, vill vi att ni kontaktar oss så snart som möjligt. Jag träffas på tfn ……………………. , säkrast kl ……………… Besöket tar ca 45 minuter. BVC-sjuksköterska BVC-stämpel


Frågeformulär till föräldrar

Frågor till dig som förälder – hälsobesök 4 år

Barnets namn: __________________________________

Barnets födelsedatum: _______________________

Familjesituation

1. Har familjesituationen förändrats? T.ex.

- nya familjemedlemmar/ separation - familjens och närståendes hälsa - påfrestande händelse /olycka

- förändring/ förlust bostad och arbete

2. Fungerar vardagen för er som familj? ____________________________

Barnomsorg

3. Barnomsorg?

Om barnomsorg utanför hemmet ____________________________

4. Verkar ditt barn trivas i sin förskola/hos sin dagmamma?

Hörsel

5. Tycker du att ditt barn hör bra?

6. Har ditt barn haft upprepade öroninflammationer?

Språk, kommunikation och tal

7. Vilket/vilka språk talas med ditt barn? (mamma, pappa, förskola)

_____________________________________________________________________

8. Har ditt barn en god språkförmåga i dag?

Om inte, på vilket sätt skiljer sig barnet från jämnåriga

fyraordsmeningar

ter med ordförråd, t ex litet ordförråd, svårt att benämna saker

9. Kan ditt barn berätta/beskriva en enklare händelse med början och slut?

10. Stammar ditt barn?

11. Är ni oroliga för ert barns språk-, tal- eller kommunikationsutveckling?

12. Finns sen språkutveckling och/eller läs- och skrivsvårigheter hos föräldrar och/eller syskon?


Beteende och utveckling

13. Vilka lekar föredrar ditt barn?

14. Är ditt barn intresserad av att leka med andra barn?

15. Hamnar ditt barn ofta i konflikt? (syskon, lekkamrater, föräldrar)

16. Skiljer ditt barn i kontakt på bekanta och främmande

vuxna?

17. Tycker ditt barn om att lyssna på sagor?

18. Tycker ditt barn om att röra på sig?

19. Hur många timmar per dag sitter ditt barn framför TV/dator?

______________________________

20. Tycker du att ditt barn sover bra?

21. Använder ditt barn blöjor? Ja dag Ja natt Nej

Mat

22. Fungerar matsituationen?

23. Erbjuder du ditt barn frukt och grönsaker varje dag?

24. Hur ofta erbjuder du ditt barn fisk i veckan?

25. Erbjuder du ditt barn vatten eller lättmjölk till måltiderna?

26. Tål ditt barn all mat och dryck?

27. Är du orolig över ditt barns matvanor?

28. Är du orolig över ditt barns vikt?

Tandvård

29. Har ditt barn varit hos tandvården?

30. Borstar du ditt barns tänder regelbundet?

Kontakter

31. Har eller har ditt barn haft kontakt med barnläkare, psykolog, logoped eller dietist?

Kommentarer

32. Är det något ni som föräldrar vill kommentera kring ert barn? _________________________________

__________________________________________________________________________________

__________________________________________________________________________________

Ta med det ifyllda formuläret till besöket på BVC Namnteckning vårdnadshavare __________________________________________________

______________________________________________


Frågeformulär till personal inom förskoleverksamhet

Frågor till personal inom förskoleverksamhet inför hälsobesöket vid 4 år på BVC. Vid hälsobesöket vid 4 år på BVC vill vi tillsammans med barnets föräldrar göra en så allsidig bedömning av barnet som möjligt. För att komplettera föräldrarnas uppgifter ber vi er att tillsammans med föräldrarna fylla i detta frågeformulär som handlar om hur barnet fungerar på förskolan. Kryssa för det svarsalternativ som stämmer bäst eller skriv kommentarer nederst på sidan. Det ifyllda frågeformuläret tas med till besöket på BVC av föräldrarna.

Barnets namn: __________________________________

Barnets

födelsedatum: _______________________

Förskolans namn: __________________________________

Datum: _______________________

Ifyllt av: __________________________________

1. nor

Förstår barnet instruktioner från vuxna som ges i gruppen

och individuellt?

Om ”Nej” Är barnet i behov av individuellt riktade instruktioner?

2.

Tycker barnet om att lyssna till högläsning?

3. Kan barnet berätta/beskriva en enklare händelse med början och slut?

4.

Kan barnet vänta på sin tur?

5.

Samspelar och kommunicerar barnet som jämnåriga?

6.

Förstår andra barn och vuxna vad barnet säger?

Om nej, varför?...

7. Har barnet grovmotorisk förmåga för sin ålder?

8.

Är barnets teckningar i nivå med åldern?

9.

Kan barnet benämna alla grundfärger?

10.

Fungerar matsituationen bra för barnet på förskolan?

11.

Leker barnet bra med jämnåriga barn?

Ev. kommentarer


Före besöket

Före besöket skall du gå igenom BVC-journalen och se över tidigare hälsoövervakning, utveckling och tillväxt. Var speciellt uppmärksam på:

Avvikelse till exempel prematuritet, kronisk sjukdom och generell utvecklings-försening. Har eller har barnet haft kontakt med barnläkare, psykolog, logoped eller dietist?

Hörselnedsättning eller hereditet för hörselskada, upprepade otiter/otosalpingiter

Tidigare bedömning av språkutveckling vid 18 månader och 2,5 års ålder

Ärftlighet för sen språkutveckling och/eller läs- och skrivsvårigheter hos barnet eller föräldrar

Flerspråkig miljö. Vilket/vilka språk talas i familjen (f) och vilket språk talas i omgivningen?

Utvecklingsbedömning

Att följa förskolebarnets utveckling motoriskt, neurologiskt, psykiskt och socialt är en av hälsoövervakningens viktigaste uppgifter. Begreppet utvecklingsövervakning (developmental surveillance) är ett vidare begrepp än utvecklingsscreening, och omfattar "en återkommande kartläggning av barnets situation i familjen och dess miljö, utvecklingsanamnes, status, observation och utvecklingsbedömning" (Lindsjö). Utfallet på enskilda moment i undersökningen skall alltid sättas in i ett sammanhang - en liten avvikelse på ett barn kanske inte betyder något, medan den hos ett annat barn måste bedömas som allvarlig utifrån helhetsbilden. Utvecklingsövervakningen ger föräldrarna en ökad kunskap och förståelse för barnet och är betydelsefull för kontakten mellan BVC-personal och föräldrar. Syftet med utvecklingsbedömningen är att följa barnets förmåga till grov- och finmotorik, balans, koordination, formuppfattning, perception, öga-handkoordination, kropps- och självuppfattning. Vid osäkerhet om barnets förmåga eller utfall vid bedömning, se avsnittet Utfall sidan 28.


Kognitiv och psykomotorisk bedömning

Gå balansgång på bräda eller tejpremsa linje på golvet Material: 3 cm bred och 2 m lång bräda, tejpremsa eller linje målad på golvet. Instruktion: Demonstrera. Se till att barnet inledningsvis står still vid en utgångspunkt och be det sedan följa hela brädan/remsan, lugnt och stilla. Kriterier för godkänt: Barnet kan lugnt (inte springande) följa hela linjen utan att tappa balansen. Notera eventuella medrörelser. Åtgärder vid icke godkänt: Kontrollera eller fråga föräldrarna om barnet kan gå växelvis uppför trappa eller springa uppför trappa utan stöd. Hälsosamtal om fysisk aktivitet.

Räkna tre föremål Material: Fyra klossar läggs på en rad med cirka 2 centimeters mellanrum mellan varje kloss. Instruktion: Be barnet räkna klossarna samtidigt som det pekar på varje kloss med fingret. ”Hur många är det här? Får se om du kan räkna dem?” Om barnet inte vill/kan tala säg ”Ge mig tre klossar”. Detta är något svårare än att räkna klossarna! Kriterier för godkänt: Barnet kan räkna minst tre av klossarna eller kan ge tre klossar. Om barnet ändvänder sitt hemspråk och föräldrarna bekräftar att det är korrekt svar så antecknas M- meddelad färdighet. Åtgärder vid icke godkänt: Notera om barnet kan räkna till ett eller två oavsett språk.

Fyra färger Material: Fyra klossar med grundfärgerna röd, gul, blå och grön. Instruktion: Be barnet benämna färgerna på klossarna.

Kriterier för godkänt: Barnet kan benämna samtliga färger. Om barnet använder sitt hemspråk och föräldrarna bekräftar att det är korrekt svar antecknas M- meddelad färdighet i BVC-journalen.

Trä pärlor på ett skosnöre Material: 10 pärlor (ca 1 cm stora) och ett 45 cm långt skosnöre med en pärla i ena änden som ”stopp”. Instruktion: Be barnet trä upp pärlorna på snöret. OBS! Demonstrera inte! Kriterier för godkänt: Barnet kan trä upp minst sex av kulorna på snöret. Åtgärder vid icke godkänt: Demonstrera genom att trä upp fyra pärlor och fråga ”kan du göra likadant?” Om barnet inte använder pincettgreppet och är mycket darrig och ostadig på handen, ge råd om lek och stimulans samt konsultera BVC-läkare.


Imitera ett kors Material: En tjock, mjuk krita eller penna och ett vitt papper. Instruktion : Be barnet rita ett kors efter förlaga som du har ritat. Kriterier för godkänt: Barnet skall kunna rita två linjer som korsar varandra (inte tre eller fyra). Linjerna kan vara olika långa och behöver inte korsa varandra på mitten eller i rät vinkel. Åtgärder vid icke godkänt: Notera om barnet har ett ovanligt hårt eller löst tryck med pennan/kritan och om barnet är darrigt. Notera även barnets pennfattning samt om barnet använder höger eller vänster hand.

Rita en pojke eller flicka Material: En tjock, mjuk krita eller penna och ett vitt papper. Instruktion: Be barnet rita en pojke eller flicka (eller vem barnet har lust att rita). Om barnet tycks slarva: be om ” en ny pojke/flicka så fint du kan”. Demonstrera inte och ställ inga ledande frågor om ögon, armar eller liknande. Om barnet verkar okoncentrerat kan du fråga” är du färdig?” eller har du gjort allt du ska? Kriterier för godkänt: En godkänd pojke/flicka skall ha åtminstone en tydlig cirkel för huvud eller kropp och dessutom minst tre ytterligare detaljer (två ben räknas som en detalj, tre knappar räknas som en detalj). Om barnet insisterat på att rita något annat till exempel en bil, ett hus eller ett troll och gjort detta med en ”kropp” och minst tre detaljer, är detta också godkänt. Detaljerna skall vara tydliga även för den som inte hört barnets kommentarer till teckningen. Skriv gärna kommentarerna till teckningen på baksidan av pappret.

Åtgärder vid icke godkänt: Spara originalteckningen! Råd om lek och stimulans.

Synprövning

Uppfattar föräldrarna att barnet ser bra? Tycker föräldrarna att barnet skelar? Synprövning skall utföras vid 4 års ålder plus/minus 2 månader med HVOT-metod på 3 meters avstånd. Syfte med synprövningen är att identifiera de ca 2-3% av barnen som har ett oupptäckt synfel. Synnedsättning på ett öga ger i allmänhet inga symtom och upptäcks inte om man inte prövar synen på ett öga i taget. Ett öga i taget täcks för med en mjuk lapp, som tejpas för ögat. Det är speciellt viktigt att denna sluter helt tätt speciellt in mot näsan. Ett barn som ser dåligt på ena ögat vrider lätt på huvudet och försöker kika under lappen för att kompensera en eventuell syndefekt HVOT- tavlan ska vara väl belyst med lysrör. Barnet skall ha en liten platta med bokstäverna HVOT på, i knät och skall uppmanas peka på samma bokstav som undersökaren pekar ut på HVOT-tavlan.


Bedömning språk, kommunikation och tal

Bedömning av barnets tal och språk erbjuds alla barn. Var särskilt uppmärksam på

föräldrars och/eller förskolepersonal oro

avvikelser

hörselnedsättning och/eller hereditet för hörselskada

tidigare bedömning av språkutveckling

ärftlighet för sen språkutveckling och/eller läs- och skrivsvårigheter Placera dig helst mittemot barnet, så att barnet har bildsidorna framför sig. Försök att göra testsituationen så avspänd som möjligt. Passa gärna på att bedöma hur barnet använder sitt tal och språk i de andra olika momenten som ingår i hälsobesöket. Till exempel; förstår barnet de instruktioner som ges i samband med synprövningen, vikt- och längdmätningen eller måste instruktionerna upprepas och/eller förenklas? Material: Taltestet (Thelander och Kvarnevik, 2008) för bedömning av barnets tal- och språkutveckling när barnet är 4 år +/- 2 månader. Taltestet är uppdelat i tre delar, där språkljud, meningsbyggnad och språkförståelse bedöms. Under den fjärde delen anges om barnet har andra tal- och/eller röstavvikelser, om föräldraoro föreligger, tidigare undersökningar och om barnet lever i en flerspråkig miljö. Instruktion: se Anvisning för talscreening (sidan 16). Ha blanketten för taltestet framför dig när du utför bedömningen. För fördjupad information, se avsnittet Språk, kommunikation och tal, sidan 18. Om barnet inte medverkar, men för övrigt verkar ha en god språkförståelse och kommunikationsförmåga, görs testet om vid ett senare tillfälle. Dock ej senare än vid 4 år och 6 månader. Testet tar ca 10-15 minuter. Barn med flera språk Tolk används alltid till familjer som är nyanlända till Sverige, där behov föreligger eller till föräldrar som begär det. Om barnet varit regelbundet i en svenskspråkig miljö, t ex på förskola, under 2 års tid bör Taltestet kunna användas för att undersöka det flerspråkiga barnets tal- och språkutveckling. Vid behov görs bedömning via tolk tillsammans med föräldrarna. För information om den typiska flerspråkiga utvecklingen, se avsnittet Språk, kommunikation och tal, fråga 7.


Tal tes t 4 å r (Thelander & Kvarnevik, Landstinget i Värmland 2008)

BVC Personnummer

Namn

Adress

Tfn

Remiss till Målsmans namn

....................................................................................................

Remiss läkare, sjuksköterska

....................................................................................................

Remissdatum

....................................................................................................

A. SPRÅKLJUD D. ÖVRIGT

1. p blir _____ 14. s blir _____ 2,5-årsscreening utan anm Omtest vid 3 år

Stammar påfallande, barn och/eller föräldrar oroade

Talar nasalt

Kraftig heshet

Barnet verkar generat över brister i sitt tal

Föräldrar oroade över barnets tal

Annat språk talas i familjen

Anvisningar för remittering, se baksidan!

2. b _____ 15. l _____

3. m _____ 16. bl _____

4. t _____

5. d _____ 17. r _____

6. n _____ 18. sje _____

7. k _____ 19. tje _____

8. g _____ 20. sk _____

9. f _____ 21. sv _____

10. v _____ 22. sn _____

11. j _____ 23. kn _____

12. u _____ 24. tv _____

13. y _____ 25. tr _____

B. MENINGSBYGGNAD utifrån spontantal och/eller de sista bilderna i testet (26, 27)

NOTERINGAR

Bra meningar med riktig meningsbyggnad

Meningar med fel ordföljd/bortfall av ord

Ex. ...............................................................................

...............................................................................

C. SPRÅKFÖRSTÅELSE

Förstår språkliga instruktioner bra

Instruktioner måste upprepas och förenklas

REMISSVAR:


ANVISNINGAR FÖR TALSCREENING OCH REMITTERING

Taltestet utföres vid 4-årskontrollen. Om barnet inte medverkar, gör om testet efter ett

tag (max efter 6 månader)

A SPRÅKLJUD Lyssna särskilt på det språkljud som anvisningarna i boken anger, t ex bild

1, ”lyssna på p-ljudet i penna”:

Uttalas ljudet korrekt, markera med +.

Vid felaktigt uttal, notera vad barnet säger som ersättningsljud.

B MENINGSBYGGNAD Lyssna efter om du kan uppfatta några grammatiska fel i barnets spontana

tal i samtalet kring bildserien på sista sidan. Har barnet korta meningar

(mindre än fyraordsmeningar)? Vänder barnet på ordningen av orden till

fel ordföljd? Har barnet svårt att berätta en enklare händelse?

Sätt X i lämplig ruta.

C SPRÅKFÖRSTÅELSE Noteras i samband med de uppgifter som du ber barnet utföra vid 4-

årskontrollen. Förstår barnet språkliga instruktioner? Måste du förenkla

instruktionerna och/eller upprepa dem flera gånger?

Sätt X i lämplig ruta. Plats för egna noteringar.

VILKA BARN SKALL REMITTERAS?

Vissa brister i ett barns ljudsystem kräver mer uppmärksamhet än andra. Vid remittering

bör man därför ta hänsyn till såväl antalet fel som typ av fel.

Vid 4 års ålder klarar de flesta barn de ljud som förekommer på bild 1-16.

Vid 5½ års ålder brukar de flesta barn klara alla språkljuden men kan fortfarande ha

svårigheter med r-ljudet samt sje- och tje-ljuden.

REMISS TILL LOGOPED: om testet uppvisar två eller flera fel bland språkljuden på bilderna 1-16

eller

om det finns markering i skuggad ruta


Samtalsunderlag för ifyllt föräldrafrågeformulär

Familjesituation

1. Har familjesituationen förändrats?

Familjekonstellationer kan förändras över tid och upplevelsen av att t.ex. få småsyskon eller en separation kan variera. Andra stora förändringar/ påfrestningar för familjen eller nära anhöriga kan bidra till ökad sårbarhet för barn och föräldrar.

2. Fungerar vardagen för er som familj?

Barnets psykiska hälsa påverkas av hur föräldrarna mår och fungerar tillsammans i föräldraskapet.

Att få vardagen att fungera så gott det går är en viktig föräldrafunktion. I vår samtid kämpar många med att få ihop ”livspusslet”. Som familj kan man behöva reflektera över ”tempot i vardagen” och hur det ev. sociala nätverket kan vara till hjälp. Föräldrar som förmedlar stora problem i föräldraskapet bör förmedlas föräldrastödjande kontakt hos t.ex. Familjecentral eller psykolog.

Barnomsorg kolog

3. Barnomsorg?

4. Verkar ert barn trivas i sin förskola/hos sin dagmamma?

Om barnet vistas i barnomsorg kan det vara en positiv faktor för att gynna utveckling, men även innebära påfrestningar för barnet om miljön inte är välfungerande. Om barnet verkar trivas mindre bra är det viktigt att efterhöra föräldrarnas tankar kring tänkbara orsaker. Uppmuntra till dialog med förskolan/ dagbarnvårdaren om hur situationen kan förbättras. Skolverket rekommenderar i sina Allmänna Råd en gruppstorlek om cirka 15 barn för att förskolebarn ska utvecklas på bästa sätt.

Hörsel

5. Tycker du att ditt barn hör bra?

Föräldrars oro eller misstanke om hörselnedsättning föranleder erbjudande om remiss för hörselkontroll vid Hörsel- och dövverksamheten, se avsnitt Utfall sidan 27 Om barnet inte följer den typiska språkliga och/eller kommunikativa utvecklingen ska remiss för hörselkontroll också erbjudas. Om barnet remitteras till logoped, ska remiss alltid gå parallellt till Hörsel- och dövverksamheten se avsnitt Utfall sidan. 27

6. Har ditt barn haft upprepade öroninflammationer?

Om barnet har haft flera öroninflammationer bör läkare kontrollerat öronen.


Språk, kommunikation och tal

7. Vilket/vilka språk talas med ditt barn?

Flerspråkiga barn börjar tala vid samma ålder som enspråkiga barn. Barn med flera språk följer den typiska språkutvecklingen (regler, ordningsföljd), men den flerspråkiga utvecklingen kan ta lite längre tid.För att barnets språk ska utvecklas på bästa sätt, bör föräldrarna tala det språk de behärskar bäst och vara konsekventa för att alla dimensioner av språket ska läras in korrekt. Det krävs aktivt engagemang från föräldrarnas sida för att lära ett barn flera språk. Barnet måste exponeras för, och få möjlighet att använda, samtliga språk i olika sammanhang för att bli fullt flerspråkiga. Föräldrarna själva avgör vilket/vilka språk de talar tillsammans med sina barn, men om de funderar mycket kring språkval kan en logopedkontakt erbjudas. Ett barn som parallellt lär in flera språk är inte mer benäget att få problem med sin språkinlärning på grund av detta. En språkstörning drabbar alltid båda språken! Vid bedömning på BVC bör man vara särskilt uppmärksam på om föräldrarna upplever barnet som språkligt sämre än sina syskon och andra jämnåriga som är flerspråkiga; eller om barnet, efter att ha exponerats för svenska språket under 1½-2 års tid, fortfarande inte har en åldersadekvat ”vardagssvenska”, eller om föräldrarna fortfarande efter 5 års vistelse i Sverige behöver tolk. Förskolebarn som inte har svenska hemma, men som regelbundet har vistats i svensk förskola under 2 års tid, bör ha lärt sig svenska till en vardagsspråknivå. Då kan en bedömning på BVC utföras på samma sätt som med enspråkiga barn. Om barnet ännu inte behärskar svenska helt, utförs bedömningen framförallt utifrån ert samtal med föräldrarna och eventuellt tillsammans med sedvanliga screeningmaterial som föräldrar eller tolk översätter.

8. Har ditt barn en god språkförmåga i dag?

Fyraåringen har kommit långt i sin språk- och talutveckling. Hon kan berätta och beskriva händelser som hon nyligen varit med om, men kan ibland vara lite osäker på hur ord ska böjas. ”Olle har klippit sitt hår, mamma!” eller ”Det är hons katt” är prov på enklare osäkerhet när det gäller några grammatiska regler som fyraåringen ofta visar. Hon använder alltid längre meningar med åtminstone fyra ord och har oftast rätt ordföljd/ordning på orden i sina meningar. Hon ställer frågor utan problem och har även börjat kunna använda sitt språk till att resonera med andra barn och vuxna. Hon har heller inga svårigheter att hålla och föra en dialog med andra barn och vuxna, även om hon fortfarande inte riktigt helt kan tänka sig in i hur andra kan tänka eller känna. Fyraåringen har en god kommunikativ förmåga, där hon oftast tittar på eller vänder sig mot den hon pratar med, svarar på frågor och kan hålla sig till ”ämnet” med sina svar.

Fyraåringen har ett stort ordförråd och bör inte ha stora svårigheter att benämna föremål och saker som finns i barnets omgivning. Fyraåringen har en god ord- och meningsförståelse och har inga svårigheter att förstå långa flerledade meningar med prepositioner, frågeord, färger och antal (T ex Kan du ge mig den blå lådan, som ligger under stolen?).

Fyraåringen pratar inte helt ”rent” och kan fortfarande ha lättare uttalssvårigheter. Hon gör sig oftast förstådd, även bland utomstående. Språkljud som /r/, /sje/ som i ordet sju, /tje/ som i kyrka eller tjuv kan fortfarande vara svåra att uttala. Även ord med konsonantkombinationer, t e x ” spöke”, ”spratt”, ”stråla”, ”blomma”, ”mjuk”, ”fjäril”. Att höra ut och själv uttala skillnad mellan vokalljuden /u/ och /y/ kan också vara svårt.


9. Kan ditt barn berätta/beskriva en enklare händelse med början och slut?

Att berätta en händelse med början och slut återspeglar förmåga till sekvenstänkande och att man fått ihop sammanhanget inom sig. Det är en viktig del av förståelsen. Även förmågan till koncentration och ”theory of mind”, dvs att förstå vad den andre förstår, visar sig i hur barnet berättar. Anknytningsforskning har beskrivit att påtagliga brister i känslomässiga relationer försvårar skapandet av en berättelse. Barn som har svårigheter att återge en händelse behöver vägledas genom klargörande frågor. Det är enklare för barnet att prata om sådant som är konkret och välbekant.

10. Stammar ditt barn?

Stamning är en talstörning som visar sig på olika sätt; upprepningar av ord (t ex min min min mössa), upprepningar av stavelser (t ex bo-bo-bo-bord), upprepningar av ljud (t ex p-p-p-pappa) och/eller med förlängning av ljud (t ex ssss-ol). Dessutom kan barnet ”fastna” på ljud. Barnet börjar kämpa och det blir svårt att komma vidare i talet. Stamningen debuterar oftast i 2-5 års åldern. Ca 5 % av alla barn stammar någon gång under förskoleåldern. Ca 1 % av den vuxna befolkningen stammar. Stamning är nyckfullt till skillnad från andra tal- och språksvårigheter. Vanligt är att stamning varierar i perioder. Den kan ibland komma plötsligt och andra gånger mer smygande. I många fall försvinner stamningen i samband med barnets allmänna mognad. Några barn fortsätter dock att stamma. Det är inte möjligt att idag säkert bedöma vilka barn som kommer att sluta stamma och vem som kommer att fortsätta. Det finns fortfarande inga enkla svar när det gäller stamningens orsak. Flera samverkande faktorer anses påverka stamningens utveckling. Forskningen tyder dock på att stamning har en neurobiologisk grundorsak. Barn i åldern 2-4 år genomgår en stor och snabb utveckling i språk- och talförmåga. Det är inte ovanligt att barnen då upprepar hela ord (helordsomtagningar) när de pratar. Dessa barn uppvisar inga varningstecken, som t ex talgenans. Övriga varningstecken, se nedan. Det är alltså helt normalt att i den åldern upprepa ord när man pratar.

Varningstecken och remisskriterier till logoped:

Föräldraoro

Barnet kämpar mycket för att få fram orden.

Barnet är besvärat av sin stamning, t ex tystnar, undviker att prata i olika situationer, ger upp att prata.

Medrörelser börjar förekomma (t ex knycker på huvudet, har extra rörelser i käke, läppar eller ögon etc).

Föräldraoro är alltid att ta på allvar och föranleder erbjudande om remiss till logoped!

Se särskild rutin kring barn som stammar på hemsidan.

11. Är ni oroliga för ert barns språk-, tal- eller kommunikationsutveckling?

Föräldrars oro över barnets språk-, tal- och kommunikationsutveckling är alltid att ta på allvar och kan ensamt föranleda en remiss till logoped.

Det är alltid klokt att efterhöra med föräldrarna om det är ytterligare något annat än kring barnets utveckling som oroar dem Om barnet har påtagliga svårigheter men föräldrarna inte anger någon oro bör man diskutera vikten av logopedbedömning och ev. remiss till psykolog.


12. Finns sen språkutveckling och/eller läs- och skrivsvårigheter hos föräldrar och/eller syskon?

Läs- och skrivsvårigheter och avvikande språkutveckling/språkstörning är nära sammanlänkade och svårigheterna beror sannolikt på omognad av och/eller underutveckling av samma områden i hjärnan och har ofta en genetisk orsak. Det är vanligt att barn med en språkstörning får svårigheter att lära sig läsa och skriva.

Beteende och utveckling

13. Vilka lekar föredrar ditt barn?

Barn i denna åldersgrupp tillbringar mycket tid med att leka och fantisera, gärna rollekar. Att leka är att tänka. Skillnaden är att barnet använder yttre material som stöd. Barnets förmågor utvecklas i leken genom de situationer och problem som uppkommer och där olika lösningar kan prövas. När man leker sätts barnets upplevelser in i ett sammanhang som gör dem begripliga. I leken bearbetar barnet vad det varit med om och planerar framåt. Leken blir en berättelse och är därför meningsfylld.

Barnet kan inte alltid skilja på verklighet och fantasi, och ungefär hälften av alla barn har en låtsaskompis.

I leken används fantasin och tecken på att barnet är inne i sin lek är att de småpratar med sig själva eller för en dialog. Det återspeglar barnets förmåga till inre föreställningsvärld och att kunna hålla en röd tråd i leken. Att barnet klarar av att fördjupa och utveckla leken är ett viktigt tecken på barnets koncentrationsförmåga. Barn som drabbas av trauma uppvisar ofta tecken genom att lekens karaktär förändras och blir begränsad.

14. Är ditt barn intresserad av att leka med andra barn?

Rolleken handlar även om att sätta sig in i andras tankar och känslor. Då barnen berättar och förklarar för varandra i leken utvecklas mer av förståelse och lyhördhet. Genom en framväxande förmåga till ”theory of mind” kan 4-åringen börja förstå andras perspektiv. Att barnet är intresserat av och klarar att leka med jämnåriga återspeglar både kognitiv och känslomässig utveckling. I lek med andra barn ställs krav på turtagande, ”theory of mind” och annan social samspelsförmåga. Uppmärksamma barn som inte leker med andra barn. Om barnet är mycket blygt fråga efter i vilka situationer barnet leker med andra barn.

15. Hamnar ditt barn ofta i konflikt? (syskon, lekkamrater, föräldrar)

Barn har olika temperament (liksom andra i dess närhet!) och förmåga till socialt samspel. Det är inte alltid barnet klarar av att ta någon annans perspektiv eller vara empatisk, Barnet kan behöva stöd från vuxen i att reda ut hur situationer utvecklats och hur man kan gå vidare. Att lära sig hantera konflikter är en del av den känslomässiga mognaden.

Som förälder kan man behöva reflektera över mönster hur konflikterna uppkommer och se om t.ex. barnet blir hjälpt av tydligare ”lotsning” i övergångar mellan situationer.

Om konflikterna är av en sådan grad eller omfattning att de beskrivs som svåra att hantera bör föräldrastödjande insatser erbjudas.


16. Skiljer ditt barn i kontakt på bekanta och främmande vuxna?

Barn har olika personlighet och skiljer sig åt hur utåtriktade de är. Fyraåringen har skapat flera egna relationer till familj, kamrater, personal i förskola och släkt och de flesta kan möta andra utan närvaro av en trygghetsperson t.ex. förälder. Att skilja mellan bekanta och främmande vuxna hjälper barnet att lära sig att relationer kan ha olika karaktär. Barn som inte gör någon skillnad alls och obekymrat söker kontakt med okända utan att ”checka av” med någon trygghetsperson bör uppmärksammas. Efterhör hur det är i olika situationer, bedöm hur samspelet ser ut i övrigt och konsultera vid behov psykolog.

17. Tycker ditt barn om att lyssna på sagor?

Att läsa sagor är värdefullt då det innebär utveckling på flera områden. Det är också en stund av möte och närhet mellan barnet och den vuxne.

Barnets språkliga utveckling stimuleras, men även barnets inre föreställningsvärld utvecklas. Den har betydelse för tankeprocesser, reflekterande och hur barnet möter och hanterar omvärlden.

Sagan väcker ett barns nyfikenhet och förväntan. Vad händer nu, vad kommer sedan att hända? Barnet får följa en händelsekedja och förstå en berättelse. Att få höra något välkänt upprepas innebär trygghet. Bilderboken är aktuell i denna ålder och är en viktig grund för sagoläsning framöver, som än mer utvecklar språk och inre föreställningsvärld.

Visa gärna foldern ”Sagans betydelse” och bibliotekets foldrar (se CBHV:s hemsida).

18. Tycker ditt barn om att röra på sig?

Barn utvecklas genom rörelse. Fysisk aktivitet stimulerar hjärnans utveckling och främjar förutom motorisk utveckling övrig utveckling. För barn rekommenderar Livsmedelsverket minst 60 minuters fysisk aktivitet per dag. Små barn är mycket aktiva. De tycker om att gå själva, springa och att inte enbart åka barnvagn. Daglig utevistelse är av stor betydelse. Visa gärna foldern ”Mat, aktivitet och viktutveckling” och tillhörande DVD.

19. Hur många timmar per dag sitter ditt barn framför TV/dator?

Man vet idag att den viktigaste förutsättningen för utveckling och inlärning finns i mötet med livs levande människor.

Visa gärna foldern ”Små barn och TV-tittande”

Visa gärna foldern ”Mat, aktivitet och viktutveckling” eller och DVD.

20. Tycker du att ditt barn sover bra?

Sömnen är viktig för hjärnans utveckling och återhämtning. Barnet behöver sova för att bearbeta upplevelser, för att klara uppmärksamhet och koncentration samt för att lagra minnen. Vid 4 års ålder behöver ett barn sova 10-12 timmar. Variationen mellan barn är dock stor.

Det är vanligt att barnets starka fantasi gör att det dyker upp ”monster under sängen” vid läggdags. Dagens verkliga upplevelser i kombination med fantasi märks av i drömmar, särskilt på efternatten. Nattskräck kan förekomma, särskilt på förnatten efter insomning eller om barnet somnat om. Att barn kommer springande till förälders säng är också vanligt. Trygga nattningsrutiner kan inbegripa nedvarvning och en stunds reflektion över dagen och godnattsaga.


21. Använder ditt barn blöjor?

Vid 4-årsålder klarar de flesta både att känna av och tala om när de under dagtid behöver kissa. I praktiken är alla flickor helt dagtorra vid 4-års ålder och pojkar vid 4,5 år (U-B Jansson et al 2005). Eftersom alla barn blir dagtorra före de är torra på natten kan 4-åringen, speciellt pojkar, behöva nattblöja.

Mat

22. Fungerar matsituationen?

För att täcka behovet av energi och näringsämnen behöver ett barn bestämda mattider där frukost, lunch och middag samt något bra mellanmål däremellan serveras. Låt inte barnet bli alltför hungrigt då det kan bli svårigheter att äta när maten väl står på bordet. Låt barnet äta sin mat i lugn och ro.

En vuxen bör intressera sig för vad barnet äter och lita på att barnet kan ansvara för hur mycket det äter. Ansvaret som vuxen är istället att bestämma vad som lagas och serveras och att alltid äta tillsammans. Barnet gör som de vuxna gör och föräldrarna är förebilder.

Glöm inte matglädje och att skapa en trevlig stämning runt matbordet.

Om det är problem kring matsituationen, reflektera över vad svårigheterna handlar om:

- Är det själva måltiden som inte fungerar? Hur klarar barnet andra sociala sammanhang?

- Är det konflikter kring måltiderna? Hur ser samspelet ut i familjen?

- Är det svårt för barnet att få i sig maten? Har barnet svårt för nya smaker, konsistensen eller att mat blandas?

- Är det svårt för barnet att sitta vid matbordet? Hur ser barnets förmåga till koncentration/ uthållighet ut i andra sammanhang?

23. Erbjuder du ditt barn frukt och grönsaker varje dag?

Det finns inte forskning som visar hur mycket frukt barn ska äta varje dag. Barn rekommenderas däremot att äta cirka 400 gram frukt och grönsaker per dag. Det är lämpligt om ungefär hälften är frukt och hälften grönsaker. Hälften av grönsakerna bör vara grova grönsaker som; morötter, broccoli, bönor, blomkåk, kålrot eller vitkål.

Studier visar att barn som äter mycket frukt och grönsaker äter mindre söta och feta produkter och kosten får en bra balans. Servera gärna fruktspett eller fruktsallad som efterrätt istället för glass och andra sötsaker.

24. Hur ofta erbjuder du ditt barn fisk i veckan?

Fisk är nyttig mat - rik på vitaminer och mineraler. Föräldrar bör uppmuntras att lära sitt barn tycka om fisk eftersom fet fisk som sill, lax och makrill innehåller det särskilda omega-3-fett (DHA). Därför är det bra om barn äter fisk ofta - gärna tre gånger i veckan.

På grund av att det kan finnas miljöföroreningar i vissa fisksorter är många onödigt försiktiga med fisk. De flesta fiskar kan man äta så mycket man vill av. Tänk på att det finns fisk man kan använda som pålägg, exempelvis makrill i tomatsås, böcklingpastej med mera.


Barn som aldrig äter fisk bör också få fortsatt D-vitamindroppar och behöver få omega-3-fett från andra källor. Man bör då se till att använda rapsolja och rapsoljebaserat matfett, som innehåller detta fett och kan omvandlas i kroppen till omega-3-fett (DHA).

25. Erbjuder du ditt barn vatten eller lättmjölk till måltiderna?

Lättmjölk eller vatten är bästa måltidsdrycker. Vatten är däremot den bästa drycken mellan målen och vid törst. Saft och läsk bör undvikas som måltidsdryck, men två till tre små glas läsk eller saft går bra att dricka per vecka. Om barnet inte erbjuds lättprodukter som är D vitaminberikade (lättmjölk, mellanmjölk och margariner), bör även dessa barn erbjudas D droppar. OBS Opastöriserad mjölk/ost ska inte ges till barn eller vuxna pga. campylobacter och EHEC bakterier som kan finnas däri. OBS oftast familjer på landsbygden – hör med dessa speciellt.

26. Tål ditt barn all mat och dryck?

Föräldrar är ofta oroliga för att deras barn har utvecklat någon form av allergi eller livsmedelsöverkänslighet om barnet skriker mycket eller uppvisar symtom som hudirritationer, diarré och väsande andning. Vid misstanke om att ett barn har utvecklat allergi eller överkänslighet ska barnet därför alltid undersökas av läkare, och föräldrar bör avrådas från att på egen hand prova att utesluta livsmedel för att se om barnet blir bättre. Risken finns annars att fler livsmedel utesluts än vad som är nödvändigt och på felaktiga grunder. När det gäller komjölksproteinallergi (ref: följ riktlinjerna ur ”flödeschema” från allergigruppen BUM, 2011).

De vanligaste allergierna mot livsmedel under barnets första fem år är IgE-medierad allergi mot komjölksprotein och äggviteprotein.

27. Är du orolig över ditt barns matvanor?

De flesta barn känner själv hur mycket mat det behöver. Vid en del måltider äter barnet lite mindre mat, men kompenserar det naturligt genom att äta mer vid ett annat mål. Utslaget på en längre tid får barn som växer normalt i sig tillräckligt mycket mat.

Om föräldern är orolig över att barnet är mycket matglad, vg se fråga 28.

28. Är du orolig över ditt barns vikt?

Så länge barnet växer och utvecklas normalt finns sällan anledning till oro. Föräldrars oro för barnets vikt ska tas på allvar, både när det gäller det underviktiga och det överviktiga barnet.

Att sitta ned och äta i familjen och/eller tillsammans med andra barn och vuxna, påverkar barns viktutveckling på ett bra sätt (Tavernas).

Fysisk aktivitet reglerar både vikt och hunger hos friska barn. Föräldrar bör vara noga med att ha fasta mattider för frukost, lunch och middag. Erbjud däremellan näringsrika mellanmål som frukt/grönsak eller en smörgås med ett glas mjölk.

Dela ut broschyrerna ”Mat, aktivitet och viktutveckling”, ”Sju middagsförslag för småbarnsfamiljer” och visa DVD:n ”Mat, aktivitet och viktutveckling”.


Tandvård

29. Har barnet varit hos tandvården?

30. Borstar du ditt barns tänder regelbundet?

En god tandhälsa grundläggs under de tidiga barnaåren. Inspektera framtänder i överkäken. Prata om tandborstning och fluor. Kontrollera att rådgivning från folktandvården har skett. Om karies och plack: Hänvisa till tandvården vid kariesmisstanke eller om barnet har några andra besvär från munnen.

Kontakter

31. Har eller har ditt barn haft kontakt med barnläkare, psykolog, logoped eller dietist?

Om barnet har eller har haft kontakt med barnläkare, psykolog, logoped eller dietist under BVC-åren är det angeläget att ta reda på varför och vid behov göra en uppföljning.

Kommentarer

32. Är det något ni som föräldrar vill kommentera kring ert barn?

Viktigt att lyssna in vad förälder själv tar upp.


Det fortsatta hälsosamtalet

Barnsäkerhet Fyraåringen - glömmer faror vid lek och överskattas av vuxna En fyraåring kan gå enkel balansgång, hoppa på ett ben och gå baklänges. De kommer ihåg enkel information och kan minnas den vid förfrågan. Uppmärksamheten är ganska kortvarig, 5 till 15 minuter och i den här åldern har de svårt att rikta sin uppmärksamhet. Detta är viktigt när man försöker få barn att följa regler. Fyraåringen kan men överskattar sin förmåga och glömmer faror det så kallade stålmanssyndromet. Även om fyraåringen förstår betydligt mer än tidigare överskattas de ofta av vuxna. Genom sin språkförmåga och sin vidgade värld verkar ofta fyraåringen självsäker och påstridig, och känslouttrycken kan pendla häftigt mellan kel och aggression. Handen utvecklas och rörelserna blir stadigare. Den ökade handskickligheten gör omvärlden farligare. Nu kan barnet klara att tända tändstickor! Fyraåringen är aktiv och har stort rörelsebehov risker för olyckor ökar därför.

Utomhusolyckorna dominerar.

Fallskador- klätterställningar och träd

Cykelolycker tvåhjuling ,cykelhjälm

Utrusningsolycker i trafik

Vattendrag och dammar Tänk på säkerheten hos äldre släktingar, i sommarhus, husvagn, på lantgårdar med mera. Barn kan ej lämnas utan uppsikt de smiter gärna till spännande aktiviteter. Ta upp vikten att kunna simma och var närmaste simskola finns(se svenska livräddningssällskapet).

Rökfri miljö Tobaksrök påverkar kroppens immunförsvar och skadar slemhinnorna i luftvägarna. Små barn är särskilt känsliga. Barn som utsätts för miljö med tobaksrök får fler luftvägsinfektioner, fler öroninflammationer och behöver oftare sjukhusvård än andra barn. Mor och/eller far röker dagligen? Rökare i barnets hemmiljö?

Alkohol Målet med det alkoholpreventiva arbetet inom barnhälsovården är att få föräldrar att tänka igenom hur deras alkoholvanor påverkar barnet så att de föräldrar som har en alkoholkonsumtion som påverkar barnen negativt kan ändra sina alkoholvanor. Föräldraskap och alkohol se handledning ”Tänk efter i vilket sällskap du berusar dig” Statens Folkhälsoinstitutet.

Observation av barnet avklätt

Iakttag barnet avklätt avseende: Allmäntillstånd – hud, hull. Spontanmotorik Går normalt bredspårigt. Hälta? Påtaglig asymmetri? Beteende – nyfikenhet


Väga, mäta barnet och beräkna BMI

Längd- och viktmätning

Barnen vägs utan kläder! Mätningarna utförs enligt anvisningar i BHV-journalens manual tillväxtdelen. För in resultatet i respektive kurva på tillväxtdiagrammet, i BHV-journalen. Längd och vikt matas in på Centrala Barnhälsovårdens hemsida.

På alla 4-åringar ska BMI-beräkning göras.

BMI uträkning

Tag vikten på barnet i kilo (kg) Mät barnets längd i meter (m) Ta vikten och dividera (dela) med längden x längden BMI – gränser Pojkar övervikt BMI 17,55-19,28 Fetma BMI >19,25 Flickor övervikt BMI 17,28-19,19 Fetma BMI >19,15

Bedömning avseende längd och vikt

Efter 2-årsåldern bör förändringen inte överskrida 0,5 kanalbredd per år.

Utfall, uppföljning och remittering

Vid utfall

Om barnet inte klarat vissa moment, kan det bero på tillfällig trötthet, begynnande infektion eller dylikt. Gör då en ny bedömning då förutsättningarna är bättre, dock ej senare än 4 år + 2 månader. Vid utfall diskutera i BVC-teamet fortsatt handläggning. Beroende på vilka svårigheter som finns erbjuds kontakt med BVC-läkare, psykolog, logoped och/eller dietist. Inom 3 månader bör barnet/föräldrarna tas emot för fortsatt kontakt/utredning. Var lyhörd för om föräldrarna uttrycker oro kring någon del av barnets utveckling eller har behov av föräldrastödjande kontakt. Uppmärksamma även om föräldrarna EJ oroar sig för påtagliga svårigheter i barnets utveckling eller beteende. Samtala utifrån ”Motiverande samtal” och efterhör deras bild av barnet/ situationen och förklara syftet med vidare åtgärd/ bedömning. Gör en bedömning om du anser att barnet bör komma på ytterligare ett BVC-besök innan 5½ års avslutande hälsobesök Se alltid till helheten.


Vid utfall hörsel – åtgärd

Remiss för hörselkontroll skickas till: Hörsel- och dövverksamheten Sahlgrenska sjukhuset Gröna Stråket 11, plan 4 413 45 Göteborg

Vid utfall syn - åtgärd

För att en rad skall vara godkänd, bör minst fem av de sex första bokstäverna på raden klaras. Prövningen sker från de lättaste raderna mot de svårare. På de övre raderna behöver bara enstaka bokstäver testas tills man kommer till den nedersta rad som barnet klarar. Om utfall på ena ögat vid första undersökningen börja nästa undersökning med det sämsta ögat.

HVOT-Metod Synskärpa Åtgärd

0,8 eller bättre på varje öga Ingen åtgärd

0,65 ena ögat, 0,8 andra ögat Kontrollera först om barnet även ser 1,0 med bästa ögat. Gör

barnet det, och samma resultat vid omtest inom en månad

remiss till ögonmottagning.

Sidoskillnad mellan ögonen Vid mer en en rads sidoskillnad remiss till ögonmottagning. Om

endast en rads sidoskillnad görs ny kontroll på BVC vid 5½ års

ålder.

0,65 på bägge ögonen Ny kontroll på BVC vid 5½ års ålder.

Sämre än 0,65 på något öga Vid klar misstanke om synnedsättning remiss till

ögonmottagning. I annat fall omtest inom en månad. Om samma

eller motsvarande resultat remiss till ögonmottagning.

Vid misstanke om nedsatt syn eller skelning remiss till ortoptist.

Vid utfall språk – åtgärd

Remiss till logoped erbjuds när

- föräldrarna uppger att barnet har svårigheter med något av följande:

- föräldrarna är oroade över barnets språk-, tal- och kommunikationsutveckling.

- du som BVC-sjuksköterska, efter Taltestet (Thelander och Kvarnevik) och samtal med barnet, bedömer att barnet verkar ha svårigheter med meningsföljd och/eller språkförståelse (Del B och C).

- barnet har fler än två uttalssfel på orden 1-16 i Taltestets del A.


- barnet talar nasalt - barnet har en kraftig heshet - barnet stammar, se särskilda remisskriterier (fråga 10) och särskild rutin på hemsidan.

Om remiss skickas till logoped, ska en remiss för hörselbedömning alltid skickas parallellt.

Vid utfall motorik - åtgärd

Vid utfall avseende motorik bör barnet bedömas av en BVC läkare för ställningstagande till vidare bedömning av barnspecialist. Bedömning av neurologiska avvikelser hos barn är särskilt svårbedömda och kräver konsultation av barnläkare, en person erfaren i barnneurologi eller habiliteringsgymnast.

Vid utfall beteende och utveckling – åtgärd

Om avvikelse se under Uppföljning och Remittering (se enligt ovan).

Vid utfall mat – åtgärd

Vid viktavvikelser och/eller matselektivitet hos barn, remittera till dietist/psykolog/barnläkare. Ofta finns det anledning att remittera till flera professioner samtidigt. Vid misstanke om födoämnesöverkänslighet i första hand remiss till barnläkare.

Dokumentation i BVC-journalen

Dokumentera uppgifterna i rutan för utvecklingsbedömning i BHV-journalen markeras med: + om barnet klarat uppgiften - om barnet ej klarat uppgiften M om barnet ej utför uppgiften vid undersökningstillfället, men föräldern bekräftar att barnet kan utföra denna (meddelad färdighet). Var noggrann men att notera eventuella avvikelser i löpande text. Glöm inte att dokumentera vilka åtgärder som planeras för barnet. Signera anteckningarna Årlig verksamhetsuppföljning Vid den årliga verksamhetsuppföjningen frågas efter antal barn som klarat alla moment i hälsobesöket, antal barn som ej klarat dessa och antal barn som fått remiss till annan vårdgivare. Sedan 2011 tas också uppgiften om 4 -åringarnas BMI in, detta matas in på CBHV hemsida. En fullständigt ifylld journal underlättar verksamhetsuppföljningen.


Fördjupning Anvisningar och kommentarer Barnhälsovårdsjournal 2001-01 Socialstyrelsen Arborelius, E, Peterson, B, Simon F. Att prata barnsäkerhet med föräldrar Handledning för BVC-sjuksköterskor, Rapport från Samhällsmedicin, Sydvästra sjukvårdsområdet Stockholm Barth T, Näsholm C. Motiverande samtal – MI. Att hjälpa en människa till förändring på hennes egna villkor. Studentlitteratur 2006. Broberg A, Almquist K, Tjus T. Klinisk barnpsykologi. Natur och Kultur, 2003. Feldman S, Eisenberg ME, Neumark-Sztainer D, Story M. Associations between watching TV during family meals and dietary intake among adolescents. Journal of Nutrition Education and Behavior. 2007 SepOct;39(5):257-63. Gustafsson Lars H, Köhler Marie. Leva med barn. Gothia 2008. Handledning för samtal om alkohol inom barnhälsovården. Statens Folkhälsoinstitut 2008 Idenstedt, Ulla. För säkerhets skull: råd om barnsäkerhet. Gothia 2005 Janson S. (red) Så skadar sig barn. Gothia förlag 2005 Lindsjö, A. Utvecklingsbedömning av barn vid nyckelåldrarna 6, 10 och 18 mån. En strukturerad svensk modell för hälsoövervakning. Uppsats i folkhälsovetenskap MPH, 1998.6. Nordiska hälsovårdshögskolan, Göteborg. Magnusson M, Blennow M, Hagelin E, Sundelin C. Barnhälsovård- att främja barns hälsa. Liber 2009. Mistry et al. Childrens television exposure and behavioural and social outcomes at 5,5.Pediatrics 2007

Obel.et al. Does childrens watching of television cause attention problems? Pediatrics 2004 Rikshandboken-BHV www.rikshandboken-bhv.se www.1177.se Tema Barn och föräldrar/ Växa och utvecklas/ Barnets utveckling 4-5 år Kostråd för barn. Svenska Livsmedelsverket 2011. www.slv.se Tavernas EM, Rifas-Shiman SL, Berkley CS, Rockett HR, Field AL, Frazier AL, Colditz GA, Gillman MW. Family dinner and adolescent overweight. Obes Res. 2005 May;13(5):900-6 Thunström, M Severe sleep problems among infants in a normal population in Sweden :prevalence, severity and correlates: Acta Paediatr 1999;88,1356-63 Westerlund M. Barn i början. Språkutveckling i förskoleåldern. Natur&Kultur 2009. Wright P, MacLeod HA, Cooper MJ. Waking at night: the effect of early feeding experience. Child Care Health Dev. 1983 Nov-Dec; 9 (6): 309-319.

http://www.rikshandboken-bhv.se/

http://www.1177.se/

http://www.slv.se/

http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed?term=%22Wright%20P%22%5BAuthor%5D

http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed?term=%22MacLeod%20HA%22%5BAuthor%5D

http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed?term=%22Cooper%20MJ%22%5BAuthor%5D


Utvecklingsbedömning 4 år

Moment Bedömning av Utförande Avvikelse Åtgärd

Går balansgång Grovmotorik balans,koordination Använd 3 cm bred och 2 m lång bräda eller remsa direkt på golvet

Tappar balansen Hälsosamtal om fysisk aktivitet. Om ytterligare avvikelser

Remiss till Barnläkare/sjukgymnast

Räknar 3 föremål Kognitiv utveckling 3 klossar, tydligt avstånd emellan

Utför inte Råd om lek och stimulans. Om fler avvikelser

Konsultera BHV-psykolog

Kan färger Kognitiv utveckling Använd t.ex. klossar med grundfärgerna

Kan ingen eller enstaka färg

Råd om lek och stimulans. Om fler avvikelser


Trä pärlor på tråd Finmotorik, Trä pärlor (ca 1cm) snöre Utför inte, darrig, mycket ostadig, ej pincettgrepp

Råd om lek och stimulans. Vid ytterligare avvikelser

Remiss till Barnläkare/ BHV-psykolog

.

Imiterar kors Formuppfattning,.perception,

Ögahandsamordning

finmotorik

Barnet skall kunna rita två linjer som korsar varandra. Linjerna kan vara olika långa och behöver inte korsa på mitten i rät vinkel

Klara inte. Avbrutna linjer

Diskutera med BHV-psykolog. Remiss om ytterligare avvikelser

Ritar huvudfoting Finmotorik, formuppfattning, ögahandsamordning,

kroppsuppfattning och barnets självuppfattning

Med blyertspenna rita en tydlig cirkel för huvudet eller kropp samt ytterligare 3 tydliga

Detaljer (2 ögon en detalj)

Ej identifierbar människa svår att bedöma

Råd om lek och stimulans. Om ytterligare avvikelser;


Förstår flerledade instruktioner

Kommunikation, och språkutveckling

Ex ”gå till bordet och hämta puzzlet och ge det till mamma”.

Utför inte, inte heller hemma.

Remiss till Logoped och BHV-psykolog

Samleker Kommunikation och lek. Anamnes Tar inte kontakt med jämnåriga, visar aggressivitet, klarar inte turtagning

Remiss till BHV-psykolog

Documents

Hälsobesök på BVC vid 4 årepipublic.vgregion.se/upload/PV skaraborg/Nya webben... · 2015-10-26 · Primärvården Södra Bohuslän 3 Bakgrund Hälsobesök vid 4 år ingår i