Våld i nära relationer

Ideologiska begrepp

”Familjevåld”

”Relationsvåld”

”Svartsjukeförhållande”

”Mäns våld mot kvinnor”

Kvinnor kan också slå män, men…

”Det våld som riktas mot kvinnor är oftare upprepat, tenderar dessutom att vara grövre och resulterar i fler negativa konsekvenser för den som drabbas.”

(Våld mot kvinnor och män i nära relationer. BRÅ 2009)

”Att tala om ett dominerande masochistiskt behov hos dessa kvinnor är alltför förenklat. Icke desto mindre måste man ofta räkna med kvinnans delansvar – i många fall har hon provocerat mannen starkt.” (Cullberg, Johan 1986:322)

Bergman, Bo (1987): Battered wives. Why are they beaten and why do they stay.

De inadekvata De provokativa De högkompetenta

Lundgren, Eva (1989): Våldets normaliseringsprocess. Två parter, två strategier.

Mannen minskar kvinnans livsrum Isolering KontrollPendling mellan aggressivitet och värme

Kvinnan internaliserar mannens sätt att se på henne.

Hydén, Margareta (1992): Woman battering as marital act.

Kvinnor anpassar sig inte enbart, de gör också motstånd.

Uppbrottsprocessen

Ebaugh, Helen R F (1988): Becoming an ex.

FörberedelsefasVändpunktMarginaliseringskonfliktNyorienteringsfas

Våldet tenderar att öka när kvinnan frigör sig och kvinnan anar oftast detta.

Känslomässig frigörelse

Kärlek Hat Medlidande Likgiltighet

(Enander, Viveka; Holmberg, Carin 2004)

I samtal

Undvik ordet misshandel inledningsvisUndvik gemensamma samtal med

kvinnan/mannenUndvik att skicka brevkallelser Ska mötet hållas på annan plats än

socialkontoret?

I samtal forts

Dokumentera skadorna, föra dagbok, polisanmälan

Förbered vad kvinnan/barnen behöver ha med sig vid akut flykt

Var försiktig med egna aggressiva känslor mot mannen som slår

Arbeta med ambivalensen

FarlighetsbedömningHar våldet ökat? Kommer våldstillfällena tätare?

Har våldet blivit grövre?Har han hotat att döda dig?Har han slagit dig när du har varit gravid?Har han använt våld mot barnen?Har han missbruksproblem?Anser kvinnan själv att hon är i allvarlig fara?Har kvinnan försökt att lämna eller öppet

planerar att hon ska gå från mannen? (Socialstyrelsen 2009)

Bedömningsinstrument FREDA

Frågemanual som karakteriserar grad av våld samt ger farlighets-/riskbedömning

Finns att ladda ner från Socialstyrelsens webbsida: www.socialstyrelsen.se

Hedersrelaterat våld - HRV

Hedersrelaterat våld är planerat, kollektivt sanktionerat och beslutat, i vissa fall kollektivt utövat, och motiverat av föreställningar om en familj/släkts heder och sociala överlevnad. (Socialstyrelsen 2011:35)

Även män kan utsättas för hedersrelaterat våld, till exempel genom att behöva kontrollera sina systrar eller utifrån ett HBT-perspektiv.

HRV - frågorVad vill du göra som du inte får? Vad måste

du göra som du inte vill?

Vilka släktingar stödjer dig? Vilka deltar i förtrycket? Hur påverkas dina barn/syskon? Deltar de i kontrollerandet? Finns det personer i hemlandet som deltar i förtrycket av dig? Vem bestämmer mest?

Utredningen ska innehålla:Vilket behov individen har av stöd och hjälp

på kort eller lång siktVåldets karaktär och utformningRisken för att individen kommer att utsättas

för ytterligare våldHur individens nätverk ser utOm något barn bevittnat eller påverkats på

annat sätt av våldet

Utredning enligt 11 kap 1 § SoL

InsatserKvinnojour ev kommunalt kontraktAnnat skyddat boende (kollektivboende,

familjehem, lägenhet)SjukvårdEkonomiskt biståndSamtal (för barnen?)Kontaktförbud Skyddade personuppgifterUtväg män

Behandling för män som slårPåverkansprogram med inriktning på misshandeln i sig och mannens ansvar:Fokus på våldet och strategier för att förhindra

det. Undvik att mannen externaliserar genom att tala

om sin problematiska barndom, alkoholen, kvinnans otrohet etc.

Gör mannen ansvarig genom att visa att han slår med kontroll.

Eliasson, Per Elis (2000): Män, kvinnor och våld.

Andra grupper som kan utsättas för våld i nära relationer

Våld mot äldre kvinnorVåld mot personer med funktionshinderVåld mot kvinnor med missbruksproblemVåld inom samkönade relationerVåld mot män som blir misshandlade av en

kvinna

Våld mot missbrukande kvinnor

Det kan finns en tendens att omgivningen, och även professionella personer, normaliserar våldet.

Kvinnan kan vara beroende av mannen för att få sin drog.

Mannen kan hota att anmäla kvinnans kriminalitet om hon lämnar honom.

Mannen kan hindra att kvinnan går in i behandling

Har våldet mot kvinnor minskat?Lagen om besöksförbud 1988Lagen om grov kvinnofridskränkning 1998KvinnojourerÖkat ekonomiskt oberoende för kvinnor Forskning och riktlinjer

Det dödliga våldet mot kvinnor i nära relationer har minskat med 20-30 procent sedan 1970-talet . (BRÅ 2007)

LitteraturBRÅ (2007): Utvecklingen av dödligt våld mot kvinnor i nära relationer.BRÅ (2009): Våld mot kvinnor och män i nära relation.Cullberg, Johan (1986): Dynamisk psykiatri.Holmberg, Carin; Enander, Viveka (2004): Varför går hon? Om misshandlade kvinnors uppbrottsprocesser.Mobilisering mot Narkotika (2005): Mäns våld mot missbrukande kvinnor. Nationellt centrum för kvinnofrid (2009):Våld i samkönade relationer.Socialstyrelsen (2009): Våldsutsatta kvinnor.Socialstyrelsen (2011): Våld. Handbok om socialnämndens ansvar för våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld.Socialstyrelsen (2011): Sällan sedda. Utbildningsmaterial om våld mot kvinnor med funktionsnedsättning. Överlien, Carolina (2012): Våld i hemmet – barns strategier.

E-post: eriksson63@telia.com

Jan Eriksson – 2014