Upload
others
View
0
Download
0
Embed Size (px)
Citation preview
HT 2012, T2, Sjukgymnastik
Att främja fysisk aktivitet på
samhällsnivå
Liselotte Schäfer Elinder, docent
Samhällsnutrition och fysisk aktivitet
Avdelningen för Socialmedicin
Institutionen för folkhälsovetenskap &
Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin, SLL
27 september 2012 Liselotte Schäfer Elinder 2
Dagens program
1) Lärandemål
2) Varför främja fysisk aktivitet på
samhällsnivå?
3) Hur främja fysisk aktivitet?
4) Evidens för effektiva åtgärder
27 september 2012 Liselotte Schäfer Elinder 3
Lärandemål
Förstå varför man behöver främja
fysisk aktivitet på samhällsnivå, hur
man kan göra det, evidensläget
och vilka aktörer som finns.
27 september 2012 Liselotte Schäfer Elinder 4
Höj blicken!
27 september 2012 Liselotte Schäfer Elinder 5
Varför främja fysisk aktivitet på
samhällsnivå?
1. Hälsans bestämningsfaktorer finns på alla nivåer i
samhället – folkhälsopolitiken
2. Brist på fysisk aktivitet ger upphov till en stor
sjukdomsbörda och ojämlikhet i hälsa
3. Effektivitet i folkhälsoarbetet
4. Hållbar utveckling
Bestämningsfaktorer för hälsa–
den social ekologiska modellen
Individ
Social miljö
Fysisk miljö
Organisation
Samhälle
Hälsa/Sjukdom 6 Liselotte Schäfer Elinder 27 september 20122009-04-02
Sveriges folkhälsopolitik (2003)
Det övergripande folkhälsomålet är att skapa
samhälleliga förutsättningar för en god hälsa
för hela befolkningen. Särskilt angeläget är
det att hälsan förbättras för de grupper som
är mest utsatta för ohälsa.
7
Övergripande folkhälsomålet
Det övergripande folkhälsomålet är att skapa
samhälleliga förutsättningar för en god hälsa för hela
befolkningen. Särskilt angeläget är det att hälsan
förbättras för de grupper som är mest utsatta för ohälsa.
Målområde 9
Samhället utformas så att det ger förutsättningar för en
ökad fysisk aktivitet för alla grupper i befolkningen
Målområde 10
Samhället utformas så att det är enkelt att ha goda
matvanor för alla grupper i befolkningen
27 september 2012 Liselotte Schäfer Elinder 9
Source: Global Health Risks WHO 2009
27 september 2012 Liselotte Schäfer Elinder 10
Varför ska vi främja fysisk aktivitet på
samhällsnivå?
1. Hälsans bestämningsfaktorer finns på alla nivåer i
samhället – folkhälsopolitiken
2. Brist på fysisk aktivitet ger upphov till en stor
sjukdomsbörda och ojämlikhet i hälsa
3. Effektivitet i folkhälsoarbetet
4. Hållbar utveckling
27 september 2012 Liselotte Schäfer Elinder 11
"80% of heart disease, stroke and
type 2 diabetes and 40% of cancer
could be avoided through healthy
diet, regular physical activity and
avoidance of tobacco use"
RECOMMENDATION 1:
Body fatness
RECOMMENDATION 2:
Physical activity
RECOMMENDATION 3-8:
Diet
Dödlighet 1952-2006 i Sverige
Källa: Folkhälsorapporten 2009, Socialstyrelsen
0
200
400
600
800
1 000
1 200
1 400
1 600
1 800
2 000
2 200
1952 58 64 70 76 82 88 94 00 2006
Övriga dödsorsakerSkadorStrokeHjärt-kärlsjukdom utom strokeCancerInfektionssjukdomar
Antal per 100 000Kvinnor
0
200
400
600
800
1 000
1 200
1 400
1 600
1 800
2 000
2 200
1952 58 64 70 76 82 88 94 00 2006
Antal per 100 000Män
Fakta om kroniska sjukdomar
Kroniska sjukdomar (NCD) orsakar 63 % av alla dödsfall i
världen, ca 36 miljoner dödsfall, varav 9 miljoner är dödsfall
under 60 års ålder.
80 % av dödsfallen som orsakas av kroniska sjukdomar sker i
låg- och mellaninkomstländer.
Globalt sett insjuknar män och kvinnor av kroniska sjukdomar i
lika stor utsträckning.
Varje ökning med 10 procent i prevalens av NCD är korrelerat
med 0,5 procent lägre årlig ekonomisk tillväxt.
1,8 miljoner i Sveriges vuxna befolkning äter mindre frukt och
grönt än rekommenderat, nästan 1 miljon svenskar har en
stillasittande fritid och cirka 900 000 röker varje dag.
Källor: Global Status Report on Non-Communicable Diseases 2010,
WHO och Folkhälsopolitisk rapport 2010, Statens folkhälsoinstitut
27 september 2012 Liselotte Schäfer Elinder 14
27 september 2012 Liselotte Schäfer Elinder 15 Source: Global Health Risks WHO 2009
Riskfaktorer för
sjukdom och död
27 september 2012 Liselotte Schäfer Elinder 16
600 000 dödsfall per år i alla
höginkomstländer (7,7%)
Source: Global Health Risks WHO 2009
2004
17
Otillräcklig fysisk aktivitet och
kroniska sjukdomar globalt 2012
Hjärt- och
kärlsjukdomar Typ 2 diabetes Bröst cancer Kolon cancer Alla
dödsorsaker
Relativ risk, justerad för andra
riskfaktorer (%) 1,16 1,2 1,33 1,32 1,28 Nya fall orsakade av otillräcklig
aktivitet globalt PAF (%) 5,8 7,2 10,1 10,4 9,4
Nya fall orsakade av otillräcklig
aktivitet i Namibia (%) 9,7 12 17 17,3 15,6
Nya fall orsakade av otillräcklig
aktivitet i Argentina (%) 11,3 14 18,5 20,2 18,2 Nya fall orsakade av otillräcklig
aktivitet i USA (%) 6,7 8,3 12,4 12 10,8
Nya fall orsakade av otillräcklig
aktivitet i Saudi Arabien (%) 11,4 14,1 19,9 20,4 18,4 Nya fall orsakade av otillräcklig
aktivitet i Malta (%) 11,9 14,7 19,1 21,3 19,2 Nya fall orsakade av otillräcklig
aktivitet i Sverige (%) 7,3 9,1 11,5 13,1 11,8
Källa: Lee et al. Lancet 2012;380:219-29
9% av alla förtida
dödsfall årligen!
Ökad livslängd om alla nådde
rekommendationen för fysisk aktivitet
27 september 2012 Liselotte Schäfer Elinder 18
Källa: Lee et al. Lancet 2012;380:219-29
27 september 2012 Liselotte Schäfer Elinder 19
Samhällskostnader för
fysisk inaktivitet i Sverige
Källa: Bolin & Lindgren, 2006
Direkta kostnader –
prevention och behandling: 750 milj.kr/år
Indirekta kostnader
(produktionsbortfall): 5300 milj kr/år
Humanitära kostnader/lidande: ?
Totalt 6150 miljoner kr/år
Utbildning och dödlighet
Källa: Folkhälsorapporten 2009, Socialstyrelsen
0
50
100
150
200
250
300
Cancer Hjärt- och
kärlsjukdomar
Skador Övrigt
Eftergymnasial
Gymnasial
Grundskola
Antal per 100 000 Kvinnor
0
50
100
150
200
250
300
Cancer Hjärt- och
kärlsjukdomar
Skador Övrigt
Antal per 100 000 Män
Fo
lkh
äls
ora
pp
ort
2009 –
Överv
ikt,
hjä
rt-k
ärl
, d
iab
ete
s
Källa: Folkhälsorapport 2009, Socialstyrelsen
Statistiska Centralbyrån (SCB) – ULF
undersökningen – Social ojämlikhet i hälsa
27 september 2012 Liselotte Schäfer Elinder 22
27 september 2012 Liselotte Schäfer Elinder 23
Varför ska vi främja fysisk aktivitet på
samhällsnivå?
1. Hälsans bestämningsfaktorer finns på alla nivåer i
samhället – folkhälsopolitiken
2. Brist på fysisk aktivitet ger upphov till en stor
sjukdomsbörda och ojämlikhet i hälsa
3. Effektivitet i folkhälsoarbetet
4. Hållbar utveckling
Portföljansatsen folkhälsoarbete Swinburn, Gill, Kumanyika, 2005
Innehållet i portföljen kan bestå av en blandning av
hög- och lågeffektiva insatser för att balansera risken
Antal som påverkas
Effekt
Få Många
Låg Inte lovande Lovande
Hög Lovande Bäst
Broschyr till
patienter
Pengar till
idrotten
Personlig coach Främjande i skolan
Stillasittande - en konsekvens
av samhällsutvecklingen – måste lösas
på samhällsnivå!
27 september 2012 Liselotte Schäfer Elinder 26
Varför ska vi främja fysisk aktivitet på
samhällsnivå?
1. Hälsans bestämningsfaktorer finns på alla nivåer i
samhället – folkhälsopolitiken
2. Brist på fysisk aktivitet ger upphov till en stor
sjukdomsbörda och ojämlikhet i hälsa
3. Effektivitet i folkhälsoarbetet
4. Hållbar utveckling
En hållbar utveckling
Ekonomisk
hållbarhet
Social/Kulturell
hållbarhet
Ekologisk
hållbarhet
Mål för
Folkhälsan med
11 målområden
15 Miljö-
kvalitetsmål
“A man who, beyond the age of 26, finds
himself on a bus can count himself as a
failure.”
Margaret Thatcher, 1986
27 september 2012 Liselotte Schäfer Elinder 30
Hur främja fysisk
aktivitet på
samhällsnivå?
Källa: Fysisk aktivitet och folkhälsa, FHI 2006
27 september 2012 Liselotte Schäfer Elinder 32 Källa: Nationella folkhälsoenkäten 2010, FHI
Fysisk aktivitet >30 min/dag 30-44 år självrapporterad
50
55
60
65
70
75
2004 2005 2006 2007 2008 2009
An
de
l
kvinnor
män
27 september 2012 Liselotte Schäfer Elinder 33
Åtgärder på samhällsnivå –
utförs av någon (offentlig) samhällsaktör
1. Insatser och strategier som bygger på politiska
beslut på nationell eller internationell nivå
- Aktör: Myndigheter och större organisationer
2. Program, projekt och insatser som äger rum i
lokalsamhället
- Aktör: Kommuner, länsstyrelser och
frivilligorganisationer
3. Insatser på grupp- och individnivå
- Aktör: Landsting genom hälso- och sjukvården
27 september 2012 Liselotte Schäfer Elinder 34
Folkhälsopolitisk rapport 2010 (FHI)
Politiska beslut på nationell eller internationell nivå
Initiera myndighetssamverkan för att utveckla den
fysiska miljön i syfte att öka befolkningens fysiska
aktivitet.
Fastställa de nationella rekommendationerna för
fysisk aktivitet.
Öka kunskapen om fysisk aktivitet och hälsa hos
vård- och skolpersonal samt studenter på
grundutbildningarna
Fortsätter…
27 september 2012 Liselotte Schäfer Elinder 35
Folkhälsopolitisk rapport 2010 (FHI)
Insatser som äger rum i lokalsamhället
Stödja kommunernas arbete för att öka barns
fysiska aktivitet i skolan
Initiera en landsomfattande insats för att öka aktiv
transport till och från arbetet utifrån en norsk modell
Insatser på grupp- och individnivå
Ge fler anställda möjlighet att träna på arbetstid för
att öka fysiska aktiviteten i befolkningen.
Öka förskrivningarna av FaR® genom att
intensifiera utbildningsinsatser riktad till berörd
personal inom hälso- och sjukvården
Barn och ungdom
Idrott är i särklass den största fritidsaktiviteten. En majoritet av
barn och ungdomar över sju år deltar i organiserad
idrottsverksamhet. Idrotten spelar därmed en viktig roll i många
barns uppväxt.
Idrottslyftet
Riksidrottsförbundet har fått 500 miljoner kronor per år
under 2007-2011 för satsningar på idrottens barn- och
ungdomsverksamhet. Huvudinriktningen är att få barn och
ungdomar att börja idrotta och få fler att idrotta längre upp i
åldrarna.
27 september 2012 Liselotte Schäfer Elinder 36
NCD på FN’s toppmöte september 2011
Leaders gather at UN Headquarters for a High-Level
Meeting on Non-Communicable Diseases (NCDs)
De 4 viktigaste kroniska sjukdomarna (NCD) hjärt-
och kärlsjukdom, cancer, kroniska lungsjukdomar och
diabetes tar livet av 60% av alla människor i världen,
och orsaker stor social skada i alla länder, speciellt i
utvecklingsländerna.
Förenta Nationernas toppmöte kring NCD den 19-20
September 2011 utgör en enastående möjlighet för
det internationella samhället att agera mot denna
epidemi, att rädda miljoner liv och förstärka initiativer
i utvecklingsländerna. 27 september 2012 Liselotte Schäfer Elinder 37
Welcome to the United Nations. It's your world.
Internationella initiativ som rör
fysisk aktivitet
•WHO:s globala strategi för mat, fysisk aktivitet &
hälsa från 2004
•WHO:s ”European Charter on counteracting
obesity” från 2006
•WHO:s NCD strategi 2006
•Nordisk handlingsplan – juli 2006
27 september 2012 Liselotte Schäfer Elinder 39
Åtgärder på samhällsnivå –
utförs av någon (offentlig) samhällsaktör
1. Insatser och strategier som bygger på politiska
beslut på nationell eller internationell nivå
- Aktör: Myndigheter och större organisationer
2. Program, projekt och insatser som äger rum i
lokalsamhället
- Aktör: Kommuner, länsstyrelser och
frivilligorganisationer
3. Insatser på grupp- och individnivå
- Aktör: Landsting genom hälso- och sjukvården
40
Skrifter från Statens folkhälsoinstitut
om fysisk planering för fysisk aktivitet
27 september 2012 Liselotte Schäfer Elinder 41
Åtgärder på samhällsnivå –
utförs av någon (offentlig) samhällsaktör
1. Insatser och strategier som bygger på politiska
beslut på nationell eller internationell nivå
- Aktör: Myndigheter och större organisationer
2. Program, projekt och insatser som äger rum i
lokalsamhället
- Aktör: Kommuner, länsstyrelser och
frivilligorganisationer
3. Insatser på grupp- och individnivå
- Aktör: Landsting genom hälso- och sjukvården
27 september 2012 Liselotte Schäfer Elinder 42
Nationella riktlinjer för
sjukdomsförebyggande metoder
inom hälso- och sjukvården tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor
Riktlinjerna berör evidensbaserade metoder för att
förebygga sjukdom genom att stödja förändring av
levnadsvanorna tobaksbruk, riskbruk av alkohol,
otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma
matvanor.
Sammanfattning av åtgärder som SOS
rekommenderar
27 september 2012 43
Kort
rådgivning
Rådgivning Kvalificerad
rådgivning
med med
tillägg uppföljning
Rökning X
Alkohol X
Fysisk
aktivitet
X X
Matvanor X
Hur används samhällets begränsade
resurser på det bästa sättet?
27 september 2012 Liselotte Schäfer Elinder 44
Hur stark är evidensen för vissa insatser?
Vad är evidensbaserat folkhälsoarbete?
27 september 2012 45
”Noggrann, explicit och klok användning av den
bäst tillgängliga kunskapen för att besluta kring
hälsoskydd, sjukdomsförebyggande och
hälsofrämjande i samhället och olika
befolkningsgrupper”
Konceptet började utvecklas under tidigt 1990-tal
inspirerat av rörelsen kring ”evidensbaserad
medicin”
Källa: M. Jenicek, 1997. Journal of Epidemiology and Community Health
Vad är evidens?
Observationsstudier:
Kan analysera samband ej orsakssamband
(hönan eller ägget?)
Experimentella studier:
Kan studera orsakssamband
Evidens sammanfattas i systematiska
kunskapsöversikter 46
Evidensen för samhällsplanering för ökad
fysisk aktivitet är positiv men svag – svårt
att göra välkontrollerade studier!
Pos. samband Neg. samband Faciliteter och utrusning
Grönområden Tät trafik
Trottoarer, stigar Hög kriminalitet
Cykelbanor Nedskräpning
Estetik
Upplevd säkerhet
Affärer och service i närområdet
Hållplats för koll. trafik
Fartgränser
Avstängda gator
Källa: NICE public health guidance 8 2008
Sallis et al. 2009
Tvärsnittsstudie i 11 länder Metod: Enkät som mäter individens upplevda hinder
och möjligheter samt fysisk aktivitet
”Ändringar i den fysiska miljön kan vara
effektiva för att öka fysisk aktivitet, men
multipla miljöförändringar krävs sannolikt för
att få en betydelsefull effekt. Experimentella
studier krävs för att bevisa orsakssamband.”
48
Sammantaget:
Breda samhällsbaserade kampanjer
+ socialt stöd i grupp
+riskfaktor screening
+ miljöförbättringar är effektivt
(Kahn et al. 2002)
49
Systematisk kunskapsöversikt (Dobbins et al. 2009):
School-based physical activity programs for
promoting physical activity and fitness in children
and adolescents aged 6-18
Evidensen är god för att skolbaserade interventioner för fysisk
aktivitet har positiv effekt
Specifika effekter på varighet av fysisk aktivitet, tv tittande, VO2
max, och blodkolesterol
Generellt sett ingen effekt på fysisk aktivitet på fritiden, blodtryck,
BMI eller puls
För att få effekt krävs minst undervisningsmaterial + ändringar i
läroplanen
27 september 2012 Liselotte Schäfer Elinder 50
Evidensen för skatter och
subventioner för att öka fysisk
aktivitet är positiv men svag
- Trängselskatt för bilister
- Subventionerad friskvård
- Subventionerad inträde till anläggningar
- Kommunalt stöd till ungdomsidrott
• Kampanjer– ej effektivt ensamt, dock
medvetandehöjande
• Datorbaserade interventioner -
inkonklusivt
• Måste vara målgruppsanpassad
• Motiverande samtal effektivt för vissa
grupper
Evidens för information & utbildning för
att öka fysisk aktivitet
Evidens för åtgärder inom hälso- och
sjukvården enligt SBU (2006)
Rådgivning till patienter i klinik. Ökad intensitet i
rådgivningen, FaR, tryckt material, stegräknare ger
ökad effekt
Träning i grupp av patienter
Teoribaserade beteendeinterventioner
(Gruppbaserade interventioner och utbildning är
effektivt på kort sikt hos äldre (van der Bij et al. 2002)
27 september 2012 Liselotte Schäfer Elinder 53
Fysisk aktivitet på recept är:
Ett patientcentrerat förhållningssätt
Skriftlig ordination
Baserat på FYSS
Aktivitet på egen hand eller organiserad
Uppföljning
27 september 2012 Liselotte Schäfer Elinder 55
Individanpassad
skriftlig ordination
av fysisk aktivitet
(FHI, 2012)
Fysisk aktivitet på recept är mer än
bara ett recept!
27 september 2012 Liselotte Schäfer Elinder 56
Recept
--------
--------
--------
Motiverande samtal
eller rådgivning?
Typ av aktivitet
Frekvens
Utföraren
Aktiv uppföljning?
Efter hur lång tid?
Faktorer som påverkar effekten av FaR
27 september 2012 Liselotte Schäfer Elinder 57
• Aktivitetsnivå vid början
• Attityd och intresse för fysisk aktivitet
• Socialt stöd
• Samtalet
• Skriftlig ordination och typ av aktivitet
• Tid för träning
• Upplevda positiva hälsoeffekter
Sammanfattningsvis:
Erfarenheterna med FaR är blandade
Sammanfattning
• Samhället bör engagera sig i att främja fysisk aktivitet
och minska stillasittande för att förebygga sjukdomar
och förtida död, social jämlikhet, kostnadseffektivitet och
hållbarhet.
• Samhällsbaserade insatser har stark evidens på
individnivå, gruppnivå, skolnivå, hälsosjukvården.
•Flernivåinterventioner (sektorsövergripande) sannolikt
mest effektiva för att nå utsatta/resurssvaga grupper,
men evidensen för detta är ännu svag. Mer
metodutveckling krävs.