Document

NY

HETER

OM

STÅLB

YG

GN

AD

•N

R3

•2

00

7

Petter Dass museum, Alstahaug, Norge

The New Trade Fair in Milan, Italy

STÅLBYGGNADSDAGENTEMA: 3D – från projektering till montage

25–26 oktober i GöteborgHar du råd att inte delta?

STÅLBYGGNADSINSTITUTETS NYHETER

l BSK 07

l STÅL GÖR DETMÖJLIGT

l EN 1090-2

l SPÄNNANDE GLASTAK

3NR 3 • 2007 • NYHETER OM STÅLBYGGNAD I N N E H Å L L

N Y H E T E R O M S T Å L B Y G G N A D N R 3 2 0 0 7 ● I N N E H Å L L

LEDARE 5

NYHETER I STÅLBYGGNADSBRANSCHEN 6

PRODUKTNYTT 13

REPORTAGE:● STÅLBYGGNADSPROJEKT

Floating Free – Formed Surfaces for the New Trade Fair in Milan 14Hans Schober, Schlaich Bergermann and Partner

Kai Kürschner, Schlaich Bergermann and Partner

● STÅLBYGGNADSPRISET

Papirbredden vinner av Norsk Stålkonstruksjonspris 2007 22Mats Sundin, Contiga

Tomas Furuvik, Hill Statik

● STÅLBYGGNADSPRISET

Svävande Taket – vinnare av Stålbyggnadspriset 2007 24Henrik Rundquist, KHR Rundquist arkitekter

Anders Matson, WSP

● DIMENSIONERING

Brandskydd av stålkonstruktioner – Svävande Taket 27Anders Ranby, Briab – Brand & Riskingenjörerna AB

● STÅLBYGGNADSPROJEKT

Stål gör det möjligt 31

● STÅLBYGGNADSPROJEKT

Petter Dass-Museet på Alstahaug: Petter Dass fra 1707 til 2007 36

● PRODUKTION

EN 1090-2: Den europeiske standard for utførelse av stålkonstruksjoner 39Thore Hagberg, Standard Norge

● MILJÖ

Miljødeklarasjoner av konstruksjonsstål 44Kjetil Myhre, Norsk Stålforbund

Sverre Fossdal, SINTEF Byggforsk

● DIMENSIONERING

Nyheter i reviderad version av BSK 07 48Anders Sjelvgren, Boverket

Göran Alpsten, Stålbyggnadskontroll AB

● 3D I STÅLBYGGANDET

Byggbranschen – en okunnig kassako för hungriga vargar? 52Mats Knutsson, Lasercad Sverige AB

● 3D I STÅLBYGGANDET

BIM och 3D-projektering ger konkurrensfördelar för stålkonstruktioner 55Leif Granholm, Tekla

● DIMENSIONERING

Balkar med hål i livet 58Bernt Johansson, LTU

MEDLEMSFÖRETAG – SVERIGE/NORGE 61

s3 innehåll 07-09-24 13.23 Sida 3

www.outokumpu.com

Outokumpu is an international stainless steelcompany. Our vision is to be the undisputednumber one in stainless, with success basedon operational excellence. Customers in a widerange of industries use our stainless steel andservices worldwide. We are dedicated to helpingour customers gain competitive advantage.

How do you ensure beauty lasts forever?

s5 red + ledare 07-09-24 16.04 Sida 4

NR 3 • 2007 • NYHETER OM STÅLBYGGNADNR 3 • 2007 • NYHETER OM STÅLBYGGNAD

ANSVARIG UTGIVARE:

Björn Uppfeldt,

Tel 08-661 02 54

[email protected]

CHEFREDAKTÖR:

Lars Hamrebjörk,

Tel 070-630 22 17

Fax 08-411 92 26

[email protected]

Norsk redaksjon

Kjetil Myhre,

Tel 67 83 86 61

[email protected]

PRODUCERAS AV:

ConstruEdo AB

Lars Hamrebjörk

Ungdomsvägen 24,

183 65 Täby

Tel 070-630 22 17

www.construedo.se

[email protected]

ANNONSFÖRSÄLJNING:

Migge Sarrión

Tel 08-590 771 50

[email protected]

GRAFISK FORM & LAYOUT:

Annika Lönn

REPRO och TRYCK:

Edita Västra Aros, 2007

ISSN 1404-9414

Omslagsbilder:

Milan Trade Fair

Petter Dass Museum

StålbyggnadsinstitutetBox 27751115 92 StockholmBesöksadress: Banérgatan 54

Tel 08-661 02 80Fax 08-661 03 05e-post: [email protected]: www.sbi.se

För att kvalitetssäkra och styra ett industriellt byggande kostnads-effektivt och mot kortare ledtider krävs att byggindustrin tar eftertillverkningsindustrin och inför 3D-projektering och styrning av till-

lverkning och montage. Tidigare undersökningar har visat att man kansänka kostnaden med 10-20 procent och samtidigt minska byggtiden med30-40 procent genom att projektera i 3D och välja kostnadseffektiva bygg-gdelar i stål. Resultatet blir i det närmaste felfri projektering med möjlig-het att planera och detaljstyra hela byggprocessen, oavsett var man bygg-ger någonstans.

En stor del av Stålbyggnadsdagen, som SBI arrangerar i Göteborg den25 oktober, kommer att handla om just 3D-projektering. Under den år-liga stålbyggnadskonferensen kommer hela kedjan, från projektering viatillverkning till montage, att behandlas genom information och goda ex-empel. Många intressanta talare kommer att medverka. Bland annatkommer Magnus Nilber från FB Engineering att berätta om de fördelarför hela produktionsprocessen som kan uppnås med 3D-teknik och JohnParker, chefskonstruktör på WSP UK, ge ett inspirerande föredrag om sky-skrapeprojekt i London, New York och Mexico. Dessutom kommer Pie-ter Van Grol från holländska Voortman hit för att visa var frontlinjen ligg-ger när det gäller att utnyttja 3D-tekniken i stålbyggandet.

Vår förhoppning är att årets Stålbyggnadsdag ytterligare ska ökamarknadsintresset för materialet. Det finns dock fler än vi som försöker.I Dagens Industri har, som många av er säkert sett, tre debattartiklar pu-blicerats där budskapet är att bostadsbristen kan lösas genom att byggaindustriellt med trä. Tyvärr så har vi inte fått någon replik publice-rad trots flertalet försök. Detta är olyckligt eftersom vi, på mycketgoda grunder, anser att det är stål och inte trä som är det bäst läm-pade materialet för ett industriellt byggande. Anledningarna ärmånga: Inget annat material är ens i närheten av stålprofilernas småmåttoleranser och rakhet vilket är en förutsättning för att oli-ka byggdelar ska passa ihop på byggarbetsplatsen. Inget ann-nat material har heller samma goda förhållande mellan styr-ka och densitet vilket, tillsammans med stålets formbarhet,gör byggelementen lätta, minskar transportkostnader ochförenklar hanteringen på byggplatsen. Dessutom är stål, tillskillnad från trä, ett oorganiskt material och således heltutan risk för svampangrepp.

För att förbättra förutsättningarna för våra medlemm-mar arbetar vi nu aktivt med att göra denna och annan in-formation om stålets fördelar mer känd på marknaden.Som ett led i arbetet har vi nyligen flyttat tyngdpunkten ivår verksamhet från i huvudsak forsknings- och utveck-lingsverksamhet till ett ökat fokus på information, utbildning ochmarknadssupport. Förändringen kommer bland annat resultera iett större utbud av seminarier och kurser samt en förbättrad webb-bplats. Dessutom kommer medlemssidorna på www.sbi.se att för-bättras och vårt nätverk av specialister att byggas ut för att kunnage er den service och det stöd ni förtjänar.

Vi ses i Göteborg!

3D-projektering, en förutsättningför industriellt byggande

Björn Uppfeldtvd, Stålbyggnadsinstitutet

N Y H E T E R O M S T Å L B Y G G N A D N R 3 2 0 0 7 l L E D A R E

5

s5 red + ledare 07-09-24 21.50 Sida 5

N Y H E T E R

� Norsk Forening for Stål-konstrusjoner arrangeradei april en studieresa till detspännande Dubai. Blandannat besökte vi AkersH6-projekt där manbygger nästa generationsoljeborrplattform. Värl-dens högsta byggnad BurjDubai och Palm Jumeirahstod också på programm-met. Burj Dubai passeradei somras Taipei 101 somvärldens högsta byggnad,och då är de ändå långtifrån färdiga! Palm Jumei-rah-projektet bidrar tillDubais planer att utökasin kuststräcka från 7 miltill 1000 mil för att få platsmed fler strandnära turist-bostäder.

6 NR 3 • 2007 • NYHETER OM STÅLBYGGNADN Y H E T E R

Ski Dubai var en lite udda upplevelse. Från 40 grader varmti solen till -4 grader och carvingskidor i skidoverall.

Hela resegruppen samlad inför informationen om Akers H6-projekt.

Studiereise til Dubai 2007

Jumeirah Lake Towers är ett litet nätt projekt där 79 stycken40-våningshus med nästan lika många byggherrar byggs iprincip samtidigt.

I Satwa-området står nybyggda skyskrapor på rad, alla i sinegen stil.

Burj-Al-Arab fotograferad från Midinat Jumeirah-området. Världens enda sju-stjärniga hotel i en byggnad med en mycketspeciell design.

Burj Dubai ska när den är färdig vara över800 meter hög enligt uppgift. När vi vardär så var stommen uppe på 430m. Bostä-der, kontor och hotell omgivet av världensstörsta köpcentrum.

Det gäller att skydda sigmot hettan när impone-rande mängder stål svetsassamman till pontondelarnatill Akers H6-projekt.

Redaktörens rutal Här får du ännu ett väl-matat nummer av tid-ningen Stålbyggnaden idin hand. Läs den och in-spireras eller ta till dig nykunskap du hittar i någon

av artiklarna. Här finns båda matnyttig information om dimensioneringsregleroch hur stålkonstruktioner ska hanteraspå rätt sätt samt inspirerande artiklarsom visar hur man på olika håll har utnyttjat stål för att åstadkomma vackra och funktionella byggnader. Trevlig läsning!

Lars Hamrebjörk

Redaktör för tidningen Stålbyggnad Foto

: Lar

s H

amre

björ

kFo

to: L

ars

Ham

rebj

örk

Foto

: Lar

s H

amre

björ

k

Foto

: Ing

e B

erti

n A

lmel

and

Foto

: Ing

e B

erti

n A

lmel

and

Foto

: Lar

s H

amre

björ

kFo

to: L

ars

Ham

rebj

örk

s6-12 nyheter 07-09-25 10.41 Sida 6

Kellve Bulkteknik är Skandinaviens största producent och leverantör av kompletta, behovs anpassade lösningar för torra bulkmaterial. Företaget tar ett helhetsåtagande för hela projekt, från projek tering till färdig anläggning.

Just nu är Kellve Bulkteknik inne i en kraftig tillväxtfas. För att öka tidseffektiviteten och förbättra resurs användningen sam-arbetar man med BE Group, som tidigare hette Bröderna Edstrand. Med ett skräddarsytt sortiment av förbearbetade produkter som levereras direkt till produktionsplatsen harBE Group under en lång tid hjälpt Kellve Bulkteknik att spara tid och pengar och göra bättre affärer.

Den 15 april 2007 bytte Bröderna Edstrand namn till BE Groupoch förenades tillsammans med nio andra marknadsbolag under ett varumärke – BE Group.

För Kellve Bulkteknik och våra andra kunder innebär det ytterligare fördelar. Det skapar en stark konkurrenskraft och ger oss bättre förutsättningar att även i framtiden kunna vara det bästa alternativet för alla våra kunder. Det ligger en enorm styrka i att verka samordnat. Upptäck den med oss. Be stronger with BE.

www.begroup.se

ÄNNU STÖRREBESPARINGAR.

Claes Lindqvist,Logistikchef, Kellve Bulkteknik.

Hilanders

s6-12 nyheter 07-09-24 17.13 Sida 7

N Y H E T E RN Y H E T E R


European Steel Design Award tillSvävande Taket● DEM-Verk Mek AB,WSP, KHR Rundquist arki-tekter och Svenska Bostä-der tog den 13 septemberemot det prestigefylldaEuropean Steel DesignAward för sin medverkan iprojektet Svävande Taket,Vällingby Centrum iStockholm. EuropeanSteel Design Award delasut vart annat år av denEuropeiska stålbyggnads-organisationen ECCS därStålbyggnadsinstitutet,SBI, är den svenska repre-sentanten. 18 andra pro-jekt runt om i Europa be-lönades samtidigt för att

de visar på en enaståendegod arkitektur i stål. Blanddessa projekt kan nämnasSimone-de-Beauvoirbron iParis, den nya terminal-byggnaden på Barajas-flygplatsen i Madrid ochCenter Paul Klee av RenzoPiano i Bern. Påwww.steelconstruct.com(ECCS) finns det bilder påsamtliga belönade projekt.

Stålpris til Papirbredden● Lisbeth Halseth ogSvein Dybvik fra LPO Ar-kitektur og Design ogBjørn Holm fra Papir-bredden Eiendom mottokunder en høytidelig sere-moni i Luxembourg ECCS´

European Steel DesignAwards 2007 for byggetPapirbredden i Drammen.Til sammen 19 prosjekterfra hele Europa ble hedretmed hver sin stålpris. Forarbeidet med Papirbredd-den ble det også delt utpris til rådgivende ingeniørsom var Hill Statik AB fraSverige og til stålentrepre-nør Contiga AB, også fraSverige. I begrunnelsenfor tildelingen heter detbl. a.: ”Den tradisjonellestålkonstruksjonen medsøyler, hattebjelker ogslanke dekker muliggjørstor fleksibilitet så vel somet interessant interiør-messig atrium med åpenutsikt til elva.”

Kjetil Myhre ny President i ECCS ● På ECCS (The European Conven-tion for Constructional Steelwork) sittårsmøte i Chamber of Commerce,Luxembourg, 14 september, ble dag-lig leder i Norsk Stålforbund, KjetilMyhre, utnevnt til ny ECCS Presidentog Johan Delriu Real, Technical Architect ved University of Barcelona,ble utnevnt til ny Vice President forperioden 2007–2008. ECCS Mee-tings 2008 vil bli avholdt i Ålesund iNorge 18–19 september neste år.

Nyutnämnd professor specialist på samverkan● Peter Collin, civ ing SVR Lu86 har utsetts till professor i konstruk-tionsteknik med inriktning mot sam-verkanskonstruktioner vid LuleåTekniska Universitet där han 1991disputerade i ämnet stålbyggnad. Peter är även ansvarig för teknik-området Bro/Anläggning inomRamböll Sverige.

Projektgruppen för Svävande Taket flankerade av Ernest Hendrickx och Bertrand Lemoine från ECCS vid prisutdelningen i Luxemburg.Foto: Lars Hamrebjörk

Peter Collin Projektgruppen för Papirbredden flankerade av Ernest Hendrickx och Bertrand Lemoinefrån ECCS vid prisutdelningen i Luxemburg. Foto: Kjetil Myhre

s6-12 nyheter 07-09-24 17.14 Sida 8

ÄVEN DEN MEST OVANLIGA KONSTRUKTIONÄR FÖR OSS EN VANLIG DAG PÅ JOBBETDet spektakulära modevaruhuset i Vällingby har en stomme av stål. Trots den krävande arkitekturen och en mycket speciell konstruktion har materialbehovet kunnat lösas med standardkomponenter. Genom att på ett tidigt stadium involvera Tibnor i projekteringen har Contiga säkrat materialbehovet. Det var ingen svår utmaning för Tibnor. Vi har alltid marknadens mest kompletta sortiment av stål och metaller på lager. www.tibnor.se

Modehuset är ritat av Wingårdh Arkitektkontor AB

s6-12 nyheter 07-09-24 17.14 Sida 9

N Y H E T E R


Stålpris till Ruukki● Ruukki belönades medEuropean Steel DesignAward för sin innovativaanvändning av stålkon-struktioner i Kamppi Center, Finland. Ruukki levererade, antingen di-rekt eller genom partner,ytterväggspaneler, fasad-kassetter och stålkon-struktioner till affärs-planet.

Nya tunnplåts-normen● Den nya ”Tunnplåts-normen” EN 1993-1-3medför vissa förändringari jämförelse med densvenska TunnplåtsnormenStBK-N5 från 1979. Professor Torsten Höglundvid KTH har skrivit en

samman-ställningav skill-nadernamellanden gam-la ochden nyanormen

som går att läsa påwww.eurokoder.se (Euro-kodNytt nr 3). SBI har ny-ligen publicerat en hand-bok inom området – Attkonstruera med stål, Mo-dul 7: Kallformade profiler– som är ett eurokodan-passat, närmast heltäck-ande läromedel. Modul 7kan beställas från SBI,www.sbi.se eller 08-661 02 80.

Guide för utmatt-ningsdimensione-ring av svetsadebrodetaljer i stål.● Livslängden hos järn-vägsbroar av stål bestämsi många fall av deras ut-mattningshållfasthet. Imånga fall råder dessutomen viss osäkerhet om hurolika förband och infäst-ningar i stålbroar ska de-taljutformas för att en bra

utmatt-nings-hållfast-het skaerhållas.Vägver-ket ochBanver-ket hardärför

finansierat ett forsknings-projekt på Chalmers pådetta område med TeknDr Mohammad Al-Emranisom projektledare. Syftetmed projektet är att tafram bättre underlag ochtydligare regler för dimen-sionering och analys av ut-mattningshållfastheten hosolika detaljer i stålbroar.

Brobyggare blir del av Ruukki● Skandinaviens ledandeleverantör av stålbroar,Scanbridge, har förvärvatsav Ruukki. Förvärvet stär-ker Ruukkis kompetensoch leveranskapacitet in-om brobyggnation. I ochmed företagsköpet kanRuukki erbjuda omfatt-tande brokonstruktioner i alla nordiska länder.Scanbridge i norska Sand-nessjøen har levereratstålbroar sedan 1975. Mer att läsa finns i Ruukk-kis kundtidning Inline nr2/2007, www.inline.fi

Dansk kontor tegnerny Holmenkollbakke● Julien de Smedt Archi-tects fra København vantmed utkastet ”Nye Hol-menkollen fyr – extendingtradition”. Snøhetta tok

andreplassen. Den nyehoppbakken vil få ensammenhengende fag-verkkonstruksjon i stål,som både utgjør det ut-kragede ovarennet ogsom splittes i to “armer”som utgjør vindskjerming-en og avslutningen/inn-rammingen av tribunenepå begge sider. Arkitekte-ne foreslår å kle fagverketmed transparente el. opa-ke plater. www.arkitekt-nytt.no, ”konkurranser”.

Alucrom förvärvar HYAB● Alucrom har förvärvatsamtliga aktier i familjeäg-da Hässleholms Ytbe-handlings AB (HYAB). HYAB har 12 anställda ochutför kontraktsmålning iden toppmoderna Hässle-holmsanläggningen åtfrämst tillverkningsin-dustrin och fordonsin-dustrin. HYAB kommer attdrivas vidare som dotter-bolag till Alucrom menunder eget namn.

Unika bilder för bedömning av rostgrader● För bästa rostskydd be-höver ytan vara ren innanbehandling. Men när ärdet rent nog? Nu kommeren ny utgåva av Rostgrad-boken från SIS Förlag. Boken beskriver fyra nivå-er av rost och innehållerunika bilder som under-lättar bedömning avunderlaget och val av rengöringsmetoder. Bokenkan beställas på ww.sis.se.

Isak J. Iversen mottok ECCS´ studentpris● Isak Johan Iversen ved Arki-tekt- og designhøgskolen i Oslo(AHO) mottok under en høytideligseremoni i Luxembourg ECCS´ Ar-chitecture Student Awards 2007for arbeidet ”Ny bro over Dramm-menselva”. Til sammen 7 student-priser fra hele Europa ble tildelt.Denne prisen utgis annethvert årav European Convention for Con-structional Steelwork, ECCS.

Mathias Lundin ny VD för Svetskommissionen● Den 29 augusti tillträdde Mathi-as Lundin tjänsten som VD för

Svetskomm-missionen.Han tar överefter Lars Jo-hansson, somvarit VD se-dan 2001.Mathias Lun-din kom till

Svetskommiss-sionen 1997 ef-

ter forskarstudier i svetsteknologipå KTH, och har bland annat an-svarat för områdena standardise-ring, miljö, hälsa och säkerhet in-om svetsområdet.

Modul 7

Holmenkollen

Kamppi

Från prisutdelningen Foto: Lars Hamrebjörk

Mathias Lundin

MohammadAl-Emrani

s6-12 nyheter 07-09-24 17.14 Sida 10

Norsk Stål har 184 års erfaring med bruk av stål i Norsk industri.

En nyttig erfaring du som kunde har tilgang til. Vi er stolte av å kunne ha

noen av de dyktigste medarbeiderne innen faget. Det skal alltid være

lønnsomt å velge Norsk Stål som samarbeidspartner.

Uten Norsk Stål stopper Norge.

Norsk Stål leverer stål og metaller fra grunn til tak innen bygg og anlegg.

Vi er en seriøs leverandør til offshore, skips– og mekanisk industri. Vi er

en pålitelig partner til noen av de største byggeplassene i Norge, men også

en engasjert leverandør til mindre bedrifter.

Besøk oss på vår stand på Norsk Ståldag 18. oktober.

184 års erfaring.

Samarbeid som aldri ruster

s6-12 nyheter 07-09-24 17.14 Sida 11

N Y H E T E R

INNAN JAG BÖRJADE på SBIjobbade jag i huvudsak medstålkonstruktioner som kon-struktör i sex år. Mot slutet avmin anställning var min roll iprojekten som uppdragsansva-rig och jag hann leda ett antalindustriprojekt innan jag be-stämde mig för att gå vidare. Igrunden är jag civilingenjör V

med ett stort intresse för stålsom konstruktionsmaterial.

Vad gör du om dagarna?Det är svårt att säga hur envanlig dag ser ut eftersom detofta varierar väldigt, men denkanske börjar med ett möte ien planeringsgrupp för ett se-minarium. Efter mötet påbörjar

man en artikel som ska publi-ceras i någon tidning ochklockan två ringer ett med-lemsföretag med en klurigkonstruktionsfråga som de villha svar på. Kan man inte svarapå en gång får man göra liteefterforskningar innan mankan ringa tillbaka och ge ettsvar. Sen är det bara att fort-sätta med artikeln för att för-söka få den klar innan denmåste levereras till layout föratt sedan gå till tryck. Nästadag kanske man åker till Bryss-sel på ett projektmöte och da-gen efter det fortsätter manjobba i något av de projektman är inblandad i.

Vad är det bästa med attjobba på SBI?Det är de varierande arbets-uppgifterna tillsammans medde oerhörda utvecklingsmöjlig-heterna. Jag menar att få arbe-ta med de specialister somfinns i SBI:s nätverk är ettoöverträffat sätt att snabbt in-hämta egen kunskap. Tänk digsjälv att sitta i ett möte medsex-sju av de främsta stålspeci-alisterna i Europa och diskuteranya hjälpmedel för att lära sigdimensionera enligt Eurokoden

eller bättre branddimensione-ringsregler. Att sedan kommahem och sprida den kunskapman inhämtat genom att pla-nera och genomföra seminariereller kurser är väldigt tillfred-ställande.

Varför sökte du dig till SBI?Just för att snabbt kunna ut-veckla min teoretiska kompe-tens. Dessutom har jag alltidvarit intresserad av stål sombyggmaterial. Jag kände ocksåatt jag ville ha ett jobb medmycket kontakter både natio-nellt och internationellt.

Vilken är den största utmaningen du ser framfördig just nu?Det är att lyckas genomföraalla goda idéer som initialtkommer från våra medlemmar.Det kan till exempel handla omatt hitta finansiering till ochgenomföra en uppdatering avDetaljhandboken till att plane-ra ett seminarium.

Införandet av Eurokoder ärnog det som i branschen sessom den största utmaningenframöver och här måste vi hitt-ta vägar för att underlätta detså mycket som möjligt.


Stålbyggnadsinstitutet söker Civilingenjör VStålbyggnadsinstitutet är en fristående organisation med syfte att informera, utbilda och förse marknaden med tekniska hjälpmedel föratt säkerställa ett effektivt användande av stål i konstruktioner ochbyggsystem. Detta bidrar till ett ökat stålanvändande och skapardärmed förutsättningar för ökad konkurrenskraft för institutets intressenter. Verksamheten finansieras genom Stiftelsen Svensk Stålbyggnadsforskning samt nationella och internationella forsk-ningsfinansiärer.

Arbetsuppgifterna består i att:� planera och genomföra seminarier och kurser� ge marknadssupport till våra medlemsföretag � leda och genomföra forsknings/utvecklingsprojekt

Vi söker dig som: � har erfarenhet av konstruktionsarbete � vill bredda, fördjupa och sprida din kunskap om stålkonstruktioner� obehindrat talar och skriver svenska och engelska

Vi tror att du är civilingenjör eller motsvarande, har lätt för att samarbetaoch trivs med utvecklande utmaningar. Har du dessutom ett intresse försvetsning och målning av stålkonstruktioner är det meriterande.

Kontakta VD Björn Uppfeldt på tel 08-661 02 54 för ytterligare information. Se även www.sbi.se

Din ansökan sänds till Stålbyggnadsinstitutet, Box 27751, SE-115 92 Stockholm eller med e-post till [email protected] senast den 22 oktober 2007.

SKULLE DET HÄR KUNNA VARA DU?

VILL DU ARBETA MED OSS?

Vill du ta över det här skrivbordet?

s6-12 nyheter 07-09-25 16.38 Sida 12

P R O D U K T N Y T T

sammans med ett sorti-ment av hörn, pilastraroch beslag ger väldigamöjligheter av olika alter-nativa fasadlösningar.

Designprofilerna leve-reras objektstyrda för så-väl horisontell som vertikalmontering, och levererasmed alla tillbehör i ettkompletta paket. Fasad-produkterna kan även le-vereras färdigmonteradefrån fabrik på våra vägg-elementsystem.

Design är inget självän-damål utan syftet är attskapa mervärden genomen medveten formgivning.Hos Ruukki finns ettverkligt intresse och kun-nande när det gäller de-sign och fasadlösningar.Genom åren har vi ut-vecklat åtskilliga heltäck-

ande fasad- och design-koncept. Målet är attskapa designprofiler sombåde är estetiskt tillta-lande med eget uttryckoch samtidigt en högkva-litativ lösning. �

Tunnare, starkareoch tjockare SSAB Tunnplåt lanserar nuDocol Hard, en serieavancerade höghållfastakallvalsade stål med olikakombinationer av egen-skaper. Docol Hard kom-binerar hållfasthet ochtjocklek på ett sätt somger konstruktörer helt nyamöjligheter till produktut-veckling. Nyckeln till denya stålens egenskaperligger i en extra härdningsom sker genom en speci-ell valsningsprocess.

Docol Hard 450Y-750Ykännetecknas av att de ärmycket tunna, 0,28-1,0millimeter. Nästa grupp avDocol Hard tillverkas medhögre sträckgränser, 850-1000 MPa, och i tjockaredimensioner, mellan 1,5och fyra millimeter. Slutli-gen tillverkas Docol Hard

även i de allra högsta håll-fasthetsnivåer som finnsmed brottgränser mellan1500 och 1700 MPa.Dessa stål tillhör de star-kaste och hårdaste i värl-den och produceras i 0,42till 1,92 millimeters tjock-lek. �

Världens första höghållfasta stål för rullformningSSAB Tunnplåt har ut-vecklat Docol Roll, som ärvärldens första avance-rade höghållfasta stål an-passat för rullformning.Stålet finns i två hållfast-hetsklasser och kan for-mas med mycket snävaradier. Det nya kallvalsadeavancerade höghållfastarullformningsstålet DocolRoll kännetecknas av högsträckgräns, god formsta-bilitet efter rullformningoch möjlighet att formasmed snäva radier. Stålettillverkas i två hållfast-hetsklasser, Docol Roll 800med en brottgräns på 800MPa och Docol Roll 1000med 1000 MPa. Förutomhög brottgräns har DocolRoll även hög sträckgränsoch skillnaden mellansträck- och brottgräns ärliten. Detta är en förkla-ring till materialets godarullformningsegenskaper.Resultatet blir formstabilaoch plana profiler med lå-ga spänningsskillnader itvärsnittet. �

13NR 3 • 2007 • NYHETER OM STÅLBYGGNAD P R O D U K T N Y T T

Nya uttryckssätt för fasader Ruukkis kollektion av de-signprofiler utökas medfyra nya varianter, ochsom i hög grad skiljer sigfrån vad som tidigare ex-isterat på marknaden. Defyra nya designprofilernakommer att utgöra ettspännande komplementtill ett redan brett design-sortiment. I designsorti-mentet ryms såväl den enklaste minimalism somett rikare formspråk. De-signprofilerna har ett stortapplikationsområde ochkan passa såväl till kom-mersiella, offentliga, in-dustriella byggnader såvältill bostadshus eller vid renoveringssammanhang.

Det breda sortimentetav designprofiler, kulöreroch olika material till-

s12-13 PROD NYTT 07-09-25 14.55 Sida 13

14 NR 3 • 2007 • NYHETER OM STÅLBYGGNADS T Å L B Y G G N A D S P R O J E K T

The connecting links between

the exhibition pavilions of the new

trade fair in Milan are mostly

covered by innovative steel-

glass-structures which are

very attractive from the

architectural point of view.

At the main entrance the

‘Logo’ arises: A double-

curved free-formed surface,

which ascends in the sky like a

volcano. With a height of 37 m

this structure will be recognized

from afar as the new fair’s

landmark.

Dr.-Ing. Hans Schober,

Dr.-Ing. Kai Kürschner,

Schlaich Bergermann and Partner

Floating FreeFormed Surfaces for the New

▲

Photo: Paolo Riolzi

s14-20 Milano 07-09-24 17.17 Sida 14

15NR 3 • 2007 • NYHETER OM STÅLBYGGNAD S T Å L B Y G G N A D S P R O J E K T

Trade Fair in Milan

s14-20 Milano 07-09-24 17.17 Sida 15


➤

Logo: The Landmark of the New Trade FairAt the south entrance, the doubly curvedLogo undulates like a sine wave and co-vers the entrance hall, leading the visitorfirst to the Vela-roof (fig. 5). It is 22 to37 m wide and 119 m long. Like a tallvolcano, the structure soars from 0 m upto 37 m thus being easily recognizedfrom afar as the symbol of the new tradefair. The plane non-curved region of theroof is located at approximately 10 mheight. The glass- and aluminium-cladd-ding placed on the steel structures coversa total of 4.300 m?.

▲

A1.300 m long and 30 m widefree-formed glass roof, the so-called ‘Vela’, links the individual

exhibition halls together along the mainaxis of the trade fair and absorbs the ne-arby Alps in its architectural design. Pri-mary with the “Logo” this paper speci-fies, besides the overall architectural con-cept, mainly the basic principles for thedevelopment of the grid topology andthe characteristics of the structuralsystem of the arbitrary curved free-for-med surfaces [1].

Design and Development ConceptTo the Northwest of Milan, a new futu-ristic trade fair based on the overall de-sign and the master plan by the Italianarchitect Massimiliano Fuksas has beendeveloped and was inaugurated in April2005 (fig. 1) providing a area equal toaround 345.000 m?. The eight exhibi-tion halls are connected by a 1.3 kmlong roof called “Vela” (Italian for sail)reflecting the nearby Alpine landscape,see fig. 2. An additional eye-catcher isthe so-called “Logo” situated at themain entrance.

Vela: The “Open Kilometer”The Vela-roof (figs. 2, 3, and 4), a free-form and only partially doubly curvedroof, spans the linear east-west-passageat an average height of approximately 16m and shows a width between 32 and 41m. Generally, the steel-glass-roof rests ontree-columns, but is sometimes suppor-ted with its full or half volcano forms, orin some cases, supported by the buil-dings underneath. This results in a heightprofile ranging from 0 to 26 m. The gla-zing, placed directly on the steel structu-re (line supports for gravity and pointsupports for wind suction) and covering46.300 m?, emphasizes the lightness ofthe structure which seems to hover abo-ve smaller structural units creating a vi-sual impact similar to a sail or cloud.

Fig. 1. New trade fair

in Milan at a glance.

Fig. 3.Southern side view of the free-formedVela-surface (without mesh, without columns).

Fig. 5. Logo-roof at the south entrance

(exterior view).

Midway of Roof

West Entrance

s14-20 Milano 07-09-24 17.18 Sida 16

S T Å L B Y G G N A D S P R O J E K TNR 3 • 2007 • NYHETER OM STÅLBYGGNAD 17

Fig. 2. Vela-roof (Studio Fuksas)

Fig. 4. Vela-roof at the east entrance (exterior and interior view).

East Entrance

Midway of Roof

s14-20 Milano 07-09-24 17.18 Sida 17


From the Freedom of Form to a Load-Bearing Grid StructureThe free-formed surfaces designed by thearchitect incorporate the neighboringAlps into the overall shape of the sculp-tural roofs. Like the natural landscape,the geometry is neither repetitive nor de-scribed by mathematical algorithms orderived from typical structural form fin-ding. These characteristics and the tre-mendous dimensions of the structure re-quired a tailor-made approach for thedevelopment of both the grid topologyand the structure itself.

The main task of our consultancy, incooperation with Mero-TSK, entailed thedevelopment of an efficient mesh systemand the development of a lightweightstructure that could meet the high econo-mic and aesthetic requirements.

In general, the roof surfaces are defi-ned by a very complex spatial geometry,which contains planar regions as well as

➤ sections with single or double curvature,for which the curvature could be eithersynclastic or anticlastic. The preferredchoice for the planar regions is aquadrangular mesh arranged diagonall-ly to satisfy mainly architectural aspects.For the Logo this basic grid pattern con-sists of even squared meshes, with 2.7 mlong diagonals and 1.91 m long bars.For the Vela the meshes are rhombic, thediagonals are 2.7 m and 2.25 m in lengthand the bars 1.76 m long.

In the transition from the nearly planarto the curved regions, the out of planetwisting of the quadrangular mesh unitsbegins to exceed the limit for glazing, thusnecessitating the division of the mesh intotriangular units. Triangular mesh elementsare always planar and are created by in-troducing diagonals (fig. 6). The develop-ment of triangular meshes in double-cur-ved regions also helps to transform thestructure into a shell-like structure.

Development of a Floating StructureThe main objective in the development ofthe meshes was the transformation of thequadrilateral grid in the non-curved re-gions into a triangular grid in the curvedregions. The necessity of a homogenousand floating transition leads to a basicprinciple for generating the grid: The app-pearance of the grid should reflect the flowof force and thus correspond to the indi-vidual form!

For example, in regions where the flatroof seems to float in a dynamic spiralmotion to the ground the generated gridstructure should also reflect this move-ment. Here the bars should be alignedcontinuously without any significant kinksor gaps (fig. 7). In addition to purelyaesthetic features structural and manufac-turing aspects, such as the range of barlengths and the range of angles of the pa-nels, had to be taken consideration in thegeneration of the mesh.

s14-20 Milano 07-09-24 17.18 Sida 18

➤

In the flat and nearly non-curved re-gions of the roof the basic mesh pattern,situated in a global horizontal plane isprojected vertically onto the surface (fig.8). In the curved regions such as the half-volcanoes a vertical projection is obvious-ly not sufficient. In these regions the pro-jected mesh is replaced by an iterativelygenerated mesh pattern (fig. 9).

The main challenge in the curved re-gions is to generate a very smooth andhomogenous mesh for a surface that ismuch larger than its horizontal projectionwhile using the same number of bars andwithout significantly increasing the lengthof the bars. In particular the meshing ofthe full-volcanoes – especially in case ofthe Logo-roof with two side-by-side full-volcanoes (fig. 10) – is much more diffi-cult than for half-volcanoes because ofmissing lateral edges.A. Introduction and division of longitu-

dinal lines

B. Introduction and division of transverse lines

C. Iteration of a and b D. Completed mesh

Meshes with 18.000 Nodes and 42.000 BarsThe grid is made of approximately 16.500nodes and 38.000 bars for the Vela-roofand of approximately 1.500 nodes and

3.800 bars for the Logo-roof. All structu-ral elements such as nodes, bars and pa-nes have a variable geometry, resulting ina rather sophisticated manufacturing andassembling procedure.

Both roofs have welded T-cross-sec-tions as main bars with webs oriented per-pendicular to the roof surface. Since theflanges are at least 60 mm wide, they pro-vide sufficient width for the linear supportof the glazing units. These panes are clam-ped in points along their edges to counte-ract wind suction.

The diagonal bars in the curved regionsof the Vela-roof are square hollow sec-tions, while in the case of the Logo-roof,they are welded T-profiles – like the mainbars – with their height ranging from 80to 350 mm. Usually the width of the flang-es has to be increased from 80 up to 160mm to provide the required lateral stabi-lity against buckling.

Main and diagonal bars of the roof tall-

S T Å L B Y G G N A D S P R O J E K TNR 3 • 2007 • NYHETER OM STÅLBYGGNAD 19

Fig. 5. Logo-roof at the south entrance (interior view).

Fig. 6. Devisionof thequadrang-ular gridin triang-ular unitsby intro-ducing diagonalbars.

Fig. 7. Floating grid structure (left: Vela,right: Logo)

s14-20 Milano 07-09-24 17.18 Sida 19


ler than 160 mm enter dual nodes fromMero-TSK (fig. 11), which are generallybolted but in special cases welded [2]. Di-viding the nodes into two so-called node-dishes provides joints with high bendingcapacity and rigidity. For the some roof re-gions of the Logo with bars less high than160 mm, only singular nodes are used.These nodes are designed as pipes inste-ad of dishes. However, to provide the no-des with sufficient load bearing capacityand stiffness, the wall thickness is increa-sed accordingly. These nodes are produ-ced from identical forged blanks usingCNC milling machines.

For the drainage of the nearly non-cur-ved regions of the Vela-roof a hypar-typerise is placed close to a support allowingthe water to run off through the two inn-ner branches of the tree-columns. Thecamber is designed to ensure adequate slo-pe for drainage even under full load de-flections. In the flat region of the Logo-roof, the water drains towards the edges.

Summary and Future ProspectsFor the free-form roofs of the new tradefair in Milan extensive investigations intothe development of efficient mesh proce-dures, form-finding, and global stabilityhave been carried out. These studies haveled to very sleek steel-glass-structures, notonly from an architectural but also from astructural point of view. This innovativeproject illustrates that the very complexspatial geometry of the surface leads notonly to very sophisticated structural ana-lysis but also to several, completely newchallenges with respect to the detailing, themanufacturing and the assembling processthat have to be successfully resolved duringdesign and realization.

In this project, the efficiency in the de-sign of the nodes meant that a wide rangeof horizontal, vertical, and twisting anglesdefined by the entering materialized barscan be borne by only one principle nodedetail for thousands of different situations.In this context sophisticated CAD soft-ware for solid modelling like for exampleCATIA V5 can be very powerful and cantremendously support an engineer to vi-sualize upcoming challenges and at last tosolve them. This is one of the reasons whyour consultancy, which mainly works inthe field of spatial structures, has recent-ly integrated the software CATIA V5 inthe daily engineering process.

In particular in projects with very com-plex spatial geometry this software helpsto create a digital model which can repre-sent an ideal platform for the paperless ex-change of information between all plann-

ners who may be distributed all over theworld. Not only the consultants but alsolarge companies in the field of steel, fa-çades and concrete have already startedworking with solid modelling softwaretools which were initially developed foraircraft and automotive industry. This is a

big step forward in terms of the generalapproach of transferring the architect’sand engineer’s ideas more directly into aspatial structure and opens up great po-tential for all participants in the buildingprocess, thereby creating a plethora ofnew design possibilities. ❏

ReferencesSCHOBER H., KÜRSCHNER K.,JUNGJOHANN H.: “Neue MesseMailand – Netzstruktur und Tragver-halten einer Freiformfläche”, Stahl-bau 73 (2004), H. 8, pp. 541-551.STEPHAN S., SÁNCHEZ-ALVAREZ J.,KNEBEL K., “Stabwerke auf Frei-formflächen”, Stahlbau 73 (2004),H. 8, S. 562-572

... and down volcanoes.

Fig. 11. Principal geometryof nodes by Mero-TSK(above, left: dual; right:singular) [2]

➤

Fig. 9. Basic principle for the meshing of half-volcanoes.

Fig. 8. Meshing principle in typical partof Vela-roof.

Fig. 10.Meshedsurface ofLogo-roofwith upsi-de up ...

s14-20 Milano 07-09-24 17.18 Sida 20

STÅL INFRIAR VISIONEN

s14-20 Milano 07-09-24 17.18 Sida 21

NR 3 • 2007 • NYHETER OM STÅLBYGGNADS T Å L B Y G G N A D S P R I S E T

Stommen består av bjälklagsinte-grerade stålbalkar som i huvudsakbärs av stålpelare och betongvägg-

gar. Väggarna utgör tillsammans med envindbock av stål stabilisering för vindlasteroch snedställning. Så långt är det en kon-ventionell prefabricerad stomme. Det somsärskiljer denna från normala stommar ärfrämst fyra saker.

–Bjälklagen in mot ljusgården täckerstörre och större del av ytan för varje vå-ning man kommer upp i huset. De ytter-sta balkarna fått en hylla som tillsammansmed huvudbalken utgör en vridstyv låd-

balk som bär bjälklaget utan att det för-ankras eller stämpas vid montage.

–Taket i ljusgården utgörs nästan heltav glas. Bärningen för det har olika spänn-nvidd och höga krav på deformationer.Primärbalken är som längst 16meter ochskundärstålet är endast 4m. Utmaningenhar legat i att hitta stål som har samma ut-böjning för givna laster.

–Den utkragande delen mot älven be-står av fristående ramar varav några ärstabiliserade med invändiga fackverk föratt klara vindlasterna. Ramarna är mo-mentstyva i sina knutpunkter och saknarhelt strävor och diagonalstag. Här harproblemet varit att klara upplagsreaktio-ner, moment i knutpunkter och deforma-tioner. Temporära snedstag har använtsvid montage för att minska deformatio-nerna av egentyngd. Dessa har demonte-rats först efter det att övriga huset foggju-tits i samtliga plan.

–Sist men inte minst kan nämnas det

runda taket i översta planet. För att klaradet med utan extra pelare och avväxlings-balkar har en samverkanskonstruktionmed knäckt underliggande stålbalk, mass-siva betongbjälklag och dragstag av platt-stål använts. Den knäckta balken är intevridstyv i sig utan har vridningsförhindratsgenom att sammansvetsa dess ovansidamed undersidan på det massiva betong-bjälklaget och använda det som en tryck-sträva. Dragkrafterna tas i ett plattstålsom svetsas till bjälklagtet ovansida ochförankras i intilliggande bjälklagsplattor.

SSttåållssttoommmmeeStålstommen är producerad (förtillver-kad) i sin helhet i Contigas verkstad iNorrtälje. Balkarna är till huvudsak avvåra hattprofiler NSB/NSQ balk samtytterkantbalkar av NSC (kallformad U-profil). Men även HE-profiler har nytt-jats. Pelare och fackverk består avVKR/KKR profiler. Merparten av allt

22

Papirbredden vinner av Norsk Stålkonstruksjonspris 2007

Norsk Stålforbund og Norsk Forening for Stålkonstruk-

sjoner deler hvert annet år ut Norsk Stålkonstruksjonspris.

Prisen er ment å oppmuntre til anvendelse av stål og gi

opphav til nye idéer og inspirerende løsninger. Norsk

Stålkonstruksjonspris 2007 tildeles Drammens nye

kunnskapspark, Papirbredden. Papirbredden tildeles

dessutom ECCS Steel Design Award 2007

Tomas Furuvik,

Hill Statik

Mats Sundin,

Contiga

S T Å L B Y G G N A D S P R I S E T

Byggherre: Papirbredden Eiendom ASArkitekt: LPO Arkitektur og Design ASRådgivende ingeniør: Hill Statik ABStålentreprenør: Contiga AB485 ton stål3 400 kvm väggelement17 500 kvm bjälklagselement

s22-23 Papirbredden 07-09-24 17.20 Sida 22

23NR 3 • 2007 • NYHETER OM STÅLBYGGNAD S T Å L B Y G G N A D S P R I S E T

material är i kvalitet s355. Samman-koppling av element har skett genomsvetsning, utom koppling mellan NSCoch Pelare där skruvning skett.

Huvudtrappan är förtillverkad i stål.Vagnstycken är gjorda av plattstål 30 mmtjocka. Steg och planer är av kantbockadeplåtar med insvetsad armering. Beställa-

ren har gjutit i dessa steg med betong ochbelagt trappan med natursten Allt stål harblästrats till Sa1/2 samt grundmålats med40 my Primer Stålet har brandisolerats avbeställaren.

BBjjäällkkllaaggss-- oocchh vvääggggeelleemmeennttBjälklagselementen har tillverkats av Con-tiga AS i Moss och Contiga AB i Norrtäl-je. Frakt från Norrtälje har skett genomtransport av 40-fot’s containerflak tillDrammen. Sträckan Norrtälje-Stockholmmed lastbil, Stockholm-Oslo med tåg ochOslo-Drammen med lastbil.

Vidare så har väggelementen tillver-kat av Contiga AS i Moss/Fredikstad.

Resterande har tillverkats i Sverige.Frakt har skett med lastbil direkt till ar-betsplatsen. ❏

Montagedetalj for pelar/balk. Hill StatikAB fra Hammarby, Stockholm, har værtrådgivende ingeniør.

Effektiv montering med kran og lift avprefabrikkert stål.

Stålkonstruksjonene er levert av Contiga AB i Norrtälje, 70 km nord for Stockholm.Contiga AB (www.contiga.se) er en ledende leverandør av prefabrikkerte løsninger istål og betong i Sverige.

Bildet "Symfoni" tok fotograf Torbjørn Tandberg i februar. Torbjørn instruerte sinemodeller rundt i bygget med walkie-talkie. Bildet er satt sammen av fire enkeltbilder.

s22-23 Papirbredden 07-09-24 17.20 Sida 23

NR 3 • 2007 • NYHETER OM STÅLBYGGNADS T Å L B Y G G N A D S P R I S E T

Det Svävande taket i VällingbyCentrum är en helt ny typ avbyggnadsverk i stadsbilden som

visar hur gestaltade konstruktioner kanbli tillskott till helheten i gatumiljön ochsamtidigt stå med stark egen identitet.

Vällingby Centrum, i västra Stock-holm, är ett unikt och öppet stadsdels-centrum från 1954, världsberömt för sinarkitektur och tidens planeringsideologi -den sk ABC-staden, Arbete, Bostad ochCentrum. Svenska bostäder, som ägercentrumbebyggelsen, inledde 2003 en för-nyelseprocess som både omfattar att be-vara och att utveckla. Vällingby Centrum

ska än en gång bli banbrytande sett tillinnehåll, funktion och form och återtarollen som kommersiellt, socialt och kul-turellt nav. Det första spadtaget för för-nyelsen togs hösten 2003. År 2008kommer hela den nydanade stadskärnanstå färdig.

”Svävande taket”I förnyelsen ingår projektet ”Svävande taket” – Ett tak som förbättrar shopping-klimatet utan att frångå stadskärneidénmed öppna torg och gator och ett tydligtuttryck för förnyelse samtidigt som riks-intresset för kulturmiljövården respekte-ras.

Det nya svävande taket utgör ett nyttlager högt över befintliga gaturum ochkvarter. Det bildar en självständig storform på samma vis som centrums ur-sprungliga struktur med rektangulära huspå ett pelardäck – en fortsättning på Väl-lingby Centrums grammatik. De ur-

sprungliga karaktärerna från 50- respek-tive 60-talshusen har restaurerats fram igaturummen i kontrast till vår tids tillägg– svävande högt över huvudet!

Taket är placerat över den lite mörkarePajalagatan och håller ihop centrum längsnordväst-sydöstaxeln. De tvärande ax-larna Solursgången-torget och Vällingby-gången som har goda solvärden hålls i öv-rigt helt öppna och takets avgränsningarförhåller sig fritt till gaturummens fasaderoch korsningspunkter.

Konstruktion och arkitektur Den bärande konstruktionen och takytansammanflätas visuellt och funktionellt.Konstruktionens gestaltning utgår fråndet kraftspel som uppstår i takskivan såatt det medverkar till det visuella speletmellan tätt och slutet, skuggat och belyst,bärande och buret.

Konstruktionsprincipen är ett enkeltavläsbart rutnät av vierendeelstålbalkar

24

Svävande Taket – vinnare av Stålbyggnadspriset 2007

Stålbyggnadsinstitutet delar vart annat år ut

Stålbyggnadspriset till ett byggnadsverk där man på

ett innovativt och arkitektoniskt tilltalande sätt utnyttjat stål i

den bärande konstruktionen. 2007 års Stålbyggnadspris

tilldelades Svävande taket i Vällingby Centrum, Stockholm.

Anders Matson,

WSP

Henrik Rundquist,

KHR Rundquist,

arkitekter

S T Å L B Y G G N A D S P R I S E T

Byggherre: Svenska BostäderArkitekt: KHR Rundquist arkitekterKonstruktör:WSP ByggprojekteringStålentreprenör:DEM-VERK MEK AB / VSAB

Foto

:Kas

per

Dud

zik

s24-28 SVÄVANDE TAKET DEL 1+2 vers2 07-09-24 17.08 Sida 24

25NR 3 • 2007 • NYHETER OM STÅLBYGGNAD S T Å L B Y G G N A D S P R I S E T

helt täckt av glaspaneler i ett överstaskikt. Den balkrost som bildas uttryckerdet statiska systemet med täta balkliv ikorsningspunkter och pelarlägen respek-tive tunnare vertikaler i mittfält.

Vierendeelbalken är uppbyggd av över-liggare, underliggare och vertikaler därkopplingen mellan dessa utförs moment-styvt vilket medför att balken helt saknardiagonaler. Taket består av sju pelarparmed en spännvidd på ca 25 m på längden

och 22 m på bredden. Med konsolandeöverhäng blir takets storlek ca 26,5x158,5 m. Totalytan är ca 4.200 m2.

Huvudbalkarna i pelarlinjerna bestårav svetsade fyrkantprofiler 300x200x20och den totala balkhöjden varierar mel-lan 1,5 och 1,9 m. Sekundärbalkarnamellan pelarlinjerna är uppbyggda avVKR-profiler med något varierandegodstjocklek mellan 300x200x12.5 och300x200x10. Vertikalerna i mittfacket

består av VKR200x200x10. Pelarna ärutförda av cirkulära konstruktionsrör610x20 mm.

För att minimera deformationerna ärupplaget över pelarna utfört momentstyvtgenom en svetsad låda som balkarna an-sluts till. Anslutningarna mellan sekun-därbalkarna är också momentstyva menär utförda med en mindre typ av låda.

De glasbärande balkarna, och glaspa-nelerna, ligger växelvis i olika riktningari de olika balkrutorna, vilket ger ett intri-kat ljusspel och rasterverkan, i kontrastmot centrums ursprungliga starka cirkel-grafik i markmönstret. Som glasbärarevaldes slanka T-tvärsnitt med skruvin-fästning och med ca 15 mm överhöjning.Glasningen utgörs av 2x8 mm lamineradefloatglaspaneler som är ca 1,2x4 meter.

De bärande pelarna kommer upp ur ➤

Bild 2. Svävande taket över Vällingbytorg, montage av balkar utfördes med två stationära byggkranar.

Sk l 1 500

Bild 1. Tvärsektion genom taket vid Vällingby torg.

Foto

:Pet

er G

öltl


26 NR 3 • 2007 • NYHETER OM STÅLBYGGNADS T Å L B Y G G N A D S P R I S E T

husen en bit innanför fasaderna så attman från gatunivån främst ser den svä-vande skivan. Det är bara på torget somen pelare är synlig i hela sin höjd från ga-tunivån. Pelarna är oftast inspända i denedersta våningarna i befintliga hus ochutförda med rörelsemöjlighet i de övrebjälklagsgenomföringarna.

I balkarna mellan pelarna, både längsmed taket och tvärs går dolda rör där allelkanalisation är placerad. Även avvatt-ningen av taket sker dolt genom balkarna(se bild 4) och ut på taken på befintligabyggnader nedanför det svävande taket.

Beträffande rostskydd valdes korrosi-vitetsklass C4 med hänsyn tagen till att ta-ket är svåråtkomligt vid ommålning.

Dagsljus och belysningEn ny typ av miljö skapas under taketsom varken är fullt ute eller är inne. Det

påminner något om de stora klassiskajärnvägsstationerna som med sina över-glasade hallar ger ett väderskydd samti-digt som man fortfarande är i uterummetstemperatur och dagsljus, vinden anas ochman beter sig som på den öppna stadsga-tan.

Hur ljuset förmedlas är avgörande föratt gatumiljön fortsatt ska präglas av öp-penhet. På dagen förmedlas ljuset genomglaset och moduleras av den mönsterbil-dande verkan som balkverket har. Med ettbelysningssystem förstärks dagsljuset vidbehov med indirekt ljus från strålkastarefrån hustak mot reflektorer i glastaket. Påkvällen ljussätts själva takkonstruktionenav strålkastare monterade uppe i balkver-ket. De ger ett svagt glimrande i balansmed det intima och täta ljusrummet på ga-tunivån. Ett vitt neutralt ljus mot den mör-ka himlen används på vardagar och för-ändras till ett färgspel till helgdag.

ProjekteringenFrån det förslag i parallella uppdrag somvaldes ut av Svenska bostäder hösten2003 fram till invigningen hösten 2006har ett interaktivt skiss- och projekte-ringsarbete utförts i samverkan mellanKHR Rundquist arkitekter, WSP ochLjusbyggarna. I projekteringsskedet haräven ACC glasrådgivare och ÅF Instal-lation ingått i konsultgruppen under led-ning av Projektbyrån. Stålentreprenaden

var delad, där Normek/Dem-Verk stodför takkonstruktionen och VSAB stod förpelare.

Bygghandlingar för stål är projekterati 3D-programmet Tekla Structures ochberäkningarna är utförda med 3D-pro-grammet Robot Millennium. Då både be-räkningarna och projekteringen utförts i3D var det enkelt att överföra modellernamellan beräknings- och projekteringspro-grammen. Under hela projekteringsskedetvar det därför enkelt att hålla beräknings-modellen uppdaterad med de senasteändringarna samt att kontrollera beräk-ningar under hela processen.

3D-projekteringen innebär även storafördelar för tillverkningen av stålkon-struktionen då varje del, från VKR-profi-ler till minsta rörböj är ritade tredimen-sionellt och att perspektivritningar avkomplicerade knutpunkter kunnat tasfram vilket underlättat tillverkningen påverkstad. För att ta hänsyn till nedböj-ningarna av egentyngden av konstruktio-nen är taket projekterat med en överhöj-ning i fältmitt på 55 mm för att redan påtillverkningsritningarna få med rätt kap-ningsvinklar för balkar och plåtar.

I 3D-modellen finns mängder, längderoch antal på alla delar och är hela tidenuppdaterade efter ändringar av kon-struktionen. De färdiga handlingarna frånkonstruktören är dock fortfarande 2D-rit-ningar, men med den stora fördelen attdet hela tiden kan levereras uppdateraderitningar som med säkerhet täcker allaförändringar.

MontageTakkonstruktionen svävar ca 14,5 meteröver gatuplanet mellan husen. Tillgäng-lighet till samtliga butiker var ett viktigtkrav att ta hänsyn till då utbyggnads-etapperna planerades. Transporter ochtunga lyft fick endast äga rum under tidi-ga morgontimmar och sena kvällar ochgångytan under taket skyddades med etttillfälligt skyddstak ca 13 meter övermarkplanet och med upplag på intillig-gande byggnader. En viktig synpunkt varatt utrymmet under taket inte fick upp-levas trångt och instängt. Särskilda mon-tagebalkar togs fram för att kunna lägganed balkarna på pelartopparna innankonstruktionen svetsades samman.

Konstruktionen är utsatt för stora tem-peraturvariationer på 60° vilket medför enmåttändring i takets längdriktning på ca120mm. Vid +5° och obelastat tak skallsamtliga pelare vara lodräta vilket krävdeatt man under montageskedet tog hänsyntill aktuell temperatur och pelartopparnajusterades i sidled före hopfogning. ❏

➤

Bild 3. 3D-modell av taket till underlag för beräkningar och bygghandlingar.

Bild 6.Glasning på hög höjd. Bild 4. Den växlande riktningen av glas-bärare tecknar ett grafiskt mönster.

Bild 5.Viktiga knutpunkter redovisades i axonometri på bygghandlingar.


27NR 3 • 2007 • NYHETER OM STÅLBYGGNAD D I M E N S I O N E R I N G

Det Svävande taket består av enbalkrost av Vierendeelbalkar upp-lagda på pelare som förs ned

genom befintliga byggnader på ömse sidorom den överglasade Pajalagången. Taketbärs upp av sju pelarpar med en spännviddpå ungefär 25 meter på längden och 22 meter på bredden. Med konsolandeöverhäng blir taket totalt 27x159 meter.Mellan takkonstruktionerna i de befintli-ga byggnaderna och taket är avståndetmellan 3,5 meter och 1,7 meter. Vertika-la ytor såsom gavlar och väggar saknas.Taket skapar på detta sätt en känsla av luf-tig galleria. Stålkonstruktionen är natur-ligtvis rostskyddsmålad men kunde medhjälp av en dimensionering genom modellav naturligt brandförlopp utvändigt utfö-ras helt utan något brandskydd i form avinklädnad eller brandskyddsmålning.

DimensioneringsmodellMed hänsyn till de krav som finns i Bo-verkets Byggregler, BBR, kan det natur-

ligtvis diskuteras i vilken byggnadsklass ta-ket skall klassificeras och vilken brand-motståndstid som är aktuell. Detta äremellertid bara intressant i det fall dimen-

sioneringen utförs genom klassificering,alltså R 30, R 60 osv. I det fall dimen-sioneringen utförs med hjälp av så kalladdimensionering genom modell av naturligt

D I M E N S I O N E R I N G

Det Svävande taket i Vällingby Centrum utsågs till vinnare

av Stålbyggnadspriset 2007. Trots att taket egentligen inte

kan betraktas som en byggnad enligt Boverkets byggregler

måste konstruktionen klara de krav som finns för byggnads-

verk enligt BVL och BVF vilka föreskriver brandskydds-

tekniska krav på bärförmåga, brandspridning och

personsäkerhet.Anders Ranby,

Briab – Brand & Riskingenjörerna AB

Brandskydd av stålkonstruktioner – Svävande Taket

Varken stålpelare eller balkar behövdebrandskyddsmålas.

En brand om 2 000 kg brännbart material i gatunivå utgjorde ett scenario.

�


28 NR 3 • 2007 • NYHETER OM STÅLBYGGNADD I M E N S I O N E R I N G

brandförlopp skall istället hela brandför-loppet beaktas vilket därmed också ger enbättre och mer nyanserad dimensionering.

Invändigt betraktas de bärande kon-struktioner enligt gängse generella krav förbutiks- och kontorslokaler vilket medfördimensionering i lägst brandteknisk klassR 60. Det ställs också krav på de bjälklagsom takets stålpelare bryter igenom. Medtanke på att pelarna skall klara snedställ-ningar som följd av olika lastförhållandeföreskrevs olika sätt att täta bjälklagenmellan våningsplanen. Maximal rörelse-mån för en stålpelare är ± 30 mm i hori-sontalled.

Samtliga ytskikt, markbeläggning, fa-sader och överglasning skall vara obränn-bara. Över överglasade byggnader där di-rekt flampåverkan kan påräknas skall gla-set vara härdat. I överglasningens mittlin-je där någon direkt flampåverkan ej kanpåräknas är glaset laminerat.

BrandscenarierUpphängningsanordning för föremål somkan faller ner i händelse av brand och där-igenom riskera att skada kunder, butiks-och räddningstjänstpersonal, skall vara ut-förda så att de tål en temperatur av 300°C under minst 10 minuter. Underöverglasningen på Pajalagatan skall nor-malt inte försäljningsbodar, byggbodar el-ler containrar placeras.

Brandskyddet för överglasningen är di-mensionerat för tre olika huvudscenarier.En brand om 2 000 kg brännbart materi-al motsvarande 10 MW i gatunivå, vilketkan motsvara en container, ett fordon ellernågon tillfälligt uppställd container ellerförsäljningsbod. En brand i byggnad medfönsterflamma som påverkar överglas-ningen, ett flertal olika fönster geometrierstuderades. Slutligen betraktades också enbrand i krypvind i befintlig byggnad.

Först nämnda brand i gatunivå kan ivärsta fall ge brandgastemperaturer om-kring takkonstruktionen om högst 300°C.En fönsterflamma från fönster i någon avde anslutande byggnaderna bestäms avbåde fönstrets geometri och brandens stor-lek. I samtliga fall valdes en brand om 7 MW, vilket ger en temperatur i flam-mans topp som varierar mellan 500°C och600°C. Avståndet mellan flamma och takvarierar varför brandgastemperaturen om-kring takkonstruktionen är högst 600°C.En brand i krypvind medför att brännbartmaterial i krypvind mellan vindsbjälklagav betong och uppstolpat yttertak börjarbrinna. Inom ett område av 10 m runt pe-laren kan brandbelastningen uppskattasvilket ger en brand som beräknas utveck-la en flamtemperatur om 800°C.

StåltemperaturDe bärande pelarna har en ytterdiameterom 622 mm och godstjocklek om 20 mm. En omgivande brandgastempe-ratur om maximalt 300°C medför ingakonsekvenser för stålkonstruktionen,(brand i gatunivå). En lokal påverkan avfönsterflamma, motsvarande maximalt enbrandgastemperatur om 600°C i 30 mi-nuter medför en maximal ståltemperaturom ungefär 550°C. En brand i krypvindmedför en maximal brandgastemperaturom 800°C i 10 minuter. En sådan brandmedför som ovan ståltemperaturer omhögst 500°C. Eftersom utnyttjandegradeni brandlastfallet är maximalt 40 % gäl-ler en kritisk ståltemperatur om 620°C,(2 % töjning). Det finns därför ingen riskför kollaps eller ras för stålpelare somföljd av brand i krypvind eller fönster-flamma. Stålpelarna behöver därför intebrandskyddsmålas eller brandskyddsiso-leras utvändigt.

Stålbalkarna är utförda som fackverkav kvadratiska rörprofiler med tjocklek påmellan 16 och 20 mm. Detta medför attomgivande brandgastemperatur om max-

imalt 300°C inte medför några konse-kvenser för stålkonstruktionen i händelseav brand i gatunivå. En lokal påverkan avfönsterflamma, motsvarande maximalt enbrandgastemperatur om och 600°C i 30 minuter medför en maximal ståltem-peratur om ungefär 550°C. Liksom ovanmedför en sådan ståltemperatur endastringa konsekvenser, såsom exempelvisnedböjning.

Naturlig brandAvslutningsvis kan alltså konstateras attBBR genom möjligheten att genomföra di-mensioneringen som en modell av natur-ligt brandförlopp medför att brandskyd-det kan anpassas till verkliga förhållanden.Istället för att brandskydda konstruktio-nerna i någon brandskyddsteknisk klasssåsom R 30 eller R 60, vilka är baseradepå den så kallade standardbrandkurvan,kan brandskyddet dimensioners nyanseratoch kostnader reduceras. Intjänade kost-nader kan då istället investeras på andraåtgärder för att stärka byggnadens, an-läggningens eller konstruktionens totalabrandskydd. �

Över angränsande byggnader är glaset härdat. i mittlinjen är glaset laminerat.

Sed

för

nad

Nä

bo

kän

Ma

liv

�


Vi fyller 20.Det firar vi med 50-årskalas!

Sedan 1987 har U-nite levererat fästdon till ledande stålbyggnads-

företag.Vi är specialister på fästteknik för stålbyggnation och mark-

nadsför byggskruv, blindnit och andra produkter för sammanfogning.

När vi nu fyller 20 år passar vi även på att fira Marutex, vår rostfria

borrskruv för tuffa miljöer.

Marutex är den enda rostfria byggplåtskruven som är typgod-

känd av SITAC i miljöer t o m korrosivitetsklass C4.

Marutex har testats och typgodkänts för en teknisk

livslängd på hela 50 år!

mid

mar

ketin

g.se

Hogstorp, 451 95 Uddevalla.Tel. 0522-65 33 90.www.unitefasteners.com

INGÅR I LINDAB KONCERNEN

Marknadsförs i Skandinavien av:


Snabbt eller felfritt?- Ja tack, både och!

WSP är ett globalt företag som erbjuder kvalificerade konsulttjänster inom samhällsbyggnad, hus, industri och miljö.. Med mer än 7000 medarbetare ärWSP ett av de största konsultföretagen i Europa och bland de tio största i världen. Verksamheten bedrivs huvudsakligen i England och Sverige, men också iövriga Europa, USA, Afrika och Asien. I Sverige har WSP drygt 2000 medarbetare och bedriver verksamhet inom WSP Analys & Strategi, WSP Arkitektur, WSP Byggprojektering, WSP Environmental, WSP International, WSP Management, WSP Samhällsbyggnad och WSP Systems.

Outstanding ideas

I en värld där alla processer går allt snabbare, är tid en bristvara. För att tidspressen inte ska ske på bekostnad av kvalitet, använder vi 3D-verktyg som bland annat Tekla

Structure, PDMS och Ansys som våra huvudverktyg i alla större industriprojekt. På så sätt kan vi erbjuda dig våra tjänster snabbt och felfritt.

www.wspgroup.se

LKAB, Homogeniseringslager

Kiruna

Volvo, Presshall

Olofström

Vi har uppnått våra klienters förtroende genom hög kvalitet i

projekteringen, korrekta leveranser och att leverera enligt tidplan. Hög

kvalitet står också för konstruktionens ekonomi i sin helhet, projektering

tillsammans med kunden och entreprenören, och för ett anpassat

kvalitetssäkringssystem. Funktionell säkerhet i våra uppdrag är ett av

huvudelementen i vårt genomförande.

s30-34 Stålgördet m 07-09-24 20.14 Sida 30


När såväl enkla som mer komplicerade byggnadskonstruktioner ska

projekteras och byggas så ger stålet dig många möjligheter att åstad-

komma en kostnadseffektiv konstruktion med hög kvalitet.

Några exempel på detta är följande projekt.

Stål gör det möjligt

Rukki har tillverkat, levererat och monterat stålstommen.

Ruukki gör stommen til l Uppsala Konserthus

Ruukki har på totalentreprenadutfört de prefabricerade delarnaav stommen till Uppsala Konsert-

och Kongresshus. Ruukkis entreprenadomfattade dimensionering och detalj-konstruktion, tillverkning och montageav stålstomme, plattbärlag, samverkans-bjälklag under samt tak över konsertlo-kalen (stora salen). Totalt ca 800 tonstål, 7000 m2 plattbärlag, ca 800m2 bä-rande plåt och ca 800m2 HDF. Senarehar även ca 100 ton sekundärt smide til-kommit.

Husets speciella förutsättningar - ann-norlunda geometri, stora spännvidder,akustiska krav etc - ställer stora krav påkonstruktionen. Generellt är huset utförtmed platsgjutna trapphus, envåningsstålpelare och HEA / HQ-balkar sombär upp plattbärlag med pågjutning. Ientréplanets bankettsal bärs nästa våningupp av 1700mm höga svetsade balkar

Stålentreprenör: RuukkiByggherre: Uppsala KommunArkitekt:Henning Larsens Tegnestue A/SKonstruktör:Knut Jönson IngenjörsbyråGeneralentreprenör: Peab

med spännvidder på över 20m, vilkablev dimensionerande vid val av kran tillhela bygget! Takkonstruktionen bestårav rörfackverk vilka färdigmålades inklbrandskyddsfärg på Ruukkis fabrik i Sei-

näjoki. Ruukkis konstruktörer har gjortavancerade beräkningar för att få framsvängningsfrekvensen för exv den samm-mansatta konstruktionen i konsertsalensgolv. ❏ ➤



➤

Sysav i Malmö

Att rädda ett kultur

COOP får hjälp med nya kulörer av Ruukki

Sysav ökar kapaciteten vid det so-peldade kraftvärmeverket i Sjö-lunda utanför Malmö genom att

bygga ytterligare en kraftvärmeanlägg-ning på drygt 75 MW. Tillbyggnaden an-sluts till den befintliga byggnaden och äri princip en spegelvänd konstruktion avdenna. Nedre delen av byggnaden bestårav en betongkonstruktion upp till ca10m höjd på vilken man monterar ca1400 ton stålstomme. Stålpelare som ärupp till 40m långa med en vikt på ca.20ton/st och är av typ svetsad låda samt avvalsade HE600B profiler. Pelarna är till-verkade i två delar med en montageskarvi mitten för att kunna hantera dessa på

Alucrom AB har deltagit som mål-ningsentreprenör vid renovering-en av Pater Noster fyren på

Hamneskär strax väster om Marstrand.Pater Noster, en fyr av gjutjärn i moder-naste snitt då den tillverkades av Lud-viksbergs Mekaniska Verkstad i Stock-holm år 1868. Fyrtornet är helt uppförti järn och reser sig 35,6 meter över ha-vet. Konstruktionen på 140 ton utgörsav en mittpelare stöttad av grova järn-stänger som hålls ihop av ett system avvertikala och horisontala balkar och för-

Som en del i COOP Extra ochByggs giv, som här i Falköping,särpräglar man butikerna med

färger som valts ut av en speciell arki-tekt. Wäst-Bygg Göteborg är de som fåtttotalentreprenaden för att uppföra dettahandelscentrum åt COOP på 6000 kvm.Ruukki levererar takplåt och de 1300kvm väggelementen med de speciella färgerna, monterade av SLS Gruppen.Chrisma Svets & Smide levererar stål-konstruktionen. ❏

montageplatsen. Takfackverk och stag ärtillverkade av KKR-profiler, fackverkenhar en spännvidd på 30m levererade itvå delar till arbetsplatsen där dessasammanfogades före lyft/montage.Rukki har levererat fasadelement i stålbeklädda med Rukki fasadplåt. Rukkihar även levererat bärande takelement avhögprofil i stål. ❏

Stålentreprenör: DEM-VERK MEK ABFasadelement: RuukkiByggherre: SYSAVKonstruktör: RamböllEntreprenör: NCC

Tak- och Fasadelement: RuukkiBeställare: IBI Sverige ABTotalentreprenör: Wäst-Bygg


�

arv – Pater Noster fyrtornband. För att ytterligare stadga kon-struktionen hålls sektionerna ihop av di-agonala krysstag.

Pater Noster förmedlar en känsla avden allra senaste tekniken från sin tid.Bland annat var Pater Noster det förstastörre föremål som varmförzinkades i Sve-rige. År 2002 var fyren dock i ett mycketdåligt skick och man beslutade att monte-ra ned hela fyren för ett komplett renove-ringsarbete på fastlandet. Renoveringen avPater Noster gjordes i följande steg:• Blästring och rengöring av alla delar• Inspektion av stålet• Framtagande av handlingsprogram,för godkännande av Bohusläns Museum• Byte av skadat material• Reparationssvetsning• Varmförzinkning av mindre detaljer• Blästring och målning av alla delar• Montering i verkstadslokal i Göteborg• Renovering av träinteriör

I juli i år transporterades Pater Nosterfrån Arendalsvarvet för att åter placeraspå Hamneskär. Man lyfte 140 ton fyr 55meter in över land för att sätta ner fyrenpå 16 små plintar. I september tändes Pa-ter Noster åter igen. �Det nedmonterade konhuset står färdigmålat vid Alucroms målningsstation.

Teknos invests significantly in research and development...

Ytbehandlingssystem för industrimålning och tungt rostskydd.Marknadsledare på färgsystem för fackverk.Spetskompetens på produktionseffektiva och miljöriktiga färgsystem.Uppfyller kraven i både nuvarande och kommande standarder för ytbehandling av bärande stålkonstruktioner.

Färgteknologi i frontlinjen

Kontakta Teknos för frågor och mer informationLimmaredsvägen 2, Box 211, SE-514 24 TRANEMOTel: 0325-61 95 00Fax: 0325-767 54E-mail: [email protected]

eller besök vår hemsidawww.teknos.se

Paint with Pride



➤

I Malmö har en ny ovanlig byggnaduppförts av NCC, inte långt ifrån enannat välkänd och speciell byggnad.

Vid foten av landmärket Turning Torsostår nu Malmös nya plastikkirurgiklinik– kv. Lanternan 1. Det ovanliga med pro-jektet är inte höga höjder eller storleken.Istället är det arbetsprocessen och de verk-tyg som använts i projekteringsfasen somhar utvecklats jämfört med det traditio-nella sättet att projektera. Både när det

gäller arkitekturoch konstruktionså har NCCTeknik utnyttjatde tekniska möj-ligheterna somfinns med 3D-modellering.

Ytterväggarnahar projekterats i

3D med hjälp av Lindab ADT Tools.Elementritningarna som ADT Tools ge-nererade användes sedan vid montagetav NCC. Utfackningsväggarna plats-byggdes och bestod av slitsade yttervägg-gsreglar i 145 mm dimension. ❏

Kv Lanternan

Entreprenör: NCCKonstruktör: NCC TeknikStålleverantör väggar: Lindab

Hogdalsbroarna

Den nya sträckningen av E6genom Bohuslän medför fleratillfällen för våra duktiga bro-

projektörer och brobyggare att visa uppsig. I närheten av strömstad byggs justnu två långa broar, en vid Sörkilen ochen vid Dynekilen. Vid Sörkilen korsasvåtmarker, där går vägen på en hög bankoch vidare på en 180 m lång bro uppmot Liskekasberget. Vid Dynekilen gårvägen på en ca 400 m lång och 35 m högbro över dalen där E6 går idag. Bron blirväl synlig från dalen och från havet. Bå-da broarna består av två I-balksbroarmed samverkande betongfarbana. Delängre broarna gjuts med en formbusssom Ramböll konstruerat. ❏

Entreprenör: VeconStålentreprenör: BrisabStålleverantör: RuukkiKonstruktörer: Ramböll Sverige

Ramböll har projekterat både den långaoch höga bron över Dynekilen och den lägre och kortare bron över Sörkilen.


vin

ter.

E

ntr

ep

ren

ör:

Rå

sa B

ygg

pro

du

ktio

n A

B.

Ark

ite

kt:

Ge

org

An

de

rsso

n A

rkit

ekt

kon

tor

AB

.

www.plannja.se - Luleå 0920-929 00 - Stockholm 08-687 87 00 - Göteborg 031-67 02 80 - Malmö 040-25 88 00

Plannjas heta byggprodukter i plåt.

Vem har sagt att industribyggnader måste vara tråkiga? Vetlanda Energi & Teknik AB bryd-

de sig uppenbarligen lika mycket om den visuella miljön som den biologiska, när man bygg-

de sitt fl isvärmeverk på Brogårds industriområde i Vetlanda. Här kombinerades Plannjas

breda utbud av byggprodukter i plåt med kreativ arkitektur. Resultatet blev en kostnads-

effektiv och rationell bygglösning med ett

spännande uttryck. Prova själv att nyttja

Plannjas produkter med vårt interaktiva

inspirationsverktyg på www.plannja.se

Taket på huvudbyggnaden vilar på Plannja bärande takprofi l 111. Till halva byggnaden valdes isolerat TOR-tak med profi l 40. Till resten av taket valdes oisolerad plåtprofi l Plannja 40 med GT-kondensskydd.

Väggarna till både huvud- och sido-byggnad uppfördes i Plannja Panel 200 i mörk silvermetallic. Panelskar-varna täcktes med klarröd pilaster 4, samma färg som den utanpåliggande trästommen. Till sidobyggnaden val-des Plannjas takpanna Royal 500, takavvattning och snörasskydd.

NR 3 • 2007 • NYHETER OM STÅLBYGGNADS T Å L B Y G G N A D S P R O J E K T

Prosjektet er finansiert av Alstahaugkommune, Nordland fylkeskom-mune, Kultur- og kirkedepartemen-

tet og bidrag fra næringslivet. Prosjektetbestår av et museumsbygg med et brutto-areal på 1350 m2, samt en landskapsplansom omfatter området rundt museet, etparkeringsanlegg og et driftsbygg.

Alstahaug kommune er best kjent forsin natur – fjellkjeden ”De syv søstre”,samt 1200 øyer og skjær som har gitt Al-stahaug betegnelsen ”De tusen øyers ri-ke”. 2 mil fra Sandnessjøen sentrum lig-ger kirkestedet Alstahaug som preges avden gamle Alstahaug kirke med tillig-gende tun og kirkegård. Petter Dass varsogneprest i denne kirken fra 1689 til sindød i 1707. Hele gårdstunet er vernet ireguleringsplan. Prosjektet har på dennemåten hatt en spesiell vanskelighetsgradnår det gjelder å plassere et nytt signal-bygg i et miljø med en sterk historiskverdi.

Hvordan integrere?Det første vi tok tak i var den foreslåtteplasseringen av bygget. Snøhettas teammente at den foreslåtte plasseringen villeta all oppmerksomhet bort fra det histo-riske miljøet. Vi foreslo å etablere en ”ny”tomt ved å wire-sage en ”sliss” ut av ås-kammen umiddelbart vest for kirken, ogplassere et frittstående bygg i denne ”slis-sen”. Løsningen kan sies å være ydmyk iforhold til den historiske situasjonen,samtidig som bygget fremstår som et ek-spressivt signalbygg av vår tid. Det nyemuseet har visualisert et historisk spennfra kirkens opprinnelse til nåtid.

Et bygg i et fjell”Slissen” består av to wire-sagete fjell-vegger som er ca 70 meter lange, med enavstand på 15,5 meter. Mellom disseveggene er det etablert et nytt bakkeplan,en utvidelse av kirkebakkens nivå, utmot havet. Museumsbygningen er 11,5

meter bred, og ligger med en avstand påca 2 meter fra fjellveggene. Besøkendekan gå langs begge fjellveggene.

På bakkeplanet ligger foajé, audito-

36

Petter Dass-Museet på Alstahaug

Petter Dass fra 1707 til 2007

I 2001 fikk Snøhetta en forespørsel om å tegne Petter Dass-

museet på Alstahaug, som i 1999 ble valgt til Nordland Fylkes

tusenårssted. Arbeidet er styrt gjennom en stiftelse opprettet

av Alstahaug kommune, KF Petter Dass Eiendom, med Ivar

Roger Hansen som prosjektleder. Siden 2001 har Snøhetta

fulgt prosjektet frem til ferdigstillelse 20. oktober 2007. Tekst v/ Snøhetta AS

Beskrivelse stålkonstruksjoner:

Peter Holm, Lønnheim Stål AS

S T Å L B Y G G N A D S P R O J E K T

s36-37 Petter Dass 07-09-24 17.57 Sida 36


rium og kafé. Hovedvolumet ”svever”over bakkeplanet, og inneholder et stortutstillingsrom, samt en mesaninetasjesom inneholder kontorer og bibliotek.

Det har vært Snøhettas overordneteintensjon at bygget integreres i landska-pet, - ved at takflaten følger terrengsnit-tet på de wire-sagete veggene. I tillegg erdet lagt vekt på de nye siktlinjene somhar oppstått ved utskjæringen i fjellet.Grunnplanet har i hovedsak glassveggerfor å forsterke forholdet mellom naturenog bygget. Det ”svevende” hovedvolu-met har glassfelt i hver ende. Det enehenvender seg ned mot kirketunet, detandre opp mot himmelen. Slik kan en siat den visuelle kontakten mot kirketunetrepresenterer fortiden, mens den visuel-le kontakten mot himmelen represente-rer fremtid. Selve museumsbygget repre-senterer nåtiden, og kan slik sett være enfortolkning av Petter Dass’s virke i for-hold til vår tid, 300 år etter hans død.

Beskrivelse stålkonstruksjoner.Det bærende system består i hovedtrekkav en stålkonstruksjon i begge langveg-ger. Mellom disse konstruksjoner er detmontert SD265-dekker i etasjeskiller ogLett-tak på taket. Stabiliteten sikres aleneved skivevirkning i dekker og tak, somoverføres til en plasstøpt heissjakt midtpå den ene langvegg. I begge ender avbygget er det utført momentstive ram-mer, som overfører skivekrefter fra takettil SD-elementer. Alle bærende stålkon-struksjoner er brannbeskyttet til R60 i enkombinasjon av brannmaling for synli-ge konstruksjoner og Conlit for kon-struksjoner som er innkledd.

Av hensyn til tilkomstmulighetene be-grenset av fjellsidene 2m fra bygget påbegge sider, er montasjen av konstruksjo-nene gjennomført i 3 etapper med start frasjøsiden. Hver etappe omfatter både stål,SD-elementer og Lett-tak. Stabiliteten avbygget er ikke sikret før alle disse hoved-

komponenter er montert. Stålkonstruk-sjonene er i sin helhet utført med bolte-forbindelser. Dog er momentstive rammeri gavler montasjesveist i hjørnene. Alleforbindelser er prosjektert av LønnheimStål AS sammen med utførelse av pro-duksjons- og montasjegrunnlag. ❏

Rammekonstruksjonen er designet i 3D-modelleringsprogrammet Tekla Structuresog levert av Lønnheim Stål AS(www.lonnheim.no) som pro-sjekterer og produsererbærende stålkon-struksjoner.

PETTER DASS-MUSEETProsjektkostnad eks mva:Ca 70 mill kroner Bruttoareal: 1300 kvm Bærende stål: 65 tonnByggherre: KF Petter Dass Eiendom Entrepriseform: Sidestilt Entreprenører: Grunnarbeid: Alsten MaskinstasjonInnvendig arbeid: VeidekkeBetong og tett bygg: EntrepreTOR Stålentreprenør: LønnheimArkitekt: SnøhettaRIB: Norconsult

OTAD .VERESLEVIRKSEB.VER

modneiE ssaD retteP FK

teesuM ssaD retteP



39NR 3 • 2007 • NYHETER OM STÅLBYGGNAD P R O D U K T I O N

Dette er resultatet av en omfat-tende prosess der spesielt destore landene Tyskland, England

og Frankrike har vært aktive, men ogsåmindre land som for eksempel Finlandog Nederland har deltatt aktivt. Arbei-det er gjennomført i CEN/TC 135 – Exe-cution of steel structures and aluminiumstructures. Denne komiteen har tre ar-beidsgrupper der WG 1 steller med stan-darden med samsvarskrav for levering avstål- og aluminiumkomponenter (EN1090-1), WG 2 med de tekniske utførel-sesreglene for stål (EN 1090-2), og WG3 med de tilsvarende for aluminium (EN1090-3). Alle delene er i siste fase av ut-viklingen til full europeisk standard.

Standarden fastsetter ikke hvem somskal gjøre hva, men hva som skal gjøres.Hensikten er at standarden kan benyttesfor alle typer av kontrakter mellom de toytterpunktene ”ren byggherrespesifisertprosjekt” og ”totalt entreprenørspesifi-

sert prosjekt”. Det er kontrakten mellompartene som skal fastsette hvor grense-linjen går, og hva entreprenøren skal le-vere.

Hvorfor en europeisk standard for utførelse av stålkonstruksjoner?Det er flere grunner til å få utgitt en eu-ropeisk standard for utførelse:● Gi bestiller av slike konstruksjoner dettekniske underlag for en kontrakt medalle krav som skal sikre en tilfredsstil-lende utførelse, uansett produksjonsland. ● Gi europeiske entreprenører/verkstederet sett av regler godtatt av begge partersom skal følges og som skal sikre at pro-duktet får tilfredsstillende egenskaper.● Gi krav til utførelse av konstruksjonensom oppfyller de forutsetninger som er gjort ved prosjekteringen – primærtEurokode 3 - slik at konstruksjonen skalfå de forutsatte styrke- og bruksegen-skaper.

Den europeiske standarden

for utførelse av stålkonstruk-

sjoner prEN 1090-2 nærmer

seg nå fullførelse. Den ble

enstemmig godkjent for å

sendtes til formell avstem-

ning under et møte i

Helsingfors 7/8 juni i år.

Den er ferdig redigert og

sendt for avstemning.

Dr. ing. Thore Hagberg,

rådgiver i Standard Norge,

formann for CEN/TC 135

P R O D U K T I O N

EN 1090-2: Den europeiske standard for utførelse av stålkonstruksjoner

Europeisk standard for utførelse vil føre til felles og mer presise regler for utførelse avstålkonstruksjoner.

s39-42 1090 07-09-24 19.42 Sida 39

40 NR 3 • 2007 • NYHETER OM STÅLBYGGNAD

● Gi tekniske krav som sikrer at bygg-verkets komponenter gjennom utførelsenfår stabilitet og mekaniske styrke somoppfyller Byggevaredirektivet (CPD). ● Gi de tekniske krav til utførelse av last-bærende komponenter som skal CE mer-kes for leveranse på det europeiske mar-kedet.

Hva er nytt i forhold de tilsvarende europeiske før-standardene?Før-standardene ENV 1090 bestod av 6deler, som hver dekket en avgrensetteknologi eller bruksområde. Disse harvært benyttet som underlag for nasjona-le standarder i større eller mindre grad iflere europeiske land. I Norge ble Del 1– General Rules utgitt som NS 3464: Ut-førelse av stålkonstruksjoner - Allmenneregler, som har fått stor anvendelse.

Ved starten av konverteringen ble detforetatt en analyse for å vurdere om detville være hensiktsmessig å slå de 6 dele-ne sammen. Konklusjonen var at det vil-le være en god løsning; den utgaven somnå er til avstemning omfatter derfor inn-holdet i alle de 6 før-standardene, og erment å dekke alle typer av lastbærendestålkomponenter og -konstruksjoner.

Innføring av utførelsesklasserDet neste store forskjellen fra ENV-ut-gavene er innføring av utførelsesklasser(EXC's). Hensikten med utførelsesklas-

ser er å ha ulike krav til utførelsen av-hengig av konstruksjonens betydning –definert gjennom pålitelighetsklasse/kon-sekvensklasse – samt av den teknologisom utførelsen forutsetter, og de bruks-betingelser konstruksjonen vil få.

Utførelsesklassene er obligatoriske ogen forutsetning for å bruke standarden.Fastsettelse av hvilken utførelsesklassesom skal legges til grunn er imidlertidikke obligatorisk (normativt) fordi dettehenger sammen med sikkerhetsnivået,som det enkelte land selv har adgang tilå fastsette, i samsvar med betingelsenefor bruk av Eurokodene. prEN 1090-2gir imidlertid anbefalinger for valget,som det må antas at mange land i storgrad vil følge.

Prosjekterende fastsetter utførelsesklasserFor hver utførelsesklasse (i alt 4) girstandarden detaljerte krav til de ulikeoperasjoner utførelsen består av. Krave-ne kan omfatte for eksempel krav til do-kumentasjon, til kvalitetsplan, til perso-nell som utfører og styrer sveisearbeider,til kontrollomfang. Utførelsesklasse kanomfatte hele konstruksjonen, deler avkonstruksjonen slik at enkelte kompo-nenter har høyere EXC enn andre, ellerogså til enkelte detaljer som knutepunk-ter.

Fastsettelse av utførelsesklasse er en

oppgave som tilligger den prosjekterende.Utviklingen av konseptet har skjedd iCEN/TC 135. Den parallelle komiteen forprosjektering av stålkonstruksjonerCEN/TC 250/SC 3 er holdt orientert omarbeidet, og det er nå en adhoc gruppemed medlemmer fra begge komiteer for åutarbeide forslag til anbefaling for fast-settelse av utførelsesklasse i Eurokode 3.Grunnlaget er gitt med Tillegg B i EN1090-2. Planen er at reglene skal utgissom et tillegg til EN 1993-1-1. Inntil vi-dere står anbefalingene for valg av utfø-relsesklasse i EN 1090-2. Innføringen avutførelsesklasser for det europeiske mar-kedet kan betraktes som den viktigste ny-vinningen i standarden.

For å illustrere hvordan dette kommertil å se ut gjengis her forslaget til dennorske versjonen, som er en bearbeidingav anbefalingene i prEN 1090-2, som tarhensyn til at Norsk Standard har 4 på-litelighetsklasser for å dekke alle typer avkonstruksjoner. For definisjonene av PCog SC henvises til prEN 1090-2.

Noen hovedelementer i standardenHovedaktivitetene i den fysiske utfø-relsen består av:● Tilvirkning av komponenter● Utførelse av sveiseforbindelser● Utførelse av mekaniske forbindelser● Montasje● Overflatebehandling

➤

Tabell B.4 Anbefalt matrisse for fastsettelse av utførelsesklasse – Foreløpig forslag til norsk versjon

Pålitelighetsklasse PK1 PK2 PK3 PK4

Brukskategori SC1 SC2 SC1 SC2 SC1 SC2 SC1 SC2

Produksjonskategori PC1 EXC1 EXC1 EXC2 EXC3 EXC3 EXC3 EXC4 EXC4

PC2 EXC2 EXC2 EXC2 EXC3 EXC3 EXC3 EXC4 EXC4

s39-42 1090 07-09-24 19.42 Sida 40

41NR 3 • 2007 • NYHETER OM STÅLBYGGNAD P R O D U K T I O N

➤

Her skal noen av kravene for utfø-relsen av disse aktivitetene kort beskri-ves.

Geometriske toleranserGeometriske toleranser er et av område-ne som har nær forbindelse med krave-ne i prosjekteringsstandarden EN 1993.

Etter omfattende diskusjoner er re-sultatet nå at toleransene deles inn i togrupper:● de fundamentale toleranser som ernødvendige for å sikre konstruksjonensstabilitet og mekaniske bæreevne;● funksjonelle toleranser som er nød-vendige for å oppfylle andre krav, somfor eksempel sammenføyning av kom-ponenter og utseende.

Begge typer krav er obligatoriske. Nårdet likevel er gjort et skille skyldes det1090-1 som gjelder samsvarsvurderingav lastbærende komponenter i stål ogaluminium som grunnlag for CE-mer-king. Denne standarden, som skal dekkekrav som stilles gjennom byggevaredi-rektivet har bare krav til stabilitet og me-kanisk styrke. De funksjonelle toleran-

sene er det, etter denne, opp til parteneå avtale seg imellom. EN 1090-2 gjørimidlertid også funksjonstoleranseneobligatoriske. Det er for bruker/bestilleren stor fordel. Spesielt vil dette gjelde derdet bestilles komponenter fra flere leve-randører som skal settes sammen til enkonstruksjon. De fundamentale toleran-sene er gitt med én klasse, de funksjo-nelle toleransene har to klasser. Toleran-sekravene gjelder for tilvirkning av kom-ponenter og for den monterte konstruk-sjon.

Kravene til retthet av søyler er lik dekravene som er lagt til grunn for kali-breringen av knekkingskurvene i EN1993. Etter avtale med komiteen for pro-sjektering – CEN/TC 250/SC 3 - er kra-vet nå endret til h/750 for alle typer pro-filer. Dette samsvarer ikke helt med kra-vene i produktstandene for stålprofiler,der kravet er h/500. Imidlertid erforskjellen nå så liten at det trolig ikkeblir behov for å rette alle profiler somskal brukes til søyler eller andre trykk-påkjente komponenter, dvs. profilene le-veres trolig med større nøyaktighet ennh/500.

Ideelt burde prosjekteringsstandardenvært samordnet med produktstandarde-ne for det europeiske markedet, for ek-sempel et retthetskrav på h/500 fortrykkstaver.

SveiseforbindelserDet karakteristiske for EN-utgaven tilforskjell fra ENV-utgaven er at det nå erutviklet en rekke grunnleggende svei-sestandarder (ISO og EN standarder)som EN 1090 bruker og herfra velgerde løsninger og prosedyrer som passerfor lastbærende konstruksjoner. Som eteksempel på dette vises Tabell 14 frastandarden med krav til teknisk kompe-tanse hos sveisekoordinator, basert påEN ISO 14731 for sveising av karbon-stål.

Kravene til sveisearbeider er omfat-tende og dekker alle i vanlig praksis fo-rekommende situasjoner. Akseptkriteri-ene er definert i forhold til EN ISO5817, der utførelsesklasse 4 har noenkrav til tillegg til nivå B, betegnet som B+i standarden. Det er gitt noen supple-rende krav for brudekker, krav som harkommet fra prosjekteringssiden.

Tabell 14 Krav til teknisk kompetanse for sveisekoordinator for sveising av karbonstål

EXC Stål Referanse standarder Godstykkelse(Material gruppe) t ≤ 25 a) 25 < t ≤ 50 b) t > 50

EXC2 S235 to S355 EN 10025-2, EN 10025-3, EN 10025-4 B S C c)

(1.1, 1.2, 1.4) EN 10025-5, EN 10149-2, EN 10149-3EN 10210-1, EN 10219-1

S420 to S700 EN 10025-3, EN 10025-4, EN 10025-6,(1.3, 2, 3) EN 10149-2, EN 10149-3

EN 10210-1, EN 10219-1 S C d) C

EXC3 S235 to S355 EN 10025-2, EN 10025-3, EN 10025-4(1.1, 1.2, 1.4) EN 10025-5, EN 10149-2, EN 10149-3

EN 10210-1, EN 10219-1 S C C

S420 to S700 EN 10025-3, EN 10025-4, EN 10025-6(1.3, 2, 3) EN 10149-2, EN 10149-3

EN 10210-1, EN 10219-1 C C C

EXC4 Alle Alle C C C

a)Fotplater for søyler og endeplater ≤ 50 millimeterb)Fotplater for søyler og endeplater ≤ 75 mm c)For stål opp til og inklusive S275, er nivå S tilstrekkeligd)For stål N, NL, M og ML, er nivå S tilstrekkelig

B: Grunnleggende teknisk kompetanseS: Spesifikk teknisk kompetanseC: Omfattende teknisk kompetanse

s39-42 1090 07-09-24 19.42 Sida 41

42 NR 3 • 2007 • NYHETER OM STÅLBYGGNADP R O D U K T I O N

SkrueforbindelserReglene dekker ikke-forspente og for-spente skruer. Spesielt har kravene til til-trekking av forspente skruer krevd bety-delige diskusjoner, nok betinget av at tra-disjonene er forskjellige i de europeiskelandene. Regler for tiltrekking av for-spente skruer er gitt for fire metoder:� Moment metoden� Kombinert metode� HRC metoden � Metoden med direkte kraftanviser

Kravet til spennkraft i skruer for glid-ningsfri forbindelse er gitt med formelen:Fp,c = 0,7fubAs

Kravet kan fravikes dersom tiltrek-kingen ikke har til hensikt å sikre englidningsfri forbindelse men ha et annetformål.

OverflatebehandlingStandarden gir krav til behandling avoverflater i tilvirkede flater inklusive om-råder med sveiser som forberedelse til enbeskyttende behandling som for eksem-pel korrosjons-beskyttelse med maling.

For en etterfølgende beskyttende be-handling (maling, galvanisering) er dethenvist til de gjeldende EN ISO standar-der som foreligger for de ulike behand-lingsmetoder.

Kravene til behandling av overflateneer gjort avhengig av det kravet som set-tes til varigheten av en korrosjonsbe-skyttelse og av eksponeringsgraden, ba-sert på eksisterende standarder.

KontrollStandarden fastlegger krav til kontroll,og krever at kontrollen skal være basertpå en på forhånd fastlagt kontrollplan.

De mest omfattende diskusjonene hardreid seg om kontrollkravene for sveiser.Alle sveiser skal kontrolleres 100% vi-suelt. Dertil skal det gjennomføres ikkedestruktiv kontroll, avhengig av utførel-sesklasse, spenningsnivå og godstykkelse.

TerminologiDet er viktig ved innføringen av en euro-peisk standard som dekker et så stort om-råde og der ulike aktører vil være brukereav standarden bl.a. som kontraktsunder-lag, at det er en fast og gjennomarbeidetterminologi. Det ble arbeidet mye medterminologien under ENV-fasen, og dett-te har fortsatt under EN-fasen. Med eng-elsk som startspråk vurderes om termeneegner seg for oversettelse til tysk ogfransk. Hvis så er tilfelle vil som regeloversettelser til andre språk ikke gi pro-blemer. Det skal nevnes at i aller siste fa-

se av redigeringen ble ordet ”Fabrica-tion”, som under hele utviklingen har be-tegnet det å tilvirke komponenter før desammenføyes, fjernet. På engelsk vil enslik begrensning ikke være i samsvar medallmen bruk av ordet. Det nye ordet er”Preparation”, på norsk tilvirkning. Dett-te åpner for at vi i Norge kan benytte ”fa-brikasjon” om hele prosessen, som, for åunngå misforståelser, i en periode ikke varbrukt slik i standardsammenheng. Det vilglede ikke minst aktørene i offshore in-dustrien. Det engelske ordet for heleprosessen i standarden er ”manufactu-ring” hvis det gjelder utførelse av kom-ponenter og ”execution” hvis det gjelderhele byggverket.

Ved innføring av standarden som obligatorisk europeisk standard Mange land i Europa har ikke hatt enstandard for utførelse av stålkonstruk-sjoner. Krav måtte da spesifiseres forhver enkelt prosjekt. Det er min erfaringat de prosjekterende ikke alltid har dennødvendige kompetanse til å formulereslike krav. Innføring av en obligatoriskeuropeisk standard må derfor antas åkunne rasjonalisere og forbedre de pro-

sjekterendes arbeid med å utforme spe-sifikasjonene for utførelsen. Krav og spe-sifikasjoner blir gjenkjennelige fra pro-sjekt til prosjekt for de utførende entre-prenører og også fra land til land. Bygg-herrer vil få den sikkerheten for et kva-litetsmessig produkt som ligger i at kra-vene er nedfelt i en standard, og myn-dighetene vil også se standarden som enmåte å sikre at kravene i Byggevaredi-rektivet til stabilitet og mekanisk styrkeblir oppfylt gjennom denne og prosjek-tering etter EN 1993.

Det skal påpekes at standarden i enrekke punkter har åpnet for adgang til åspesifisere en annen løsning enn den an-gitte; det gis altså valgmuligheter for åskreddersy til det enkelte prosjekt, bl.a.gjennom fastsettelse av den utførel-sesklasse som skal legges til grunn for ar-beidet. Vi anser derfor standarden til åvære fleksibel nok til å dekke de pro-sjekter og situasjoner som kan oppstå iforbindelse med fastleggelse av krav tilutførelse av stålkonstruksjoner. Dersomforslaget vedtas ved den formelle av-stemningen er det antatt at den vil bli pu-blisert som europeisk standard våren2008. �

Standarden stiller også krav til utførelse og montasje på byggeplassen.

�

s39-42 1090 07-09-25 15.02 Sida 42

Mer enn 5000 tonn bærestrukturer i stål prosjektert og produsert i eget verksted 2006. I 2007 øker vi kapasiteten ytterligere

www.skalles.no

+47 6936 3250

Robot Millennium 20.0 – allt du behöver för 3D struktur- och detaljanalyser

Övriga PC program för stål/statik � SECTION � COLBEAM - BSK � COLBEAM - NS3472 � COLBEAM - EC3

� BEAM � BEAM - BSK/NS3472 � CYLSHELL � STIPLA

StruProg AB Virkesgränd 4 183 62 Täby www.struprog.se [email protected]

s39-42 1090 07-09-25 10.03 Sida 43

NR 3 • 2007 • NYHETER OM STÅLBYGGNADM I L J Ö

Krav fra myndighetene om å doku-mentere miljøegenskaper for ma-terialer i byggebransjen er økende.

Norsk Stålforbund har derfor laget ett settmed Miljødeklarasjoner Type III (EPDer,Environmental Product Declaration) somdekker de fleste konstruksjonsstål som be-nyttes i byggebransjen. Med dette ønskerNorsk Stålforbund å synliggjøre stålets go-de miljøegenskaper og vise at bransjen tarmiljøet på alvor. Blant de vanligste bygge-materialene er stål i dag det eneste mate-rialet som gjenvinnes med nær 100 pro-sent og hvor det resirkulerte produktet harminst like god kvalitet. Sett i et livsløp-sperspektiv er stål et meget bestandig ogmiljøvennlig materiale. Det har lang leve-tid og er enkelt å vedlikeholde, demontereog resirkulere.

MålsetningerNorsk Stålforbund hadde to målsetningermed prosjektet:

� å øke antall tilgjengelige Miljødeklara-sjoner Type III for stålprodukter i bygge-bransjen� å tilrettelegge for et kostnadseffektivtkjøp av miljødeklarasjoner for den enkeltebedrift

En kartlegging viste at det fantes svært litemiljødokumentasjon av konstruksjonsstålpå det norske markedet. For hver enkelt be-drift kan det være kostbart å få utarbeidetog verifisert miljødeklarasjoner for sine eg-ne produkter. Stålforbundet ønsket gjennomprosjektet å gi grunnlag for samarbeid omfelles dokumentasjon og underlag.

ProsjektetProsjektet startet i oktober 2004. Ett år se-nere var finansieringen på plass. Økono-misk støtte ble gitt av Norsk Stål, RuukkiNorge, Leif Hübert Stål og Smith Stål. Opp-draget gikk til SINTEF Byggforsk som harlang erfaring og ekspertise med deklarering

av bygningskomponenter. Deklarasjoneneble ferdigstilte i april 2007.

Offentlig innkjøp og krav til miljødokumentasjonVeilederen ”Miljø og regelverket for of-fentlig anskaffelser” vektlegger livssyklus-kostnader og miljømessige konsekvenserved anskaffelser og utforming av produk-ter.

Miljødeklarasjoner Type III, vil i for-bindelse med innkjøp legge grunnlaget forå tilfredsstille miljøkravene i Forskrift omLov om Offentlige Anskaffelser. Forskrif-ten sier at oppdragsgiver SKAL stille«konkrete miljøkrav til produktets ytelseog funksjon». I beskrivelsen av ytelsen ståroppdragsgiver i utgangspunktet fritt, og sålangt det er mulig skal det stilles konkretemiljøkrav til ytelsen. Beskrivelsen avytelsen kan ikke skje gjennom en direktehenvisning til et bestemt merke (handels-hindringer).

44

Miljødeklarasjoner av konstruksjonsstål

Miljødeklarasjoner for

stålprodukter har vært lite

utbredt i Norge, men er nå

blitt tilgjengelig gjennom

det prosjektet som Norsk

Stålforbund har gjennomført. Sverre Fossdal ,

dr. ing.

SINTEF Byggforsk

Kjetil Myhre,

Daglig leder for

Norsk Stålforbund

M I L J Ö

s44-46 miljödeklarationen 3diagram 07-09-25 15.05 Sida 44

45NR 3 • 2007 • NYHETER OM STÅLBYGGNAD M I L J Ö

MiljøinformasjonslovenDen dokumentasjon som fremkommergjennom Miljødeklarasjon Type III kanbenyttes til å tilfredsstille kravene i Miljø-informasjonsloven som pålegger alle virk-somheter og offentlige organer å gi all-mennheten tilgang på miljøinformasjon.Miljødeklarasjoner kan også benyttes til ågjøre riktige produktvalg i henhold til sub-stitusjonsplikten som er nedfelt i Produkt-kontrolloven.

Ved å kreve miljødeklarasjoner i hen-hold til ISO 14025 eller ISO 21930 (se av-snittet nedenfor) for produkter som inn-går i offentlige innkjøp, er man sikret atalle leverandører baserer sin dokumenta-sjon på samme prinsipp og bruker et en-hetlig presentasjonsformat.

Underliggende standarderEn Miljødeklarasjon Type III, EPD, er etdokument som oppsummerer miljøprofi-len til et ferdig produkt. Kravene til hvor-dan en EPD skal lages er spesifisert i ISO14025 ”Environmental Labels and Decla-rations, Type III” og ISO 21930 ”Envi-ronmental declaration of building pro-ducts”. ISO 14025 er generell og gjelderfor alle typer produkter, mens ISO 21930er en standard som bygger på ISO 14025,men er spesifikk for byggematerialer.

ProduktkategorireglerInndelingen i produktkategoriregler (PCR)er et obligatorisk forarbeid før en utarbei-der en miljødeklarasjon for et produkt.PCR-dokumentet utarbeides i samarbeidmellom produsenter, kunder og andreinteressenter. Dokumentet godkjennes avNæringslivets Stiftelse for Miljødeklara-sjoner, EPD-norge. Hvis det eksisterer enPCR for produktgruppen, skal denne be-nyttes. Reglene i en PCR skal følges vedinnhenting av underlagsmateriale og vedpresentasjon av resultatene i miljødekla-rasjonen. PCR-dokumentet har med basisi en livsløpsanalyse fastlagt hvilke ressur-ser og utslipp analysen skal omfatte for åsikre at produsenter må oppgi produk-tenes innhold av stoffer med vesentligemiljøpåvirkning. Ordningen med PCR erinternasjonal. Innen den europeiske stan-dardiseringen (CEN TC 350) pågår det etomfattende arbeid for å finne fram til engenerell PCR for byggematerialer.

En Miljødeklarasjon Type III, EPD, kanutarbeides for alle faser i hele produktetslivsløp i form av informasjonsmoduler.Ved å følge ISO 21930 vil miljøinforma-sjon innen samme produktkategori la segsammenlikne fra produkt til produkt. Al-le miljødata som brukes i en miljødekla-rasjon, skal tilfredsstille kravene for livs- �

Varmvalsede stålprofiler av I, H, U, L, T og bredflattstål tilbruk i bærende konstruksjoner, produsert av europeiskestålverk. Dimensjoner: IPE 80-600, HEA/B/M 100-600,UNP/UPE 80-400, L 40-200, L 65 x 50 – 200 x 150, T30-140 og bredflattstål:160-500, t = 5-40. Profilene til-fredsstiller kravene i EN 10025. Standard stålkvalitet erS355. Tetthet: 7 850 kg/m3.

Kaldformede sveiste hulprofiler (CFSHS): Sirkulære, firk-antete og rektangulære profiler til bruk i bærende kon-struksjoner, produsert fra varmvalsede stålplater ved kald-valsing og sveising ved europeiske stålverk. Dimensjo-ner: Firkantete HS: 25 x 2 – 300 x 12,5. RektangulæreHS: 50 x 25 x 2 – 400 x 200 x 12,5 og sirkulære HS: 21,3x 2 – 711 x 60. Profilene tilfredsstiller kravene i EN10219. Standard stålkvalitet er S355. Tetthet: 7 850kg/m3.

Varmformede hulprofiler (HFSHS): Sirkulære, firkanteteog rektangulære profiler til bruk i bærende konstruksjo-ner, produsert av europeiske stålverk. Dimensjoner: Firk-antete HS: 40 x 3 – 400 x 20. Rektangulære HS: 50 x 30x 3,2 – 500 x 300 x 20 og sirkulære HS: 21,3 x 2 – 711 x60. Profilene tilfredsstiller kravene i EN 10210. Standardstålkvalitet er S355. Tetthet: 7 850 kg/m3.

Varmvalsede stålplater til bruk i bærende konstruksjoner,produsert ved europeiske stålverk. Dimensjoner: t = 5-60.Profilene tilfredsstiller kravene i EN 10219. Standardstålkvalitet er S355. Tetthet: 7 850 kg/m3.

Følgende grupper av stålprodukter er miljødeklarerte fra ”vugge til port”

Deklarert enhet for disse produktene er per kg stål

Disse miljødeklarasjonene er brukt som input til fire deklarasjoner på stålkonstruksjoner tilvirket av Contiga AS

Bærende stålkonstruksjoner av varmvalsede stålprofiler I,H, U, L, T og bredflattstål, produsert ved europeiske stål-verk. Prefabrikkert og montert på byggeplass av norskstålentreprenør.

Bærende stålkonstruksjoner av kaldformede hulprofiler(CFSHS) av sirkulære, firkantete og rektangulære profiler,produsert ved europeiske stålverk. Prefabrikkert og mon-tert på byggeplass av norsk stålentreprenør.

Bærende stålkonstruksjoner av varmformede hulprofiler(HFSHS) av sirkulære, firkantete og rektangulære profiler,produsert ved europeiske stålverk. Prefabrikkert og mon-tert på byggeplass av norsk stålentreprenør.

Bærende stålkonstruksjoner av HSQ, ISQ og HSK profiler,laget fra varmvalsede stålplater. Platene er produsert vedeuropeiske stålverk. Profilene er prefabrikkert og montertpå byggeplass av norsk stålentreprenør.

Den funksjonelle enheten er per kg stålkonstruksjon med levetid 60 år. Byggets antatte levetid er satt til 60 år, mens brukstiden for stålkonstruksjonen uten utskiftinger vil være 100 år.


46 NR 3 • 2007 • NYHETER OM STÅLBYGGNADM I L J Ö

Aktuelle lenker

Miljødeklarasjonene fra Norsk Stålfor-bund og Contiga AS vil en finne påNæringslivets Stiftelse for Miljødekla-rasjoner: www.epd-norge.noSINTEF Byggforsk:www.sintef.no/byggforskNorsk Stålforbund:www.stalforbund.comThe Swedish Environmental Manage-ment Council: www.environdec.comGlobal Type III Environmental ProductDeclarations Network:www.gednet.orgSvenska Miljöstyrningsrådet:www.miljostyrning.se

løpsvurderinger beskrevet i ISO 14044”Life cycle assessment – Requirements andguidelines”.

Prosessen bak utarbeidelse av miljøde-klarasjoner for konstruksjonsstålEn arbeidsgruppe med deltakelse fraNorsk Stålforbund, Ruukki, SSAB, Con-tiga AS og SINTEF Byggforsk har stått forinnhenting av data og utarbeidet PCR forproduktgruppen “Steel as constructionmaterial”. Livsløp for et byggematerialedeles i fire faser: produksjonsfasen, byg-gefasen, bruks og vedlikeholdsfasen og av-hendingsfasen. De tre siste fasene i livslø-pet vil være basert på scenarier og skal be-skrives.

Første delenProsessen for utarbeidelse av miljødekla-rasjoner for konstruksjonsstål har vært to-delt. Den første delen har vært å frem-skaffe data fra europeiske stålverk for for-skjellige stålprodukter som brukes i stål-konstruksjoner. Livsløpsdata, Life cycle in-ventory data, for stålproduktene er sam-let inn og bearbeidet av International Ironand Steel Institute (IISI) i Brussel og er ge-neriske data basert på et gjennomsnitt fraforskjellige stålverk i Europa. Dataenesomfang er fra produksjonsfasen.

Andre delenDen andre delen har vært å anvende dissemiljødeklarasjonene på konkrete kon-struksjonsløsninger og utarbeide miljøde-klarasjoner for disse løsningene gjennomalle de fire fasene i livsløpet. I densammenhengen har Contiga AS i Kong-svinger fremskaffet det nødvendige da-taunderlaget fra produksjon, montering,vedlikehold, demontering og avhendingfor de produktene det er utarbeidet miljø-deklarasjoner for. Et spørreskjema somfylles ut av underleverandører og produ-sent vil danne grunnlaget for forbruk avressurser, utslipp, avfallsgenerering, em-ballasje osv. SINTEF Byggforsk har utvik-let programmet Økodek, som genererer enmiljødeklarasjon på bakgrunn av beskri-velse og data som legges inn.

Kontroll og godkjenningKontroll og godkjenning av norske miljø-deklarasjoner foretas av en uavhengig ogkompetent verifisør godkjent av EPD-nor-ge. Dette skal sikre at miljøinformasjonenoppfyller kravene om objektivitet,sammenliknbarhet, troverdighet og ad-derbarhet. Adderbarhet innebærer atgjennom produktkategoriregler og stan-dardiserte metoder kan miljødeklarasjo-ner summeres for hvert ledd i verdikjeden.

Det kan lages en total deklarasjon av enbygning ved å legge sammen alle deklara-sjonene for de ulike byggeelementene.

Miljødeklarerte stålprodukterDet er utarbeidet fire miljødeklarasjoner iNorsk Stålforbunds regi. Deklarasjonenedekker hele livsløpet og er en bearbeidingav dataunderlaget fra IISI, inkludert trans-port fra europeiske stålverk til norske for-handlere. Ståldataene fra IISI er allokertetter IISI metodikk med ”end of life recy-cling” og en ”recovery rate” på 96 %.

Presentasjonsformatet for norske mil-jødeklarasjoner er utarbeidet av STØ,NTNU og SINTEF Byggforsk. Det bestårav fire sider, hvor den første er en presen-tasjon av produktet, produsent og miljø-deklarasjonens omfang. Den andre sidenviser ressursforbruk, mens den tredje visermiljøpåvirkninger og utslipp til luft, vannog jord, samt eventuelle inneklimapåvirk-ninger fra produktet. Den siste siden visergenerering av avfall og miljødeklarasjo-nens systemgrenser. Resultatene er vist i ta-

beller (numerisk) og ved grafiske presen-tasjoner.

Alle kjemikalier som står på den nor-ske OBS-listen, vil bli vist på miljødekla-rasjonen med CAS-nr, R-setninger ogmengde (g/funksjonell enhet). Der hvordet foreligger emisjonsmålinger med tan-ke på inneklimaet vil de i miljødeklarasjo-nen klassifiseres i henhold til. prNS 3563(M1, M2, M3). �

� Eksempler på viste grafiske resultater i miljødeklarasjonene

Transport

Riving/Deponi

Bruk

Byggeplass

Produksjon + emballasje

Råmaterilaer

Vannkraft Fossil Bioenergi Kjernekraft Annen energi

MJ 0,0 2,0 4,0 6,0 8,0 10,0 12,0 14,0 16,0 18,0

Energibruk

Klimaforandring

Nedbryting av ozonlaget

Forsuring

Dannelse av fotooksidanter

Overgjœdsling

Råmaterialer Produksjon+emballasje Byggeplass Bruk Riving/Depont Transport

Nedbryting av ozonlaget, Forsuring, Dannelse av fotooksidanter, Overgjœdsling (g), Klimaforandring (kg)

0,0 0,50 1,00 1,50 2,00 2,50

Påvirkningskategori

Materialressurser, totalt, kg

Bio

Olje

Gas

s

Res

irku

lert

skr

ap

Luft

Jern

Kal

kste

in

Dol

omit

t

Røk

gass

Xyl

en

Alk

yd r

esin

Pigm

ent

Nit

roge

n

NaC

l

Svov

el

Ben

toni

tt

1,000000

0,100000

0,010000

0,001000

0,000100

0,000010

0,000001


Vi lyssnar på våra användare

och har förbättrat befintlig

funktionalitet i Tekla Structures.

Version 13 är mycket snabbare än

sin föregångare, t. ex. att öppna

och hantera ritningar, arbeta med

referensmodeller samt arbeta

med stora Tekla modeller. Det

ger dig en extra hand så du kan

koncentrera dig på ditt jobb

med mer tid till att lösa design

och konstruktionsproblem. Tekla

Structures 13 är en omfattande

och exakt BIM (Building

Information Modeling) lösning för

design och konstruktion.

!

“I slutet av dagen kommer den

gemensamma 3D modellen ändå

hamna i Tekla Structures, så varför

inte börja där!”

- Ray Young, Arup

Träffa Tekla på Stålbyggnadsdagen, vi är där!


NR 3 • 2007 • NYHETER OM STÅLBYGGNADD I M E N S I O N E R I N G

Boverket kommer inom kort utmed en ny utgåva av Boverketshandbok om stålkonstruktioner,

BSK 07. Behovet av en reviderad utgåvahar framför allt föranletts av att månganya EN- och ISO-standarder har till-kommit och gamla standarder har revide-rats som åberopas i den tidigare utgåvan,BSK 99. Reglerna i BSK 07 innebär, i än-nu högre grad än tidigare utgåvor, hän-visningar till olika standarder som råd el-ler exempel på hur man kan uppfylla före-skrifterna i BKR.

Förutom ändringar med hänvisning-ar till nya standarder i BSK 07 har någratveksamheter och fel i BSK 99 förtydli-gats eller rättats till. Dessutom har en re-daktionell översyn gjorts. Ändringarnahar huvudsakligen avsett avsnitten ommaterial, utförande och kontroll. Vid än-dringar har man eftersträvat att i möj-lig mån anpassa reglerna till gällandeparallellregler i Europastandarder.

Även föreskrifter och råd i BKR kap8 avseende stålkonstruktioner har revi-derats. Reglerna i BSK 07 kommer un-der en övergångstid att kunna tillämpasparallellt med motsvarande regler i kom-mande EN 1993 (Eurocode 3, konstruk-tionsregler) och EN 1090 (regler för ma-terial, utförande och kontroll). Euroco-de 3 kommer troligen att bli tvingandeår 2011. Intill dess EN 1090 blivit fast-ställd kommer tillämpning av konstruk-tionsregler i Eurocode 3 att kopplas tillregler om utförande och kontroll i BSK07. Livslängden för BSK 07 kan därförförutses bli ca fem år.

MaterialDe största ändringarna i BSK 07 har berörtavsnitten om stålmaterial. En ny Euro-pastandard för stålmaterial EN 10025ikraftsattes som svensk standard i decem-ber 2004. Den nya standarden SS-EN10025:2004 består av sex delar. Den ersätt-

ter förutom den gamla standarden medsamma nummer, SS-EN 10 025 (enkla kol-manganstål) även SS-EN 10 113 (mikro-legerade finkornstål), SS-EN 10 137 (seg-härdade konstruktionsstål) och SS-EN 10155 (rosttröga konstruktionsstål). Standar-derna för rörprofiler, SS-EN 10 210 respSS-EN 10 219 för varmformade resp kall-formade konstruktionsrör, finns kvar somseparata standarder och har även de ut-kommit i ny utgåva. EN 10025, EN10210, EN 10219 och EN 13479 är i dagharmoniserade standarder, vilket innebäratt dessa produkter går att CE-märka. Detbör observeras att CE-märkningen inteautomatiskt innebär att produkten är lämp-lig för avsedd användning. Märkningeninnebär bara att de väsentliga egenskapersom måste uppfyllas i svenska regler finnsredovisade. Det är den som använder pro-dukten som måste säkerställa lämpligheten.

I den nya utgåvan av SS-EN 10025har tilläggskraven i form av optioner

48

Nyheter i reviderad version av BSK 07

Boverket kommer snart

ut med en reviderad BSK 07.

I denna artikel redogör

utredningsmännen för de

viktigaste ändringarna

gentemot BSK 99. Anders Sjelvgren,

Boverket

Göran Alpsten,

Stålbyggnadskontroll AB


s48-51BSK 07 K1 07-09-25 15.07 Sida 48

49NR 3 • 2007 • NYHETER OM STÅLBYGGNAD D I M E N S I O N E R I N G

samordnats mellan de olika delarna avstandarden. De ändrade optionssiffrornainnebär att krav på ritningar och i be-ställningar måste ändras. För att undvi-ka missförstånd bör man vara noga medatt markera att det är den nya standar-den som avses genom att ange årtalet,SS-EN 10025:2004, i specifikationerm m. En viktig ändring är att det mesttillämpade optionskravet, nämligen detför svetsbarhet, nu införts som ett grund-krav i standarden.

Reglerna i BSK 07 för stål med förbätt-rade deformationsegenskaper i tjockleks-riktningen, s k Z-stål, har anpassats till derådande förhållandena i branschen, näm-ligen att det är den högsta klassen Z35 en-ligt SS-EN 10 164 som lagerhålls av sven-ska stålgrossister. I BSK 99 var kravet Z25i utsatta konstruktionsdelar, vilket kopp-lades med krav på 100 % ultraljudprov-ning av materialets homogenitet eftersvetsningen. Behovet av provning föran-

leds av att det finns risk för att en viss typav diskontinuiteter i materialet, allvarligacentrumsegringar, kan förekomma ochförbli oupptäckta vid de provningar avplåtmaterialet som föreskrivs i SS-EN 10164. Stora sådana diskontinuiteter kan geupphov till skiktbristning, som kan inne-bära att sprickor uppkommer redan i sam-band med svetsningen. I BSK 07 är mate-rialkravet ändrat till ”lagerstandarden”Z35, och samtidigt har reglerna om om-fattningen av kontrollen efter svetsningenkunnat ändras till en delkontroll med om-fattning enligt konstruktörens bedömning.Det innebär att t ex fotplåtar med drag itjockleksriktningen till ett antal pelare ochuttagna ur samma moderplåt kan provasefter svetsningen vid ett urval av fotplå-tarna, där urvalet kan anpassas efter kun-skapen att plåtarna kommer ur sammamoderplåt. Provningen av materialet eftersvetsningen kan därför i vissa fall reduce-ras väsentligt.

Dimensioneringsregler i BSK 07 i stort oförändradeDimensioneringsreglerna i BSK 07 är istort sett oförändrade från BSK 99. Någ-ra smärre tillägg har gjorts, t ex ges enfriktionskoefficient för målade ytor iskruvförband med vanligen användafärgtyper. I BSK 99 fanns friktionskoef-ficient enbart angiven för färgtypen zink-silikat, som idag sällan används. Tilläg-get i BSK 07 kan underlätta användningav friktionsförband.

Reviderade kompetenskravReglerna för kompetenskrav för svetsareoch svetsarbetsledare (i BSK 99 kallad”svetskoordinator” efter den engelskabenämningen, welding coordinator) harreviderats i BSK 07. I BSK 99 angavssom ett alternativ till EuropastandardenSS-EN 287-1 att dokumentation av svet-sarkompetens kunde ske enligt engammal svensk standard, SS 06 52 01.Motivet för att godta tillämpning ävenav SS 06 52 01 var att den praktiska tillämpningen av SS-EN 287-1 i mångafall ledde till krav på omfattande proce-durprovning och ökade administrativtbetingade kostnader som inte ansågsnödvändiga i normala stålkonstruktio-ner. I BSK 07 har möjligheten att tilläm-pa SS 06 52 01 tagits bort. Samtidigt hartillämpningsregler till SS-EN 287-1 för-tydligats, som innebär att svetsarpröv-ningen kan utföras med en av svetsar-betsledaren upprättad enkel proceduroch att provläggningen kan utföras un-der överinseende av denne.

Exemplen på kompetenskrav försvetsarbetsledare har skärpts i BSK 07jämfört med BSK 99 för konstruktions-delar med utmattningslast eller särskildrisk för sprödbrott, dvs utförandeklassGB och GA, liksom för konstruktions-delar i extra höghållfasta stål, dvs medsträckgräns över 500 MPa. I sådanakonstruktioner exemplifieras kravet medhänvisning till IWT (international wel-ding technologist) eller IWE (internatio-nal welding engineer) enligt IWF:s regler.För övriga fall exemplifieras med denlägsta kompetensnivån IWS (internatio-nal welding specialist). De skärpta re-glerna för kompetens hos en svetsar-betsledare betingas av tekniska krav vidspeciella konstruktioner och innebärsamtidigt en viss anpassning mot krav ikommande Europaregler, där ännu hög-re krav kan komma att ställas. �

s48-51BSK 07 K1 07-09-25 15.07 Sida 49

Reviderade utförandereglerHänvisningar i BSK 07 till olika nya Eu-ropastandarder för utförande av stålkon-struktioner innebär i många fall ändradekrav på tillverkning och montering.

Ett speciellt problem gäller stålmate-rial i valsade profiler, där gällande stan-dard SS-EN 10 163-3 medger att det ileveranstillståndet kan finnas ytsprickori stor mängd. Förekommande ytsprick-or är normalt inte synliga för blotta ögat.Sådana sprickor tillåts däremot inte förplåt enligt en annan del av samma stan-dard, SS-EN 10 163-2. Risken för attytsprickor kan förekomma i valsade pro-filer och kan behöva bearbetas vid till-verkningen av kvalificerade stålkon-struktioner påpekas i BSK 07. På Bover-kets webbplats finns en utredning omtillåten sprickstorlek.

Reviderade regler för svetsförbandKrav på svetsars kvalitet anges i BSK 07liksom i BSK 99 med hänvisning till eninternationell standard, SS-EN ISO5817. Problemet är att standardens kva-litetskrav inte är anpassade till hur olikadiskontinuitetstyper i svetsar inverkar påbärförmåga och livslängd för svetsadestålkonstruktioner. Kraven på svetsar an-

ges därför i BSK med egna svetsklassbe-teckningar WA, WB och WC med ett an-tal kompletterande krav och förtydli-ganden till SS-EN ISO 5817. Den utgå-va av standarden som nu gäller är i vä-sentliga avseenden reviderad jämförtmed den utgåvan som gällde 1999. Dethar medfört att de kompletterande kra-ven i BSK 07 behövt ändras. För svet-sade stålkonstruktioner som dimensio-neras enligt BKR / BSK 07 är det viktigtatt man hänvisar till svetsklasserna en-ligt BSK 07 och inte direkt till standar-den SS-EN ISO 5817.

Hänvisning i BSK 07 till SS-EN 1011-2i stället för SS 06 60 01 och SS 06 60 25innebär reviderade krav på utförande avhäftsvetsar och med hänsyn till kraven påförhöjd arbetstemperatur vid svetsning.Konstruktionsstål enligt dagens Europa-standard kan ha en väsentligt högre kol-ekvivalent än enligt de gamla nationellasvenska standarderna, och därmed störrerisk för härdsprickor vid svetsning. Reg-lerna i SS-EN 1011-2 innebär samtidigt attinverkan av vätehalten i tillsatsmaterialetkan beaktas vid bedömning av behovet avförhöjd arbetstemperatur, vilket möjliggörmer realistiska bedömningar av behovet.Genom att välja ett modernt tillsatsmate-

rial med låg vätehalt kan man i många fallkomma fram till att förhöjd arbetstempe-ratur inte erfordras, vilket samtidigt kanuppfattas som en viss anpassning av reg-lerna till rådande branschpraxis.

Reviderade regler för skruvförbandFör skruvförband har införts ett antalnya detaljregler. Möjligheten att använ-da helgängad skruv t ex enligt SS-ISO4017 har införts för de fall dimensione-ringen av skruvförbandet beaktar av detfinns gänga mot godset. För enbart drag-belastade skruvar kan det faktiskt varaen fördel om skruven har en lång gäng-längd, då det vid en kort gänglängd finnsrisk att en stor lokal töjning kan på-tvingas en kort gängad del av klämläng-den, med risk för brott i denna del redanvid en måttlig överbelastning.

En skruvförbandsklass benämndS1F(mod) som ibland används i flervå-ningsstommar, pannhus m m har införtsi BSK 07. Förbandstypen används i för-sta hand vid sådana konstruktioner därett förspänt skruvförband tillämpas föratt minska deformationerna i brukssta-diet men att förbandet dimensionerassom ett ”vanligt” skruvförband i brott-stadiet. Kraven för S1F(mod) överens-

�

50

s48-51BSK 07 K1 07-09-25 15.07 Sida 50

51NR 3 • 2007 • NYHETER OM STÅLBYGGNAD

stämmer med dem som gäller vid högtförspända skruvar S1F, men med kravetpå förspänning sänkt från 70 till 60 %av skruvarnas nominella dragbrottkraft.

Reviderade regler för rostskydd av stålkonstruktionerDet redaktionellt mest omarbetade av-snittet i BSK 07 är avsnittet om rostskydd.Texten har strukturerats om och de om-fattande tabellerna med olika rostskydd-dssystem har överförts till en bilaga. De tekniska ändringarna i rostskydds-avsnittet är primärt de som följer av re-viderade standarder.

Reviderade regler för kontrollVissa ändringar av reglerna om kontrollav stålkonstruktioner har betingats avdet nya begreppet ”byggprodukter medbestyrkta egenskaper” i BKR. Andra reg-ler har förtydligats, t ex kompetenskravför den som utför grundkontroll ellerkraven på oförstörande provning avsvetsar. En marginell skärpning har in-förts avseende minimiomfattningen avoförstörande provning av svetsar. Reg-lerna i BSK 07 innebär dock en väsent-ligt mindre provningsomfattning än en-ligt förslaget till kommande Europareg-ler EN 1090-2. Detta motiveras av attBSK 07 innehåller strikta regler om vi-suell kontroll av svetsar vid såväl grund-som tilläggskontroll. En effektiv visuellkontroll kombinerad med annan oför-störande provning av utsatta delar avsvetsarna kan bedömas vara ett kost-nadseffektivt sätt att verifiera säkerhets-mässiga krav på utförandet.

Standarder krävsSom har framgått innebär BSK 07 i än-nu högre grad än tidigare utgåvor avBSK att regler för dimensionering, ma-terial, utförande och kontroll ges medhänvisning till olika standarder. Enligtuppgift kommer SIS att tillhandahålla destandarder som åberopas i BSK 07 somett paket. Det är angeläget att de aktörersom berörs av BSK 07, däribland mindrekonsult- eller stålbyggnadsföretag,kommer att ha tillgång till de åberopadestandarderna. Regelverk utgivna av Bo-verket, Banverket och Vägverket finnsidag allmänt tillgängliga för fri nedladd-ning från Internet. Ett idealt tillståndskulle vara att även standarder åbero-pade i myndighetsregler görs tillgängligapå Internet gratis eller till en nominellkostnad. Detta lär förekomma på någothåll utomlands. Eventuella rättelser tillBSK 07 kommer att publiceras på Bo-verkets webbplats www.boverket.se. �

Lindab | Förenklar byggandet

Exakt, enkelt och snabbt med Lindab ADT Tools

NY VERSION

Utfackningsväggarna till kvarteret Vesta, vid

hamnen i Höganäs, har konstruerats och

projekterats med hjälp av Lindab ADT Tools.

Nu Lindab ADT Tools v3.0

Läs mer på www.lindab.se/byggteknik

s48-51BSK 07 K1 07-09-25 15.07 Sida 51

NR 3 • 2007 • NYHETER OM STÅLBYGGNAD3 D I S T Å L B Y G G A N D E T

Rapporten beskriver att den offent-liga sektorns upphandling lett tillett stort beroende av enstaka pro-

gramleverantörer vilket missgynnarmånga småföretag i databranschen somjobbar med öppna standarder och öppenmjukvara. Upphandlingarna dominerasav applikationer med proprietär (låst tillleverantören) mjukvara. Rapporten gerockså ett antal förslag som ska lyfta framanvändandet av öppna standarder i denoffentliga sektorn för att undvika det be-roende man sitter fast i idag.

Kopplingen till byggsektorn är enkel attgöra, stora förvaltare och verk samt storaentreprenörer och konsulter i byggsektornhar gjort sig precis lika beroende av en-staka leverantörer som myndigheterna.Denna debattartikel beskriver några ex-empel på detta och pekar på följderna.

Öppna kontra låsta formatEtt öppet format innebär att det är fritt

att använda formatet och utveckla pro-gramvaror som är baserade på formatet.Formatet ska företrädelsevis vara framta-get av branschen tillsammans med ettneutralt organ som SIS (Svenska Standar-diseringsinstitutet). Ett låst (proprietärt)format är motsatsen till ett öppet formatoch är alltså specifikt för en viss leveran-törs system.

BIM och IFC – två centrala begreppBIM kan enkelt förklaras som metodikenatt arbeta med information som det cen-trala. I stället för att ha olika applikatio-ner, vars filer har egna låsta format ochsom inte kan ”prata” med varandra, såutgår man från att applikationerna skaanpassas till ett gemensamt format iställ-let. Det gemensamma språk som bygg-branschen enats om heter IFC (IndustryFoundation Classes). Man kan jämföramed STEP inom tillverkningsindustrin.Tex så kan olika moderna IFC-kompa-

tibla CAD-system öppna samma modellistället för att som idag inte kunnakommunicera med varandra. ArkitektensIFC-modell kan tex användas direkt avinstallatören och stomprojektören. Medöppna format kan branschen själv be-stämma hur systemen ska fungera iställetför att ta det som leverantören ger dem.

BIM är ett generellt begrepp som om-fattar olika saker beroende på vem manfrågar. I denna artikel innebär BIM en me-todik att arbeta med en 3D-informations-modell i öppet format som beskriver bygg-naden och dess framställning och förvalt-ning. Informationsmodellen kan kallas förBIM-modell för enkelhetens skull.

Dagsläget i branschenDelar av byggbranschen håller på att gåöver från traditionellt 2D ritande i CADtill mer moderna 3D/BIM-system. Efter-som BIM-modellen innehåller och komm-municerar information till flera olika ty-

52

Byggbranschen – en okunnig kassako för hungriga vargar?

20 juni 2007 presenterade den statliga IT-standardiserings-

utredningen en rapport om IT-standarders betydelse för

tillväxt och innovation. Kritik riktas i rapporten mot bla Vinnova

och Nutek för att de inte tillräckligt uppmärksammat

IT-standardenas betydelse för tillväxt och innovation.

Mats Knutsson,

Rådgivare/specialist,

Lasercad Sverige AB

3 D I S T Å L B Y G G A N D E T

s52-53 öpnna system 07-09-24 18.43 Sida 52

53NR 3 • 2007 • NYHETER OM STÅLBYGGNAD 3 D I S T Å L B Y G G A N D E T

per av mottagande program så blir effek-ten av låsta system så mycket större änden varit tidigare där systemen haft sinaegna format. Man har tidigare kunna haolika system eftersom de ändå inte kundeprata med varandra (de olika programm-men har liknats vid isolerade öar).

Förvaltare – ofrivillig marionett sätterkrokben för utvecklingen?En orsak till att det trots mycket goda in-itiativ inte händer så mycket på den bre-da fronten inom standardisering av öpp-na format är okunskap inom byggbran-schen. De flesta projekt som görs inomdetta område hamnar inom IT/FoU ochtenderar att fastna där när det istället ären VD/ledningsfråga.

Ett exempel på bristen på kunskap ärmånga stora förvaltare och statliga verksom låter leverantören av sitt CAD-system bestämma och formulera hur deska skapa, utbyta och hantera sin infor-mation! En förvaltare arbetar med ett fy-siskt samt ett digitalt fastighetsbestånd.Man har alltså inte insett att hantering avden digitala informationen är en kärn-verksamhet och lejer iväg det ansvaret tillen extern programvaruleverantör som ut-nyttjar läget och föreskriver att endastdennes applikationer och låsta format fåranvändas i projekteringen. Förvaltarenhar blivit en foglig kassako!

Vad blir då följden för förvaltaren? Jo,han cementerar ytterligare sitt gamla för-åldrade system och kan inte ta del av ochbidra till utvecklingen. Förvaltaren ärockså toppen på ett isberg eftersom dekonsulter som vill vara med och projek-tera till förvaltaren känner sig tvingade attfölja de anvisningar som förvaltaren skri-vit under och då måste köpa och använ-

da leverantörens program även om dess-sa inte hade varit det naturliga valet. För-valtaren har blivit en ofrivillig marionetti händerna på en hungrig och slug varg.

Det är alltså en utbredd okunskap ibranschen som utnyttjas av kommersiell-la intressen som har skapat läget som detär idag. Vi har en vinnare och många för-lorare men så här ser verkligheten ut påalltför många håll idag!

Snabb koll på grannländerna – Sverige hänger inte med!Medan Sverige mer eller mindre harstoppat huvudet i sanden så händer detsaker runt omkring oss. Våra grannlän-der har tagit mycket allvarligare på dett-ta och ser öppna system (läs IFC) som enförutsättning för hur de ska jobba och dehar satt spaden i jorden ordentligt påhög nivå.

Från Finland:Senaatti (Senatsbostäder, statlig fastig-hetsförvaltare) kräver BIM-modeller fromoktober 2007 i alla ny- samt ombygg-nadsprojekt. Fokus i början är arkitekturoch förvaltning.

Från Norge:Historisk digital satsing fra StatsbyggGiganten blant norske offentlige byggherr-rer, Statsbygg, har bestemt seg: Det skalsatses sterkt på bruk av digitale bygnings-informasjonsmodeller (BIM) basert på åp-ne internasjonale standarder. Statsbygg harsom mål å benytte BIM i hele livsløpet avsine bygg. Dette er avgjørelser som kanpåvirke hele den norske BAE-næringen.

Från Danmark:Från januari 2007 ska de projektörer som

vill medverka i statliga projekt kunna le-verera 3D BIM-modeller. Modellerna skakunna utväxlas i IFC-format. För projektöver 40 miljoner danska kronor är dettaobligatoriskt.

... god morgon Sverige ---Sverige har haft de stora skygglapparnapå och gjort som man alltid gjort ochhoppats att någon annan löser problemet.Detta håller inte idag! Ofta hörs komm-mentaren att ...”javisst är detta intressantoch nödvändigt men det är en sak förframtiden ...” eller ”ni som utvecklarCAD-system, kan inte ni komma på nå-got ...”. Båda dessa kommentarer är sättatt skjuta ifrån sig det egna ansvaret. Enviktig informationsåtgärd är att minskaIT-stämpeln på diskussionen. Det handlarförvisso om kommunikation mellan da-torer men vilken information som skahanteras och hur den ska kunna kommu-niceras och analyseras är något bygg-branschen ska bestämma. Det är en kärn-verksamhet och skall också upp högt påVD’ns agenda.

Vad kan Sverige göra?Dags att spotta i nävarna! Några saker attsätta upp på dagordningen:

Vi behöver lyfta debatten från IT-nivåtill ledningsnivå.

Vi behöver lära oss om öppna formatoch hur det påverkar vårt sätt att arbetamed digital information.

Vi behöver styrning och direktiv frånhög nivå precis som i Norge, Danmarkoch Finland! Gärna en statlig instans medordentligt mandat att peka med hela han-den. Här är det helt tomt idag.

Branschen måste själv ta initiativet föratt inte fortsätta att bli utnyttjad. ❏


Tveka inte – anmäl dig nu!

www.sbi.se 08-661 02 80

Välkommen till

Stålbyggnadsdagen2007

25 –

26 o

ktob

er 2

007

Erik

sber

gsha

llen,

Göt

ebor

g

Inspiration•

Marknad•

3D från projektering till montage

•Arkitektur

STÅLBYGGNADSDAGENSPROGRAM

Torsdagen den 25 oktober 2007 kl 09:00 - 17:00

09.00 HälsningsanförandeMikael Nyquist, Stålbyggnadsinstitutets ordförandeStålbyggnadsåret 2007Björn Uppfeldt,VD StålbyggnadsinstitutetHur kan stålbyggnadsbranschen bli mer attraktiv? Bent Johannesson, RamböllAtt leda uthålligtDan Sten Olsson, StenaStål i det eviga kretsloppetRutger Gyllenram, Kobolde & Partners

10.30 Kaffe

11.15 Utdelning av SilverbalkenCertifiering av stålkonstruktörerBernt Johansson, Luleå Tekniska Universitet Samverkan mellan SBI och MVRLars Svedje, MVRFlexibla Hallar – Ett nytt industrialiserat koncept från SkanskaPer Carlsson, Skanska

12.15 Lunch

13.45 3D projektering i byggbranschen – Utveckling och trenderJan-Olof Edgar, BjerkingProjektering med 3D för ett effektivare stålbyggandeMagnus Nilber, FB EngineeringFrån projektering till montagePieter van Grol,VoortmansStålgrossisten – en viktig länk i kedjanChrister Ericson, BE GroupDen moderna stålverkstadens krav på 3D-projekteringMichael Porko, Ruukki3D-projektering av stålkonstruktionerBjörn Uppfeldt, Stålbyggnadsinstitutet

14.45 Kaffe

15.30 StålbyggnadsexposénStålbyggnadspriset / ECCS Steel Design AwardSvävande Taket,Vällingby CentrumHenrik Rundquist, KHR Rundquist arkitekterAnders Matson, WSP ByggprojekteringHigh Rise Buildings in SteelJohn Parker, WSP UK

16.50 Avslutning


55NR 3 • 2007 • NYHETER OM STÅLBYGGNAD 3 D I S T Å L B Y G G A N D E T

Jag försöker i denna artikel belysahur detta sker i teorin och i prakti-ken via några praktiska exempel.

Vad menas då med BIM – Building in-formation modelling, en term som an-vänds flitigt idag utan gemensamt över-enskommen definition. Enligt min upp-fattning är den praktiska betydelsen avBIM att automatisera också emottagan-det av information. Detta genom att in-formationen som flyttas mellan parter ärstrukturerad och definierad så att denautomatiskt kan tolkas och förstås avprogramvara. Största delen av informa-tionsutbytet i byggbranschen sker idagi form av ritningar som är lätta att för-stå för en människa men mycket svåraatt tolka maskinellt.

Vad är BIMCAD-utvecklingen har under lång tid fo-kuserat på att producera ritningar effek-tivt, men mycket litet har hänt på mot-

tagarsidan. Det som på allvar väckt in-tresset för att också kunna ta emot in-formationen automatiskt är helt klartmöjligheterna till att automatisera pro-duktionen med CNC-maskiner. För attkunna mäta nyttan (snabb felfri pro-duktion) bör informationen från projek-teringen föras automatiskt över till till-verkningen. Med manuell återinmatningav data till CNC-styrningen tappar manen stor del av de potientiella fördelarsom automatiseringen kan ge.

Inom byggbranschen är stålskon-struktion klart längst i användandet avBIM på grund av att automatiseringeninom stålindustrin kommit igång redanför 30 år sedan.

BIM förutsätter att informationenfrån start skapas i strukturerad form i ettobjektorienterat och 3-dimensionelltsystem. Systemet kan vara ett generelltsystem (t.ex ADT, Catia, SolidWorks)eller för stålkonstruktion skräddarsytt

Utnyttjandet av modern

IT-teknologi och automation

har bevisligen potiential att

dramatiskt förbättra stålets

konkurrenskraft mot betong

och trä. Grunden finns i att

stålet från början är en hög-

och jämnkvalitativ industriell

produkt som väl lämpar sig

för automatiserad produktion.

Leif Granholm,

Tekla

3 D I S T Å L B Y G G A N D E T

BIM och 3D-projekteringger konkurrensfördelar för stålkonstruktioner

�

3D modell av Sjöhistoriska muséet i

Kotka i Finland där BIMutnyttjattjats hela vägen.

s55-57 3D 07-09-25 15.10 Sida 55

56 NR 3 • 2007 • NYHETER OM STÅLBYGGNAD3 D I S T Å L B Y G G A N D E T

system (t.ex Tekla Structures, StruCad,Bocad-3D).

Speciella system för stålprojekteringhar funnits sedan början på 90-talet ochfått stor spridning globalt. Tekla Struc-tures har sålts i 80 länder över 10000 li-censer sedan 1993.

BIM i praktikenFör stålbranschen finns en rad begrepp,tex. profiler, detaljlösningar med plåtar,svets- och bultförband. Dessa begreppfinns inbyggda och förstås av TeklaStructures. Man bygger en virtuell bygg-nad i modellen och detta lagras i en da-tabas, som man sedan tar ut informatio-nen i form av ritningar, rapporter, olikaöverföringsfiler eller direkt åtkomst.Systemet ger en hög automationsgradockså i projekteringsfasen, analysmodellkan skapas från fysiska modellen, intel-ligenta kopplingar mellan olika elementskapas automatisk, ritningar producerasautomatiskt etc.

Det viktigaste för hela byggprocessen

�

är dock att informationenskapas i sådan form

att den kan flyttasmaskinellt mel-

lan parternautan att tappa

strukturen. Alla ihela processen från

systemprojektör till depå byggarbetsplatsen

jobbar med samma uniktidentifierade begrepp. Detta

möjliggör genom-loppstider och kva-

litet i projekt somutan BIM intevarit möjliga.

Öve r fö r ingenkan ske i form av fi-

ler som kan följa all-männa standarder (t.ex.

IFC) eller leverantörspeci-fika format (t.ex dwg, dxf

etc.) eller direktakopplingar mellan

program överinternet.

SystemArbetsskeden som

stöds av Tekla Struc-tures:

Systemprojektering: Inte-gration med arkitekt eller

processplanering viaolika överförings-

filer, konstruk-tion av samtli-

ga pelare, bal-kar, räcken, plåt-

verk etc., produk-tion av systemhandli-

garDetaljprojektering: Knut-

punkter med svetsar bul-tar och plåtar, de-taljer, ändplåtaretc., definiton av

produktstruktur(montage-

CNC-maskin för bearbetning av stålprofiler.

4D presentation av tidtabell-informationen i modellen.

s55-57 3D 07-09-25 15.10 Sida 56

57NR 3 • 2007 • NYHETER OM STÅLBYGGNAD

delar, vad görs på verkstaden, vad görspå bygget), produktion av bygghand-lingar och tillverkningsritningar.Tillverkning: Produktion av-CNC styr-filer direkt från modellen, visuell pro-jektstyrning och uppföljning i modellen,överföring av informationen till pro-duktionsstyrningsystem, distribution avinformation till fabriksgolvet.Montage: visuell projektstyrning ochuppföljning i modellen, automatiskmängdning i modellen, planering avkranplaceringar, leveransplatser etc., mo-dellen visuellt tillgänglig på bygget.

Vad kan BIM betyda för stålet?I byggbranschen har det i stort varit enhöna-ägg situation i användandet avBIM, ingen strukturerad information –ingen nytta. Stålsektorn är ett lysandeundantag i detta, CNC-maskinerna hardrivit fram utvecklingen så att BIM idagär vardag inom stålindustrin. I Central-Europa finns nästan helt automatiseradestålverkstäder som drivs direkt av infor-mationen från modellen. Ett exempel ärVoortmans fabrik i Nederländerna somSBI gjorde en exkursion till förra hösten.Tack vare denna utveckling har ståletsandel i kommersiella byggnader ökatfrån 20% till 40% på några år i Neder-länderna trots höga stålpriser. I Sverigehar denna utveckling uteblivit på grundav verkstädernas nästintill obefintliga in-vesteringar i CNC maskiner.

Sammanfattningsvis kan man konsta-tera att utnyttjandet av modern IT-teknologi och automation har bevisligenpotiential att dramatiskt förbättra ståletskonkurrenskraft mot betong och trä.Grunden finns i att stålet från början ären hög- och jämnkvalitativ industriellprodukt som väl lämpar sig för automa-tiserad produktion. Verktyg för detta ärlätt tillgängliga, testade och i praktikenfungerande. o

0223-475 00 • 035-22 37 70www.vastanfors.se

Industribyggnader • LagerbyggnaderIdrottshallar • Butiker Bilanläggningar m.m.

Detalj ur modellen för att illustrera hur komplett modellen är. RANAVERKEN AB Har uppfört stålstomme väggar och

tak tillDagab,s nya lager i Göteborg. Vi är ett komplett stålbyggnadsföretag och utför allt från konstruktion,tillverkning samt montering av stålbyggnader över hela Norden. Går ni i byggtankar? Tveka inte, tag kontakt med oss på RANA.

RANAVERKEN AB Tel 0512 - 292 00www.ranaverken.se

– Vi är proffs på stålbyggnader!

RANAVERKEN AB Har uppfört stålstomme, väggar och tak till Spendrups nya lager i Grängesberg. Vi är ett kom-plett stålbyggnadsföretag och utför allt från konstruktion, tillverkning samt montering av stålbyggnader över hela Norden. Går ni i byggtankar? Tveka inte, tag kontakt med oss på RANA

s55-57 3D 07-09-25 07.53 Sida 57

NR 3 • 2007 • NYHETER OM STÅLBYGGNADD I M E N S I O N E R I N G

H ålbalk görs av valsade profilerdär livet skärs i ett regelbundetmönster varefter balkdelarna för-

skjuts en halv våglängd och svetsas ihoptill en högre balk, se figur 1. Valsade bal-kar har vanligen överstarka liv och att gö-ra hålbalkar av dem ger en stor vinst i bär-förmåga. Hålbalkar används ibland ävenav estetiska skäl som synliga takbalkar ihallar.

I svetsade balkar är liven tunnare ochvanligen dimensionerade för maximaltvärkraft. Vill man ta hål i livet måste manantingen placera det på ett ställe där tvär-kraften är låg eller förstärka kring hålet,se figur 2. Försvagning är stor för tvär-kraft men obetydlig för moment.

Regler för dimensionering av balkarmed perforerade liv började utvecklasunder 1960-talet men något komplett re-gelverk har hittills inte funnits. I ett nyli-gen avslutat projekt LWO (Large webopenings) som delfinansierats av EU via

RFCS (Research Fund for Coal and Steel)har dimensioneringsregler utvecklats ochförfinats samt kompletterats med reglerför samverkansbalkar med hål i livet. Re-sultatet finns publicerat i två rapporter [1]och [2] och ska kort presenteras här.

Projektets omfattningI projektet har följande frågor rörandestål- och samverkansbalkar med perfore-rade liv studerats genom provning ochteoretiska utredningar:● state of art för dimensionering av stål-och samverkansbalkar med perforerade livbeteenden vid rumstemperatur (inverkanav buckling av livet, bärförmåga för böj-ning och skjuvning, ökad nedböjning pågrund av livets öppningar) ● beteenden vid brandförhållanden in-kluderande inverkan av brandskydd ● förbättringar av tillverkningsprocessenför balkar med enstaka eller regelbundnaöppningar i livet.

Med resultat från experimenten, och deteoretiska utredningarna som grund, harrekommendationer likväl som förenkladedimensioneringshjälpmedel utarbetats. Vi-dare har även ett datorprogram tagitsfram för dimensionering av stål- och sam-verkansbalkar med enstaka öppningar i li-vet [3]. Hålbalkar tillverkas av ett fåtalspecialiserade tillverkare och dessa har eg-na datorprogram för dimensionering.

58

➤

Balkar i tak och bjälklag behöver ofta passeras

av installationer och för att spara höjd är det vanligt

att man tar upp hål i livet. Det kan handla om enstaka

hål eller en serie hål med kort inbördes avstånd, s k hålbalk.

Bernt Johansson,

professor


Figur 1 Hålbalkar tillverkade av valsade profiler.

Balkar med hål i l ivet

a) Livet skärs längs två linjer.

b) De två delarna förskjuts en halv våg-längd och svetsas samman.

s58-60 Hålibalkliv 07-09-24 18.58 Sida 58

Nya FEM-Design 7.0 – från start till mål

• 3D-modellering • IFC/DWG import• Stabilitetsanalys • Ståldimensionering• Reaktioner • Betong & Armering• Deformationer • Lastberäkning • Snittkrafter • Dokumentation

Fridhemsvägen 22, 217 74 Malmö, tel: 040 - 53 01 00Fleminggatan 15, 112 26 Stockholm, tel: 08 - 652 58 40www.strusoft.com www.fem-design.com

Årets version av FEM-Design är den 7:e i ordningen sedan starten 1996.

Vi har laddat upp med massor av nyheter; stålbalkar som skalelement med förstyvningar och håltagningar, prefab- eller platsgjuten stomme med generella definitioner av frihetsgrader mellan objekt, ledade och separerade balkkryss/ändar, dokumentationsmodul med egna mallar för in- och utdata är några bra exempel.

Skicka ett e-mail till [email protected] beställ vår nya FEM-Design-broschyr.

Vesfjordgata 4, NO-1338 Sandvika, Norgetel: +47 69 31 10 66, e-mail: [email protected] www.fem-design.com

www.stenastal.se

Stena Stål kan göra din vardag enklare eftersom vi kan hjälpa till med det mesta inom stål.

Förutom vårt breda han-delsstålssortiment på balk, hålprofiler, stång, plåt, armering, verktygs-stål, specialstål, gjut-gods, smide och rostfritt har vi god kapkapacitet och stora resurser för bläst-ring, målning och borrning. En annan spe-cialitet är figurskurna ämnen med hög kvalitet

liksom CNC-bearbetade komponenter enligt ditt önskemål. Vi uppfyller även dina förväntningar av slipade plattor och våra specialprodukter överträffar dem. Målet är att du skall vara nöjd och känna en trygghet genom hela affären.

Vi är rikstäckande och vår samlade kompetens gör oss till en leverantör som kan så mycket mera.

Så mycket mera


60 NR 3 • 2007 • NYHETER OM STÅLBYGGNADD I M E N S I O N E R I N G

➤ ResultatBärförmågan för tvärkraft har studerats idetalj och dimensioneringsmodeller harutvecklats för de tänkbara brottmoderna.Tvärkraften bärs förbi hålet av två T-pro-filer som fungerar som en Vierendeel-balk. Figur 3 visar till vänster krafter påen ände av en samverkansbalk med ett en-staka hål och till höger krafter som verkarpå T-profilerna över och under hålet. Böj-brott i T-profilerna är den vanligaste be-gränsningen av bärförmågan vid enstakastora hål. Effekten av samverkan är in-kluderad i modellen för bärförmågagenom att bärförmågan för moment ökasi den ände där betongplattan är tryckt.Tryckkraften i betongplattan begränsas of-ta av svetsbultarnas förmåga att överföralängsskjuvning över hålets längd.

Vid tunna liv kan även skjuvbucklingvara avgörande eftersom hålet nedsätterbärförmågan i princip proportionellt motareaförlusten.För hålbalkar är det vanligtatt livremsan mellan hålen väljs relativtsmal och knäckning av remsan är denvanligaste brottmoden. Figur 4 visar kraf-ter och moment på en livremsa mellan hål.

DimensioneringsprogramReglerna för dimensionering av balkarmed enstaka hål har programmerats i ettdatorprogram som kan laddas ned frånadressen i [3]. Programmet hanterar etteller två hål men flera kan förekomma omde är på betryggande avstånd från varan-dra. Figur 5 visar en skärmbild från pro-grammet. Det hanterar rena stålbalkar ochsamverkansbalkar av valsade profiler ellersvetsade profiler.

Programmet är relativt enkelt att an-vända men resultatpresentationen fordrarkännedom om dimensioneringsreglerna.Det finns även barnsjukdomar och manu-ell kontroll av resultaten rekommenderas.Från adressen [3] kan också rapporter ochdimensioneringsregler laddas ned. Tvårapporter finns på svenska men dimensio-neringsreglerna finns endast på engelska.Vidare finns exempel och tabeller med bär-förmåga för ett urval av hålbalkar. ❏

Referenser[1] Large web openings for service in-tegration in composite floors, Contract No: RFS-CT-2005-00037,Design guide.

[2] Large web openings for service in-tegration in composite floors, Contract No: RFS-CT-2005-00037, Sta-te of art och bakgrund till dimensione-ringsregler.

[3] http://lwo.steel-sci.org/

momenV

Forces at: A B Pointload

BA

Bending

R

V

Partial shear connection at opening

V

M

Ro

o

N– N

Ed

Ed

Ed

Ed

C

CN ΔN + NC C

(N– N ) – NC CΔ

N N

NC

Figur 3. Ände av samverkansbalk med hål och krafter som verkar på T-profilerna överoch under hålet.

Figur 4. Krafter på livremsa mellan hål i hålbalk.

Figur 5. Skärmbild från programmet LWOvisande inmatning avuppgifter om hål.

Figur 2. Kontorsbjälklag med balkar med enstaka hål. Balkarna är utformade somsamverkansbalkar. Vissa hål är förstärkta med horisontala avstyvningar.


61NR 3 • 2007 • NYHETER OM STÅLBYGGNAD M E D L E M S F Ö R E T A G

M E D L E M S F Ö R E T A G

Ståltillverkare

�StåltillverkareArcelor Long Commercial Sweden ABBirger Jarlsgatan 41A 7tr, 111 45 STOCKHOLM08-534 809 40Fax 08-611 61 [email protected]

�StåltillverkareCorus Sverige ABBarlastgatan 2, 414 63 GÖTEBORG031-779 32 00Fax 031-779 32 28www.corusgroup.comwww.corusconstruction.com

�StåltillverkareOutokumpu Stainless AB774 80 AVESTA0226-810 [email protected]

�StåltillverkareSSAB Oxelösund AB, 613 80 OXELÖSUND0155-25 40 00Fax 0155-25 40 [email protected] frågor: [email protected]

�StåltillverkareSSAB Tunnplåt AB781 84 BORLÄNGE0243-700 00Fax 0243-720 00www.ssabtunnplat.com [email protected]

�Ståltillverkare/TunnplåtstillverkareRuukki Sverige ABJägershillgatan 18, 213 75 MALMÖ040-607 14 00Fax 040-607 14 29 [email protected]

Stålgrossister

�StålgrossisterBE Group Sverige ABBox 225, 201 22 MALMÖ040-38 40 00Fax 040-38 42 [email protected]

�StålgrossisterStena Stål ABBox 4088, 400 40 GÖTEBORG031-775 20 00Fax 031- 755 22 [email protected]

�StålgrossisterTibnor ABBox 600, 169 26 SOLNA010-484 00 00Fax 010-484 00 [email protected]

Tunnplåtstilverkare

�TunnplåtstilverkareEuroprofil ABBox 147, 713 23 NORA0587-818 80Fax 0587-818 [email protected]

�TunnplåtstilverkareLindab Profil AB269 82 BÅSTAD0431-850 00Fax 0431-851 [email protected]

�TunnplåtstilverkarePlannja AB971 88 LULEÅ0920-929 00Fax 0920-929 [email protected]

Stålbyggare och verkstäder

�Stålbyggare och verkstäderAB H Forssells SmidesverkstadBox 1243, 141 25 HUDDINGE08-774 08 30Fax 08-711 36 [email protected]

�Stålbyggare och verkstäderBröderna Jansson Nissavarvet, ABBox 48, 301 02 HALMSTAD035-17 66 60Fax 035-21 95 [email protected]

�Stålbyggare och verkstäderContiga ABBox 94, 761 21 NORRTÄLJE0176-773 00Fax 0176-773 [email protected]

�Stålbyggare och verkstäderDem-Verk Mek ABDegernäs 265, 905 80 UMEÅ090-70 24 70Fax 090-70 24 [email protected]

�Stålbyggare och verkstäderEAB AB333 33 SMÅLANDSSTENAR0371-340 00Fax 0371-312 [email protected]

�Stålbyggare och verkstäderLECOR Stålteknik ABDumpergatan 8, 442 40 KUNGÄLV0303-24 66 70Fax 0303-939 15www.lecor.se [email protected]

s61-64 medlemsföretag SVERIGE 07-09-25 14.04 Sida 61

NR 3 • 2007 • NYHETER OM STÅLBYGGNADM E D L E M S F Ö R E T A G62


�Stålbyggare och verkstäderLlentab ABBox 104, 456 23 KUNGSHAMN0523-790 00Fax 0523-311 [email protected]

�Stålbyggare och verkstäderMaku Stål ABVerkstadsgatan 15, 504 62 BORÅS033-23 70 80Fax 033-41 50 [email protected]

�Stålbyggare och verkstäderPeikko ABBox 4, 601 02 NORRKÖPING011-13 82 50Fax 011-13 59 [email protected]

�Stålbyggare och verkstäderRukki Sverige AB (f.d PPTH Solution Oy)Svärdvägen 21, 182 33 DANDERYD08-545 499 50Fax 08-545 498 69www.ruukki.se [email protected]

�Stålbyggare och verkstäderRanaverken AB, 534 92 TRÅVAD0512-292 00 Fax 0512-202 05www.ranaverken.se [email protected]

�Stålbyggare och verkstäderSmederna ABSkyttbrinksvägen 12, 147 39 TUMBA08-556 455 00Fax 08-556 455 [email protected]

�Stålbyggare och verkstäderSvecon ABLievägen 13, 187 32 TÄBY08-758 40 09Fax 08-758 40 [email protected]

�Stålbyggare och verkstäderStålmonteringar AB STÅLABFaktorsgatan 12, 461 37 TROLLHÄTTAN0520-47 41 00Fax 0520-47 41 [email protected]

�Stålbyggare och verkstäderSWL Stålkonstruktioner ABBox 500, 777 25 SMEDJEBACKEN0240-66 87 50Fax 0240-756 13www.swl.se

�Stålbyggare och verkstäderVästanfors Industrier ABSödra Linjan, 737 30 FAGERSTA0223-475 00Fax 0223-475 [email protected]

Konsulter

�KonsulterBjerking ABBox 1351, 751 43 UPPSALA018-65 11 00Fax 018-65 11 [email protected]

�KonsulterBloms Ingenjörsbyrå ABMästargatan 5, 781 71 BORLÄNGE0243-79 20 90Fax 0243-79 20 [email protected]

�KonsulterELU Konsult ABRinkebyvägen 1, 182 36 DANDERYD08-622 91 00Fax 08-755 95 [email protected]

�KonsulterFB Engineering ABBox 12076, 402 41 GÖTEBORG031-775 10 00Fax 031-775 11 00www.fbe.se [email protected]

�KonsulterHillstatik ABHammarby Kajväg 14, 120 30 STOCKHOLM08-644 90 10Fax 08-641 29 [email protected]

�KonsulterKadesjös Ingenjörsbyrå ABBox 1013, 721 26 VÄSTERÅS021-15 58 00Fax 021-18 11 [email protected]

�KonsulterPI i Göteborg PIAB ABE A Rosengrens gata 19, 421 31 VÄSTRA FRÖLUNDA031-49 99 60Fax 031-49 99 70www.piabgbg.se [email protected]

�KonsulterProDevelopment i Sverige ABVattentornsvägen 26, 972 51 LULEÅ0920-24 86 [email protected]

�KonsulterProjektteamet ABKnipplekullen 3B, 417 49 GÖTEBORG031-70 50 700Fax 031-70 50 [email protected]


63NR 3 • 2007 • NYHETER OM STÅLBYGGNAD M E D L E M S F Ö R E T A G


➤KonsulterRamböll ABBox 4205, 102 65 STOCKHOLM08-615 60 00Fax 08-702 19 [email protected]

➤KonsulterStålbyggnadskontroll ABBergshamra Allé 139, 170 74 SOLNA08-655 40 10Fax 08-655 40 30

➤KonsulterSweco Bloco ABBox 34044, 100 26 STOCKHOLM08-695 60 00Fax 08-695 60 [email protected]

➤KonsulterTyréns AB118 86 STOCKHOLM08-566 410 00Fax 08-644 88 [email protected]

➤KonsulterVBKMölndalsvägen 85, 412 85 GÖTEBORG031-703 35 00Fax 031-703 35 [email protected]

➤KonsulterWSP Sverige AB121 88 STOCKHLM-GLOBEN08-688 60 00Fax 08-688 69 [email protected]

Byggföretag

➤ByggföretagOpen House Production ABLommavägen 39, 232 35 ARLÖV040-53 37 30 Fax 040-43 24 [email protected]

➤ByggföretagArcona ABBox 19513, 104 32 STOCKHOLM08-601 21 00Fax 08-601 21 [email protected]

➤ByggföretagPEAB ABMargretetorpsvägen 84, 260 92 FÖRSLÖV0431-890 00Fax 0431-45 17 00www.peab.se [email protected]

➤ByggföretagBanverket781 85 BORLÄNGE0243-44 50 00Fax 0243-44 [email protected]

➤Byggföretag / StålbyggareSkanska Sverige AB169 83 SOLNA08-504 350 00Fax 08-755 63 17www.skanska.se

Korrosionsskydd

➤KorrosionsskyddAlucrom ABBox 8919, 402 73 GÖTEBORG031-744 19 90Fax 031-779 05 [email protected]

Brandskyddsmaterial

➤BrandskyddsmaterialNFP System ABPårydsvägen 12, 382 96 NYBRO0480-921 45Fax 0480-921 40www.nfp.se

➤BrandskyddsmaterialTepro Byggmaterial ABBox 42013, 126 12 STOCKHOLM08-506 608 00Fax 08-506 608 [email protected]

Isolering / Lättbyggnad

➤Isolering / LättbyggnadBPG Gyproc ABBox 153, 746 24 BÅLSTA0171-41 54 00Fax 0171-41 54 [email protected]

➤Isolering / LättbyggnadKnauf Danogips296 80 ÅHUS044-28 95 00Fax 044-28 95 91www.danogips.se [email protected]

➤Isolering / LättbyggnadParoc AB541 86 SKÖVDE0500-46 90 00Fax 0500-46 92 [email protected]

➤Isolering / LättbyggnadSaint Gobain Isover ABBox 501, 260 50 BILLESHOLM042-840 00Fax 042-844 [email protected]


Sammanfogning / maskiner

➤Sammanfogning / maskinerEjot & Avdel System ABBox 9013, 700 09 ÖREBRO019-20 65 00Fax 019-20 65 [email protected]

➤Sammanfogning / maskinerESAB Sverige ABBox 8004, 402 77 GÖTEBORG031-50 90 00Fax 031-50 93 [email protected]

➤Sammanfogning / maskinerK-Plast ABOlivehällsvägen 10, 645 42 STRÄNGNÄS0152-100 40Fax 0152-101 [email protected]

➤Sammanfogning / maskinerRichard Steen ABLövaskog, Kronogården, 516 92 ÄSPERED033-27 62 00Fax 033-27 63 [email protected]

➤Sammanfogning / maskinerSFS Intec ABFriledningsgatan 3, 721 37 VÄSTERÅS021-81 52 00Fax 021-81 52 19www.sfsintec.biz/[email protected]

➤Sammanfogning / maskinerU-nite Fasteners Technology ABHogstorp, 451 95 UDDEVALLA0522-65 33 90Fax 0522-873 [email protected]

Kontroll & provning

➤Kontroll & provningFORCE Technology Sweden ABTallmätargatan 7, 721 34 Västerås021-490 30 00Fax 021-490 30 [email protected]

➤Kontroll & provningÅF-Kontroll ABBox 1551, 401 51 Göteborg031-743 10 00Fax: 031-743 10 [email protected]

➤Kontroll & provningIngenjör Joel L JonssonAspvägen 1, 340 30 VISLANDA0472-341 95Fax 0472-341 [email protected]

Datorprogram / IT

➤Datorprogram / ITStruProg ABVirkesgränd 4, 183 63 TÄBY08-732 87 20Fax 08-732 87 [email protected]

➤Datorprogram / ITTekla Software ABSigurdsgatan 21, 721 30 VÄSTERÅS021-10 96 00Fax 021-10 96 09www.Tekla.com/[email protected]

Intresseorganisationer

➤IntresseorganisationerJernkontoretBox 1721, 111 87 STOCKHOLM08-679 17 00Fax 08-611 20 [email protected]

➤IntresseorganisationerMVRNybohovsbacken 23-25, 117 63 STOCKHOLM08-545 161 50Fax 08-545 161 [email protected]

➤IntresseorganisationerPlåtslageriernas Riksförbund (PLR)Rosenlundsgatan 40, Box 17536, 118 91 STOCKHOLM08-762 75 85Fax 08-616 00 72www.plr.se [email protected]

➤IntresseorganisationerSVEFFBox 5501, 114 85 STOCKHOLM08-783 82 40Fax 08-783 82 [email protected]


64 NR 3 • 2007 • NYHETER OM STÅLBYGGNADM E D L E M S F Ö R E T A G


65NR 3 • 2007 • NYHETER OM STÅLBYGGNAD N O R S K A M E D L E M S F Ö R E T A G

N O R S K A M E D L E M S F Ö R E T A G

StålentreprenørerDen norske Stålgruppen Hjemmeside:www.stalforbund.com/stalgruppen.htm

�StålentreprenørAK Mekaniske AS, Bredmyra 10, 1739 Borgenhaugen, Tel: 69 10 45 20www.akmek.no

�Stålentreprenør A-L Staål AS, Storemyrveien 6, 1626 Manstad, Tel.91 56 01 13www.alstaal.dk/no

�Stålentreprenør ARMEC AS, Postboks 60, 2271 Flisa, Tel. 62 95 54 00www.armec.no

�Stålentreprenør Contiga AS, Postboks 207, Økern 0510 Oslo, Tel. 23 24 89 00www.contiga.no

�Stålentreprenør Fana Stål AS, Espehaugen 23, 5258 Blomsterdalen, Tel. 55 91 81 81 www.fanastaal.no

�Stålentreprenør Kynningsrud Prefab AS, Postboks 13, 1662 Rolvsøy, Tel. 69 33 77 00www.kynningsrud.no

�Stålentreprenør Lønnheim Stål AS, Nordmørsveien 54, 6517 Kristiansund, Tel. 71 57 23 00www.lonnheim.no

�Stålentreprenør Næsset Mek. Verksted AS, Bergermoen, 3520 Jevnaker, Tel. 61 31 09 11www.naessetmek.no

�Stålentreprenør NLI Alfr. Andersen AS, Postboks 2016, 3255, Larvik, Tel. 33 14 15 00www.nli.as

�StålentreprenørOfoten Mek AS, Havnegt. 21, Postboks 18, 8501 Narvik, Tel. 76 97 78 10www.ofotenmek.no

�Stålentreprenør Ruukki Construction, PO-Box 900, 60101 Seinäjoki, Finland, Tel.+ 358 6 4160 111www.ruukki.no

�Stålentreprenør Scanbridge AS, 8805 Sandnessjøen, Tel. 75 06 36 18www.scanbridge.no,

�Stålentreprenør Skalles Mek. Verksted AS, Krosnesvn. 6, 1621 Gressvik, Tel. 69 36 32 50www.skalles.no

�Stålentreprenør SKV AS, Tomtevn. 21, 1618 Fredrikstad, Tel. 69 35 12 20www.skv.no

�Stålentreprenør Stav Industrier AS, Vestre Rosten 73, 7072 Heimdal, Tel. 72 88 72 95www.stavindustrier.no

�Stålentreprenør Stokke Stål AS, Dalen veien 9, 3160 Stokke, Tel. 33 33 58 00www.stokkestaal.no

�Stålentreprenør Åkrene Mek. Verksted AS, Tuenvn. 30, 2000 Lillestrøm, Tel. 63 88 19 40www.aakrene-mek.no

Stålklubben

�Stålklubben Arcelor Long Commercial Norway AS, Pb 2667 Solli, 0203 Oslo, Tel. 22 83 78 20www.arcelor.com

�Stålklubben Corus International Norway, Karoline Kristiansens vei 5, 0661 Oslo, Tel. 93 25 78 28www.corusgroup.com

�Stålklubben Dillinger Hütte Norge AS, Akersgt 41, 0158 Oslo, Tel. 23 31 83 30www.dillinger.de

�Stålklubben Ferrostaal AS, Prinsensgt 22, 0157 Oslo, Tel. 22 82 84 60www.ferrostaal.com

�Stålklubben Ruukki Norge A/S, Pb 140 Furuset, 1001 Oslo, Tel. 22 90 90 00www.ruukki.no

�Stålklubben Salzgitter AG, FGK, D-38223 Salzgitterwww.salzgitter-ag.de

�Stålklubben SSAB Svensk Stål AS, Pb 47, 1313 Vøyenenga, Tel. 23 11 85 80www.ssab.se

�Stålklubben Thyssenkrupp Stahlunion GMBH Delegation, Kolbotnv. 25, 1410 Kolbotn, Tel. 66 81 76 50www.tksu.no

StålgrossisterStål- og Metallgrossistenes Forening

�Stålgrossister Astrup AS, Pb.8 Haugenstua, 0915 Oslo, Tel.22 79 15 00www.astrup.no

�Stålgrossister Leif Hübert Stål AS, Birkedalsvn 65, 4640 Søgne, Tel. 33 13 84 00www.hubert.no

�Stålgrossister Norsk Stål AS, Pb 123, 1378 Nesbru, Tel. 66 84 28 00www.norskstaal.no

�Stålgrossister Ruukki Norge AS, Pb 140 Furuset, 1001 Oslo, Tel. 22 90 90 00 www.ccb.no

Engineering Norsk Forening for Stålkonstruksjoner Hjemmeside:www.stalguiden.com/NFS.htmForeningen har mer enn 400 personligemedlemmer og mer enn 30 bedrifts-medlemmer

Industrigruppen Stålbygg

�StålbyggCorus Bygg Systemer AS, Røraskogen 2, 3739 Skien, Tel. 35 91 52 00www.cbsnordic.no

�StålbyggRuukki Construction Norge AS, Pb 6119, 5892 Bergen, Tel. 55 20 07 70www.ruukki.no

�StålbyggArcelor Construction Norge AS, Kleverveien 3, 1540 Vestby, Tel. 64 95 25 00www.arcelor.no

�StålbyggPlannja AS,Pb 8 Leirdal, 1008 Oslo, Tel. 23 28 85 00www.plannja.no

Nordic GalvanizersHjemmeside: www.zincinfo.seForeningen har 14 bedriftsmedlemmer + 5 andre medlemmer i Norge

Andre medlemmer

�Andre medlemmer A3 Bygg & Montasje AS, Nordsletten, 1930 Aurskog, Tel. 63 85 84 35www.a3bygg.no

�Andre medlemmerBrannStopp Norge AS, Pb.2532, 3735 Skien, Tel. 35 91 52 42 www.brannstopp.no

�Andre medlemmerE. A. Smith Stål og Metall AS,Nedre Ila 66, 7493 Trondheim, Tel. 72 59 24 00 www.smith.no

s65-66 medlemsföretag NORGE 3sp+annons 07-09-25 15.17 Sida 65

NR 3 • 2007 • NYHETER OM STÅLBYGGNADN O R S K A M E D L E M S F Ö R E T A G66

N O R S K A M E D L E M S F Ö R E T A G

�Andre medlemmerEDR AS, Claude Monets allé 5, 1338 Sandvika, Tel.67 57 21 00 www.edr.no

�Andre medlemmerEuroProfil Norge AS, Aursnes, 6230 Sykkylven, Tel. 70 24 64 00 www.europrofil-norge.no

�Andre medlemmerFiresafe AS, Pb.6411 Etterstad, 0605 Oslo, Tel. 22 72 20 20 www.firesafe.no

�Andre medlemmerGT Bygg og Stål AS Nedre Storgate 45, 3015 Drammen, Tel.32 89 55 95 www.gt-bygg.no

�Andre medlemmerHeimdal Entreprenør AS, Vestre Rosten 79, 7075 Tiller, Tel. 72 90 17 00www.heimdalentreprenor.no

�Andre medlemmerLangset Engineering ASGammelseterlia 5, 6422 MoldeTel. 71 23 13 30 www.langset.no

�Andre medlemmerLoe Betongelementer AS, Postboks 4, 3301 Hokksund, Tel. 32 27 40 00 www.loe.no

�Andre medlemmerMulticonsult AS, Hoffsv.1, 0275 Oslo, Tel. 22 51 51 51www.multiconsult.no

�Andre medlemmerOptiKon AS, Spinneriveien 1, 1632 Gamle Fredrikstad,Tel: 69 30 40 00 www.optikon.no

�Andre medlemmerParoc AS, Pb.150 Oppsal, 0619 Oslo, Tel. 22 62 71 12www.paroc.no

�Andre medlemmerSeut Industrier AS, Mossevn. 63/65, Pb351, 1601 Fredrikstad, Tel. 69 36 87 70www.seut.no

�Andre medlemmerSiv. ingeniør Arne Vaslag AS, Karivoldveien 90, 7224 Melhus, Tel. 72 87 12 50 www.av-as.no

�Andre medlemmerSiv. Ing. Knut Finseth AS, Bleikerv.17, 1387 Asker, Tel. 66 78 02 60www.finseth.no

�Andre medlemmerStene Stål Produkter AS, Seljevn. 8, 1362 Rolvsøy, Tel. 69 33 60 33www.stenestaalprodukter.no

�Andre medlemmerStS Gruppen AS, Postboks 6085 Postterminalen, 5892 Bergen, Tel. 55 20 80 00www.s-t-s.no

�Andre medlemmerVestfold Jernlager AS, Bentsrudveien 3, 3080 Holmestrand, Tel. 33 37 25 00www.jern.no

s65-66 medlemsföretag NORGE 3sp+annons 07-09-25 15.17 Sida 66

Documents

Document