1

Hur mår din ekonomi?

Handledning för att samverka och ge stöd till personer som riskerar problem med skulder

3

Innehållsförteckning

Inledning 4

Vilka verktyg ingår? 5

Stöd för samverkan 5

Stöd i mötet med den enskilda 5

Stöd för samverkan 6

Stöd i mötet med den enskilda 8

Framgångsfaktorer 9

Sanktionerat i organisationen 9

Tydliggöra syfte och mål 9

Utgå från befintliga nätverk 9

Aktörer för lokal samverkan 10

Mer information 10

Några tips på hur du kan komma igång! 11

4

InledningKonsumentverket fick i mars 2016 regeringsuppdraget att i samarbete med Kronofogden och Finansinspektionen verka för att förebygga överskuldsättning genom samverkan med andra aktörer i samhället. Den här handledningen innehåller en sammanställning av olika verktyg vi tagit fram i syfte att stimulera till och underlätta till lokal samverkan mellan aktörer i samhället som kommer i kontakt med personer som riskerar överskuldsättning. Med överskuldsättning avses i detta arbete när individen själv upplever att hen återkommande har problem med att klara att betala sina skulder. De olika verktygen i handledningen kan användas var för sig eller komplettera varandra på olika sätt.

Den kommunala budget- och skuldrådgivningen har den centrala och utpekade rollen att ge stöd till personer med skuldproblem. Kommunernas skyldighet att erbjuda kommuninvånare och företagare budget- och skuldrådgivning regleras i socialtjänstlagen och är en obligatorisk uppgift. Tyvärr känner inte alla till budget- och skuldrådgivningen eller vilket stöd som erbjuds där och det är inte heller alla som vill vända sig dit. Genom samverkan kan fler aktörer som möter riskgrupper fånga upp varningssignaler, ge vägledning och även hänvisa personer med skulder till budget- och skuldrådgivningen.

5

Vilka verktyg ingår?Verktygen är uppdelade i två delar. En del med de verktyg som inspirerar till lokal samverkan och som vänder sig till den som vill samverka kring överskuldsättning. Den andra delen består av de verktyg som kan användas i mötet med den enskilda.

Stöd för samverkan• Broschyren ”Hur ska det gå för Peter?”

I broschyren finns argument för lokala aktörer att se vinsten av att samverka mot överskuldsättning.

• Dialogduk Dialogduken är ett hjälpmedel för lokal samverkan. Den kan användas av lokala aktörer och möjliggör ett strukturerat samtal för att nå ut med stöd till personer som riskerar problem med skulder.

• Filmen ”Hur mår din ekonomi?” – för lokal samverkanFilmen är tänkt som ett stöd för att skapa en förståelse för vikten av att nå ut med stöd till personer som riskerar skuldproblem.

Stöd i mötet med den enskilda• Foldern ”Hur mår din ekonomi?”

Foldern är tänkt som ett stöd i samtal kring privatekonomi. Den kan också delas ut eller tillgängliggöras i publika lokaler.

• Filmen ”Hur mår din ekonomi?” – till enskildaFilmen riktar sig till enskilda med budskapet att det finns många individer med ekonomiska problem och att det finns stöd att få.

• Filmen ”Budget- och skuldrådgivning – för dig med skulder”Filmen riktar sig i huvudsak till enskilda och visar det stöd som budget- och skuldrådgivningen kan hjälpa till med.

• Bokmärket ”Hur mår din ekonomi?”På bokmärket finns användbara formuleringar för att inleda ett samtal om privatekonomi.

6

Stöd för samverkan

Broschyren - Hur ska det gå för Peter?

1

Hur ska det gå för Peter?Om värdet av gemensamt arbete för att motverka överskuldsättning

Hur mår din ekonomi?Ekonomiska problem är inte ett

isolerat problem utan hänger ofta ihop med andra delar som psykisk och fysisk ohälsa, arbetslöshet, sjukskrivning, missbruk, barn som far illa och stora kostnader för samhället. I broschyren finns argument för att lokala aktörer ska se vinsten av att samverka mot överskuldsättning. Broschyren handlar om Peter och den bygger på en sann berättelse. Peter finns även med i filmen ”Hur mår din ekonomi?”.

Dialogduk

Dialogduken är ett hjälpmedel för att på ett strukturerat sätt kunna föra ett samtal för att nå ut med stöd till personer som riskerar problem med skulder. Den används lämpligen vid en workshop/möte med aktörer som bedöms aktuella för samverkan. Vid varje dialogduk är tanken att man sitter maximalt sex personer, där varje deltagare ansvarar för att dokumentera direkt på duken vid var sin fråga. Vid fler deltagare behövs fler dialogdukar.

Redovisning av varje fråga i storgrupp är inte nödvändig men det kan vara bra att bryta efter tre frågor, ta en paus och därefter låta deltagarna reflektera i storgrupp kring vad de hittills pratat om. Sista frågan är viktig då den handlar om hur var och en vill gå vidare och vad man kan göra tillsammans. Den frågan bör alltid redovisas/diskuteras i storgrupp. Syftet ska vara att försöka enas om några steg att gå vidare med. Sammanställning av fråga sex bör göras och skickas ut till samtliga deltagare tillsammans med eventuella beslut om vad gruppen kom överens om.

Uppföljning är viktig och kan göras på olika sätt. Ett sätt är att efter några veckor skicka e-post till deltagarna med några frågeställningar kopplat till ämnet. Det är även lämpligt att bjuda in till ett uppföljande möte inom 4-6 månader för att diskutera erfarenheter och vad som har fungerat bra.

7

De enskilda frågorna på dialogduken kan även användas som ett diskussions-underlag på ett möte där syftet är att samtala och samverka för att motverka överskuldsättning.

VisionPersoner som har, eller riskerar att få, problem med skulder får hjälp att få ordning på sin ekonomiska situation.Övergripande målSkapa kontakter och nätverk för en lokal samverkan mot ”överskuldsättning”. Nå ut till personer som har eller riskerar att få problem med skulder i ett tidigt skede så att de får det stöd de behöver för att få ordning på sin ekonomi.

Fråga 1Vilka är vi runt bordet?G

ruppens första uppgift är att presentera sig för varandra. Gå laget runt och berätta vem

du är och vilken organisation du kom

mer ifrån. D

ela gärna med dig om

du haft personliga erfarenheter och problem

med din eller en närståendes ekonom

i.

Fråga 3Vad kan vi göra?Vad kan vi göra? Vilka möjligheter fi nns inom din organisation för att kunna samverka, ge stöd och/eller hänvisa ekonomiskt utsatta rätt? Vilka styrdokument och lagar fi nns att förhålla sig till?

Börja här!Detta är en dialogduk. Den är ett

enkelt verktyg som ska hjälpa oss

att samtala om hur vi når ut med

stöd till personer som har svårt att

klara sina betalningar och riskerar

problem med skulder.

Syftet med dialogduken är att

främja en process där du och din

organisation kan vara med och

påverka och samverka.

Fråga 2Vilket behov av stöd har de som

du möter i ditt arbete?

Vilket behov av stöd har de du möter i ditt arbete, för att inte få problem

med sin ekonom

i och m

ed skulder? Skiljer sig behovet m

ellan kvinnor och män?

Fråga 4Vilka aktörer berörs och bör ingå i den lokala samverkan?Vilka samhällsaktörer är viktiga, utifrån ditt perspektiv, när det gäller att ge stöd till personer som riskerar problem med skulder? Varför är de viktiga?

Fråga 6Vilket är ert nästa steg?Gå laget runt och berätta för varandra vad var och en skulle kunna bidra med. Är det något annat som behöver göras? Diskutera och fundera över – Vilket blir ert nästa steg?

Fråg

a 5

Vilk

a fr

amgå

ngsf

akto

rer

ser

du?

Skr

iv n

ed d

e vi

ktig

aste

fra

mgå

ngsf

akto

rern

a. V

ad

är e

rt b

ehov

för

att

ni s

ka ly

ckas

fån

ga u

pp/v

ägle

da

pers

oner

som

ris

kera

r at

t få

pro

blem

med

sku

lder

?

Vilk

a ut

man

inga

r se

r du

? Vi

lka

svår

ighe

ter

och

risk

er fi

nns?

Hur mår din ekonomi?

Filmen ”Hur mår din ekonomi?” – för lokal samverkan

Filmen ”Hur mår din ekonomi?” visar tre personer som av olika anledningar har svårt med ekonomin och sina skulder. Den är drygt två minuter lång och bygger på verkliga berättelser.

Målgruppen är aktörer som möter riskgrupper för överskuldsättning. Den kan visas på möten och nätverksträffar för lokala aktörer i syfte att skapa en förståelse för vikten av att samverka och nå ut med stöd till personer som riskerar skuldproblem. Filmen får användas fritt och du når den via denna länk:youtube.com/watch?v=u8z72iBTFnc&feature=youtu.be

8

Stöd i mötet med den enskilda

Foldern ”Hur mår din ekonomi?”

Hur mår din ekonomi?

Foldern ”Hur mår din ekonomi?” innehåller några påståenden kring privatekonomi där individen själv får möjlighet att fundera kring sin ekonomiska situation och några konkreta tips på vad hen kan göra om ekonomin inte mår så bra. Foldern kan användas som ett stöd i samtal kring privatekonomi. Den kan också delas ut och göras tillgänglig via till exempel vårdcentraler, barnmorskemottagningar, familjerådgivning, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, kyrkan, bibliotek, banker, socialtjänsten, bostadsbolag med flera. Foldern beställs eller laddas ned i Konsumentverkets publikationsshop:publikationer.konsumentverket.se/privatekonomi/hur-mar-din-ekonomi

Filmen ”Hur mår din ekonomi?” – för enskilda

Filmen ”Hur mår din ekonomi?” visar tre personer som av olika anledningar har svårt med ekonomin och sina skulder. Den är drygt två minuter lång och bygger på verkliga berättelser.

Filmen riktar sig till enskilda med budskapet att det finns många individer med ekonomiska problem och att det finns stöd att få. Den kan visas i exempelvis väntrum, på webbplatser och på utbildningsträffar med enskilda.

Filmen får användas fritt och du når den via denna länk: s3m.io/JUew1

Filmen ”Budget- och skuldrådgivning – för dig med skulder”

Filmen ”Budget- och skuldrådgivning – för dig med skulder” beskriver vilket stöd som de kommunala budget- och skuldrådgivarna kan hjälpa till med. Filmen riktar sig i första hand till enskilda men kan även vara lämplig för att sprida kunskap om budget- och skuldrådgivningens verksamhet till lokala aktörer. Filmen är knappt två min lång och får användas fritt. Den kan till exempel läggas upp på kommunens webbplats eller visas i väntrum. Du hittar den på Hallå konsuments webbplats under pengar och ekonomi/skulder eller via denna länk: https://youtu.be/Zb9yEBfinMI

9

Bokmärket ”Hur mår din ekonomi?”

På bokmärket finns användbara formuleringar för att inleda ett samtal om privatekonomi. Frågorna på bokmärket bygger på lösningsfokus där individen får stöd att hitta vägar framåt för att förändra och förbättra sin situation. Det kan vara svårt att prata kring ekonomi och skulder när man själv inte känner sig bekväm med området. Att ha problem med skulder är ofta förknippat med starka skamkänslor. Ett bra bemötande utan värderingar eller kritik är viktigt för att individen ska känna sig trygg att prata om sin privatekonomi.

Hur mår din ekonomi?

På detta bokmärke hittar du användbara formuleringar för att inleda ett samtal om privatekonomi. Frågan ”Hur mår din ekonomi?” behöver ställas av fler.

Privatekonomi är en viktig faktor som påverkar helheten i individens livssituation, inte minst hälsan.

Frågorna bygger på lösnings fokus där individen får stöd att hitta vägar framåt för att förändra och förbättra sin situation.

I samarbete med Samordningsförbunden Västerås och Västra Mälardalen

Framgångsfaktorer Sanktionerat i organisationenFör att samverkan ska vara långsiktigt och inte personberoende hos en utpekad funktion är det viktigt att det är sanktionerat i organisationen. Det bör finnas ett tydligt mandat från beslutsfattare i den myndighet eller organisation man arbetar inom. Mandatet kan finnas i lagar, styrdokument och riktlinjer för verksamheten.

Tydliggöra syfte och målDet är viktigt att diskutera och komma överens om vilket syfte och mål ni har med samverkan. Ett mål kan till exempel vara att öka kännedomen hos enskilda om budget- och skuldrådgivning och dess verksamhet. Frågor att diskutera:

• Vilka resultat vill vi uppnå?

• Vilka positiva effekter är det som väntas?

• Var ska förbättringarna synas?

Utgå från befintliga nätverk Finns det redan lokala nätverk? Om frågan om överskuldsättning kan kopplas till ett redan befintligt nätverk är det en bra utgångspunkt. Därutöver kan andra relevanta aktörer bjudas in. Exempel på sådana nätverk kan vara de lokala samordningsförbunden inom Finsam: finsam.se/start

10

Aktörer för lokal samverkanDet är många aktörer som kommer i kontakt med personer som riskerar skuldproblem. I vissa kommuner finns etablerade organisationer som jobbar med samverkan mot överskuldsättning, medan det saknas helt i andra. I listan nedan finns exempel på tänkbara aktörer att samverka med i frågan:

• Kommunala aktörer som budget- och skuldrådgivningen, konsumentvägledningen, socialtjänsten, vård- och stödsamordnare, äldreomsorgen med flera

• Myndigheter som Arbetsförmedlingen, Frivården, Försäkringskassan, Kronofogden, länsstyrelsen och Migrationsverket

• Landstingen som psykiatrin, primärvården, kuratorer, BVC/MVC och Folktandvården

• Personliga ombud, gode män och förvaltare

• Civilsamhället/Frivilligorganisationer som Attention, Hela människan, Röda korset, Verdandi, kvinnoorganisationer, pensionärsorganisationer, Svenska kyrkan, trossamfund, KRIS med flera

• Företrädare för de lokala facken, arbetsgivare (HR-avdelningen), lokala banker

• Hyresvärdar

• Skolan, studieförbunden

Mer information Metodstödet som nämns i denna handledning finns samlat på: konsumentverket.se/aktuella-konsumentproblem/temaomraden/

På upplysningstjänsten Hallå konsument hittar du information om pengar och ekonomi. Där finns även budgetkalkylen som är ett stöd för att göra en personlig budget. hallakonsument.se/pengar-och-ekonomi/

På Kronofogdens webbplats finns material om vräkningsförebyggande arbete, lokal statistik och samtalsmetoden motkraftssnurran. kronofogden.se/Stodochvagledning.html

Inom nätverket ”Gilla din ekonomi” finns utbildningsmaterial inom privatekonomi. gilladinekonomi.se/utbildningar/ga-utbildning/privatperson-2/

Några tips på hur du kan komma igång!Behöver du mer konkret stöd? Här hittar du några tips för att inleda en lokal samverkan.

1. Undersök om det finns något nätverk där överskuldsättningsfrågan skulle kunna föras in (inom socialtjänsten, vården, samordningsförbund etc)

2. Eller, välj ut några lokala aktörer som ni vill samverka med och där ni ser en vinst i att samverka. (Inspiration på sidan 9)

3. Lista tre positiva effekter för potentiella samverkansaktörer och deras klienter av samverkan

4. Ta kontakt och boka en tid att träffas

5. Beställ hem broschyrerna ”Hur mår din ekonomi?” och ”Hur ska det gå för Peter?”

6. Ta fram en kort information över er verksamhet, vad ni kan erbjuda och hur din samverkanspart kommer i kontakt med er. Gärna både digitalt och i pappersform

7. Vid mötet: Berätta varför ni vill samverka, beskriv positiva effekter av samverkan, visa filmen ”Hur mår din ekonomi?”, överväg att använda dialogduken, kom överens om syfte, mål och hur ni vill utveckla samverkan, bestäm också hur ni följer upp och håller liv i samverkan

8. Efter mötet: återkoppla och översänd material digitalt

9. Utvärdera mötet. Vad kan göras annorlunda vid träff med nästa samverkanspart?

10. Glöm inte att sammanställa och rapportera framgångar och positiva effekter av samverkan till chefer och nämnd.

I den här handledningen finns ett metodstöd för att samverka och ge stöd till personer som riskerar problem med skulder

Lokal samverkan är viktig mellan de olika aktörer i samhället som möter dem som har eller riskerar att få problem med sin ekonomi. På så sätt kan alla hjälpas åt för att färre ska hamna i en överskuldsättning. Här får du verktyg för att starta upp och vidareutveckla lokal samverkan. Men också verktyg för att ställa frågan ”Hur mår din ekonomi?” till dem du möter och veta vart du ska hänvisa individen för mer stöd och information.

© K

on

sum

en

tverk

et 2

01

9 IS

BN

97

8-9

1-8

88

15

-02

-6 L

ayo

ut: U

nive

rsitetstryc

kerie

t, Karlsta

d 2

01

9