KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA

Sida

1(1)

Datum

2020-05-25

Styrelse: Bildningsstyrelsens arbetsutskott

Plats: Fridolin, ingång Biblioteket

Tid: torsdagen den 4 juni 2020 kl.14:00

Val av justerare samt plats och tid för justering

Johannes Kotschy (M) med Lea Malmivirta (C) som ersättare

Plats, Förvaltningskansliet, Anna Kastberg. Direktjustering efter mötet.

Ärende

1. Organisations- och strukturförändring grundskola

Mikael Westberg ordförande

Anna Kastberg nämndsekreterare

Datum

2020-05-19

Brevnr/Diarienr

2020-0000373 611

BILDNINGSFÖRVALTNINGEN

Handläggare: Bengt Albertsson

Prövning av barnets bästa – Grundskolans org Ht2021

Beställare Bildningsförvaltningen

Prövningsgruppens medlemmar Bedömningsgrupp Bengt Albertsson, utredare Jerker Olofsson, Re-chef Anne Hassel, kurator Mia Rabb, AST-samordnare på Avesta Resurs Samtalsledare Anette Ericsson, kurator Anne Hassel, kurator Emma Engberg, kurator Inger Häggqvist, kurator Fredrik Backlund, kurator Susanne Lindén, speciallärare

Adressater

Berörda barn/barngrupper Samtliga elever på mellanstadiet i grundskolan, samt Markusskolans och Bergsnässkolans förskoleklass och lågstadium från HT2021

Sida 2

Ärendet Beskriv ärendet och hur det påverkar barn/barnet

Den här barnrättsprövningen utgår från de resurser som i nuläget tilldelats grundskolan och avser hur dessa på bästa sätt ska användas. Det får betraktas som givet att mer resurser ger andra möjligheter än de som beskrivs i förvaltningens förslag. Hur stor del av kommunens resurser som ska tilldelas får emellertid underkastas en barnrättsprövning i den instans som fördelar resurser, det vill säga Kommunfullmäktige. Resultatenhetschef för resultatenheten Utbildning har uppdragits av Bildningsstyrelsen att komma med ett förslag för hur grundskolan i Avesta kommun ska organiseras för att

- Uppnå högre likvärdighet för kommunens elever

- Uppnå generellt högre kunskapsresultat

- Uppnå de två första strecksatserna inom tilldelade medel och skapa långsiktigt hållbara ekonomiska förutsättningar för Avestas grundskolor.

Resultatenhetschef Utbildning har tillsammans med en arbetsgrupp, där ett antal rektorer ingår, tagit fram ett förslag på en organisationsförändring inom grundskolan F-6, där största förändringen ligger på undervisningen för mellanstadiet, men det har även påverkan på F-3 på några skolor. Förslaget bygger på följande förändringar:

- Undervisning i åk F-3 erbjuds från och med HT21 endast på By skola, Nordanö skola, Krylbo skola, Markusskolan, Skogsbo skola, Fors skola och Johan-Olovskolan

- Undervisning i åk 4-6 erbjuds från och med HT21 endast på Karlbo skola, Bergsnässkolan, Skogsbo skola, Fors skola och Johan-Olovskolan

- Undervisning i åk 7-9 erbjuds endast på Åvestadalskolan, Domarhagsskolan och Johan-Olovskolan

- Lund skola läggs ned och lokalerna sägs upp

Samtliga barn inom grundskolans F-6 påverkas av förslaget, men det är stora skillnader i hur stor påverkan förslaget har för eleverna, beroende på vilken skola man börjar på i förskoleklassen. Skolan som berörs minst i förslaget är Karlbo skola som är aktuella att ta emot elever, när det är elever från annat upptagningsområde som söker till Karlbo skola. Skolorna som berörs till en förhållandevis liten del är Johan-Olovskolan, Fors skola och Skogsbo skola, som i förslaget ska ta emot elever från andra skolor till mellanstadiet. Skolor som berörs till stor del är Bergsnässkolan, Markusskolan, Krylbo skola, By skola, Nordanö skola och Lunds skola. I förslaget blir Markusskolan en F-3 skola och Bergsnässkolan blir en mellanstadieskola. Krylbo skola blir en F-3 skola, där elever på mellanstadiet ska gå på Skogsbo skola, samt att även By skola blir en F-3 skola, där eleverna får åka till en annan skola när de börjar mellanstadiet. Nordanö skola fortsätter att vara en F-3 skola, så eleverna berörs inte under lågstadietiden, men

däremot ändras förutsättningarna när man ska börja i årskurs 4, då Lunds skola läggs ned och elevernas

undervisning förläggs till andra skolor.

Ingen påverkan ☐ Till liten del ☒ Till stor del ☒

Sida 3

Barnets/barnens synpunkter i ärendet Hur har barnen/barnet fått yttra sig i ärendet och vad har framkommit Resultatenheten Grundskola har använt två metoder där barnen fått yttra sig i ärendet. Den ena metoden är barnintervjuer med elever i åk.2 och åk.3. Den andra metoden är en enkät till de elever i årskurs 4 som varit med om att antingen byta skola eller byta klass, när de började årskurs 4. Barnintervjuerna har genomförts av skolkuratorer i form av gruppintervjuer med elever från åk.2 och åk.3, på samtliga skolor. Det innebär att det har genomförts gruppintervjuer på 9 skolor, där frågeställningarna är anpassade för respektive skola, utifrån vilken påverkan förslaget har för eleverna på den egna skolan. Det som framkommit vid barnintervjuerna redovisas nedan i form av en sammanfattning för respektive skola, då det är stora skillnader i hur eleverna påverkas av förslaget beroende på vilken skola man går. Karlbo skola F-6 enligt förslaget: Eleverna är väldigt positiva till att det kan komma flera elever till skolan när man börjar mellanstadiet och såg mest fördelar. Det eleverna var fundersamma över var om alla skulle få plats och om leksakerna skulle räcka till. Fors skola F-6 enligt förslaget: Tryggheten med sina kompisar, att få ha kvar mindre klasser och lärartätheten är de viktigaste frågorna för eleverna. Johan-Olovskolan F-6 enligt förslaget: Största delen av eleverna tycker att det är positivt att det kommer flera elever till skolan på mellanstadiet och det är elever från By skola som man förväntar sig ska komma till Johan-Olovskolan. Flera av eleverna känner redan elever i By skola, då de har gemensamma fritidsaktiviteter. Det som några elever känner viss oro över är att det kan bli ”trångt” i skolan och på skolgården. Någon elev undrade om skolan behöver byggas ut. Skogsbo skola F-6 enligt förslaget: Många av funderingarna handlade om utanförskap. Både att själv drabbas av det och hur det skulle kännas för de elever som kommer nya till skolan. Eleverna vill ha kvar sina klasser även på mellanstadiet, fast de kommer flera elever. Eleverna tycker också att förslaget är bra, men vill att de som bestämmer ska veta att de är lite oroliga. Markusskolan F-3 enligt förslaget: Av 10 elever ansåg 6 elever att Markusskolan skulle vara en lågstadieskola, 3 elever att det skulle vara en F-6 skola och 1 elev tyckte att det skulle vara en mellanstadieskola. Eleverna tyckte över lag att det är spännande med nya klasskamrater och eleverna från årskurs 3 såg mycket fram emot att bli en fyra som blandas med andra klassers treor. Bergsnässkolan 4-6 enligt förslaget: En stor majoritet av eleverna tyckte att om man ska slå ihop Markusskolan och Bergsnässkolan, så ska Markusskolan i så fall vara mellanstadieskolan. Några elever var fasta i sin övertygelse om att det inte skulle vara bra att slå ihop skolorna, medan några elever såg fördelar i förslaget. De elever som hade kompisar på andra skolor hade en klart positivare inställning till att slå ihop skolorna än de elever som bara kände till Bergsnässkolan. Krylbo skola F-3 enligt förslaget: Trygghet i skolan och närheten till skolan är viktigt för samtliga elever (känns bra och tryggt att gå på Krylbo skola). Alla elever tyckte att det skulle vara tråkigt och otryggt att byta skola. Bussen är ett stort frågetecken och gav upphov till en stor oro, att åka, att missa den, att inte få åka själva (elevernas önskan är att ha en egen skolskjuts för att inte behöva åka med ordinarie kollektivtrafiken). Att få nya klasskompisar hade eleverna blandade åsikter om. Roligt med nya, men inte om man inte får vara med dem man känner och är kompis med. By skola F-3 enligt förslaget: Majoriteten av eleverna vill gå kvar på By skola även på mellanstadiet, då de trivs i sina klasser. Flera elever åker buss redan i nuläget och har inga problem att åka buss, men många elever upplever att det blir lång skolväg. Att komma till en annan skola och träffa nya elever är några lite oroliga över, men det var även något positivt som några ser fram emot.

Sida 4

Nordanö skola fortsätter som F-3 skola, men Lunds skola 4-6, läggs ned enligt förslaget: Elevernas kommentarer visar att de flesta eleverna vill ha kvar Lunds skola och gå där när de börjar i årskurs 4, men det finns några elever som uttrycker att de inte vill gå på Lunds skola när de börjar i årskurs 4, samt en elev som tycker det skulle vara kul med en ny skola och nya kompisar. Många av eleverna tycker det är jättejobbigt om klassen delas till olika skolor inför årskurs 4. Enkätundersökningen vände sig till eleverna i årskurs 4 på Lunds skola, där hela klassen tillsammans bytte från Nordanö skola till Lunds skola inför läsåret 19/20, samt till elever på Markusskolan och Skogsbo skola som bytte klasser inför årskurs 4, men var kvar på skolan. Resultatet på enkäten för eleverna på Lunds skola visar att en stor majoritet av barnen kände sig trygga inför att börja på Lunds skola när de gick i årskurs 3 på Nordanö skola. Fler av eleverna kommenterar i enkäten att de inte bytt klass, utan att de ”bara” skola. Inför bytet till Lunds skola var förväntningarna ganska höga och de har i stort sett infriats. Resultaten på enkäten för eleverna på Markusskolan och Skogsbo skola visar att ca.30% av eleverna kände en viss oro inför att skolorna skulle göra nya klasser på mellanstadiet, men på frågorna om hur det känns i nuläget, så är en väldigt stor majoritet av eleverna nöjda med att gå i de nya klasserna. Att eleverna känner en oro inför något nytt, med både byte av lärare och nya klasser på mellanstadiet är naturligt. Viktigt att skolorna ”fångar” den oro som eleverna känner och förbereder dem inför förändringen. Ser man till resultatet på enkäten så har både Markusskolan och Skogsbo skola lyckats bra i det arbetet. Det finns dock en viss svaghet i enkätundersökningen som man behöver ta hänsyn till. Det är att eleverna som genomfört enkätundersökningen, antingen har bytt skola men behållit klassen, eller bytt klass men varit kvar på samma skola. Det finns inte några elever som både bytt skola och fått nya klasskamrater, vilket blir fallet för ett flertal elever enligt förslaget.

Extern kunskap och egen erfarenhet Finns forskning/teorier/egna erfarenheter/praxis? I den kompletterande utredningen som genomförts på Bildningsförvaltningen under maj 2020 har flera forskningsrapporter använts som underlag, bland andra...

SOU 2020:20 - En mer likvärdig skola

IFAU 2017 – Remiss SOU 2017:35

IFAU 2020 - Jämlikhet i möjligheter och utfall i den svenska skolan

IFAU 2008 - Åldersintegrerade klasser – bra eller dåligt för elevernas studieresultat

FOU 2002:7 - Är åldersblandade klasser bra för eleverna? En jämförande studie av 752 elever i åk2 och 5

Här framkommer sammanfattningsvis att segregationen mellan skolor i Sverige har över tid ökat och att en betydande förklaring är respektive skolas elevsammansättning. Man konstaterar också att elever med dåliga studieförutsättningar vinner på att finnas i samma elevgrupp som elever med goda studieförutsättningar utan att de senare förlorar. Det förordas att huvudmän bör sträva efter allsidigt sammansatta elevgrupper. Forskningen är också enig om att åldersblandade klasser ger sämre resultat än åldersindelade klasser i de allra flesta hänseenden. Konkreta hänvisningar finns i den kompletterande utredningen. Den egna erfarenheten inom resultatenheten som kommer närmast förslaget på omorganisationen inom grundskolan, är skolbytet från Nordanö skola till Lunds skola, samt nya klasser på mellanstadiet för Markusskolan och Skogsbo skola. Det är inte riktigt jämförbart, men man kan ändå titta på det förberedande arbetet som sker i årskurs 3 och hitta goda exempel, som även går att överföra i samband med byte av både skola och klass.

Sida 5

Barnkonventionen Bocka i de rättigheter som berörs Barnets rätt att uttrycka sina åsikteri

☒

Barnets rätt till identitetii ☐

Barnets rätt till familjemiljöiii ☐

Barnets rätt till omsorgiv ☐

Barnets rätt till skydd och säkerhetv

☐

Barnets rätt till hälsavi ☐

Barnets rätt till utbildningvii ☒

På vilket sätt berörs de rättigheter som angetts Barns skolplacering och resursfördelning till grundskolorna i Avesta kommun.

Alternativ, konsekvenser och tänkbara kompensatoriska åtgärder Vilka alternativ finns och vilka konsekvenser och konflikter med t ex andra barn eller samhällsintressen kan förutses?

Likvärdigheten för eleverna som förslaget bygger på:

- Lika stora klasser ger förutsättningar för lika mycket tid med sin lärare oavsett vilken klass man går i

- Att samla fler elever på samma ställe ger bättre förutsättningar att skapa mer heterogena klasser

- Tillräckligt stora klasser och tillräckligt många klasser på samma skola ger bättre möjligheter att skapa effektiva stödresurser för alla elever oavsett skola

- Fler elever får behöriga lärare

- Likvärdig ekonomi mellan skolorna

Likvärdigheten för eleverna som ligger till grund för förslaget till omorganisation, behöver vägas mot likvärdigheten för eleverna, utifrån vilket upptagningsområde man tillhör och förutsättningarna att välja skola och skolform. Dagens regler som ger en elev rätt att gå kvar på den skola man börjat på, ger de elever som börjar i förskoleklass på en F-6 skola, möjlighet att gå kvar på samma skola tills de börjar högstadiet. Konsekvenserna blir att det är eleverna på F-3 skolorna som får stora förändringar inför att man börjar på mellanstadiet, med både ny skola och nya klasser. Förutsättningarna för eleverna på F-3 skolorna ger avtryck även i barnintervjuerna, där många elever uttrycker en oro inför att behöva byta skola inför årskurs 4. Det är framför allt två orsaker till oro som eleverna tar upp. Det första är att man inte vet om klassen kommer att delas mellan flera skolor (man vill gå tillsammans), samt att man måste åka buss (det är framför allt eleverna på Krylbo skola, som idag har gångavstånd till skolan). Eleverna på By skola oroar sig mera för att det blir långa skolresor, än att de oroar sig över nya klasskompisar. Då förutsättningarna skiljer sig mellan F-3 skolorna är behöver man utreda konsekvenserna för respektive skola, för att se om det finns alternativ till förslaget, eller vilka kompensatoriska åtgärder som behöver göras för berörda elever på respektive F-3 skola. Eleverna på Krylbo skola känner en stor oro för att åka buss till en annan skola. Eleverna uttrycker också en känsla av otrygghet i att byta skola. Exempel på kompensatoriska åtgärder är att alla elever i klassen får komma till samma skola (Skogsbo skola) för att göra skolbytet så tryggt som möjligt. En samverkan mellan Krylbo skola och Skogsbo skola kan påbörjas redan i åk.3, med olika former av gemensamma aktiviteter, för att ge eleverna trygghet i att allt inte är nytt när man kommer till Skogsbo skola i årskurs 4. Egen skolbuss är alternativ 1, eller att man ”tränar” på att åka buss redan i trean och att det finns med personal från skolan med på bussen om man åker kollektivbussar. Man behöver dock beakta och planera för att det blir många elever som ska åka buss till och från Skogsbo. Att Krylbo skola blir en F-3 skola ger inte någon förändring i elevunderlaget till Krylbo skola, med fortsatt segregation. Det är viktigt att man därför planerar in kompensatoriska åtgärder för de elever som går kvar på skolan. Största oron bland eleverna på By skola är att det blir långa skolresor för en del elever, som redan idag har skolskjuts till By skola. Elevernas oro för långa skolskjutsar är befogad då vissa elever får långa

Sida 6

skolresor och det är svårt/omöjligt att göra några kompensatoriska åtgärder gällande långa skolskjutsar, som i förslaget börjar i mellanstadiet, istället för på högstadiet. De flesta eleverna ville ha Lunds skola kvar, men den största oron bland eleverna på Nordanö skola var ifall klassen skulle splittras och delas upp på flera skolor. Många av eleverna tycker det är jättejobbigt om klassen delas till olika skolor inför årskurs 4. Exempel på kompensatoriska åtgärder är i grunden samma som för Krylbo skola. Förslaget på att ”slå ihop” Markusskolan och Bergsnässkolan, där Markusskolan blir en F-3 skola och Bergsnässkolan blir en mellanstadieskola är en konkret åtgärd för att öka integrationen inom centrala Avesta. Eleverna på Markusskolan var lite positivare i grunden till förändringen, än eleverna på Bergsnässkolan (elever på Bergsnässkolan som hade kompisar på andra skolor hade en klart positivare inställning till att slå ihop skolorna, än de elever som enbart kände till Bergsnässkolan). Eleverna på Bergnässkolan tyckte att om man slår ihop skolorna så ska Markusskolan vara mellanstadieskolan, medan de flesta eleverna på Markusskolan tyckte att Markusskolan skulle vara en F-3 skola. Initialt kan det eventuellt finnas behov av kompensatoriska åtgärder för att skapa en så bra övergångsperiod som möjligt. Kan finnas behov av att anpassa miljön för låg- respektive mellanstadiet. För Johan-Olovskolan, Fors skola, Skogsbo skola och Karlbo skola, som samtliga fortsätter att vara F-6 skolor, blir förändringarna för eleverna inte lika stora som för övriga skolor. Då F-6 skolorna tar emot elever från andra skolor när de börjar mellanstadiet, är det viktigt att förbereda eleverna inför att det kommer nya elever från andra skolor. Exempel på åtgärder är att en samverkan mellan berörda skolor börjar redan i årskurs 3, för att stärka ”vi-känslan” mellan grupperna. Barnintervjuerna visar att det finns en bra grund att utgå från, då eleverna generellt är positiva till att det kommer nya elever, men att de även finns några elever som är lite fundersamma hur det ska bli.

Avesta 2020-05-19

Sida 7

Bedömning Gör en bedömning av de alternativ som kommit fram med för- och nackdelar Förslaget ska ställas mot alternativet, nämligen att behålla nuvarande organisation med kraftiga besparingar på en kombination av elevpeng och centrala resurser så som kuratorer, skolsköterskor och Avesta resurs. En lägre elevpeng leder antingen till besparade stödresurser på skolan, onaturligt formade åldersblandade klasser eller både och på flera av kommunens grundskolor. Det kommer också att innebära besparingar på centrala stödresurser i form av bland annat kuratorer, skolsköterskor och skolpsykolog. Det ska vägas mot de svårigheter som uppstår i form av att

Fler elever än idag behöver skolskjuts, speciellt i Krylbo

Några elever, speciellt i By, kommer att få ganska långa skolresor,

Elever kommer i högre utsträckning att få byta skola och/eller klass till åk4

Gruppens gemensamma uppfattning är att det är av stor betydelse att de stödresurser som finns i stor utsträckning blir kvar och organiseras effektivt. Det finns ett stort antal elever i grundskola som har ett stort behov av åtgärder utöver ordinarie klassundervisning med en ensam klasslärare. Av den anledningen förordas grundidé att hellre spara på organisationen genom att minska antalet klasser och samla mellanstadieskolorna på färre ställen. Det bedöms ge större förutsättningar att hjälpa de elever som behöver stöd eller extra utmaningar. I den kompletterande utredning som gjorts under maj på Bildningsförvaltningen framgår att ett olyckligt elevantal tillsammans med en lägre elevpeng leder till orimliga förhållanden att bedriva skola, där skolans egna resurser i vissa fall inte ens räcker till en lärare till varje klass om nuvarande organisation bibehålls. Avseende förslaget kring Markusskolan och Bergsnässkolan framgår det av utredningen som gjorts efter ursprungsförslaget att det sannolikt enda rimliga sättet att jämna ut de socioekonomiska förhållandena mellan skolorna i Avesta, Krylbo och Skogsbo är att som föreslagits dela upp stadierna mellan Markusskolan och Bergsnässkolan. Det bedöms som mer angeläget att utjämna de socioekonomiska förhalandena än att hålla ihop undervisningen från förskoleklass till åk.6 på samma skola. Tänkbara kompensatoriska insatser för att mildra de negativa effekterna kan vara...

Strukturerad och planerad samverkan mellan åk3 och 4 för att underlätta stadieövergången

Omfattande planering under läsåret 20-21 för att den stödorganisation som i flera fall kommer att vara ny ska kunna fungera från dag 1 på framför allt mellanstadieskolorna

Anpassa skolmiljöerna på Bergsnässkolan och Markusskolan efter respektive stadium

Särskild skolbuss från Krylbo till Skogsbo

Goda övergångslösningar för elever i åk.3 och 6

Hitta lösningar som gör att elever från samma skola i åk.3, i möjligaste mån får samma placeringsskola i åk.4

Beslut Fatta beslut utifrån bedömningen Barnrättsprövningen visar att förslaget i stort är för barnens bästa, men att det bör undersökas om det inte går att behålla mellanstadiet i By med tanke på att flera barn får besvärligare skolresor och att de kompensatoriska insatserna som föreslagits bör tas i beaktande i planeringen för genomförandet av förslaget.

Återkoppling Till vilka och hur ska beslutet återkopplas Bildningsförvaltningen Bildningsstyrelsen

Sida 8

Noter

i Barnets rätt att uttrycka sina åsikter – artikel 12 i barnkonventionen ger varje barn rätt att uttrycka sina åsikter i varje beslut som berör dem. Beslutsfattaren ska sedan beakta barnets åsikter i ärendet och lägga vikt vid dessa utifrån barnets ålder och mognad. Denna rättighet gäller varje barn, oavsett ålder, funktionsnedsättning eller andra förutsättningar. För att säkerställa detta, måste metoder anpassas efter det specifika barnets behov och beslutsfattaren ha rätt kompetens. (BO: ”Prövning av barnets bästa, ett stödmaterial för beslutsfattare och tjänstepersoner”) iiBarnets rätt till identitet – Det är viktigt att understryka att barn inte är en homogen grupp. I barnets identitet ingår aspekter som kön, sexuell läggning, nationellt ursprung, religion och trosföreställningar, kulturell identitet, personlighet med mera. Barnets rätt att behålla sin identitet garanteras i barnkonventionen (artikel 8) och måste respekteras och beaktas i bedömningen av barnets bästa. (BO: ”Prövning av barnets bästa, ett stödmaterial för beslutsfattare och tjänstepersoner”) iii Barnets rätt till familjemiljö och relationer – handlar om vikten av att bevara familjemiljön. Exempelvis om ett barn ska omhändertas ska det göras på ett sätt som säkerställer barnets rätt till skydd och stöd. (BO: ”Prövning av barnets bästa, ett stödmaterial för beslutsfattare och tjänstepersoner”) iv Barnets rätt till omsorg – Det är av yttersta vikt att tillförsäkra barnet det skydd och den omvårdnad som behövs för att säkerställa barnets välfärd och utveckling. Barns välfärd omfattar deras grundläggande materiella, fysiska, utbildningsmässiga och emotionella behov, liksom även deras behov av ömhet och trygghet. (BO: ”Prövning av barnets bästa, ett stödmaterial för beslutsfattare och tjänstepersoner”) v Barnets rätt till skydd och säkerhet – En viktig faktor att ta hänsyn till i bedömningen av barnets bästa är om barnet befinner sig i en utsatt situation, till exempel att hen har en funktionsnedsättning, tillhör en minoritetsgrupp, är flykting eller asylsökande, har utsatts för övergrepp, eller befinner sig i riskmiljöer. Det bästa för ett barn i en viss utsatt situation kommer inte att vara samma som det bästa för andra barn i en liknande situation. Myndigheter och beslutsfattare måste ta hänsyn till olika typer och grader av utsatthet för varje enskilt barn, eftersom varje barn och dess situation är unik och måste bedömas utifrån det. vi Barnets rätt till hälsa - Barnets rätt till hälsa (artikel 24) och barnets hälsotillstånd är centrala vid bedömningen av barnets bästa. Detta gäller såväl barnets fysiska som psykiska hälsa. Här ingår också att se till att barn har tillgång till fullgod information som är väsentlig för deras hälsa och utveckling (BO: ”Prövning av barnets bästa, ett stödmaterial för beslutsfattare och tjänstepersoner”) vii Barnets rätt till utbildning – Alla beslut om åtgärder eller insatser som gäller ett enskilt barn eller en grupp barn måste respektera barnets eller barnens bästa i förhållande till barnets rätt till utbildning. (BO: ”Prövning av barnets bästa, ett stödmaterial för beslutsfattare och tjänstepersoner”)

Datum

2020-05-19

Brevnr/Diarienr

2020-000371 611

BILDNINGSFÖRVALTNINGEN

Handläggare: Jerker Olofsson

Kompletterande yttrande till förslag till ny organisation för grundskolan HT21

Sida 2

Innehåll Kompletterande yttrande till förslag till ny organisation för grundskolan HT21 ............................................... 1

Inledning .................................................................................................................................................................... 3

Allmänt om ekonomin ............................................................................................................................................. 4

Spara på stödpersonal .......................................................................................................................................... 4

Spara genom att minska antalet klasser ............................................................................................................ 5

Slutsatser ................................................................................................................................................................ 6

Allmänt om likvärdighet .......................................................................................................................................... 7

Styrdokument ........................................................................................................................................................ 7

Forskning ............................................................................................................................................................... 8

Slutsatser ..............................................................................................................................................................10

Allmänt om skolresultat .........................................................................................................................................11

Slutsatser ..............................................................................................................................................................13

Inkomna synpunkter ..............................................................................................................................................14

Allmänheten ........................................................................................................................................................14

Personal på Bergsnässkolan, Markusskolan, Skogsbo och Krylbo ............................................................15

Barnrättsprövning ..............................................................................................................................................16

By skola kvar i nuvarande form ............................................................................................................................17

Utgångsförslaget .................................................................................................................................................17

Slutsatser ..............................................................................................................................................................18

Lund skola kvar i nuvarande form .......................................................................................................................19

Minska klasser genom att skjutsa elever till Lund skola ...............................................................................19

Minska klasser genom att varje skola anpassar sin organisation .................................................................20

Slutsatser ..............................................................................................................................................................20

Markus- och Bergsnässkolan.................................................................................................................................21

Slutsatser ..............................................................................................................................................................22

Sammanfattning ......................................................................................................................................................23

Förslag till beslut ................................................................................................................................................23

Sida 3

Inledning Bildningsstyrelsen 2020-05-06 begär att det tidigare förslaget ska kompletteras med en beskrivning av konsekvenserna om By skola och eller Lund skola skulle behållas i sina nuvarande former utifrån perspektiven likvärdighet, resultat och ekonomi. Utöver detta behandlas de synpunkter som inkommit via personal, allmänhet och barnkonsekvensutredning. Slutligen presenteras ett justerat förslag till beslut avseende organisation för grundskolan från HT21 Förslaget som presenterades i april kallas nedan för utgångsförslaget och innebär: För att bättre uppnå likvärdighet för alla kommunens elever, högre kunskapsresultat och en ekonomi i balans beslutas att

Undervisning i åk F-3 erbjuds från och med HT21 endast på By skola, Nordanö skola, Krylbo skola,

Markusskolan, Skogsbo skola, Fors skola och Johan-Olovskolan

Undervisning i åk 4-6 erbjuds från och med HT21 endast på Karlbo skola, Bergsnässkolan, Skogsbo skola, Fors

skola och Johan-Olovskolan

Undervisning i åk 7-9 erbjuds endast på Åvestadalskolan, Domarhagsskolan och Johan-Olovskolan

Lund skola läggs ned och lokalerna sägs upp

Re-chefen Utbildning får i uppdrag att utreda

o Hur rektorsområden ska se ut för att bäst gynna den nya modellen

o Hur upptagningsområdena ska utformas för att bäst uppnå integration, förutsägbarhet och praktisk

tillämpning

o Riktlinjer för resursfördelning till respektive skola utifrån antal klasser

Sida 4

Allmänt om ekonomin Det har från fler håll efterfrågats underlag för de slutsatser som lite mer skissartat beskrivs i utgångsförslaget. I utgångsförslaget redogörs för varför de enda möjliga besparingarna är att spara på stödpersonal eller att minska antalet klasser eller en kombination av de båda. Här redogörs tydligare för konsekvenserna och möjligheterna för detta. Där redogörs också för hur besparingsbehovet uppkommit. Här följer ett fördjupat resonemang med exempel på konsekvenser vi olika tänkbara fall

Spara på stödpersonal Om besparingen inte ska påverka organisationen drabbar den istället stödpersonal. Stödpersonal är dels administrativ personal i vid mening, dels elevhälsa och dels personal som stöder det pedagogiska arbetet. Huvuddelen av den besparingen kommer att drabba de pedagogiska resurserna. Nedan visas ett exempel på hur en besparing kan se ut för att spara 14,5 Mkr. Här har tagits i beaktande att grundskolans bidrag för utökad elevhälsa inte längre kommer att vara möjligt att söka Elevhälsa HT20

Typ Antal Sparas bort Kvar

Skolläkare 1,0 0,0 1,0

Skolsköterska 7,7 0,5 7,2

Kurator 8,0 2,0 6,0

Skolpsykolog 2,0 1,0 1,0

Logoped 1,0 0,0 1,0

AST-handledare 1,0 0,0 1,0

Administration HT20

Typ Antal Sparas bort Kvar

Rektor 10,0 1,0 9,0

Bitr rektor 5,9 0,5 5,4

Skoladministratör 7,0 0,5 6,5

Vaktmästare 7,0 1,0 6,0

Pedagogiska resurser HT20

Typ Antal Sparas bort Kvar

Skolgrupp 21,8 13,8 8,0

Elevassistent 19,0 3,0 16,0

Klassresurs 8,4 8,4 0,0

Om exemplet ovan genomförs leder det till dramatiska konsekvenser. Samtliga klassresurser, alla elevassistenter som inte jobbar på särskolan eller mot elever med fysiska handikapp och större delen av skolgruppsorganisationen är borta. På hela grundskolan finns sammanlagt 8 personer (1 per 325 elever) som kan jobba med elever som har behov av stöd utanför ordinarie klassrumsundervisning. Minst fyra skolor blir helt utan sådan personal. Detta ligger inte inom det möjligas ramar och är inte överhuvudtaget tänkbart. Utanför dessa medel finns också centrala sökbara resurser för till exempel särskoleintegrerade elever (10 st) men det hjälper inte långt.

Sida 5

Spara genom att minska antalet klasser Det andra möjliga sättet att spara pengar är som tidigare visats att minska på antalet klasser. Färre klasser innebär färre klasslärare och därmed möjlighet att i motsvarande grad behålla stödpersonal. Det kan göras antingen genom att det bestäms centralt i kommunen hur många klasser som ska finnas i respektive årskurs och därefter fördelar resurser efter detta. Alternativt överlåter man åt varje rektor att utforma sin klasstruktur efter vad den individuella elevpengen räcker till. Hela organisationen anpassas till antalet elever per årskurs totalt i kommunen

Utgångsförslaget är att beslut tas inför varje ny åk4 hur många klasser antalet elever räcker till och fördelar dessa klasser på de mest lämpliga skolorna, varefter samtliga får välja skola. Här finns de skolor som erbjuder aktuell årskurs att välja på men inte övriga. Urvalskriterierna formuleras så, att det blir så förutsägbart och praktiskt som möjligt, men också så att integrationen gynnas. Fördelar med ett sådant system är att det blir rättvist och lätta att förstå och valfriheten blir relativt stor. Här finns också tid att informera grupper som vanligtvis är aktiva i sitt skolval på ett sådant sätt att de har en reell möjlighet att göra ett aktivt val. För skolorna blir det förutsägbart och organisationen blir långsiktigt hållbar. Nackdelar kan vara att elever som bor nära varandra och tidigare gått i samma skola från åk4 hamnar i olika skolor. Den här modellen kräver att resurser tilldelas utifrån antal klasser det beslutas att respektive skola ska ha istället för antal elever. Utgångsförslaget bedöms spara 8,5 Mkr genom att minska antalet klasser och gå ur Lund skola. Övriga 6 Mkr behöver sparas på stödpersonal, till exempel som nedan Elevhälsa HT20

Typ Antal Sparas bort Kvar

Skolläkare 1,0 0,0 1,0

Skolsköterska 7,7 0,5 7,2

Kurator 8,0 0,0 8,0

Skolpsykolog 2,0 0,0 2,0

Logoped 1.0 0,0 1,0

AST-handledare

1,0 0,0 1,0

Administration HT20

Typ Antal Sparas bort Kvar

Rektor 10,0 1,0 9,0

Bitr rektor 5,9 0,5 5,4

Skoladministratör 7,0 0,5 6,5

Vaktmästare 7,0 1,0 6,0

Pedagogiska resurser HT20

Typ Antal Sparas bort Kvar

Skolgrupp 21,8 1,8 20,0

Elevassistent 19,0 2,0 17,0

Klassresurs 8,4 5,0 3,4

Även detta blir ett svårt slag mot de elever som behöver åtgärder utöver ordinarie klassundervisning. Med skolgrupper kvar och med eleverna samlade på färre skolor är möjligheterna dock avsevärt större att bygga upp en organisation som klarar stora delar av de elever som behöver särskilt stöd

Sida 6

Respektive skola anpassar sin organisation efter de resurser man får

Det här är den modell vi arbetar efter idag. Respektive skola får medel utifrån antal elever och förväntas anpassa sin organisation utifrån detta. Fördelar med den här modellen är förstås att alla årskurser (F-6) kan erbjudas på alla nuvarande skolor. Varje skolas frihet att forma sin organisation ökar jämfört med utgångsförslaget. Nackdelarna har varit uppenbara och omfattande. För att få sina resurser att räcka behöver man i den här modellen hitta sätt att begränsa antalet elevgrupper på den egna skolan och/eller begränsa antalet elever som erbjuds plats på skolan från förskoleklassen. För att minska antalet klasser blir man på många ställen tvungen att göra sammanslagningar av årskurser. Möjligheten att göra det på ett för undervisningen acceptabelt sätt kommer att variera mellan skolor och över tid eftersom antalet elever kommer att variera på respektive skola. Exempelvis skulle Karlbo skola HT21 ha 81 elever på mellanstadiet vilket genererar medel till fyra klasser. Det betyder att man antingen kan ha fyra stycken 4-6:or eller två 4-5:or och två 6:or. Varje år därefter måste man titta över vilken organisation man har råd med och därefter eventuellt förändra. För elever och personal innebär det att man kommer att byta klasskamrater ofta och att förutsättningarna till lärande kraftigt försämras (se avsnittet om forskningsläget). Elevpengen tillsammans med antalet elever bestämmer i den här modellen skolans resurser. För att spara 14,5 Mkr behöver elevpengen sänkas med cirka 5 500 kr. Det innebär i exemplet ovan att utöver att skolan behöver skapa en dålig organisation minskar skolans resurser med i Karlbos fall drygt 1 Mkr På små enheter blir det ännu svårare vilket räkneexemplet nedan visar.

En skola med 55 elever 1 klass i mellanstadiet kräver 1365 min/vecka (all undervisning i helklass) = 1365/1080 =1,26 tjänst. Av den sänkta elevpengen återstår 35 500 kr till personalkostnader. 55 elever ger 55 X 35 500 kr = 1 950 000 kr 3 klasser: 1,26 tjänster X 3 = 3,8 tjänster 1 950 000/1,4/12/3,8 = 30 545 kr/månad (1,4 är arbetsgivaravgifter, 12 är 12 månader)

För att överhuvudtaget ha en lärare i klassrummet åt de tre klasserna behöver man hitta tre lärare med en månadslön på högst 30 545 kr. Ingångslönen för utbildade lärare ligger på knappt 30 000kr. Utöver dessa klasslärare som ska undervisa i alla ämnen i helklass, sköta alla rastvakter, bussvakter, bibliotek, datorer och annat finns ingen annan personal att tillgå utom en halvtjänst skolgrupp. Det finns varken pengar till speciallärare eller någon resurs för elever som behöver stöd utöver ordinarie klassundervisning.

Den här modellen leder till samma orimliga konsekvenser som att bara spara på stödpersonal.

Slutsatser Av de tre modellerna som beskrivits ovan är den enda som framstår som rimlig den att anpassa antalet

klasser i hela organisationen efter antalet elever i hela kommunen. Därför är det en grundsten i förslaget

att klasserna måste, åtminstone på mellanstadiet, bli färre.

Sida 7

Allmänt om likvärdighet Det har efterfrågats ett bättre forskningsbaserat underlag för utgångsförslagets utgångspunkter avseende

likvärdighet i skolan. Här redovisas därför de styrdokument vilka styr skolans verksamhet liksom

forskning avseende likvärdighet i skolan.

Styrdokument Skolans mest självklara styrdokument är Skollagen som i sin nuvarande form styrt skolans verksamhet sedan 2011. Här nämns likvärdighet i utbildningen framför allt i kapitel 1.

Skollagen 1 kap Syftet med utbildningen inom skolväsendet

4 § [ …] I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och

stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och

elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.

Lika tillgång till utbildning

8 § Alla ska, oberoende av geografisk hemvist och sociala och ekonomiska förhållanden, ha lika tillgång till

utbildning i skolväsendet om inte annat följer av särskilda bestämmelser i denna lag.

I diskrimineringslagen (2008:567) finns bestämmelser som har till ändamål att motverka diskriminering och på

andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter inom utbildningsområdet oavsett kön, könsöverskridande identitet

eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller

ålder. Lag (2014:960).

Likvärdig utbildning

9 § Utbildningen inom skolväsendet ska vara likvärdig inom varje skolform och inom fritidshemmet oavsett var i

landet den anordnas.

Kapitel fem handlar Trygghet och studiero

Skollagen 5 kap 3 § Utbildningen ska utformas på ett sådant sätt att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av

trygghet och studiero

Även i förarbetena till Skollagen diskuteras likvärdighet i utbildning och vad som härmed avses.

prop 2009/10:165 sid 638 att utbildningen ska vara likformig i betydelsen likadan utan att kvaliteten i verksamheten ska vara så hög att de

fastställda målen kan uppnås oavsett var i landet verksamheten bedrivs

Det andra självklara styrande dokumentet är Läroplanen Lgr11. Här finns skrivningar i läroplanens del 1 (Skolans värdegrund och uppdrag) under rubriken En likvärdig utbildning. Där framgår bland annat att

” Skolan har ett särskilt ansvar för de elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen för utbildningen. Därför kan undervisningen aldrig utformas lika för alla.”

I kommunen skrivs i Mål o Budget 2020-2022 att

”Varje elev ska ha möjlighet att nå kunskapsmålen utifrån sina förutsättningar” Det är tydligt att man med likvärdighet i allmänhet menar att skolan ska anpassa sin undervisning till varje elevs enskilda förutsättningar så långt det är möjligt. Skolan måste hitta sätt att till exempel erbjuda stöd i oliika former till de elever som behöver det och andra utmaningar till de elever som har behov av det. Skolan ska utöver detta organiseras så att det finns möjlighet att så långt som möjligt upprätthålla studiero, det vill säga att elever ska kunna jobba med sitt lärande utan att bli störda av andra.

Sida 8

Forskning I den statliga utredningen En mer likvärdig skola – minskad skolsegregation och förbättrad resurstilldelning sammanfattas forskningsläget grundligt avseende flera områden. Ett av dessa områden som gås igenom är just likvärdighet SOU 2020:28 konstaterar att

Likvärdighet definieras därmed som en anpassning till elevernas olika förutsättningar. Skolans ansvar för elever som har svårt att uppnå målen för utbildningen understryks. Likvärdighet blir här en snarare en fråga om lika livschanser än en fråga om lika resurser. (sid 165)

Frågan om likvärdigheten påverkas av segregation i meningen att elever liknande socioekonomiska förutsättningar samlas i kluster på samma skolor. SOU 2020:28 kommer fram till att den yttre faktor som påverkar en elevs resultat mest är vilken enskild skola går på. Anledningen är i första hand sammansättningen på övriga elever på skolan.

Det råder också bred enighet om att dessa ökande skillnader mellan skolor i mycket hög grad kan hänföras till ökad skolsegregation. Elever med goda förutsättningar att lyckas väl i skolan går alltså i allt högre grad på andra skolor än elever med mindre goda förutsättningar.

LU:s not: Figuren visar intraklasskorrelationer för elevernas betyg i kärnämnen i Åk 9 med avseende på kommun, skolområde och skola. Skolområde definieras som den grupp av SAMS-områden där den vanligaste grundskolan är densamma. Den lodräta första linjen anger införandet av det mål - och kunskapsrelaterade betygssystemet på grundskolan, medan den andra linjen visar införandet av nuvarande betygssystem.

SOU 2020:28 sid 184

SOU 2020:28 visar vidare att på större skolor där elever oftare kommer från olika områden minskar

betydelsen av skola för elevernas enskilda resultat. Slutsatsen är att

Skolor med blandade elevgrupper gör skillnaderna mellan skolor mindre SOU 2020:28 sid 195

Även Skolverket har utifrån forskning och beprövad erfarenhet en uppfattning

”För att skolan ska vara en sammanhållande kraft i ett demokratiskt samhälle är det viktigt att elever med olika

bakgrund möts och får möjligheter att skapa gemensamma erfarenheter och förståelse för varandra. En alltför

omfattande skolsegregation kan alltså medföra ökade svårigheter för skolväsendet att genomföra både sitt

kompensatoriska uppdrag och sitt värdegrundsuppdrag.”

Skolverket 2018a sid 39

Sida 9

IFAU, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk forskning utvärdering, gjorde 2017 en

sammanfattning av läget avseende segregation i skolan och kom där fram till att

”IFAU:s samlade bedömning är därför att det är sannolikt att elevsammansättningen påverkar skolans arbetsmiljö och funktionssätt, och att segregationen därmed kan ha negativa konsekvenser för elever och samhälle. Av den anledningen är det (…) motiverat att sträva efter en mer allsidig sammansättning av elever mellan skolor”. IFAU 2017 – remiss SOU 2017:35

IFAU har också nyligen (april 2020) kommit med rapporten Jämlikhet i möjligheter och utfall i den svenska skolan. Här förstärks bilden av att elevsammansättningen på en skola spelar stor roll för dess elevers resultat. Man konstaterar sammanfattningsvis avseende resultat och likvärdighet i grundskolan att

Under den studerade perioden har resultatskillnader mellan skolor och kommuner ökat, i bemärkelse att

skola och kommun totalt sett fått större förklaringsvärde för elevresultaten.

Boendesegregation kan förklara omkring 60 procent av den ökade betydelsen av skolan för elevresultaten.

Resterande 40 procent kan hänföras till skolval även om vi inte kan utesluta att skolval också kan ha

påverkat boendesegregationen.

Elevsortering i observerade egenskaper förklarar huvuddelen av de ökade skolskillnaderna, men de senaste

åren har skolans betydelse ökat svagt även för elever med samma mätbara förutsättningar. Till viss del kan

dock en ökad dold selektion ligga bakom denna ökning av skolans betydelse. […]

Skillnaderna i skolresultat i grundskolan har ökat, dels i samband med införandet av det mål- och

kunskapsrelaterade betygssystemet 1998, dels på grund av förändringar i elevgruppens sammansättning.

[…]

Familjen är mycket viktig för att förklara skillnader i skolresultat. Skillnaderna mellan familjer har ökat

under de senaste åren, vilket beror på förändrad elevsammansättning. Familjen har inte fått större betydelse

för skolresultaten för svenskfödda elever.

Utrikesfödda elever klarar sig allt sämre i skolan, framförallt elever som anlänt efter skolstart.

Resultatnedgången för nyanlända elever kan delvis förklaras av förändrad demografisk sammansättning.

IFAU 2020, sid 171-172 I den sammanfattande syntesen i IFAU’s rapport Jämlikhet i möjligheter och utfall i den svenska skolan är slutsatserna bland andra att

Det är otvetydigt att skillnaderna i elevresultat mellan olika skolor har ökat trendmässigt under flera decennier. Det är också uppenbart att skolor har blivit betydligt mer socialt segregerade under denna period. Det är alltså större skillnad mellan olika skolmiljöer i dag än det var för tjugo år sedan och en elevs sociala bakgrund har i dag större betydelse för klasskamraternas sociala bakgrund än tidigare. I detta avseende har skolan blivit mindre jämlik och elever kommer via skolan i dag kontakt med en socialt mer begränsad kamratgrupp än tidigare. IFAU 2020, sid 264

och

Resultatskillnaderna mellan olika skolor har ökat drastiskt, från att förklara ca 4–5 procent av variationen i resultat mellan elever i början på 1990-talet ligger nivån idag runt 15 procent, oavsett vilket resultatmått vi studerar. Men, mot bakgrund av 1) ökad invandring och 2) ökad skolsegregationen, är det uppenbart att en stor del av dessa ökade skillnader beror på att skolors elevförutsättningar skiljer sig mer idag än tidigare. IFAU 202, sid 265

Sida 10

Slutsatser De styrdokument som styr grundskolan i Avesta och i resten Sverige är tydliga i att alla elever ska ha

samma/likvärdiga möjligheter att nå goda resultat i skolan och därigenom skaffa sig goda chanser att skapa

ett gott liv.

Likvärdiga förutsättningar avser inte samma åt alla utan en anpassad undervisning som tar sin utgångspunkt

i varje elevs behov och förutsättningar så långt möjligt

En ganska stor del av variationen mellan elevers resultat beror på den skola man går i som sin tur till stor

del beror av elevsammansättningen på skolan

Segregationen mellan skolor ökar i Sverige

Det är viktigt av demokratiska skäl att motverka skolsegregation

Sida 11

Allmänt om skolresultat Hur likvärdiga förutsättningar påverkar resultaten för enskilda elever är ganska väl beforskat. Det har funnits i huvudsak två sätt att tänka kring detta. Det ena sättet går ut på att försöka samla homogena elevgrupper med tanken att om elever i samma elevgrupp har liknande behov blir det lättare att svara upp mot dessa än om det finns flera olika behov i gruppen. Ett exempel på detta är nivågrupperade grupper. Här är forskningen ganska överens om att permanent nivågruppering har små eller inga positiva effekter på resultat. Däremot…

Vad gäller det andra förhållningssättet, att variation snarare är ett tillskott, kan forskningsläget sammanfattas mer positivt. Studier tyder på att de sociala vinsterna är väsentliga med blandade grupper. Studier av elever som gått i mer blandade klasser visar att elever från minoritetsgrupper gynnats utan att elever från majoritetsgruppen missgynnats, kamratrelationerna blir bättre i blandade klasser och eleverna upplever mer trygghet, högre självkänsla och mer välmående och genom studier av vuxna framkommer en kvarstående högre grad av vänskapsband över etniska och kulturella gränser. SOU 2020:28 sid 204-205

Det indikerar att modellen att samla elever med samma socioekonomiska förutsättningar i homogena kluster leder till sammantaget sämre resultat. Det gäller särskilt de elever som har låga resultat i skolan. Frågan om åldersblandade klasser har också underkastats omfattande forskning med tämligen entydiga resultat. En av de mest refererade rapporterna är Sundells Är åldersblandade klasser bra för eleverna? En jämförande studie av 752 elever i årskurs 2 och 5 . Slutsatserna i rapporten är bland andra…

Analyser av förändringen från årskurs 2 till 5 visar att eleverna som hela tiden gått åldersblandat i genomsnitt hade sämre räkneförmåga, var mer blyga, avbrytande samt hade sämre ledaregenskaper än elever som hela tiden gått åldersindelat. När elevernas sociala bakgrund och det pedagogiska arbetssättet vägdes in hade åldersblandade klasser en statistiskt säkerställd negativ effekt för 12 mått, en positiv för ett mått och ingen påvisbar effekt för sju mått. Ålderssammansättning förklarade i de flesta fall mellan en och tre procent av variansen. Eleverna i de åldersblandade klasserna föredrog att umgås med jämnåriga ”Är åldersblandade klasser bra för eleverna? En jämförande studie av 752 elever i årskurs 2 och 5” Sundell, FOU2002:7, sid 5

Även IFAU tittade på detta i sin rapport Åldersintegrerade klasser – bra eller dåligt för elevernas studieresultat från 2008 och kommer fram till att…

Denna studie ger inte stöd åt hypotesen att åldersintegrerade klasser skulle påverka elevernas studieresultat positivt. I stället finner vi en negativ effekt på kognitiva tester i åk6. Denna negativa effekt tycks vara ungefär densamma för flickor, pojkar, lågpresterande elever och invandrarelever. IFAU 2008:20: Åldersintegrerade klasser – bra eller dåligt för elevernas studieresultat -, Johansson Lindahl, sid 16

Det har i debatten framförts synpunkter på att Lund skola och By skola skulle vara extra framgångsrika skolor och att det av den anledningen skulle vara olyckligt att inte längre erbjuda åk4-6 på dessa skolor. En sammanställning av de nationella proven de tre senaste läsåren visar att By skola och Lund skola inte utmärker sig bland övriga. Man har vanligen bättre resultat än de skolor som lider av svåra socioekonomiska förutsättningar, men har också vanligtvis sämre resultat än till exempel Skogsbo skola, Bergsnässkolan, Karlbo skola och Fors skola vilket sammanställningen nedan visar.

Sida 12

Skolverkets statistik 2020-05-15

Tabellen visar resultaten på de nationella ämnesproven i åk6 de senast tre åren. Siffrorna motsvarar medelmeritvärdet på respektive provbetyg, streck istället för siffror indikerar färre än 10 elever vilket är gränsen för vad Skolverket menar behövs för att få relevanta siffror. Ju grönare färg desto bättre resultat. Värdet längst till höger är medelvärdet av samtliga provbetyg i engelska, matematik och svenska de tre senaste läsåren. Längst till vänster är skolförkortningarna med antal elever mars 2020. De nationella ämnesproven rättas gemensamt i kommunen och ger därmed sannolikt en ganska rättvisande bild av måluppfyllelsen.

2016-17 2017-18 2018-19 2016-19

NP NP NP Medelvärde/ämnesprov Medelvärde totalt

En 14,7 13,7 14,4 14,3

Ma 14,7 10,8 9,8 11,8

Sv 15 14,2 13,5 14,2

SvA - - -

En 13,8 10,8 15,6 13,4

Ma 11,3 10,2 11,1 10,9

Sv 11,6 13,3 12,8 12,6

SvA - - -

En 14,1 10,6 10,4 11,7

Ma 10,4 8,5 8,1 9,0

Sv 13,2 - 7,1 10,2

SvA - 2,5 -

En 12,1 13,1 12,8 12,7

Ma 10,1 8,8 10,6 9,8

Sv 11,9 7,0 14,2 11,0

SvA - 6,8 8,7

En 13,3 14,5 16,1 14,6

Ma 12,3 15,5 14,8 14,2

Sv 9,8 13,6 12,0 11,8

SvA - - -

En 14,1 13,5 14,8 14,1

Ma 10,4 13,3 13,8 12,5

Sv 13,2 12,3 13,5 13,0

SvA - - -

En 14,1 14,0 14,8 14,3

Ma 13,4 11,9 12,7 12,7

Sv 12,5 13,0 13,5 13,0

SvA - - -

En 14,1 - - 14,1

Ma 12,5 11,5 - 12,0

Sv 12,5 13,0 - 12,8

SvA - -

En 14,5 9,2 11,4 11,7

Ma 10,9 7,9 8,5 9,1

Sv 11,6 - 2,5 7,1

SvA - - 9,6

13,2

13,3

12,7

9,6

13,4

12,3

9,4

10,6

13,5

FO 9

7B

Y 8

1JO

26

3K

A 1

97

LU 5

1K

R 2

00

MA

33

3B

E 2

30

SK 3

80

Sida 13

Slutsatser

Elever med sämre förutsättningar vinner generellt på att placeras i grupper med elever med bättre

förutsättningar utan att det drabbar eleverna med bättre förutsättningar.

Elever med blandade erfarenheter och förutsättningar ger ett sammantaget bättre resultat än en

modell med homogena grupper.

Elever i åldersindelade grupper presterar generellt bättre än elever i åldersblandade grupper

De tre senare åren finns det inget som talar för att elever i By och Lund presterar bättre än elever

generellt i Avesta kommun.

Sida 14

Inkomna synpunkter Det har varit viktigt att under tiden från det att utgångsförslaget presenterades fram till 20 maj då det slutgiltiga förslaget presenteras, ta del av de synpunkter och förslag som kommit in till förvaltningen på olika vägar. Det har funnits flera sätt att framföra synpukter

En särskilt upprättad mailadress

En offentlig träff med representanter för By och Lund

En offentlig träff med representanter, i huvudsak personal, för Bergsnäs och Markus

Två träffar med personalrepresentanter från Markus, Bergsnäs, Krylbo och Skogsbo

Samtal som inkommit via telefon till förvaltningen

Insändare

Skrivelser från bland annat By utvecklingsgrupp, lärare på Bergsnäs och lärare från Markus

En namninsamling – Behåll våra F-6 skolor

Allmänheten Från allmänheten kommer många synpunkter framförallt via mailadressen och insändare. Det mesta som kommit fram i insändare har också kommit via mail. Översiktligt går synpunkterna att dela in under följande rubriker

Kommunen bör inte spara på skolan/eleverna

Här tycker man generellt att kommunen fullt ut borde kompensera för de minskade statliga

bidragen samt att hyreshöjningar inte ska drabba kommunal verksamhet. Flera är också av den

uppfattningen att GBAB tar ut orimligt höga hyror.

Det här har förvaltningen uppfattat som en politisk fråga och inte tagit ställning till, annat än att

mer resurser naturligtvis ger fler möjligheter än vad mindre resurser ger.

Små landsbygdsskolor är viktiga för landsbygden

Flera anser att By och eller Lund skola är viktiga för landsbygden generellt och har en oro över att

det kommer att påverka viljan att flytta ut på landsbygden och viljan att satsa där.

Även detta är politiska värden som förvaltningen inte tagit ställning till

Små skolor är bra skolor

Flera anser att det finns ett särskilt värde med små skolor generellt. I första hand anförs att elever

känner sig tryggare, men också att (eller kanske just därför) resultaten blir bättre.

Förvaltningen ser inte att det går att visa att detta skulle gälla i Avesta kommun. Resultaten visar

snarare motsatta siffror och när det gäller trygghet är det stora skillnader år till år både vad gäller

upplevd trygghet och anmälda kränkningar. Lund skola ligger generellt bra till vad gäller upplevd

trygghet medan By varierar kraftigt. När det gäller kränkningar mätt i antal kränkningar per 100

barn ligger både By och Lund betydligt sämre till. Båda sätten att mäta är emellertid behäftade

med stor osäkerhet.

Fel tid och form att presentera förslaget

Det är förvaltningens uppfattning att det var den enda möjliga tidpunkten och att det gjordes för

att det skulle bli offentligt så snabbt och enkelt som möjligt efter presentationen för BS.

Det blir sämre undervisning med större klasser

Det är rimligt att på mellanstadiet ha klasser på drygt 20 elever. Syftet är ju att samla resurser så

att elever som behöver insatser utanför ordinarie klassrumsundervisning ska kunna få det.

Sida 15

Bergsnässkolan borde vara lågstadieskolan i centrala Avesta

Lokalerna räcker inte till för F-3 (som ju är en årskurs mer än 4-6) på Bergsnässkolan och det är

värdefullt att ha undervisningen på lågstadiet på samma enhet. Både läroplanen och

lärarutbildningen är byggd efter F-3 som en sammanhållen enhet och 4-6 som en annan.

Övergångsproblem

Här har flera relevanta synpunkter inkommit som påpekat att det blir rörigt för de elever som går

i åk3 och 6 HT21. Det behöver tas särskilda beslut för dessa årskurser.

Idrott och slöjd för mellanstadiet passar bättre i Markusskolan

Det uppfattas allmänt att Markusskolans slöjd- och idrottslokaler är mer lämpliga för

mellanstadieelever än för lågstadiet. Det är lätt att hålla med om detta, men det är ju också så att

fritidshemmet, som också kommer att ha stor glädje av en idrottshall, kommer att vara betydligt

större på en lågstadieskola. I nuläget fungerar undervisningen i åk4-6 i idrott och slöjd på

Bergsnäs i befintliga lokaler.

Det blir för långa skolskjutsar för somliga elever

Här har framkommit synpunkter på att framförallt elever som redan har ganska lång väg till By

skola kommer att få ännu längre väg. Vidare har anförts att säkerheten är sämre an vad som är

försvarligt för yngre barn. Det här är synpunkter som förvaltningen tagit till sig till det

slutförslaget.

Det är dåligt att få lov att byta skola och klass till åk4, F-6 bör behållas

Några personer förordar allmänt att det av trygghetsskäl bör vara så att man ska gå i samma skola

från förskoleklass till åk6. Mindre kontinuitet i undervisningen och oro kring att byta kamrater

och skola kommer att försämra förutsättningarna för en bra skolgång.

Erfarenhetsmässigt brukar det gå väldigt bra att byta klass när det görs organiserat och vid

förutbestämda tidpunkter under skolgången. Erfarenheterna vid de skolor som gör nya klasser till

åk3 är också goda.

Personal på Bergsnässkolan, Markusskolan, Skogsbo och Krylbo Efter att framför allt personal från Bergsnässkolan, men också vissa personalkategorier inkommit med skrivelser, har det genomförts två träffar med representanter för Markusskolan, Bergsnässkolan, Krylbo skola och Skogsbo skola under ledning av en utredare från förvaltningen. Det som framkommit i form av synpunkter från personalrepresentanterna som deltagit är…

Markus: de flesta förordar utgångsförslaget (F-3 på Markus. Sporthallen bra för bl a fritids)

Bergsnäs: Förordar F-6 på båda ställena. Oro för trånga lokaler och liten idrottshall. Förordar

förändrad elevstruktur t ex genom att jobba med upptagningsområden och info

Krylbo: Oro för bussandet. Förordar nybygge i Krylbo och eventuellt samarbete med Karlbo.

Påtalar att Krylbo fortsätter vara segregerat upp till åk3

Skogsbo: Nära samarbete krävs för att det ska bli en bra sammanslagning i åk4

Ett längre resonemang kring detta finns senare under rubriken ”Markus- och Bergsnässkolan”.

Sida 16

Barnrättsprövning Barnrättsprövningen har genomförts av en grupp bestående av en utredare från förvaltningen, en kurator re-chef och AST-samordnaren från Avesta resurs. I prövningen har elever på skolor med åk2 och 3 samtalat om sina tankar kring förslaget utifrån förutsättningarna på respektive skola Samtalen har letts av kuratorer. Elever i åk4 där man gjort nya klasser eller bytt skola har svarat på en enkät. Samtalen visar att det finns viss oro hos flera elever i de grupper som finns på skolor där mellanstadiet tas bort i förslaget. Det gäller oro för att inte få med sig kamrater i den nuvarande klassen till den nya, skolresor och allmän oro för nya förhållanden och miljöer. I skolor som i förslaget ska ta emot nya elever var det däremot positivt och snarare spänning och förväntan. Enkäten i åk4 ger inget stöd åt att klassbyten eller skolbyten har haft någon större negativ påverkan på det stora flertalet elever. Det ska dock sägas inga av dessa elever har bytt både klass och skola och av andra skäl än vad som blir aktuellt för en grupp elever om det beslutas i enlighet med förslaget. Prövningen resulterar i att ursprungsförslaget i huvudsak är det bästa för barnen i Avesta kommun utifrån de förutsättningar som föreligger. Man vill emellertid att extra ansträngningar görs för att hitta lösningar för de elever i By som får mycket långa skolresor. Barnrättsprövningen i sin helhet bifogas.

Sida 17

By skola kvar i nuvarande form Med nuvarande kommunikationer är det huvudsakligen By skola och Johan-Olovskolan som berörs av eventuella förändringar för By skola.

Utgångsförslaget Utgångsförslaget där eleven väljer skola till åk4, kommer sannolikt att leda till att de flesta eleverna från By skola hamnar i Johan-Olovskolan. Mindre delar kanske i Karlbo och enstaka elever i andra skolor. Dessa kommer inte att på något praktiskt sätt kunna åka skolskjuts. För ett fåtal elever som redan har en längre sträcka till By skola innebär det att det kan bli ganska långa skoldagar inklusive skolskjutsen. Restiden blir sannolikt inte mer än 2X15 min längre per dag men lagt på resan till och från By kan det kännas som en betydande försämring. Det är i det perspektivet rimligt att titta på andra lösningar som når samma eller nästan samma resultat avseende likvärdighet, resultat och ekonomi.

Alternativa lösningar

By skola LÅ

21/22 LÅ

22/23 LÅ

23/24 LÅ

24/25 LÅ

25/26 LÅ

21/22 LÅ 49/50

Förskoleklass 4 6 8 6 6 4 6

Åk 1 9 5 6 7 6 9 6

Åk 2 4 9 5 7 8 4 6

Åk 3 9 4 9 6 7 9 7

Åk 4 11 9 5 9 6 11 7

Åk 5 7 12 10 6 9 7 8

Åk 6 11 7 12 10 6 11 8

Summa 55 52 54 50 48 55 48

Johan-Olovskolan

LÅ 21/22

LÅ 22/23

LÅ 23/24

LÅ 24/25

LÅ 25/26

LÅ 21/22

LÅ 49/50

Förskoleklass 15 17 15 15 16 15 14

Åk 1 16 17 18 17 17 16 16

Åk 2 17 16 16 18 17 17 16

Åk 3 23 18 17 18 19 23 17

Åk 4 17 20 16 15 15 17 15

Åk 5 19 16 19 15 14 19 14

Åk 6 13 17 16 18 15 13 14

Summa 119 121 117 115 112 119 107

JO + BY LÅ 21/22

LÅ 22/23

LÅ 23/24

LÅ 24/25

LÅ 25/26

Förskoleklass 19 23 23 21 22

1 25 22 24 24 23

2 21 25 21 25 25

3 32 22 26 24 26

4 28 29 21 24 21

5 26 28 29 21 23

6 24 24 28 28 21

Tabellen visar prognosen (SCB) för elevunderlaget till By skola och Johan-Olovskolan och slutligen de båda tillsammans. Till Johan-Olovskolans elevsiffror ska läggas asylsökande elever så länge Invandrarverkets anläggningsboende finns kvar i Horndal. Det gör att det under några år framöver

Sida 18

kommer att finnas underlag till två klasser per årskurs sammantaget för By och Horndal. En alternativ lösning som innebär att mellanstadiet i någon form blir kvar skulle vara att i alla årskurser där det finns underlag för två klasser ordnas undervisning för en klass i By och en i Horndal. Framgångsfaktorer för en sådan modell skulle vara att

By skola innefattas i Horndals Ro

Elever fördelas redan från förskoleklassen så att det endast blir en klass i Horndal genom att ett

antal elever som idag geografiskt hör till Johan-Olovskolan får By skola som placeringsskola

Det finns fördelar med den här modellen

Färre elever kommer att behöva långa skolskjutsar

Elevunderlaget på lågstadiet i By blir stabilare

Antalet klasser i Horndal begränsas i F-3

Goda möjligheter till samarbete mellan Johan-Olovskolan och By skola

Ekonomiskt blir skillnaden inte stor mot utgångsförslaget eftersom fastigheten finns och hyra

sannolikt kommer att behöva betalas även utan mellanstadium

Ur ett likvärdighetsperspektiv är det osäkert hur den här modellen slår över tid. Med de elever som i nuläget är inskrivna i By skola respektive Johan-Olovskolan så varierar andelen elever som har rätt till modersmål högst väsentligt särskilt i By. Totalt sett är emellertid skillnaden inte orimligt stor ur ett likvärdighetsperspektiv. Osäkerheten är emellertid stor eftersom det i hög grad handlar om asylsökande elever där omsättningen på elever är stor och kan variera mellan årskurserna över tid. I nuläget ser det ut enligt nedan för de årskurser som finns i grundskolan HT21.

VT20 Åk1 Åk2 Åk3 Åk4

BY 31% 18% 0% 23%

JO 25% 45% 32% 62%

Nackdelar med modellen är att samarbete inom respektive årskurs inte kan förväntas bli lika framgångsrikt när klasserna finns i olika skolor, vilket kan påverka elevernas resultat negativt. En annan alternativ modell skulle vara att behålla By skolas mellanstadium oavsett antal elever och jobba åldersblandat för att få resurserna att räcka. Elevantalet ser ogynnsamt ut för detta då man många år skulle få välja mellan två stora klasser (F-3 och 4-6) med möjlighet att dela klasserna ibland eller tre klasser (F-1, 2-3 och 4-6) där resurserna endast räcker till tre klasslärare och inte mer enligt tidigare räkneexempel. Det här alternativt är avgjort det sämsta dels för att forskningen så entydigt visar att åldersblandade klasser, särskilt genom hela låg- och mellanstadiet leder till sämre resultat, dels för att det blir extremt ineffektivt använda personalresurser.

Slutsatser Sammantaget förordas att ändra från utgångsförslaget till att istället skapa ett gemensamt rektorsområde där man behåller mellanstadieklasser i By i alla årskurser där elevunderlaget motiverar två klasser sammanlagt i By och Horndal.

Sida 19

Lund skola kvar i nuvarande form I utgångsförslaget läggs Lund skola ned. Kring detta har det kommit många synpunkter. De flesta handlar om att det dels är en bra och fungerande skola och att stora värden både utbildningsmässigt och för landsbygden kring Folkärna i allmänhet skulle gå förlorade. Många har pekat på möjligheten att istället skjutsa elever till Lund skola så att klasserna fylls upp till fulla klasser i lund istället för på andra ställen. Som tidigare berörts är det vitalt att vi lyckas minska antalet klasser i kommunen och att det finns två sätt…

Anpassa antalet klasser på central nivå utifrån antal barn i kommunen genom att tilldela skolorna

resurser i form av ”klasspeng”

Anpassa antalet klasser på skolnivå med hjälp av elevpeng som rektor väljer lämplig organisation

efter.

Båda dessa modeller möter svårigheter när det gäller Lund skola

Minska klasser genom att skjutsa elever till Lund skola Hur elever får placeras i skolor och klasser regleras i skollagen 10 kapitel.

Skollagen 10 kap 30 § En elev ska placeras vid den av kommunens skolenheter där elevens vårdnadshavare önskar att eleven ska gå. Om den önskade placeringen skulle medföra att en annan elevs berättigade krav på placering vid en skolenhet nära hemmet åsidosätts, ska dock kommunen placera eleven vid en annan skolenhet inom sin grundskola. Kommunen får annars frångå elevens vårdnadshavares önskemål endast om 1. den önskade placeringen skulle medföra betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter för kommunen, eller 2. det är nödvändigt med hänsyn till övriga elevers trygghet och studier 31 § Den som har blivit placerad vid en viss skolenhet har rätt att gå kvar där om inte något annat följer av 30 § andra stycket. Detsamma ska gälla den som har tagits emot i förskoleklassen och som ska fortsätta sin utbildning i grundskolan vid samma skolenhet.

Det betyder i vårt sammanhang att endast elever som går ut åk 3 I en skolenhet som saknar åk4 är aktuella att bussas till Lund skola. Det är i så fall endast elever får Nordanö (som nu) och elever från Krylbo där endast åk F-3 kommer att finnas kvar, är möjliga att bussa till Lund. Övriga elever har rätt att gå kvar på sin skolenhet. Utifrån detta uppstår flera avsevärda problem.

Det löser inte problemet med färre klasser eftersom klasserna i Karlbo och Fors blir kvar orörda

och de 6-7 elever per årskurs som bussas från Krylbo till Lund istället för Skogsbo i stort sett

varje år inte påverkar antalet klasser i Skogsbo. Det blir med andra ord inte färre klasser i

kommunen.

Det är i första hand föräldrarnas val som bestämmer skolplacering. Det kommer att finnas platser

både i Karlbo och Skogsbo och ibland i Bergsnäs. Det är rimligt att tro att föräldrarna hellre väljer

dessa skolor.

Lund skola är en egen skolenhet (Skolväsendets överklagandenämnd 2014-12-08 dnr 2014:416).

Det går därför inte att genom att göra om rektorsområden, tvinga elever till Lund med

argumentet att rektor bestämmer vilken klass eleverna ska placeras i.

Det finns helt enkelt inget sätt att bussa elever till Lund om man inte istället lägger ned Fors eller Karlbos mellanstadier. Dessa elever får inte plats i Lund, så det leder till en rad andra svårigheter.

Sida 20

Minska klasser genom att varje skola anpassar sin organisation För Lund skola är det tidigare räkneexemplet i högsta grad tillämpligt.

En skola med 55 elever 1 klass i mellanstadiet kräver 1365 min/vecka (all undervisning i helklass) = 1365/1080 =1,26 tjänst. Av den sänkta elevpengen återstår 35 500 kr till personalkostnader. 55 elever ger 55 X 35 500 kr = 1 950 000 kr 3 klasser: 1,26 tjänster X 3 = 3,8 tjänster 1 950 000/1,4/12/3,8 = 30 545 kr/månad (1,4 är arbetsgivaravgifter, 12 är 12 månader)

För att överhuvudtaget ha en lärare i klassrummet åt de tre klasserna behöver man hitta tre lärare med en månadslön på högst 30 545 kr. Ingångslönen för utbildade lärare ligger på knappt 30 000kr. Utöver dessa klasslärare som ska undervisa i alla ämnen i helklass, sköta alla rastvakter, bussvakter, bibliotek, datorer och annat finns ingen annan personal att tillgå utom en halvtjänst skolgrupp. Det finns varken pengar till speciallärare eller någon resurs för elever som behöver stöd utöver ordinarie klassundervisning. Det är inte rimligt att barnen i Lund inte får tillgång till exempelvis speciallärare, vilket gör att man skulle behöva ta av andra skolors grundtilldelning.

Slutsatser Det finns inget sätt att behålla Lund skola som inte kommer att kosta övriga skolor mellan tre och fyra Mkr eftersom eleverna i Lund får plats i befintliga klasser på andra skolor. Att behålla Lund skola blockerar dessutom effektivt möjligheterna att t ex Karlbo och Fors får ett lämpligt antal elever vilket kommer att leda till åldersblandade klasser av ganska krystade och onaturliga modeller. Det omöjliggör i praktiken möjligheterna att fördela resurser utifrån en modell med klasspeng. Sammantaget leder det till att andra skolor som kommer att ha fått en sänkt elevpeng med cirka 5 500 kr också ska finansiera Lund skola genom att ytterligare få kraftigt begränsad (7-8 personer) tillgång till personal som arbetar med elever som behöver insatser utöver ordinarie klassrumsundervisning. Det kan vara svårigheter som…

Elever med autism

Elever med svår ADHD

Elever med dyslexi

Hemmasittare

Elever med fysiska handikapp

Elever med svåra kommunikationsproblem till exempel elever utan tal

Elever med CP-skada

Särskoleintegrerade elever

Det här är elever som ofta har ett stort behov av stöd som inte går att fullt ut ge i ordinarie undervisning av en ensam klasslärare. Det är svårt att se att dessa elever runt om i kommunen inte i hög omfattning kommer att drabbas av att vi inte på ett effektivt sätt kan använda våra resurser. (se exempel under ”Spara på stödpersonal” i början på texten). Det skulle bli mycket svårt att hävda att Avesta kommun i rimlig omfattning anpassar undervisningen utifrån elevers enskilda behov i enlighet med Skollagen 1:4. Utgångsförslaget att lägga ned Lund skola från HT21 kvarstår därför.

Sida 21

Markus- och Bergsnässkolan De synpunkter som inkommit angående Markusskolan och Bergsnässkolan har i huvudsak varit kring följande uppfattningar

Det är bättre att behålla båda skolorna som F-6 skolor

Det är en bra idé att göra den ena skolan till låg- och den andra till mellanstadium, men Bergsnäs

borde vara lågstadieskolan och Markusskolan mellanstadiet.

Lokalerna på Markusskolan passar bättre för mellanstadieelever

Kan man lösa den stora segregationen på Markusskolan med hjälp av Skogsbo skola istället?

Eftersom personalen på de berörda skolorna har varit aktiva i dessa frågor har representanter Markusskolan, Bergsnässkolan, Krylbo skola och Skogsbo skola samlats vid två tillfällen för diskutera vilka andra sätt som eventuellt kan minska segregationen och öka likvärdigheten mellan skolorna. Sammanfattningsvis kan det konstateras att även om man är relativt överens om problembilden skiljer sig åsikterna om lösningar åt mellan och i viss mån inom skolorna.

Markus: de flesta (inte alla) förordar utgångsförslaget (F-3 på Markus. Sporthallen bra för bl a

fritids)

Bergsnäs: Förordar F-6 på båda ställena. Oro för trånga lokaler och liten idrottshall. Förordar

förändrad elevstruktur t ex genom att jobba med upptagningsområden och info

Krylbo: Oro för bussandet. Förordar nybygge i Krylbo och eventuellt samarbete med Karlbo.

Påtalar att Krylbo fortsätter vara segregerat upp till åk3

Skogsbo: Nära samarbete krävs för att det ska bli en bra sammanslagning i åk4

När det gäller synpunkten från Skogsbo finns det inga invändningar. Den utredning som efter ett beslut får i uppdrag att titta över rektorsområden bör överväga om detta är ett starkt skäl att Skogsbo skola och Krylbo skola ska ingå i samma rektorsområde för att underlätta samverkan inför åk 4. Hur bussandet får åk 4-6 från Krylbo ska organiseras behöver också utredas under hösten tillsammans med Dalatrafik. Bussåkande är en förmåga som kan tränas tillsammans med personal till en början. Avseende hur årskurser eller elever ska fördelas för att segregationen ska minska finns det flera argument åt båda håll. Avgörande för det slutliga förslaget har varit följande.

F-6 på båda skolorna - Förändra skolvalsmönstret med hjälp av information

Det är inte osannolikt att ett mer aktivt arbete för att få föräldrar i centrala Avesta att välja

Skogsbo skulle kunna ge ett visst resultat. För att reellt minska på segregationen i Markusskolan

krävs också att föräldrar som bor i Skogsbo skolas eller Bergsnässkolans nuvarande

upptagningsområden också väljer att placera sina barn i Markusskolan. Utsikterna till det bedöms

som små. Den här modellen har dessutom inte full effekt förrän läsåret 2027/28 (Skollagen

10:31).

Att med hjälp av information inför valet till förskoleklass påtagligt förändra segregationen på Markusskolan

bedöms inte vara framgångsrikt.

F-6 på båda skolorna - Minska segregationen med hjälp av förändrade

upptagningsområden

Den här modellen har prövats utan framgång. Eftersom det fria skolvalet gäller och det inte går

att fylla upp alla klasser exakt motverkades effekten av upptagningsområdena av aktiva val som i

stort gjorde upptagningsområdena irrelevanta. Även den här modellen är behäftad med svagheten

att inte ge full effekt för läsåret 2027-28 (Skollagen 10:31).

Att med hjälp av förändrade upptagningsområden påtagligt förändra segregationen på Markusskolan bedöms inte

vara framgångsrikt.

Bergsnässkolan bör vara lågstadieskola

Det finns argument för detta. Det finns nya fina slöjdsalar i Markusskolan och huvuddelen av

slöjdundervisningen sker på mellanstadiet, även idrottshallen på Markusskolan uppfattas som

bättre lämpad för mellanstadieelever än den i Bergsnäs. Det finns emellertid även lokalaspekter

som talar för utgångsförslagets lösning exempelvis fritidshemmets verksamhet. Av större vikt är

Sida 22

att lokalerna på Bergsnäs inte räcker till 4 årskurser (F-3). Lågstadium på Bergsnässkolan skulle

därför behöva betyda F-2 medan 3-6 skulle husera på Markusskolan. Mot detta finns flera

invändningar Sedan några år tillbaka är den svenska grundskolan uppbyggd av tre stadier, låg- (F-

3), mellan- (4-6) och högstadiet (7-9). Det avspeglar sig i både skollag, timplan, läroplanens

centrala innehåll, läroplanens kursmål och lärarutbildningen.

I den nuvarande utbildningen väljer man en av två olika utbildningar, Grundlärarprogrammet F-3

eller Grundlärarprogrammet 4-6. (Se t ex Högskolan Dalarna

https://www.du.se/lararprogrammet/ ). Behörigheten och legitimationen begränsas förstås till

den utbildning man examinerats ifrån. En 3-6 skola skulle därför behöva ha F-3 lärare i åk3 och

mellanstadielärare i resten av årskurserna. Detta kan i viss mån undvikas så länge lärare med gamla

utbildningar finns kvar i systemet. Nyrekryteringen blir med säkerhet lidande omedelbart.

När det gäller skollagen så utgår bland annat den så kallade ”läsa-, skriva-, räknagarantin”

(Skollagen 3:4) från lågstadiet där insatser ska genomföras under F-3 för att sedan en överlämning

till åk4 ska ske på ett bra sätt.

Timplanen är en stadietimplan som bestämmer hur många timmars undervisning ska erbjudas i

respektive stadium.

Även i läroplanen (Lgr11) är både det centrala innehållet och kunskapskraven utformade stadievis

med mål som ska uppnås i åk3 och åk6. Det vore olyckligt och inte efter intentionerna om en

skola endast är ansvariga för elevernas kunskapsinhämtning fram till åk2 och aldrig hinner fram

till åk3 där skolans insatser ska utvärderas mot mål genom bland annat nationella prov i svenska

och matematik.

Med nuvarande gemensamma elevunderlag till Markusskolan och Bergsnässkolan skulle andelen

elever med beviljad modersmålsundervisning ligga kring 42-45% i respektive årskurs. Samma

siffror för Skogsbo och Krylbo hamnar på 27-37%. Det är andelar som tydligt utjämnar

elevunderlaget och påtagligt minskar segregationen jämfört med nuvarande Markus- (69%) och

Krylboklasser (79%).

Slutsatser Möjligheterna att Markusskolan och Bergsnässkolan ska fortsätta som F-6 skolor och samtidigt i rimlig tid utjämna elevunderlagen bedöms som mycket små, varför återstår att göra den ena skolan till en lågstadieskola och den andra skolan till mellanstadieskola. Den enda av skolorna som har möjlighet att ta emot elever i åk F-3 är av utrymmesskäl Markusskolan. Det vore olyckligt att dela på lågstadiet. Utgångsförslaget att erbjuda ÅkF-3 i Markusskolan och åk 4-6 i bergsnässkolan kvarstår därför.

Sida 23

Sammanfattning Ett ganska stort antal synpunkter och förslag har inkommit till förvaltningen. Ovan har beskrivits hur förvaltningen ser på de förslag/synpunkter som inte är av en mer politiskt värderande natur. Det har lett till att utgångsförslaget kvarstår med ändringar i förslaget avseende i huvudsak By skola. Synpunkter på att elever som går i åk3 och 6 HT21 kan råka illa ut med stora förändringar två år i rad bör beaktas. Det bästa sättet att praktiskt lösa placeringen av elever i respektive skola är att genomföra skolval för samtliga elever även till åk4.

Förslag till beslut För att bättre uppnå likvärdighet för alla kommunens elever, högre kunskapsresultat och en ekonomi i balans beslutas att

Föreslå kommunfullmäktige att undervisning i åk F-3 erbjuds från och med HT21 endast på

Karlbo skola, Nordanö skola, Krylbo skola, Markusskolan, Skogsbo skola, Fors skola, By skola,

och Johan-Olovskolan

Föreslå kommunfullmäktige att undervisning i åk 4-6 erbjuds från och med HT21 endast på

Karlbo skola, Bergsnässkolan, Skogsbo skola, Fors skola, By skola och Johan-Olovskolan

Föreslå kommunfullmäktige att Lund skola läggs ned och lokalerna sägs upp

Skolval genomförs för samtliga elever till F-klass, åk4 och åk7

Åt Re-chef Utbildning uppdras att till 2020-10-01

o Utreda urvalsregler som gynnar likvärdighet till skolvalen för F-klass, åk4 och åk7

o Utreda övergångslösningar för elever i åk3 och 6 HT21

o Utreda nya rektorsområden från HT21

o Utreda ny skolledarorganisation från HT21

o Utreda en ny modell att fördela medel till rektorsområdena som utgår från

elevgrupper/klasser istället för elev

Verksamhet: Datum: 2020-05-26

Risk Orsak till risk Sa

nn

oli

kh

et

Ko

ns

ek

ve

ns

Ris

k

Åtgärd An

sv

ari

ga

Kla

rt

Up

pfö

ljn

ing

Av

stä

mn

ing

Lokalen är anpassad för verksamheten Idrotts- och slöjdsalar är bättre anpassade för

mellanstadiet på Markusskolan

4 2 8 Genomtänkt schemaläggning, halvklasser

Re

kto

r

########

########

Ventilationen är tillräcklig för antalet personer som

ska rymmas i lokalen

Fler elever 3 Kontrolleras

Inte

nd

en

t

########

########

Hur är ljud-/bullernivån (finns behov av

skyddsutrustning, ljuddämpande material, - plattor i

taket m.m.)

Fler elever 4 3 12 Relevanta stödresurser. God lärmiljö

Re

kto

r

2021-0

8-1

5

2021-1

1-3

0

Ev. behov av utrymningsvägar vid hot- och

våldsituationer

Fler yngre elever på samma skola 2 4 8 Strukturerade och övade rutiner

Re

kto

r

2021-0

8-1

5

2021-1

1-3

0

Bedömningsfaktorer Exempel

Sannolikhet: Konsekvens: Risk: S x K = R

1 = Mer sällan, 1 - 2 ggr/år 1 = Acceptabel, försumbar 1 - 2 = Inga ytterligare åtgärder. Grön 1 x 2 = 2

2 = Någon gång, 3 - 6 ggr/år 2 = Bör ses över 3 - 4 = Tas upp (Är det ett problem?). Gul 2 x 2 = 4

3 = Ibland, 6 - 12 ggr/år 3 = Mindre skada/förlust 4 - 6 = Utredning och handlingsplan. Gul 3 x 2 = 6

4 = Ofta, 13 - ggr/år 4 = Oacceptabel skada/förlust 8 -16 = Riskanalys och direkt åtgärd. Röd 3 x 4 = 12

Handlingsplan för arbetsmiljörisker (se AFS 2001:1)

Ny organisation GR HT21

Verksamhet: Datum: 2020-05-26

Risk Orsak till risk Sa

nn

oli

kh

et

Ko

ns

ek

ve

ns

Ris

k

Åtgärd An

sv

ari

ga

Kla

rt

Up

pfö

ljn

ing

Av

stä

mn

ing

Trafiksituationen (hämta/lämna) Fler barn i samma åldrar på samma skola 3 3 9 Samverka medTeknisk

service/Dalatrafik. Info till VH

Re

kto

r

202

1-0

4-3

0

202

1-0

6-3

0

Pandemi Fler elever på samma skola 1 4 4 Förberedda rutiner

Re

kto

r

#########

#########

Före/efter elevernas raster Fler elever ger fler konflilkter 3 2 6 Planerade och strukurerade

rastaktiviteter

Re

kto

r

202

1-0

4-3

0

202

1-0

6-3

0

Lärare kan få tjänster på två skolor (slöjd

idrott)

3 2 6 Genomtänkt schemaläggning

Re

kto

r

#########

#########

Bedömningsfaktorer Exempel

Sannolikhet: Konsekvens: Risk: S x K = R

1 = Mer sällan, 1 - 2 ggr/år 1 = Acceptabel, försumbar 1 - 2 = Inga ytterligare åtgärder. Grön 1 x 2 = 2

2 = Någon gång, 3 - 6 ggr/år 2 = Bör ses över 3 - 4 = Tas upp (Är det ett problem?). Gul 2 x 2 = 4

3 = Ibland, 6 - 12 ggr/år 3 = Mindre skada/förlust 4 - 6 = Utredning och handlingsplan. Gul 3 x 2 = 6

4 = Ofta, 13 - ggr/år 4 = Oacceptabel skada/förlust 8 -16 = Riskanalys och direkt åtgärd. Röd 3 x 4 = 12

Handlingsplan för arbetsmiljörisker (se AFS 2001:1)

Ny organisation GR HT21

Verksamhet: Datum: 2020-05-26

Risk Orsak till risk Sa

nn

oli

kh

et

Ko

ns

ek

ve

ns

Ris

k

Åtgärd An

sv

ari

ga

Kla

rt

Up

pfö

ljn

ing

Av

stä

mn

ing

Oro för tjänster som avslutas Tjänster kommer att avslutas, flera outbildade får

inte förlängda tjänster

4 3 12 Tidiga besked. Transparent process.

Arbetsintegrerad utbildning

Re

-ch

ef

20

20

-09

-30

20

20

-11

-30

Kollegor som säger upp sig Känner sig ouppskattad eller tror inte på förslaget 4 3 12 Tidiga besked. Transparent process.

Arbetsintegrerad utbildning. Lyssna in önskemål om

arbetsplats.

Re

-ch

ef

20

20

-09

-30

20

20

-11

-30

Större elevgrupper ger ökad arbetsbelastning 4 2 8 Tillräckliga och strukturerade reurser.

Re

kto

r

20

21

-04

-30

20

21

-09

-30

Omflyttningar på grund av att de lärare får nya

tjänster

Tjänster med behöriga upphör 4 2 8 Tidiga besked. Transparent process.

Arbetsintegrerad utbildning. Lyssna in önskemål om

arbetsplats.

Re

-ch

ef

20

20

-09

-30

20

20

-11

-30

Bedömningsfaktorer Exempel

Sannolikhet: Konsekvens: Risk: S x K = R

1 = Mer sällan, 1 - 2 ggr/år 1 = Acceptabel, försumbar 1 - 2 = Inga ytterligare åtgärder. Grön 1 x 2 = 2

2 = Någon gång, 3 - 6 ggr/år 2 = Bör ses över 3 - 4 = Tas upp (Är det ett problem?). Gul 2 x 2 = 4

3 = Ibland, 6 - 12 ggr/år 3 = Mindre skada/förlust 4 - 6 = Utredning och handlingsplan. Gul 3 x 2 = 6

4 = Ofta, 13 - ggr/år 4 = Oacceptabel skada/förlust 8 -16 = Riskanalys och direkt åtgärd. Röd 3 x 4 = 12

Handlingsplan för arbetsmiljörisker (se AFS 2001:1)

Ny organisation GR HT21

Verksamhet: Datum: 2020-05-26

Risk Orsak till risk Sa

nn

oli

kh

et

Ko

ns

ek

ve

ns

Ris

k

Åtgärd An

sv

ari

ga

Kla

rt

Up

pfö

ljn

ing

Av

stä

mn

ing

Möjlighet till kommunikation och stöd –

arbetsledning och chefer

Mer personal på samma ställe kan ge mer

otillgänglig chef

2 2 4 Tydlig planering och samverkan chef/personalgrupp

Re

kto

r

20

21

-06

-15

20

21

-09

-30

Möjlighet till kommunikation och stöd – kollegor Någon skola får färre personal 4 2 8 Strukturerad samverkan inom rektorsområdet. Rensa

i arbetsuppgifterna.

Re

kto

r

20

21

-06

-15

20

21

-09

-30

Oro – nya arbetsplats Arbetsplatser försvinner 12 Tidig och tydlig information. Samtal (företagshälsa)

vid behov. Snabbt bli klar med rutiner för

"omplaceringar"

Re

kto

r

20

20

-09

-30

20

21

-11

-30

Olika skolkulturer Markus/Bergsnäs 4 2 8 Tidiga beslut, samarbete under hela 20/21

Re

kto

r

20

20

-08

-15

20

20

-11

-30

Bedömningsfaktorer Exempel

Sannolikhet: Konsekvens: Risk: S x K = R

1 = Mer sällan, 1 - 2 ggr/år 1 = Acceptabel, försumbar 1 - 2 = Inga ytterligare åtgärder. Grön 1 x 2 = 2

2 = Någon gång, 3 - 6 ggr/år 2 = Bör ses över 3 - 4 = Tas upp (Är det ett problem?). Gul 2 x 2 = 4

3 = Ibland, 6 - 12 ggr/år 3 = Mindre skada/förlust 4 - 6 = Utredning och handlingsplan. Gul 3 x 2 = 6

4 = Ofta, 13 - ggr/år 4 = Oacceptabel skada/förlust 8 -16 = Riskanalys och direkt åtgärd. Röd 3 x 4 = 12

Handlingsplan för arbetsmiljörisker (se AFS 2001:1)

Ny organisation GR HT21