Hur påverkas tidningarna av public service- bolagens ... · plattformar. Dessa tjänster, inte minst den nyhetsapp som SVT lanserade sent under 2013, har enligt tidningarna kommit

Hur påverkas tidningarna av public service-bolagens digitala satsningar?

Tidningsutgivarna, TU

26 januari 2015

Hur påverkas tidningarna av public service-

bolagens digitala satsningar?

Författare:

Karl Lundvall (projektledare)

David Nordström



Förord

Tidningsutgivarna (TU) har bett Copenhagen Economics att undersöka hur tidningarna påverkas av

public service-bolagens satsningar på digitala plattformar.

Under senare år har public service-bolagens nya satsningar på digitala plattformar allt mer ifrågasatts av

tidningarna som menar att detta bidragit till att underminera de kommersiella förutsättningarna för de

privata mediehusen. Frågan om public service-bolagens digitala satsningar påverkar konkurrensen på

mediemarknaden är därför en viktig framtidsfråga för de svenska tidningarna.

Dagspressen har idag stora ekonomiska problem och utmaningar med sjunkande annonsintäkter och när

det gäller att få till en fungerande betalmodell på nätet. Flera tidningar har genomfört hårda

besparingsprogram och kraftigt skurit ned antalet tjänster.

Denna analys har relevans för det regeringsuppdrag som Myndigheten för Radio och TV (MRTV) för

närvarande har om att utreda konkurrensförhållanden på mediemarknaderna och särskilt hur public

service-bolagens marknadsuppträdande påverkar situationen. Denna studie utgör enligt författarnas

mening ett relevant underlagsmaterial för MRTV utredningsarbete.

Studien har utarbetats av Ekon Dr Karl Lundvall och Ekon Mag David Nordström vid Copenhagen

Economics. Författarna står själva för slutsatserna vilka inte nödvändigtvis delas av TU i alla delar.

Stockholm den 26 januari 2015

Karl Lundvall och David Nordström



Innehållsförteckning

Förord 1

Sammanfattande slutsatser 7

1 Inledning 10

1.1 Syfte och metod 10

1.2 Disposition 11

2 Hur goda substitut är public service och tidningarnas digitala tjänster? 12

2.1 Public service och tidningarnas tjänster är snarlika 12

2.2 Innehållet i public service digitala tjänster liknar

tidningarnas motsvarigheter mer än radio/tv 16

2.3 Internationella studier visar att public service digitala

tjänster ofta är snarlika tidningarnas 20

2.4 Vilken betydelse har frånvaron av reklam i public

service? 22

3 Hur påverkas tidningarnas besöksfrekvens och annonsvolymer? 26

3.1 Besöksstatistik 26

3.2 Annonsstatistik 29

4 Hur påverkas tidningarnas investeringsvilja av den skärpta konkurrensen? 33

4.1 Hur påverkar den skärpta konkurrensen tidningarnas

satsningar? 33

4.2 Systemet med förhandsprövning – hur fungerar det och

bör det förändras? 39



Litteraturlista 43

Bilaga A 45

Bilaga B 46

Bilaga C 47

Bilaga D 60



Lista över tabeller

Tabell 2.1 Urval av digitala tjänster ..................................................... 13

Tabell 3.1 Antal unika besökare en genomsnittlig vecka 2014,

miljoner ................................................................................................. 27



Lista över figurer

Figur 2.1 Förstasida – Svt.se/nyheter och Aftonbladet.se ................. 14

Figur 2.2 Artikel - Sr.se/malmo och Sydsvenskan.se ......................... 15

Figur 2.3 Förstanyheter på smartphoneplattformen hos svt.se

och svd.se vid tre tillfällen ................................................................... 17

Figur 2.4 Hur ofta har tidningarna samma förstanyhet som

public service? ...................................................................................... 18

Figur 2.5 SVTs politikblogg på svt.se .................................................. 19

Figur 2.6 SVTs opinionssida som inte sänds i tv ................................ 19

Figur 2.7 Laddningstider för public service och några tidningar ..... 23

Figur 2.8 Betydelsen av snabb nedladdning vid val av

nyhetssajt ............................................................................................. 24

Figur 2.9 Tidningarnas syn på om public service har en

konkurrensfördel genom sin annonsfrihet ......................................... 25

Figur 3.1 Unika besökare per vecka, kvälls- och morgonpress

och public service, 2007-2014, miljoner besökare ............................ 28

Figur 3.2 Unika besökare per vecka, enbart nyhetssida,

kvällspress och public service, 2013-2014, miljoner besökare ......... 29

Figur 3.3 Annonsvärde i Sverige......................................................... 30

Figur 3.4 Kvällstidningarnas annonsvärde, andel från digitala

plattformar och totalt, 2008-2013 ...................................................... 31

Figur 3.5 Morgonpressens annonsvärde, andel från digitala

plattformar och totalt, 2008-2013 ..................................................... 32

Figur 4.1 Tidningarnas syn på hur mycket public service satsar

på digitala tjänster idag jämfört med för 2 och 5 år sedan ............... 34

Figur 4.2 Tidningarnas syn på deras viktigaste

konkurrensmedel ................................................................................. 35

Figur 4.3 Tidningarnas syn på konsekvenserna av

konkurrensen ........................................................................................ 37



Lista över boxar

Box 1 ENPA om public service-bolagens digitala tjänster ................. 21

Box 2 Lokala tidningar producerar fler lokala nyheter än SR .......... 36



7

Sammanfattande slutsatser

Tidningarna oroas över public service-bolagens satsningar på nya tjänster på digitala

plattformar. Dessa tjänster, inte minst den nyhetsapp som SVT lanserade sent under

2013, har enligt tidningarna kommit att bli alltmer snarlika de digitala tjänster som

tidningarna erbjuder sina läsare.

Eftersom public service är licensfinansierad, annonsfri och dessutom erbjuder dessa

tjänster gratis vid själva användningstillfället, befarar tidningarna att de kommersiella

förutsättningarna för att fortsätta förse det svenska folket med kvalitetsjournalistik på

sikt urholkas.

Tidningsutgivarna (TU) har därför bett Copenhagen Economics att undersöka hur

tidningarna påverkas av public service-bolagens satsningar på digitala plattformar.

Inledningsvis måste poängteras att radio/tv från public service alltid har representerat en

viss konkurrens gentemot tidningarna: i viss mån har radio/tv varit substitut till tryckta

källor, tidningar. När nu den tekniska utvecklingen av såväl radio/tv som tidningar lett

till att de möts på en och samma typ av medieplattform, den digitala, är frågan om dessa

båda mediekällor har blivit väsentligen bättre substitut till varandra. Med andra ord, har

digitaliseringen skärpt konkurrensen mellan tidningarna och public service?

Om konkurrensen skärpts är det av central mediepolitisk betydelse att närmare förstå

dess konsekvenser för ett fortsatt pluralistiskt medielandskap med flera fristående och

oberoende medieföretag.

Vi drar slutsatsen att public service-bolagens digitala satsningar har skärpt konkurrensen

gentemot tidningarna i betydande utsträckning.

Denna skärpta konkurrens har lett till att tidningarna förlorat marknadsandelar och

intäkter de annars hade haft. Vår bedömning är att detta inverkar hämmande på

tidningarnas fortsatta satsningar på digitala tjänster, vilket på sikt kan urholka

mångfalden på mediemarknaden och därigenom vara till nackdel för

mediekonsumenterna.

Vår slutsats vilar på tre delar.

För det första: snarlika digitala tjänster hos public service och tidningarna

När det gäller innehåll, utseende och nyhetsvärdering drar vi slutsatsen att public service-

bolagens digitala tjänster är snarlika tidningarnas motsvarigheter. Detta gäller såväl dator

som smartphone.

Sett till informationsinnehållet och funktionalitet tyder allt på att dessa tjänster är mycket

goda substitut – Svenska Dagbladets app är exempelvis i stort sett utbytbar mot SVTs

nyhetsapp för de flesta nyhetsbehov en mediekonsument kan tänkas ha.



8

Tidningarnas och public service-bolagens respektive digitala tjänster är dessutom

väsentligt bättre substitut till varandra än vad public service-bolagens digitala tjänster är

till deras egna radio- och tv-sändningar.

Förstanyheten i TV-Aktuellt och i SR-Ekot skiljer sig markant från förstanyheten på SVTs

och SRs digitala plattformar. De senare är emellertid i stort sett identiska med det

innehåll och den nyhetsvärdering som presenteras digitalt av tidningarna. På svt.se och

sr.se finns dessutom innehåll som producerats endast för digitala plattformar och som

inte är tillgängligt vare sig på radio eller tv.

Public service-bolagens digitala tjänster liknar med andra ord tidningarnas

motsvarigheter i högre grad än de liknar deras egna radio- och tv-sändningar.

Avsaknaden av annonser ger public service-bolagen stora konkurrensfördelar: dels kan

hela skärmutrymmet utnyttjas för innehåll – tidningarna upplåter omkring en tredjedel

av utrymmet till annonser - och dels kortas laddningstiderna väsentligen - svt.se är

exempelvis omkring fyra gånger snabbare än aftonbladet.se.

För det andra: public service marknadsandelar ökar snabbare

Den skärpta konkurrensen har fått konsekvenser för utvecklingen av besöks- och

annonsvolymerna: vi ser en tydligt ökande trend för antalet unika besök till public service

datorplattform efter 2012, men en fallande trend till tidningarnas motsvarighet.

Tidningarnas annonsvolymer har sjunkit de senaste åren, medan den totala

annonsmarknaden nästan fördubblats under samma period. Detta trots att internet idag

är den största annonskanalen och att andelen av tidningarnas annonsintäkter från

internet har ökat. Det innebär att annonsörer i allt större utsträckning föredrar andra

annonseringsmedier än tidningarna.

Vi drar därför slutsatsen att public service satsningar på digitala tjänster har resulterat i

ökande marknadsandelar. För tidningarna har det inneburit sjunkande marknadsandelar

för digitala tjänster och sjunkande annonsintäkter.

För det tredje: tidningarnas investeringsvilja minskar

Tidningarna har överlag fått en mer pessimistisk syn på framtiden till följd av public

service digitala satsningar. Det minskar tidningarnas vilja att investera i nya och bättre

medieprodukter, särskilt hos mindre aktörer. Det torde försvaga tidningarnas

konkurrenskraft och därmed deras långsiktiga överlevnadsmöjligheter.

Detta beror i huvudsak på att public service digitala tjänster är snarlika tidningarnas

motsvarigheter. När det gäller lokala nyheter och reportage upplever många tidningar att

public service i stor utsträckning är beroende av ett flöde av nyheter från lokala tidningar.

Om dessa nyheter läggs ut gratis av public service på nätet medan de ligger bakom en

betalvägg hos de lokala tidningarna bidrar det till en lägre betalningsvilja hos

mediekonsumenterna för lokalt innehåll.



9

Ju svårare det blir för tidningarna att ta betalt av mediekonsumenterna för innehåll, desto

viktigare blir annonsintäkterna. På denna marknad tilltar emellertid konkurrensen från

aktörer såsom Google och Facebook som investerat stort i att göra annonseringen allt mer

relevant för dess användare baserat på nätbeteende och geografiskt rörelsemönster. För

mindre lokala tidningar kan utvecklingskostnaderna för att exempelvis genom

geokodning göra annonseringen mer träffsäker vara oöverkomliga, vilket innebär en

ytterligare konkurrensnackdel för dem.

Pessimismen förstärks av intrycket att statsmakterna inte tycks tillämpa EUs

statsstödsregler på det sätt som var tänkt, särskilt vad gäller förhandsprövningen av nya

tjänster från public service. Tidningarna förväntar sig alltså att public service

fortsättningsvis kommer att satsa på nya digitala tjänster och därmed konkurrera allt

hårdare med tidningarna, utan att statsmakterna griper in.

Förslag: Systemet med förhandsprövning behöver skärpas

Statsmakterna bör överväga om denna utveckling är i linje med de mediepolitiska målen.

Det finns goda skäl att utreda närmare varför den förhandsprövning som anvisats av

kommissionen i praktiken inte tillämpas som tänkt. Vi menar att det är en rimlig ordning

att samtliga digitala tjänster hos public service, vilka på objektiva grunder kan anses

påverka konkurrensen, förhandsprövas enligt det anvisade public value test som redan

tillämpas i Tyskland och i Storbritannien.

Systemet i Sverige med ”självanmälning”, där public service-bolagen själva ska anmäla

nya tjänster för förhandsprövning, bör ersättas med en princip där berörda medieföretag

ges någon form av klagorätt för att en myndighet ska initiera en förhandsprövning. Det

bör vidare ställas vissa krav på att förhandsprövningen håller en vedertagen vetenskaplig

standard där mervärdet av en anmäld tjänst på ett objektivt sätt kan vägas mot eventuella

negativa effekter på konkurrensen och på samhandeln.



10

Kapitel 1

1 Inledning

Public service har de senaste åren satsat stort på att fullgöra sitt uppdrag även på digitala

plattformar. Tidningarna upplever att dessa satsningar har resulterat i tjänster som ligger

nära det som tidningarna själva lanserar till sina läsare.

Det innebär en ytterligare utmaning för dem när det gäller att få framgång med nya

betalmodeller för tidningar på nätet. Det sker i en tid då särskilt dagspressen är

ekonomiskt pressad. Annonsintäkterna sjunker och flera tidningar har drastiskt skurit

ned antalet tjänster.

Statsmakterna uppmuntrar public service-bolagen att tillhandahålla sitt utbud och

fullfölja sitt uppdrag genom en aktiv närvaro även på digitala plattformar. Denna närvaro

ska ha en tydlig koppling till kärnverksamheten enligt regeringen. Däremot är inte tanken

att de ska undergräva de kommersiella möjligheterna för de privata mediehusen att

bedriva journalistik med hög självaktning oberoende av licensfinansiering.

Mot denna bakgrund infördes 2010 ett system med förhandsprövning.1 Nya tjänster hos

SR, SVT och UR ska granskas i ett öppet förfarande för att säkerställa att villkoren för

privata aktörer inte påverkas på ett oproportionerligt negativt sätt. Någon sådan prövning

har dock ännu inte skett.

Myndigheten för radio och tv (MRTV) fick den 19 december 2013 i uppdrag att utreda hur

public service-bolagen påverkar konkurrenssituationen och marknadens utveckling i

stort.2 Rapporteringen ska ske till regeringen senast den 1 september 2015. Även systemet

med förhandsgranskning ska utredas.

1.1 Syfte och metod Syftet med denna studie är att undersöka hur tidningarna påverkas av konkurrensen från

public service-bolagens satsningar på digitala plattformar.

Det har sedan länge funnits en konkurrensyta mellan de traditionella etermedierna

radio/tv hos public service och tidningarna. Huvudfrågan här är hur konkurrensen

påverkas när public service och tidningarna nu möts på den digitala plattformen.

Denna frågeställning är av central betydelse i bedömningen av om Sverige uppfyller EUs

statsstödsregler för public service-bolag. Statligt stöd och särskilda rättigheter till public

service-bolag är tillåtliga, men under förutsättning att konkurrensen inte snedvrids och

att fristående mediebolag kan fortsätta att verka på marknaden. Någon bedömning av

förenligheten med statsstödsreglerna för Sveriges del görs emellertid inte i denna studie.

1 Kulturdepartementet, Ku2009/1674/MFI, 16 januari 2010 2 Kulturdepartementet, Ku2013/2522/MFI, 19 december 2013



11

Vår ansats är konkurrensekonomisk, med utgångspunkt i samma principer och

analysapparat som regelbundet tillämpas inom konkurrensrätten i Sverige och inom EU

enligt tillämpliga riktlinjer och rättspraxis.

Analysen är indelad i tre delar. I den första delen undersöker vi hur goda substitut

tidningarnas och publik service-bolagens digitala tjänster är för mediekonsumenterna.

Substitutionsanalysen genomförs genom en jämförelse av ett antal kvalitativa egenskaper

hos respektive tjänst. En ökad substitutabilitet är liktydigt med en skärpt konkurrens,

eftersom konsumenterna lättare kan ersätta en digital tjänst hos tidningarna med en

motsvarande digital tjänst hos public service, och vice versa.

I den andra delen analyserar vi om public service-bolagens digitala satsningar har lett till

några påvisbara trendskift i annons- och besöksstatistiken. I den avslutande tredje delen

kartlägger vi tidningarnas förväntningar inför framtiden. Denna frågeställning är relevant

eftersom förväntningar om framtiden är avgörande för företagens investeringsvilja och

därmed också deras konkurrensförmåga i framtiden.

1.2 Disposition Dispositionen följer analysens tre delar. I kapitel 2 presenteras analysen av skillnader och

likheter som finns mellan public service digitala tjänster och tidningarnas motsvarigheter.

Först görs en jämförelse av ett urval av digitala tjänster från tidningarna respektive från

public service.

Av vikt här är inte endast substitutabiliteten mellan tidningarnas och public service

digitala tjänster, utan även mellan innehållet i public service digitala tjänster och deras

egna radio- och tv-sändningar. I kapitlet ingår även en kortare genomgång av studier från

andra länder och slutligen också analys av betydelsen av annonsfriheten i public service

för konkurrensen.

I kapitel 3 undersöks hur antalet besök på digitala plattformar samt annonsvolymerna

utvecklats under den senaste perioden. Om tjänsterna är goda substitut kan detta leda till

att tidningarna tappar digitala läsare till förmån för public service-bolagen. Ett lägre antal

besökare hos tidningarna kan också minska efterfrågan på annonser på tidningarnas

digitala plattformar.

I kapitel 4 redovisas tidningars syn på public service närvaro på digitala plattformar samt

vad det kan få för betydelse för deras framtidsutsikter. Detta baseras på intervjuer och en

webbenkät.



12

Kapitel 2

2 Hur goda substitut är public service och tidningarnas digitala tjänster?

För att kunna analysera konkurrensen mellan två produkter eller två typer av produkter

krävs i allmänhet en analys av substitutionsmönster, utbytbarheten, dem emellan. Det

viktigaste perspektivet är i de flesta fall utbytbarheten från efterfrågesidan,3 vilket i detta

fall utgörs av mediekonsumenterna.

Vår utgångspunkt för att analysera hur konkurrensen påverkas är därför att närmare

studera tjänsternas egenskaper i syfte att slå fast hur utbytbara de är för konsumenterna.

Allmänt gäller att ju mer utbytbara två produkter är, desto hårdare konkurrenstryck dem

emellan.

Vi finner ett omfattande empiriskt stöd för att public service-bolagens och tidningarnas

digitala tjänster är goda substitut, vilket innebär att de utövar ett väsentligt

konkurrenstryck på varandra.

Eftersom public service digitala tjänster liknar tidningarnas motsvarigheter mer än deras

egna radio- och tv-sändningar har konkurrensen också skärpts jämfört med tidigare.

Denna utveckling liknar den i övriga Europa. Annonsfriheten hos public service-bolagen

ger dem en ytterligare konkurrensfördel genom snabbare laddningstider och en frihet att

använda hela skärmutrymmet för sitt material.

2.1 Public service och tidningarnas tjänster är snarlika Vi finner att public service-bolagens och tidningarnas digitala tjänster har ett snarlikt

utseende och innehåll.

Även om vissa tjänster skiljer sig en del finns det överlag flera likheter. Utformningen på

förstasidan skiljer sig inte mycket. Bilder knyts till de flesta artiklarna på förstasidan.

Längst upp på förstasidan återfinns ett aktuellt nyhetsflöde. I artiklarna följer public

service vanligtvis en mall som påminner mycket om tidningarnas. Artiklarna är ungefär

lika långa, bilder publiceras längst upp i artikeln och längst ner på artikeln återfinns

länkar till relaterade nyheter.

Dessa jämförelser utvecklas nedan och, mer detaljerat, i Bilaga C.

Utgångspunkter för jämförelsen

De tjänster som ingår i jämförelsen är de som erbjuds av public service-bolagen SVT och

SR samt tidningarna. Det urval av tidningar som ingår är fyra nationella kvälls- och

3 Se exempelvis kommissionens riktlinjer för avgränsning av relevant marknad, COMMISSION NOTICE on the definition of

relevant market for the purposes of Community competition law, 97/c 37203, stycke 13.



13

morgontidningar (Aftonbladet, Expressen, DN samt SvD) och ett antal lokala

morgontidningar (GP, Östgöta Correspondenten och Sydsvenskan), se Tabell 2.1. Dessa

tidningar representerar omkring 47 procent av nyhetskonsumtionen på internet.4

Aftonbladet och Expressen står tillsammans för omkring 31 procent.

Tabell 2.1 Urval av digitala tjänster

Medieaktör

Digital plattform

Dator Smartphone

Mobil-adress App

Tidningar Aftonbladet Aftonbladet.se Aftonbladet.se Aftonbladet

Expressen Expressen.se Expressen.se Expressen

SvD Svd.se mobil.svd.se Svenska Dagbladet

DN Dn.se mobil.dn.se Dagens Nyheter

Sydsvenskan Sydsvenskan.se mobil.sydsvenskan.se Sydsvenskan

Nyheter

GP Gp.se mobil.gp.se GP

Östgöta Correspondenten Corren.se mobil.corren.se -

Public service SVT Svt.se Svt.se Svt Nyheter

SR Sr.se Sr.se

Not: De tjänster som nås via mobil-sidan och via appen är identiska. Det innebär att mediekonsumenten

möts av samma förstasida och material oavsett om denne går in på tjänsten via mobil-adressen eller

appen.

Källa: Copenhagen Economics

Vi definierar en digital plattform utifrån den enhet som används för att få tillgång till en

tjänst: dator och smartphone. På datorplattformen erbjuder samtliga tidningar och public

service digitala tjänster vilka har varit tillgängliga en längre tid. Det har dock förekommit

att tjänsterna har ändrat form över tid, exempelvis genomförde SR en större förändring

av sin förstasida i oktober 2013.5

Även på smartphoneplattformen har samtliga tidningar och public service en tjänst.

Dessa tjänster har inte funnits lika länge som datorplattformen. SVT lanserade sina

tjänster 2012 (mobil-adress) och 2013 (nyhetsapp), vilket är senare än när de flesta

tidningarna lanserade sina motsvarande tjänster. Bland annat lanserade Expressen sin

mobil-adress-tjänst redan 2007 och Aftonbladets nyhetsapp lanserades år 2008. SvD

lanserade sin app 2010 och DN lanserade båda sina tjänster 2011.

Utseendet är snarlikt

Den övergripande designen på tjänsterna är lika. Typsnitten är snarlika och vanligtvis

finns en mitt-kolumn med huvudnyheter och en eller flera sidokolumner med övriga

nyheter. Samtliga tjänster på samtliga plattformar har bildmaterial kopplat till flera

artiklar på förstasidan.

4 Baserat på antalet unika besökare på datorplattformen. Se Bilaga A för detaljer. 5 http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=3938&artikel=5833575

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=3938&artikel=5833575



14

Både tidningarna och public service har ett uppdaterat nyhetsflöde långt upp på

förstasidan. På datorplattformen har både public service och tidningarna ”Just nu”-

nyheter och ”Senaste nytt”. På smartphoneplattformen finns oftast endast ”Senaste nytt”.

Annonsfriheten i public service tjänster har betydelse för utseendet. De nationella

tidningarna har flest annonser. Vid mättillfället hade dessa i genomsnitt 27 stycken på

datorplattformen jämfört med de lokala tidningarnas 19 annonser. På

smartphoneplattformen är antalet annonser färre.

Uppemot 30-40 procent av topp-ytan på datorplattformen täcks av annonser. Alla

tidningar har dynamiska annonser med rörliga bilder eller interaktivt material.

I Figur 2.1 nedan jämförs SVTs och Aftonbladets tjänster på datorplattformen.

Figur 2.1 Förstasida – Svt.se/nyheter och Aftonbladet.se

Not: [Note]

Källa: http://www.svt.se/nyheter/, kl 18:40, 04-12-2014, http://www.aftonbladet.se/, 04-12-2014, kl

18:41

Båda tjänsterna har en kolumn med huvudnyheter. Tjänsterna har liknande typsnitt och

använder röd och gul text för att tydliggöra vissa segment. Båda tjänsterna publicerar

flera bilder på förstasidan intill artiklar. Båda tjänsterna har ett aktuellt nyhetsflöde

längst upp i form av ”Just nu”-nyheter samt ”Senaste nytt” längre ner på sidan (ur bild).

På toppen av Aftonbladets tjänst täcks närmare 50 procent av ytan av annonser.

Innehållet är snarlikt

Public service och tidningarnas tjänster är lika avseende vilka nyhetskategorier som

erbjuds. För samtliga tjänster kan textade inrikes-, utrikes-, sport-, ekonomi-, och

nöjesnyheter nås från förstasidan. Textade lokala nyheter erbjuds av public service och de

lokala tidningarna.

http://www.svt.se/nyheter/

http://www.aftonbladet.se/



15

Både public service och tidningarna har ofta bilder kopplade till sina artiklar, vanligtvis

längst upp i artikeln. I flera artiklar har public service mer än en bild kopplad till artikeln.

Vanligtvis finns länkar längst ner i artikeln som länkar vidare till andra relaterade

nyheter.

Antal ord i artiklarna är snarlikt mellan public service och tidningarna, framförallt på

smartphoneplattformen. För tjänster på datorplattformen har public service fler ord i

artiklarna. Detta beror dock på att en av SVTs respektive SRs artiklar är en ”live-artikel”

som förlängs under dagen. När denna artikel exkluderas är antalet ord för SVT likt det

hos tidningarna.6

Ett exempel på att innehållet är lika ges av en skärmdump som visar SR Malmöhus och

Sydsvenskans artiklar den 4 december 2014, se Figur 2.2.

Figur 2.2 Artikel - Sr.se/malmo och Sydsvenskan.se

Not: [Note]

Källa: http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=96&artikel=6036893, 04-12-2014, kl 19:01

(nederdel av artikel hämtades 05-12-2014, kl 16:21),

http://www.sydsvenskan.se/sport/handboll/h43-forsattes-i-konkurs/, 04-12-2014, kl 19:09

Bilderna till vänster föreställer början och slutet av SRs artikel. Bilden till höger

föreställer början av Sydsvenskans artikel. Artikellängden är snarlik mellan de båda

tjänsterna. SRs artikel har 255 ord och Sydsvenskan 209 ord. Båda tjänster har en bild

publicerad längst upp på artikeln. Båda länkar till andra relaterade nyheter (SR ur bild).

6 Vid mättillfället hade de nationella tidningarna i genomsnitt 648 ord. När live-artikel exkluderas hade SVT 585 ord och SR

1 097 ord.


http://www.sydsvenskan.se/sport/handboll/h43-forsattes-i-konkurs/



16

2.2 Innehållet i public service digitala tjänster liknar

tidningarnas motsvarigheter mer än radio/tv När man ser närmare på nyhetsvärdering och övrigt innehåll är det tydligt att public

service digitala tjänster liknar tidningarna mer än public service sändningar i radio/tv.

Det framgår av en enkel systematisk jämförelse mellan de olika digitala tjänsterna och

public service traditionella radio/tv-sändningar. Jämförelsen sammanfattas nedan och

beskrivs mer i detalj i Bilaga C.

Förstanyheten hos public service digitala tjänster är i allmänhet densamma som hos

tidningarna. Ett exempel ges i Figur 2.3 som visar förstanyheten på SVTs och SvDs

tjänster på smartphoneplattformen vid tre olika tillfällen.

Till vänster visas nyheten från SVT och till höger visas nyheten från SvD. Vid alla tre

tillfällen toppade samma nyhet hos båda. Likheten gäller även själva rubriksättningen.

Samma slutsats kan dras om någon av övriga tidningar jämförs med public service.

I Figur 2.4 jämförs hur ofta tidningarnas förstanyhet sammanfaller med förstanyheten i

public service digitala respektive traditionella kanaler. Mest lika är tidningarnas

nyhetsvärdering den som finns på svt.se. Expressen är minst lik, 50 procent, medan SvD

är mest lik och ligger på 83 procent. Förstanyheterna sammanfaller något mindre ofta

mellan tidningarna och sr.se, från 33 procent för Expressen till 67 procent för SvD och

DN.

Skillnaden mellan tidningarna och public service radio/tv är emellertid större –

förstanyheten sammanföll endast vid en tredjedel (33 procent) av tillfällena. Vid två av tre

tillfällen skiljer sig alltså förstanyheten mellan tidningarna och public service radio/tv.



17

Figur 2.3 Förstanyheter på smartphoneplattformen hos svt.se

och svd.se vid tre tillfällen

Not: Förstanyheten definieras som den nyhet som ligger överst i det fält som är avsett för nyheter.

Källa: svt.se/nyheter och mobil.svd.se. den 9 december 2014 kl 10.07 respektive 10.00, den 9 december

2014 kl 13.12 respektive 13.11 och artikel 3 den 10 december kl 09.42 respektive 09. 37



18

Figur 2.4 Hur ofta har tidningarna samma förstanyhet som

public service?

Not: Förstanyheten definieras som den nyhet som ligger överst på i det fält som är avsett för nyheter.

SVTs och SRs digitala tjänster observerades 6 gånger vardera (3 för dator och 3 för smartphone) och

radio/tv 3 gånger.

Källa: svt.se/nyheter och mobil.svd.se. den 9 december 2014 kl 10.07 respektive 10.00, den 9 december

2014 kl 13.12 respektive 13.11 och artikel 3 den 10 december kl 09.42 respektive 09. 37

Detta talar för att public service digitala tjänster liknar tidningarnas motsvarigheter mer

när det gäller nyhetsvärdering än de liknar de traditionella radio/tv-sändningarna från

public service. Detta förhållande förefaller gälla morgontidningarna SvD och DN i högre

utsträckning än kvällstidningarna Aftonbladet och Expressen.

På svt.se finns dessutom material som inte sänds överhuvudtaget i tv utan är framtaget

endast för den digitala tjänsten. Två tydliga exempel är SVTs politikbloggen och SVT

Opinion, se Figur 2.6 och Figur 2.6.

På politikbloggen medverkar SVT-medarbetare från politikgruppen. Såvitt vi kan bedöma

sänds inte innehållet i dessa bloggar i något radio- eller tv-program. Innehållet utgörs

endast av text, utan bilder eller länkar till något tv-program. Till sin form och tilltal liknar

den enligt vår bedömning motsvarande bloggar och debattsidor som återfinns hos

tidningarna.

67%

50%

83%

67%

50%

33%

67% 67%

33% 33% 33% 33%

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

Aftonbladet Expressen SvD DN

Andel tillfällen då

tidningens topp-

nyhet sammanfaller med public service

SVTs digitala tjänster SRs digitala tjänster Public service radio och tv



19

Figur 2.5 SVTs politikblogg på svt.se

Källa: http://blogg.svt.se/politik/kd-chock-for-sd-och-m/#disqus_thread, 11-01-2015, kl 15:56

Figur 2.6 SVTs opinionssida som inte sänds i tv

Källa: http://www.svt.se/opinion/article2593139.svt 11-01-2015, kl 16:1211-01-2015

http://blogg.svt.se/politik/kd-chock-for-sd-och-m/#disqus_thread

http://www.svt.se/opinion/article2593139.svt%2011-01-2015



20

Opinionssidan är enligt SVT deras största forum för samhällsdebatt och åsikter på

digitala plattformar. Den har en egen redaktion utan koppling till något radio- eller tv-

program. Även denna sida är till sin form och sitt innehåll mycket lik motsvarande

debattsidor på tidningarnas digitala plattformar enligt vår bedömning.

2.3 Internationella studier visar att public service digitala

tjänster ofta är snarlika tidningarnas Svenska public service satsningar på digitala plattformar är ingalunda unika i ett

europeiskt perspektiv. I januari 2015 publicerade ENPA, European Newspaper Publishers

Association, en rapport om hur public service-bolag i 22 länder i Europa (varav 20

medlemsstater i EU samt Norge och Schweiz) agerar på digitala plattformar (ENPA

2015). ENPA är en paraplyorganisation för de olika nationella branschorganisationer för

tidningar av vilka TU utgör ett medlemsförbund.

ENPA drar slutsatsen att public service-bolagen i stort sett i samtliga av de 22 undersökta

länderna satsar stort på digitala plattformar. Dessa satsningar har i allmänhet resulterat i

digitala tjänster för såväl dator som mobil vilka är mycket lika de som de nationellt

verksamma tidningarna erbjuder. Eftersom de erbjuds gratis vid själva

användningstillfället (point of use), samt att de till såväl innehåll som funktion är goda

substitut till tidningarnas motsvarigheter, drar ENPA slutsatsen att tidningarnas

möjligheter att kunna ta betalt för sitt innehåll framgent undermineras.

Några exempel på att public service-bolagens närvaro på digitala plattformar konkurrerar

med tidningarnas motsvarigheter enligt ENPA återges i Box 1 nedan.

Den europeiska bilden är relativ klar i ENPAs rapport: public service-bolag i de flesta

europeiska länder satsar stort på digitala tjänster som konkurrerar med tidningarnas

motsvarigheter. I några fall har tidningarna försökt begränsa denna utveckling, men utan

större framgång.

ENPA drar slutsatsen att detta får många tidningar att tveka när de gäller att satsa de

belopp som krävs för att utveckla konkurrenskraftiga digitala tjänster. Dessa satsningar

måste bäras av intäkter från annonsering och från försäljning av tryckt tidning och

digitala tjänster.

Public service-bolagen å sin sida, vars samlade statsstöd för sin verksamhet av ENPA

bedöms uppgå till i storleksordningen 22 miljarder euro per år, är inte beroende av

annonsintäkter eller intäkter från mediekonsumenter.

ENPA föreslår därför att de berörda medlemsstaterna tydligare definierar public service-

uppdraget vad gäller närvaro och roll på digitala plattformar. Man understryker också

betydelsen av att statsstödsreglerna tillämpas så som det var tänkt – nämligen att varje ny

tjänst som ett public service-bolag lanserar ska förhandsprövas där fördelar med tjänsten

när det gäller att fullgöra public service-uppdraget vägs mot dess nackdelar för

konkurrensen.



21

Box 1 ENPA om public service-bolagens digitala tjänster

I Österrike lanserade public service-företaget ORF en app för Europaparlamentsvalet,

innehållande såväl uppdaterad valinformation, bloggar och rörlig bild. Tidigare hade

man även lanserat appar för nyheter, sport och text-tv.

I Belgien finansieras public service-företagen RTBF av såväl skatter som

annonsintäkter. Strax efter sina omfattande satsningar på digitala plattformar

initierades en rättsprocess om att RTBF överskridit sina befogenheter. Tidningarnas

branschorgan JFB var part. Processen fortgår nu i högsta instans. Ett klagomål till

kommissionen av JFB har lett till att EU har ålagt Belgien att bl a begränsa RTBFs

verksamhet på digitala plattformar och att tillämpa förhandsprövningar.

I Finland har YLEs senaste digitala satsningar lett till att konkurrensen skärpts

gentemot tidningarnas digitala tjänster, inte minst eftersom YLEs erbjudande är gratis.

I Tyskland har en särskild lagstiftning införts vilken förbjuder public service-bolagen

från att erbjuda digitala tjänster som liknar det som tidningarna erbjuder (s.k.

”presslike offers”). Alla digitala tjänster ska dessutom förhandsprövas enligt det av

kommissionen anvisade ”public value test”. En nyhetsapp, Tagesschau App, testades

och tilläts av tillsynsmyndigheten, men det beslutet överklagades av tidningarnas

organ som menade att appen var så pass lik tidningarnas motsvarande tjänster att

den var att betrakta som ett ”press-like offer”. Processen fortgår nu i högsta instans.

I Nederländerna har public service-bolagen satsat stort på digitala plattformar, inte

minst mobilt. Tidningarna befarar att dessa annonsfria alternativ kommer att ta stora

marknadsandelar inom kort. Man efterlyser en strängare tillämpning av

statsstödsreglerna samt att public service-företagens tjänsteinnovationer på det

digitala området görs tillgängliga även för fristående medieaktörer.

I Norge har NRK satsat kraftigt på digitala plattformar den senaste tiden med syftet

att bli landets ledande digitala källa för nyhetsinnehåll. Huvudkonkurrenten är

Dagbladet. Tidningarna är oroade över utvecklingen och tvekar över fortsatta digitala

investeringar.

I Storbritannien har tillsynsorganet BBC Trust genomfört förhandsprövningar, ”public

value tests”, vid några tillfällen. Vid ett tillfälle ledde prövningen till att BBC ej tilläts

lansera en ny digital tjänst (local video services). Vid tidigare tillfällen har prövningen

lett till att BBCs föreslagna nya tjänster godkänts. Ett viktigt mål för den brittiska

mediepolitiken är bevarad pluralism i medielandskapet där public service ska existera

sida vid sida med fristående mediehus för att säkerställa ett utrymme för olika

åsiktsyttringar och nyhetsvärderingar. Konkurrensmyndigheten har därför uppdragits

att utveckla en rad indikatorer för att kunna följa hur pluralismen utvecklas över tid.

Not: Detta är endast ett urval av de exempel som återges i ENPA-studien.

Källa: ENPA (2015)



22

2.4 Vilken betydelse har frånvaron av reklam i public service? Public service har inga annonser på sina digitala tjänster och är överlag mycket begränsad

i sina möjligheter att visa reklam. Sändning av reklaminslag och otillbörligt kommersiellt

gynnande är inte tillåtet. Public service får dock tillåta sponsring i samband med

Eurovisionprogram och sportevenemang, och SVT har vissa möjligheter till

produktplacering i samband med olika sändningar.7

Samtidigt har tidningarna omfattande annonsering på sina digitala tjänster. En enklare

systematisk genomgång visar att de nationella tidningarna på datorplattformen har i

genomsnitt omkring 27 annonser på förstasidan. Uppemot 40 procent av ytan som först

visas när sidan laddas utgörs av annonser.

Annonsfriheten hos public service innebär två konkurrensfördelar gentemot tidningarna.

För det första utgör reklam ofta ett innehåll som inte efterfrågas, och som därför upplevs

som störande av mediekonsumenterna. Enligt en undersökning av TNS Sifo 2009

undviker 74,7 procent av svenskarna reklam på internet.8 I en artikel i Dagens Media från

2012 citeras Sveriges Annonsörers VD som talar om ”den accelererande

reklamtröttheten”.9 Enligt SOM-institutet var år 2013 ca 70 procent av svenska

befolkningen negativt inställd till tv-reklam.10

För det andra leder annonseringen till längre laddningstider, vilket är negativt eftersom

snabb nedladdning av innehåll på en sida är en av de viktigaste egenskaperna när läsare

väljer nyhetssajt.

Annonser på digitala plattformar har blivit allt mer krävande i form av bandbredd. Många

av tidningarnas annonser på digitala plattformar består av rörliga bilder eller är

interaktiva. De tar upp en betydande del av ytan på förstasidan. Annonsvolymen på

förstasidan får därmed konsekvenser för hur snabbt sajten laddas.

Företaget Apica Systems utförde mellan 15-18 december 2014 ett test av laddningstider

på ett antal av public service och tidningarnas digitala tjänster på datorplattformen.

Studien visar att public service har betydligt snabbare laddningstider än tidningarna, se

Figur 2.7. Snabbast laddningstid har svt.se. Denna är mer än dubbelt så snabbt som

svd.se, vilken har den kortaste laddningstiden av samtliga tidningar som ingår i

undersökningen.

7 http://mrtv.se/sv/tillsyn/reglerna/svt-sr-och-ur/ 8 SIFO (2009), Reklamundvikande i Sverige 2008, s. 4 9 http://www.dagensmedia.se/nyheter/kampanjer/article3504093.ece 10 http://som.gu.se/digitalAssets/1487/1487691_341-352-britt-b--rjesson-o-maria-edstr--m.pdf, s. 344

http://som.gu.se/digitalAssets/1487/1487691_341-352-britt-b--rjesson-o-maria-edstr--m.pdf



23

Figur 2.7 Laddningstider för public service och några tidningar

Not: Enheten ”ms” står för millisekunder där 1 000 ms = 1 sekund. Laddningstiderna mättes var 20:e

minut under fyra dygn (15-18/12 2014) för samtliga fem sajter, dvs. 288 tester per sajt.

Källa: Apica Systems

Betydelsen av snabb nedladdning när läsare väljer nyhetssajt framgår av TNS Sifos

undersökning som genomfördes i december 2014. Deltagarna fick rangordna sju olika

egenskaper, däribland nyhetssajtens laddningstid och trovärdighet, utefter en sjugradig

skala där värdet sju motsvarade ”helt avgörande” och värdet ett ”inte alls viktigt”. 1 482

personer deltog i undersökningen.

Uppemot två tredjedelar (65 procent) av deltagarna besökte en nyhetssajt via dator eller

smartphone flera gånger per dag eller i stort sett dagligen. Dessa menade att snabb

nedladdning är en av de tre viktigaste egenskaperna när de väljer nyhetssajt. Omkring 84

procent angav en femma eller högre för egenskapen snabb laddningstid. Omkring en

fjärdedel (25 procent) angav att snabb laddningstid var helt avgörande, se Figur 2.8.

2000

4000

6000

8000

10000

12000

14000

16000

18000

20000

aftonbladet.se dn.se svd.se svt.se sr.se

ms

15-dec 16-dec 17-dec 18-dec



24

Figur 2.8 Betydelsen av snabb nedladdning vid val av nyhetssajt

Not: Frågan löd: ” Vad är viktigast när du väljer nyhetssajt? Att nyhetssajten…”

Källa: Copenhagen Economics baserat på SIFO (2014), Svenska Dagbladet Nyhetssajter, Petter Callius och

Eva Springman, 17 december 2014

Tidningarna själv menar att public service har en stor konkurrensfördel av sin

annonsfrihet, inte minst på digitala plattformar. Det visar den webbaserade

enkätundersökning som genomfördes i december 2014 inom ramen för denna studie (se

Bilaga B). Närmare två tredjedelar (61 procent) av tidningarna menade att public service

hade en stor fördel, jämfört med endast en sjättedel (16 procent) som ansåg att de inte

hade en märkbar fördel, se Figur 2.9.

31% 32% 25%

35% 39%38%

19%17%

21%

0%

20%

40%

60%

80%

100%

Belyser de viktiga nyheterna Uppdaterar med de senaste

nyheterna snabbt

Laddar sidorna snabbt

Procent

Helt avgörande 7 6 5 4 3 2 Inte alls viktigt 1 Vet ej



25

Figur 2.9 Tidningarnas syn på om public service har en

konkurrensfördel genom sin annonsfrihet

Not: Frågan löd: ” Har public service en konkurrensfördel gentemot er tidning eftersom de inte är beroende

av annonsintäkter?”

Källa: Copenhagen Economics baserat på SIFO (2014), Svenska Dagbladet Nyhetssajter, Petter Callius och

Eva Springman, 17 december 2014



26

Kapitel 3

3 Hur påverkas tidningarnas besöksfrekvens och annonsvolymer?

Den skärpta konkurrensen förefaller ha fått konsekvenser för utvecklingen av besöks- och

annonsvolymerna.

Antalet besökare på tidningarnas tjänster på datorplattformen har stått still sedan 2012.

Däremot har tillväxten i antalet besökare på SVTs datorplattform ökat efter 2012. En

jämförelse av antalet besökare enbart till tjänsternas nyhetssektioner visar att antalet

nyhetsläsare minskar hos kvällstidningarna och ökar hos public service.

Tidningarnas annonsvolymer har sjunkit under de senaste åren, trots att den totala

annonsmarknaden nästan fördubblats under samma period. Detta trots att internet idag

är den största annonskanalen och andelen av tidningarnas annonsintäkter som kommer

från internet har ökat. Det innebär att annonsörer i allt större utsträckning föredrar andra

annonseringsmedier än tidningarna.

I resten av detta kapitel går vi igenom resultat från besöksstatistiken och

annonsstatistiken. För en detaljerad redovisning, se Bilaga D.

3.1 Besöksstatistik Kvällstidningarna, framförallt Aftonbladet, har betydligt fler besökare än övriga digitala

tjänster, både på dator- och smartphoneplattformen, se Tabell 3.1. Public service har ändå

betydande besöksvolymer under en genomsnittlig vecka. Enbart SVT Nyheter har 1 miljon

besökare, vilket kan jämföras med de stora morgontidningarna DN och SvD som har 1,5

respektive 1,4 miljoner besökare.



27

Tabell 3.1 Antal unika besökare en genomsnittlig vecka 2014,

miljoner Producent Dator Smartphone

Tidningarna Aftonbladet 5,0 4,1

Expressen 2,7 2,1

SvD 1,4 0,7

DN 1,5 0,6

Sydsvenskan 0,4 0,2

GP 0,5 0,3

Corren 0,1 0,0

Public service SVT 2,4 1,7*

varav SVT

Nyheter 1,0 0,7*

SR 1,2* -

Not: Genomsnittligt antal unika besökare per vecka 2014, tom v. 44. *Antal besökare till SVT och SVT

Nyheter på smartphoneplattformen har uppskattats baserat på fördelningen mellan datorplattformen

och smartphoneplattformen för tidningarna. Antal besökare till SR har uppskattats baserat på SVTs

tillväxt under 2014.

Källa: Copenhagen Economics baserat på KIA-index

Kvällspressen har totalt sett sedan 2007 haft betydligt fler besökare än morgonpressen

och SVT, se Figur 3.1. Fram till 2012 har samtliga tre plattformar en betydande tillväxt.

Därefter börjar tillväxten i antalet besökare stå still för kvällstidningarna och

morgonpressen. Däremot har SVT en starkare tillväxt från 2012 och framåt än tidigare.

Den minskade tillväxten i antal besökare hos tidningarna beror inte på att läsare byter

från tidningarnas datorplattform till smartphoneplattform.11

Samtliga resultat är statistiskt signifikanta.12

11 Se Bilaga C 12 Se Bilaga C



28

Figur 3.1 Unika besökare per vecka, kvälls- och morgonpress

och public service, 2007-2014, miljoner besökare

Not: Kväll inkluderar Aftonbladet.se och Expressen.se. Morgon inkluderar DN.se, SvD.se, Sydsvenskan.se,

GP.se och Corren.se. 10 veckors moving average


När vi jämför antalet besökare enbart på SVT Nyheter med kvällstidningarna, kan man

med korrelationsanalys spåra ett svagt negativt samband mellan dessa, se Figur 3.2 samt

Bilaga C. Fram till tredje kvartalet 2014 ökar antalet besökare på SVT Nyheter med cirka

400 000, medan antalet i kvällstidningarna sjunker med cirka 250 000.

-

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

SVT.se Kvällspress Morgonpress



29

Figur 3.2 Unika besökare per vecka, enbart nyhetssida,

kvällspress och public service, 2013-2014, miljoner besökare

Not: SVT Nyheter är SVTs nyhetssida www.svt/nyheter. Kvällstidningarnas nyhetssida inkluderar

Aftonbladet Nyheter och Expressen Nyheter. Endast datoranpassade produkter. 10 veckors moving

average


3.2 Annonsstatistik I Figur 3.3 kan det totala annonseringsvärdet av annonsmarknaden samt de större

mediernas andelar av denna utläsas från den högra respektive vänstra vertikala axeln.13

Av denna framgår att det totala annonsvärdet har ökat under 2000-talet (de grå

staplarna) och vuxit med närmare 50 procent, från ca 23 mdr kr till ca 33 mdr kr.14

13 Total volym inkluderar Storstadspress, Kvällspress, Landsortspress, Populärpress, Fackpress, TV, Text-TV, Radio, Bio,

Utomhusreklam, Bilagor dagspress, Bilagor tidskrifter, Gratistidningar, Annonsblad, Gratistidskrifter,

Kataloger/vägledande media, ODR distribution, ADR distribution, Butiksmedia, Internet, Mobil distribution 14 Uttryckt som fast pris. Värden har inflationskorrigerats med reklaminflation i dagspress.

-

0,5

1,0

1,5

2,0

2,5

3,0

3,5

4,0

q3 -13 q4 -13 q1 -14 q2 -14 q3 -14

SVT Nyheter Kvällspressens nyhetssidor

http://www.svt/nyheter



30

Figur 3.3 Annonsvärde i Sverige

Not: Vänster vertikal axel indikerar andel av den totala marknaden. Höger vertikal axel indikerar totala

marknadsvärdet. Totala marknadsvärdet har inflationskorrigerats med reklaminflation i dagspress.

Dagspress inkluderar Storstadspress, Kvällspress, Landsortspress.

Källa: TU och IRM

Den tryckta dagspressen har under 2000-talet haft en ständigt sjunkande annonsvolym.

Under år 2000 utgjorde den tryckta dagspressen 40 procent av totala annonsintäkter i

media, för att därefter sjunka till under 20 procent år 2013. Tillväxten på

annonsmarknaden drivs av TV och internet. Annonsering på internet har ökat kraftigt

sedan 2003 och är idag den största annonseringsplattformen med motsvarande

27 procent av den totala annonsvolymen.

I Figur 3.4 visas kvällstidningarnas årliga totala annonsintäkter och andelen intäkter från

digitala plattformar på den vänstra respektive högra vertikala axeln. Av denna kan utläsas

att de totala annonsintäkterna (grå staplar) har varit någorlunda konstant sedan 2008.

Andelen intäkter som kommer från digitala plattformar har dock ökat kraftigt, från ca

30 procent till 50 procent. Idag utgör annonsintäkter från digitala plattformar ungefär

hälften av kvällstidningarnas totala annonsintäkter, 648 mkr.

0

5

10

15

20

25

30

35

40

0%

5%

10%

15%

20%

25%

30%

35%

40%

45%

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013

Mdr. krAndel

Total volym Andel Internet Andel Dagspress (tryckt)



31

Figur 3.4 Kvällstidningarnas annonsvärde, andel från digitala

plattformar och totalt, 2008-2013

Not: Totala annonsintäkter har inflationskorrigerats baserat på reklaminflation i dagspress.

Källa: TU och IRM

Samma jämförelse görs för morgonpressen nedan i Figur 3.5. De totala annonsintäkterna

har minskat samtidigt som andelen intäkter från digitala plattformar ökat. I

morgonpressen är dock denna andel avsevärt mindre än i kvällstidningarna, endast

9 procent år 2013.

0

200

400

600

800

1000

1200

1400

20%

25%

30%

35%

40%

45%

50%

55%

2008 2009 2010 2011 2012 2013

Totala

annonsintäkter, mkr

Andel av totala

annonsintäkter

Totala annonsintäkter Andel från digitala plattformar



32

Figur 3.5 Morgonpressens annonsvärde, andel från digitala

plattformar och totalt, 2008-2013

Not: Annonsintäkter i kr från digitala plattformar för 2008-2011 har extrapolerats linjärt, baserat på

kvartalsvisa annonsintäkter för perioden q1 2012 – q2 2014. Totala annonsintäkter har

inflationskorrigerats baserat på reklaminflation i dagspress.

Källa: TU och IRM

Då annonseringsintäkter i morgonpressen är betydligt större än kvällstidningarna,

innebär det att dagspressens totala annonsintäkter sjunkit mellan 2008-2013.

0

1000

2000

3000

4000

5000

6000

7000

8000

9000

10000

0%

1%

2%

3%

4%

5%

6%

7%

8%

9%

10%

2008 2009 2010 2011 2012 2013

Totala

annonsintäkter, mkr

Andel av totala

annonsintäkter

Totala annonsintäkter Andel från digitala plattformar



33

Kapitel 4

4 Hur påverkas tidningarnas investeringsvilja av den skärpta konkurrensen?

Vi drar slutsatsen att tidningarna överlag har fått en mer pessimistisk syn på framtida

affärsutsikter till följd av den skärpta konkurrensen från public service digitala

satsningar. Tidningarna befarar att innehållet i public service digitala tjänster av

mediekonsumenterna kommer att upplevas som mer eller mindre likvärdigt tidningarnas

erbjudanden.

Det kommer att försvåra för tidningarna att migrera sina prenumeranter till olika

betalningslösningar på digitala plattformar.

Konkurrensen från public service på digitala plattformar kan därför sägas påverka

tidningarnas framtidstro, och därmed också deras investeringsvilja, negativt. På sikt kan

det leda till en försvagning av konkurrensen och ett sämre utbud på marknaden.

Tillämpning av EUs statsstödsregler på public service-området, särskilt vad gäller

förhandsprövningen av nya tjänster från public service, är därför en fråga av stor

betydelse. Tidningarna förefaller emellertid, givet dagens situation, inte hysa någon

starkare förhoppning att tillämpningen i Sverige av dessa regler kommer att dämpa

konkurrensen från public service och öka framtidstron och investeringsviljan.

4.1 Hur påverkar den skärpta konkurrensen tidningarnas

satsningar? Omfattningen av de satsningar som public service har genomfört de senaste åren på

digitala tjänster kan inte enkelt utläsas av deras offentliga räkenskaper. Tidningarna

menar dock att det märks på marknaden för företag som utvecklar applikationer för

nyhetsförmedling på internet att public service-bolagen satsar stort.

I enkätundersökningen av tidningarna som genomförts som en del av denna studie

framgår att de flesta tidningar bedömer att public service satsar mellan 50 och 100

procent mer idag jämfört med för två år sedan. Jämfört med för fem år sedan bedömer

tidningarna att public service idag satsar 100 procent eller mer på att utveckla tjänster för

sina digitala plattformar för att konkurrera med övriga medieföretag, se Figur 4.1.



34

Figur 4.1 Tidningarnas syn på hur mycket public service satsar

på digitala tjänster idag jämfört med för 2 och 5 år sedan

Not: Frågan löd ” Hur bedömer ni att public service satsar på digitala tjänster idag jämfört med för….” 33

svarade på frågan om 2 år sedan och 30 svarade på frågan om 5 år sedan

Källa: Copenhagen Economics enkätundersökning, se Bilaga B

Konkurrensen gentemot public service sker på många olika fronter. När tidningarna

själva får rangordna vilket deras starkaste kort är framhävs det lokala perspektivet.

Användarfrågor, såsom hur lätt tjänsten är att använda och hur väl den är anpassad till

olika slags plattformar, är inte lika viktiga jämfört med nödvändigheten att tidningarna

kan erbjuda lokala nyheter och reportage, se Figur 4.2.

Detta kan tolkas som att det är det lokala innehållet i sig som är tidningarnas avgörande

fördel framför public service.

6%

0%

6%3%

18%

7%

64%

20%

6%

70%

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

... 2 år sedan ... 5 år sedan

Lika mycket 0 - 25% mer 25 - 50% mer 50 - 100% mer +100% mer



35

Figur 4.2 Tidningarnas syn på deras viktigaste

konkurrensmedel

Not: Frågan lydde: ” Vilka egenskaper bedömer ni är avgörande för mediekonsumenterna när de väljer

mellan era digitala tjänster och de från public service”,. 35 svarade på samtliga tre frågor.


Många tidningar hyser farhågor om att public service lokala redaktioner till stor del

bygger sin lokala rapportering på material som har sitt ursprung hos lokala tidningar. En

undersökning av SR Västernorrlands och SR Jämtlands nyhetsrapportering jämfört med

områdets lokala tidningar bekräftar bilden att public service i viss utsträckning ägnar sig

åt så kallad rewriting (dvs man återger en annan nyhetskanals nyhet i omskriven form, i

vissa fall med, i andra fall utan, angivande av källa) och kopiering (direkt kopiering av en

annan nyhetskanals nyhet, i vissa fall med, i andra fall utan, angivande av källa), se Box 2.

Omfattningen var dock vid mättillfället lägre än befarat.

Däremot framgår det av nämnda undersökning att de lokala tidningarna i detta fall klarar

av att rapportera i storleksordningen åtminstone 3-4 originalnyheter per dag, jämfört

med omkring 1 originalnyhet för SRs båda regionala redaktioner.

9% 9%6%

71%

60%

3%

20%

31%

91%

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

Funktionalitet (hur bra tjänsten

funkar)

Tillgänglighet (funkar tjänsten på

alla datorer/mobiler/tablets)

Lokala nyheter och reportage

Ingen betydelse Viktig, men inte avgörande Helt avgörande



36

Box 2 Lokala tidningar producerar fler lokala nyheter än SR

En lokal tidning undersökte Sveriges Radios lokala nyhetssändningar i Jämtland och i

Västernorrland under en vecka i november 2013 i syfte att mäta omfattningen av att

SR använde sig av lokala tidningarnas material i egna sändningar.

Av 125 unika nyheter i SR Västernorrland byggde 107 antingen på allmängods eller

var uppföljning (pågående publicering). Övriga 18 fördelade sig enligt följande:

8 original, 4 kopierade utan angivande av källan (den lokala tidningen) och 6 rewrites

(omskriven med angivande av källan).

Av 146 unika nyheter i SR Jämtland byggde 124 antingen på allmängods eller var

uppföljning (pågående publicering). Övriga 22 fördelade sig enligt följande: 6 original,

3 kopierade utan angivande av källan (den lokala tidningen) och 13 rewrites

(omskriven med angivande av källan).

Den största andelen nyheter byggde på allmänt tillgängligt material.

Vad gäller originalnyheter visar undersökningen att dessa två regionala SR stationer

levererar i genomsnitt 1 egen originalnyhet per dag. Den siffran kan jämföras med

åtminstone 3 originalnyheter per dag i den lokala tidningen, men ofta ännu fler.

En lokal tidning i området menade att motsvarande siffra den tidningen är åtminstone

är 3-4 egna originalnyheter per dag, ofta ännu fler.

Källa: Marcus Melinder, Tidningen Ångermanland

Detta ger visst stöd åt tidningarnas farhågor om att public service till del baserar sin

nyhetsrapportering på lokala tidningar. Om detta material görs tillgängligt gratis på

digitala plattformar blir det sannolikt svårt för tidningarna att kunna ta betalt för samma

material. Det är också tidningarnas bestämda farhåga – uppemot två tredjedelar (63

procent) av tidningarna menade att konkurrensen från public service kommande

satsningar på digitala tjänster kommer att leda till en betydande minskning hos

mediekonsumenterna för lokala nyheter och reportage, se Figur 4.3.



37

Figur 4.3 Tidningarnas syn på konsekvenserna av konkurrensen

Not: Frågan löd:” Vilka konsekvenser kommer public service-bolagens kommande satsningar på digitala

tjänster att få för Er? (avseende era digitala tjänster)”. 35 svarade på samtliga tre frågor


Att public service redaktioner ute i landet använder sig av lokala tidningar som en viktig

källa för deras lokala rapportering, är ett tydligt tema i enkätundersökningens öppna och

avslutande fråga:

”Lokaltidningen utgör basen för PS journalistiska verksamhet utanför

storstäderna, när de publicerar våra nyheter gratis på sina sajter samtidigt

som vi ska hitta en betalmodell och ta betalt fungerar inte PS som det är

tänkt.”

”Vi servar dem [public service] med nyhetstips som de sedan bygger

verksamhet på utan större ansträngning. Public service ska förstås också

digitaliseras och tillgängliggöras - men erbjudandet får inte bli för likt vårt

om vi ska undkomma snedvriden konkurrens.”

”Den ogenerade vidareförmedlingen av lokala nyheter som ursprungligen

tagits fram av lokala tidningar. Jag upplever det som om PS-medarbetare

har näst intill obegränsat med resurser, men väljer att läsa rätt ur

tidningarna.”

”Det allvarligaste är att public service i egenskap av lokalradio bygger sin

nyhetsförmedling i etermedia eller digitalt, till mycket stor del på att stjäla

6%3%

6%

26%

43%

14%

57%

43%

17%

11% 11%

63%

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

Antal besökare Annonsintäkter Betalningsvilja för lokala nyheter

och reportage

En viss ökning Ingen förändring En viss minskning En betydande minskning



38

de lokala nyheterna i kringliggande tidningar. - - - Ändå konkurrerar man

inte genom särskilt mycket egen nyhetsbevakning, utan producerar mer

skvalprogram som varvas med uppläsning/återgivning av nyheter från

andra källor.”

”[SVT/SR] - - - "scannar" också av lokala tidningar för snabba

nyhetstelegram, utan cred, och längre nyhetsinslag efter någon vecka och

då med annorlunda vinkling för att ge sken av att det är en egen nyhet.”

”Konkurrens på nätet är väl i grunden bra men man kan tänka sig att om vi

tog betalt för nyheter på nätet så skulle fler vända sig till PS som är gratis.

På så vis minskas vårt handlingsutrymme.”

”TV-licensen upplevs inte som betalning, medan vi måste ta betalt. PS

rewritar oss och tillgängliggör vårt viktigaste material "gratis".”

”Ett skattefinansierat gratisalternativ som erbjuder liknande textbaserade

nyheter där man dessutom överutnyttjar citaträtten…”

”Att de [public service] bygger nyhetsplattformar som till stor del fylls av

lokaltidningens innehåll gratis när vi bygger erbjudanden mot betalning.”

”Skattefinansierade medier erbjuder gratis nyhetstjänster samtidigt som

privata medier försöker överföra den analoga affären digitalt.”

”De försöker penetrera samma marknad, dessutom med text och bild på

motsvarande sätt som tidningen, vilket gör att det alltid finns ett alternativ

som inte kräver någon motprestation av konsumenten, även om det

handlar om en gratis inloggning.”

”Att hela idén med att ta betalt för uppdatering av nyheter utmanas av att

public services sajter strömmar fritt och skenbart gratis. Sajterna har låg

psykologisk koppling till radio/TV-avgiften.”

”Självklart skadar det tidningsmedia på papper eller digitalt, att en

verksamhet finansierad av skattemedel eller monopolgrundade licenser

kan erbjuda samma sak som tidningarna - gratis.”

”Gratis snedvrider konkurrensen om vi är tvungna att ta betalt. Särskilt

som public service kan "stjäla" våra betalda nyheter i realtid och lägga ut

dem gratis på sina sajter.”



39

4.2 Systemet med förhandsprövning – hur fungerar det och

bör det förändras? I vare sig enkätundersökningen eller i de intervjuer av tidningar som genomförts inom

ramen för denna studie finns någon tydlig förväntan om att statsmakterna med hjälp av

statsstödsreglerna kommer att begränsa public service kommande digitala satsningar.

Vår bedömning är att det bidrar till den pessimistiska framtidsbilden och därmed också

bidrar till att urholka investeringsviljan.

Gällande reglering

Dagens regelverk uppmuntrar public service till en fortsatt betydande närvaro på digitala

plattformar. Anledningen är att internet blir en alltmer betydande distributionsform

samtidigt som prop (2012/13:164) anger att public service ska anpassa sig efter publikens

tillgång till olika distributionsformer.

Regelverket för public service utgörs ytterst av radio- och tv-lagen (2010:696). Därutöver

regleras public service dels genom sändningstillstånden och dels genom anslagsvillkoren.

Ramverken för dessa beslutades i riksdagen efter regeringens proposition 2012/13:164.

Nuvarande sändningstillstånd löper från 2014 till 2019 och gavs ut av regeringen efter

beslut i riksdagen.15 Sändningstillstånden anger bl a tekniska villkor om sändningarna,

villkor om att inte kryptera sändningar samt villkor om hur många programtjänster som

ska sändas (för SVT och SR).16 Efter halva tillståndsperioden görs en översyn av public

service verksamhet.

Anslagsvillkoren sätts årligen av regeringen efter beslut i riksdagen och anger villkor för

public service ekonomi och organisation, villkor om redovisning av public service-

uppdraget, samt villkor om gränserna för programföretagens verksamhet.17 De anslag

som disponeras årligen till public service ska användas för kärnverksamheten, att sända

”…tv-/radio-program till allmänheten…”, och kan i förekommande fall också användas

för kompletterande verksamhet som definieras som ”…verksamhet som syftar till att

utveckla och stödja kärnverksamheten och förbättra möjligheterna för allmänheten att

tillgodogöra sig denna.”18. De olika sidoverksamheter som public service-företagen

bedriver ska bära sina egna kostnader.

I proposition 2012/13:164 säger regeringen att public service programtjänster ska göras

tillgängligt och anpassas efter publikens användning av olika distributionsformer.

15 Se Regeringsbeslut 83, Ku2013/2083/MFI (delvis), Ku2013/2310/MFI (delvis), Ku2013/2525/MFI, Tillstånd för Sveriges

Television AB att sända tv och sökbar text-tv, 19 december 2013 och Regeringsbeslut 82, Ku2013/2083/MFI (delvis),

Ku2013/2310/MFI (delvis), Ku2013/2525/MFI, Tillstånd för Sveriges Radio att sända ljudradio, 19 december 2013 och

Regeringsbeslut 84, Ku2013/1662/MFI, Ku2013/2083/MFI (slutlig), Ku2013/2310/MFI (delvis), Ku2013/2525/MFI,

Tillstånd för Sveriges Utbildningsradio att sända ljudradio, tv och sökbar text-tv, 19 december 2013. 16 Prop (2012/13:164), s. 24 17 Se Regeringsbeslut 90, Ku2013/2292/MFI (delvis), Ku2013/2310/MFI (delvis), Ku2013/2532/MFI, Anslagsvillkor för 2014

avseende Sveriges Television AB, 19 december 2013, Regeringsbeslut 89, Ku/2013/2310/MFI (delvis), Ku2013/2531/MFI,

Anslagsvillkor för 2014 avseende Sveriges Radio AB, 19 december 2013 och Regeringsbeslut 91, Ku2013/2292/MFI,

Ku2013/2310/MFI (delvis), Ku2013/2533/MFI, Anslagsvillkor 2014 avseende Sveriges Utbildningsradio AB, 19 december

2013. 18 Regeringsbeslut 90, Ku2013/2292/MFI (delvis), Ku2013/2310/MFI (delvis), Ku2013/2532/MFI, Anslagsvillkor för 2014

avseende Sveriges Television AB, 19 december 2013, Bilaga 1, s. 1



40

Propositionen uppmärksammar den förändring som skett till följd av att internet har

blivit en alltmer betydande plattform för att konsumera media. År 2013 tog 32 procent av

befolkningen del av traditionella medier via internet en genomsnittlig dag.19 Som ett led i

detta uppger man att public service i utförandet av sin kärnverksamhet borde

tillgängliggöra sitt utbud baserat på publikens ”…tillgång till och användning av olika

distributionsformer…”.20

Inga förhandsprövningar har skett

Det självanmälningssystem för förhandsprövningar av nya tjänster som introducerades år

2010 har hittills inte lett till några prövningar. Som bland annat framgår av

regeringsuppdraget till MRTV ska nya permanenta tjänster eller andra tjänster av

betydelse anmälas till MRTV, som ska pröva tjänstens allmänna värde samt dess

marknadspåverkan.21 Public service-bolagen ska själva anmäla nya tjänster, vilket

regleras i anslagsvillkoren.

En möjlig orsak till att inga anmälningar har gjorts är osäkerheten mellan hur olika typer

av tjänster ska betraktas, vilket försvårar en bedömning om huruvida en tjänst ska

anmälas eller inte. Eventuella snedvridande effekter av nya tjänster från public service

har därför inte kunnat prövas.

Public service närvaro på digitala plattformar saknar idag samma omfattning av reglering

som markbundna tjänster.22 Anledningen är att de innevarande sändningstillstånden inte

omfattar verksamhet på internet. I Kulturutskottets betänkande till propositionen

(2012/13:164) föreslår man att regeringen framöver ska överväga att låta public service

”…få tillgodoräkna sig verksamhet på internet som en del av public service-

uppdraget.”23

Samtidigt råder det en osäkerhet om hur public service närvaro på digitala plattformar

ska avgränsas i förhållande till dess uppdrag. Det är upp till företagen själva att särskilja

vad som utgör kärn- och kompletterande verksamhet, så länge man ser till ”…en god

balans mellan dessa [kärn- och kompletterande verksamhet]…” samt att den

kompletterande verksamheten ska ”…utgå från och ha en tydlig koppling till

kärnverksamheten.”24

Detta har enligt propositionen (2012/13:164) skapat ”…en otydlighet kring kopplingen

mellan begreppen kärnverksamhet och kompletterande verksamhet…” och att

”Verksamheter på andra plattformar, bl.a. internet, kan vara antingen

kärnverksamhet, kompletterande verksamhet, eller sidoverksamhet.”25 Regeringen anser

19 Av befolkningen mellan 9-79 år, Nordicom (2014), Mediebarometer 2013, s. 130 20 Prop (2012/13:164) , s. 50 21 Kulturdepartementet, Ku2009/1674/MFI, 16 januari 2010 22 Se bland annat http://www.svt.se/tittarservice/fraga-oss/dialog/290090 23 Betänkande 2013/14:KrU3, s. 11 24 Regeringsbeslut 90, Ku2013/2292/MFI (delvis), Ku2013/2310/MFI (delvis), Ku2013/2532/MFI, Anslagsvillkor för 2014

avseende Sveriges Television AB, 19 december 2013, Bilaga 1, s. 2 25 Prop (2012/13:164) , s. 28

http://www.svt.se/tittarservice/fraga-oss/dialog/290090



41

därför att det är av vikt att programföretagen tydligt ”…särskiljer kärnverksamhet och

den kompletterande verksamheten i sina public service-redovisningar.”26

Uppdraget till MRTV och kommissionens brev

MRTV uppdrogs i december 2013 att utreda konsekvenserna av public service

kompletterande verksamhet som exempelvis ”…interaktiva funktioner,

tillgängliggörande av extramaterial samt text och bild kopplade till programmen.”27

Man anser att det finns en risk att public service tillgängliggörande av annat utbud än

radio- och tv-program på internet ”…motverkar kommersiella och andra aktörers

utveckling på digitala plattformar.”28 Uppdraget redovisas den 15 september 2015 och

utgör en grund för tillsynen efter halva tillståndsperioden.

Denna problematik uppmärksammas i maj 2014 av Kommissionen, vilken angav att det

fanns indikationer på att Sverige inte uppfyller sina skyldigheter gällande statligt stöd för

public service.29 Skyldigheterna omfattar exakthet och avgränsning av public service

verksamhet.30 Regeringen återkom i juni med ett svar till kommissionen.31

Vad kan förändras? Förslag

Vi drar den överordnade slutsatsen att konkurrensen gentemot tidningarna har skärpts

betydligt till följd av public service digitala satsningar, vilket gör det svårare för

tidningarna att få betalt för innehåll på nätet.

Ju svårare detta blir, desto viktigare blir annonsintäkterna för tidningarna. Men på denna

marknad tilltar också konkurrensen från aktörer såsom Google och Facebook. Dessa

aktörer investerar stort i att göra annonseringen mer och mer träffsäker baserat på

användarnas nätbeteende och geografiskt rörelsemönster. Att följa med i denna tekniska

utveckling torde vara mer eller mindre omöjligt för en lokal tidning, vilket innebär en

ytterligare konkurrensnackdel.

Den skärpta konkurrensen kan därför få negativa effekter på medieutbudet vid sidan av

public service i Sverige. Vi föreslår att statsmakterna noga överväger om denna utveckling

är i linje med de mediepolitiska målen.

Det finns goda skäl att följa upp att den förhandsprövning som anvisats av kommissionen

också tillämpas på ett transparent och förutsägbart sätt.

En rimlig ordning är att samtliga digitala tjänster som erbjuds av public service och som

på objektiva grunder kan anses påverka konkurrensen förhandsprövas enligt det anvisade

”public value test” som redan tillämpas i Tyskland och i Storbritannien. I detta test ingår

26 Prop (2012/13:164) , s. 29 27 Kulturdepartementet, Ku2013/2522/MFI, 19 december 2013, s. 2 28 Ibid, s. 2 29 Europeiska Kommissionen, DG Konkurrens, Ärende: SA.38558 (2014/E) – Swedish Public Service Broadcasting, 13 maj

2014 30 Se Europeiska Kommissionen, DG Konkurrens, Ärende: SA.38558 (2014/E) – Swedish Public Service Broadcasting, 13 maj

2014 och Kommissionen, Meddelande från kommissionen om tillämpningen av reglerna om statligt stöd på radio och tv i

allmänhetens tjänst, 2009/C 257/01, 27 oktober 2009, s.7-8, par. 43-49 31 Kulturdepartementet, Beträffande ärende SA.38558 (2014/E) – Swedish Public Service Broadcasting, 12 juni 2014



42

att väga fördelar mot nackdelar, vilket en form av balanstest som redan tillämpas inom

prövningen av statsstöd av kommissionen som är väl beprövat.

De fördelar som är relevanta är de mervärden som en ny digital tjänst levererar när det

gäller fullgörandet av public service-uppdraget. De nackdelar som är relevanta i analysen

är hur konkurrensen påverkas och därmed också de fria medieaktörernas kommersiella

förutsättningar att verka och därigenom också pluralismen på mediemarknaderna.

Det är en märkligt och principiellt tvivelaktig princip att de svenska public service-

bolagen själva ska anmäla nya tjänster för förhandsprövning till MRTV. I praktiken

innebär detta att public service-företaget självt gör en inledande förhandsprövning av sin

egen verksamhet, vilket knappast kan uppfattas som en legitim ordning.

Detta system bör därför ersättas med en princip där berörda medieföretag ges rätt att hos

en myndighet begära att en förhandsprövning inleds. Förhandsprövningen måste

dessutom uppfylla vissa på förhand definierade krav på vedertagen vetenskaplig nivå.

Hur påverkas tidningarna av public service-bolagens digitala

satsningar?

43

Litteraturlista

ENPA (2014), ENPA Report on Public Service Broadcasters

Europeiska Kommissionen, DG Konkurrens, Ärende: SA.38558

(2014/E) – Swedish Public Service Broadcasting, 13 maj 2014

Europeiska Kommissionen, Meddelande från kommissionen om

tillämpningen av reglerna om statligt stöd på radio och tv i

allmänhetens tjänst, 2009/C 257/01, 27 oktober 2009

Kulturdepartementet, Beträffande ärende SA.38558 (2014/E) –

Swedish Public Service Broadcasting, 12 juni 2014

Kulturdepartementet, Ku2009/1674/MFI, 16 januari 2010

Kulturdepartementet, Ku2013/2522/MFI, 19 december 2013

Kulturutskottets betänkande 2013/14:KrU3

Nordicom (2014), Mediebarometer 2013

Paternostor, et al. (1998), Using the correct statistical test for the

equality of regression coefficients, Criminology, Vol. 36, No. 4, p.

862

Regeringens proposition 2012/13:164, Bildning och tillgänglighet –

radio och tv i allmänhetens tjänst 2014-2019, 19 juni 2013

Regeringsbeslut 82, Ku2013/2083/MFI (delvis), Ku2013/2310/MFI

(delvis), Ku2013/2525/MFI, Tillstånd för Sveriges Radio att

sända ljudradio, 19 december 2013


(delvis), Ku2013/2525/MFI, Tillstånd för Sveriges Television AB

att sända tv och sökbar text-tv, 19 december 2013

Regeringsbeslut 84, Ku2013/1662/MFI, Ku2013/2083/MFI (slutlig),

Ku2013/2310/MFI (delvis), Ku2013/2525/MFI, Tillstånd för

Sveriges Utbildningsradio att sända ljudradio, tv och sökbar text-

tv, 19 december 2013

Regeringsbeslut 89, Ku/2013/2310/MFI (delvis), Ku2013/2531/MFI,

Anslagsvillkor för 2014 avseende Sveriges Radio AB, 19 december

2013

Hur påverkas tidningarna av public service-bolagens digitala

satsningar?

44


(delvis), Ku2013/2532/MFI, Anslagsvillkor för 2014 avseende

Sveriges Television AB, 19 december 2013

Regeringsbeslut 91, Ku2013/2292/MFI, Ku2013/2310/MFI (delvis),

Ku2013/2533/MFI, Anslagsvillkor 2014 avseende Sveriges

Utbildningsradio AB, 19 december 2013.

TNS Sifo (2009), Reklamundvikande i Sverige 2008

TNS Sifo (2014), Svenska Dagbladet Nyhetssajter, 17 december 2014

A Bilaga A

Intervjuer

Charlotta Friborg, publisher på Uppsala Nya Tidning, 26 november 2014

Sture Bergman, VD Västerbottens-Kuriren, 26 november 2014

AnnaKarin Lith, redaktionell chef Mittmedia, 2 december 2014

Marcus Melinder, nyhetschef Tidningen Ångermanland, 5 december 2014

Anders Nylander, försäljningsdirektör Aftonbladet, 15 december 2014

Raoul Grünthal, VD Schibsted Sverige, 15 december 2014

Jan Helin, chefredaktör Aftonbladet, 15 december 2014

Jan Scherman, 15 december 2014

Kinna Bellander, 15 december 2014

Fredrik Karén, Chefredaktör Svenska Dagbladet, 15 december 2014



46

B Bilaga B

Enkätundersökning till tidningarna

Copenhagen Economics genomförde i perioden 5 december 2014 till 8 januari 2015 en

undersökning bland TUs medlemmar. Undersökningen skickades ut till 118

kontaktpersoner på tidningarna, mestadels VD. Undersökningen innehöll åtta frågor med

flervalsalternativ och en öppen fråga.

Totalt deltog 38 personer, vilket ger en svarsfrekvensen på 32 procent.32 För

flervalsfrågorna var svarsdeltagandet mellan 80 procent till 100 procent, och i den öppna

frågan var svarsdeltagandet 55 procent.33

Frågorna behandlade hur tidningarna upplevde att public service digitala nyhetstjänster

påverkat deras egen verksamhet, samt hur utformningen av public service digitala

nyhetstjänster jämförde sig med deras egna digitala tjänster. I fem av flervalsfrågorna

bads personerna ange ett svar över fler olika kategorier.

32 38/118 = 32% 33 30 till 38 personer svarade på flervalsfrågorna (30/38 = 79%). 21 personer svarade på den öppna frågan (21/38 = 55%).



47

C Bilaga C

Underlag till kapitel 2

2.1 Public service och tidningarnas digitala tjänster är snarlika

Marknadens storlek

Marknadens storlek baseras på antal unika besökare på samtliga nyhetssajter under v.44

enligt KIA-index, jmf Tabell C.1 Marknadsstorlek, v.44 2014. De nyhetssajter som

inkluderas är de som finns på datorplattformen och ingår i kategorierna ”Dagspress riks”

och ”Dagspress lokal” i KIA-index. Dessa har totalt 22 miljoner unika besökare.

Kategorierna inkluderar inte SVT.se och SR.se, vilka har lagts till totalmarknaden.

Tabell C.1 Marknadsstorlek, v.44 2014 Tidning Unika besökare, tusen Marknadsandel

Aftonbladet 5 141 19%

Expressen 3 185 12%

SvD 1 467 5%

DN 1 644 6%

Corren 142 1%

Sydsvenskan 412 2%

GP 471 2%

Totalt tidningar 12 461 47%

Totalt marknad 26 712 100%

Not: SVT.se hade i v.44 2014 2 937 570 unika besökare. SR.se beräknas att ha 1 447 908 unika besökare.

Beräkningen har gjorts genom att anta att SR.se hade samma tillväxttakt som SVT.se under perioden

v.13 2013 till v 44 2014. I v.13 2013 hade SVT.se 1 719 673 besökare och SR.se 847 615 besökare

Källa: KIA-index

Avgränsning i jämförelse av digitala tjänster

Vi definierar en digital plattform utifrån den enhet som används för att få tillgång till en

tjänst, dator och smartphone. Tjänster på datorplattformen är sådana som nås via en

dator och inkluderar internet-sidor med en www-adress. Tjänster på

smartphoneplattformen är sådana som nås via en smartphone. Dessa inkluderar appar

som användaren kan ladda ner, samt internet-sidor som är mobilanpassade. Den senare

har typiskt en .mobil-adress eller är responsiv, dvs anpassar sig efter användarens enhet.

Det ska noteras att framförallt appar också ofta kan nås genom en tablet (surfplatta). Vi

använder emellertid inte tablet som en egen kategori eller underkategori till smartphone,

då samtliga tjänster som inkluderas i denna studie och som kan nås av en tablet också kan

nås via en smartphone.

Public service digitala tjänster har valts på basis av sannolikhet för överlapp med

tidningarnas tjänster. Det innebär att tjänster som inte innehåller textat material inte har



48

tagits med i översikten. Vi har exkluderat tidningarnas tjänster som endast utgör en

digital kopia av den tryckta tidningen, exempelvis Sydsvenskans e-tidning, samt

exkluderat tjänster från public service och tidningarna som inte har ett nyhetsfokus,

exempelvis SvD Magasin. Övriga digitala kopiorna av den tryckta tidningen som

exkluderats är eGP, Aftonbladet tidning, Expressen tidning, GT tidning och eSvD och

övriga tjänster som inte har ett nyhetsfokus och har exkluderats är SvD Näringsliv,

Aftonbladet supernytt, Sportbladet (Aftonbladet), Allt om Stockholm (Aftonbladet),

Aftonbladet Flip och Radiosporten Play.

Tidningarnas har ofta ett bredare utbud av material än enbart nyheter, framförallt på

datorplattformen. Exv. har Aftonbladet avdelningar för resor och hälsa, DN har en

sektion för livsstil osv.34 Public service tjänster rymmer också ett större utbud som inte

direkt relaterar till nyheter, framförallt tv- och radiomaterial (SVT Play, Barnkanalen,

radiodokumentärer etc).

Vidare är både tidningarnas och public service tjänst som nås via mobil-sidan och via

appen identiska. Det innebär att mediekonsumenten möts av samma förstasida och

material oavsett om denne går in på tjänsten via mobil-adressen eller appen.

I vår jämförelse av tjänster på datorplattformen inriktar vi oss därför enbart på de delar

av respektive tjänst som fokuserar på nyheter. Det innebär att för tidningarna så

använder vi primärt deras förstasida och för public service använder vi

www.svt.se/nyheter och www.svt.se/nyheter/regionalt samt www.sr.se och SRs

lokala/regionala sidor, ex www.sr.se/malmohus. I vår jämförelse av tjänster på

smartphoneplattformen utgår vi från respektive tjänsts mobil-adress.

Metod

De digitala tjänsterna jämförs utifrån tjänstens förstasida och den artikel som vid tre olika

tillfällen utgör topp-nyheten. För varje tjänst har den artikel som var högst upp på

förstasidan vid observationstillfället, toppnyheten, valts ut och vidare analyserats. Totalt

har tre artiklar samlats in från respektive tjänst.

Public service artiklar hämtas från olika delar av respektive tjänst baserat på om

jämförelsen görs mot en tidning med nationell profil (ex Aftonbladet eller DN) eller en

tidning med regional/lokal profil (ex Sydsvenskan eller Corren). Det innebär att ex

Aftonbladet.se jämförs mot svt.se/nyheter medans Sydsvenskan.se jämförs mot

svt.se/nyheter/regionalt/sydnytt.35

Tjänsterna jämförs utifrån utseende och innehåll och nyhetsvärdering. För att jämföra

utseende fokuserar vi på tjänsternas förstasida där vi jämför nyhetsflöde, härunder

34 Aftonbladet resor och Aftonbladet Hälsa och DN Livsstil 35 För tjänster på datoranpassade plattformar jämförs Aftonbladet.se, Expressen.se, SVD.se och DN.se mot svt.se/nyheter och

sr.se. Sydsvenskan jämförs mot svt.se/nyheter/regionalt/sydnytt och sr.se/malmo, GP mot

svt.se/nyheter/regionalt/vastnytt och sr.se/goteborg, och Corren mot svt.se/nyheter/regionalt/ostnytt och

sr.se/ostergotland.

För tjänster på den smartphoneanpassade plattformen jämförs Aftonbladet.se, Expressen.se, mobil.SVD.se och

mobil.DN.se mot SVTs nyhetsapp och sr.se. mobil.sydsvenskan.se, mobil.gp.se och mobil.corren.se jämförs mot lokaldelen

på SVTs nyhetsapp och på sr.se

http://www.svt.se/nyheter

http://www.svt.se/nyheter/regionalt

http://www.sr.se/

http://www.sr.se/malmohus



49

förekomsten av ”Just nu”-nyheter och ”Senaste nyheter”, förekomsten av bildmaterial,

övergripande design på förstasidan och annonseringsutrymme. För att jämföra innehåll

fokuserar vi på vilka textade nyhetskategorier som finns och tjänsternas artiklar där vi

jämför antal ord, antal bilder, och om artikeln länkar till vidareläsning inom samma nyhet

eller ämne.

Resultat

Nedan presenteras de resultat som låg till grund för del 2.1, i Tabell C.2 Jämförelse av

egenskaper på public service och tidningarnas digitala tjänster och Figur CFigur C.1

Utseende – tjänster på datorplattformen. Jämförelsen indikerar de genomsnittliga

värdena för nationella tidningar och lokala/regionala tidningar på respektive plattform.

I Tabell 3 visar kolumnen längst till vänster vilka egenskaper som undersöktes. Den andra

kolumnen från vänster presenterar jämförelsen av public service och de nationella

tidningarnas digitala tjänster på datorplattformen. Därefter följer jämförelsen på samma

plattform mellan public service och de lokala/regional tidningarna. De två kolumnerna

längst till höger täcker jämförelsen på smartphoneplattformen mellan public service och

de nationella tidningarna, samt de lokala/regionala tidningarna.


50

Tabell C.2 Jämförelse av egenskaper på public service och tidningarnas digitala tjänster Egenskap Nationell (dator) Lokal/regional (dator) Nationell (smartphone) Lokal/regional (smartphone)

Tidningar SVT SR Tidningar SVT SR Tidningar SVT SR Tidningar SVT SR

Just nu-nyheter JA JA JA JA NEJ NEJ JA JA JA NEJ NEJ NEJ

Senaste nyheter JA JA JA JA JA NEJ JA JA NEJ JA JA NEJ

Bildmaterial på

förstasida JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA

#annonser 27 - - 19 - - 7 0 0 5 0 0

#ord 648 1008*** 2776*** 396 430 186 253 323 187 261 249 161

#bilder 1 7 8 1 1 1 3 1 1 2 1 1

Länkar till relaterade

nyheter** 2/3 3/3 3/3 2/3 2/3 1/3 2/3 1/3 0/3 1/3 1/3 1/3

Inrikesnyheter* JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA

Utrikesnyheter* JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA

Lokalnyheter* NEJ JA JA JA JA JA NEJ JA JA JA JA JA

Sportnyheter* JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA

Ekonominyheter* JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA

Nöjesnyheter* JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA

Not: *Textade nyheter, **Genomsnitt som respektive tjänst länkade till andra nyheter av de tre observationstillfällena, ***När en artikel som kontinuerligt uppdaterades

med text under dagen exkluderas, så är antalet ord 585 för SVT och 1097 för SR.



51

Nedan redovisas förstasidan på samtliga tjänster. Dessa bilder användes för att jämföra utseendet mellan tjänsterna, samt att beräkna hur

stort annonsutrymmet var på tidningarnas tjänster.

Figur C.1 Utseende – tjänster på datorplattformen


52


53

Source: http://www.svt.se/nyheter/, kl 18:40, 04-12-2014, http://www.dn.se, 05-01-2015, kl 10:57, http://www.svd.se, 05-01-2015, kl 10:54, http://www.expressen.se,

05-01-2015, kl 10:59, http://www.aftonbladet.se/, 04-12-2014, kl 18:41, http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=96&artikel=6036893, 04-12-2014, kl

19:01 (nederdel av artikel hämtades 05-12-2014, kl 16:21), http://www.sydsvenskan.se/sport/handboll/h43-forsattes-i-konkurs/, 04-12-2014, kl 19:09

http://www.svt.se/nyheter/

http://www.dn.se/

http://www.svd.se/

http://www.expressen.se/

http://www.aftonbladet.se/


http://www.sydsvenskan.se/sport/handboll/h43-forsattes-i-konkurs/



54

2.2 Public service nyhetsvärdering liknar tidningars mer än tv/radio

Nedan beskrivs hur metoden för jämförelsen i Figur 4.

Vi har vid tre tillfällen jämfört 1) tidningarnas digitala tjänster och public service digitala

tjänster på datorplattformen, 2) tidningarnas digitala tjänster och public service digitala

tjänster på smartphoneplattformen, och 3), tidningarnas digitala tjänster på

datorplattformen med public service tv och radio.

Mättillfällena har skett vid olika tidpunkter.

På datorplattformen skedde mättillfällena vid följande tidpunkter:

Mättillfälle 1: 4 dec 2014, ca kl 19

- SVTs artikel hade rubriken ”Löfven: ’Jag har gjort det jag kunde’”

- SRs artikel hade rubriken ”Dagen efter beskedet: Vägen fram till nyvalet”


- SVTs artikel hade rubriken ”Svenska minderåriga kan fortfarande giftas bort”

- SRs artikel hade rubriken ”USA:s förhörsmetoder värre än befarat”


- SVTs artikel hade rubriken ”Fredspriset delas ut i Oslo”

- SRs artikel hade rubriken ”Direkt: Nobeldagen i Sveriges Radio”

På smartphoneplattformen skedde mättillfällena vid följande tidpunkter:


- SVTs artikel hade rubriken ”Bombhot mot flygplan på Arlanda”

- SRs artikel hade rubriken ”Just nu: Bombhot på Arlanda”

Mättillfälle 2.1: 9 dec 2014, ca kl 13 (public service mot DN och SVD) 36

- SVTs artikel hade rubriken ”Kinnberg Batra föreslås bli ny M-ledare”

- SRs artikel hade rubriken ”M föreslår Anna Kinberg Batra som ny partiledare”

Mättillfälle 2.2: 13 januari 2015, ca kl 20 (public service mot Aftonbladet och

Expressen)

- SVTs artikel hade rubriken ”Jag grät. Han grät. Sen hade vi vår etta” (angående

terrorattentatet i Frankrike

- SRs artikel hade rubriken ”Utvisning av 17-åring överklagas”

Mättillfälle 3: 10 dec 2014, ca kl 9.30

- SVTs artikel hade rubriken ”Mamma och barn tros ha mördats”

- SRs artikel hade rubriken ”Kinnberg Batra: Jag är feminist”

I jämförelsen mellan public service tv och radio och tidningarnas digitala tjänster

jämfördes förstanyheten vid ett antal sändningar av Ekot och Rapport, med förstanyheten

i tidningarna vid samma tidpunkt som sändningen

36 På grund av fel i mättillfälle 9 december 2014, behövdes jämförelsen göras om för Aftonbladet och Expressen, mättillfälle

2.2



55

Mättillfälle 1: Rapport 4 januari 2015, kl 12. Rapports förstanyhet var

”Människosmuggling på Ezadeen”

Mättillfälle 2: Ekot 4 januari 2015, kl 10. Ekots förstanyhet var ”Sammanslagningen

av polismyndigheterna”

Mättillfälle 3: Ekot 10 januari 2015, kl 11. Ekots förstanyhet var ”Terrorattentatet i

Frankrike”

Resultaten av mätningarna ges i Tabell C.3 Jämförelse av nedan.

Vi har noterat att både tidningarna och public service vid ett och samma tillfälle har

samma förstanyhet både på datorplattformen och smartphoneplattformen. Därför kan

mätningarna på de båda digitala plattformarna tillsammans ses som totalt sex

mättillfällen, där vi jämför förstanyheten mellan tidningarnas och public service digitala

tjänster. Därför kan vi också anta att om vi inkluderat tidningarnas digitala tjänster på

smartphoneplattformen i jämförelsen mellan tidningarnas digitala tjänster på

datorplattformen och public service tv och radio, så hade resultatet blivit detsamma.

De genomsnitt som redovisas under de sista raderna, är de värden som ligger till grund

för Figur 4.


56

Tabell C.3 Jämförelse av förstanyhet mellan tidningarnas och public service

Plattform Samma förstanyhet tidningarna och SVTs digitala

tjänst?

Samma förstanyhet tidningarna och SRs digitala

tjänst?

Samma förstanyhet tidningarna och SRs digitala

tjänst?

Mättillfälle

Andel

tillfällen

med samma

första-

nyhet

Mättillfälle

Andel

tillfällen

med

samma

första-

nyhet

Mättillfälle

Andel

tillfällen

med

samma

första-

nyhet

1 2 3 1 2 3 1 2 3

Dator

Aftonbladet Ja Nej Ja 67% Ja Nej Ja 67% Nej Nej Ja 33%

Expressen Ja Nej Nej 33% Ja Nej Nej 33% Nej Nej Ja 33%

SvD Ja Nej Ja 67% Ja Nej Ja 67% Nej Nej Ja 33%

DN Ja Nej Nej 33% Ja Ja Nej 67% Nej Nej Ja 33%

Smartphone Aftonbladet Ja Nej Ja 67% Ja Nej Nej 33% Expressen Ja Nej Ja 67% Ja Nej Nej 33% SvD Ja Ja Ja 100% Ja Ja Nej 67% DN Ja Ja Ja 100% Ja Ja Nej 67% Genomsnitt

Aftonbladet 67% 50% 33%

Expressen 50% 33% 33%

SvD 83% 67% 33%

DN 67% 67% 33%

Not: Genomsnitt har beräknats som genomsnittet av Dator/Smartphone. Exempelvis är genomsnitt för Expressen beräknat som (22% + 67%)/2 = 50%




57

2.4 Vilken betydelse har frånvaron av reklam för public service

TNS Sifo-undersökningen av läsarnas beteende

TNS Sifo genomförde i perioden 16-17 december 2014 en undersökning av vad

nyhetsläsare tyckte var viktigt när de skulle välja vilken nyhetsajt de skulle besöka.

Undersökningen genomfördes inom ramen för ORVEST DAG, där kortare frågor läggs till

till frågor angående dagspressläsning. Panelisterna i ORVESTO DAG är rekryterade

slumpvis av TNS Sifo. För att korrigera för olikheter mellan panelen och befolkningen i

helthet användes en standardiserad matrisvägning, vilken justerar svarsmassan för att

återspegla befolkningen i riket.

I undersökningen intervjuades 1 482 personer först om hur ofta de läser nyheter på en

nyhetssajt. Frågan löd ”Hur ofta besöker du en nyhetssajt på Internet via datorn/mobilen

eller surfplattan?”. Därefter tillfrågades personerna hur viktiga ett antal egenskaper på en

nyhetssajt var för att personen skulle välja just denna sajt. Frågan löd ”När du väljer

vilken nyhetssajt du ska besöka, hur viktigt är då följande? Att nyhetssajten…” Totalt

fanns det 8 olika egenskaper: Är en sajt jag litar på, Är lätt att hitta på/navigera på,

Belyser de viktiga nyheterna, Har fördjupande artiklar, Har förenklande artiklar,

Kompletterar nyhetsartiklar med rörlig bild, Uppdaterar med de senaste nyheterna

snabbt, Laddar sidorna snabbt.

För varje egenskap fick den intervjuade rangordna hur viktigt egenskapen var på en 7-

gradig skala, alternativ ange ”Vet ej”. Resultaten från den andra frågan presenterades i två

omgångar, där basen varierades utifrån hur ofta de intervjuade besökte en nyhetssajt.

I Figur C.2 TNS Sifos undersökning visas den första och andra frågan som redovisat av

TNS Sifo.



58

Figur C.2 TNS Sifos undersökning



59

Source: TNS Sifo (2014), Svenska Dagbladet Nyhetssajter, Peter Callius och Eva Springmann, 17 december

2014



60

D Bilaga D

Underlag till kapitel 3

3.1 Besöksstatistik

Data kommer från KIA-index och innehåller veckovisa observationer för antal läsare på

olika digitala plattformar från 2007-2014.37 Tyvärr saknas data för vissa digitala tjänster.

Unika besökare på tidningarnas digitala tjänster på datorplattformen och

smartphoneplattformen

Den minskade tillväxten i antal besökare skulle kunna bero på att läsare byter från en av

tidningarnas plattformar till en annan. Medan det totala antalet besökare på tidningarnas

datoranpassade plattformar är konstant från 2012 och framåt38, sker en betydande tillväxt

i antalet besökare på de mobilanpassade plattformarna, jmf Figur D.1 Unika besökare per

vecka på tidningars digitala plattformar, 2007-2014, miljoner besökare. Den kraftiga

ökningen i antalet läsare på mobila plattformar drivs framförallt av tillväxt i

kvällspressens plattformar.

Figur D.1 Unika besökare per vecka på tidningars digitala

plattformar, 2007-2014, miljoner besökare

Note: Inkluderar Aftonbladet, Expressen, DN och SVD. Mobil inkluderar inte appar. 10 veckors moving

average

Source: Copenhagen Economics baserat på KIA-index

Genom att beräkna den sk korrelationskoefficienten mellan tidningarnas båda

plattformar, får vi en indikation om det finns ett (linjärt) samband mellan utvecklingen i

37 Om inte annat anges utgår vi från antal unika besökare när vi jämför besökarstatistik. 38 Se Bilaga A

0

2

4

6

8

10

12

14

Dator Mobil



61

de båda plattformarna. I detta fall är korrelationskoefficienten 0,08, vilket indikerar att

det inte finns något betydande (linjärt) samband mellan utvecklingen i de två digitala

plattformarna.

Att utvecklingen på tidningars datoranpassade plattformar är till synes oberoende av

utvecklingen på tidningarnas mobilanpassade plattformar indikerar att tidningarnas olika

digitala plattformar till viss del utgör komplement. En möjlig förklaring för att

tidningarnas datoranpassade plattformar tappar läsare är därför att läsare i en viss

utsträckning byter till public service plattformar.

Figur 3.3.

I tredje kvartalet 2014 är det riksdagsval, vilket märks av att antalet besökare ökar

markant både för public service och kvällspressen. Vår jämförelse av besöksantalet täcker

därför perioden fram till tredje kvartalet 2014. Under denna period är

korrelationenskoefficienten -0,34. Det ska noteras att vi inte har kontrollerat för andra

faktorer som kan ha påverkat utvecklingen, exempelvis antalet läsare hos morgonpressen.

Tabell 3.1

Nedan redovisas de beräkningar som låg till grund för Tabell 3.1 i kapitel 3.

Beräkningarna görs i två steg. Först beräknas tillväxten genom att specificera en OLS-

regression. Därefter testas om tillväxten skiljer sig åt mellan de båda perioden 2007-2011

och 2012-2014.

För att beräkna tillväxt-koefficient görs följande. Först skapas två indexerade serier över

antal unika besökare per tjänst och vecka. Den första serien täcker v.26 2007 – v. 52 2011

och den andra serien täcker v. 1 2012 – v. 44 2014. Den första veckan i varje serie har

värde 100.

Därefter utförs en OLS-regression för varje serie med vecka som den oberoende variabeln

och antal unika besökare (indexerat) som den beroende variabeln. Modellen som testas är

således specificerad som 𝑈𝑛𝑖𝑘𝑎 𝑏𝑒𝑠ö𝑘𝑎𝑟𝑒 (𝑖𝑛𝑑𝑒𝑥)𝑖,𝑡 = 𝛽0,𝑡 + 𝛽1,𝑡 ∗ 𝑣𝑒𝑐𝑘𝑎 𝑖𝑡 + 𝜀𝑖,𝑡 där 𝑡 =

{1,2} och där 1 är perioden 2007-2011 och 2 är perioden 2012-2014. 𝛽1,𝑡 är tillväxt-

koefficienten och tolkas som den genomsnittliga tillväxten i antalet besökare per vecka,

uttryckt i antal procentenheter relativt till index. Resultatet från samtliga sex regressioner

ges i Tabell D.1 OLS-regressioner.



62

Tabell D.1 OLS-regressioner 𝛽0 𝛽1 n

Morgonpress 2007-2011 102.3 0.411*** 236

(0.010)

2012-2014 102.6 0.006 142

(0.010)

Kvällspress 2007-2011 95.5 0.302*** 236

(0.009)

2012-2014 93.0 -0.006 142

(0.010)

SVT 2007-2011 143.1 0.265*** 236

(0.026)

2012-2014 70.4 0.403*** 142

(0.035)

Not: *,**,*** indikerar signifikansnivå på 90%, 95% och 99%. Värden inom parentes anger standardfel


Koefficienten 𝛽1,𝑡 är signifikant skild från noll med en signifikansnivå på 99% i samtliga

regressioner förutom Morgonpressen och Kvällspressen i perioden 2012-2014.

Tolkningen är att det inte sker någon tillväxt i antalet besökare under denna period.

För att testa om tillväxten skiljer sig åt mellan de båda perioderna testas om 𝛽1 för

perioden 2007-2011 är samma som för perioden 2012-2014. Testet som utförs är ett z-test

där nollhypotesen är att 𝛽1,1 = 𝛽1,2 och alternativhypotesen är 𝛽1,1 ≠ 𝛽1,2. Testet

specifieras som 𝑧𝑂𝑏𝑠𝑒𝑟𝑣𝑒𝑟𝑎𝑡 =𝛽1,1−𝛽1,2

√𝛽1,12+𝛽1,2

2, där SE() indikerar standardfel.39 Vi kan alltså

använda data från Tabell 2 för att utföra testet.

Det kritiska värdet på teststatistikan vid 95 procents signifikansnivå är 𝑧𝐾𝑟𝑖𝑡𝑖𝑠𝑘𝑡 = 1,96.

Det innebär att om vi observerar en teststatistika som är (absolut) större än detta värde så

förkastas nollhypotesen, dvs om |𝑧𝑂𝑏𝑠𝑒𝑟𝑣𝑒𝑟𝑎𝑡| > |𝑧𝐾𝑟𝑖𝑡𝑖𝑠𝑘𝑡|. Resultaten indikeras i Tabell D.2

Jämförelse av koefficienter.

39 För motivering av z-test se Paternostor, et al. (1998), Using the correct statistical test for the equality of regression

coefficients, Criminology, Vol. 36, No. 4, p. 862



63

Tabell D.2 Jämförelse av koefficienter 𝛽1 SE 𝑧𝑂𝑏𝑠𝑒𝑟𝑣𝑒𝑟𝑎𝑡 𝑧𝐾𝑟𝑖𝑡𝑖𝑠𝑘𝑡 Konklusion

Morgonpress 2007-2011 0.411 0.010 23.4 1.96 Förkasta nollhypotes

2012-2014 0.006 0.010

Kvällspress 2007-2011 0.302 0.009 24.0 1.96 Förkasta nollhypotes

2012-2014 -0.006 0.010

SVT 2007-2011 0.265 0.026 -3.2 1.96 Förkasta nollhypotes

2012-2014 0.403 0.035


Documents

Hur påverkas tidningarna av public service- bolagens ... · plattformar. Dessa tjänster, inte minst den nyhetsapp som SVT lanserade sent under 2013, har enligt tidningarna kommit