HVB&LSSFÖR DIG SOM ARBETAR INOM VÅRD, OMSORG OCH BEHANDLINGVÄRLDEN

2-2012pris: 60 kr

FOTO

: ERI

K JO

SJÖ

Posttidning BReturadress: HVB&LSS VärldenBox 6910, 102 39 StockholmAdressändring: adress@hvblssvarlden.se

HV

B&LS

S V

ärld

en 2

- 20

12F

ÖR

DIG

SO

M A

RB

ET

AR

INO

M V

ÅR

D, O

MS

OR

G O

CH

BE

HA

ND

LIN

G

LSS för paragrafryttare

Genus i missbrukarvård

Assistans i ett ungdoms-

perspektiv

Antonis Gym - ett starkt argument

Vi samarbetar med Svenska Vård

se sid 25

Vi samarbetar med Svenska Vård

se sid 25

Patrik ger hopp för barnenPatrik ger hopp för barnen

”Efter att ha sett och arbetat på många institutioner och arbetsplatser inom vår bransch under åren, har jag allt mer förstått vikten av mental hälsa och balans hos personalen. Både för att behandlingen ska nå bästa resultat, men även för de anställdas välbefinnande”.

Pär Norling

HUR PÅVERKAS DU AV ANDRAS KÄNSLOR?MINDFULNESS - Fortbildning och friskvård för behandlingspersonal

I behandlingsbranschen möter man hot och konflikter till vardags. Det är en krävande arbetsmiljö som exponerar personalen för olika former av stress. Breathworks är en mindfulnessbaserad självhjälpsmetod för att hantera och förebygga stress. Metoden utvecklar närvaro i nuet och förmågan att göra medvetna val istället för att instinktivt reagera på omvärlden – en viktig kompetens i behandlingsarbetet.

PROVA PÅ MINDFULNESS, EN HELDAG FÖR OSS I BEHANDLINGSBRANSCHEN Dagen leds av Pär Norling och Malin Rosén, 5 november i centrala Stockholm. Läs mer om dagen under fliken Verksamheter – Fortbildning och heldagar på www.medvetetliv.com

Pär Norling och Malin Rosén är båda certifierade Breathworks-instruktörer, med stor vana och trygghet i att leda grupper. Pär har 25 års erfarenhet av behandlingsbranschen och driver HVB-hemmet Villa Slussen sedan 1998. Malin har praktiserat mindful-ness i 10 år och är en erfaren pedagog.

Kontakta oss gärna för skräddarsydda uppdrag – Breathworks för personal och lednings-grupper, mindfulness och inspiration på konferenser och personaldagar etc.

www.medvetetliv.com

breathworks

NYtidning från

hvbguiden.se

och

lssguiden.se

BESÖK Gårdavägen 2, Göteborg

POST Box 5154, 402 26 Göteborg

TEL 031–703 39 50 • FAX 031–703 73 49

www.gryning.se

Gryning är ett av landets största företag inom HVB med totalt 38 verksamheter belägna inom Västra Götalands län. Verksamheterna erbjuder ett brett vårdutbud för ungdomar, barn och familjer samt vuxna med beroendeproblematik. Bolaget är kommunägt och drivs utan vinstsyfte.

Har du en fråga om placering eller är du bara nyfiken på vårt utbud av tjänster? Kontakta Placerings- funktionen där Annika Strid gärna svarar på dina frågor. Ring 031–703 73 48 eller gå in på www.gryning.se

Proffs på problemlösning!

Plats för anknytning.

Anknytning är livsviktigt, i synnerhet för unga människor. I vår behandling är deras tillit och tro på den egna förmågan att klara livet helt avgörande. Därför arbetar vi mycket nära våra ungdomar i den vardag de snart ska vara en del av. Hos oss bor man själv, men aldrig ensam, man går i skolan eller jobbar, men aldrig vind för våg och man samtalar, men aldrig i förhörsform. Det handlar om att skapa tillit och egenvärde i alla led. Vi på Cean vill vara en god och samordnande kraft som hjälper ungdomar och stjälper byråkratiska hinder. Och det är aldrig för sent, hur dyster bilden än är.

RECOMMENDED

www.cean.se

RE

CO

MM

EN

DE

D

Adventum erbjuder vård, omsorg, boendeoch skola för barn och ungdomar

För mer information kontakta:

Peter Kult, 070 – 440 05 25,

0243 - 21 77 30

peter.kult@adventum.se

Gör som 10 000 andra! Börja använda Aiai du också!

”Aiai är en webbbaserad Internettjänst framtagen för att möta kundens, Social styrelsens och Försäkringskassans, behov och krav avseende en effektiv och säker administration av personlig assistans”. Försäkringskassan

Schemat tar hänsyn till gällande kollektivavtal/ATL samt skapar automatiskt tidrapport

med elektronisk signatur - och många fler användbara funktioner...

Kontakta vår Kundtjänst så berättar vi mer, 031-701 00 41 • info@aiai.se • www.aiai.se

Tema: Övergrepp på barn Patrik Sjöberg ger utsatta ungdomar ett ansikte

Fängslande besök på häktet Uppsökare Tina Hörringsen ser sig som en vägledare

Landsomfattande uppror Tolkningen av LSS sprider oro

Den kvalitativa vården Branschorganisationen Svenska Vård lyfter fram det systematiska kvalitetsarbetet

Gym utan hinder Rullstolsburne Antoni Khadraoui gjorde hobbyn till egen firma

Personliga assistansen hotad Tobias Holmberg är orolig för urlakad LSS

Krönikör tror på ordets makt Personer med adhd behöver höra positiva värdeord

Läs Jessica Smaalands krönika om LSS på sid 44

• Börje Svensson ”botar” pedofiler, sid 12 • Krönikören Jari Ketola blev utnyttjad som ung idrottare, sid 14

• Romsk spetskompetens på behandlingshem, sid 36 • ISO-certifiering har interna fördelar, sid 40

HVB&LSS VärldenBox 6910, 102 39 Stockholm

Besöksadress:Hagagatan 25 B, StockholmTel: 08-459 24 00 Fax: 08-459 24 10

Prenumerationer: adress@compro.se

Tryckeri: Elanders Sverige AB, Falköping

Grafisk form: Helena Wikström

Ansvarig utgivare: Erik Bergdorf

© 2012 Compro Media AB ISSN 2001-2713Åsikter framförda i denna tidning delas inte nödvändigtvis av redaktionen. För ej beställt inskickat material frånsäger vi oss allt ansvar.

Medarbetare i detta nummer:Björn Lennestig, chefredaktör, bjorn@hvblssvarlden.seKristin Fridholm, Birgitta Linder, Helén Bjurberg, Joel Stockman, Susanne Backman, Madelein Larsson Wollnik, Tobias Holmberg, Jessica Smaaland, Jari Ketola.

Annonsbokning:Susanne Backman, 08-459 24 11, susanne.backman@compro.seAnne Persson, 08-459 24 03, anne.persson@compro.se

Annonsmaterial:Marie Byh, 08-459 24 17, traffic@hvblssvarlden.se

FÖR DIG SOM ARBETAR INOM VÅRD, OMSORG OCH BEHANDLING

& Sveriges största söktjänster inom HVB-hem och LSS-verksamheter

Uppskattat mottagande av &

Det blev många positiva reaktioner från läsare och annonsörer på premiärutgåvan. Första numret tog snabbt slut.

I dag har vi bara referensexemplar kvar på redaktionen. Nu skruvar vi upp takten och ökar upplagan.

Nummer ett av tidningen handlade till stor del om behandlingshem, med avsikt att kunna harmoniera med HVB-dagen

på Kulturhuset i Stockholm, huvudsakligen med syfte att spegla kvalitetsarbete och behandlingsmetoder. I det här numret,

och framgent, kommer LSS-området att vara lika tongivande som HVB-sektorn.

Hittills har året präglats av upprörda brukare och assistansanordnare som varnar för urholkning av LSS-lagen. Missnöjet

har varit landsomfattande. Lägg därtill ”Torsdagsaktionen” som protesterar varje torsdag utanför regeringens Rosenbad.

Här står tio funktionshinderorganisationer bakom ett upprop för att få en lagstiftning för bättre tillgänglighet.

Jessica Smaaland, Assistansanordnarna, och Tobias Holmberg, Förbundet Unga Rörelsehindrade, skriver om LSS och

rättssäkerheten i varsin krönika som på olika sätt knyter an till parollen ”Utan assistans stannar livet”.

Man kan fråga sig vad ex-höjdhopparen Patrik Sjöberg, terapeuten Börje Svensson samt hälsoprofilen och tränings-

experten Jari Ketola har gemensamt. Jo, alla tre har på olika sätt erfarenheter av utnyttjade barn. Här berättar de öppen-

hjärtigt i tre temaartiklar att det tycks vara precis som Bris säger: Det finns hopp för barnen!

I detta nummer reser redaktionen också norrut från Stockholm, med ett första stopp i Sollentuna, där Kriminalvårdens

uppsökare erbjuder en förtroendefull relation för att ge klienten en ny syn på framtiden. Två mil längre norrut ligger Mär-

sta och det romska behandlingshemmet Oden. Efter en dos med KBT, moral och etik för pojkar fortsätter vi mot Uppsala,

där rullstolsburne Antoni Khadraoui har tungt vägande skäl för ett gym utan hinder, för alla Uppsalabor.

Vi avslutar resan i Umeå hos Blåsippan Rehab, som certifierade verksamheten redan 2005. Eilert Laestadius, verksam-

hetsansvarig, tycker att det varit en god investering. Adventum i Borlänge är mer skeptisk till certifiering, men tror att en

översyn av verksamheten kan tillföra en del standardiserad metodik.

Det givande samarbetet mellan branschorganisationen Svenska Vård och HVB&LSS Världen fortsätter. Svenska Vård har

tagit fram en kvalitetspärm som förväntas bli ett gediget stöd för medlemmarna. Förbundssekreterare Patrik Ulander vill

att Socialstyrelsen gör livet enklare för vårdgivarna. Ta fram lagkravslistor för olika typer av verksamheter, uppmanar han

på sidan 25.

Vi på redaktionen önskar en fin sommar!

Och förresten, boka in nästa HVB-dag som blir 23 april 2013.

& Sveriges största söktjänster inom HVB-hem och LSS-verksamheter

Vilka organisatoriska och praktiska utmaningar och möjligheter uppstår när man vill utvärdera socialt arbete, i en kommun, BUP-verksamhet eller på en institution? Med konferensen ”Utvärdering på bättre grunder” vill vi belysa ämnet i teorin och med praktiska erfarenheter från olika verksamheter.

16–17 oktober 2012 på star hotel i lund

utvärdering på bättre grunder utvärdering på bättre grunder

Du kommer också möta verksamheter från kommun, institutioner och Barn- och ungdoms-psykiatrin som berättar om sina erfarenheter kring utvärdering och kliniskt arbete.

16 oktober kommer vi att anordna en konferensbankett som ger dig möjlighet att nätverka och utbyta erfarenheter med andra verksamheter.

På programmet står bland annat:

Jacob Brauner forskare vid SFI i DanmarkViktiga faktorer vid implementation av insatser

Knut Sundell, Socialstyrelsen Faktorer som påverkar framtidens socialtjänst – från implementation till nationella jämförelser

Professor Kjell Hansson, Lunds UniversitetRedovisning av Nationell jämförelse av föräldrautbildningar

Huvudtalare är Dr. Thomas Achenbach och Professor Leslie Rescorla, skaparna av ASEBA-skattningarna, mer kända som CBCL, YSR och TRF. Dessa skattningar används i över 80 länder och används både inom psykiatrin och socialt arbete.

Pris: 2395 kr (inklusive konferensbankett)Anmäl dig före 30 juni och du betalar endast 1995 kr.

Läs mer om hela programmet och anmäl dig på journaldigital.seHar du frågor? Kontakta oss på info@journaldigital.se

Ex-höjdhopparen Patrik Sjöberg reser landet runt och föreläser för att förhindra övergrepp av pedofiler. Han har givit utsatta ungdomar ett ansikte.

– Detta är inget ämne man tar upp vid frukostbordet, säger Patrik Sjöberg, som också får ungdomar på behandlingshem att öppna sig för honom.

TEXT: BJÖRN LENNESTIG

Idrotten blev vägen till framgång för skilsmässobarnet från förorten. Publiken vande sig

snabbt vid den kaxige och frispråkige atleten. Det är nog tur att Patrik Sjöberg alltid haft

svårt att hålla tyst. Nu vet vi att det sannolikt också varit en mer eller mindre medveten över-

levnadsstrategi för honom.

Patrik Sjöberg har i alla år burit på en hemlighet som han avslöjar i självbiografin Det du

inte såg. Den geniförklarade tränaren och styvpappan Viljo Nousiainen förgrep sig på ho-

nom under alla ungdomsåren.

Därför engagerar han sig i en nationell föreläsningsserie ”Hopp för barnen” med barnrätts-

organisationen Bris, en sportkedja och förre topplöparen Maria Akraka. Arrangemanget

riktar sig mot idrottsrörelsen och andra vuxna som arbetar med ungdomsfrågor. Syftet är att

stödja utsatta ungdomar och ge kunskap som kan förhindra sexuella övergrepp.

Den provokative ex-höjdhopparen har med sitt rättframma språk blivit en medial person

som slår i teverutan. När han nu volontärarbetar i princip dygnet runt medger Patrik Sjöberg

att han givit utsatta ungdomar ett ansikte.

– Den responsen får jag efter varje föreläsning. Det här är ett slags terapi också för mig. Att

jag skulle jobba med dessa frågor förstod jag ganska snart efter att jag börjat arbetet med bo-

ken, säger han och sänker blicken i en stunds eftertanke.

ger hopp för barnen

FOTO

: ER

IK J

OS

JÖ

Pengar till BrisHVB&LSS Världen träff ar honom under ett

stopp i Stockholm. Han är på väg till Åland för

att hålla föredrag, för att sedan åka till Skåne.

Patrik Sjöberg vill inte säga att han med sitt en-

gagemang lagt ribban på en ny nivå. Drivkraf-

ten är i stället att få ihop så mycket pengar som

möjligt till Bris. Det är en tävlingsinstinkt han

har nytta av. Målsättningen är att jobba för det-

ta 365 dagar om året.

– Som idrottare är jag van att sträva mot till

synes omöjliga mål. Det här är en utmaning,

men ingen tung börda.

Han tycker det är väldigt skönt att det här

ämnet möter så stor förståelse och berör så

många. Det blev en stor överraskning för ho-

nom.

Patrik Sjöberg säger att han får mejl från ut-

satta ungdomar som vårdas på behandlings-

hem. Därför har han omvärderat synen på sig

själv. Han ser den röda tråden; en vuxenvärld

som sviker barn i tioårsåldern.

Författaren Per Olov Enquist skriver i sin re-

cension av boken att barndomskapitlen, de för-

sta 60 sidorna, borde vara obligatorisk läsning

för sociologer och barnpsykologer.

– I dag säger experter att det går att läsa mig

’som en öppen bok’. Om jag hade blivit gran-

skad som ung skulle det ha varit helt uppen-

bart att inte allt stod rätt till med mig. Men å

andra sidan hade jag idrotten som paradoxalt

nog räddade mig.

Minnena ser dig– Vi är många som kommit till insikt om detta i

vuxen ålder. Under alla år har vi burit på denna

hemlighet. Det fi nns inga pengar som suddar

ut de minnen jag och andra utsatta varit med

om. Alla vi har mer eller mindre bra dagar.

Han berättar att många män, kvinnor och

barn vittnar för honom att de inte fått den hjälp

de behöver. En del av dem har anmält personer

eller bearbetar minnen.

Patrik Sjöberg är inte säker på att han varit

mottaglig för hjälp när han var i 15-16 årsål-

dern. Man måste vara ganska vuxen för att

komma till insikt, tror han. I samband med

ett föredrag träff ade han en gråtande 90-åring

som nu skulle hem och berätta för sina barn

om vad han hade varit utsatt för som ung.

– Nej, det här är inget ämne man tar upp vid

frukostbordet, konstaterar Patrik Sjöberg lako-

niskt.

Han hycklar inte i sin bok, utan berättar öp-

penhjärtigt om sina tillkortakommanden med

sprit och kokain. Och det är uppenbart att han

har ett horn i sidan till idrottsrörelsen. Han ser

ledare som vill ”lägga locket på” och hellre vill

lösa problemen internt.

– De som ger sig på försvarslösa barn är inte

normalt funtade, konstaterar han med bitter

min. Det här handlar inte om fortkörning eller

momsfi ff el, utan om ett fruktansvärt brott. Då

kan man inte ha någon annan uppfattning: en

pedofi l är en pedofi l för mycket.

Vill skärpa lagenI kölvattnet eft er boken och den mediala de-

batten har han fått fl era priser, bland annat

Svensk socialpolitisk förenings hederspris

2012 för visat mod.

– Nå, Patrik, fi nns det hopp för barnen?

– Ja, herre Gud! Om alla vuxna, myndigheter

och politiker tar ett större ansvar. Det måste bli

lättare att döma sexualbrottslingar. Det är allt-

för få fällande domar i Sverige. Här sviker vi

vuxna barnen. Lagen måste skärpas.

Han pekar på att övergrepp på barn inte bara

sker i populära turistländer i Sydostasien, ut-

an dagligen också i Sverige. Det är ett problem

som måste stå på dagordningen hela tiden.

– Det måste fi nnas människor som engagerar

sig. Jag vill vara en av dem som hjälper till.

Fakta Patrik SjöbergFöreläsningar året ut

Hopp för barnen besöker ett t iotal orter under 2012. På dagordningen står Vis-by 4 och 5 ju l i , Stockholm 15 august i , Jönköping 27 september, Umeå 25 ok-tober, Hels ingborg 29 no-vember och Norrtäl je 4 december.

Fortfarande rekordhållare

Patr ik Sjöberg räknas som vär ldens näst bäste höjd-hoppare genom t iderna. Han har vunnit et t VM-guld, tre OS-medal jer och slagi t et t vär ldsrekord i höjdhopp, 2,42 meter v id DN-galan i Stockholm 1987, v i lket fort farande är europarekord. 1985 f ick han som 20-år ing Svenska Dagbladets Bragdguld.

”Det här är en utmaning, men ingen tung börda”

FOTO

: OLL

E S

PO

RR

ON

G/X

P/S

CA

NP

IX

”Behandlarna är mycket betydelsefulla informationsgivare för en terapeut.”

FOTO

: ID

HA

LIN

DH

AG

Psykoterapeut Börje Svensson har träffat många ungdomar som likt Patrik Sjöberg varit utsatta av pedofi ler. Han är hoppfull om vården av sexu-albrottslingens offer. Och här ser Börje Svensson faktiskt möjligheter för behandlingshem; det handlar om lagarbete mot ett givet mål.

TEXT: BJÖRN LENNESTIG

Börje Svensson har till största delen ägnat sig åt behand-

ling av barn och familjer inom socialtjänst, barnpsykiatri

och missbruksvård. Han var med och grundade Rädda

Barnens Pojkmottagning, som behandlade sexuellt ut-

nyttjade pojkar. Sedan ett drygt decennium är han en dag

i veckan också på Norrtäljeanstaltens sexualbrottsavdel-

ning.

Han ser Patrik Sjöberg som en stark personlighet, som

tagit revansch och kunnat gå vidare. Ex-världsmästaren

har bidragit till att sätta fokus på pedofi len. Det förekom-

mer att sexualbrottslingar återfi nns inom idrottsrörelsen,

och för den delen också inom kyrkan, scouterna, skolan,

fritidssektorn och familjen.

Börje Svensson fi nner att pedofi len har ett socialt intres-

se av att umgås med barn. Han blir ett slags fadersfi gur

för barnen. Dock en dålig sådan, eft ersom han inte vill att

barnet ska växa och utvecklas. Han är inte så intresserad

av barnets inre värld, som av själva bilden av barnet.

– Möjligen kan de själva ha varit utsatta för kränkningar

eller haft komplex av olika skäl, de kan känna sig obekvä-

ma i umgänge med såväl vuxna som det motsatta könet.

Inget brott vara pedofi lSexualbrott har en låg återfallsfrekvens, cirka tio procent,

medan tillgreppsbrott har 65 procent eft er tre år. Pedofi -

len vågar inte söka hjälp, till skillnad från alkoholisten.

– Pedofi li är inget brott, utan en psykiatrisk diagnos.

Men att förgripa sig på ett barn är ett mycket allvarligt

brott, som kräver behandling av både barn och sexual-

brottslingen, understryker han.

Börje Svensson säger att barnet inte får göras till off er,

utan måste tillåtas gå vidare i sin identitet utan att stig-

matiseras. Det kan handla om vård en termin i taget, se-

dan kanske uppehåll en längre period, som på nytt följs

av terapi.

Han ser betydande behandlingsmässiga fördelar med

miljöterapi för barn på HVB-hem, till skillnad från de

korta polikliniska samtalen. Här fi nns många kreativa

möjligheter som på ett naturligt sätt kan integreras i verk-

samheten.

– En personalgrupp kan göra stordåd med barn. En

grupp som har ett tema att intervenera i, och en plan för

hur det enskilda barnet kan stödjas.

För behandlingshem är det viktigt att inte ha vattentäta

skott mellan terapeuter och behandlingsassistenter, tyck-

er Börje Svensson. Alla ska dra åt samma håll.

– Behandlarna är mycket betydelsefulla informations-

givare för en terapeut. Det handlar om lagarbete mot ett

givet mål; inte en rollfördelning enligt den gamla sjuk-

husmodellen.

Det går att bota pedofi lerBörje Svensson har tillsammans med vårdare på fängelset

”botat” pedofi ler. Dock tycker han att det kan vara svårt

att urskilja vad ett KBT-program som kriminalvårdens

ROS betyder, jämfört med andra parallella vårdformer

för den intagne.

– Men det viktigaste för att skapa förändring är inte

innehållet i behandlingsprogrammen, utan relationen

mellan behandlarna och vårdarna. Om relationen får

en sådan kvalitet att den dömde själv vill förändring, då

fungerar också behandlingsprogrammen.

Börje Svenssson tycker att sexualbrottslingen måste

känna att det är meningsfullt att förändra sitt liv. Den

måste tro att det fi nns en framtid som bygger på männis-

kovärde och empati för andra.

– Jag tror inte på ett samhälle där man gödslar på räds-

lan, genom att utpeka en grupp brottslingar som så farliga

att man måste göra undantag i rättspraxis. Däremot skulle

jag vilja att man i domen mot pedofi ler inkluderar en lång

period av öppenvårdsbehandling, en tid som sträcker sig

längre än det obligatoriska övervakningsåret.

I april 2012 utkom Börje Svenssons bok De mest hatade. Den

handlar om terapeutens decennielånga arbete med pedofi ler på

Norrtäljeanstalten. Här fi nns de mest hatade fångarna, av sä-

kerhetsskäl separerade från andra intagna. Boken reder ut hur

det är att vara pedofi l, vem är det,

och hur blir man sådan, för anhö-

riga och närstående? Börje Svens-

son har tidigare varit medförfattare

till Pojkmottagningen, 1995, och

Unga förövare, 2001, som bottnar

i arbetet på Rädda Barnen.

Författare: Börje Svensson

Titel: De mest hatade. Om pedofi -

ler och andra sexualbrottslingar

Förlag: Ordfront

Jari KetolaJari Ketola sprang sin första tävling som femåring.

Han är före detta elitidrottare i landslagen i friidrott och bobsleigh. I dag är han känd hälsoprofil och författare till flera böcker samt

uppskattad föreläsare och träningsexpert.

NYHETEN KOM SOM EN CHOCK när jag hörde Patrik Sjöberg berätta

om de tragiska övergreppen som han utsatts för. Jag blev också

utnyttjad som ung idrottare. Och när jag nu konfronterades

med hans upplevelser började mina egna minnen spelas upp

som skräckfilmer i överljudsfart, som om det var igår, och nu

blev jag tolv år igen.

Jag blev matt, tung i kroppen och jag kände att jag inte kun-

de koncentrera mig på någonting längre. Tårarna pressades ut

genom mina tårkanaler, och jag skakade i hela kroppen. Så här

dåligt hade jag inte mått på många, många år.

KOMMER IHÅG NÄR VI BARN tävlande på gräsmattan med mamma

och pappa hejande på balkongen, de var min stadion. För det

var väl det idrott handlade om. Vi kämpade och sprang som

aldrig förr och vi hade så roligt.

Som femåring vann jag 60 meter och drömde om idrotten,

tävlandet och jublet. Jag blev så glad när jag fick min första rik-

tiga träningsväska av märket Adidas, den var gul. Den var pack-

ad och alltid redo med träningskläder och med vattenflaskan

placerad bredvid sängen.

JAG MINNS DET SÅ VÄL; glädjen och stoltheten när superledaren

och stjärntränaren frågade om jag ville komma till elitklubben

och träna en helg med flera av Sveriges bästa sprinters. Klart att

jag som ung grabb från bruksorten Gimo i Uppland ville det.

De var ju mina förebilder.

Efter träningen skulle alla i träningsgruppen äta tillsammans

sa tränaren, men på något ”konstigt” sätt kom ingen av de an-

dra. Där satt jag ensam med coachen i soffan i stora staden kä-

kandes köttbullar och potatis.

Jag vet att jag blundade när hans händer kladdade på min

kropp, naken i soffan skrek jag gråtande att jag ville hem.

Jag lyckades få åka hem en dag tidigare än bestämt. I bilen frå-

gade han auktoritärt: Ja ha, så du ska hem och berätta för dina

föräldrar nu?

Jag blev rädd och förstod allvaret i orden och visste hur fel jag

hade gjort och att jag kunde förvärra för supertränaren genom

att berätta för mina föräldrar. Han gav mig 50 kronor i handen.

Det var oerhört mycket pengar för en tolvåring, och jag var

köpt till tystnad.

Fan vad han var duktig denna Superdemontränare och Mäs-

terhärskare!

Han visste precis hur han skulle agera och säga för att lägga

skulden på mig samt ha total mental kontroll över mig. Men

skulle inte han hjälpa mig i min idrottsutveckling? Jag som bara

ville träna, tävla, utvecklas och ha roligt!

JAG DOLDE MIN HEMLIGHET för föräldrar och vuxna. Åren går,

och vi var en elitsprintergrupp bestående av åtta till tio ungdo-

mar. Alla i gruppen visste, men ingen sa något om händelserna!

Ett sätt att bearbeta och klara de destruktiva träningstimmarna

med vår härskande coach var att skämta om övergreppen.

Men vart tog alla vuxna vägen? Ni berättade för mig senare att

ni visste vad coachen höll på med, ni undvek honom klokt och

strategiskt. Jag har undrat flera gånger varför ingen sa något till

mig?

Ledarens smarta sätt att skapa söndring i gruppen var bril-

jant, antingen hotade han med att sälja oss till en annan klubb

om vi inte skötte oss, eller så kom någon av träningskompisarna

med en helt ny träningsoutfit, ny overall, ny väska, nya spikskor.

Gruppens intränade vassa blickar möttes och avundsjukan, irri-

tationen och osäkerheten spred sig ytterligare i gruppen medan

mästertränaren flinade lugnt och härskande.

JAG ÄLSKAR IDROTT, TRÄNING och allt som har med det att gö-

ra, men för mig får idrotten aldrig bli en frizon för kränkande

handlingar, som övergrepp, våld eller maktmissbruk verbalt el-

ler fysiskt. Det finns bara ett ord för det, och det är nolltolerans!

Vi bryr oss mera www.vob.se

Opalen är ett boende med särskild service för flickor enligt 9 8p LSS

Stiftelsen Opalen 08–551 702 89 www.opalen.info

SKB-08Sveriges enda skyddade boende för

hedersrelaterat våld. Med skyddet i fokus.

www.skb08.se • Tel: 0700-45 21 19

sk.b-08@hotmail.com

Äldre missbrukare missgynnad gruppEndast en av fem kommuner har rutiner

för samarbete med missbruks- och bero-

endevården för äldre personer, medan fem

av tio kommuner har det för övriga befolk-

ningsgrupper.

Socialstyrelsens undersökning pekar på

att äldre personer med riskfyllt alkohol-

drickande är en växande grupp. Därför

behöver samarbetet kring äldre med miss-

bruk utvecklas i många kommuner, finner

styrelsens utredare.

Enligt Lägesrapport 2012 har antalet äld-

re som vårdas med alkoholdiagnos i sluten-

vården ökat kraftigt under senaste decen-

niet. Allt fler äldre dör med alkoholrelate-

rad diagnos.

Den växande alkoholkonsumtionen

bland äldre reser bitvis nya behov från både

missbruks- och beroendevården samt äld-

reomsorgen.

– Utan samverkan finns det risk för att

äldre med missbruk inte får den hjälp de

behöver, säger Socialstyrelsens utredare

Ann-Britt Thulin.

Mer pengar till psykiatrinDen stora psykiatri-

satsningen fortsät-

ter att ge avtryck.

Under perioden

fram till 2016 av-

sätter regeringen

870 miljoner kro-

nor per år. Avsikten

är att förebygga psykisk

ohälsa och förbättra vården för dem som re-

dan drabbats.

Regeringen och SKL har sedan 2007 arbetat

tillsammans för att förbättra vården för per-

soner med psykisk ohälsa och funktionsned-

sättning. Med den nya överenskommelsen vill

parterna höja kvaliteten, inte minst en stor ut-

maning på grund av ökningen bland barn och

unga.

En ytterligare prioriterad grupp är personer

med svåra psykiatriska problem. Här medver-

kar skilda delar av vård och omsorg, vilket ökar

behovet av samordning av insatserna. SKL och

socialdepartementet bildar därför en gemen-

sam samordningsfunktion.

Källa: Socialdepartementet

LSS ökar med ett par procent per årAntalet personer som har stöd enligt LSS

har ökat med två till tre procent per år un-

der en lång period. Det var 17 procent fler

som hade en LSS-insats från kommunen

2011 jämfört med 2005.

Vid mättillfället hösten 2011 visar Social-

styrelsens siffror att 63 300 personer hade

minst en insats enligt LSS från sin kom-

mun. Det är två procent fler än samma dag

2010 och 17 procent fler än 2005.

Daglig verksamhet är den vanligaste in-

satsen, och den har ökat mest i omfattning.

31 100 personer omfattades av daglig verk-

samhet, en ökning med tre procent det se-

naste året och med 24 procent jämfört med

2005.

Socialstyrelsen finner att bland dem som

har LSS-insats är personer med utveck-

lingsstörning, autism eller autismliknande

tillstånd dominerande. 84 procent av dem

med minst en insats tillhör denna grupp.

Denna grupp ligger bakom en stor del av

ökningen av LSS-insatserna, hävdar myn-

digheten.

www.salbohedskolan.se | 0224-566 00

Vi erbjuder en helhetslösning bestående av både undervisning och service-

boende. Vi har rymliga och ändamålsenliga lokaler för undervisning i små

grupper eller enskilt. Skolan följer det individuella programmet som består

av yrkesträning och verksamhetsträning.

Kontakta oss eller besök gärna vår hemsida för mer information.

För ungdomar med behov av stöd

Malin Fagerström, Verksamhetschef • Tel: 08-683 64 01

Skarpnäcksgården • Skarpnäcks Gårdsväg 10 • 128 31 Skarpnäck • www.skarpnackcare.se

TRÄNINGSBOENDE FÖR UNGAFör mer info: www.stadsmissionen.se/barnochunga/traningsboende

”Vi har alltid fullt – ring idag!”08-787 86 86

Våra över 120 nöjda kunder

finns inom

HVB, LSS, familjehem, IFO,

personlig assistans,

äldreomsorg, mm

www.isoxhvb.seNectar Systems AB

0451-89300

Först kläcktes idéen att

dokumentera över internet

sedan föddes vår nya

produktidé:

kvalitetssäkra journal,

dokument och uppföljning

Uppsökare på alla landets 31 häkten har en viktig roll för att stötta den häktade. Uppsökare Tina Hörringsen på häktet i Sollentuna ser sig bara som en vägledare:

– Det är klienten som gör det egent-liga jobbet, säger hon ödmjukt.

TEXT: BJÖRN LENNESTIG

Vardagen för den häktade är hur tråkig som

helst. Inte sällan handlar det om några dagars

avgiftning i samband med gripande och anhål-

lande i polisarresten, sedan fortsatt isolering i

häktet med besöks- och telefonförbud, om de

har restriktioner. De är utelämnade och får

kanske bara prata med sin advokat. Krisen kan

självfallet bli akut när klienten inte längre lever

i sitt ”normala” sociala sammanhang.

Då kommer uppsökaren och knackar på dör-

ren, och erbjuder ett lyssnande öra. Det kan

vara början till en förtroendefull relation som

lyfter förändringsviljan och en ny syn på fram-

tiden för klienten. Eftersom andelen alkohol,

narko tika- eller blandmissbrukare inskrivna

i anstalt och frivård är 60-70 procent handlar

det ofta om behandlingsprogram.

Häktet i Sollentuna har cirka 240 intagna,

och statistiken visar att 183 till 241 inskrivna

klienter legat inom uppsökarnas målgrupp

varje månad det senaste året. Just nu är upp-

sökarna två till antalet, men snart tre, alla ut-

bildade socionomer. Tina Hörringsen möter i

kriminalvårdens blå kläder, kortärmad skjorta

och ett smittande skratt.

Motiverande samtalHon säger sig ha tur som kan sitta ner en läng-

re stund hos klienten än den ordinarie avdel-

ningspersonalen. Det ger möjlighet att skapa

förtroende. Tina utgår från Motiverande sam-

tal, MI. Rollen är att lyssna och leda den in-

tagne att se de möjliga vägarna till förändring.

– För oss uppsökare handlar det om att ge

dem tid för reflektion. Här är tajmningen vik-

tig.

Det är ett målmedvetet arbete att identifiera

alla klienter med behov av vård, och att mo-

tivera dem att söka behandling. Tina arbe-

tar mycket med frivård, socialtjänst och kon-

traktsvård. Tingsrätten dömer kanske till kon-

traktsvård om straffvärdet är kortare än två år,

och då kan det bli upphandling för vård på ett

HVB-hem. I annat fall tar hon fram underlag

för beslut om eventuell placering på anstalt.

Klienten gör jobbetEn uppsökare bör ha intresse för människor,

grundtrygghet, nyfikenhet och att orka ta emot

allt det tunga. Mötet med människan är själva

kärnan i arbetet för Tina Hörringsen:

– Det är inte jag som gör jobbet, det är den

intagne som gör det, säger hon med ett brett

smil. Jag är bara en vägledare under en kortare

period.

Hon tycker i stället att det är

klienten i häktet som orkar be-

hålla sin motivation och fort-

sätta att kämpa. De allra fl esta

hon träff ar vill ha ett annat liv

än detta; de vill ha svenssonli-

vet i en fast bostad.

Uppsökaren får höra alla

slags berättelser och drömmar.

Det handlar om brottet man är

häktat för, barndom, sjukdo-

mar, familjen, hunden eller ett

syskon som gått igenom något

jobbigt.

– Det är coolt att få en person

att känna sig så trygg i mötet

att den kan berätta om känslor

och jobbiga saker.

Lyssna förutsättningslöstDet råder ingen tvekan om att

Tina Hörringsen är en upp-

sökare som trivs med arbetet.

Självklart grips hon även av en

del frustration. I bland kan hon

se vad klienten saknar, exem-

pelvis en bra myndighetskon-

takt eft er häktestillvaron. Do-

kumentet hon lämnar eft er sig

är klientens verkställighetsplan

som följer från häkte till anstalt

och frivård.

Nå, men blir Tina Hörrings-

en överraskad någon gång?

Nej, kanske inte direkt förvå-

nad, dock blir hon oft a påmind

om att hon inte egentligen inte

vet någonting; varje klient bär

på sin historia.

– Det är faktiskt ganska skönt

att sakna den här kunskapen,

utan att i stället lyssna och för-

utsättningslöst ta in personens

historia.

”Det är inte jag som gör jobbet, det är den intagne. Jag är bara en vägledare under en kortare period.”

För mer informationTel: 0451-409 61 Mobil: 070-814 54 91

Mail: Info@roingegarden.se

Hemsida: www.roingegarden.se

Röingegården

Vård, behandling och rehabilitering av vuxna kvinnor och

män från 18 år med neuropsykiatriska funktionshinder,

psykiatriska, neurologiska diagnoser, och psykiska problem.

Vi finns i Hässleholm, Skåne.

Hur bemöter man intolerans?Vilka är Sverigedemokraterna?Hur stor är vit makt-rörelsen?

Expo folkbildar om organiserad intolerans och rasism. Vi skräddarsyr utbildningar för arbetsplatser efter förkunskaper och behov.

EXPOKontakt: utbildning@expo.se

För Baggium Vård & Behandling är barnens behov i centrum.

Hos oss fi nns en plats för alla barn Baggium V&B AB är ett företag inom Humanakoncernen. Vi producerar

samhällsnyttiga tjänster där vi erbjuder vård- och behandling av barn och

ungdomar med mångkulturell bakgrund.

Vi har 20 års erfarenhet av att arbeta med barn från hela världen.

Vi har en hel vårdkedja vilket innebär att vi kan erbjuda alla placerade ung-

domar den omsorg eller behandling de behöver. Till våra enheter har vi dess-

utom en resursskola med hög lärartäthet och små elevgrupper. Vi har också

en psykologenhet med kompetens i kris och trauma för att möta barn och

ungdomar som placeras inom organisationen på bästa sätt. Våra ungdomar

ska möta de mest kompetenta behandlarna för de behov som de har.

Vi har personal från hela världen som möter barn från hela världen i nu-

Sverige.

Tillsammans skapar vi en ny värld!

Vår behandlingspersonal är utbildad i BBIC, MI, ART,

LF. Vi har ramavtal med över 70 svenska kommuner.

Våra tjänster: Målgrupper:

• HVB-hem • Multietniska ungdomar i riskzonen

• Familjehem • Ensamkommande barn

• Öppenvård & ungdomar 12-20 år.

• Eftervård • Vård & Behandling av fl ickor

• Resursskolor och pojkar 12-22 år.

• Psykologenhet • Placeringar enligt SoL och LVU.

För mer information om våra enheter och

tjänster besök: www.baggium.se

Baggium en del av Humana

Första lördagen i maj samlades många männis-kor över hela landet för att stödja manifestatio-nen för den personliga assistansen. Aktionen har uppmanat alla partier att agera för en lagändring av LSS paragraf 9a.

TEXT OCH FOTO: BJÖRN LENNESTIG

Arrangörsgruppen Assistansanvändarna, som samlar nio

organisationer, protesterar mot en urvattning av LSS och

pekar på att lagens ursprungliga avsikt är en medborgar-

rättsreform för personer med funktionsnedsättning. Det

vill säga att uppnå full delaktighet, jämlika levnadsvillkor

och att få leva som andra.

På Södermalmstorg vid Slussen i Stockholm samlades

över 300 personer. Monica Malmtorp åkte från Örebro till

huvudstaden för att protestera. Hennes plakat visade att

Försäkringskassan drog ned dottern Johanna Gustafssons

assistansstöd när hon började studera. Nu får Johanna inget

stöd att komma upp före klockan tolv.

Debattören Jonas Franksson skänkte en tanke till ”alla

dem som nu sitter i husarrest på grund av krångliga regler”:

– Det fi nns inga andra experter i dessa frågor än vi som är

beroende av assistans, sa Jonas Franksson.

Aktionen har ett upprop för en lagändring i LSS 9a,

www.utanassistansstannarlivet.se

Torsbygården• Hem för vård och boende (HVB) samt särskilt

boende nära Hemmesta

• LSS boende finns i Gustavsberg

• Målgrupp: Psykiska och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

• Vi arbetar med tydliggörande pedagogik

• Kognitivt perspektiv

Föreståndare Anna Herzing 08-570 243 20Vårdgivare Ingela Wihlborg 08-570 242 01

Hemsida www.torsbygarden.se

Kulabodan, Kulabodans Behandlingshem

Tel: 0500-46 10 72, info@kulabodan.se

www.kulabodan.se

• Barn och ungdomar 10 - 18 år• Hög personaltäthet

• 5 platser

Sedan 1997 tar Lappetorp emot pojkar i åldrarna 12-19 med psykosocial- och neuropsykiatrisk pro-blematik. Övergreppsspecifik behandling sker på egen enhet där vi samarbetar med Börje Svensson och Olof Risberg.

hvb-lappetorp.se

Dygnet runt vård för familjer• Förälder/föräldrar med psykosociala problem och deras barn (0-15 år). SoL, LVU.

• Gravida kvinnor, tonåringar och vuxna, som behöver stöd inför förlossning

och första tiden därefter.

• Utredningsuppdrag, där behov finns för fortsatt uppföljning efter vistelse

på utredningshem.

• Akut / skyddat boende.

Hemsida www.storsattragard.se epost info@storsattragard.se

Tel 08-512 30222 Fax 08-512 30350. Föreståndare Katinka Hemmingsson.

Vi finns i Vallentuna kommun, Stockholms län.

Storsättra GårdUtveckling genom samspel

UNGA

INFORMATION OCH NYHETER FRÅN SVENSKA VÅRDFRISTÅENDE VÅRD, OMSORG OCH BEHANDLING I SAMVERKAN

Svenska Vård vill göra rätt!Vi vill göra rätt! Men ibland är det inte helt enkelt. Den 1 ja-nuari i år trädde Socialstyrelsens nya föreskrifter kring lednings-system för systematiskt kvali-tetsarbete i kraft. För att kunna sätta igång ett sådant arbete, som enligt Socialstyrelsen inne-bär att man uppfyller de krav och mål som gäller enligt lagar och föreskrifter, måste vårdgiva-ren ta fram en lagkravslista för sin verksamhet. Med andra ord, man måste veta vilka lagar man ska följa.För att verkligen veta att man har koll på allt vänder man sig självklart till Socialstyrelsen, men här finns ett litet aber: Socialstyrelsen säger inte vilka lagar som gäller just din typ av verksamhet, det ska du ha koll på själv. Moment 22, med andra ord.

Snälla Socialstyrelsen! Gör livet lite enklare för oss vårdgivare: Ta fram lagkravslistor för olika typer av verksamheter. Ni måste väl ändå ha sådana för att kon-trollera att vi följer alla krav och mål?

Patrik UlanderFörbundssekreterare

Höstkonferensen är den självklara sam-lingspunkten för alla som jobbar inom so-cial välfärd. Det är förbundssekreterare Patrik Ulanders dröm om vad Svenska Vårds höstkonferenser på sikt kommer att bli. Därför kommer årets konferens att innehålla något för alla besö-kare. Plus en prisutdel-ning där årets förebilder koras.

Sommaren är här, men redan nu pågår förbe-

redelserna för Svenska Vårds höstkonferens för

fullt. Föreningens tema för året är kvalitet och

ämnet för konferensen är kompetenshöjning

genom utbildning.

– Kompetensfrågor är viktiga eftersom vi stän-

digt vill förbättra oss. Vi vill också höja anseendet

på det arbete vi utför, och förutsättningen för det

är just hög kompetens och god kvalitet, säger

Patrik Ulander, förbundssekreterare på Svenska

Vård och en av arrangörerna bakom höstkonfe-

rensen.

Föreläsarna är i dagsläget inte klara, men må-

let är att bjuda in myndighetspersoner och in-

tressanta yrkesmänniskor inom alla de olika om-

råden som representeras.

– Vi vill erbjuda flera spår, det ska finnas något

för alla våra besökare, oavsett vilket område man

arbetar inom, säger Patrik.

Kompetenshöjande konferens

Han förklarar att vårkonferensen traditionellt rik-

tat sig till dem som äger och driver olika typer

av verksamheter, medan höstkonferensen är för

alla som arbetar inom LSS, psykiatri, missbruks-,

ungdoms- eller äldrevård och tanken är att det

ska se likadant ut i år.

Till tidigare konferenser har det kommit upp

emot 150 personer men förhoppningen är att

årets konferens ska slå tidigare rekord.

– Min förhoppning är att Svenska Vårds höst-

konferens på sikt ska bli den självklara samlings-

punkten för dem som arbetar i den här bran-

schen. En viktig träff dit man åker varje år för att

lära sig nya saker, ha kul och träffa andra som ar-

betar med liknande saker, säger Patrik med stor

entusiasm i rösten.

Duktiga profiler belönas

Nytt för i år är att konferensen kommer att inne-

hålla en prisutdelning där viktiga förebilder kom-

mer att lyftas fram och tackas, en början till en

slags Grammisgala för sociala välfärdsarbetare.

– Detaljerna är inte klara men vi vill ta tillfäl-

let i akt att uppmärksamma verksamheter och

personer som gjort ett extra bra arbete under

året, därför kommer vi att be våra medlemmar

om hjälp att nominera medarbetare, uppdrags-

givare eller företag, säger Patrik.

Han menar att det är på tiden att man lyfter

det positiva och välfungerande i branschen, i

stället för att fokusera på det som inte fungerar.

– Jag brukar jämföra oss med lärarkåren som

också får utstå en hel del kritik, men alltid har en

stolthet i sin yrkesroll, dit vill jag också att vi når.

Höstkonferensen är planerad till den 7-8 no-

vember 2012. Inbjudningar kommer att skickas

ut och mer information kommer att dyka upp

på Svenska Vårds hemsida, www.svenskavard.

se, under slutet av sommaren.

Helén Bjurberg

Höstkonferensen 2012– en naturlig mötesplats för yrkesfolket

Trots en mer flexibel missbruksvård är det fortfarande stor skillnad på behandlingen, beroende på olika kommuners ekonomi och synsätt.

– Hur bra vård man får ska inte hänga på var i landet man bor, sä-ger Tobias Sahlin, styrelseledamot på Svenska Vård.

Tobias Sahlin har arbetat inom missbruks- och

beroendevård i över tjugo år. Sedan tre och ett

halvt år tillbaka är han ansvarig för utvecklingen

av behandlingsprogrammen på Nämndemans-

gårdens verksamheter och sedan två år styrelse-

ledamot i Svenska Vård

Nämndemansgården har funnits sedan mit-

ten av 80-talet och har idag verksamheter på nio

platser runtom i Sverige, där sammanlagt runt

1 000 personer vårdas varje år för sina missbruks-

och beroendeproblem och där deras anhöriga

får tillgång till stöd och utbildning.

Kompletterande behandlingsmetoder

I sitt arbete har Tobias genom åren sett utveck-

lingen gå från en programstyrd missbruksvård

med symtomfokus mot en mer individanpassad

behandling där allt större hänsyn och vikt läggs

vid att se hela människan och orsaken till proble-

men.

– På Nämndemansgården använder vi oss av

en filosofi och behandlingsideologi som vilar i

tolvstegsprogrammets rötter, men med inspira-

tion av moderna behandlingsmetoder som KBT,

ACT och motiverande samtal. Vår målsättning är

att hela människan behöver vård och hjälp att

komma tillbaka till livet, säger han.

Även om branschen är under stor och positiv

förändring konstaterar Tobias att missbruks- och

beroendevården i dag ser väldigt olika ut be-

roende på var i landet man bor. Det kan också

handla om den egna kommunens ekonomi och

vilja att satsa, inte bara på individen, utan även

som en samhällsinvestering.

Ny syn på missbruket

Tobias tycker att bra vård inte ska handla om var

man bor. Han välkomnar därför den stora miss-

bruksutredningens förslag att byta huvudman

för missbruksvården från kommun till landsting.

– Missbruk och beroende är sjukdomar, det

faller sig naturligt att ansvaret bör ligga på lands-

tinget. Ett huvudmannabyte skulle förhopp-

ningsvis också innebära en förändring av sam-

hällets syn på missbruk och beroende, säger To-

bias och menar att en större öppenhet och av-

stigmatisering är helt nödvändigt för ett bättre

vårdklimat.

I framtiden ser Tobias gärna ett ännu mer ho-

listiskt tänk i missbruks- och beroendevården

Ny huvudman för Tobias Sahlin, Nämndemans-gården, pekar på att missbruk och beroende är sjukdomar som landstingen bör ansvara för.

Nämndemansgården.

missbruksvården

och anser att arbete med personliga trauman i

behandlingen är nödvändigt.

– Vi behöver ställa frågan vad patienten varit

med om eftersom trauman ofta står i vägen för

nykterhet och drogfrihet.

Tobias förordar också att det vore nyttigt att ar-

beta mer med existentiella frågor, eftersom det

är en del av människans natur att reflektera. Sam-

tidigt som han är medveten om att den sortens

behandling är svårare att söka evidens för, är han

övertygad om vikten att få balans mellan de kog-

nitiva och de existentiella frågorna.

– Att hjälpa patienten att återskapa en mening

med livet är nyckeln till bestående nykterhet.

Helèn Bjurberg

Pernilla Nykvist är minst sagt engagerad i frågor som rör barn och ungdomars behov. Hon är inte bara vd och delä-gare i Platea AB i Hagfors, hon är också styrelseledamot i Svenska Vård.

Pernilla har alltid vetat att hon skulle

jobba med barn som har det svårt. Re-

dan när hon själv gick på högstadiet, be-

stämde hon sig för att det var det hon

ville göra. Vuxenvärlden verkade så oförstående.

När Pernillas syster utbildade sig till socionom

började de två prata om att starta någon form

av verksamhet för barn tillsammans. Det var inte

så mycket mer än drömmar och prat tills de av

en slump hittade det perfekta huset – ett kom-

munägt gammalt äldreboende omgiven av un-

derskön natur.

Viktigt småföretag i bygden

Nu sattes bollen i rullning på allvar och när Per-

nilla engagerar sig i något gör hon det av hela

sitt hjärta, envist och målmed-

vetet. Platea har i dag ett tjugo-

tal tillsvidareanställda och 15

timvikarer.

– Vi var väldigt envisa och

propsade på vilket lyft det skul-

le bli för kommunen. Vi skul-

le hjälpa barn och unga, och

samtidigt skapa fler arbetstill-

fällen.

Efter ett digert uppvaktande

hos ansvariga i kommunen,

hänvisades de till sist till ett lite

mindre hus och kunde påbörja

verksamheten 2006, med behandlingshemmet

Villan.

Nu omfattar Platea också en öppenvårdsen-

het, som fungerar som insatsstöd till socialtjäns-

ten, med bland annat utredningar i hemmiljö

och utbildningar av öppenvårdsprojekt, samt

enheten Prästgården för tonårstjejer med psy-

kosociala problem.

– Det är svårare med tjejer som sitter hemma

och skär sig. De är oftast inte lika utagerande

som killarna och blir därför inte placerade först.

Det är så tråkigt när man märker att det är peng-

ar som styr.

Tar stöd i kvalitetspärmen

Det är tydligt att Pernilla verkligen sätter sina

unga vårdtagares behov i främsta rummet och

hon retar sig på processer som blir för byråkratis-

ka och tungrodda. Hjälpen måste komma fram

på ett tidigt stadium, menar hon.

– Det bästa är trots allt om man kan uppmärk-

samma problemen i tid och förhindra en pla-

cering. Det gäller att vara väldigt lyhörd, för det

finns inga paketlösningar inom vår nisch, allt är

väldigt individuellt.

Eftersom det inte finns några givna mallar be-

tonar Pernilla vikten av att samma krav ska ställas

på all vård så att alla klienter ska få bästa möj-

liga vård. Det är också därför hon engagerat sig

i Svenska Vård. Hon hoppas att så många som

möjligt använder sig av den nu framtagna kvali-

tetspärmen, för kvalitetssäkringens skull.

– Vi har människors liv i våra händer. I Svenska

Vård har jag möjlighet att påverka så att rutiner

och riktlinjer efterföljs.

Birgitta Linder

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete är sällan särskilt enkelt. Förhoppningen är nu att så många som möjligt ska ta hjälp av Svenska Vårds kvali-tetspärm, så att Socialstyrelsens föreskrifter och råd efterföljs på bästa sätt.

Arbetet med att säkerställa att alla vårdta-

gare får bästa möjliga vård är en ständigt på-

gående process. Att arbeta med människor

innebär ofta per automatik att det inte alltid

finns givna mallar, och det kan vara svårt att

finna råd och stöd.

Det finns dock vissa parametrar som varje

vårdgivare bör förhålla sig till på ett likartat

sätt. Att aktivt arbeta med ledningssystem,

förbättringsarbete, dokumentation, analys,

uppföljning och utvärdering är några av de

viktigaste när det handlar om patientsäker-

het.

Nya krav på branschen

Det har ställts allt högre krav på systematiskt

kvalitetsarbete under de senaste 15 åren.

När Socialstyrelsens nya författning trädde i

kraft den 1 januari 2012 innebar det en del

större förändringar när flera riktlinjer och fö-

reskrifter skärptes. Med utgångspunkt från

detta har Svenska Vård arbetat fram en kva-

litetspärm.

– Det är inte helt oproblematiskt med ett

systematiskt kvalitetsarbete, därför behöver

många mindre vårdföretagare vägledning.

Tanken med kvalitetspärmen är helt enkelt

att underlätta, dels för att utveckla kvalitets-

arbetet, dels för att förenkla för vårdtagarna,

säger Per Söderberg, leg psykolog och filo-

sofie doktor i psykologi, som jobbat med att

ta fram kvalitetspärmen.

Kvalitetslyft

För Svenska Vård innebär detta en ytterli-

gare resurs för att kunna bidra till att höja

kvaliteten inom svensk vård och omsorg

generellt, menar Svenska Vårds ordförande

Lelle Hagström. Kvalitetspärmens målgrupp

är först och främst branschorganisationens

medlemmar, som kostnadsfritt kan ta del av

innehållet.

– Det känns fantastiskt att kunna erbjuda

våra medlemmar detta gedigna kvalitets-

stöd, säger Lelle Hagström.

Birgitta Linder

Kvalitetspärm för vägledning och stöd

”Vi har människors liv i våra händer”

FOTO

: ER

IK K

ULO

/UN

T

Rullstolsburne Antoni Khadraoui fick inget jobb. Då startade han ett eget gym anpassat för funktionshindrade. Nu vinner han internationella kroppsbyggarpriser och lockar ”vanliga” Uppsalabor till den trevliga styrketräningslokalen.

TEXT: SUSANNE BACKMAN

Det är en vanlig fredag på Antonis Gym i Lutha-

gen utanför Uppsala. Han öppnar receptionen, tar

emot två brandinspektörer i lokalerna, svarar i te-

lefon. På morgonen har han lämnat barnen på da-

gis; femårige Noah och 15 månaders Simon. Hus-

trun Hanna har börjat morgonen med att åka till

Forsmark, där hon jobbar som civilingenjör.

– Ja, det blir långa dagar. Men vi trivs med det här

livet, säger Antoni och hejar på kunder som drop-

par in i den megastora luftiga lokalen.

Antoni Khadraoui växte upp i Nice, fadern är af-

färsman, modern var hemmafru, kvar i Paris har

han en bror och ytterligare en bror bor här i Sve-

rige.

– Bakgrunden till mitt handikapp är att jag stred

som soldat i Algeriet. Jag var 21 år och ådrog mig

en militärskada som var mycket allvarlig. Ryggen

var bruten. När jag vaknade upp hade man trans-

porterat hem mig till Paris. Jag hade legat i koma

i tre månader.

 

Lång rehabilitering Efter ett år på sjukhus, med psykologhjälp och dag-

lig sjukgymnastik, fanns ändå livsgnistan hos An-

toni. Han hade börjat styrketräna på sjukhuset och

nu såg han också sig själv i en framtid som själv-

försörjande.

Han kom till Sverige 1994 och föll direkt för Upp-

sala. Han började plugga svenska vid SFI; Svenska

för invandrare. Han fick inte jobb i receptionen på

Friskis & Svettis i Uppsala, på grund av sitt rörel-

sehinder.

Slutligen fick han jobb som idrottslärare och

bildlärare för högstadieelever. På fritiden träna-

de han upp sin fysik och kom snabbt in i svenska

kroppsbyggarkretsar, lärde känna personer han än

idag umgås med, såväl privat som yrkesmässigt i

rollen som gyminstruktör. 1994 tävlade han i VM i

bänkpress i Uppsala.

– Men det är inte alltid lätt att träna på gym, när

man är ute och reser till exempel. Fasen, jag brän-

ner säkert tusen kalorier i rena ilskan bara över att

folk glor på rullstolen, säger han.

 

Vill inte ha hemtjänstAllt fungerar smidigt i tillvaron om bara hemtjänst

och personlig assistans flyter. Men det är inte alltid

det gör det. Antonis dagar fylls av praktiska pro-

blem.

Han visar på bröstkorgens högra del, som är platt,

och på höger axel som är slakare än den pumpade

vänsterarmen. Han har en nervskada, som han

håller på att jobba med. Hemtjänst vill han inte ha,

av samma skäl som andra funktionshindrade.

– Jag menar, flera olika personer som kommer hem

till mig varje dag. Man lär inte känna dom. Det känns

som hemfridsbrott varje gång dom ska ner i min disk,

min tvättkorg. Att få personlig assistans är viktigt. Då

kan jag jobba, lämna och hämta barnen, leva ett lika-

dant liv som alla andra, träna och tävla.

Det sistnämnda har fått kommunen att se rött. Sär-

skilt när han efter lång, hård träning åker till USA och

tävlar. När inslaget från handikapptävlingen i Texas

kom ut från kanadensisk TV och YouTube hade några

på socialtjänsten sett inslaget, efter att någon ringt in

ett anonymt tips om Antoni.

 

Många funktionshindrade tävlarResultatet lät inte vänta på sig. Han fick indragna as-

sistanstimmar. Idag har han rätt till 80 timmar i veck-

an, med fokus på hjälp till barnen. Det drogs ner till 67

timmar. Antoni fick hembesök från kommunen. Två

damer som ville titta på hans ben. För att försäkra sig

om att han verkligen är handikappad.

– Damerna från socialtjänsten som kom hem till mig

tittade på mina tävlingspokaler och på mig, och bara

gapade! Dom trodde inte att jag verkligen är rullstols-

buren, ler han.

Varje dag är en kamp, mot paragrafer, missförstånd,

kränkningar. Därför är han tacksam mot de vänner

han har i idrottsvärlden. Osentimentalt berättar Anto-

ni om hur kan krupit uppför trappor till tävlingshallar,

hur folk stirrat på hans utfärdade tävlingslicens.

Antoni berättar att i dag finns det cirka femhundra

handikappade; blinda, rullstolsburna, CP-skadade,

stumma, som tävlar i bodybuilding.

– Jag var den första att representera Sverige i USA

hösten 2011, säger han stolt.

 

Stark personlighetMen efter tävlingen kommer vardagen igen. Familjen

är viktig för Antoni och hustrun Hanna. På helgerna

besöker de gärna Hannas familj i Stockholm. Han har

ett öppet sinne, tar alla med ett varmt leende. Gillar

också att sticka ut lite. Han skrattar.

Idag hyr han det stora gymet sedan fyra år tillbaka,

i ett attraktivt och familjevänligt område som expan-

derar.     

– Om tio år driver jag fortfarande gym, där alla män-

niskor trivs, dit alla socialgrupper kommer, personer

med eller utan handikapp.

– Haha, det är lite kul när någon stor kille ropar vid

maskinerna; Antoni, kom och hjälp mig! Jag är ju ut-

bildad PT, personlig tränare, och har lång erfarenhet av

diet och träning, så i gymvärlden är mina kompeten-

ser lika viktiga som vilken rörlig persons som helst.

”Damerna från socialtjänsten som kom hem till mig tittade på mina tävlingspokaler och på mig, och bara gapade! Dom trodde inte att jag verkligen är rullstolsburen.”

FOTO

: ER

IK K

ULO

/UN

TFO

TO: J

ON

AS

LIN

DKV

IST

Antoni i incident om assistanstimmar

Senare samma dag som intervjun med Antoni Khadraoui blev han

skadad i samband med ett besök på socialförvaltningens lokaler

i Uppsala. Antoni ville ha kontakt med handläggare för att reso-

nera om antalet assistanstimmar. Han hindrades att passera en

dörr, varpå rullstolen klämdes fast, och Antoni knuffades ned på

golvet av två kvinnliga tjänstemän. Trots många vittnen fick han

ingen hjälp, utan tvingades ligga på golvet och vänta på sina as-

sistansanordnare som ringde efter ambulans. Antoni klagar över

rygg- och chockskador.

Våra verksamheter finns i Mälardalen samt Göteborgsområdet.

Vi tar emot individer med neuropsykiatriska funktionshinder,

beteendeproblem och begåvningshandikapp.

För närvarande har vi lediga platser!

För ytterligare information eller vid intresse av placering är du

välkommen att kontakta VD Christofer Markén.

KBT Struktur

Christofer Markén

0708-801650

c.marken@kbtstruktur.se

www.kbtstruktur.se

ASPERGER-AUTISM-ADHD

LSS-boende (Mälardalen samt Göteborg)

Daglig verksamhet (Mälardalen samt Göteborg)

Samtalsterapi

Psykoterapeutmottagning

Nytt LSS boende utanför Göteborg 2012

Psykologmottagning

Handledning

Tobias HolmbergTobias Holmberg är ordförande i Förbundet Unga Rörelsehindrade och

gymnasiestuderande i Norrköping. Den som vill träffa Tobias i sommar får bege sig till Almedalsveckan på Gotland, eller Peace & Love i Borlänge.

DEN SJUNDE APRIL 1993 FÖDDES JAG. Exakt en månad senare

samma år röstar riksdagen igenom vad som senare kommer

att bli livsnödvändigt för mig; Lagen om stöd och service till

vissa funktionshindrade, LSS, grundstenen till att jag och

många andra idag har rätten till personlig assistans.

För mig har den personliga assistansen varit en självklar-

het, den har alltid funnits där. Från mina första år i skolan,

då min mamma jobbade som assistent, till idag, då jag har

ett helt gäng assistenter. Allt för att jag ska kunna leva mitt liv

med samma förutsättningar som min tvillingbror och mina

andra medmänniskor.

JÄMFÖRANDET MED MIN TVILLINGBROR har varit något av-

görande för hur jag har valt att leva mitt liv med mina assis-

tenter. Jag har, på ett väldigt nära sätt, kunnat se och jämföra

hur jag skulle göra om jag hade haft muskler till det. Vilket

jag sedermera insett att jag har, mina assistenter har ju varit

där för att vara just det, mina muskler.

Idag, nitton år gammal som jag blivit, vet jag mycket väl

vilken avgörande roll min assistans spelar. Utan assistans

skulle inte jag komma upp ur sängen på morgonen, än min-

dre kunna ta mig ut genom ytterdörren och jag skulle abso-

lut inte kunna åka landet runt för att driva politisk påverkan

så som jag gör idag. Utan assistans skulle jag inte haft möjlig-

heten att gå tre år i gymnasiet, som mina jämnåriga tar förgi-

vet. Utan assistans stannar mitt liv.

I BÖRJAN AV MAJ genomfördes en landsomfattande mani-

festation under parollen ”Utan assistans stannar livet”. Detta

med anledning av Försäkringskassans allt mer snäva tolk-

ning av LSS, något som resulterar i indragna assistanstim-

mar för personer som är i behov av det. Parollen symbolise-

rades genom att en mängd personer med assistans låste in

sig i en bur under några timmar, bland annat på Mynttorget

utanför riksdagen. Jag själv tillbringade fyra timmar bakom

galler på Södermalmstorg under manifestationen.

FÖR MIG VAR DET SJÄLVKLART att delta i demonstrationen.

Förvisso kommer inte jag att drabbas av just dessa snäva

tolkningar, ännu är min assistans ganska trygg. Jag deltog för

att försvara mina medmänniskors demokratiska och mänsk-

liga rättigheter. För att säga nej till inskränkningar på vår

frihet.

Vi, som har personlig assistans, kan inte se våra liv som en

självklarhet. Idag har vi fantastiska rättigheter, tyvärr är det

inte en garanti för att vi har detsamma imorgon. Vi kan inte

räkna med att någon annan försvarar våra rättigheter, så vi

måste alla tillsammans stå upp för vår rätt till personlig as-

sistans, rätten till att leva våra liv.

JAG KAN TÄNKA MIG KÄNSLAN hos dem som skulle komma

att omfattas av LSS den där dagen i början av maj 1993.

Lyckan att äntligen slippa sitta oskyldigt inlåst på institution.

Lyckan att äntligen få räknas som en jämbördig invånare i

landet Sverige. Jag kan även tänka mig sorgen den dagen nå-

gon vill låsa in samma oskyldiga personer på institutionerna.

Den dagen någon vill beröva mig min frihet och låsa in mig

på institution. Utan assistans stannar livet.

FOTO

: AN

NA

BAR

K PE

RSS

ON

Skyddat boendeKrishanteringPedagogisk verksamhet

www.ukv.se

Även om behandlingshemmet Oden är nystartat har Essagruppens personal arbetat länge i området. Med romsk spetskompetens behandlar de utagerande tonårspojkar. Esa Isberg är huvudman för boendet och har själv romsk bakgrund.

– Vi har bra relationer i området och här blir vi kvar, säger han.

TEXT OCH FOTO: JOEL STOCKMAN

Det är en familjär stämning i köket på behandlingshemmet

Oden, en gul villa strax utanför Märsta. Några äter lunch,

andra sitter framför datorn, två killar ger sig av på en cy-

keltur i vårsolen.

– Vi vill att det ska kännas som ett hem för dem som bor

här, säger Esa Isberg, huvudman, ART-instruktör och kon-

sult på Essagruppen, och han förklarar att ungdomarna

hjälpt till med att underhålla huset, något som ingår i be-

handlingen och bidrar till en hemkänsla.

Maire Persson var den som först köpte huset i slutet på

åttiotalet, då hon började sin egen verksamhet. Sedan dess

har ett flertal olika verksamheter och ägare funnits på

Oden. Vid årsskiftet förvärvade Essagruppen fastigheten.

– Esa var här på arbetsinter-

vju och satt i samma soffa som

för snart tjugo år sedan, berät-

tar Maire Persson, som numera

är föreståndare på Oden.

Vi besöker ett

Teija Isberg Reilin, Maire Persson och Esa Isberg fikar under hemtrevlig stämning på Oden.

Esa Isberg

med hemkänsla för pojkar

Esa Isberg fortsätter:

– Det var här vi började, och här blir vi kvar,

nu har vi kommit hem, säger han och får med-

håll av Teija Isberg Reilin, kontorschef och be-

handlingsassistent.

Träning inför samhälletPå Oden jobbar man med ilskekontroll, moral

och etik med hjälp av behandlingsmetoderna

ART, Aggression replacement training, KBT

och MI, Motiverande samtal.

– De flesta som kommer hit kan inte de van-

liga strukturer som många tar för givet, till ex-

empel hur man hälsar på någon, svarar i tele-

fon eller betalar i kassan på Konsum, förklarar

Esa Isberg.

Genom rollspel tränar ungdomarna på att

ändra ett negativt beteende. Man använder sig

ofta av scenarier och händelser som hänt på

riktigt i verksamheten.

– Det kan vara att någon puttat till en annan.

De som varit inblandade i incidenten får vara

med och observera när man spelar upp situa-

tionen på nytt. Sedan diskuterar de hur man

skulle kunna göra i stället, berättar Teija Isberg

Reilin.

Ungdomarna får sedan läxa under veckan i

FAKTA ODENEssagruppen har spetskompetens för romer,

invandrarungdomar och ensamkommande flyk-

tingpojkar. Även svenska pojkar välkomnas. De

tar emot åldrarna 14-18 år. Essagruppen är även

med som konsult och medlar mellan romska fa-

miljer och socialtjänst.

På hemmet finns personal som pratar finska, eng-

elska, romani, serbiska, dari, persiska, arabiska,

kurdiska samt bosniska. Behandlingshemmet

Oden har åtta platser och det tar emot både Sol-

och LVU-placeringar.

Rekrytering pågår just nu för det nyöppnade bo-

endet Hvilan på Muskö.

att utföra positiva handlingar på personalen.

Det kan vara att de ska ge en komplimang till

någon i personalen eller säga något snällt till

husmor.

Essagruppen har spetskompetens för unga

utagerande pojkar med romsk bakgrund, in-

vandrarungdomar och ensamkommande flyk-

tingar.

Esa Isberg är själv rom, och det tror han är

viktigt i kontakten med ungdomarna och de-

ras familjer:

– Den romska befolkningens förtroende för

socialtjänsten och majoritetsbefolkningen är

inte särskilt stor, men när de får veta att det är

en rom som jobbar här hör de ofta själva av sig

direkt till oss och vill att vi ska hjälpa dem.

Romsk kompetens behövsEnligt Esa Isberg finns det i dag gott om

romska behandlingsassistenter, men att social-

tjänsten ofta inte vet vilka de är och skulle tjäna

på att aktivt ta emot hjälp från dem. På Oden

arbetar fem till sex personer med romskt ur-

sprung. De fungerar även som konsulter och

medlar mellan socialtjänst samt romska ung-

domar och familjer.

Det händer att Esa Isberg förvarnat social-

”De flesta som kommer hit kan inte de vanliga strukturer som många tar för givet, till exempel hur man hälsar på någon, svarar i telefon eller betalar i kassan på Konsum.”

tjänsten om behovet av att någon med romsk

kompetens ska finnas närvarande vid vissa

möten, men att man inte inser detta förrän ef-

teråt.

– De ringer ibland i efterhand och säger att de

borde lyssnat bättre, och vill ta in oss som kon-

sulter. När jag kommer och ska prata med de

romska ungdomarna möts jag av en helt annan

respekt än när en svensk kommer.

Vi besöker ett

Med vår hjälp får du kraften till förändring

Målgrupp:Pojkar och flickor 12-19 år med relationsstörningar och psykosocial problematik.

Behandlingsinnehåll:Miljöterapeutiskt & Konsekvenspedagogisk.

Holmenvägen 27, 952 52 Kalix - Nyborg www.holmen27.nuTel: 0923-211 80, 070-205 44 83 info@holmen27.nuFax: 0923-211 65

Vi kan erbjuda ett familjärt boende för ungdomar som av någon anledning inte kan bo hemma. Vi arbetar i medlevarskap vilket innebär att vi bor och lever

tillsammans med ungdomarna. Vår verksamhet använder lösnings fokuserad metod med miljöterapeutiska inslag och KBT.

Vi tar emot placeringar från hela landet på SoL och LvU.Nya Forsbacka HVB-hem AB 070 661 20 93

Hemsida www.forsbacka-hvb.se Mail fam.forsbacka@gmail.com

Målgrupp; Pojkar och flickor i 13-20 år Antal platser, 6+4

Nya Forsbacka HVB-hem AB 070 661 20 93 0730-81 64 53

HVB för flickor 12-18 år

LVU § 2, 3 och 6. SoL

Ramavtal med kommuner

Telefon: 0530-301 23

info@stubben.se

www.stubben.se

Utredning – Behandling – AkutNanolfsvillan är beläget centralt i Finspång och har plats för

7 familjer som bor i egna lägenheter. Vi arbetar såväl med

traditionella behandlingsplaceringar som med kortare, fl exibla

placeringar.

Nanolfsvillans grundläggande mål är att:

• Fullfölja de uppdrag vi åtar oss

• Barnens behov blir tillgodosedda

• Föräldrarna mobiliserar sina resurser

www.nanolfsvillan.se • tel. 0122-159 89

Skogsro• Flickor och pojkar, 13-18 år.• Evidensbaserade behandlings- metoder.• Naturskönt geografiskt läge samt djur som en del i behandlingen.

• www.skogsro.se • info@skogsro.se • Tel. 0952-310 08, 070-239 93 29

Allt fler HVB-hem kvalitetssäkrar verksamheten enligt ISO. Trygghet och dokumenterade rutiner är några fördelar. Men en del hem ryggar för arbetsinsatsen, och väljer att lita på Socialstyrelsens inspektioner.

TEXT: KRISTIN FRIDHOLM

Att certifiera sig enligt ISO har blivit allt vanligare bland HVB-hem i

Sverige. Just nu pågår certifieringsprojekt hos ett tiotal aktörer. Kvalitet,

miljö och informationssäkerhet är de områden som är aktuella och det

berör ISO 9001, 14001 och 27000 (mer information nedan).

Argumenten för att genomföra det relativt omfattande arbete som cer-

tifieringsförfarandet innebär är att kvalitetssäkra verksamheten, både

internt på enheterna och externt ut mot kund. De som argumenterar

emot en certifiering ifrågasätter framför allt nyttan gentemot kostnader,

främst i form av arbetstid, för genomförandet av certifieringsarbetet.

Säkerställer dialogBlåsippan Rehab i Umeå arbetar med alkohol-, drog- och spelberoende

i öppenvård. Företaget certifierades enligt 9001 redan år 2005, och en-

ligt verksamhetsansvarig Eilert Laestadius har det varit en mycket god

investering på många sätt.

– För oss är det framför allt en trygghet att veta att vi har en hög kva-

litet i vår verksamhet och att vi har dokumenterade rutiner. De årli-

ga revisionerna säkerställer att vi har en ständigt pågående dialog om

hur verksamheten fungerar och om hur vi ska fortsätta att hela tiden bli

bättre på det vi gör, säger han.

Initialt krävde certifieringsarbetet en hel del arbete. Under ett par års

tid arbetade en person i princip heltid med processen.

– Det var resurskrävande i starten, men jag tycker att det var mycket

välinvesterad tid, säger Eilert Laestadius. Arbetet gav oss en chans att

reflektera kring vår verksamhet och att utvärdera våra rutiner.

MarknadsföringsfördelarÄven externt ser Eilert Laestadius stora fördelar med att Blåsippan Re-

hab är ISO-certifierat.

– Det visar att vi driver en seriös och högkvalitativ verksamhet. I vissa

fall, som vid upphandlingar, ges dessutom extra poäng till anbudsgi-

vande företag som är kvalitetscertifierade.

Landstingen premierar certifiering enligt både 9001 och 14001. Det är

en av flera anledningar till att Blåsippan Rehab just nu för diskussioner

kring att även satsa på en miljöcertifiering.

– Eftersom vi redan har ISO 9001 är arbetet för att även certifiera oss

enligt 14001 inte så omfattande. Jag ser det som en stor fördel att arbeta

miljömedvetet. Det stärker oss internt och ger oss samtidigt marknads-

föringsmässiga fördelar.

Inte värt investeringenPeter Kult är marknadsansvarig på Adventum, som bedriver HVB samt

barn- och ungdomspsykiatrisk verksamhet i Borlänge med omnejd.

Han är inte så säker på att certifieringar är så betydelsefulla ur mark-

nadsföringssynpunkt.

– Jag tror inte att man får kunder på grund av att man har en ISO-cer-

tifiering, och att det skulle krävas vid upphandlingar har jag inte varit

med om, säger han.

Han ser vissa fördelar med att förbättra kvalitetsledningssystemet en-

ligt ISO 9001 och det kommer Adventum troligtvis att införa på sina

fem enheter under hösten. Att även införa miljöledningssystemet tror

han emellertid inte skulle tillföra ett värde som motsvarar investeringen

– Våra enheter fungerar i stort sett som ett vanligt hem och jag kan

inte se några stora miljömässiga eller ekonomiska vinster med en mil-

jöcertifiering.

– Däremot tror jag att en översyn av verksamheten, som en anpass-

ning till ISO:s kvalitetsledningssystem innebär, kan tillföra en del i form

av en standardiserad metodik.

Hög grundnivåEnligt Peter Kult har de allra flesta HVB-hem i landet redan mycket bra

rutiner för kvalitet och säkerhet och ser ISO-certifiering främst som en

extra garanti internt.

– De årliga kontrollerna som genomförs av Socialstyrelsen säkerställer

att vi håller en mycket hög grundnivå och jag tror att de flesta enheter

redan utan ISO-certifieringar har egna etablerade system för att säker-

ställa en genomgående hög kvalitet, säger han.

Tre ledningssystem

• Kvalitetsledningssystemet 9001 berör företagets ledningsrutiner, och utgångs-

punkten är att säkerställa att man arbetar utifrån kundernas behov samt mini-

merar de interna kostnaderna.

• Miljöledningssystemet 14001 berör frågor som hur företaget kan bidra till en

hållbar samhällsutveckling och minska belastningen på miljön. Det övergripan-

de syftet är att förena affärsmässighet med miljöomsorg.

• Arbetet med informationssäkerhet 27000 görs för att säkerställa att rätt in-

formation finns lätt tillgänglig för berörda parter, men inte för obehöriga. Med

dagens it-baserade system har detta blivit en viktig fråga för många företag

och organisationer, inte minst inom vård- och omsorgssektorn.

Kontakta vår Kundtjänst så berättar vi mer, 031-701 00 41 • info@aiai.se • www.aiai.se

Hur värderar du er tid?Gör som 100 andra assistansanordnare! Låt Aiai effektivisera

administrationen för er personliga assistans.

Aiai är sveriges mest använda verktyg för effektivisering av personlig

assistans - för privata anordnare, kooperativ som kommun.

Älgered inbjuder till: 4-dagars Lösningsorienterad samtalsutbildning En grundkurs i samtalsteknik baserad på de senaste vetenskapliga rönen. Kursdatum

18-19/9 och 6-7/11. Kursen är på Älgeredskollektivet. Sista anmälningsdag är 1/9!

ADADintervjuarutbildning 09.00 2/10 – 16.30 3/10 med uppföljningsdag 13/11. Kursen är obligatorisk för er som vill göra ADAD-intervjuer.

Den innehåller övningar och en gedigen genomgång av instrumentet. Kursen är på

Älgeredskollektivet. Sista anmälningsdag är 15/9!

ADADbooster 10.30-16.00 13/11 För dig som vill fräscha upp och uppdatera dina ADADkunskaper. Dagen innehåller

uppdateringar, övningar och en genomgång av instrumentet. Kursen är på

Älgeredskollektivet. Sista anmälningsdag är 1/11!

6-dagars Lösningsorienterad samtalsutbildning Fortsättningskurs i samtalsteknik baserad på de senaste vetenskapliga rönen.

Kursdatum 14-15/2, 4-5/4 och 23-24/5. Kursen är på Älgeredskollektivet.

Sista anmälningsdag är 15/1 2013!

Vi söker medlevare & har lediga elevplatser!

ÄlgeredskollektivetÄlgered 420S-820 70 Bergsjö, Swedentele: 0652-50059 fax: 0652-50159e-mail: info@algered.se

www.algered.se

För mer information och anmälan:

Älgeredskollektivet är ett litet kvalificerat, familjeinriktat medlevarskapskollektiv

som jobbar socialpedagogiskt med långtidsplacerade högstadieungdomar.

Älgered erbjuder också utbildningar i bland annat MAPS, SDI och UGL.

För mer information och anmälan www.algered.se

DEN PERSONLIGA ASSISTANSEN – en för många livsviktig rät-

tighet – har genomgått en rad utredningar sedan den inför-

des 1994. Den första kom faktiskt redan ungefär ett år efter

att lagen om stöd och service (LSS) trätt i kraft. Nu menar

många, såväl på assistansanvändarsidan som på assistansan-

ordnarsidan, att rättigheten till den personliga assistansen

är mer hotad än någon gång tidigare. Det talas bland annat

om att det hela mest liknar ett flerfrontskrig – med fuskut-

redningar och hårdare bedömningar om rätten till personlig

assistans. Men det finns annat också.

ETT MER SUBTILT HOT MOT DEN personliga assistansen som

en hel del känner av, men som är svårt att sätta fingret på, är

krav på en ökad professionalisering. Tanken med den per-

sonliga assistansen var från början att det skulle vara något

privat. Institutionerna, med så kallade experter och professi-

on, skulle bort och den verkliga experten, det vill säga de as-

sistansberättigade själva, skulle ha makten över sina liv och

den hjälp de behöver för att leva det.

När den nya lagen skulle presenteras satt dåvarande soci-

alminister, Bengt Westerberg, med företrädare för koopera-

tiven STIL och JAG på var sin sida. Ett budskap som tydligt

berättade vem det var som skulle bestämma över den enskil-

des liv. Objektet skulle äntligen bli subjekt. Och så blev det

till mångt och mycket.

Men nu menar alltså flera insatta personer att pendeln bör-

jar vända, att det smyger in röster som insinuerar att det åter

ska vara experter utan egen erfarenhet av att själva leva med

funktionsnedsättning, som är de mest lämpade att avgöra

vad som är bäst för individen. Om man tar den senaste ut-

redningen om fusk och överutnyttjande som exempel på det

här kan det först nämnas att varken användar- eller anord-

narsidan fick vara särskilt delaktiga under arbetets gång.

DET ÄR EN KLAR KONTRAST mot hur det var för 18 år sedan då

lagen kom. Det här är också något som rörelsen varit kritiska

till i sina remissvar, och de menar att även om syftet var att

det skulle vara opartiskt, har det lett till stora brister eller rent

av felaktigheter i utredningen.

Ett exempel på en formulering i utredningen som skapat

reaktioner och oro för att synen på den assistansberättigade

åter är på väg till att bli ett objekt för en insats finns bland

annat: ”Försäkringskassan måste ges möjlighet att inhämta

uppgifter direkt från en assistansanordnare utan att behöva

gå omvägen över den berörda brukaren”.

EVA RYE-DANJELSEN, verksamhetsledare på kooperativet Viol,

förklarar:

– Detta är ett grovt språk i en statlig utredning. I den enda

meningen avslöjar utredaren den syn på människor med

Jessica SmaalandJessica Smaaland är allmänt engagerad i funktionshindersfrågor. Under tiden på Intressegruppen för

Assistansberättigade skrev hon boken Våga arbete – Yrkesliv med personlig assistans. I dag är Jessica verksamhetsansvarig för branschorganisationen Assistansanordnarna. Hon trivs på södra Teneriffa,

därför att där finns mer rullstolar än cyklar. Jessica framhärdar också till rätten att vara flärdfull.

funktionsnedsättning som präglar hela utredningen. När

hon beskriver de assistansberättigade som en omväg ger hon

uttryck för en total objektifiering av dem.

– Det riktigt otäcka är att samma mönster går igen i så

många sammanhang nu. Vår utgångspunkt är att våra med-

lemmar (dvs. de assistansberättigade) har rätt att leva sitt

eget liv på sitt sätt. Vi har brottats mycket med frågor kring

hur vi ska handskas med situationer där vi som anordnare

har krav på oss utifrån tillstånd och kvalitetsledningssystem,

och dessa krockar med en medlems behov eller vilja. Där

kan vi hamna i situationer som ställer perspektivförskjut-

ningen på sin spets.

DEN DEL I FUSKUTREDNINGEN som dock skapat de största re-

aktionerna är experten Peter Sjöquist, SKL, särskilda ytt-

rande. Han ger som förslag att personer ska få ha högst 24

timmars assistans per dygn, det vill säga att dubbelassistans

slopas, och att personer med så stora behov i stället ska bo på

gruppboenden.

Hans motivering lyder: ”En boendeinsats för personer

med så omfattande behov som i denna grupp är i de allra

flesta fall både mindre kostsam och ger högre kvalité i form

av tillgång till personal med specialkompetens än personlig

assistans.”

KATHLEEN BENGTSSON-HEYWARD, förbundsordförande NHR,

säger:

– Enligt vår mening strider uttalandet mot lagens inten-

tioner och medför en djup inskränkning av den enskildes

mänskliga rättigheter. Vi anser att Peter Sjöqvist totalt har

missförstått assistansreformens mening och att detta yttran-

de inte borde ha tagits med i utredningen överhuvudtaget.

Det är skrämmande!

ÄVEN STYRELSEN I SKL GÅR EMOT Peter Sjöquist förslag och

avvisar att det skulle vara SKL:s gemensamma uppfattning.

Ett välkommet ställningstagande! Faktum kvarstår dock att

yttrandet visar att det finns personer i vårt samhälle, med

makt dessutom, som anser att institutionalisering är det

bästa alternativet.

De anser att den enskilde inte har förmåga att avgöra vad

som är bra kvalité i stödet och servicen för denne själv och

att det finns ett pris på en människas rätt till ett gott liv. Det

är något som djupt oroar de assistansberättigade, deras even-

tuella företrädare och anordnare.

Madelein Larsson WollnikMadelein Larsson Wollnik är författare till självbiografin ”Samma

djävla ångest” och vice ordförande i Attention Göteborg, en landsomfattande intresseorganisation för personer med

neuropsykiatriska funktionshinder.

JAG TROR PÅ ORDETS MAKT. Om vi i stället bemötts med ord

som var vinklade positivt redan från början, är jag övertygad

om att samhället skulle haft en helt annan syn på oss med di-

agnoser inom neuropsykiatri, och då kanske särskilt oss med

ADHD.”

MÅNGA AV OSS SOM LEVER MED neuropsykiatriska diagnoser,

antingen själva eller genom våra barn eller livskamrater, har

ofta under hela uppväxten samt i vuxenlivet brottats med de

fördomar som finns ute i samhället. Vi har levt med ångest,

oro, ledsamhet och den ständiga känslan av att inte passa in

och att inte vara ”en i gänget”.  Vi har fått försvara våra sym-

tom, vi har fått slåss med näbbar och klor för att få någon

form av tolerans från andra både i skola och arbetsliv, och

faktiskt hemma med familj och vänner.

Ofta kan man höra: Ha inte så bråttom! Varför inte i stäl-

let säga: Vad snabb du är, bra jobbat! En annan ganska vanlig

kommentar: Men jösses vad rastlös du är, du är ju hysterisk!

När man å andra sidan kan säga: Du är full av energi, tänk

vad mycket bra du kan få gjort då! Omogen – har barnasin-

net kvar, rörig – kreativ, besserwisser – vad du kan mycket

och så vidare.

MIN POÄNG ÄR ATT NÄSTAN ALLA negativa ord och uttryck

har en positiv synonym.  Om vi alla börjar tänka i de banor-

na skulle vi ha en del i minskningen av stigmatiserandet av

människor, på grund av att de inte är som de förväntas vara.

Ord är makt och makt innebär ansvar!

Det är inte bara positiva synonymer som skulle kunna

göra skillnad. Det finns ganska enkla ”regler” som man kan

följa för att underlätta för oss som inte är ”neurotyper”. Jag

brukar hävda att har du svar på frågorna; när, var, hur länge,

med vem och varför så har du nyckeln till många problem.

Oftast uppstår problematiska situationer på grund av att

man inte har svaret på just de frågorna. Det är svårt att foku-

sera på det som förväntas om man funderar över svaren på

ovanstående frågor. Föreställ dig exempelvis att någon säger:

– Någon gång, någonstans, någon tid, med någon skall nå-

got göras av någon anledning.

ATT VARA TYDLIG ÄR A OCH O. Egentligen behöver man bara

gå till sig själv för att känna efter hur man skulle vilja ha det.

När jag diskuterar med mina barn, och det blir konflikter el-

ler meningsskiljaktigheter, beror det nästan alltid på att jag

har varit otydlig. Trots att jag lever i det här gör jag samma

misstag som alla andra. Det är inte lätt att tänka utifrån nå-

gon annans tankesätt, men det viktigaste är att man försöker.

Att mötas av vänlighet, respekt och tydlighet kan inne-

bära skillnaden mellan liv och död. Att hitta en människa

som prickar rätt i kaoset kan göra ofantlig skillnad. Hade jag

träffat en enda människa som visat förståelse för min pro-

blematik när jag var tonåring är jag övertygad om att jag inte

behövt leva den hårda vägen. Jag är förvissad om att jag hade

valt att leva konstruktivt i stället för destruktivt.

MIN MORMOR SA ALLTID: Man är som man är och inte som

man skall, och svårare än så är det egentligen inte.

Behandlingshemmet Billsbo har länge arbetat med missbrukande unga kvinnor. Könsperspektivet kom tidigt in i verksamheten. Frågan är hur detta påverkar behandlingen. Nu finns en skrift i ämnet: Utsatt och maktlös – föreställningar om kön i missbrukarvård.

TEXT: BJÖRN LENNESTIG

Otaliga är behandlingsmetoderna. Många av dem är ett lackmus-

papper av tidsandan; den rådande synen på människan och sam-

hället. Billsbo, och inte minst rapportförfattaren och förestånda-

ren Malin Plaenge, ser i dag individen som en kulturell, social och

biologiskt varelse. Denna individ utvecklas i, och påverkas av, den

sociala, ekonomiska och kulturella omvärlden.

Malin Plaenge pekar på att dagens missbrukarvård är ”bärare

av traditionellt könsrollstänkande, och institutioner organiseras

utifrån omedvetna genusföreställningar”. Flickors och kvinnors

underordning påverkar bemötande och insatser på ett omedvetet

och cementerande sätt.

Tydligare genusperspektivHennes tes är att ett tydligare genusperspektiv stärker individens

självkänsla och självbild. Människans behov utgår från att vi är

individer, och behoven kan skilja sig åt, men inte utifrån kön utan

utifrån individ. Att utveckla genusmetoder i missbrukarvården

skulle gagna såväl kvinnor som män, framhåller Malin Plaenge

i slutorden.

Skriften är resultatet av en forskningscirkel med fokus på verk-

samhetens genusarbete. Rapporten Utsatt och maktlös går att be-

ställa från Billsbo: www.billsbo.se

Uppsala inför rättaUppsala missköter funktionshindrades rättigheter. Därför har kom-

munen tvingats betala 2,4 miljoner kronor i straffavgifter sedan 2009

på grund av långsam handläggning.

Socialstyrelsen Region Mitt synar hur Uppsala sköter handlägg-

ningen, och myndigheten finner att Uppsala tar för lång tid på sig.

Förvaltningsdomstolen drog staden inför rätta och fällde den i 28

ärenden; ett ärende gällde en funktionshindrad som inte fick särskilt

boende i tid, vilket kostade skattebetalarna en halv miljon kronor i

straffavgift. Socialstyrelsen kan begära straffavgift på maximalt en

miljon kronor i ett enskilt ärende.

Regionen omfattar sju län. Enligt Socialstyrelsens statistik ligger

Uppsala klart sämst till av alla regionens kommuner. Men det kan

svida ytterliggare i stadens kassa. Straffavgifter väntar i ytterligare

32 ärenden som domstolen ännu inte behandlat. En talesperson för

kommunen medger att detta inte är bra, utan hoppas att det ser bätt-

re ut om ett år. Källa: UNT

Förteckningen över

Hem för Vård

eller Boende

& familje-

vårdsenheter

m m

2008

delle

rB

oen

de m

m 2

008

ww

w.h

vb

gu

iden

.se www.hvbguiden.se

Årgång 23

InstitutionsförteckningenHVBGuiden Hem för vård eller boende & familjevårdsenheter 2012 Boken ”Förteckning över hem för vård eller boende & familjevårdsenheter” gavs ut första gången 1985 i Socialstyrelsens regi med Gerd Skans som projektansvarig. Sedan 2007 är Compro Media AB ansvarig utgivare av boken. Som tidigare tar vi, som huvudregel, bara in de HVB hem som är godkända som Hem för vård eller boende av socialstyrelsen.

HVBGuiden innefattar cirka 900 hem.

I förteckningen fi nns uppgifter om:

• Särskilda ungdomshem (§12-hem)• Övriga hem för barn och unga• LVM-hem• Hem för vuxna med särskilda behov (bl.a. medicinskt färdigbehandlade psykiskt sjuka)• Övriga hem för vuxna (alkohol, narkotika, tidigare § 34 KvaL mm)• Hem för barn/unga och föräldrar• Familjevårdsenheter

Om varje institution fi nns uppgifter om:

• Huvudman• Platsantal• Målgrupp• Föreståndare• Personalantal• Behandlingsinnehåll• Upptagningsområde• Särskilda upplysningar• Geografi skt läge

HVBGuiden är den enda publikationen som innehåller samtliga Hem för vård eller boende som Socialstyrelsen har registrerat. För beställning av HVBGuiden skriv, faxa eller maila till Compro Media AB, Box 6910, 102 39 STOCKHOLM. Tel: 08-459 24 00. Faxnr: 08-459 24 10. E-post: bok@hvbguiden.se För beställning per brev eller fax använd nedanstående talong.

• Inskrivningsförfarande• Språkkunskaper hos personalen• Adress, telefon, fax• Ev. e-post, ev. hemsida på Internet

27:e utgåvan

Beställning (var god texta)

HVBGuiden 20121 st bok, pris 550 kr exkl moms.

Härmed beställer jag exemplar av HVBGuiden 2012

Namn/Företag

Utdelningsadress

Postnummer Ort

Faktureringsadress

Referens/Beställare Telefon

Befattning

E-post

Önskar en stående beställning på HVBGuiden (utkommer 1 gång/år)

Beställningsvillkor: Faktura bifogas eller sänds separat. Porto tillkommer med 50:-/bok.

SvarspostKundnr 202 743 53110 05 Stockholm

PortobetaltB

Förteckningen över

Hem för Vård

eller Boende

& familje-

vårdsenheter

m m

Årgång 24

2009

ller

Bo

end

e m

m 2

009

ww

w.h

vb

guid

en.s

e

Förteckningen över

Hem för Vård

eller Boende

& familje-

vårdsenheter

m m

Årgång 25

2010

ller

Bo

end

e m

m 2

010

ww

w.h

vb

guid

en.s

e www.hvbguiden.se

Förteckningen över

Hem för Vård eller Boende

& familjevårdsenheter m m

delle

rB

oend

e m

m 2

011

ww

w.h

vb

guid

en.s

e www.hvbguiden.se

Årgång 26

2011

Förteckningen över

Hem för Vård eller Boende

& familjevårdsenheter m m

Vård

elle

r Bo

end

e m

m 2

012

ww

w.h

vb

guid

en.s

e www.hvbguiden.se

Årgång 27

2012

Vård

elle

r Bo

end

e m

m 2

012

Behandlingshemmet 4:e Våningen I Jönköping AB

Engagemang & Empati

Individanpassad behandling

Familjärt i stadsmiljö

Max 5 ungdomar, 13 - 20 år

Neuropsykiatrisk/Psykosocial problematik

www.4e-vaningen.se

hvb@4e-vaningen.se

036-300808

Kontakta föreståndare Inger Andersson

Carola Rosengård el Annika Skog 08-720 59 02 www.boamellanvard.se

Stödboende i lägenhet för:• unga vuxna• ensamkommande flyktingungdomar

• HVB tillstånd

• Stöd till varje individ efter behov

RING!

STABBARPSGÅRDEN- Hopp för framtiden!Pojkar och flickor, 14 – 22 år med neuropsykiat-

riska funktionshinder. ADHD, Aspergers syndrom,

Tourettes syndrom, Psyko social problematik, Ångestsyndrom,

Neuropsykiatriska diagnoser, Tvångssyndrom, Kost och vikt.

Vi är miljöterapeutiska med kognitiv inriktning och har nära till djur och natur. Stabbarpsgården består av behandlingshem, träningslägenhet samt utslusslägenheter. All behandling är indi-vidanpassad och syftar till att göra ungdomarna mer självgående och att förstå sig själva i sitt sammanhang. Matcha oss gärna mot din ungdom i HVB-guiden.

Föreståndare: 0413-34 66 88 • www.stabbarpsgarden.com

HVB-Hem för pojkar 7-18 årLSS, LVU, SOL

Vi arbetar för att varje barn/ungdom skall bli självständig utifrån sina egna förutsättningar

och utvecklas till att kunna

leva ett meningsfullt och värdigt vuxenliv.

www.dormsjoskolan.com

Kvinnohemmet RosenBehandlingshem med specialanpassat program för målgruppen våldsutsatta missbrukande kvinnor. Vi arbetar med missbruk och våld som två huvudproblem.

www.kvinnohemmet-rosen.comE-post: lena.stenberg@telia.comTele: 0290-76 68 50

635 05 Eskilstuna. Tel 016-961 28 Fax 016-961 29

BjörsundsHemmet ser som sin främsta uppgift att förhöja funktionsnivån i det vardagliga livet för ökad livskvalité

och livsglädje. Vi hjälper våra gäster att växa som människor utan att inkräkta på deras integritet, att ge trygghet,

livsglädje och livsrum i en så hemlik miljö som vi någonsin kan skapa tillsammans.

FÖR DIG SOM ARBETAR INOM VÅRD, OMSORG OCH BEHANDLING

Missa inte nästa nummer av

Änglar finns de? Kanske på Malmskillnadsgatan i Stockholm. Där finns en hjälpsam och gudasänd volontär som stöttar prostituerade kvinnor. Med undersökande journalistik tänker vi gå till botten med fenomenet och skriva om denna prisbelönta kvinna. Samtidigt låter vi en forskare ge den vetenskapliga bakgrunden.

I nästa nummer kommer vi även besöka en assistansanordnare, på samma sätt som vi tidigare skrivit om behandlings-hem. Vidare låter vi hundra blommor blomma och hundra åsiktsriktningar tävla, genom att låta olika krönikörer komma till tals i varje nummer.

I vår ambition att skruva upp den redaktionella takten inom LSS-området tänker vi rannsaka betydelsen av lagens ”grundläggande behov” jämte socialtjänstens ambition om ”skälig nivå”. En rapport från landets socialchefer bekräftar att kommunerna inte följer LSS. Lagtolkningen ställer till besvär för såväl anordnare som brukare.

Socialtjänstens etiska frågar är ibland svårlösta. Var går gränsen för personliga assistenters insatser? Får man köpa ut alkohol till missbrukare eller underlätta sexköp? Vi håller Socialstyrelsens etikråd i handen, som mer talar om vägledning än beslut som måste följas.

Dessutom tittar vi närmare på en ny avhandling som tycks vederlägga gamla sanningar inom psykvården; alltför rigida regler förstör för de psyksjuka. Se i stället till att främja relationen med patienten. Sannolikt hinner vi även publicera någon bild och resultat från Paralympics som följer direkt efter OS i London.

Unga HVB&LSS Världen har redan fått vanor, till exempel att publicera facklitteratur och följa forskningsfronten. Vi planerar att även följa spelberoende samt dopnings- och läkemedelsmissbruk.

Nästa nummer av HVB&LSS Världen utkommer v. 41 (oktober 2012).

Vill du synas i tidningen? Med en annons i HVB&LSS Världen kan du vara säker på att nå rätt målgrupp! Kontakta Susanne Backman, 08-459 24 11 eller Anne Persson 08-459 24 03.

BESÖK Gårdavägen 2, Göteborg

POST Box 5154, 402 26 Göteborg

TEL 031–703 39 50 • FAX 031–703 73 49

www.gryning.se

Gryning är ett av landets största företag inom HVB med totalt 38 verksamheter belägna inom Västra Götalands län. Verksamheterna erbjuder ett brett vårdutbud för ungdomar, barn och familjer samt vuxna med beroendeproblematik. Bolaget är kommunägt och drivs utan vinstsyfte.

Har du en fråga om placering eller är du bara nyfiken på vårt utbud av tjänster? Kontakta Placerings- funktionen där Annika Strid gärna svarar på dina frågor. Ring 031–703 73 48 eller gå in på www.gryning.se

Proffs på problemlösning!

Plats för anknytning.

Anknytning är livsviktigt, i synnerhet för unga människor. I vår behandling är deras tillit och tro på den egna förmågan att klara livet helt avgörande. Därför arbetar vi mycket nära våra ungdomar i den vardag de snart ska vara en del av. Hos oss bor man själv, men aldrig ensam, man går i skolan eller jobbar, men aldrig vind för våg och man samtalar, men aldrig i förhörsform. Det handlar om att skapa tillit och egenvärde i alla led. Vi på Cean vill vara en god och samordnande kraft som hjälper ungdomar och stjälper byråkratiska hinder. Och det är aldrig för sent, hur dyster bilden än är.

RECOMMENDED

www.cean.se

HVB&LSSFÖR DIG SOM ARBETAR INOM VÅRD, OMSORG OCH BEHANDLINGVÄRLDEN

2-2012pris: 60 kr

FOTO

: ERI

K JO

SJÖ

Posttidning BReturadress: HVB&LSS VärldenBox 6910, 102 39 StockholmAdressändring: adress@hvblssvarlden.se

HV

B&LS

S V

ärld

en 2

- 20

12F

ÖR

DIG

SO

M A

RB

ET

AR

INO

M V

ÅR

D, O

MS

OR

G O

CH

BE

HA

ND

LIN

G

LSS för paragrafryttare

Genus i missbrukarvård

Assistans i ett ungdoms-

perspektiv

Antonis Gym - ett starkt argument

Vi samarbetar med Svenska Vård

se sid 25

Vi samarbetar med Svenska Vård

se sid 25

Patrik ger hopp för barnenPatrik ger hopp för barnen

”Efter att ha sett och arbetat på många institutioner och arbetsplatser inom vår bransch under åren, har jag allt mer förstått vikten av mental hälsa och balans hos personalen. Både för att behandlingen ska nå bästa resultat, men även för de anställdas välbefinnande”.

Pär Norling

HUR PÅVERKAS DU AV ANDRAS KÄNSLOR?MINDFULNESS - Fortbildning och friskvård för behandlingspersonal

I behandlingsbranschen möter man hot och konflikter till vardags. Det är en krävande arbetsmiljö som exponerar personalen för olika former av stress. Breathworks är en mindfulnessbaserad självhjälpsmetod för att hantera och förebygga stress. Metoden utvecklar närvaro i nuet och förmågan att göra medvetna val istället för att instinktivt reagera på omvärlden – en viktig kompetens i behandlingsarbetet.

PROVA PÅ MINDFULNESS, EN HELDAG FÖR OSS I BEHANDLINGSBRANSCHEN Dagen leds av Pär Norling och Malin Rosén, 5 november i centrala Stockholm. Läs mer om dagen under fliken Verksamheter – Fortbildning och heldagar på www.medvetetliv.com

Pär Norling och Malin Rosén är båda certifierade Breathworks-instruktörer, med stor vana och trygghet i att leda grupper. Pär har 25 års erfarenhet av behandlingsbranschen och driver HVB-hemmet Villa Slussen sedan 1998. Malin har praktiserat mindful-ness i 10 år och är en erfaren pedagog.

Kontakta oss gärna för skräddarsydda uppdrag – Breathworks för personal och lednings-grupper, mindfulness och inspiration på konferenser och personaldagar etc.

www.medvetetliv.com

breathworks

NYtidning från

hvbguiden.se

och

lssguiden.se