organ för sveriges facköversättarförening | nr 1 2020 | årgång 31

facköversättaren

TYCKT OM TRYCKT 6 | HANDFAST OM DATASÄKERHET 8 | UTBILDNINGAR 22

I kristallkulan – vart är vi på väg?

2 facköversättaren 1/20

Örjan SkoglösaHöör, Hamburg, litteratur-vetare, lastbilsmekaniker, affärsjurist, facköversät-tare sedan 1989. Älskar fortfarande varje sekund och varje bokstav. Vill ha

bättre betalt. Styrelseledamot.

Björn OlofssonÖversätter från engelska, tyska, italienska, norska och danska till svenska, främst inom teknik och vetenskap. Lärare på Tolk- och

översättarinstitutet vid Stockholms univer-sitet. Chefredaktör för Facköversättaren. Driver Tecnita AB.

Ingrid Simko Översät-ter från tyska, engelska och franska till svenska. Auktoriserad translator från tyska till svenska och auktoriserad rättstolk mellan tyska och svenska.

Driver IRS Translator AB.

Larissa Ekonoja har varit finansiell över-sättare sedan 2005 och är ägare till Fluid Translation som är myndighetsleve-rantör. Hon har erfarenhet av tjänsteupphandlingar

från sin tidigare roll inom IT. Hon arbetar gärna som business coach och tillbringar sina lediga timmar med familjen i häst-stallet eller dojon.

Sofia MalmgårdÖversättare från engelska och examinerad språk- konsult i svenska. Förfat-tare av boken Sveriges språkflora – handbok för ett flerspråkigt samhälle.

Projektledare, föredragshållare och konsult inom översättnings- och språk-frågor. Ägare av företaget Ordmån – mer än översättning.

Peter BowenÖversätter från svenska, danska, norska, tyska och franska till engelska.Auktoriserad translator från svenska till engelska. Styrelsemedlem i SFÖ.

Bor och arbetar i London. Driver Bowen Mueller Translations.

Anne-Marie Colliander LindAffärskonsult, utbildare, talare och konferens-arrangör, allt i egen regi under varumärkena Inkrease Consulting AB

och NTIF AB. I språkbranschen sedan 1990 med företag som Interverbum, TRADOS, Semantix och Common Sense Advisory på sitt CV. Styrelseordförande i Språkföretagen sedan 2015.

Cecilia EnbäckVD för Stockholms- baserade Translator Scandinavia AB med 15 anställda medarbetare. Halkade av en slump in i branschen i mitten av

1990-talet efter ett samtal på en trästock i Tyrestareservatet utanför Stockholm. Sitter i styrelsen för Språkföretagen sedan 2012.

Mats Dannewitz LinderÖversätter från engelska, franska, tyska, danska och norska till svenska. Auktoriserad translator från engelska till svenska. Medlem av Facköversätta-

rens redaktion. Driver Nattskift Konsult.

Mari MossbergLektor i översättning, lära-re på och koordinator för översättarprogrammet på Språk- och litteraturcen-trum vid Lunds universitet. Tidigare verksam som

facköversättare från engelska och franska vid Europaparlamentet i Luxemburg. Dis-puterat med avhandling var en kontrastiv studie om textbindningsord i franskan och svenskan. E-post: mari.mossberg@nordlund.lu.se

Jan PedersenDocent i översättningsve-tenskap och föreståndare för Tolk- och översättarin-stitutet, tillika ställföre-trädande prefekt för Insti-tutionen för svenska och

flerspråkighet vid Stockholms universi-tet. Forskar inom medieöversättning och undertextning, särskilt produktbaserade normstudier vid kulturell överföring och strategier för översättningsproblem inom undertextning. E-post: jan.pedersen@su.se

Jenny Ström HeroldUndervisar vid Linné-universitetet i Växjö, vice programansvarig och lä-rare på magisterprogram-met i facköversättning (språkinriktning: tyska

och engelska). Forskar inom kontrastiv syntax och korpusbaserad översätt-ningsanalys. Nås på adress jenny.strom.herold@lnu.se.

Henrik Nilsson är terminolog och arbetade många år på TNC, men arbetar nu med terminologi på C.A.G Next.

Helena HellmanSerietecknare, illustratör och översättare som översätter från engelska till svenska. Jobbar på Translator Scandinavia som IT-över-

sättare och projektledare.

Nr 1 2020 Årgång 31

Innehållet får gärna återges om källan

anges. Den kompletta och oförändrade

PDF-filen får distribueras och länkas fritt

med oförändrat filnamn.

De åsikter som uttrycks i signerade

artiklar i Facköversättaren är

upphovspersonens egna och utgör inte

ett officiellt ställningstagande från

Sveriges Facköversättarförenings sida.

Kansli

Postadress

SFÖ

Box 44082

100 73 Stockholm

Tel: 08-522 963 00

Öppettider: mån–fre 09.00−16.00

Lunchstängt: 12.00–13.00

E-post: info@sfoe.se

Webbplats: www.sfoe.se

PlusGiro

630266-5

Bankgiro

5163-0267

Redaktion

Ansvarig utgivare

Elin Nauri Skymbäck

Chefredaktör

Björn Olofsson

Barometergatan 13

723 50 Västerås

Tel: 070-432 68 20

E-post: redaktor@sfoe.se

Övriga redaktionsmedlemmar

Mats D Linder

Marie Ramel

Christian Svärdshammar

Grafisk formgivning

Mazzarin

Bildredaktör

Marie Ramel

Annonspriser

Finns på SFÖ:s webbplats: www.sfoe.se

Utgivningsplan 2020

Nr Manusstopp Utgivning

1 3 februari 10 mars

2 14 april 18 maj

3 3 augusti 14 september

4 6 november 10 december

ISSN 1400-125X© Sveriges Facköversättarförening

Skribenter i Facköversättaren nr 1/2020

3facköversättaren 1/20

Styrelsen har ordet

styrelsen@sfoe.se

Jag nu inne på mitt tredje år som ordförande för SFÖ. Jubileumskonferensen i Umeå blir min 17:e SFÖ- konferens i rad. Jag har

varit med ett tag nu. Jag blickar tillbaka och minns dessa fantastiska konferenser och blir nostalgisk. Jag minns min första konferens då jag som nyutexaminerad från universitetet och anställd som projektledare och översättare på Translator Scandinavia, gav mig in i översättarhavet med stapplande steg. ÅREt vAR 2004 och konferensen hölls i Uppsala. Jag kom snabbt att språka med numera SFÖ-veteranen Björn Olofsson (denna tidnings chefredaktör), som är den första SFÖ:aren jag minns att jag fick kontakt med. Jag fortsatte att åka på konferenserna, från och med tredje året som frilansare och alldeles egen. Det var snabbt flera SFÖ-medlemmar med fler år på nacken i föreningen som tog mig under sina vingar. Vi dansade, pratade översätt-ning och livet och de presenterade mig för många andra trevliga människor. Den årliga SFÖ-konferensen blev för mig årets roligaste händelse, något jag såg fram emot varje vår. Översättare kan vara ett

Jubileumsår för SFÖTänk att det har gått 30 år sedan SFÖ grundades!

ganska ensamt och osocialt yrke, och även om vi översättare nog alla har en ådra av ensamvargar i oss så är åtminstone jag också en väldigt social person emellanåt. Och på konferenserna märkte jag att jag inte var ensam om det. Som de dansade! Och pratade! När de väl släpptes ut på grönbete en gång om året … JAG vILL Att våra nya medlemmar ska få samma upplevelse av SFÖ som jag. Upplevelsen av att välkomnas in i gemenskapen, att få känna sig glad och trygg och vilja träffa oss mer. Att de nya översättarna, precis som jag gjorde, ska se fram emot de där tillfällena att umgås med andra i samma situation och dela med sig både på det privata och det yrkes-mässiga planet. Mitt lilla bidrag till det som ordförande är att tillsammans med vår verksamhetschef Victoria Amanius återigen bjuda in nya medlemmar och medlemmar som kanske inte varit på SFÖ-konferens tidigare eller som kanske bara varit där någon gång till att äta lunch med oss på konferensen i Umeå. Det är en upprepning av ett vinnande koncept från förra året, då det togs emot väldigt positivt av dem som var med på konferensen i Södertälje. En ny medlem sa till och med

att vår lunchinbjudan var anledningen till att han över huvud taget vågade sig till konferensen! SÅ ALLA SOM läser det här som känner att de behöver komma in lite mer i SFÖ-gemenskapen – följ med oss på lunch i Umeå, på lördagen eller på söndagen eller båda dagarna! Vi ser fram emot att lära känna dig lite mer!

ELIN NAURI SKyMBäCK

SFÖ:s ordförande

Mycket har vi gjort i SFÖ under våra 30 år. Någon

som känner igen sig på denna bild från förra millenniet?

FOTO : B JÖRN OLOFSSON

4 facköversättaren 1/20

Styrelsen informerar

styrelsen@sfoe.se

Redaktören har ordet

redaktor@sfoe.se

Den 17–18 januari var det dags för 2020 års första styrelsemöte. Vi sågs även den här gången på Ersta konferens & hotell, som

har bra lokaler till överkomligt pris. Ersta har kommit att användas flitigt av SFÖ (och även av FAT), för styrelsemöten, mi-nikonferenser, Hieronymusfirande m.m.

n Det var ett lyckat styrelsemöte med många konstruktiva diskussioner. Bland annat pratade vi om att vi vill uppmunt-ra medlemmarna att delta i externa evenemang och kurser och att det ska gå att ansöka om bidrag till detta. Motpre-stationen blir att rapportera tillbaka från evenemanget så att alla medlemmar kan dra nytta av kunskapen och insikterna. Styrelsen ska formulera ett utkast till en policy för vilka evenemang och kurser medlemmar kan ansöka om bidrag till att delta i.

n Björn Olofsson och Charlotte Sjögren, som är webbansvarig, deltog en stund i början av styrelsemötet och redogjorde för sitt arbete med webbplatsen. Vi vill utveckla webbplatsen och behöver se över hur detta ska genomföras, vilket vi kommer att arbeta med tillsammans

med webbgruppen och verksamhetschefen under året.

n En enkät har skickats ut, både i form av ett utskick och i sociala medier, om hur intresserade medlemmarna är av att betala för att få en pappersversion av Facköversättaren. Styrelsen har disku-terat den möjligheten under en tid, men vill först veta om det finns ett tillräckligt stort intresse bland medlemmarna innan vi går vidare med planerna. Resultatet av enkäten presenteras på sidorna 6–7.

n Styrelsen har glädjen att informera om en medlemsförmån i ny tappning som vi hoppas att medlemmarna kommer att ha stor nytta av. Det handlar om en juridisk tjänst, med jurister som hjälper oss med frågor som är specifika för oss översättare. En mycket efterfrågad tjänst bland medlemmarna! Vi kommer bland annat att skapa en frågeholk om juridik, dit medlemmarna kan skicka in juridiska frågor som så småningom kommer att publiceras på hemsidan. Även hjälp med konkreta ärenden kommer att erbjudas. Läs mer om det på sidan 5!

n Planeringen inför höstens populära minikonferenser har redan inletts. Och

minikonferenserna expanderar! Det är spikat att det kommer att arrangeras minikonferenser i Göteborg, Stockholm och Umeå, eventuellt även i Lund, Växjö och Uppsala. Tanken är att vi ska följa samma koncept som 2019, då föredragen webbsänds till de orter som anmäler in-tresse för att arrangera minikonferenser. Om du vill hålla en minikonferens i din hemstad är det bara att kontakta styrel-sen! Ett möjligt tema som diskuterades var psykologiska och filosofiska aspekter på maskinöversättning – hur man gör för att lägga upp ett användarvänligt (över-sättarvänligt) arbetsflöde med mera.

n Tyvärr har den samnordiska översätt-ningskonferensen SLAM!, som egentli-gen skulle ha hållits i Göteborg i septem-ber, blivit inställd. Vilken tur att vi i alla fall kan se fram emot årets stora händelse för alla SFÖ-entusiaster, jubileumskonfe-rensen i Umeå den 24–26 april. Har du inte anmält dig än? Då blir du nog glad över att få veta att konferens-gruppen har släppt ytterligare 40 biljetter till det förmånliga jubileumspriset för medlemmar. Först till kvarn gäller – anmäl dig här!

StyRELSEN

Detta nummer av Facköver-sättaren är i sanning en kristallkula. Många tunga röster inom den svenska och internationella översätt-

nings- och lokaliseringsvärlden kommer till tals och lägger fram sina tankar om de trender som kommer att prägla de närmaste åren, i den mån vi inte kolar av corona- viruset, utom det fåtal av olika nationaliteter som överlever på Nevil Shutes strand och där översättaren i gänget konstaterar sig sitta inne med en kunskap som kan generera ett stadigt cashflow av fiskar och musslor. Att vår framtid som fria yrkesutövare kommer att påverkas starkt av maskin-översättningens utveckling är ingen nyhet – det har härvarande redaktion försökt övertyga läsekretsen om i åratal. Men läs gärna framtidsspaningen av de gamla rävarna Anne-Marie Colliander och Cecilia Enbäck. De tipsar om

Bland kristallkulor och coronorspännande möjligheter, tillgängliga för mindre aktörer i vår bransch som har ögonen öppna. Vad läsekretsen beträffar konstaterar redaktionen med lätt missmod att det är många som inte läser vad vi skriver när vi publicerar i PDF-format. Make no mistake – vi skriver för er. Vi skriver för att lyfta er kompetens och ge er försprång och framtidstro. Det är vår ambition, oavsett publiceringsform. Det är innehållet som räknas, inte förpackningen. Sedan har vi i redaktionen också en fäbless för pappers-tidningar, men det är en annan sak. Förutom att lyfta kompetensen inom SFÖ verkar föreningen för att lyfta kompe-tensen hos köpare av översättningar, den brister ofta, som Upphandlingsgruppen konstaterar i sin andra artikel i ämnet. Auktoriserade translatorer till samiska växer inte på fjällbjörkar om, man säger så … I detta nummer tar vi slutligen pulsen på

Sveriges högskoleutbildningar för blivande översättare. Programmen utvecklas i en lovande riktning – men varför minskar söktrycket? Läs och begrunda – och så ses vi på konferensen i Umeå!

BJÖRN OLOFSSON

Chefredaktör

5facköversättaren 1/20

JURIDIK

Som betalande medlem i SFÖ har du förmånen att gratis få ställa frågor till vår avtalspartner Allt om Juridik. Det kan vara frågor

om legala aspekter som berör din affärs-verksamhet på olika sätt (avtal, klausuler, rättigheter, skyldigheter osv. enligt gällan-de lag) men även förklaringar av juridiska termer och samband. Ett medlemskap i SFÖ innebär gene-rellt att du får ett antal förmåner. Kunder kan hitta dig i sökdatabasen, du kan teckna en specialutformad försäkring, du får rabatterade priser på kurser, utbild-ningar, CAT-verktyg, tidningsprenume-rationer, hotellövernattningar, tillgång till mentorgruppen, utskick av tidningen osv. (läs mer här). Vi har även tidigare erbjudit gratis ju-ridisk rådgivning. Just denna förmån har dock inte fungerat särskilt bra och väldigt få medlemmar har använt sig av den. Vi har därför gjort en ny modell och tecknat

Juridisk rådgivning till medlemmar – förbättrad medlemsförmån!

ett nytt föreningsavtal om juridisk rådgiv-ning med företaget Allt om Juridik. Vi har även ändrat själva upplägget så att det blir mer generellt nyttigt för alla medlemmar. Nu kan du ställa en juridisk fråga i vår nydesignade Frågeholk (klicka på bilden). Du kan formulera din fråga direkt eller inledningsvis bara ta kontakt med oss så att vi kan hjälpas åt att formulera den. Vi lämnar över frågan eller ärendet till AoJ och får så småningom ett svar som vi skickar till dig. Om du inte har något emot det, kommer vi att anonymisera din fråga och samla den i en förteckning över Vanliga frågor (VAF) som andra medlemmar kan ta del av. Tanken är att VAF:n över tid ska växa och bli en resurs där medlemmarna kan få en första orientering om vanliga affärsproblem, innan de själva tar kontakt med en riktig jurist. Vårt avtal innefattar även möjligheten att ställa frågor om rättsliga begrepp och samband som du t.ex. stöter på när du

översätter andra typer av texter. AoJ kan inte hjälpa till med själva översättning-en, men kan bistå med en utredning av termer och samband inom det svenska rättssystemet. Även dessa förklaringar kommer att samlas och vara åtkomliga för andra medlemmar. Slutligen omfattar vårt avtal ett visst antal av de kurser som AoJ erbjuder. Vi har inte bestämt vilka dessa ska vara, men funderar t.ex. på att välja en kurs som handlar om vad du kan göra när kunden inte betalar. En sådan kurs tror vi kan vara intressant för många medlemmar. Verkar det nyttigt och spännande? Klicka på frågeholken ovan och ta kontakt med oss, eller mejla direkt till juridiskfraga@sfoe.se. Här kan du även lämna allmänna åsikter och kommentarer om denna nya förmån som vi är stolta över att kunna erbjuda våra medlemmar.

StyRELSEN genom Elin och Örjan

Klicka här för att ställa din fråga!

Bland kristallkulor och coronor

6 facköversättaren 1/20

Alla medlemmar får idag som medlemsförmån tidningen hemskickad i PDF-format fyra gånger per år. Tidigare fick alla

medlemmar en tryckt version på posten men det upphörde av ekonomiska skäl. Det finns dessutom miljöskäl att inte använda papper och andra resurser i onödan. Samtidigt har många med-lemmar sedan ändringen efterfrågat en tryckt version. Det finns även offentliga och privata organisationer där en fysisk tidning med fördel kunde ligga framme. Innan vi lägger ner mer resurser på att undersöka de tekniska möjligheterna och ekonomiska förutsättningarna för

Tyckt om trycktUnder tre vinterveckor (26 jan–17 feb) hade vi en öppen enkät om medlem-marnas attityd till en tryckt papperstidning. Bakgrunden är att styrelsen funderar på att erbjuda medlemmar och externa intressenter möjligheten att prenumerera på en tryckt version av Facköversättaren.

en sådan lösning, vill vi gärna veta vad medlemmarna anser i frågan. På ett grundläggande plan är svaren entydiga. 3 av 4 (256 av 349) tyckte att själva idén är bra. Se fig 1. Denna procentuella fördelning var stabil under enkätens hela livslängd (när den i tur och ordning påannonserades på e-postlistan, Facebook, Twitter och Instagram). Samma stabila läge präglade även frå-gan huruvida respondenterna själva ville ha en tryckt tidning. Se fig 2. De som svarade Ja på denna fråga fick även en följdfråga om hur mycket de kunde tänka sig att betala per exemplar (resp. per år) i så fall.

Medelvärdet för svaren är 33 kronor (resp. 144 kr). Tittar man lite noggranna-re på utfallet och räknar hur många som valde samma värde, så ser man att de flesta (36) valde 50 kr (resp. 35 valde 200 kr) men också att 29 (resp. 24) svarade att de inte ville betala alls.

1. Hur mycket kunde du tänka dig att betala per exemplar för att få en tryckt version av Facköversättaren med posten? Se fig 3.

2. Hur mycket kunde du tänka dig att betala per år (4 exemplar) för att få en tryckt version av Facköversätta-ren med posten? Se fig 4.

Fig 2. Skulle du vilja ha en tryckt version av Facköversättaren med posten?

Fig 1. tycker du att det ska vara möjligt att välja om man vill ha Facköversättaren som PDF-fil (som idag) eller som tryckt tidning (mot en extra avgift)?

256 73%

6827%

18152%

16848%

Ja

Ja Nej

Nej

7facköversättaren 1/20

PAPPERSTIDNING

Fig 3 och fig 4. Om man räknar på medelvärdet för dem som överhuvudtaget ville betala blir medelvärdet 40 kronor (resp. 168 kronor).

n För att få en överblick kan man sortera kommentarerna efter svaren på frågorna. (Om du vill läsa alla kommentarer och bilda dig en egen åsikt har vi lagt upp alla här.

Den största enskilda gruppen på 145 personer tyckte att det var en bra idé och ville själva ha ett pappersexem-plar. Av dessa lämnade över 60 % (88 personer) en kommentar.

– Sen pdf-versioner infördes har jag varit dålig på att läsa dem. Jag sparar dem och går igenom dem men det blir inte att jag läser hela utan bara enstaka artiklar. Det är betydligt trevligare att sätta sig i soffan med tidningen och läsa över en kopp te.

Detta är helt klar den dominerade åsikten för hela enkäten. Den finns i många olika varianter men de flesta är rätt samstämmiga. Ett litet axplock:

– För att det oftast inte blir av att jag läser den digitala tidningen. Ligger den framme och man vill läsa lite i taget, över tid, är det bättre med en fysisk tidning. Dessutom försöker vi inom familjen att hålla nere användningen av skärmar på fritiden. Och på arbetstid blir det aldrig av att man hinner läsa en tidning.

1 exemplar. 4 exemplar.

Spännande är även kommentarerna; vi fick in över 250 åsikter från 206 svarande. Tack för det!

– För att då kommer jag att läsa den. Nu läser jag den inte alls.

– Jag läser aldrig pdf-versionen. Till-bringar tillräckligt mycket tid vid datorn som det är. Däremot brukade jag läsa den tryckta versionen på den tiden jag fick den.

– Jag läser text på skärm hela dagarna, vilket jag antar att de flesta i tidningens målgrupp gör. Min branschtidning vill jag kunna läsa utanför jobbet, på papper – för-delarna med det är att man kan läsa den i badet, på stranden, i sängen, i hängmattan osv utan att behöva vara uppkopplad och nåbar. Man kan klippa ut artiklar och sätta upp dem på anslagstavlan, man kan utan krångel visa dem för någon som man kanske inte vill låna ut sin telefon eller dator till.

– Jag märker att jag knappast läser FÖ sedan den kom som PDF, skulle verkligen uppskatta en tryckt version igen.

Undertecknads personliga åsikt är att denna attityd är så dominerande och bestämd att den bör ligga till grund för föreningens beslut att erbjuda en tryckt tidning som alternativ. Men det kan vara viktigt att även be-akta minoriteternas åsikter. Det finns ex-empelvis 51 svarande (15 %) som varken vill ha en tryckt version eller tycker att föreningen ska erbjuda det. Dessa åsikter

bärs fram med mycket engagemang (80 % lämnade kommentarer). Även om attityden varierar från mjuk till aggressiv så gäller nästan alla dessa åsikter miljöhänsyn som viktigaste skäl för att vara emot. Undertecknads personliga uppfattning är att fören-ingen bör undersöka möjligheten att klimatkompensera för en tryckt version. En intressant undergrupp är de som vill ha tidningen, tycker det är en bra idé, men inte vill betala extra för ett sådant utskick. En typisk åsikt (7 kommentarer = 50 %) kan vara:

– Jag tycker att det ska finnas möjlighet att välja papperstidning men utan extra avgift. Det borde ingå i medlems-avgiften.

Undertecknad tycker att en sådan åsikt är fullt förståelig och godtagbar. Samti-digt är det dock tydligt att mindre än 10 % av dubbel-ja-svararna (14 av 145 plus 4 av nej-svararna) har den inställ-ningen. Avslutningsvis vill vi tacka alla som deltog i enkäten. En bra kommunika-tion mellan medlemmarna är förut-sättningen för att föreningen ska kunna fungera. Vi återkommer med ett förslag grundat på enkätens resultat.

StyRELSEN genom Örjan Skoglösa

8 facköversättaren 1/20

Utmaningarna på den tiden var mest finniga tonåringar med för mycket fritid, samt diverse änkor till saligen hädangångne

finansministern i Nigeria som hade en aktningsvärd odeklarerad förmögenhet att pytsa ut. Idag är bilden annorlunda. Mycket mer av personliga data och elektroniska pengar cirkulerar i cyber-rymden och det är intressantare att tappa information från sådana källor än att hacka sig in i datorn på rektors- expeditionen och redigera sitt betyg – eller bara jävlas i största allmänhet. Intrång i datornätverk, utpressning och stöld är inte längre något som främst enskilda brottslingar ägnar sig åt – det är en tjänsteindustri av många i informations- samhället och MaaS – Malware as a Service – är redan ett begrepp. Cyber-brottslingar behöver inte knacka egen kod – den finns att prenumerera på. Att tillhandahålla skydd mot cyber-brottslighet är en ännu större industri,

Handfast om datasäkerhetDatasäkerhet när jag började använda datorer på 1980-talet och internet på 1990-talet var ganska rättframt: Öppna inte oväntade mejlade filer (gäller fortfarande), undvik att stoppa disketter med piratkopierade program i B: och ta det piano på fildelningssajter (Pirate Bay någon?)

och för en enskild datoranvändare med intensiv internettrafik är det lätt att känna sig utsatt och utlämnad. Hur ska vi göra? Allvetande internet har givetvis svaret – många svar – alldeles för många svar. En googling på ordet ”datasäkerhet” ger vid pass en halv miljon träffar, och det är fara värt att man är mer förvirrad efter en sökning än före. Böcker i ämnet finns också, men de tenderar att vara riktade antingen till intet ont anande nybörjare, eller till nördar som borde kunna rutinerna ändå. Men 2019 utkom boken Bli säker av Karl Emil Nikka (säljs på Kjell & Co – i samma serie som klassikern ”Hur funkar det” – obligatoriskt referensverk för alla som har mer avancerad elektronik än en elvisp i huset). Anslaget sätts redan på omslagets flärp – följer man de tio kortfattade reglerna kan man sova hyfsat lugnt (se faktarutan). De reglerna är förstås bara en sammanfattning, och säger ingenting

om hur man gör praktiskt, men avgränsar problemet till ett hanterligt format. Vad Nikka sedan gör, till skillnad mot många som skriver om datasäkerhet, är att presentera problemet, ta upp hur angripare tänker, och därefter presentera olika lösningar och deras för- och nackdelar. En del statistik (väl verifierad i fotnoter) stämmer till eftertanke:

n 25 % av alla datoranvändare delar lösenord med sin partner

n 57 % har samma lösenord till sociala medier och till mejlen

n 81 % av alla attacker utnyttjar svaga eller läckta lösenord

9facköversättaren 1/20

RECENSION

Kontentan är att bara med vettiga lösenordsrutiner (och en bra lösenords-hanterare) kommer vi att ha en bättre skyddad cybertillvaro än de allra flesta.Ytterligare statistik (och här handlar det om att vi själva är den lede fi – inte en anonym angripare):

n 6 % av alla dator- och mobil- telefonanvändare säkerhetskopierar dagligen

n 24 % säkerhetskopierar aldrig

Förutom den oro som infinner sig kring hur ens egen privata och yrkesmässiga information hanteras av personer vi har gett uppdrag till är det djupt sorgligt att tänka på hur mycket av familjebilder, dagböcker, privat korrespondens och annat oersättligt material som dagligen måste gå förlorat. Boken riktar sig främst till privatper-soner och småföretagare, och ställer inga orimliga krav på vare sig förkunskaper eller på hur vi ska förändra våra rutiner. Högre säkerhet betyder alltid bökigare hantering, som mer komplicerad in-loggning, och sätter man ribban för högt slutar det med att man fuskar med sina egna rutiner. Det gäller att hitta balansen mellan säkerhetsnivå och användar-vänlighet, och det lyckas Nikka utmärkt med. Ett kapitel handlar om incitament till angrepp och hur intressant man själv kan tänkas vara. De flesta översättare hanterar inte top secret-material, och i den mån jag har gjort det upphör jag ald-rig att förundras över språkföretag som kräver att man undertecknar NDA-avtal och lovar gravens tystnad i sju släkt-led – varefter den okrypterade källfilen plingar in på mejlen … Vad vi däremot, i likhet med de flesta personer, hanterar, är kreditkort. Kort-nummer och säkerhetskoder är begärliga byten. Boken ger många bra tips om bättre hantering av sådana data. Nikka slår hål på flera inaktuella men seglivade myter om lösenord, t.ex. att de ska blanda in specialtecken och bytas ofta. Inget fel i och för sig, men det är energikrävande och svåröverskådligt och leder till att man fuskar med sin egen sä-kerhet. Bättre med långa lösenord, olika lösenord till varje tjänst – och framför allt att använda en lösenordshanterare. Om vi utgår från 58 möjliga tecken tar det för ett ordinärt knäckarprogram 30 sekunder att avslöja ett lösenord med 6 slumpmässiga tecken, 11 år med tio teck-en och 126 miljoner år med 14 tecken. Att skicka mejl är alldeles enastående behändigt, men Nikka påminner om det omtumlande men sanna påståendet att

man aldrig ska skriva något i ett mejl som man inte hade kunnat skriva på ett vykort (och här vrider sig undertecknad något besvärat i stolen …). Goda lösningar är digitala samarbetsplattformar som Slack och Microsoft Teams – och här är gratis-versionerna fullt tillräckliga för de allra flesta privatpersoner och småföretagare. De flesta av oss har både en fån och en padda, vid sidan av ett par datorer, och många som är måna om sin datorsäkerhet har ändå öppna kanaler från mobilen rakt in i mejl och Facebook. Med tanke på hur många jag ser på T-Centralen som går med halva mobilen stickande upp ur bakfickan misstänker jag att detta är kungsvägen in i både bankkonton och sociala medier där vi hellre skulle välja vårt sällskap. Nikka lägger stor vikt vid hur vi kan höja säkerhetsribban i det sammanhanget (förutom då att inte bjuda ut sig till Fagins gossar). Även säkerhetskopiering behandlas utförligt. Tidigare har de flesta back-up-program arbetat med någon form av komprimering, men idag är externa lagringsmedier så billiga per terabyte att det inte finns anledning att komprimera filerna (däremot att kryptera dem – t.ex. med Bitlocker som ingår utan extra kost-nad i Windows 10). Nytt i Windows 10 är Filhistorik, som motsvarar Apples Time Machine. Här behöver vi alltså inte välja hur ofta säkerhetskopiering ska ske – den pågår kontinuerligt. Nikka ger även olika förslag till säker- hetskopiering i molnet (vilket är en utmärkt lösning för att ha säkerhetskopi-

an på annan plats, men som inte ersätter den lokala externa hårddisken). Kort sagt, detta är det bästa jag har läst i datasäkerhetsväg på mycket länge, och jag vill påstå att boken är oundgänglig för oss översättare, eftersom mycket få av oss lyckas hänga med i utvecklingen av faror och försvar på egen hand. Med tanke på det beskedliga priset 150 kr, slå till och köp även ”Hur funkar det!” för 50 kr när du ändå ska hälsa på Kjell!

BJÖRN OLOFSSON

10 korta regler för sund datasäkerhet

n Välj starka och unika lösenord

n Skaffa en lösenordshanterare

n Aktivera tvåstegsverifiering

n Klicka aldrig på länkar i mejl

n Undvik e-post om alternativ finns

n Använd VPN på publika wifi-nät

n Uppdatera operativsystemet

n Lås datorn när du lämnar den

n Kryptera datorn och all lagring

n Ha dubbla säkerhetskopior

Bli säker! IT-säkerhet för alla (2019)Av Karl Emil Nikka256 sidor Nikka Systems Sverige ABISBN: 978-91-984933-0-6Ca 150 kr (Kjell & Company)

10 facköversättaren 1/20

BDÜ

BDÜ är en förening för både tolkar och översättare, så det fanns oftast åtminstone en parallell programpunkt som behandlade tolkfrågor.

Temat var Översättning och tolkning 4.0. Konferensen hade fokus på MT och framtiden. Med så många parallella före-drag kunde jag naturligtvis bara ta del av en bråkdel, men här följer de trendspaningar som jag fick med mig hem: Ett par mycket intressanta föreläsningar handlade om Legal Tech. Legal Tech är datorprogram som utför vissa delar av juristernas arbete, t.ex. författaravtal och andra juridiska dokument utifrån färdiga komponenter som sammanställs baserat

Trendspaning hos BDÜI november 2019 deltog jag för första gången i den tyska översättar- och tolk-föreningen, BDÜ:s konferens. Det var en intressant, nästan överväldigande upplevelse. Tänk en SFÖ-konferens multiplicerad ungefär 4 gånger: omkring 1 000 deltagare, 7-paralleliga föredrag och seminarier och allt ägde rum i den före detta Bundestags-byggnaden i Bonn.

på klientens svar på frågor. Det känns väl som något ett datorprogram borde kunna klara. Men numera finns det även program som kan analysera avtal. De ligger nu på en nivå där de kan göra ett lika gott arbete som en jurist, men på en bråkdel av tiden. Detta innebär naturligtvis en stor förändring av juristbranschen. Och hur påverkar denna utveckling då översättaren? Förutom det uppenbara, att volymerna minskar när färdiga avtalsmal-lar bara behöver översättas en gång och därefter kan återanvändas, förutspådde föreläsaren att ordpris på det här områ-det kommer att ersättas med projektpris. Maskinöversättning antogs komma mer till användning. Större företag kommer

troligtvis att minska personalstyrkan på den juridiska avdelningen och istället låta icke-jurister på övriga avdelningar sköta en del av juristernas arbete med hjälp av dator-programmen. Översättare som har byggt upp en kontakt med juristerna på företaget kommer att förlora dessa upparbetade ka-naler när översättningarna i stället beställs från andra avdelningar. Översättare bör positionera sig, t.ex. genom att specialisera sig på juridikområden som berörs mindre av den nya tekniken, eller erbjuda kunderna maskinöversättning inklusive föregående anonymisering. En annan trend på marknaden är att översättningsbehovet ökar, men att pri-serna sjunker. För att möta detta behöver

11facköversättaren 1/20

BDÜ

översättaren bli språkexpert och inte bara översättare. Det talades en hel del om att gå över från ordpris till tim- eller projektpris. Här föreslogs att översättaren funderar på vilka andra tjänster utöver översättning som hen kan erbjuda, t.ex. rättning av fel i källtexten som översättaren, som troligen är den som läser texten noggrannast av alla, upptäcker under arbetet. Detta ansåg tala-ren vara en tjänst att ta betalt för. Även den termlista som översättaren sammanställer under arbetet kan vara något som kunden är beredd att betala för. En av talarna erbjöd även språkträning till medarbetarna på kundföretaget. En talare förutspådde att ren facköver-sättning inte kommer att finnas kvar i framtiden utan att facköversättaren måste ha bredare kunskaper, t.ex. i datahantering (översättningsminnen, termbaser) eller post editing. Även pre-editing, d.v.s. att förbereda en text så att den lämpar sig för maskinöversättning, är en uppgift som översättare kan komma att utföra i fram-tiden. För att kunna göra rätt ändringar i texten (eller informera kunden om att tex-ten inte lämpar sig för maskinöversättning) krävs kunskap om vad som gör en text lämplig eller olämplig för den hanteringen.

Andra trender som togs upp var: n Snabba översättningar (leverans inom 1 timme). Priset för detta bör inte sättas per ord utan översättaren tillhandahåller en tjänst genom att vara tillgänglig och det är detta som kunderna borde vara beredda att betala för.

n NMT (Neural Machine Translation) kommer att ersätta CAT-verktyg. NMT- verktyget kan t.ex. analysera maskin- översättningen och peka ut de ställen som behöver bearbetas av en människa. Post editing kommer inte längre att inne-bära att översättaren går igenom allt utan enbart de ställen som verktyget pekar ut.

n API First Mindset + Continuous Tran-slation: Här hamnar jag verkligen på tunn is, det är inte på minsta sätt ett av mina

kompetensområden, men som jag har för-stått det innebär API First Mindset ungefär att det faktum att ett datorprogram ska kunna kommunicera med andra pro-gram står i centrum vid utvecklingen av programmet. API betyder application pro-gramming interface eller applikationspro-grammeringsgränssnitt, d.v.s. gränssnittet mellan det aktuella programmet och andra program. När program utvecklas med gränssnittet i fokus, d.v.s. möjligheten att kommunicera med andra program som kanske inte ens är framtagna när det första programmet lanseras, ökar även möjlighe-ten att utveckla program som kan kopplas till det först utvecklade programmet. Continuous Translation är när översätt-ning av material som publiceras på webben görs mer eller mindre omgående, antingen med MT eller av översättare som automa-tiskt får en avisering så fort en uppdatering har gjorts på källspråket. API ger stora möjligheter att utveckla program för denna automatiska avisering eller att koppla MT-verktyg till publiceringsverktyget. Mängden arbete som görs som Continuous Translation förutspås öka i framtiden. För tekniska översättningar förutspåddes att dokument alltmer kommer att ersättas av digitala texter som användaren av en tek-nisk produkt kan avropa när hen behöver. Framtidens intelligenta produkter pratar med användaren på dennes eget språk och översättaren kommer, ännu mer än idag, att översätta snuttar på ett fåtal ord som dyker upp på en display när användaren klickar. Jag lyssnade även på ett föredrag om simultantolkning 4.0. Simultan-tolkar har problem med siffror, egen-namn och terminologi. Det finns olika stödprogram (Google, Watson, Sonix, Speechmatics) som automatisk tran- skriberar det som sägs och tester visar att programmen ger god hjälp med visning av siffror och terminologi, men med egennamn lyckades de ännu inte så väl utan där finns en utvecklingspotential.

INGRID SIMKO

Nytt nummer av MultiLingual …n … mars/april 2020, med fokus på spelöversättning, har kommit ut. Alla artiklar är inte tillgängliga utan prenu-meration (utom för deltagarna i SFÖ:s konferens 2019 som hittade en gratis-prenumeration i sin goodiebag!), men även de öppna artiklarna ger mycket intressant läsning. Klicka här!

När insikten slår nern Som nämns i artikeln Dubbning – finns sånt? på sidan 21 börjar dubbning ge vika för den betydligt kostnadseffektivare undertextningen även i utomnordiska medier och biografer. Detta gör att de som annars är vana att avnjuta rörlig bild med hemlandets språk i öronen plötsligt måste ställa sig de frågor om skillnader mellan dialog och undertext som vi nordbor har funderat över sedan vi började se på teve. Se artikel från TERMCORD här.

Sagoförtäljerskann I Facköver-sättaren nr 4/2019, sid 13, presentera-de Charlotte Sjögren Sara Lövestams senaste bok, Riddar Kasus hjärta och andra sagor om grammatik. Klicka här om du vill se Saras anfö-rande från Bokmässan 2019 om sin bok och andra grammatiska spörsmål som hon funderar över.

När brandlarmet tjuter …n … beror det i värsta fall på att både din dator och din externa hårddisk håller på att bli en del av de galopperande globala koldioxidut-släppen. I den situationen har man troligen mer akuta problem att lösa, men för eller senare kommer man ändå att sakna sina TM, pågående jobb, skamlösa mejl och decennier av semesterminnen och gulliga barnbarn. Tidningen PC för alla har noggrant testat de lösningar som finns för backup i molnet.

Bovar och banditer …n … är det många av oss som översätter om. För att få rätsida på felstegen har regeringen gett ut en färsk översättning av Brotts-balken från svenska till engelska. Den går givetvis att linjera med ett CAT-verktyg och använda i båda språkriktningarna. Mer info här.

RED

12 facköversättaren 1/20

Den som jobbar som upp-handlare på en myndighet eller en kommun kan ena veckan få i uppgift att upphandla ramavtal för

vägentreprenader och nästa vecka kanske det gäller kontorsmaterial. Sedan kanske det blir översättningar och därefter blöjor. Mot den bakgrunden är det inte så konstigt att de flesta upphandlare inte har en aning om hur just vår bransch och det här med översättning fungerar. De smartaste upphandlarna (eller de som har fått tillräckligt med tid på sig) gör research innan de utformar sitt

SFÖ:s upphandlingsgrupp – vad jobbar den med egentligen?I förra numret av Facköversättaren, sid 5–7, beskrev vi grundförutsättningarna vid upphandling. Den här gången ska vi berätta om vad SFÖ:s upphandlings-grupp gör för att förse upphandlare med den information de behöver om vår bransch när de ska upphandla och teckna ramavtal om översättningstjänster.

förfrågningsunderlag – som är själva inbjudan till leverantörerna att inkomma med anbud. Ett Sätt äR att göra research är att titta på hur andra gjort vid liknande upphandlingar. Men upphandlaren kan också göra en så kallad RFI, vilket är eng-elska för ”request for information”. (Det svenska begreppet är informationsför-frågan, men alla säger RFI ändå …) Det innebär att man inför en upphandling skickar skriftliga frågor till leverantörer och branschorganisationer. SFÖ:s upphandlingsgrupp har genom

åren fått möjlighet att besvara en del sådana RFI:er. Vi har också blivit kallade att delta i möten för att på plats svara på frågor från upphandlaren. Det brukar vara givande, dels i och med att vi genom frågorna får en bild av hur lite upphand-larna (och folk i allmänhet, får man förmoda) vet om vår bransch och om översättningens villkor, dels genom att vi får möjlighet att informera. Vi har sett gång på gång att upphandlarna lyssnar och gärna vill göra rätt. Vi brukar få två eller tre sådana förfrågningar per år och har hittills inte träffat på en enda upp-handlare som varit ute efter att bara få

13facköversättaren 1/20

UPPHANDLING

billigast möjliga översättningar. Tvärtom är de ofta måna om att få reda på hur man ska få tag i bra översättare – till ett rimligt pris förstås. Vad frågar de om?

Här är några exempel på frågor som vi fått besvara: Berätta lite om er organisation och era medlemmar. Vilka är era viktigaste frågor? Hur upplever ni att prissättningen ser ut i branschen? Vilken utveckling har skett inom ert område de senaste åren? Hur tror ni att marknaden kommer att utvecklas inom 3–5 år? Hur många ord per dag kan en översättare hantera? Vad är rimliga leveranstider? Layout – ska det ingå? Ska teckenspråk ingå? Finns det utländ-ska leverantörer som kan tänkas lämna anbud i en kommande upphandling? Hur fungerar ett översättningsminne? Hur kan vi främja att små och medelstora företag lämnar anbud? För vilka språk finns det auktorisation? Högt och lågt, alltså. En del har vi besvarat i broschyren Att upphandla översättningstjänster och då hänvisar vi till den. I alla lägen försöker vi svara så gott vi kan utifrån den information som finns tillgänglig, och ibland tar vi även upp sådant som vi tycker kan vara bra för dem att känna till eller tänka igenom, utan att de särskilt frågat om det. ExEMPELvIS äR DEt inte många upp-handlare som känner till att de flesta översättare är egenföretagare och att översättningsbyråer vanligen inte har så många översättare anställda utan i första hand fungerar som förmedlare. Det gör att en byrå egentligen inte kan säga sig ”ha” översättare med en specifik kompetens eller språkriktning – de skaffar sig rätt kompetens vid behov. Eller tvärtom – alla byråer kan hävda att de ”har” nästan obegränsad kompetens. Det brukar vara något av en ögonöppnare och försvårar kravställandet för upphandlaren. Tyvärr har vi inget enkelt svar på hur man kan undvika att oseriösa leverantörer utnyttjar denna kunskapsbrist, mer än att upphand-larna kan kräva att leverantören visar upp samarbetsavtal med översättarna. MÅNGA StÖRRE ORGANISAtIONER har ambitionen att täcka in så mycket det bara går i sin upphandling: Ett 30-tal språk (till och från), möjlighet att avropa auktoriserad översättare (gärna för samt-liga språk), layout och språkgranskning som separata tjänster, ibland också trans-kribering och teckenspråk. Vi brukar då förklara för dem att sådana krav kommer att utestänga stora delar av branschen. I vår bransch finns massor av små och medelstora översättningsföretag som är specialiserade på vissa språk och tjänster,

medan det endast är de allra största leverantörerna som kan erbjuda alla efterfrågade kringtjänster. Ibland har vi föreslagit att myndigheten/kommunen undersöker sina behov lite närmare och upphandlar ramavtal för det som de oftast har behov av, eller öppnar för flera ramavtal, för att få ett större utbud av leverantörer att välja från. Sedan kan de komplettera med direktupphandlingar för tjänster eller språkriktningar som de inte behöver så ofta. vI KAN KORt och gott säga att det finns mycket varierande behov i de organisa-tioner vi träffar, och att varje organisa-tion är unik i sina behov. Vissa vill ha högkvalitativa översättningar till ett rim-ligt pris inom ett eller två språkpar, med-an andra har behov av många språkpar och många tillval – t.ex. auktorisation. Vi måste tänka kreativt och högt när vi träffar upphandlare. Utöver att redogöra för branschen måste vi kunna sätta oss in i upphandlarnas situation för att kunna ge råd om hur man bättre kan utforma en upphandling som ger språktjänster av rätt kvalitet och som uppfyller LOU (lagen om offentlig upphandling). Man kan säga att upphandlarna bidrar med juridisk kompetens och kompetens kring upphandlingar, medan vi bidrar med kompetens om översättning och översätt-ningsbranschen. tROtS Att vARJE organisation och upp-handling har unika krav finns det vissa tips vi ger regelbundet. Vi rekommen-derar att upphandlare inte buntar ihop alla språk i en stor hög då tillgången på kompetenta översättare skiljer sig starkt mellan olika språkpar. För översättning-ar till stora språk kan man (beroende på behov) ställa krav på översättare som har utbildning, erfarenhet och/eller olika typer av auktorisation. Men för översätt-ningar till små språk finns inte den möj-ligheten – det finns mycket få översättare till exempelvis samiska överhuvudtaget. Genom att dela upphandlingen i min-dre delar och ge leverantörerna möjlighet att lämna anbud på en eller flera enskilda delar får upphandlaren tillgång till ett bredare utbud av leverantörer och samti-digt mer specialiserad kompetens. För en större myndighet, som faktiskt har mycket stora och skiftande översätt-ningsbehov, är det knappast rimligt att upphandla en leverantör för varje språk. De behöver den projektledning och de kringtjänster som en större byrå erbjud-er. Men för en kommun kan det vara ett bra alternativ. Ett ANNAt tIPS vi brukar ge är att kart-lägga organisationens faktiska behov. Vilka texttyper och ämnesområden är

det som ska översättas? Vilka volymer rör det sig om? Hur nöjd är man med hur det har fungerat hittills? Vad har fungerat bra och vad har fungerat mindre bra med den nuvarande leverantören, och varför? Vår erfarenhet är att det är förvånansvärt få som utvärderar nuläget innan de gör en ny upphandling. Ett tredje tips vi ger är att planera för uppföljning av avtalet redan under upphandlingen. Vad ska man göra om man inte är nöjd med en leverantör? Vi upplever att många organisationer inte satsar resurser på att följa upp slutna avtal. Dessutom kan det vara svårt att ut-värdera kvaliteten hos levererade tjänster om man inte har språkkomptens inom organisationen. Därför rekommenderar vi att man tänker på dessa aspekter under upphandlingen. Det är bland annat sådant här vi ger som råd för de upphandlare som skickar in frågor eller bjuder in oss till möte. Kanske tar de till sig något av det vi och andra säger, och gör en lite bättre fung-erande upphandling som sedan kan få uppföljare genom att andra upphandlare tittar och lär i sin tur.

LARISSA EKONOJA

SOFIA MALMGÅRD

n Denna artikel sammanfattar några av de erfarenheter som SFÖ:s upphandlingsgrupp har gjort när vi träffat upphandlare, kommen-terat upphandlingsunderlag, eller själva deltagit i som leverantörer i upphandlingar. Vi arbetar vidare med att informera upphandlare om hur vår bransch fungerar och vad man bör tänka på när man ska handla översättningar. Vi har också, i samarbete med Språkföretagen, tagit fram broschyren Att upphandla översättningstjänster. Vi som arbetar i upphandlingsgruppen just nu är Larissa Ekonoja och Sofia Malmgård. Du är alltid välkommen att kontakta upphandlingsgruppen på adressen upphandling@sfoe.se eller att tipsa upphandlare om oss.

14 facköversättaren 1/20

TRANSLATING EUROPE FORUM 2019

Jag var på väg till mötet med blandade känslor. Som brittisk översättare har jag ett särskilt förhållande till det stora europeiska projektet

som ska bryta ned gränserna mellan våra länder till oviktiga pennstreck på kartan. Jag som unionsmedborgare ska fritt kunna välja min bostadsort, mitt umgänge, min arbetsplats och mina affärspartners. Som engelsman är jag obönhörligen på väg ut

Translating Europe Forum 2019

Det var en kall och regnig novembermorgon i Bryssel. Jag stod i en överfull tunnelbana, på väg till kommissionens besökscentrum på Rue de la Loi. Byggnaden är uppkallad efter Karl den store, Charlemagne, även känd som Europas fader, dvs. den man som samlade stora delar av Europa under sitt styre. En värdig samlingsplats för en sammankomst om europeisk översättning idag.

ur denna generösa gemenskap. Jag kände därför inte bara förväntan inför mötet utan även ett sting av vemod, när jag hängde där i tunnelbanans handtag, på väg till Charle-magnebyggnaden. Mitt land kommer att förlora så mycket och vinna så lite. SäKERHEtSKÖN RINGLADE NäStAN hela vägen genom entréhallen, folk var tidiga och känslan lite dämpad. Men så snart vi var skannade och utrustade med

namnbrickor runt halsen hittade vi kaffe och ett gäng förväntansfulla deltagare två trappor upp. Här stod nästan 500 kvinnor och män, språkarbetare verksamma inom olika delar av industrin, akademin och offentlig verksamhet. Vi hade samlats för att lyssna på ett antal föredragshållare från ett brett spektrum av olika verksamheter inom språkindustrin. Vi skulle nätverka, diskutera förhållanden på marknaden och förhöra oss om branschens aktuella läge. Sammankomstens tema var Översättning är överallt. HäLSNINGSANFÖRANDEt HÖLLS Av Günther Oettinger, kommissionär med ansvar för budget och personal. Oettinger lyfte fram den stora betydelse som språk och språkarbetare har för det europeiska projektet och för att unionen ska kunna fungera väl. 46 % av Europas medborgare kan bara uttrycka sig på sitt modersmål och är därför beroende av översättare och tolkar för att kunna kommunicera med dem som använder andra språk. Den precision med vilken vi översättare och tolkar möjliggör denna kommunikation är en ofrånkomlig förutsättning för unionens demokratiska system och grundbulten i dess lagstift-ningsarbete. Därför, fortsatte kommissi-onär Oettinger, kommer jag att se till att översättningsarbetet tilldelas tillräckliga medel även i nästa flerårsbudget. Han lovade även att slåss för att alla anställda översättare ska behållas och betalas korrekt. Oettinger manade oss att stå enade i denna tid med populister och envålds-härskare, när ryska och turkiska ledare är fientligt inställda till Europeiska unionen. Han underströk betydelsen av enighet genom att dela in Europas länder i två kategorier. En kategori för de europeiska nationer som är små och vet det, en annan för de europeiska nationer som är små, men inte vet det. Endast tillsammans kan vi vara stora. Kommissionär Oettinger avslutade sitt anförande med en förklaring om att språk är grunden för gränsöverskridande samförstånd, att förståelsen av ett annat språk också ger kunskap om levnadsvillkor och kultur i det andra landet. Han hälsade oss översättare som diplomater som hjälper till att bygga det europeiska projektet. HUvUDtALARE vAR David Jemielity, chef för översättningsenheten vid schweiziska Banque Cantonale Vaudoise. För David är översättning i första hand ett verktyg för effektiv kommunikation. Han betonade vikten av att textförfattare och översättare samarbetar runt kvalitetssäkringen. Det är inte längre tillräckligt att fråga sig ”Är detta en bra översättning?”. Frågan måste istället vara: ”Är detta effektiv kommunikation på målspråket?” Han förklarade hur han och hans grupp hade blivit delaktiga i bankens kommunikation på samtliga nivåer och

– på framtidsspaning med Karl den store

Mitt land kommer att förlora så mycket och vinna så lite

15facköversättaren 1/20

TRANSLATING EUROPE FORUM 2019

i samarbete med vd:n försökt säkerställa effektiv kommunikation, inte endast bra översättningar. David uppmanade alla översättare att specialisera sig. Det är den bästa möjligheten att behålla sin position i konkurrens med neural maskinöver- sättning. ENLIGt DAvID ARBEtAR många översät-tare med för många olika ämnen. Vi måste fokusera på ett område, specialisera oss på samma sätt som läkare och jurister gör. Översättare som kollektiv är obenägna att arbeta inom en sådan snävare specialise-ring. Detta är – ansåg David – en viktig anledning till att översättarvärlden och näringslivet inte är närmare kopplade till varandra. Att översättare arbetar inom om-råden de egentligen inte riktigt behärskar resulterar i att företagen tar en risk genom att anlita översättare. Har du specialist-kompetens blir gränsdragningen mellan översättare och skribent mindre tydlig och du blir en bättre översättningsskribent. Om du dessutom kan kombinera denna kreativa förmåga med bra samrådsrutiner med din kund kommer maskinerna att ha mycket svårare att ersätta det du gör och den du är. Därefter följde en paneldiskussion om kundrelationer. Diskussionen spände över ämnen som kvalitet, specialisering (återi-gen) och hur dessa krav kan balanseras mot den mångsidighet och den spännvidd som ändå krävs för att vi ska kunna tjäna vårt levebröd på ett rimligt sätt. DAGEN FORtSAttE MED seminarier om översättning vid humanitära hjälpinsatser, särskilt i samband med nödhjälp efter katastrofer och andra krislägen. Ellie Kemp från Översättare utan gränser lyfte fram att många missar att språk kan vara en svag punkt som har avgörande betydelse i det humanitära arbetet, exempelvis genom att drabbade med minoritetsspråk som modersmål får sämre hjälp. Programpunkten Egenmakt åt folket – Hur översättning blir ett stöd för offentliga verksamheter och civilsamhället presenterade bidrag från den offentliga sektorn. I Milano används t.ex. Google Translate för översättning i realtid av pågående förändringar och nyheter. Eftersom Milanos invånare till 35 % inte är italienare blir översättning väldig viktig. Sista seminariet hade rubriken Ore-digerad maskinöversättning: Snabb hjälp eller snabb språklig katastrof? Christian Federmann från Microsoft presenterade sin vision; han vill undanröja alla språk-

Vår profession är i en fas av snabb förändring, och om vi vill bibehålla vår yrkesmässiga position måste vi vara pålästa, kunniga och väl förberedda inom alla områden.

n Dokument från de olika föredragen och videoinspelning av några finns på Translating Europe Forum 2019

barriärer. Christian presenterade en grafisk framställning av maskinöversättningens utveckling över tid, där kurvan sakta men säkert pekade uppåt mot det slutliga målet, nämligen ”likvärdig med mänsklig över-sättning”. Men det är tyvärr inte politiskt korrekt att säga högt, skämtade Christian. Maskinöversättning har en fantastisk utvecklingskurva, men kan fortfarande ge upphov till katastrofala fel. DäREFtER FÖLJDE tvÅ väldigt tekniska presentationer av maskinöversättning och slutligen ett kort anförande av Marta Aragão från den europeiska sammanslut-ning av översättningsföretagens föreningar (European Union of Associations of Trans-lation Companies – EUATC) som redovisade

byråernas syn på översättning idag. Hennes viktigaste bud- skap var att översättning som produkt är för dyr och att ma-skinöversättning är den perfekta lösningen på detta ”problem”. Hon uppmanade oss översättare att ta till oss den

nya tekniken. Endast då kan den verkligen utvecklas till ett användbart verktyg inom näringen. I detta skede av anförandet ställ-de publiken en rad frågor som tydliggjorde översättares farhågor rörande maskinöver-sättning. Chris Durban framhöll en skarp gränsdragning mellan å ena sidan den massmarknad som Marta redovisat och där MT kan utnyttjas och å andra sidan den kvalitetsmarknad där endast mänsklig översättning kan leverera tillfredsställan-

de resultat. Sammanfattningsvis fick jag intrycket att översättare som grupp ännu inte välkomnar och använder maskinöver-sättning och att den nya tekniken fortfaran-de inte är tillräckligt bra, men att dessa två fakta kan komma att ändras över tid. DAGEN SLUtADE I Charlemagnebygg-nadens foajé med dryck och nätverkande. Särskilt den sista dagordningspunkten hade väckt en kombination av intresse, spefullt avståndstagande och även indignerad upp-rördhet som präglade diskussionerna. Jag stod i ett mikrokosmos som återspeglade den stora översättningsvärlden med alla de ämnen som berör oss och som vi behöver diskutera med varandra. För mig personligen var dagen mycket utvecklande med många nya kunskaper och insikter. Jag inser att jag är tvungen att befatta mig med den nya tekniken på ett seriöst sätt. Vår profession är i en fas av snabb förändring och om vi vill bibehålla vår yrkesmässiga position måste vi vara pålästa, kunniga och väl förberedda inom alla områden. ”Det finns utan tvekan en framtid inom översättningsbranschen för yrkesfolk som levererar hög kvalitet. Nya färdigheter och nya tekniska landvinningar är en ofrån-komlig del av denna framtid.” Så kan man sammanfatta budskapet från EU-kommissionens sammankomst om europeisk översättning idag.

PEtER BOwEN

Översättning av ÖRJAN SKOGLÖSA

16 facköversättaren 1/20

Ja, vilka tror på en framtid för småaktörer i språk-svängen? Det gör i alla fall branschveteranerna Cecilia Enbäck på Translator Scan-

dinavia AB och Anne-Marie Colliander Lind på Inkrease Consulting AB – mera kända som hjärnorna bakom den väleta-blerade årliga branschkonferensen NTIF. De har sett det mesta i branschen och lite till. Här kommer deras trendspaning:

världen idagVi känner alla till de klassiska förkort- ningarna LSP, MLV, RLV, SLV för språk-företagen och CAT, TMS, NMT för språk-tekniken. Men kommer vi att behöva vänja oss vid nya förkortningar? Sannolikt! Vinnarna är de som kan utveckla sina företag från traditionella språkleverantörer till teknikorienterade specialister med språklig expertis och kan sälja det som

7 trender inom språkbranschen – och var du passar in i dem

Syns man inte så finns man inte

konsulttjänster. 20-talets vinnare är den som har kunden i fokus och är beredd att skräddarsy lösningar som tillgodoser varje enskild köpares behov. LSP – Language Service Provider har man på senare år börjat kalla Language Solutions Partner. Men det kanske är dags att vara en Linguistic Solutions Partner för sina kunder? Som jobbar med SNMTS (Specia-lized Neural Machine Translation Solutions). Oavsett vilka för-kortningar vi kommer att slänga oss med i vår bransch framöver kommer vi att påverkas av det som händer i omvärlden. Det gäller att hänga med. Det här är vår trendspaning. Stämmer den med din?

trend 1 – Bli en fiskmåsDe senaste åren har vi sett en hel del risk-kapital i vår bransch, de stora företagen

blir större och större och får kapital att köpa upp andra bolag, både stora och små. De får muskler som är få förunnade. Färre men större spelare blir kvar på marknaden. Även mindre företag väljer att växa genom tillköp eller samman-gåenden för att kunna fortsätta att vara

konkurrenskraftiga. Konsolidering sker såväl nationellt som interna-tionellt och vi kommer att få vänja oss vid att

företag som Acolad, Summa Linguae och andra internationella språkföretag etablerar sig i Norden, sida vid sida med Semantix, Languagewire och andra nordiska varumärken. Men är det vad kunderna vill ha? Och kan man utnyttja den trenden som en mindre aktör? Vi ser att en ökande kon-solidering öppnar vägen för mindre men specialiserade språkföretag och även för

Var befinner vi oss i språkbranschen på 2020-talet? Vilka utmaningar har vi? Finns det en framtid för fåmansföretag med specialisering på språk? Vi tror det!

17facköversättaren 1/20

TRENDER

nätverk av fåmansbolag och frilansare. Som kund vill man känna sig som VIP, men idag måste man vara en ganska stor kund för att får att få åka business-class. Utnyttja det som mindre leverantör och ta väl hand om de kunder som inte vill bli hjälpta av stora aktörer! Eller agera fiskmås: fokusera på de små och sluga fiskarna som slinker igenom nätet – ignorera dem som redan sitter fast.

trend 2 – ”Svanssurfa”I den digitaliserade världen surfar alla. Efter kunskap och information. Efter kunder. Efter pengar. Efter partners. Efter leverantörer. Det är inget konstigt med det. Titta på hur din kundbas ser ut idag. Hur ser den geografiska fördelning-en ut bland dina kunder? Hur mycket in-täkter får du från det som du verkligen är bäst på? Var gör du störst vinst? Kan du hitta liknande kunder inom det område du är bäst på, men som kanske sitter i en annan del av världen? Framtidssäkring av ditt företag kan innebära att hellre ha 10 kunder spridda över världen som kö-per samma sak än 10 kunder i lokalområ-det som har vitt skilda behov.

trend 3 – Nörden är död, länge leve nördenVi är fortfarande många inom SFÖ (både mindre och större språkföretag) som började vår riktiga teknikutveckling med Translators Workbench på 1990-talet som Trados Scandinavia sålde in till oss. Och för de som var ute tidigt fanns stora vinster att göra framför allt i snabbhet och konsekvens i de översättningar som levererades. Men det var en jätteinves-tering! En CAT-licens kunde kosta upp emot 20 000–40 000 SEK. Och dessutom var den hårdvarulåst! Teknik på 2020-ta-let däremot är billig, ibland till och med gratis, för användare som vet hur man använder tekniken på bästa sätt. Ett litet företag (eller en fri-lansare) kan i princip erbjuda liknande eller samma tekniska lös-ningar som ett större. Den nya tekniken ger större transparens och främjar direktkontakt mellan slutkund och enskilda leverantörer. Utnyttja det! Och du, bara för att du gjorde en teknikinves-tering för 20 år sedan som sved i plånbo-ken, låt inte det bli en belastning som styr dina beslut in i det nya decenniet. Ut med det gamla och in med det nya. Utbilda dig i ny teknik, bejaka din inre nörd, och följ noga utvecklingen av programvaror som kan göra dig mer konkurrenskraftig. Och på frågan om vilket verktyg som är bäst, är alltid svaret – ”det du behärskar mest effektivt”.

Var beredd att ändra dina mål allteftersom förutsättningarna förändras

När investerade du i en vidareutbildning senast?

trend 4 – 90-talets CAt blev 20-talets MtMaskinöversättning har varit på allas läppar i många år. Det är väl egentligen ingen som inte använder MT nu för tiden. Och MT idag är så bra att en dålig mänsklig översättare som är otillräckligt insatt i ett ämne faktiskt presterar sämre än den sämst maskinöversatta texten. Kan du inkludera maskinöversättning eller modifiering av maskinöversättning i det du säljer till dina kunder? Absolut! För den kreative finns alla möjligheter att produktifiera MT och sälja det på en öppen marknad.

trend 5 – DödstädaDet är inte bara teknik som kan behöva förnyas och gammal sådan behöver städas undan. Vilka nya språktjänster finns att lägga till i ditt produktutbud? Finns det några gamla du kan ta bort? Undertextning har funnits med ett tag nu och ingår i stan-dardutbudet hos stora och medelstora företag. Något annat som redan idag efterfrågas hos många kunder är omskrivningar och avancerad redige-ring av texter. Vilket är nästa steg? Skapande av innehåll? På flera språk? Samtidigt? Vad krävs för det? Det är dags att även de små företagen inser att de kan bli ett fullservi-ceföretag för sina kunder! Och när vi nu talar om kunder, kanske har du kunder som skulle behöva sägas upp, som inte längre är lönsamma eller så värst trevliga att jobba med. trend 6 – Ingen tid för scenskräckMen hur ska du kunna upptäcka de där fiskarna som slinker genom nätet? Hur ska de kunna hitta de mindre leverantö-rerna? Hur ska kunderna veta att ditt bo-

lag är den perfekta teknikspecialisten när det kommer till språk? Enkelt. Den publika närvaron är viktigare än någonsin. Kunder-nas köpbeteende handlar idag om att

söka information först och sedan matcha verkligheten med vad man redan vet. Nästan 60 % av ett köpbeslut är redan taget när man väljer att lyfta luren. Syns man inte så finns man inte. Öka din närvaro på sociala medier, på webben, i branschforum. Delta i nätverksträffar, anmäl dig som talare på ett seminarium och gå på konferenser. Och snåla aldrig med visitkort. Se till att synas där du vill att dina kunder ska kunna hitta dig.

trend 7 – Kunskap är maktKunskap är makt och den snabba teknik-utvecklingen kräver att man står på tå för att hänga med. Vi lever i en värld där vi gör affärer med dem vi gillar och tror på. Det innebär att individen hamnar i fokus och det är individen med sina kunskaper och kompetenser som säljs in. Vi kom-mer närmare våra kunder och blir en mer integrerad del av deras verksamhet och kan komma att göra skillnad med de specialistkunskaper som vi har. När investerade du i en vidareutbildning senast?

trend 7½ – tänk om, tänk nyttVi lovade dig 7 trender i rubriken och 7 trender är serverade. Men här kommer en liten bonus. Den sista trenden, som kanske bara är en halv trend, är egent-

ligen en hel massa trender. Den går att koka ned till individ-nivå. Det handlar om dig. Du måste ha en sund balans mellan det du vill åstadkom-

ma för ditt företag, på jobbet och det som du vill åstadkomma privat. Kombinera det bästa av två världar och utnyttja tekniken och din sociala kompetens. Och var beredd att ändra dina mål alltefter-som förutsättningarna förändras. Ingen- ting är konstant, den enda konstanten är förändring. Var inte rädd för att tänka om och att tänka nytt. Lycka till på din resa genom 20-talet.

ANNE-MARIE COLLIANDER LIND

Inkrease Consulting AB CECILIA ENBäCK

Translator Scandinavia AB

Cecilia Enbäck och Anne-Marie Colliander Lind.

18 facköversättaren 1/20

Historien tenderar att upp-repa sig (sant om än slitet uttryck). Jag kom in på översättningsmarknaden ungefär samtidigt med

datorerna (operativsystem CP/M, grön-skimrande tecken på svart bakgrund och rasslande nålmatrisskrivare). På den legendariska SFÖ-kon-ferensen på Silja-färjan i maj 1991 vädrades fort-farande viss oro för att den moderna datortek-niken skulle slå ut såväl erfarna översättare som trygga skrivmaskiner, men de som hade datoriserat sig konstaterade att de visser-ligen hade ändrat sina arbetsrutiner, men tjänade avsevärt bättre än kollegorna bakom skrivmaskiner. Ett decennium senare var det dags igen, men nu handlade det om CAT-verk-tyg. De som var tidigt ute skar guld med täljknivar (se intervjun med Anne-Marie Colliander Lind i Facköversättaren nr 2/ 2014), de mindre förändringsbenägna hävdade att den nya tekniken skulle döda kreativiteten och släta ut språket, men långt in på det nya millenniet tog såväl

Galadriels spegel

Ryktet om översättarens död är starkt överdrivet.

kvalitet (åtminstone sett till konsekvens och precision) som vinst ett rejält skutt för översättare som införde den nya tek-niken – med ty följande på nytt ändrade arbetsrutiner. Idag är vi där igen – men nu är det ma-skinöversättning som är den oroande skur-ken i dramat. Och nu som förr konstaterar

vi att både enskilda översättare och språk-företag som stiger på tåget tidigt har mer pengar att tjäna än gruppen late adopters, som är skeptisk mot

ny teknik och (med viss fog) hävdar att språket försämras och att det hantverks-mässiga i översättning går förlorat. En sak som skeptikerna har helt rätt i är att den stora personliga kostnaden för ny teknik ligger i att vi i hög grad måste ändra vårt arbetssätt – och så har det va-rit varje gång ett tekniksprång introdu-cerades – inte minst när skrivmaskinen dök upp på 1800-talet. Att bryta invanda rutiner är jobbigt och kan upplevas som skrämmande och farligt – men kan sam-tidigt öppna nya perspektiv och göra ens gamla yrke som nytt!

I denna artikel ska vi ta en djupare titt i Galadriels spegel och se om den förtäljer något nytt, eller om det mest handlar om favorit i repris från tidigare teknik-språng. Till hjälp har vi bland annat ITI trends e-book 2020, memoQ Trend report 2020 och alltid lika välinformerade Jost Zetzsche. En stark trend sedan flera år är att vi talar allt mindre om översättning, och istället allt mera om lokalisering. Om lokalisering är ett underbegrepp till översättning, eller om översättning är ett av många moment inom lokalisering kan diskuteras, men realiteten är att vi som översättare oftast är en liten men avgörande kugge i ett större maskineri,

Likt Frodo som fick titta djupt i Galadriels spegel finner vi det ibland svårt att avgöra om spegeln förtäljer det som varit, det som är eller det som eventuellt kommer att ske i framtiden.

Hur använder du Mt? Som piggsvin som parar sig: med största försiktighet!

19facköversättaren 1/20

GALADRIELS SPEGEL

som ska mala ut en årsredovisning, ett spel, en webbshop eller vad det kan vara. Trendanalytikerna talar inte längre om maskinöversättning (MT) som något nytt – det betraktas som en självklarhet, men nytt är NMT – Neural maskinöver-sättning. NMT är troligen det viktigaste pågående tekniksprånget, ett som har lyft kvaliteten hos rå MT avsevärt, men som också har ställt användarna inför en helt ny typ av problem i redigerings- och kvalitetskontrollssteget. En trend är att NMT-motorer i ökande grad kommer att kunna styras till önskad stil, ton och känsla i den översatta texten, och att mycket höga och annorlunda krav kommer att ställas på översättarna som ska styra processen. Översättarens viktiga roll kvarstår, men den blir starkt förändrad och kommer att kräva nya kompetenser i fråga om att hantera verktygen och upprätthålla beställd kvalitetsnivå. Den trenden är tydlig hos utvecklare av CAT-verktyg, i form av allt mer avancerade funktioner för kvalitets- och konsekvenskontroll, och möjligheter att integrera egna TM och termbaser i MT-processen. Vi ser trenden även på utbildningssidan – Tolk- och översättar- institutet vid Stockholms universitet (TÖI) planerar kurser i både maskin- översättning och efterredigering. Jost Zetzsche ställde frågan i en enkät inför sitt an-förande vid Ame-rican Translators Association (ATA) konferens i Palm Springs, USA, i okober 2019 – hur använder du MT? Svaren varierade, men kanske det mest talande är: ”Som piggsvin som parar sig: med största försiktighet!” Vad utbildning beträffar är vi många i SFÖ som saknar översättarutbildning eller över huvud taget formell högre utbildning. Undertecknad är en av dem, och att vara autodidakt behöver inte vara en brist, men att bli det är svårare idag än det var i slutet av förra millenniet. Här ser vi en trend mot mer av översät-tarutbildning och ökad uppskattning för formellt utbildade översättare inom språ-kindustrin. Samtidigt är det många bli-vande översättare som tvekar att engage-ra sig i ett flerårigt utbildningsprogram, och faktum är att söktrycket till Sveriges översättarutbildningar på högskolenivå minskar. Se artikeln Högskoleutbildning till översättare på sidan 22. Men språk-industrin vill ha välutbildade översät-tare. Hur går detta ihop? Förmodligen kommer vi att få se mer av utbildning på arbetsplatsen (hos språkföretagen) och mer av ideell mentorverksamhet. Läs

Technology that once spelled the so-called ‘decline of literacy’ has bred a rich new era of marketing and linguistic.

mer om detta i Silke Lührmanns rapport från 2018, Working Conditions Survey: Summary of Key Findings. I översättarkretsar, inte minst inom SFÖ, luftas mycket oro för att den nya tekniken, framför allt sådant som är relaterat till AI, ska göra översättare obehövliga. Den vanföreställningen punkterade Jost Zetzsche redan på 2019 års memoQ-konferens i Budapest, se Facköversättaren nr 3/19, sid 16–17. Han utvecklar temat i ITI trends e-book 2020 och visar med det intressanta exemplet ovan, tidigare återgivet TechTalks, att detta är ett exempel där en människa,

baserat på tre exempel, utan några som helst problem kan se vilken som blir nästa bild i serien – men att inget testat AI-system ännu har lyckats med det. Se fig

ovan. På samma sätt som sexindustrin var (och är) den enskilt viktigaste drivkraften för utveckling av produktions- och distributionsteknik för video verkar spel- industrin vara det primära bränslet för lokaliseringsmarknaden. Av spelindu-strins årliga omsättning på 120 miljarder USD är en icke föraktlig del fakturering från lokaliseringsindustrin – att snabbt få ut översatta och lokaliserade versioner av nya och uppdaterade spel är en avgö-rande faktor för spelutvecklare. En viktig del av intäkterna till spelindustrin är försäljning av produkter (typ styrka och odödlighet) inom spelet, och att avtal om så viktiga ting helst bör slutas på ett språk man behärskar, det insåg redan doktor Faustus. En raskt växande marknad för översättning är undertextning. De underliggande trenderna är ökande antal streamingtjänster och tendens mot att dubbning ersätts med undertextning (billigare genom att ingen insats av röst-skådespelare behövs). Den utvecklingen

ökar intresset för att förse CAT-verk-tyg med funktioner för högproduktiv undertextning, och hela tekniken med tidkodning etc. utvecklas inom ramen för CAT-verktyg. I förlängningen ställer detta nya kunskapskrav på undertextare och det bör lyfta den yrkesgruppens status och ersättningsnivå. En E-bok från memoQ om CAT-verktyg och undertext-ning finns här. Amy Reid vid Words in Translation skriver för ITI om ökande fragmentering och allt kortare förväntade leveransti-der. Här kommer hon in på företagens ökande användning av sociala medier, virala trender och folkligt engagemang i marknadsföringen. Kampanjer handlar inte längre om noggrant skrivna, översat-ta och granskade texter – utan budskapet ska ut här och nu. Amy avslutar: ”As a result, we find ourselves in a paradox of exposure vs shelf-life. A tweet has an av-erage lifespan of 18 minutes compared to five hours for Facebook and 21 hours for Instagram. In the case of Twitter, this is less time than may have even been spent translating. Nonetheless, once social media posts are released into the sphere, they are a permanent fixture exposed to potentially millions of users. The juggling act of efficiency, consistency, relevance and quality is, therefore, mer-ciless – a clear indication that technology that once spelled the so-called ‘decline of literacy’ has bred a rich new era of marketing and linguistic.” Trenderna är många och pekar i dispa-rata riktningar. Ryktet om översättarens död är starkt överdrivet, men ingen av oss kan längre räkna med att få sitta ifred på våra kammare och översätta dokument i allsköns ro. Branschveteranerna Cecilia Enbäck och Anne-Marie Colliander Lind skriver insiktsfullt om vilka krav som de nya realiteterna kommer att ställa på en- och fåpersonsföretag i vår bransch i närtid – och vilka spännande möjligheter de erbjuder! Se artikeln 7 trender inom språkbranschen på sidan 16. Läs. Begrunda. Räds inte!

BJÖRN OLOFSSON

Intelligenstest för en översättare?

20 facköversättaren 1/20

Ju mer maskiner talar, och ju mer de tycks förstå människor, desto mer kom-mer deras användare att vara benägna att tillskriva

dem mänskliga egenskaper. Detta är en av slutsatserna i den exposé, Finding a voice, över datorernas förmågor när det gäller översättning, taligenkänning och talsyntes som public-erades i tidskriften Economist den 1 maj 2017 – en tid sedan, således, men mycket av det som författaren Lane Greene har att säga är fortfarande aktuellt. Intres-sant nog är dock just den betydelsefulla slutsats som citeras ovan ingen nyhet: redan när Joseph Weizenbaum 1964 skapade sin datoriserade psykiater Eliza kunde han till sin förskräckelse konsta-tera just detta fenomen, som stod i bjärt kontrast till hans syfte med Eliza: att påvisa ytligheten i kommunikationen mellan människa och maskin. vI HAR JU på senare år intill leda kunnat läsa om de framsteg som görs på ma-skinöversättningens område, men det momentet är bara en del av vad det hand-lar om när folk talar med sina Siri och

Nu förstår jag! Eller kanske inte …

Datorerna förstår fortfarande inte vad språk är, även om de många gånger kan lura oss att tro att de gör det. Här berättar Mats Dannewitz Linder om en intressant artikel som tar ett helhetsgrepp på det mesta av det som datorer kan användas till när det gäller hantering av tal och skrift och deras innebörd.

Det är därför möjligt att framtidens ”översättare” mer kommer att fungera som kvalitetskontroll- experter

Alexa och vad de nu kan heta: först måste talarens ord kännas igen, sedan måste de tolkas (översättas), sedan måste systemet hitta ett rimligt svar på den tolkningen, och slutligen ska svaret förmedlas i form av tal. För att det ska bli något vet-tigt resultat av det hela måste varje länk i denna kedja fungera; så snart någon del falle-rar så blir allting tokigt. Men ju bättre sådana system fungerar, desto fler sam-manhang kan de tillämpas i – och desto större blir riskerna att jobb går förlorade. Detta gäller förstås i första hand rutin-mässiga uppgifter, vilket exempelvis för översättare kanske kommer att innebära att de arbetsuppgifter som blir kvar (eller som kommer till) inte bara är de mest kvalificerade utan kanske också de mest intressanta och stimulerande. Givetvis inte så att översättaren medverkar i den talade kommunikationen mellan människa och dator, men däremot så att hen kan bidra till att tolkningsmomentet

fungerar allt bättre. Som Greene påpekar lyckades systemet Watson 2011 besegra två mästare i frågesportprogrammet Jeopardy enbart tack vare att det kunde sannolikhetsbedöma kopiösa mängder

potentiella svar på basis av ett antal nyckel-ord – det var alltså mängden data som var huvudsaken, inte någon sofis-tikerad tolkning av frågorna.

Likheten med den statistikbaserade maskinöversättningen, SMT, är förstås ingen tillfällighet. EN ALtERNAtIv MEtOD har utvecklats av företaget Cortical.io. Den går ut på att låta en algoritm för maskininlärning granska tusentals små snuttar information från Wikipedia och därvid inte leta efter spe-ciella ord eller uttryck utan i stället efter mönster. Alltså inte helt olikt den princip som används i den så kallade neurala maskinöversättningen, NMT, som bland annat bygger på att orden tolkas i sina

21facköversättaren 1/20

DUBBNING

sammanhang. Än så länge handlar det om tolkningar av hela meningar, men för verkligt goda resultat krävs system som kan hantera hela dokument som basis för tolkningen av de enskilda orden och meningarna. (MT-leverantören Modern-MT påstår dock att man klarar av detta; resultaten tyder på att det faktiskt kan ligga något i det.) Greene citerar också Japp van der Meer, grundare av TAUS (Translation Automation User Society), som i ett blog-ginlägg 2016, The Future Does Not Need Translators, hävdade att MT med tiden kommer att bli tillräckligt bra för att duga i många sammanhang där kraven på översättningens kvalitet är lägre. Det är därför möjligt att framtidens ”över-sättare” mer kommer att fungera som kvalitetskontrollexperter, som hjälper till att bedöma vilka texter som kräver mer kvalificerade insatser, och som även redigerar måltexterna (alltså ”efterredige-ring”, vilket vi ju redan har tröskat fram och tillbaka i dessa spalter). De neurala nätverken – för att återgå till neural MT – kräver som bekant myck-et kraftfulla datorer samtidigt som själva datauppsättningarna inte behöver vara lika omfattande som de som krävs för statistisk MT. Å andra sidan återstår pro-blemet med brist på välöversatta paral-lelltexter för många språkpar, i synnerhet förstås när det gäller små språkområden (”små” inte sett till antalet användare utan till antalet texter). Intressant nog pekar Greene också på skillnaden mellan vad som krävs för översättning av det kortare och enklare språk som används i tal, och som det alltså handlar om när vi ”samtalar” med datorerna. För detta tränar man översättningsprogrammen på sådant som undertexter i filmer och vanliga talade fraser, till skillnad från exempelvis sådant material som tillhan-dahålls av EU:s många parallelltexter. OM vI SÅ återgår till den kedja av moment som är inblandade i just samtal med datorer, så påpekar Greene att det verkligt svåra är att koppla ihop de olika momen-ten/länkarna – det som vi själva klarar så geschwint i våra mänskliga samtal. Men forskarna vet inte hur det går till när vi lyckas hämta och kombinera information från mängder av olika slags kunskaper. Och om vi någonsin lyckas skapa en form av artificiell men verklig intelli-gens som faktiskt klarar detta, så är det kanske som Greene säger svårt att tänka sig att ett sådant system inte skulle vilja ta över, eftersom det förmodligen bättre än vi själva skulle förstå vårt bästa. Eller i varje fall tro sig göra det. Något att se fram emot! Eller kanske inte.

MAtS DANNEwItz LINDER

Kanske någon enstaka översättare får hantera texter för dubbning av svenska filmer, i den mån det förekommer.

(För övrigt tänker jag mig att just dubbning är den enda rimliga använd-ningen av Trados Studios tilläggspro-gram för översättning av undertexter.) Men jag kan ändå rekommendera en rolig och intressant artikel om fenomenet dubbning i The Economist från den 21 december 2019, ”Inva-sion of the Body Snatchers” (tyvärr bakom betalvägg på nätet, men gå till biblioteket!). Här får man reda på så märkliga saker som att man i Polen och Ryssland föredrar något som kallas ”lectoring”, vilket innebär att originalrösterna finns kvar men däm-pade, medan en berättarröst återger talinnehållet med känslofri röst. Och i vissa mindre kenyanska biografer har man en ”DJ” som livfullt tolkar replikerna och till och med förklarar handlingen allt eftersom! Sedan finns ju lösningen på ”pro-blemet” med främmande språk som består i att man helt enkelt gör om filmen i det land där den ska visas – vanligt i till exempel USA och Indien. Ett annat fenomen är att samma skå-despelare ofta dubbas av en och sam-ma (annan) skådespelare, år ut och år

Dubbning – finns sånt?Inte många av SFÖ:s medlemmar sysslar med översättning för dubbning av film – här i Sverige är det nästan bara barnfilmer på utrikiska som dubbas.

in. Det låter förstås rimligt. Ett exempel är Thomas Danneberg i Tyskland, som hanterade bland andra Arnold Schwar-zenegger (vars österrikiska accent inte passade, annars kunde man ju tycka att han kunde ha hanterat sin egen dubbning). Han hade även Sylvester Stallone, och i en film där både Arnold och Sylvester medverkade lyckades han klara av dem båda genom att ändra rösten från den ene till den andre! Ett särskilt problem är när den dubbade texten inte är lika lång – eller kort – som originalet: en metod är att använda ett ”rhytmoband”, som töjer ut eller pressar ihop manustexten för att visa dubbaren hur den ska läsas. Ibland är det förstås omöjligt att hinna med allt som sägs i originalet (kanske snabbt tal, kanske innehållsrika ord); då ställs översättare och skådespelare på svåra prov – särskilt som man ju stän-digt har problemet med att någorlunda väl synkronisera läpprörelserna. Däremot fungerar det inte med maskinöversättning plus talsyntes; Amazon Prime (rättare sagt deras distributör) försökte en gång i Frankrike med roande – och pinsamt – resultat, som dock inte längre är tillgängligt. Detta var bara ett litet axplock ur en synnerligen läsvärd artikel.

MAtS DANNEwItz LINDER

22 facköversättaren 1/20

UTBILDNING

De flesta medlemmar i SFÖ satsar nog på det sistnämn-da, men denna tidning når även många som överväger en framtid som översättare

(glöm inte att skicka länken till dina barn, syskonbarn, sysslingar och pysslingar), och därför har vi sammanställt en översikt över vilka högskoleutbildningar som erbjuds i höst. Kort kan vi konstatera att utbildning till översättare på högskolenivå erbjuds på universiteten i Stockholm, Växjö och Lund. Utbildningen i Uppsala har legat

Högskoleutbildning till översättareDags för pysslingarna att sätta sig på skolbänken.Det magiska datumet 15 april närmar sig – datumet då vi slutgiltigt måste besluta om vi ska ägna hösten åt att förkovra oss ytterligare i översättningens teori och praktik, eller om vi ska fortsätta vårt värv på språkets skitiga verkstadsgolv.

på is (vad nu det betyder?) i många år, och såvitt redaktionen har förstått kommer ingen nyantagning att göras till översättar-utbildningen på Göteborgs universitet inför HT20. Håll dock ett vakande öga på www.studera.nu – saker och ting kan förändras! Söktrycket till utbildningar är konjunk-turberoende, såväl i vår bransch som i alla andra. För närvarande befinner vi oss i slutfasen av en högkonjunktur, det finns relativt gott om uppdrag och det kan te sig intressantare att dra in pengar än att studera. Men många tecken tyder på att en konjunktursvacka för är på ingående –

accelererad av det omtalade Corona-viruset – och det kan ge utbildningsväsendet ett uppsving. En annan aspekt är att översättar- utbildningar på högskolenivå har tenderat att ligga på efterkälken rent tekniskt. Här kan vi konstatera en stor och glädjande för-ändring i attityd under de senaste åren, och såväl i Stockholm som i Växjö och Lund är CAT-verktyg och annan datorteknik en självklarhet i utbildningen av nya översätta-re – utan att vi för den skull kompromissar med översättningsteori och rent språkliga aspekter.

BJÖRN OLOFSSON

Översättarutbildningen i Lund är ett 1- eller 2-årigt program på avancerad nivå. Inför hösten 2020 välkomnar vi ansökningar från studenter med engelska, tyska eller ryska som källspråk.

n Undervisningen är koncentrerad till tre dagar (tisdag till torsdag), så det går utmärkt att veckopendla. På Lunds universitet lägger vi stor vikt vid undervisningen i svenskt skriftspråk och det praktiska översättandet. Vi vill att du under tiden hos oss ska känna att du utvecklas på såväl källspråket som målspråket, så att du är väl rustad att möta översättningsbranschens för-änderliga krav. Som ett ytterligare led i den förberedelsen får vi flera gånger om året besök av yrkesverksamma översättare och andra företrädare för branschen. Redan dag två på utbildningen börjar du översätta, samtidigt som du får en fördjupning i svensk skrift-språkssyntax, stilistik och seman-tik, där teori hela tiden varvas med diskussioner och praktiska övningar i skrivande och språkriktighet. Ungefär i mitten av terminen sätter den första kursen i översättningsteori igång, och även där finns en tydlig koppling till det praktiska översättandet genom

Snart antagning till Översättarutbildningen i Lund!

ett stort antal kontrastiva exempel och analyser av egna översättningar. Den första översättningskursen går parallellt med övriga kurser och består av ett antal inlämningsuppgifter inom olika områ-den. Självklart får du lära dig grunderna i CAT-verktyg, men inlämningarna görs utan maskinellt stöd. Vid de gemensam-ma genomgångarna av översättningarna får du skriftlig och muntlig återkoppling av dina lärare och många tips på hur du kan förbättra dina översättningar för att möta kundernas och läsarnas krav. Stort utrymme ges förstås till diskussioner om

terminologi, informationssökning och källkritik. Även under de följande ter-minerna knyts teori och praktik ihop. På år två läser du ett andra källspråk och får allt större frihet att välja inrikt-ning på de texter du arbetar med. Om du vill veta mer om upplägget på utbildningen kan du gå in på: www.sol.lu.se/utbildning/program/haove/. Det obligatoriska antagningsprovet äger rum den 9 maj och undervisning-en startar den 1 september. Hoppas vi ses i Lund till hösten!

MARI MOSSBERG

23facköversättaren 1/20

UTBILDNING

n I det blida väder som har rått under vintern är det lätt att tankarna går mot våren och för många – unga såväl som gamla – innebär våren att man börjar fundera på att söka in till universitetet för att utbilda sig eller vidareutbilda sig. På Tolk och översättarinstitu-tet (TÖI) har vi ett större utbud av högskolekurser än någonsin tidigare och även många nyheter när det gäller fristående kurser, distansläsning och studieorter. När det gäller översättning är det flera nyheter på gång och man kan välja friskt utifrån fler olika format. Det finns två program: på grundnivå finns det treåriga Kandidatprogram i språk och översättning och på avancerad nivå det tvååriga Masterprogram i översättning. Kandidatprogrammet kan man läsa med tretton olika språk och masterprogrammet med fem. Man kan dessutom läsa många av kurserna helt fristående. På grundnivå finns kurser med fantasifulla namn som Översättning I, Översättning II och Översättning III, där man från och med i höst kan man läsa en helt ny delkurs i efterredigering, liksom de populära delkurserna i Medieöversättning, Skönlitterär översättning och IT-över-sättning. Det finns även möjlighet till praktik. På grundnivå kan man också läsa den kreativa kursen Skönlitterär översättning och redaktörsarbete, där man arbetar med en novell eller en essä från den första råöversättningen och fram till färdig bok. På avancerad nivå kan man välja om man vill läsa till magister- eller masterexamen under ett respektive två år. Här finns även ett stort antal fristående kurser som kan läsas utan att gå själva programmet, som t.ex. Fackspråk och terminologi, Facköver-sättning I och II och mycket annat. Nytt för i år är en kurs i Skönlitterär översättning och en i Översättning och ideologi. TÖI har nära och regel-bundna kontakter med näringslivet, och som svar på de behov som finns på arbetsmarknaden startade vi den tidigare nämnda kursen i efterredi-gering. Och vi kommer dessutom att starta en kurs i maskinöversättning 2021. På tolksidan händer det också myck-et nytt och spännande. Konferenstolk-utbildningen startar igen, inom ramen för Masterprogram i tolkning, med språken franska, tyska och engelska

Höstens utbildningar på tolk och översättarinstitutet (tÖI)

(trots brexit). Det är en mycket exklusiv utbildning som kräver mycket av de studerande men som ger möjligheter till verkliga toppjobb. Liksom konferenstolk-utbildningen är vårt Kandidatprogram i teckenspråk och tolkning helt unikt i Sverige. Det är den enda utbildningen till teckenspråkstolk på högskolenivå, och man kan söka in till programmet utan att kunna teckenspråk , eftersom det lärs ut inom ramen för programmet. Inom Masterprogram i tolkning, inriktning Tolkning, kan man välja att fördjupa sig teoretiskt, men även praktiskt, i tolkning inom svensk vård, omsorg och rättsvä-sende. Den utbildning som ökar mest är vår utbildning Tolk i offentlig sektor. Den utbildningen riktar in sig på de språk där det finns störst samhällsbehov och efterfrågan, som arabiska, dari, mongol-iska, persiska, somaliska och tigrinska. Utbildningen består av fristående kurser, som man kan läsa upp till tre terminer. Liksom våra andra tolkutbildningar ger den rätt att registrera sig i Kammarkol-legiets tolkregister. Kurserna ges delvis på distans, med månatliga träffar, och sedan ett år tillbaka kan man även läsa kurserna vid Lunds universitet (fortfaran-de i TÖI:s regi.) Nytt från i höst är även kursen Översättning i offentlig sektor, där de som utbildat sig till tolk i offent-lig sektor kan bredda sig och lära sig översätta svenska samhällstexter till sina respektive språk.

Så om man är sugen på att möta våren genom att boka in sig på någon av våra spännande utbildningar eller kurser som startar i höst inom över-sättning eller tolkning, så är det bara att klicka in sig på Stockholms univer-sitets hemsida, där alla våra kurser kommer att vara synliga från den 15 mars: https://www.su.se/utbildning/alla-amnen/%C3%B6vers%C3%A4tt-ningsvetenskap-1.426282?open-col-lapse-boxes=subject-educa-tions-bachelor-courses,subject-edu-cations-master-courses Det finns alltså allt från kurser på fem veckor och upp till program på tre år. För detaljerad information, surfa till TÖI:s webbplats:https://www.tolk.su.se/utbild-ning/v%C3%A5ra-utbildningar/al-la-v%C3%A5ra-utbildningar Kom ihåg att söka senast den 15 april 2020!

JAN PEDERSEN

tÖI har numera även utbildningar vid Lunds universitet.

Utbildning i CAt-verktyg på tÖI.

24 facköversättaren 1/20

UTBILDNING

n Hösten 2020 erbjuder Linnéuni-versitetet i Växjö en ettårig facköver-sättarutbildning på magisternivå och ett ettårigt masterpåbyggnadsår med praktiktermin för den som redan har en avslutad magister i facköver-sättning och som vill fördjupa sina kunskaper och färdigheter. Utbild-ningen är unik i Sverige som den enda facköversättarutbildning som ges på distans. Magisterprogrammet ges med tre språkinriktningar: engelska, franska och tyska. Franska ges på halvfart, engelska och tyska på både hel- och halvfart. I utbildningen ingår kurser i översättningsteori, praktiskt översätt-ningsarbete, språkstruktur, textanalys samt en avslutande magisteruppsats som innefattar en egen utförd över-sättning av en facktext och en analys av denna. På de uppskattade campus-träffarna möter studenterna bland annat alumner och egenföretagare som gästföreläser, en terminolog, en föreläsare från EU-kommissionens re-presentation i Sverige och inte minst Anne Katrin Welp, som håller i hands on-övningar i CAT-verktyg. Studenter-na får också under ett års tid tillgång till licenser för ett CAT-verktyg så att de kan öva hemma. Masterpåbyggnadsåret erbjuds med ingångsspråken engelska och tyska och går på hel- eller halvfart. Det unika med denna påbyggnad är att den inkluderar en praktikter-min, vilken också kan läsas separat. Praktiken kan exempelvis förläggas till en översättningsbyrå men även en större myndighet med en egen översättningsavdelning. Påbyggna-den innehåller också en kurs som behandlar korpusbaserade metoder och just korpusar spelar en central roll i vår facköversättarutbildning. Den stora fördelen med korpusar är att de tillhandahåller information om hur ord vanligtvis kombineras (kollokatio-

Facköversättarutbildning på Linnéuniversitetetner), hur vanligt ett ord är och i vilka texttyper ett ord främst uppträder i något som traditionella ordböcker eller termdatabaser saknar infor-mation om. Masteruppsatsen som skrivs efter praktikterminen kommer också att hämta sitt material från en korpus, nämligen översättningskor-pusen LEGS (The Linnaeus University English-German-Swedish Corpus). Att arbeta med en översättningskorpus är ovärderligt för en blivande översättare då det ökar medvetenheten om de strategier och översättningsalternativ som kan tillämpas.

JENNy StRÖM HEROLD

Fakta

n Linnéuniversitetet erbjuder sedan många år ett magister-program i facköversättning på distans. Sedan 2018 erbjuds även ett påbyggnadsår till master. Ansökningstiden stänger formellt 15 april men kommer att hållas öppen för sen anmälan.n Länk till magisterprogrammets hemsida: https://lnu.se/program/fackoversattning-i-engelska-fran-ska-eller-tyska-magisterprogram/inriktning-engelska-svenska-hel-tid-distans-ht/n Länk till praktiktermin på mas-ternivå: https://lnu.se/kurs/prak-tik-i-fackoversattning/distans-ht/n Länk till forskningshemsi-da om LEGS: https://lnu.se/forskning/sok-forskning/the-lin-naeus-university-english-ger-man-swedish-corpus-LEGS/n Kontaktpersoner: progra-mansvariga Jenny Ström Herold (jenny.strom.herold@lnu.se) och Magnus Levin (magnus.levin@lnu.se)

tjim hos terminlogi- främjandetn Terminologifrämjandet hade sin första medlemsträff på KTH den 20 februari. Föreningen bildades av tidigare TNC-anställda i december 2018 efter att Terminologicen-trum TNC lades ned. Språkrådet har visserligen tagit över delar av TNC:s verksamhet, men ett nav för överblick saknas. Terminologifräm-jandet ämnar enligt stadgarna ”verka för en effektiv fackspråk-lig kommunikation i det svenska samhället. Föreningen ska främja utvecklingen och samordningen av olika fackspråk och terminologier, uppmuntra till att de uppmärksam-mas och studeras. Föreningen ska också framhålla terminologyrket.” Träffen inleddes med att för-eningens ordförande Anna-Lena Bucher berättade om det svenska terminologiska landskapet före och efter 2018. Sekreteraren Henrik Nilsson visade därefter kort föreningens webbplats (www.terminologiframjandet.se) som bl.a. innehåller nedladdningsbart utbildningsmaterial och delar av TNCs tidigare webbplats (bl.a. historik och svar på termfrågor). Till slut gicks det laget runt och de närvarande fick berätta om sitt för-hållande till terminologi. I publiken fanns, förutom flera facköversät-tare, terminologer från privat och offentlig sektor och andra personer med intresse för terminologi och fackspråk. Slutligen upprättades en ”tjim-lista”* över önskemål på föreningsaktiviteter framöver: en förteckning över yrkesverksamma terminologer, en terminologiblogg och upprättande av ett diskussions-forum var aktiviteter som hamnade högt på önskelistan.

HENRIK NILSSON

sekreterare i Terminologifrämjandet

*Hänvisar till Jan Stenmarks bild av ett

folkdanslag med texten ”Nu hade de

tjoat men tjim visste de inte riktigt vad

det var.”

25facköversättaren 1/20

En norrländsk byrå för och av översättare

Konferenssponsor 2020

accent-sweden.com

annons_2019_SFO.indd 1 2020-02-18 11:13

The #1 translation productivity software

Facköversättarutbildning på Linnéuniversitetet

26 facköversättaren 1/20

(vi räknar med härligt väder i björkarnas stad – den här bilden är bara för att redaktionen har fördomar!)

Buerest båhtieme Ubmejissa!

Allt om SFÖ:s jubileums-konferens i Umeå

tid: 24–26 april 2020Plats: Folkets hus, UmeåAnmälan (senast den 1 april)ProgramHotellinformationÅrets talare

Fredagsnöjet på Gammlian Här i Norrland har vi en ”femte” årstid som vi kallar för vårvinter. Någon egentlig vår brukar vi inte ha, från en dag till en annan byter man – lite överdrivet – från vinterjacka till sommarklänning och runt den 15 maj spricker stans otaliga björkar ut. Tvära kast här! Efter avslutat fredagsprogram och innesittande blir det lite friluftsliv som fredagsnöje när vi antingen iklädda tjockvinterjackan eller finsommarklän-ningen beger oss till hembygds- och friluftsområdet Gammlia och Väster-bottens museum. Vi besöker samevisten med kåtor och förrådsbyggnader och får en inblick i hur samerna byggde och bodde nära naturen under förra seklet. Där kan vi, om vi så vill, gå kåta in och kåta ut! Efter denna lilla utflykt är det dags för mat och dryck och trevligt umgänge på Sävargården. Det är en anrik herrgårds-byggnad, som en gång stod i Sävar, ett litet samhälle en bit norr om Umeå. Herrgården flyttades till Gammlia 1921 och har sedan dess varit en exklusiv

Några av våra föreläsareFrank DrewesAktuell forskning på automatisk semantisk språkanalys

Jessica K. LjungbergTräna din hjärna – friskfaktorer för ett bättre åldrande

Mikael ParkvallFolkreligionen språkfetischismLäs mer här

Språkets makt i Umeå

Kulinarisk kuriosan Sävargården spelade en central roll i kriget mellan Sverige och Ryssland. När svenskarna retirerade i augus-ti 1809 intogs herrgården av den ryske befälhavaren, generallöjtnant Kamenskij. Där åt han sin segermid-dag och brände ner allt i trakten utom den ståtliga herrgården. Som kuriosa kan nämnas att förrådskällaren som sedermera gjordes om till restaurang fick namnet Källaren Kamenskij, som tack för att han avstod från att bränna ner Umeå. I källaren öppnades Umeås första pizzeria i början av sjuttiotalet.

Konferensgrupp 2020 bjuder in till Sävargården: Lovisa Jakobsson, Anna Lawrence, David Ordoubadian, Evalotta Boman, yvonne Åström

restaurang och festlokal och har satt det västerbottniska köket och dess råvaror på kartan. Du har med andra ord en god och spännande middag att se fram emot på fredagskvällen. Och du, för att undvika pinsamheter vid dina kontakter med lokalbefolkningen: Gammlia är på norrländskt vis en sammandragning av ”den gamla liden” och uttalet blir följaktligen med långt ”i”. Välkommen till Umeå!

KONFERENSGRUPPEN 2020

Årets SFÖ-konferens närmar sig

snabbt! Sista dagen för anmälan är den

1 april och det börjar bli ont om såväl

tågbiljetter som reserverade hotellrum.

I år fyller SFÖ 30 år och detta kommer

att bli en jubileumskonferens som går

till historien – missa den inte!

27facköversättaren 1/20

27facköversättaren 1/20

SFÖ-NYTT

Medlemsnytt

vi är nu 919 medlemmar!

Följande SFÖ-medlemmar är nya eller uppgraderade. välkomna!

Anna Eidhagen, Intresse Freddie Engberg, AssocieradMariya Erkhova, AssocieradAnders Larsson, FullvärdigSandra Miomar, StudentMia Söllvander, StudentUlrika Wakeus, Associerad

Nästa nummer Manusstopp 14 april

En ny välmatad pdf-tidning kommer den 18 maj.

traduttore traditore av Helena Hellman

Elin Svahn – Sveriges första doktor i över-sättningsvetenskapn Dagarna före utgivning av detta nummer av Facköversättaren genom-gick Elin Svahn sin doktorsdisputation vid Stockholms universitet och blev i och med godkännandet Sveriges första doktor i översättningsvetenskap. Hennes avhandling, The Dynamics of Extratextual Translatorship in Cont-emporary Sweden (kan laddas ner i fulltext) behandlar det svenska översät-tarkollektivet, den miljö översättarna verkar i samt översättarnas yrkesbild och status i samhället. Avhandlingen baseras bland annat på den enkät som Elin skickade ut till hela SFÖ för några år sedan. Se fram emot en utförligare anmälan i Facköversättaren nr 2/2020!

RED

Elin Svahn med nytryckt avhandling.

28 facköversättaren 1/20

WordFinder Software AB

Box 2212, 403 14 Göteborg

info@wordfinder.com • www.wordfinder.com

För mer information kom till vår monter och vår workshop på SFÖ konferensen i Umeå 24–26 april 2020