I~ landstinget II DALARNA

~k~~U~~R~AbD1 ,A Landstingsstyrelsens arbetsutskott

Central förvaltning Medicinsk enhet

Datum 2013-12-09 Sida 1 (3) Dnr LD13/02793

Uppdnr 698

~~,:!li':'" r 7

Postadress Box 712 79129 Falun

2013-12-09 Landstingsstyrelsens arbetsutskott

Svar på remiss från Socialstyrelsen: Vård av extremt tidigt födda barn

Ordförandens förslag 1. Remissvar enligt bilaga c) överlämnas till Socialstyrelsen.

Sammanfattning Landstinget Dalarna har beretts tillfälle att yttra sig gällande Socialstyrelsens vägledning av vård av extremt tidigt födda barn

Landstingsstyrelsen ställer sig bakom vägledningen frånsett att landstinget inte anser att det finns belägg för att en ytterligare centralisering av vården av barn födda före v 28 leder till en säkrare och mer kostnadseffektiv vård och önskar därför behålla vården från v 26+0 vid Födelsecentrum Dalarna i Falun.

I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag b) Socialstyrelsens vägledning, Vård av extremt tidigt födda barn c) Remissvar

Beskrivning av ärendet och skälen för förslaget Socialstyrelsens vägledning avser att utgöra ett stöd för verksamhetsansvariga att ge god och säker vård av extremt tidigt födda barn. De områden som omfattas av vägledningen är de som har lyfts fram av professionen som speciellt viktiga att diskutera på nationell nivå. Dessa områden omfattar transporter, omvårdnad, nutrition, persisterande ductus arteriosus (hjärtsjukdom), hjärnskador och smärtbehandling. Vägledningen är utarbetad i samarbete med ledningsansvariga neonatologer och handlar ytterst om att i olika vårdsituationer anpassa och utforma ett optimalt tillvägagångssätt för att säkra vården av extremt tidigt födda barn, i enlighet med Socialstyrelsens föreskrifter om kvalitets- och ledningssystem.

Landstinget Dalarna ser positivt på att denna vägledning tas fram för att säkra en god och jämlik vård för de extremt tidigt födda barnen i Sverige. De områden som lyfts fram är viktiga och angelägna. Landstinget ställer sig bakom de riktlinjer som förs fram gällande de områden som omfattas av

;::;;~~,_liIiit';;',"'~:~l'_&i!im~'i!iJi; .',,} I'" ,}';r*""m~'~".:" ':"'" :.~ . "'. 'Y'" 'o

~"YR'", BesÖksad~ess

Vasagatan 27 Falun

Kontakt Handläggare -\(Y 023-490000 Malmqvist Bengt 070-578 42 82 Org.nr: 232100-0180 Enhetschef

Bengt.Malmqvist@ltdalarna,se

~

Landstinget Dalarna

Central förvaltning

BESLUTSUNDERLAG Landstingsstyrelsens arbetsutskott

Datum Dnr

2013-12-09 LD13/02793 Sida

2 (3)

vägledningen. Landstinget uppfattar det som mycket positivt att god omvårdnad får en så central plats i vägledningen av vården av de extremt tidigt födda barnen.

I vägledningen skriver Socialstyrelsen att "Om det finns risk för att barnet föds före 28 veckor är det viktigt att det perinatala omhändertagandet, inkluderande förlossningsvården och den initiala vården av dessa barn, i största möjliga utsträckning sker på sjukhus med stor erfarenhet av denna specialiserade vård" Landstinget Dalarna tolkar detta som att man rekommenderar en centralisering av vården av barn födda före v 28 till landets regionkliniker.

Vården ska vara organiserad så att den tillgodoser hög patientsäkerhet och god kvalitet i vården samt främjar kostnadseffektivitet.(28 § HSL). Landstinget ställer sig frågande till på vilket sätt det är visat att en centralisering skulle leda till en säkrare, bättre och mer kostnadseffektiv vård.

Landstinget Dalarna har satsat på god neonatalvård från v 26+0 genom att starta Födelsecentrum Dalarna som invigdes september 2013. I den nybyggda neonatalavdelningen vårdas de prematurfödda barnen tillsammans med sina föräldrar genom samvård som möjliggjorts genom att förlossning, BB och neonatalavdelning samlokaliserats. Barnen vårdas i familjerum tillsammans med sina föräldrar utom på IVA-salarna där det istället finns enskilda familjerum i direkt anslutning till respektive IVA-plats. Målet är att alltid vårda barnen tillsammans med sina föräldrar oavsett vårdbehov hos mamma eller barn undantaget om mammans tillstånd kräver intensivvård. I vägledningen lyfter man fram vikten av samvård för att främja barnens hälsa och utveckling. Landstinget Dalarna ser inte att en ökad centralisering förbättrar bindnings- och anknytningsprocessen mellan föräldrar och barn.

Vägledningen önskar att vårdfilosofin ska vara utvecklingsstödjande vård och att NIDCAP (Neonatallndividualized Developmental Care and Assessment Program) ska tillämpas. I Dalarna finns en lång tradition av NIDCAP eftersom Landstinget Dalarna har varit med från starten av NIDCAP i Sverige.

Vägledningen betonar också att transporter är riskfyllda för de extremt tidigt födda barnen. Att centralisera vården mellan v 26+0 och 27+5 skulle innebära att fler barn transporteras. Förutom påfrestningen för barnen får detta också ekonomiska konsekvenser.

Landstinget Dalarna

Central förvaltning

.'. '

BESLUTSUNDERLAG Landstingsstyrelsens arbetsutskott

Datum Dnr

2013-12-09 LD13/02793

Patientperspektiv, barnkonsekvens och likabehandling

Sida

3 (3)

Det är viktigt att säkra en god och jämlik vård för de extremt tidigt födda barnen i Sverige. De områden som lyfts fram i remissen bedöms vara viktiga och angelägna och riktlinjerna är positiva både utifrån ett patient- och barnperspektiv.

Finansiering och ekonomiska konsekvenser Om vården av barn födda före v 28 skulle centraliseras så skulle detta innebära ökade kostnader för Landstinget Dalarna för antenatal vård, transporter och neonatalvård. Landstinget uppskattar att dessa kostnader 2012 skulle ha uppgått till 5,4 Mkr för den antenatala vården och 3,0 Mkr för neonatalvården .

Miljö, juridik, folkhälsa och konsekvensbedömning enligt systematiskt arbetsmiljöarbete

Dessa perspektiv bedöms inte vara relevanta i detta ärende.

Samverkan med fackliga organisationer Information enligt MBA § 10 kommer att äga rum 2013-12-04.

Uppföljning Remissvar är inte föremål för uppföljning.

~. LAGA AU ~ 1 Page I ofl I '-;) ~NDSTINGET DALARNA

Hedström Elisabet ICentral förvaltning Administrativ enhet IFalu

Från:

Skickat:

Fagerstedt, Charlotte [charlotte.fagerstedt@socialstyrelsen.se]

den 14 oktober 2013 13:21

INK. 2013 -10- 1 4

DNR·&P.· ·~?/l?,·~h·i?· .· SKR ... ..\ ..... . KOD ......... I .. ... · ... . .

Till: olle.soder@ki.se; ordf@barnsjukskoterska.com ; kansliet@prematurforbundet.se ; info@prematurmirakel.se; Jämtlands läns landsting ; Landstinget Blekinge; Landstinget Dalarna; Landstinget Gävleborg; Landstinget i Jönköpings län; Landstinget i Kalmar län; landstinget@lul.se; Landstinget i Värmland; Landstinget Kronoberg; Landstinget Sörmland; ) Landstinget Västernorrland ; Landstinget Västmanland ; Landstinget i Östergötland ; Norrbottens läns landsting; regiongotland@gotland.se: regionen@regionhalland.se; Region Skåne; Stockholms läns landsting; Västerbottens läns landsting ; Västra Götalandsregionen:

Kopia:

Ämne:

Örebro läns landsting

Registrator Kunskap; Registrator Kunskapsstöd

remiss vägledning extremt tid igt födda barn

Bifogade filer: Missivbrev remiss vägledning extremt för tidigt födda.pdf; Vägledning för tidigt födda, preliminär version, remiss 131 014.pdf

Vård av extremt tidigt födda barn

En vägledning för vård av extremt för tidigt födda barn har tagits fram av Socialstyrelsen . Ni ges härmed ti llfälle att lämna synpunkter på vägledningen .

Remissen skickas endast via e-post.

Synpunkter på vägledningen ska vara Socialstyrelsen tillhanda senast den 7 januari 2014.

Skicka remissvaret via e-post ti ll socialstyrelsen@socialstyrelsen.se

Ange diarienumret 19160/2010 i svaret.

Med vänlig Ilälsning

Charlotte Fagerstedt

Utredare

075-2474220

SOCI/\LSTYRELSEN

Avdelningen för kunskaps stöd

Vägledning 3

106 30 Stockholm

Växel 075-247 30 00

www.socialstyrelsen.se

Socialstyrelsen varnar hälsa. välfärd octl allo s lika illlgang ti ll god v<J rd och omsorg.

2013 -10-14

.ii SocIalstyrelsen

Avdelningen Rlr kunskapsscöd Charlotte Fagerstedt charlotte.fagerstedt@socialstyrelsen.se

Vård av extremt tidigt födda barn

2013-10-14 Dnr 19160/2010

Enligt sändlista

En vägledning för vård av extremt för tidigt födda barn har tagits fram av Social­styrelsen. Ni ges hlnned tillflIIIe att Jämna synpunkter på vägledningen.

Remissen skickas endast via e-post.

Synpunkter på vllgledningen ska vara Socialstyrelsen tillhanda senast den 7 Januari 2014.

Skicka remissvaret via e-post till socialstyrelsen@socialslyrelsen.se. Ange diarienumret 1916012010 i svaret.

Med vänlig hälsning

Charlotte Fagerstedt

SOCIALSTYRELSEN 10630 StOCkholm

Telefon 075·247 30 00 Fax 075·247 32 52

socialstyrelsen@socialstyrelsen.se www.soclalstyrelsen.se

1(2)

SOCIALSTYRELSEN 2013-10-11 Dnr 19160/2010 2(2)

Sänd lista

Svenska Barnläkarfl5reningen olle. soder@ki.se

RiksfOreningen fl5r barnsjuksköterskor ordf@bamsjukskoterska.com

Svenska Prematurfdrbundet kansliet@prematurforbundet.se

Prematurföreningen Mirakel info@prematurmirakel.se

Jämtlands läns landsting jamt lands.lans.landsting@jn.se

Landstinget Blekinge landstinget.blekinge@ltblekinge.se

Landstinget Dalarna landstinget.dalarna@ltdalama.se

Landstinget Gävleborg Ig@lg.se

Landstinget i Jönköpings län landstinget@lj.se

Landstinget i Kalmar län landstinget@ltkalmar.se

Landstinget i Uppsala län landstinget@lul.se

Landstinget i Värmland info@liv.se

Landstinget Kronoberg landstinget@ltkronoberg.se

Landstinget Sörmland landstinget.sormland@dll.se

Landstinget Västemorrland landstinget. vastemorrland@lvn.se

Landstinget Västmanland landstinget@ltv.se

Landstinget i Östergötland landstinget@lio.se

Norrbonens läns landsting norrbottens.lans.landsting@nll.se

Region Gotland regiongotland@gotlnnd.se

Region Halland regionen@regionhalland.se

Region Skåne region@skane.se

Stockholms läns landsting landstinget@sll.se

Västerbotten läns landsting landstinget@vll.se

Västra Götalandsregionen info@vgregion.se

Örebro läns landsting orebroll@orebroll.se

Vård av extremt tidigt födda barn En vägledning för barn födda före 28:e graviditetsveckan, preliminär version

.ii. Socialstyrelsen

Du för gÖfna dlara Socialslytelsens texter om du uppger kaDan. exempelvis i utbild­ningsmateriaitUI självkostnadspris. men du för inte anvönda texlema i kommersiella sammanhang. SOCialstyrelsen hor ensamrätt all bestömma hur detta vem får anvön­das. enligt logen j 1960:729) om upphovsrätt till Otteröra och konstnörllga verk (uPP­hovsrätlslagen). Aven bilder. fotografier och ilustrationer är skyddade av upphovsrätt­en. och du måste ha upphovsmannens tillstånd för all anvönda dem.

Artikelnummer 2013-10-6

Publicerad www.socialStyrel5en.se.oktober2013

Förord

Socialstyrelsen har utarbetat en vägledning om vården av barn tOdda barn tOre vecka 28. Arbetet är en del i det regeringsuppdrag Socialstyrelsen fick i regleringsbrevet tOr 20 10. Vägledningen riktar sig i farsta hand till vård­givare och verksamhetschefer men kan även användas av läkare och annan hälso- och sjukvårdpersonal.

Syftet med vägledningen är att ge stöd till säker vård av extremt ror tidigt rodda barn. Det handlar ytterst om att i olika vårdsituationer anpassa och utforma ett optimalt tillvägagångssätt tOr att säkra vården av extremt ror tidigt rodda, i enlighet med Socialstyrelsens fOreskrifter om kvalitets- och ledningssystem.

I början av juni 2010 skickades en enkät till fareträdare tOr neonatal­avdelningar i Sverige. I enkäten kunde företrädarna beskriva vilka områden som var viktiga att diskutera på nationell nivå. Med utgångspunkt från de inkomna enkätsvaren anordnade Socialstyrelsen en gemensam diskussion for ledningsansvariga neonatologer i Stockholm den 16 november 2010. Syftet med konferensen var att få en nationell diskussion om eventuella problem­områden och att alla sjukhus skulle få komma till tals. Konferensen var välbesökt med mer än 45 deltagare, inklusive representanter från Social­styrelsen och vetenskapliga råd i pediatrisk omvårdnad och obstetrik, samt barnanestesiologi och intensivvård.

Denna vägledning består av de områden som identifierades som viktiga av professionen. Flera personer har deltagit i arbetet med vägledningen och arbetsgrupperna har letts av Lena Hellström Westas, Mikael Norman, Staffan Polberger, Stellan Håkansson och Mats Eriksson. Projektledare vid Social­styrelsen har varit Michael Soop (år 2010-2011 ), Andor Wagner (år 2012) och Charlotte Fagerstedt (år 2013).

Lars-Erik Holm generaldirektör

Innehåll

Förord ............. " ...... ,." ......... , .......................................... ,., ......................................... 3

Sammanfattning ...................................................................................................... 7

Inledning .................................................................................................................... 9

Vögledningen består av sex olika delar ......................................................... 9

Bästa tillgängliga kunskap ................................................................................. 9

Målgrupp ............................................................................................................ 10

Förutsättningar för vård av extremt för tidigt födda barn ............................ 11

Vårdens skyldighet alt erbjuda god vård .................................................... 11

Att ge eller inte ge livsuppehållande behandllng ...................................... ll

Patientens delaktighet ..................................................................................... 12

Samordning. kontinuitet och säkerhet i vården .......................................... 13

Ledningssystem - vårdgivarens ansvar för samordning ....................... 13

Fast vårdkontakt ........................................................................................... 13

Uppföljning .................................................................................................... 14

Att transportera vårdkrävande, nyfödda barn .............................................. 15

Regionaliserad förlossnings- och neonatalvård förutsätter en perinatal transporlverksamhet ......................................................................................... 15

När behövs neonatala transporter~ .............................................................. 16

Behov aven förbättrad. jämlik transportorganisation ............................... 16

SOCialstyrelsens bedömning gällande neonatala transporter ................. 17

Omvårdnad ........................................................................................................... 19

Patient- och famIljecentrerad vård ............................................................... 19

Socialstyrelsens bedömning gällande omvårdnaden ............................... 20

Nutrition - en förutsättning för tillväxt och utveckling ................................... 22

Problembeskrivning ........................................................................................... 22

Speciella svårigheter ........................................................................................ 23

RIsJcperioder för undernäring ...................................................................... 23

Risker med övemäring ................................................................................. 24

Socialstyrelsens bedömning gällande näringsintag ................................... 24

Socialstyrelsens bedömning gällande parenteral nutrition ...................... 25

Socialstyrelsens bedömning gällande vötske- och salt balans ................ 26

Socialstyrelsens bedömning gällande enleral nutrition ............................. 27

TIllväxtmötningar .......................................................................................... 28

Blodprover ..................................................................................................... 29

Uppföljning, tl ••••••• tl II'" .1' ••••• II' II ••• tl II ••••• t ••••• II •••••••• II' ••••••••••••• ,."., ••••••••••••••••• , •••• ", .29

Persisterande duc tus arteriosus (PDA} ............................................................... 30

Kliniskt problem .................................................................................................. 30

Socialstyrelsens bedömning gällande preventiva åtgärder .................... 30

Socialstyrelsens bedömning gällande diagnostik av POA ........................ 32

Socialstyrelsens bedömning gällande behandling av POA ..................... 33

Farmakologisk behandling med cyklooxygenashämmare ................. 33

Farmakologisk behandling med paracetamol.. ..................................... 34

Kirurgisk behandling ..................................................................................... 34

Oiuretika och vätskerestriklion .................................................................... 35

Blodtransfusion ............................................................................................... 35

Syrgas .............................................................................................................. 35

CPAP /övertrycksvenlilation ........................................................................ 36

Hjärnskador ............................................................................................................. 37

Socialstyrelsens bedömning gällande vård och behandling .................. 38

Övervakning och bedömning .................................................................... 38

Smärta och stress .......................................................................................... 38

Optimera andra faktorer ............................................................................. 39

Hypoxi och ischemi ....................................................................................... 39

Höga och låga koldioxidnivåer ................................................................. 39

Hypoglykemi ................................... ............................................................... 39

Bilirubin ............................................................................................................ 39

Natrium och hyperosmolära lösningar ..................................................... 39

Smärtbehandling ................................................................................................... 41

Smärta och stress påverkar ............................................................................. 41

Socialstyrelsens bedömning gällande smärta ............................................ 42

Socialstyrelsens bedömning gällande farmakologisk smärt behandling vid procedurer ................................................................................................... 43

Socialstyrelsens bedömning gällande farmakologisk smärt behandling vid intubation ..................................................................................................... 45

Referenser ............................................................................................................... 46

Projektorganisation ............................................................................................... 66

Bilaga 1. Rekommenderat näringsinstag till extremt underbuma barn ..... 71

Bilaga 2. Exempel på smärtskattningsinstrument ............................................ 73

Sammanfattning

Vården av barn födda före 28:e graviditetsveckan ska vara god och ges uti· från bästa tillgängliga kunskap (2 a § hälso- och sjukvårdslagen [1992:859], HSL och 6 kap. I § patientsäkerhetslagen [2010:659], PSL). Det finns även krav på hur verksamheterna ska arbeta i Socialstyrelsen föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011 :9) om ledningssystem för systematiskt kvalitets­arbete.

Denna vägledning är i första hand avsedd fOr vårdgivare och verksamhets· chefer men kan även användas av läkare och annan hälso· och sjukvårds­personal. Vägledningen har arbetats fram i nära samarbete med professionen syftar till att göra vården jämlik och säker. De områden som har prioriterats i vägledningen är transporter, omvårdnad, nutrition, hjärnskador, smärtbe­handling och fördröjd ductusstängning av extremt llir tidigt födda barn.

Organisationen av neonatala transporter i Sverige behöver förbättras fOr att utjämna regionala skillnader i tillgänglighet till kvalificerade transportteam. Neonatala transporter behövs när barnets behov av specialiserad vård inte kan tillfredsställas vid den enhet där tOdelsen skett, och barnet behöver flyttas till en högre vårdnivA. Dessa neonatala transporter bör utföras av spe­cialiserade transportteam som bestAr av läkare och sjuksköterska med sär­skild erfarenhet av neonatal intensivvård och transportverksamhet. Tran­sporterna bör organiseras med beredskap, ändamålsenliga tli.rdmedel och kort inställelsetid fOr att kunna genomföras så fort som möjligt.

För tidigt fOdda barn får uppleva många stressande situationer och ge­nomgå ett stort antal smärtsamma procedurer. Den korta graviditetstiden och traumat som det innebär att få ett tOr tidigt llitt barn medför även att fOräId· ramas anknytning och lliräldraroll behöver stödjas. En patient- och familje­centrerad vård avser att tillgodose behoven hos både patienten, fOräldrarna och eventuella syskon. Vården bör därför organiseras så att den är patient­och familjecentrerad, vilket bland annat innebär att familjen inte bör skiljas åt och att familjens individuella behov ska respekteras.

För att uppnå normal tillväxt och utveckling bör extremt för tidigt tOdda barn följa den fetala tillväxtkurvan. Det innebär att barnen har mycket stora näringsbehov eftersom den fetala tillväxten är mycket snabbare än späd­barnstillväxten. Riskperioder tOr undernäring är de forsta fyra levnadsveck­orna, övergången från sonduppfödning till amning och efter utskrivning från neonatalavdelningen. För att minimera risken för undernäring och allvariga hälsokonsekvenser bör de rekommenderade näringsintagen fOr extremt tOr tidigt llidda barn följas och näringsberäkningar göras dagligen.

Ductus arteriosus, det blodkärl som llirbinder lungartären med stora kroppspulsådern, sluter sig snabbt efter llidelsen, vanligen under f6rsta dyg· net. Hos llir tidigt födda barn är stängningen av ductus ofta llirdröjd (PDA = persisterande ductus arteriosus), vilket kan leda till ökad andnings· och hjärt·

7

frekvens, syrgasbehov och ibland respiratorberoende. Preventiva åtgärder är bland annat att ge antenatala kortikosteroider till kvinnor som riskerar att föda extremt fOr tidigt och att tillämpa sen avnavling.

Grunden till en del hjärnskador uppstår redan under graviditeten och är då ofta associerade med graviditetskomplikationer. De hjärnskador som i forsta hand diagnostiseras i neonatalperioden är intraventrikulära blödningar som vanligen uppstår under de fbrsta tre levnadsdygnen. Hjärnblödningar och skador i hjärnans vita substans är de viktigaste orsakerna till senare neuro­logiska funktionsnedsättningar, nedsatt kognitiv funktion och beteende­problem. Det är därtbr av stor betydelse att den initiala vården av barnen sker på sjukhus med stor erfarenhet av denna specialiserade vård och att barnets hjärnfunktion övervakas och bedöms fortlöpande.

Extremt fbr tidigt tbdda barn med en hjärnskada upplever smärta på samma sätt som de utan hjärnskada och ska bedömas efter samma smärtkrite­rier. Vården och omhändertagandet av barnen behöver organiseras fbr att minska smärtan och dess effekter. Kraftig, upprepad eller långvarig smärta och stress hos nytbdda barn kan medfbra akuta fysiologiska effekter, men också pennanenta strukturella och funktionella fOrändringar ismärtrespons och centra I nervös funktion. Det är därfbr viktigt att vården arbetar efter lo­kala smärtbehandlingsrutiner och att smärtbehandling ges utifrån en balanse­rad strategi där barnen i fOrsta hand ska försäkras smärtfrihet med icke­farmakologiskt omhändertagande. För smärtskattning är det viktigt att an­vända instrument som är valida och beprövade får den avsedda gestationsål­dem och typen av smärta.

8

I~. Landstinget II DALARNA

nll-AGA A LJ ~ 101 U REMISSVAR.I-'\ J Landstingsstyrelsens arbetsuts kott

Central förvaltning Medicinsk enhet

Datum 2013-12-09 Sida 1 (2) Dnr LD13/02793

Uppdnr 698

Socialstyrelsen socialstyrelsen@socialstyrelsen.se

Postadress Box 712 Falun

Svar på remiss från Socialstyrelsen: Vård av extremt tidigt födda barn, dnr 19160/2010

Det är mycket positivt att denna vägledning tas fram för att säkra en god och jämlik vård för de extremt tidigt födda barnen i Sverige. De områden som lyfts fram är viktiga och angelägna. Landstinget Dalarna (LO) ställer sig bakom de riktlinjer som förs fram för de områden som omfattas av vägledningen. Landstinget uppfattar det som mycket positivt att god omvårdnad får en så central plats i vägledningen.

I vägledningen står: "Om det finns risk för att barnet föds före 28 veckor är det viktigt att det perinatala omhändertagandet, inkluderande förlossningsvården och den initiala vården av dessa barn, i största möjliga utsträckning sker på sjukhus med stor erfarenhet av denna specialiserade vård". LO tolkar detta som att man rekommenderar en centralisering av vården av barn födda före v 28 till landets regionkliniker. Landstinget ställer sig frågande till om det är visat att en centralisering i detta fall skulle leda till en säkrare, bättre och mer kostnadseffektiv vård (28 § HSL). Landstinget ser inte heller att en ökad centralisering förbättrar bindnings- och anknytningsprocessen mellan föräldrar och barn.

Vägledningen betonar att transporter är riskfyllda för de extremt tidigt födda barnen. Att centralisera vården mellan v 26+0 och 27+5 skulle innebära att fler barn transporteras. Förutom påfrestningen för barnen får detta också ekonomiska konsekvenser.

I vägledningen betonas att god nutrition är avgörande för vården och att nutritionsberäkningar ska göras dagligen initialt för de extremt tidigt födda barnen. Detta görs redan på ett antal länssjukhus såsom Falun. Landstinget ser gärna att tillväxtdata granskas och presenteras klinikvis för barnen som födda i v 26+0-v 27+5 och att eventuella skillnader tydliggörs i kvalitetsförbättrande syfte.

Om vården av barn födda före v 28 centraliseras så innebär det ökade kostnader för LO för antenatal vård, transporter och neonatalvård. Landstinget uppskattar att dessa kostnader 2012 skulle ha uppgått till 5,4 Mkr för den antenatala vården och 3,0 Mkr för neonatalvården.

\. Besöksadress Vasagatan 27 Falun

Kontakt 023-490000 Org.nr: 232100-0180

\ .- i Handläggare Malmqvist Bengt 070-578 42 8~2 Enhetschef Bengt.Malmqvist@ltdalarna.se

Landstinget Dalarna Central förvaltning

REMISSVAR Landstingsstyrelsens arbetsutskott Datum Dnr

2013-12-09 LD13/02793 Sida

2 (2)

Sammanfattningsvis ställer sig LD bakom vägledningen frånsett att landstinget inte anser att det finns säkra belägg för att en centralisering av vården av barn födda före v 28 leder till en säkrare och mer kostnadseffektiv vård och landstinget önskar behålla vården från v 26+0 vid Födelsecentrum Dalarna i Falun.

~ - 0 .~.(,~ .. ~ .. 1.0.s.J .. = ........ . Ingalill Persson Landstingsstyrelsens ordförande

Karin Stikå Mjöberg Landstingsdirektör