I I

SMHI HYDROLOGI Nr I

NOLSJÖN VELEN

:c· :r

•

16" 18" zo

soLMYREN vuoooASBÄCKEN

BENSBYN

NORRSJÖN .. LILLA TIVSJON

TÄRNSJÖ

BERGSHAMRA STORMYRA

sKAAKIND

ORGVÄTAR

NEDRA BÄGBY

VÄRPINGE

Hydrok~miska data från de svenska F ältf orskningsområdena

Bengt Carlsson

-I HYDROLOGI

Hydrokemiska data från de svenska Fältforskningsornrådena

Bengt Carlsson

Nrl

SMH!s tryckeri, Norrköping 1985

SMHI HOf

I N N E H Ä L L

INLEDNING

VAD ÄR FFO? - BAKGRUND

HYDROKEMISKA ANALYSER OCH ANALYSMETODER

OMRÅDESBESKRIVNINGAR

Solmyren, Vuoddasbäcken

Bensbyn

Lilla Tivsjön, Norrsjön

Tärnsjö

Buskbäcken

Bergshamra

Stormyra

Velen, Nolsjön

Skärkind

Hulubäcken

Värpinge

Nedra Bägby

Orgvätar

REFERENSER

KARAKTERISTISKA VÄRDEN: Geologi, fysiografi, hydrologi mm

Kemi

TIDSERIER: Hydrokemi och vattenföring

Sida

l

l

3

7

8

10

11

13

14

15

16

17

18

19

20

21

22

23

26

29

31

HYDROKEMISKA DATA FRÄN DE SVENSKA FÄLTFORSKNINGSOMRÄDENA

INLEDNING

En viktig uppgift för SMHI är att övervaka och fortlöpande ge

upplysningar om hydrologiska data i Sverige. I och med över­

tagandet 1979 av ansvaret för de av NFR upprättade FältForsk­

nings~mrådena (FFO) har även hydrokemin kommit att utgöra en

naturlig del av SMHis verksamhetsområde.

Denna rapport utgör en första publicering av de hydrokemiska

data med korresponderande vattenföringsdata, som idag, 1985,

finns på SMHI i FFO-arkivet. Materialet presenteras här i

form av tidsdiagram samt en tabell över de analyserade vari­

ablernas medelvärden. Ytterligare en del äldre material från

IHD-områden finns fortfarande utspritt på andra institutioner

men skall så småningom läggas in i FFO-arkivet. Rapporten

innehåller också en kortfattad beskrivning av varje område.

Inga försök till utvärdering har gjorts. Dock har observerats

en viss skillnad i haltnivå för bl a Cl och N0 2 från IHD­

perioden 1965-75 (analyserade av MISU) jämfört med perioden

1979-84 (analyserade av SMHI). Orsaken skall utredas. Avsikt­

en är att på ett överskådligt sätt redovisa vilka data, som

finns tillgängliga för forskningsändamål.

VAD ÄR FFO? - BAKGRUND

I mitten av 60-talet startades under Internationella Hydro­

logiska Dekaden (IHD) hydrologiska undersökningar i ett antal

representativa områden. Inom Norden var antalet 13 stycken, '

varav 7 i Sverige. Med två extrema undantag - Värpinge 3,3

km 2 och Lappträsket 1004 km 2 - låg arealerna på mellan 20 och

165 km 2 • Flera områden var dock uppdelade i mindfe delom­

råden .

Vid ett symposium i Jönköping 1974 (1) sammanfattades resul­

taten av mätningarna i de representativa områdena. Det fram­

kom, att många värdefulla resultat nåtts, men också att ett

mätprogram av den omfattning och inriktning, som nu genom­

förts, ej är tillräckligt fört ex upprättande av hydrolog­

iska kartor. Stora områden med heterogen hydrologisk karaktär

kräver omfattande och därmed också dyra mätningar för att man

skall få grepp om de hydrologiska och hydrokemiska processer­

na.

Ett nordiskt expertmöte i Uppsala 1975 resulterade i det då

nya begreppet fältforskningsområden (FFO). Iden utvecklades

vidare, och vid ett seminarium i Stockholm 1977 formulerades

förslag till ett program (2). Ett FFO skall uppfylla vissa

minimikrav ifråga om insamling av hydrologiska och hydrokem­

iska basdata, fysiografisk och klimatisk beskrivning av om­

rådet samt det hydrologiska datamaterialets tillgänglighet.

Målsättningen i övrigt och den nuvarande uppbyggnaden av FFO

framgår tex av (3) och (4).

Med medel från Naturvetenskapliga Forskningsrådet (NFR) upp­

rättades fram till 1978 16 st FFO (5). Observationerna skedde

genom flera olika institutioners försorg. Sveriges Meteoro­

logiska och Hydrologiska Institut (SMHI), Kungl. Tekniska

Högskolan (KTH), Lunds Tekniska Högskola (LTH), Luleå Tek­

niska Högskola (LuTH), Stockholms Universitet och Chalmers

Tekniska Högskola {CTH) har medverkat . 1979 övertog SMHI hela

ansvaret för verksamheten.

De klimat- och ytvattenvariabler, som ingår i FFO, är:

Vattenföring 1 ), vattenstånd, nederbörd 1 ), lufttemperatur 1 )

{max- 1 ) . och min- 1 ), ångtryck 1 ), vind 1 ), globalstrålning,

molnighet, solskenstid, potentiell avdunstning 1 ) (beräknad),

avdunstning (uppmätt), snötaxering 1 ), hydrokemi 1 ), sedi­

menttransport), mark- och grundvatten.

1) omfattas av minimiprgrammet.

2

Många klimat- och vattenföringsstationer är gemensamma med

SMHis ordinarie observationsnät. I övriga fall görs särskilda

FFO-observationer.

Parallellt med arbetet med att ta hand om nya värden sker en

komplettering med äldre mätresultat från de tidigare repre­

sentativa områden, som nu utsetts till FFO. Detta material

har visat sig vara mycket heterogent och finns lagrat i många

olika former från handskrivna data på blanketter till data på

hålkort och band i olika format. · En hel del arbete återstår

ännu, innan detta material är lagrat enligt det på SMHI utar­

betade FFO-datalagringssystemet.

HYDROKEMISKA ANALYSER OCH ANALYSMETODER

De hydrokemiska analyser, som görs inom FFO, är:

pH,. konduktivitet, alkalinitet (eller from 1985 alternativt

aciditet}, so 4 2-, c1-, No 3-, ca 2+, Mg 2+, K+, Na+.

De hydrokemiska analyserna har utförts vid tre laboratorier.

Under IHD-perioden av MISU och KTH (Bergshamra} samt from

1979 alla områden av SMHI.

Provtagning

Under IHD-perioden, 1965-75, togs prover en gång per månad

och vanligtvis i mitten av månaden .

Inom FFO-programmet tas som minimikrav vattenprover för kem­

iska analyser minst en gång per månad. Proverna tas i allmän­

het vid dammöverfallen. Av praktiska och ekonomiska skäl har

provtagningen samordnats med SMHis övriga observationsverk~

samhet och sker numera kring varje månadsskifte. Special­

undersökningar inom vissa områden, tex Nolsjön, har medfört

tidvis tätare provtagning . Ett mål är att förtäta provtag­

ningsprogrammet till en gång per vecka för alla områden.

3

I

From 1984 har detta genomförts i fyra områden, nämligen

Buskbäcken, Nolsjön, Skärkind och Värpinge.

Analysmetoder

§MHI: pH: Radiometer pH-mätare PHM 80.

Konduktivitet: Radiometer CDM 83.

Alkalitet:

Cl:

N0 3 :

Tom nov. 79: Tillsats av HCl i över­skott och återtitrering till pH 7. From dec. 79:: Titrering med saltsyra under avdrivning av koldioxid. Slut­punkt pH 5 .4.

Tillsats av överskott bariumperklorat. Sulfat fälls ut som bariumsulfat, över­skottet bariumjoner får reagera med thorin och bildar en färg, som mäts fotometriskt. Utförs på Autoanalyser.

Tom feb. 80: Titrering med AgN0 3 • Ny metod from mars 80: Kvicksilver sätts till provet, varvid kvicksilverklorid bildas och frigjord tiocyanat får rea­gera med järnjoner. Bildad järntiocyanat mäts fotometriskt. Utförs på Autoana­lyser.

Nitrat reduceras av kadmiumamalgam till nitrit, som reagerar med sulfanilamid till en diazoförening, som kopplas med N(t-naftyl)-etylendiarnin till ett färg­ämne, som mäts fotometriskt. Utförs på Autoanalyser.

Ca, Mg, Na, K: Automatiserad spektrometri, Perkin-Elmen 370.

4

M.!§Q: pH: pH-m~tare Orion 404.

Konduktivitet: Automatiskt balanserad brygga 0.5 - 1280 µS.

Alkalitet:

Cl:

NO 3 :

Na:

K:

ca 2 :

KTH: pH:

Fastställd genom titrering till pH 4. Överskott av koldioxid avlägsnas sedan med genomluftning. Titrering till pH 5.6 med alkali.

Jonbyte med katjon-kolumn. Avdunstning till torrhet. Tillsats av vatten, dioxan och thorin. Titrering med bariumper­klorat. 0.05 , - 5 mg/1.

Fotometrisk titrering med en lösning av kvicksilversalt Hg(II) i alkohollösning difenylkarbazon som indikator. 0.25 - 15 mg/1.

Reduktion av nitrat till ammoniak med Devardas legering. Destillering och Nesslers reaktion. 0.04 - 1 mg/1.

Flamfotometri. Netheler & Hinz "Epen­dorf" flamfotometer. 0.01 40 mg/1.

Se natrium. 0.02 - 40 mg/1.

Se natrium. 0.02 - 400 mg/1.

Radiometer, pH-meter 22.

Konduktivitet: Kemotrom Tetramatic 4 elektrod MHO meter.

Alkalinitet:

so 4 :

Cl:

Titrering med 0.02 N saltsyra till pH 5.4. COi-överskott avdrives med kväve under titreringen.

Sulfat fälls med en känd mängd barium­klorid. Överskott av barium bestäms med EDTA-titrering. Vattnets hårdhet måste vara känd. Mängden förbrukad barium beräknas.

Titrering med Hg(II)-nitrat med difenyl­karbason som indikator. Ändpunkten be­stäms fotometriskt med EEL-titrator .

. 5

Na:

K:

Mg:

Ca:

Reduktion av nitrat till ammonium med Devardas legering. Destillering och Nesslers reaktion. Färgen mäts med kalorimeter.

Beckman DU spektrofotometer:

Beckman DU spektrofotometer.

Atomabsorption Beckman 495.

Differens mellan Ca+ Mg-hårdhet och Mg.

6

~ l

NOLSJÖN VELEN

HUI,lJBÄCKEN

OM RÄD ESBESKRIVNINGAR

I

100 1so I 200"''"

20· 22·

..

soLMYREN .. vuoooASBACKEN

BENSBYN

.. N NORRSJO ..

LILLA TIVSJON

TÄRNSJÖ

BERGSHAMRA ·sroRMYRA

5I{ÄRKIND

ORGVÄTAR

NEDRA BÄGBY

VÄRPINGE

Områdenas geografiska läge framgår av ovanstående översikts­karta.

7

För varje område ges en kortfattad beskrivning av området.

Beskrivningarna är något olika beroende på vilket utgångs­

material, som stått till förfogande. Varje beskrivning inne­

håller de referenser, som utnyttjats i arbetet. Referenslist­

an, som återfinnes sist i rapporten, omfattar endast en liten

del av vad som skrivits om resp. områden. Ytterligare rap­

porter finns att tillgå från tex de institutioner, som svar­

at för undersökningarna.

Varje område med huvudflöden har markerats på kopior av topo­

grafiska kartan. I fem fall - Solmyren, Vuoddas, Nolsjön,

Velen och Nedra Bägby - är originalkartan förminskad till

75 %. Kart-bladsbeteckning anges på varje karta. För ett par

f d IHD-områden har även översiktskartor från IHD-publika­

tioner tagits med. Efter områdesbeskrivningarna finns en

tabell med viktigare karaktäristiska data.

Solmyren, Vuoddasbäcken (Lappträsket)

Lapptrösket representct ive bas in , Sweden SUB BASINS

Solmyren och Vuoddasbäcken ligger

båda inom f d IHD-området Lappträsk­

et, ca 100 km NNW om Luleå. Inom IHD

valdes Lappträsket såsom varande

representativt för norra Sveriges

skogs- och myrområden.

Inom båda områdena dominerar skogs­

bruket och viss kalhuggning före­

kommer . Berggrunden utgörs av pre­

kambrisk granit täckt av. morän .

Landskapets topografi domineras av

dalar och moränryggar i NW-SE rikt-.

ning. Av hela Lappträsket utgörs ca

29 % av myrmark, 0 - 10 m djup.

Både Solmyren och Vuoddasbäcken

ligger över högsta kustlinjen (ca

195 m ö h).

8

0

"--

' -' I - \ \J 'fF'/' 'l''.I\~'~\-~\

Topografisk karta:

, I r· / _ ·r s \- "-::':_l-::~ \_ \ :_ J_-_i_· --i-~-~

Mätdammarna är utförda i trä men med betongbotten i Vuoddas­

bäcken.

Referenser: (6) (7) (8) (12) (14).

Bensbyn

Bensbyns FFO ligger ca 5 km NNE om Luleå. Området har under

ett antal år använts av Luleå Tekniska Högskola som försöks­

område för olika experiment. Området närmast dammen utgörs av

ängsmark, 30 % . Övriga 70 % består av i huvudsak granskog.

Marken består av glaciala avlagringar.

Vattenföringsmätningarna har tidvis varit av så undermålig

kvalitet pga dålig dammbyggnad och problem med isdämning,

att de ej redovisas.

Referenser: (15) .

Luleå Tekniska Högskola har gett ut ett flertal rapporter

över undersökningar i Bensbyn-området.

10

Lilla Tivsjön, Norrsjön {Kassjöån)

Lilla Tivsjön och Norrsjön ligger båda inom f d IHD-området

Kassjöån, ca 165 km2 . Områdena är belägna på gränsen mellan

Jämtland och Medelpad ca 60 km in i landet från kusten.

Områdena ligger i höjd med högsta kustlinjen. Prekambriska

graniter och gnejser dominerar berggrunden, som täcks av

morän och ett antal fläckvis utspridda myrområden. Skogs­

bruket har medfört, att kalhyggen förekommer i båda om­

rådena.

Båda mätdammarna är byggda i trä.

Kassj öån representative basin, Sweden

SUBBASINS

,.,.., .... _..

Referenser: (6) (9) (14) (16).

11

12

. 13

Tärnsjö

Tärnsjö ligger omed­

elbart söder om Nora

i Uppland. Avrin­

ningsområdets storlek

är svårbestämbar,

beroende på att det i

väster avgränsas av

en åsformation, Mast­

eråsen, som utgör en

del av Enköpingsåsen.

Vattentransporter

torde därför före­

komma både vid den

norra och den södra

områdesavgränsningen.

Gränserna är satta

utgående från (23).

Betongdammen vid

Gullsmyra kvarn upp­

fördes i november

1973. Varmt grund­

vatten gör, att damm­

en ofta är delvis

isfri hela vintern.

Berggrunden utgörs av

prekambriska graniter

täckta av morän.

Referenser: (23) (25) .

Bu sk bäcken

Buskbäcken är beläget i Bergslagen i Västmanland. Området

utgör en del av det sk Kloten-området. Här pågick från 1968

och till mitten på 1970-talet det sk Kloten-projektet, vars

ursprungliga syfte var att studera hydrokemiska och biolog­

iska effekter av skogsgödsling. Den första mätdarnrnen vid

Buskbäcken byggdes hösten 1969. Den raserades i januari 1971

men byggdes upp igen till hösten samma år. Denna mätdarnrn stod

sedan kvar till 1983. De sista åren fram tom 1983 var funk­

tionen tidvis mycket dålig. Den nuvarande dammbyggnaden är,

liksom de tidigare, av trä och uppfördes av SMHI år 1983.

Berggrunden täcks av sandig/moig morän. Skogsbruk med kal­

hyggen finns inom området.

h\ ~ BUSKBÄCKEN

n 1o

Topografisk karta : ! -~ - , < - ) -------,,,i, -,--""""c>'""C"TT-'""*...-'--~--,-~~-

Referenser: ( 24).

14

Bergshamra

Bergshamra utgör ett delområde (nr 12) i det f d IHD-området

Verka (Verkaåns avrinningsområde). Bergshamra-området, som är

beläget i Uppland mellan Stockholm och Uppsala, är flackt och

täckt av morän och lersediment. Av hela Verka-området är ca

54 % beläget mindre än 20 m över havsytan. Hydrokemin är

påverkad av att området långa tider legat under havsytans

nivå. Både jord- och skogsbruk förekommer inom området.

En ny mätdamm av trä byggdes av SMHI 1981. Ref.: (6) (19).

15

Stormyra

Stormyra-området är beläget i Tyresö kommun ca 20 km sydost

om Stockholm nära Erstaviken. Det ligger under högsta kust­

linjen och är relativt kuperat. Området har stor _andel häll­

mark, tunt moräntäcke och lera i dalgångarna. Jordtäcket är

mycket tunt.

Mätdammen är byggd av betong.

~'~\";~t~ STORMYRA · -

_.j;,_;;t.._.:---"'-~-"--l;;-'-""'"'8'1,111!.....,.·

i Topografisk

~~~~~{~~~:}~"~.

Referenser: (17).

16

q(' _i :'A - --~

__ 66 . --

'

Velen-Nolsjön

F d IHD-området Velen ligger i

Tiveden i norra Västergötland

mellan Vänern och Vättern.

FF-områdena Velen och Nolsjön

utgörs dels av hela gamla

Velen-området, ca 45 km 2, och

dels av den norra delen, därav

Nolsjön ca 18 km2.

Sjön Velen avrinner genom Moss­

ån via sjön Viken till Vättern.

Landskapet karaktäriseras av en

dalgång i nord-sydlig riktning

igenom större delen av avrin­

ningsområdet. Sjön Velen har en

yta på 28 km2, ett medeldjup på

6.5 m, och maxdjupet är 17.6 m.

Volymen är ca 18 miljoner m3 •

Jordlagren utgörs till dominer­

ande del av morän. Två mindre

rullstensåsar finns inom områd­

et . Högsta kustlinjen går strax

söder om Nolsjön. Öster om

Nolsjön-Älsjön och väster om

V~len finns de två största

myrområdena. Skogsbruk med viss

kalhuggning förekommer.

Velen och Nolsjön är de enda

FF-områden, som har naturliga

sektioner.

Referenser: (6) (10) (13) (14)

(18).

Skärkind

Skärkind är beläget på Östgötaslätten ca 30 km sydost om

Norrköping. Området är flackt och består till 65 % av åker­

mark. Resten, den sydligaste delen, är i mer eller mindre

grad skogbevuxet.

Berggrunden består av graniter och olika typer av gnejser. I

norra delen av området finns en del berg i dagen. I de mell­

ersta delarna domineras ytlagret helt av varvig lera med

inslag av mjäla till ett djup av ca 2 m. I den mera skogbe­

vuxna södra delen består marken av sandig morän.

Hydrokemin får sin karaktär av den stora andelen jordbruks­

mark och av leran. Mätdarnrnen är av betong och uppfördes av

SMHI 1976. Referenser: (26).

18

Hulubäcken

FF-området Hulubäcken, 3.7 km 2, utgör en del av f d IHD-om­

rådet Komesse, 24.5 km2 . Komesse är en högmosse belägen på en

högplatå SO om SJon Vättern. En högmosse får sitt vatten från

den på ytan fallande nederbörden {800 mm/år).

Ovanpå berggrunden, som här utgörs av nästan vattenogenom­

trängliga gnejser, finns ett lager av fin morän. Moränen

täcks av organiskt material i olika fraktioner till en tjock­lek på 3 - 4 m i genomsnitt.

Avrinnande vatten kommer från mossens ytvatten och mossgrund­

vattnet. Morängrundvattnet har en helt annan kemisk samman­

sättning, det innehåller avsevärt mera salter och har inte

urlakats sedan mossen började bildas för ca 10 000 år sedan.

Referenser: (6) {11) {20).

19

=---.1-· ' \ ,.. ' . , nni ' .

·:."'\__

Värpinge

Värpinge-området ligger på Lundaslätten ca 4 km väster om

Lunds centrum. Området saknar skog och består helt och hållet

av åkermark.

Inom IHD påbörjades hydrologisk mätdatainsamling i Värpinge

1969. Området valdes för studier av hur urbanisering påverkar

vattenomsättningen. Utbyggnadsplanerna har dock av olika

anledningar tv skjutits på framtiden.

Berggrunden består av danienkrita , som ligger ca 20 m under

havets nivå. Över berggrunden finns lera (-mjäla), sand och

moränlera. Ytlagret består av mullhaltiga jordarter och sand ­

ig lera. På större djup än 3 - 4 m kan vattenförande lager av

grovkorniga sediment förekomma.

Värpinge-området avvattnas via dränering. Endast ca 100 m

före mätdammen finns öppet dike. Dammen är byggd i betong med

Thomson-överfall. Referenser: (21).

20

Nedra Bägby

Nedra Bägbys avrinningsområde ligger ca 10 km söder om Borg­

holm på Öland. Området är triangelformat med en sida längs

västkusten och motstående spets vid utflödet på ostkusten ca

10 km söder om Gärdslösa.

Berggrunden lutar mot sydost och utgörs av olika typer av

kalksten, 100 250 m mäktig. Ytlagret består till större

delen av morän.

Borrhål inom området ger salthaltigt vatten på 10

djup. Referenser: (22).

Topografisk karta: 4 G N0/4 H NV, 5 H SV

21

.. , ..... ..

15 m

I

~

Orgvätar

Området ligger på nordöstra delen av Gotland ca 8 km väster

om Slite och ca 4 km sydost om Tingstäde . Norra tredjedelen

utgörs av en del av File Hajdar och södra halvan ~v Hejnum

Hällar. Genom ett mittparti, bestående av våtmark, rinner den

bäck , som avvattnar FF-området vid Orgvätar.

File Hajdar och Hejnum Hällar är båda typiska kalkstenshäll­

marker. Båda når 60 - 70 m över havet. Mätdammen av betong

ligger ca 45 mö h. Hällmarkerna är helt torra sommartid, och

ofta förekommer ej heller någon avrinning vid mätdammen.

Övriga delar av året är marken vanligtvis mättad med vatten.

Grundvattennivån i hällmarkerna karaktäriseras av mycket

stora och snabba fluktuationer (20 - 25 m/dag i samband med

regn) med åtföljande snabba flödesändringar.

Referenser : (23) .

<-".:~ r'" -. -·--·· f!ingstäde ·mmlut~n

\ T,'ng.; t idefr;isk . 44,,

\ !Julverkel ·,

illgras \

!

karta :

22

REFERENSER

(1) Vannet i Norden (1975) Representativa områden. Specialnummer, nr 2:1975

(2) Naturvetenskapliga Forskningsrådet (1979) Forskning i små avrinningsområden. International Hydrological Programme Sweden, Report 52, Stockholm

(3) Carlsson, B. (1980) Information från SMHI om arbetet med små fältforsknings­områden. Vannet i Norden nr 4:1980

(4) Gottschalk, L., Jutman, T. (1980) Small research basins - A tool for comprehensive hydro­logical mapping. 6:e Nordiska Hydrologiska Konferensen i Vemdalen 1980, UNG! Rapport nr 53, Uppsala

(5) Jutman, T. (1978) FFO - Lägesrapport. SMHI, HBV PM nr 259, Norrköping

(6) Hydrological Data - Norden (1972) Representative basins - Introductory volume. National Committees for the International Hydrological Decade in Denmark, Finland, Iceland, Norway and Sweden, Oslo

(7) Hydrological Data - Norden (1974) Representative basins - Lappträsket, Sweden, Data 1968 -1970). Swedish National Committee for the International Hydro­logical Decade, Stockholm 1974

(8) Hydrological Data - Norden (1979) Representative basins - Lappträsket, Sweden, Data 1971 -1974. Swedish National Committee for the International Hydro­logical Programme; Stockholm 1979

(9) Hydrological Data - Norden (1979) Representative basins - Kassjöån, Sweden, Data 1966 -1974. Swedish National Committee for the International Hydro­logical Programme, Stockholm 1979

(10) Hydrological Data - Norden (1979) Representative basins - Velen, Sweden, Data 1966 -1974. Swedish National Committee for the International Hydro­logical Programme, Stockholm 1979

,23

(11) Hydrological Data - Norden (1980) Representative basins - Komosse, Sweden, Data 1969 -1977. Swedish National Committee for the International Hydro­logical Programme, Stockholm 1980

(12) Persson, M. (1971) Hydrologiska undersökningar i Lappträskets representa­tiva område - Rapport I. International Hydrological Decade Sweden, Report No. 15, Stockholm

(13) Eriksson, E. m fl (1973) Dynamiska studier i sjön Velen. IHD-kommittens sjögrupp, International Hydrological Decade Sweden, Report No. 29a, Uppsala-Stockholm-Lund 1973

(14) Andersson, U-M, Eriksson, E. (1978) Hydrochemical investigations in three representative basins in Sweden. International Hydrological Decdde - International Hydro­logical Programme, Report No. 50, Uppsala 1978

(15) Bengtsson, L. (1984) An analytical ap~roach for determining snowmelt induced runoff. Proceedings of the Fifth Northern Research Basins Sympo­sium, Vierumäki, Finland, 1984

(16) Engelhart, R. (1973) Markvattenstudier i Kassjöåns representationsområde. SMHI, HBV-Rapport nr 17, Stockholm

(17) Liljeqvist, L. (1973) Beskrivning av Stormyraområdet. SMHI, HBV-Rapport nr 23, Stockholm

(18) Hedin, L. (1971) Hydrologiska undersökningar i Velens representativa område - Rapport I. Notiser och Preliminära Rapporter, Serie Hydrologi nr 14, Stockholm·

(19) Nilsson, L.Y. (1980) Verka representative basin - Hydrochemistry. Kungl. Tekniska Högskolan, Inst. för Kulturteknik, Report No. 3:lf, Stockholm

(20) Johansson, I. (1974) Hydrologiska undersökningar inom myrkomplexet Komosse. Kungl. Tekniska Högskolan, Inst. för Kulturteknik, Rapport nr 3:17, Stockholm

24

(21) Lindh, G., m fl (1983) Hydrologiska undersökningar i Värpinge. Lunds Tekniska Högskola, Inst. för Teknisk Vattenresurs­lära, Rapport nr 3076, Lund

(22) Pousette, J. (1974) Aspects on the groundwater situation on Öland. Acta Universitatis Upsaliensis nr 292, Uppsala

(23) Nordberg, L., Persson, G., 1974 The national groundwater network of Sweden. Sveriges Geologiska Undersökning, Avhandlingar och upp­satser I 4:0, nr 48, Stockholm

(24) Grip, H., 1982 Water chemistry and runoff in forest streams at Kloten. Uppsala Universitet. UNGI-Rapport nr 58, Uppsala

(25) Aneblom, T., Persson, G. (1979) Studies of variation in water content in the unsaturated zone of an esker. Nordic Hydrology, Vol. 10, No.1

(26) Mungai, F. (1978) Skärkind small representative basin - Hydrological Report. SMHI, HBK PM nr 55, Norrköping

25

N C')

Qnr~de

Solmyren

Vuoddas-'bäcken

Bensbyn

Lilla Tivsjön

Norrsjön

Höjd över havet

m

370 (326-466)

240 (298-185)

15 (5-48)

310 (246-470)

430 (391-530)

Area krn2

27.5

42

1.63

12.8

15.3

Sjö Skog Myr Öfpen % % % mark

%

0.5 66 33

0.7 72 27

0 70 30

2.7 88 8

2.1

Berg- Jord- Huvud-gnun art saklig

mm mark-anväm.-ning

Lina- Morän Skogs-granit bruk

Hapa- M:>rän Skogs-randa- bruk granit

Hapa- Morän 61 %, randa- mjäla 17 %, granit, mjäla och åder- lera 10 %, gnejser berg i

dagen 10 %

Revsunds- Morän Skogs-granit bruk

Revsum.s- Morän Skogs-granit bruk

Mooel-vatten-föring Period

1/s

1971-80 296

1968-80 470

1967-83 101

1973-80 146

~ PJ ~ PJ ;;,;-' rt (D ~ f-'· (Il

rt f-'· (Il ;;,;-' PJ

< P,,: ~ 0., (D :::i ..

\.Q (D 0 I-' 0

\.Q f-'· .. Hl

'-< (Il f-'• 0

\.Q ~ PJ Hl f-'· .. ::,

'-< 0., ~ 0 I-' 0

\.Q f-'·

3 3

I'-) -.J

Qriråde

Tär:nsjö

Bergs-hamra

Busk-bäcken

Stormyra

Höjd över havet

m

65 (55-85)

15 (7-27)

.

310 (280-350)

42 10-77

Area Sjö Skog Myr Öfpen kin2 % % % mark

%

16 1.8

21.1 0.2 63 2 33

1.8 0 92 7 1

3.9 0 72 4 24

Berg- Jord-grum art

mm

l?rekamb- M:>rän risk granit

'

Revsunds/ M:>rän 61 %, Fellings- lera 26 %, bro/ torv 8 %, Stock- berg 5 %, holros-graniter.

Revsums/ Sandig/noig Fellings- norän 75 %, bro/ noig/mjälig

,,

Stock- /lerig holms- norän 25 % graniter

Älsta- Lera, graniter, (berg i åder- dagen 58 %) gnejs-anvarrl-lade

Huvud- MErlel-saklig vatten-rrark- föring anvärrl- Period ning 1/s

1975-83 119

Jord- 1978-84 bruk, 153 skogs-bruk

Skogs- 1979-84 bruk 25

Scogs- 1963-80 bruk 38

~ p,i 11 p,i ;;,;-' rt (D 11 I-'· en rt I-'· en ;;,;-' p,i

<: p,i: 11 0., (D ::i ..

lQ (D 'O f-' 0

lQ I-'· .. Hl

"< en I-' · 0

lQ 11 p,i Hl I-'· .. ::Y .

"< 0., 11 Q . f-' 0

lQ I-'·

s s

N 00

Qnråde

Älvnr­pegelnr

Velen (inkl. Nolsjön} 67-50084

Nolsjön 67-1912

Skärkind 68-2170

Hulu­bäcken 101-2305

Vårpinge

Nerlra Bägby 119-2200

Höjd över havet

m

135 (120-175)

144 (124-175)

55 (40-87)

333 (322-348)

22 (8-30)

Area kffi2

45

18

7.6

3.7

1.95

25 I so ( 11-45)

Orgvätar I 50 I 2.7 (35-65)

Sjö %

9

1.5

0

0

0

0

0

Skog %

66

35

2

Myr %

12

98

3.5

öwen mark

%

11

65

100

Berg­grurrl

Älsta-, Srrålarrls­och Vånn­larrls­graniter

Älsta­graniter

Älsta­graniter

Gnejser, röda

Danien­krita

Ordo­vicisk kalksten

Kalksten

Jord­art mm

Morän

Morän

lt>ränlera

Morän

Huvud­saklig mark­anvärrl­ning

Skogs­bruk,

0 •

smal.Il-slag av jord­bruk

Skogs­bruk,

0 •

sma l.Il-slag av jord­bruk

Jord­bruk

Jord­bruk

Jord­bruk

Merlel­vatten­föring Period

1/s

1968-80 350

1967-80 153

1976-82 51

1982-84 104

1978-84 12

1978-84 282

1980-84 27

~ PJ l'i PJ X' rt (D l'i I-' · C/l rt I-' · C/l X' PJ

< P.,: l'i p_, (D ::i ..

I..Q (D 0 I-' 0

I..Q I-'· ~

H) 1-,< C/l I-'· 0

I..Q l'i PJ H)

I-'· ~

::r 1-,< p_, l'i 0 I-' 0

I..Q I-'·

3

a

Karakteristiska värden: kemi

Område, So~ren Vuoddas- Bensbyn Lilla Jon, period bäcken Tivsjän koncentra-tion ng/1 1969-84 1969-84 1978-84 1969-84

HO) - + 0) 2- * 3 3 13.58 10.28 39.07 14.69

so 2-4 5.43 2.86 40.72 6.61

c1- 1.02 >0.96 10.06 1.43

No3- 0.11 0.16 0.96 0.34

ea,2+ 4.42 2.72 14.75 5.84

Mg2+ 1.03 0.82 5.46 1.47

Na+ 1.74 ) 1.84 11.84 1.69

i<+- 0.61 0.42 5.96 o.50

FH ** 6.39 6.36 6.17 6.61

Kond. µS/c:m 40.88 29.65 185.59 48.09

Område, Norrsjän Tärnsjö Busk- Bergs-Jon, period bäcken hamra koncentra-tion ng/1 1969-84 1978-84 1978-84 1974-84

HO) - + 0) 2- * 3 3 9.40 49.41 <O. 72.16

so 2-4 4.61 13.25 7.68 141.23

c1- 0.97 7.42 2.67 19.14

No3- 0.12 0.59 0.36 6.21

ca2+ 3.97 20.51 1.84 56.31

Mg2+ 0.91 1.95 0.64 14.41

Na+ 1.19 3.91 2.20 18.36

i<+- 0.33 1.13 o.51 5.10

FH ** 6.48 6.87 4.78 6.32

Kond. µS/c:m 33.49 134.95 35.39 449,64

* Negativt värde anger aciditet.

** Beräknat ur rredelvärdet av a+-koncentrationerna.

,29

Karakteristiska värden: kemi

Område, Stornyra Nolsjön Velen Skärkind Jon, period koncentra-tion ng/1 1978-84 1968-84 1969-84 .. 1978-84

HCD - + CD 2- * 3 3 20.84 - 0.38 2.14 192.12

so 2-'+ 24.71 11.67 12.47 49.83

c1- 5.68 6.03 5.55 15.47

NO -3 1.09 0.29 0.49 9.27

ca2+ 12.16 4.17 4.67 56.91

Mg2+ 2.63 1.07 1.23 14.27

Na+ 4.67 3.78 3.73 15.89

~ 1.46 0.90 1.03 6.70

Iif ** 6.32 4.87 5.84 7.62

Kond. µS/cm . 111.06 58.87 58.60 460.27

Område, Vårpinge Hulu- Orgvätar Nedra Jon, period bäcken Bägby koncentra-tion ng/1 1978-84 1978-84 1980-84 1978-84

HCD - + CD 2- * 3 3 286.22 < o. 244.28 296.86

so 2-'+ 108.49 6.40 16.62 59.97

c1- 62.31 4.82 5.02 21.03

No 3- 51.90 0.35 o.53 6.17

ea2+ 139.56 2.42 86.96 127.14

Mg2+ 9.83 0.70 1.66 1.89

Na+ 38.22 2.65 2.68 7.60

l(f- 4.89 0.34 0.38 2.60

Iif ** 7.80 4.90 7.60 7.91

Kond. µS/cm 909.66 36.12 425.74 629.29

* Negativt värde anger aciditet.

** Beräknat ur nedelvärdet av W-koncentrationema.

30

SMHI HOf

TIDSERIER: HYDROKEMI OCH VATTENFÖRING

Solmyren

Vuoddasbäcken

Bensbyn

Lilla Tivsjön

Norrsjön

Tärnsjö

Buskbäcken

Bergshamra

Stormyra

Nolsjön

Velen

Skärkind

Hulubäcken

Värpinge

Nedra Bägby

Orgvätar

31

Sida

32

34

37

38

40

42

43

44

45

46

48

50

51

52

53

54

CA

S04

pH

NR 300 300

250 so

200 00

1 so 150

100

so

500

~00

300

200

250

200

1 so

100

so

0

600

500

~00

200

100

9 . 0

8. S 70

8 . 0 0

6 . 0

5. S

s.o .lg..,_,,,.,.....,...,...,_,....,...=6--f"'i=== ..,...====+":1'=!'F:':'=-==~d 8~~~~===,-,:,...j"':'f.~~~-===d====-===~ ====~=""'

Sorter: K' Na, Ca,

s.ooo

~ .ooo

2 . 000

l . 000

Mg, Konduktivitet: Vattenföring:

1971

Cl , S0 4 ,

µS/cm m3 /s

7-2002 S0LMYREN

5 .0

1.0,

1972 1973 1974 1975

Alk, NO 3 : µek V /1

32

NR 300 300

250 50

200 00

I 50

100

so

CA

500 50

400

300

200

250

200

150

100

so

504 600

500 00

400

200

100

FH 9. 0

8 . S 70

8. 0 0

5. 5

S. O~===-=+-===crc=~=;";l'!'+=;;"!';~::-r.:T",1'4':'l":':;:;;=~;:;;=;:;=,,R'l'~~r-'r~~r-ic~~..,,-.,,.,,l'"::1'::1':°:1';;'A;"'1':'~H'-:1'":,>;:<l'::1'.=~P:'i'~b-:-:f""'.1'"':b=;--,

2 . 000

l.000

Sorter:

1979 I 980

K, Na, Ca, Mg,

Konduktivitet: Vattenföring:

198 1

C 1 , SO 4

µS/cm m3 /s

7-2002 S0LMYREN

L 1982 1983 1984

Alk, µek V /1

33

7 . 000

5 . 000

2 . 000

1.000

NR 300 300

250 50

200 00

150 150

100

50

CA NG 600 300

500 50

400 00

300 ISO

200

100

CONO CL

504

pH

10 .000

9.000

8.000

7.000

6.000

s.ooo

'l..'ooo

3.000

2.000

1.000

300 00

250 so 200 00

150 ISO

100 100

so

600

500

400

300

200

100

N03 s. 0 0

8. 5 70

8. 0 0

7. 5 so

s. 5

5 . 0

I 969 1970 1971

Sorter: K, Na, Ca, Mg,

Konduktivitet: Vattenföring:

1972

C 1 , SO 4 , A 1 k ,

µS/cm m3 /s

7-1963 VUODDASBÄCKEN 34

9. 0

l. 00

1973 l 974 1975

µekv/1

NA 300 300

250 250

200 00

150

I 00

50

CA

500 50

YOO 00

300 150

200 100

J R S 1978

COND CL 300 300

250 50

200 00

1 so 150

100

50

504 600

200

100

0

pH. 9. 0

8 . S 70

8 . 0 0

7 . S so

s. s

S. D ~ ~ ~~c-l--~ccr.c-r7...::,.,;:.~~d---=T7=-c,.,,.,,l'""!""'f='.:;::;ccr.ch-=r.~Ä--~~~:;:::.,-=-+-,,.;cc--r.~,...,.':1':::'l'-::1'~~-=~d".,,-'!"":1'=-c-f:'l~+=;::;;:=:-c-~..,..,..,t-,-=-r=-,

9.000

6.000

7,000

6.000

s.ooo

,.ooo

2.000

! . 000

Sorter:

1979 1980 1981

K, Na, Ca, Mg, Cl , so 4

Konduktivitet: µS/cm

Vattenföring: m3 /s

7-1963 VUODDASBÄCKEN

1982 1983 1984 ,

Alk, NO 3 µek V /1

35

11.000

9.000

8,000

7,000

6.000

s.ooo

ll.000

2.000

1 .000

NR 3000 3000

2500 500

2000 000

1500 1500

1000

500

2500

2000

1500

l 000

500

1979

500 500

~00 000

300 1500

200 1000

100

2500 500

2000 000

1500 1500

l 000 1000

500

pH 9 . 0

8. 5 350

8. 0 00

7. 5 50

7. 0 00

6. 5

6. 0

5 . 0

Sorter: K, Na, Ca, Mg, Cl , S0 4 , Alk, NO 3 : µek V /1 Konduktivitet: µS/cm Vattenföring: m3 /s

8/9-2316 BENSBYN 37

NA 1 50 300

125 50

100 00

75 150

50

25 '

CA 600

500

400

300

200

0

CCNO CL 150 300

125 50

100 00

75

so

25

0

1970 504 ALK

600 00

500 00

400 00

300

200

100

pH N03 9. 0 0

8 . 5 70

8. 0 0

7 , 5

6. 0

5. 5

5. 0

1.500

l.250 I,

l.000

0.750

0.500

0 . 250 0,

1969 1970 197 1 19 7 2 197 3 197 4 19 7 5

Sorter: K' Na, Ca, Mg, Cl , so 4 , Alk, NO 3 : µek V /1 Konduktivitet: µS/cm Vattenföring: m3 /s

42-1920 LILLA TIVSJON

38

NR 150 300

125 50

IDO 00

75 150

50

25

CA

500

400

300

200

125

100

75

50

25

SOY 600

500 00

400 00

100

pH . 9. 0

8. 5 70

8 . 0

6 . 5

5 . 5

5 . 0

\ . 7 50

l.250

1. 000

0 . 250

0

Sorter:

197\l 1980 1981

K' Na, Ca, Mg, Cl , so 4

Konduktivitet: µS/cm Vattenför i ng: m3 /s

42-1920 LILLA TIVSJON

1982

Alk, NO 3 µek V /1

39

1983 1984

1.15 0

1.250

0.500

0. 250

k 1111 150 300

125

100

75 150

50 100

25

0

CA 11G

0

CDNO Cl 150

125

100

75

50

25

0

0

pH NCI! 9.0

8. 0

6. 5

6.0

5 . 0

1972 197 3 l 97 Y 19 75

Sorter: K' Na, Ca, Mg, Cl , S0 4 , Alk, NO 3 : µek V /1 Konduktivitet: µS/cm Vattenföring: m3 /s

42-2053 NORRSJON

40

NR 150 300

125 50

100 00

75 150

so

25

0

CA 600

500 50

400 00

300

200

0

125 50

100 00

75 150

so

25

504 600

500

YOO

300

200

100

pH 9. 0

B. 5 70

B. 0 0

7. 5 50

7. 0 0

6. 5 30

s. 5

5 . 0

3 . 500

3.000

2.500

2 . 000

1.500

!.000

0. 5 00

l979 1980

Sorter: K, Na, Ca, Mg, Konduktivitet: Vattenföring:

l981

Cl , SO 4

µS/cm m3 /s

42-2053 NORRSJDN

2.500

0.500

1982 1983 l 984

Alk, µek V /1

41

600

500

400

300

200

100

CA 3000

2500

2000

1000

500

C0N0 600

500

400

300

200

S04 600

500

400

100

pH 9 . 0

8. 5

8. 0

O.HOO

0 . 700

0 . 500

0 . 11.00

0 . 200

0 .1 00

NR 00

00

00

300

00

00

00

700

00

[979 [980

Sorter: K, Na , Ca , Mg, Konduktivi t et: Vattenföring:

l 98 l

Cl, S0 4 , Alk,

µS/cm

m3 /s

54-2299 TÄRNSJO

42

l 982 l983

µekv/1

l 98Y

0.700

0.500

0.200

0.100

NR 300 300

250 50

200

150

100

50

CA

250 50

200 00

150

foo

50

0

CONO 300

250 50

200 00

150

100

so

504 300

250

200

150

100

50

pH 7. 0

6 . 5 175

6 . 0

s . 5

s . 0

3 . 5

3. 0

0.500

O.llSO

0. llOO

0.350

0 . 300

0.250

0.200

0.150

0.100

0.050

1979 1980 1981

Sorter: K Na Ca M , , , g • Cl, S0 4 ,

µS/cm m3 /s

Konduktivitet: Vattenföring:

61-2227 BUSKBACKEN

DI

\ 0 . 550

0,500

0.450

0,IIOQ

0.350

0.300

0.250

0 . 200

0,150

0.100

0 .050

1982 1983 1984

Alk, µek V /1

43

CA

NR 6000 000

5000 5000

4000 000

3000 3000

2000

1000

CONO 3000

2500 000

2000 000

1 500 3000

3,500

2,500

;?.000

1. 000

0.500

Sorter:

3.500

2.500

0.500

1979 1980 1981 1982 1983 1984

K, Na, Ca, Mg, Cl , S0 4 , Alk, NO 3 : µek V /1 Konduktivitet: µS/cm Vattenföring: m3 /s

61-2300 BERGS HAMRA

44

600

500

Y00

300

200

100

CA 3000

2500

2000

1000

500

CONO 600

500

Y00

2500

2000

1500

1000

9 . 0

NA 00

00

00

00

B. 5 700

B. 0 00

7 . 5 500

0.900

0.500

0.100

1979 1980

Sorter: K, Na, Ca, Mg, Konduktivitet:

Vattenföring:

1981

Cl, S0 4 , Alk,

µS/cm

m 3 /s

62/63-1835 STORMYRA

45

0.900

0.500

0.100

1982 1983 1984

µek V /1

NA 300 300

250 50

200 00 ----l 50 15~ V-100 100

50 0

CA

250 50 ~

1 200 00 ~ l so 150

~ 100 '\....--so

125

100

~ · --75

\::r'" --so

25

504 600

500

400

~ ~ ..____.

200 -100

19 70 1971 pH

7 . 0

6. S 175

~ 6 . 0 150

5. S 125

V 5 . 0 100

4 . 5 75

Y. 0 50

3. 0

2.000 2 . 000

1.750 1. 7S0

\ . 5 00 1.500

1. 250 1.250

1. 000 1.000

0. 7S0 0 , 750

0. 500 0.500

0 .250 .0.2S0

1969 1970 1971 1972 1973 1974

Sorter: K, Na, Ca, Mg, C 1 , so 4 , Alk, NO 3 : µek V /1 Konduktivitet: µS/cm Vattenföring: m3 /s

67-1912 NOLSJON

46

NA 300 300

250

200

150

l 00

so

CA

250

200

150

l 00

50

125

l 00

75

50

25 0

504 60 0

500 00

400 00

300 100

200

I 00

pH 7. 0

6 . 5 I 75

6. 0 150

5. 5

s . 0

4 . 0

3. 5

3. 0

l,250

1979 1980

Sorter: K, Na, Ca, Mg, Konduktivitet: Vattenföring:

1981

Cl , SO 4

µS/cm

m3 /s

67-1912 NOLSJON

1.250

0.250

1982 1983 1984

Alk, µek V /1

47

NR 300 300

250 50

200 00

150 150 --100 100

50

CA

250 50

200 00 ~ ~

150 150

100 100 ,._____

-------__.

50

0

125

100

75 ...... 5 0 ~ ~ -25

500 00

400

300 ~

200

100 -----pH

9 . 0 00

8. 5 175

8. 0 150

7 . 5 125

7. 0 100

6 . 5 75

6. 0 50

5. 5

5. 0

2.250 2.250

2.000 2.000

l.750 1.750

1.500 1.500

1.250 1.250

l.000 1.000

0.7S0 0.750

0.500 o.soo

0.250 0. 2S0

1969 1970 1971 1972 1973 1974

Sorter: K ' Na, Ca, Mg, C 1 , so 4 , Alk, NO 3 : µek V /1 Konduktivitet: µS/cm Vattenföring: m3 /s

67-50034 VELEN

48

CA

NR 300 300

250

200

150

100

so

250

200

1 so

100

so

125

100

75

so

25

11171:1 SOY ALK

pH

fiOD 500

sno oo

YOO 300

300 00

?IJO 100

lUO

.,.,,.

1:171:l N03

'J, 0 00

B, S 175

B. D ISO

7. S 125

1.250

0. 250

Sorter:

197<)

1979 1980

K, Na, Ca, Mg,

Konduktivitet: Vattenföring:

198 l

Cl, S0 4 , Alk,

µS/cm

m3/s

67-50034 VELEN

1.250

o.soo

0.250

1982 l 983 1984

µekv/1

49

NA 3000 3000

2500 500

2000 000

1500 1500

1000 1000

500 00

5000 500

4000 000

3000 1500

2000 1000

1000

J R S 1978

CONO CL 1500 3000

1250

1000

500

250

504 6000

5000

4000

2000

1000

pH 9. 0

8. 0

7. 5

7. 0

s .. 5

5. 0

1.11 00

l.0D0

0.1100

0.200 0.200

1979 1980 1981 1982 1983 1984

Sorter: K' Na, Ca, Mg, C 1 , so 4 , Alk, NO 3 : µek V /1 Konduktivitet: µS/cm Vattenföring: m3 /s

68-2170 SKARKIND

50

CA

NR 300 300

250

200

1 so

100

so

500

YOO

300

200

D

200

150

100

so

500

YDD

300

200

Y, D

3 . S

so

3. ok..~~~--+-=-~~~~d~~~'.,.,,~~c..,_:;:;~:::;::;~--=r~ ~ .::,...,=-cc-rc~~ .,,..;.:.,.;~'F'/--cr='l"e'l'e'l"~l-'.';:~;_,,;,~,{...,.,~,.,.;o~=-1---,-':;;~"F":~'!'r.cr.cr=,

0.900

0.100

0.500

0.100 o. 100

198 1 1982 1983 1984

Sorter: K' Na, Ca, Mg, Cl , so 4 , Alk, NO 3 : µek V /1 Konduktivitet: µS/cm Vattenföring: m 3 /s

101-2305 HULUBÄCKEN

· 51

CA

6000

5000

4000

2000

l 000

1200

1000

8000

4000

2000

CONO 3000

2500

2000

1500

1000

500

0.125

Q. 075

0. 025

Sorter:

1979 1980 1981

K, Na, Ca, Mg, Cl , S0 4

Konduktivitet: µS/cm Vatten f öring: m3 /s

91-2317 VARPINGE

0 ,1 25

0.02S

1982 1983 1984

Alk, NO 3 µek V /1

52

NR 3000 3000

2500 500

2000 000

1500 1500

1900 1000

500

CA 1200

I 000 500

8000 000

6000 1500

4000 1000

2000

CONO 3000

2500 000

2000 000

1500 3000

1000 00 0

500

504 6000

5000 10000

4000 000

3000 000

2000 000

1000

pH 9. 0

8. 5 3500

8. 0 000

7. 5 500

7. 0 000

6 . 5 1500

6 . 0 1000

5. 0

2.500

0.500

Sorter:

~

., v\

1979 1980 1981

K, Na, Ca, Mg, C 1 , so 4 ,

Konduktivitet: µS/cm Vattenföring: m3 /s

119-2200 NEDRA BÄGBY

1982

Alk, NO 3 µek V /1

53

1983 l 984

3.000

2.500

0.500

600

500

400

300

200

100

CA 6000

5000

4000

2000

1000

0

CONO

504

pH

600

500

400

0

600

500

400

300

200

100

9. 0

6. 0

5. 5

NR 00

500

00

300

1000

s. o!o..,~~~d~~~=~====+-==~~==-r,-,-=1<=:,,~:,..,.-,....,._==-..-.h-,......-..... ?-;-",.-,~,..,...__,.....,_..-'l-~+-~~~-'\!'='!""'"--I--""'.....,..-----~~

0 . 360

0.200

0.200

o.oeo

o.oqo

1980 1981 1982

Sorter: K, Na, Ca, Mg, Konduktivitet:

1983

Cl , SO 4 , Al k ,

µS/cm Vattenföring: m3/s

118/117-2304 ORGVATAR

54

0.360

o. o~o

1984

µek V /1

HB-R&J'PORTER

Nr Titel

10

11

12

13

14

.15

16

17

1B

19

20

21

22

23

24

25

Hydrologiska undersökningar i Kasejö&ne representa­tiva omr.Ade Meddelande nr III: Vatt.enomsät.t.ningen i L~lla Tiv­ejöns omr&de 1966/67 - 1972/73 av A Waldenst.röm Stockholm 1974

Hydrologiska undersökningar i Lappt.räsket.s represen­t.ati va · områ.de Meddelande nr IV: Nederbörd och vattenomsättning av M Persson Stockholm 1974

Oceanografiska observationer i Östersjön 1973 med kustbevakningens båtar samt från isbrytare av U Ehlin och B J uhlin Stockholm 1974

Oceanografiska undersökningar i Alands hav Meddelande nr 1: Mätningar juni - september 1973 av U Ehlin och C Ambjörn Stockholm 1974

SMHl-rapport Verification af heat.ed water jet numerical roode l by James G Weil Stockholm 1974

Hydrologiska undersökningar i Lappträskets represen­tativa område Meddelande nr V: Markvattenstudier av T Milanov Stockhol m 1975

Hydrologiska undersökningar i Lappträskete represen­tativa område Meddelande nr VI: Vattenomsät.tnin"gen 1968-73 med feluppskattning av M Persson Stockholm 197 5

Hydrologiska undersökningar i Kassjöåns representa­tiva område Meddelande nr IV: Snötaxering 1974 och vatten­omsättning 1969- 73 av A Waldenström Stockholm 1975

Snösmä1 tningen i en punkt som funktion av meteorO­logiska data av S Jönsson Stockholm 1975

Oceanografiska undersökningar i Alands hav Meddelande nr 2: Mätningar okt-dec 1973 och juli -sept 1974 av U Ehlin och C Amb järn Stockholm I975

Oceanografiska observationer i Östersjön 1974 med kustbevakningens båtar samt från is}:)rytare av U Ehlin och B Juhlin Stockholm 1975

Vattenomsättning och flöde i Stormyra-området av L Liljequist och L Sterner Stockholm 1975

Hydrologiska undersökningar i Lappträskets represen­tativa område Meddelande nr VII: Avrinningen och dess variationer inom området av M Persson Norrköping 1976

Vattenomsättningsstudier m m i Velens och Kassjöåns representativa områden av A Waldenström Norrköping 1976

Strömmätningar i sundet mellan Värmlandssjön och Dalbas jön, Vänern Vänerundersökningen. Meddelande nr 1 av B Carlsson och M Brandt Norrköping 1976

Oceanografiska observationer i Östersjön 1975 med kustbevakningens b~tar samt från isbrytare av U Ehlin och B Juhlin Norrköping 1976

Oceanografiska undersökningar i Alands hav 1975 Meddelande nr 3 . Mätningar 1974-75. Vattentransport.er av U Ehlin och C Ambjörn N<;>rrköping 1976

Tillämpning av HBV-2 modeller på regleringsmagasin i Angermanäl ven av S Bergström och S Jönsson Norrköping 1976

Grundvattenståndsmätningar i Angermanälvens övre til lr inningsområde av · T Milanov Norrköping 1976

Beräkning av frekvenser av torr.!r av L Gottschalk Norrköping 1976

Hydrografi och sandsugning av M Brandt Norrköping 1976

Hydrologiska undersökningar i Lappträskets repiesen­tativa område Meddelande nr VIII: Vattenomsättning och avdunstning under perioden 1968-76 av M Persson Norrköping 1976

Oceanografiska observationer i Östersjön 1976 med kustbevakningens bAtar av U Ehlin och B Juhlin Norrköping 1977

Oceanografiska undersökningar i Alands hav Meddelande nr 4 : Mätningar 1975-76, vatten-, värme­och materialtransport.beräkningar av U Ehlin och C Ambjörn Norrköping 1977

Ström- och vattentraneportstudier i norra Öresund, sydöstra Kattegatt och i Skälderviken av M Brandt · Norrköping 1977

55

26

27

2B

29

30

31

32

33

34

35

36

37

3B

39

40

41

42

43

44

45

46

47

4B

49

50

51

52

53

Strömmätningar i Himmerfjärden 1976 av E Berget.rand Norrköping 1977

Oceanografiaka observationer i Östersjön 1977 med kustbevakningens båtar av U Ehlin och B Juhlin Norrköping 1978

Slutrapport över hydrologiska undersökningar i Velena representativa område av A Waldenatröm Norrköping 1977

Slutrapport över hydrologiska undersökningar i Kase jöåns representativa område av A Waldenström Norrköping 1977

Oceanografiska undersökningar i A: l ands hav Meddelande nr 5: Mätresultat 1977, vatten- och materialtransport.beräkningar ur 1974 och 1975 års mätningar av C Ambjörn Norrköping 1978

Basnät för vattentemperatur Stationsförteckning 1978- 01 - 01 av O Cabelie och A Moberg Norrköping 1978

Operational Hydrological Forecasting by Conceptua l Mod.els av S Bergström, M Persson och B Sundqvist Norrköping 1978

Slut.rapport över hydrologiska undersökningar i Lappträskete representativa område av M Persson Norrköping 1978

Oceanografiska observationer runt. svenska k usten med kustbevakningens båtar av U Ehlin och B J uhlin Norrköping 1979

Utvärdering av 1979 åra vårflödeeprognoser av S Bergström och S Jönsson Norrköping 1979

Oceanografiska observationer i Österjön 1979 med kustbevakningens båtar av U Ehlin och B Juhlin Norrköping 1980

Vårflödeevol ymeprognoser baserade på analys av neder­bördskartor av S Jönsson Norrköping 1980

Resultat och erfarenheter av försöksverksamhet med utökad vattenprovtagning från kustbevakningens båtar av B Juhlin och B Carlsson Norrköping 1980

Sediment.transport i svenska vattendrag 1979 av M Brandt Norrköping 1980

Slut.transport till Miljödatanämnden över pro j ekt Ml - 01: 2. Systemutredning rörande samordnade uttag av information u r MI ?Ch SHHis maskinel l a register av T Milanov och B Sundqvist Norrköping 1980

Användning av ·vädersatellitdata för att studera ytvattentemperatur av G Wennerberg Norrköping 1980

Nordisk hydrologi i utveckling . Tillägnad Ragnar Melin av A Forsman, J Otnes, M Falkenmark, E Kuusisto, R Lemmelä och J Lundager-Jensen Norrköping 1980

Beräkning av en föroreningstransport och blandning i en grund istäckt sjö av U Ehlin, I Bark och J Svensson Norrköping 1980

Utvärdering av 1980 åra vårflödesprognoser av S Bergström, M Häggström och M Persson Norrköping 1980

Mätningar av sjötemperatur vid SMHI av A Moberg Norrköping 1981

Oceanografiska observationer runt svenska kusten med kustbevakningens båtar 1980 av B. Juhlin Norrköping 1981

Temperaturmät.ningar vid Visby av B Broman samt Spridning av utsläppt. vatten av B Vasseur Norrköping 1981

Användning av satellit.data från Landeat för studium av vattengrumlingar av G Wennerberg Norrköping 1981

Utvärdering av 1981 års vårflödesprognoser av S Bergström, M Häggström och M Persson Norrköping 1981

Oceanografiska observationer runt svenska kusten med kustbevakningens båtar 1981 av B Juhlin Norrköping 1982

Sediment.transport i svenska vattendrag 1980 av M Brandt Norrköping 1982

The areal precipitat.ion index method - A simple method to forecast the spring flood volume by M Häggström Norrköping 1982

V&gdata från svenska kustvatten 1981 av J Svensson Norrköping 198 2

10

11

12

13

14

15

16

HO-RAPPORTER

Metod för homogenitetskontroll av meteorologiska och hydrologiska observationsserier av Sven-Erik Westman Norrköping 1982

Utvärdering och moc:3,ellsimulering av grundVatten­rnätningarna i Angermanälvens övre tillrinningsområde av G Sandberg Norrköping 1982

Oceanografiska observationer runt svenska kusten med kustbevak·ningens båtar 1982 av B Juhlin Norrköping 1983

Utvärdering av 1982 års vårflödesprognoser av H Hli.ggström och M Persson Norrköping 1983

Vågdata från svenska kustvatten 1982 av Jonny Svensson Norrköping 1983

The new harbour in Landskrona - oceanc;:igraphic inveatigations by Jonny Svensson Norrköping 1983

Operational hydrological forecasting in Sweden by Magnus Persson Norrköping 1983

vattenutbyte mellan Bottniska Viken och Östersjön av Cecilia Ambjörn Norrköping 1983

Var vintern 1982/83 extrem? En j ämförande studie av vattentemperatur i några mellansvenska sjöar av Gun Zachrisson Norrköping 1983

Sedi menttransport i svenska vattendrag 1 981, Resultat frål'l sedimenttransportnäte t av Haja 'Brandt Norrköping 1983

För sök med automatisk vattenprovtagning i Marviken av Bo Juhlin Norrköping 1983

Värmeuttag ur Helgasjön - Möjligheter och konsekvenser av Gun Zachrisson och Ba rry Broman Norrköping 1984

Oceanografiska observa tioner runt svenska k usten med kustbevakningens fartyg 1983 av Bo Juhlin Norrköping 1984

Atgärder mot försurning i Velen . Erfarenheter från utförd· behandling med kalk och soda samt förslag till fortsatta åtgärder. En utredning för Töreboda kommun av Ingemar Halmström Norrköping 1984

Vågdata från svenska kustvatten 1983 a v Jonny Svensson Norrköping 1984

Beräkning av daglig vattenföring vid Ulva kvarn i Fyrisån 1951-82 av Magnus Pers son oc h Sven-Erik Westman Norrköping 198_4

17 Utvärdering av i 983 års vårflödesprognoser av Martin Häggström och Magnus Persson Norrköping 1984

18 Vattenståndsprognoser för Hammarsjön - Helge a . En utredning för Kristianstad län av Barbro Johansson

19 Utvärdering a v . 1984 års vårflödesprognose r av Martin Häggström Norrköping 1984

20

21

22

23

24

25

26

27

28

29

30

31

32

33

56

Svenskt Sjöregister - Uppdate ring a v Torbjörn Lindkvist och Christina Thoms-Hjärpe Norrköping 1984

Snörnätning med flygburen gamma·spektrometer i Kult sjöns avrinningsområde 1980 - 1984 av Sten Bergström och Maja Brandt

PROBE - An Instruction Manual by Urban Svensson · Norrköping 1984

Kartläggning av ytvattentemperaturen med satellitdata av Thomas Thompson Norrköping 1985

Oceanografiska observ ationer runt svenska kusten med Kustbevakningens fartyg a v Bo Juhlin Norrköping 1985

Vindförluster vid mätning a v snönederbörd med SMHI ­nederbördsmätaren av Bengt Carlsson Norrköping 1985

Svenskt Vattendragsregister · av Torbjörn Lindkvis t Norrköping 1985

Svenskt Sjöregister av Kurt Ehlert (projek tledare) Norrköping 1983

Aplicaci6n del rnodelo HBV a la cuenca del Lago de Arenal en Costa Rica av Barbro Johansson, Magnu s Persson, Göran Sandberg och Edgar Robles (ICE ) Norrköping 1985

Beräknat markvattenunderskott i Simlångens a vrinnin gs­område 1 934- 83 a v Gun Grahn, Barbro Joh a nsson och Barbro Norlander Norrköping 1985

Beräknat markvattenunderskott i Emåns avrinningsomr åde 1934-83 av Gun· Grahn, Barbro J ohansson och Barbro Norlander Norrköping 1985

Application of the HBV-model ta pilot basins in Burma a v Ohn Gyaw och Magnus Persson Norrköping 1985

Vattenbalanskartor ö ver S verige - månadsme delvärden för 1931 - 1960 a v nederbörd , avdunstning o ch a v­rinning a v Todo r Milanov Norrköping 1985

Vågdata från svenska kustvatten 1984 av Jonny Svensson Norrköping 1985

H-RAPPORTER

Hydroke mis k a data f r ån de svensk a fä ltfo r skn ings­område na av Bengt Ca rlsson Norr köping 1985

SMHI Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

60176 Norrköping. Tel 011-158000. Telex 64400 srnhi s.