Kyrkomusikernas Tidning nr 5 2011

Ida Fahl har skapat enny mässa för Töreboda.sidan 4

2 kmt maj 2011

Omslaget:Det har blivit många ”notisar”på väg mot slutligt partitur.

Ida Fahl är nöjd med resultatet!Foto: Henrik Tobin.

FörbundsordförandeIngela SjögrenByvägen 7, 433 76 JonseredTel 031-795 62 05, fax 795 62 36Mobil 0707-80 77 95E-post ingela.sjogren@kmr.se

FörbundssekreterareHenrik TobinGiggvägen 6443 42 GråboMobil 070-35 38 996E-post henrik.tobin@kmr.se

KyrkomusikernasTidning, kmt, årgång 77,

organ för KyrkomusikernasRiksförbund, kmr

www.kmr.se

RedaktionKyrkomusikernas Tidning

Henrik TobinGiggvägen 6443 42 Gråbo

Tel och fax 0302-412 37Mobil 070 35 38 996E-post kmt@kmr.se

HuvudredaktörHenrik TobinTel 0302-412 37

Ansvarig utgivareIngela Sjögren

förbundsordförande

WebmasterJonas Tobin

webmaster@kmr.se

Annonspriser 2011Grundpris 18,00 kr/spaltmm(ej moms på annons i KMT),

minst 30% rabatt från 398 mm,d.v.s. halvsida 4 950 kr,helsida 9 100 kr (delvisberoende på storlek).

Vid upprepad annons 20%rabatt fr.o.m. andra

publiceringen. Vid minst6 annonseringstillfällen under12 månader 30% från första

publiceringen. Ståendeannons enligt särskild offert.

Tjänsteannons i KMT +hemsida, tillägg 900 kr + moms, enbart hemsida 2 600 + moms.

Annonsstopp 2011Se utgivningsplan i KMT

2010/12 eller på www.kmr.seFör insänt ej beställt material

ansvaras ej.

PrenumerationspriserInom Sverige 300 kr, utanför

Sverige 550 kr, Ring ellerskriv (adress nedan) eller

betala via postgiro eller bank-giro. Vid prenumerationsstartvid annat tillfälle än årsskifte

reduceras avgiften i för-hållande till under året kvar-

varande antal nummer.Årsboken kostar 350 krinom Sverige, utanför

Sverige 420 kr.

Prenumeration, adressändringErik Wadman0722-33 06 63

E-post: register@kmr.se

Plusgiro 13 74 36-2Bankgiro 525-0311

issn 0281-286x

FörbundskassörUlf BernhardssonSnårarpsvägen 1, 291 65 KristianstadTel 044-24 64 33Mobil 0730-60 38 27, Fax 044-24 64 39E-post ulf.bernhardsson@svenskakyrkan.se

Kyrkomusikernas Riksförbund, Byvägen 7, 433 76 Jonsered, tel 031-795 62 05, fax 795 62 36, e-post: kmr@kmr.se

Stiftsombuduppsala stift Lennart Ericsson, lennart.ericsson@kmr.se, Box 10, 826 21 Söderhamn, tel 0270-42 65 11, 070-566 51 17Linköpings stift Gunnel Ekblom, kantor.misterhult@telia.com, Blåbärsstigen 8, 572 41 Oskarshamn, tel 0703-76 20 08, 0491-312 21Linköpings stift SV Nils-Gunnar Karlson, nils-gunnar.karlson@kmr.se, Ydrevägen 2, 575 35 Eksjö, tel 0381-66 23 19skara stift Annika Argus, annika.argus@kmr.se, , Nybrokvarn 13, 566 91 Habo, tel. 0392-100 40, 0708-42 10 61strängnäs stift Vakantsträngnäs stift Sörmland, ej Nyköpings kontrakt, ej Eskilstuna, Marianne Viper, marianne.viper@kmr.se, Sagostigen 21, 611 45 Nyköping, tel 070-53 68 198, 0155-22 27 04västerås stift Västmanland/Närke, Leif Hesselgren, leif.hesselgren@svenskakyrkan.se, Köpingsbygdens församling, St. Kyrkogatan 3, 731 32 Köping, 070-343 79 12, 0221-377 21 västerås stift Dalarna, Agneta Sonnebo Ögren, agneta.sonnebo-ogren@kmr.se, Sonnbo 105, 733 99 Möklinta, tel 0224-67 70 56, 073-773 28 56, 0224-830 65växjö stift kontr 113-116, 124, 125, 127, 128 Olle Heverius, olle.heverius@kmr.se, Kiselvägen 3, 341 34 Ljungby, tel. 0372-812 96, 076-85 69 146växjö stift kontr 117-123, 126 Magnus Engblom, magnus.engblom@kmr.se, Kyrkvägen 8, 561 95 Lekeryd, tel 036-858 87, fax 036-808 80, 070-586 05 72lunds stift kontr 139 –147, 149 Britta Johansson, britta.johansson@kmr.se, Doppingvägen 8B, 227 35 Lund, tel 0418-574 31, 070-600 78 17lunds stift kontr 148, 150–157 Ulf Bernhardsson, ulf.bernhardsson@svenskakyrkan.se, Snårarpsvägen 1, 291 65 Kristianstad, tel 044-24 64 33 (säkr. ons 10–12), 0730-60 38 27göteborgs stift kontr 169, 171, 172-176 Peder Larsson, peder.larsson@svenskakyrkan.se, Paradisgatan 27Q, 413 16 Göteborg, tel 031-731 97 04göteborgs stift kontr 179–184 Kerstin Odeberg, kerstin.odeberg@kmr.se, Rossaredsvägen 641, 439 72 Fjärås, tel. 0300-43 11 09, 070-508 60 97göteborgs stift kontr 168, 170, 178, 186 Ingela Sjögren, ingela.sjogren@kmr.se, Byvägen 7, 433 76 Jonsered, tel 031-795 62 05, 0707-80 77 95karlstads stift Birgitta Wallin, birgitta-wallin-frykerud@tele2.se, Västra Glänne Vik, 665 92 Kil, tel 0554-240 06 härnösands stift y Jeanette Segerbrant, jeanette.segerbrant@kmr.se, Kyrkvägen 9, 893 30 Bjästa, 0660-29 97 45, 0702-79 11 09 härnösands stift z Lena Severin, lena.severin@kmr.se, Näs-Ålsta 336, 830 22 Fåker, 063-14 03 76, 063-77 90 86luleå stift ac Mikael Hellgren, mikael.hellgren@svenskakyrkan.se, Ventilgatan 14, 933 34 Arvidsjaur, 070 626 79 49luleå stift bd Stig Lundmark, stig.lundmark@kmr.se, Björkebyvägen 20, 957 95 Hedenäset, tel 0927-303 26, 0730-31 60 94 visby stift Ragnar Håkanson, ragnar.hakanson@kmr.se, N:a Kyrkogatan 3A, Box 1334, 621 55 Visby, 0498-404907 eller 0733-910441 stockholms stift kontr 262,264,265,267,271,272,273 (ej Nacka) , 274,276. Per Rönnblom, per.ronnblom@kmr.se, Kyrkvägen 16, 196 30 Kungsängen, 0708-617 543stockholms stift kontr 263,266,268,269,270(ej Ed, Fresta, Hammarby) , Nacka församling och 275. Jani Kenttälä, jani.kenttala@kmr.se, Frejgatan 13, 114 79 Stockholm, 070 28 17 555

Lärarförbundets kansli: Segelbåtsvägen 15, Box 122 29, 102 26 Stockholm, tel 08-737 65 00

Nästa nummerNästa nummer utkommer 3 juni. Annonsstopp 18 maj.

Idetta tidningsnummer kommer två yngrekyrko musiker till tals.Först ut är svenskan Ida Fahl som har skrivit

en mässa för Töreboda pastorats körer och ortensmusikskola. Ida representerar en generation somhar med sig en brett spektrum av musikaliska bak-grundserfarenheter, från populärmusik till nischad”seriös” musikalisk konst – utan att detta för densom vuxit upp med denna mångfald nödvändigtvisinnebär en konflikt.När en sådan personlig bakgrund ställs i mässans

tjänst, av en person som säger ”högmässan är denoptimala gudstjänsten, den har allt. Det kan inte blimer spännande än att tonsätta något sånt”, då blirman förstås intresserad. Hur tänker hon och hurhanterar hon sitt musikaliska arv och sin tradition?Läs mer i detta majnummer!Så har vi Christian Lane. Han är amerikan och

jobbar som bland annat kyrkomusiker och orgel -lärare vid ett av världens mest prestigefyllda uni-versitet, Harvard. Han brinner, liksom sin svenskakollega, för musik och musikalisk gestaltning somkommunicerar med lyssnaren. Musik måste ha någotatt säga. Den ambitionen behöver inte heller stå inågon motsatsställning till den nyfikna attityd somibland har kallats ”ett historiskt informerat synsätt”.Christian Lane tar oss med på en resa i Johann

Sebastian Bachs klangvärld, närmare bestämtThomaskantorns Preludium och fuga i C-dur(BWV 545). Han visar hur grundliga teoretiska kunskaper kan omsättas i kreativ handling, i musiksom just har något att säga sin omgivning.Är det inte detta som är den ultimata utmaningen

för en musiker, oavsett generation: att genommusiken ha något att säga! Varför skall man annarsmusicera?

Introitus:

En mässa tillHenrik Tobin

Kyrkomusikernas Tidning: maj 2011

Musicera kommunikativt! 8Christian Lane

Nytt avtal i hamn 24Anders Johansson

& Ida skriver mässa för Töreboda 4 & Staccato 14 & Lägesrapport SMFF-enkäten 18 & KMR recenserar 20 &KMR informerar 24 &

kmt maj 2011 3

’’Musiken är en självständigbärare avevangelium,och uttryckerden gudomligaskönheten ochnärvaron.

Sveriges kyrkomusiker har fått ett nytt arbetsmark-nadsavtal. Avtalsförhandlingarna gick i mål straxföre midnatt torsdag 31 mars och avtalet har be -nämningen ”Överenskommelse om lön och all-männa anställningsvillkor för anställda inomSvenska kyrkan”.

På annan plats i detta tidningsnummer ger vien kortfattad information om avtalet. Vikommer också att använda webbplatsen

kmr.se för ändamålet. Vidare är våra stiftsombudviktiga kanaler för avtalsinformation till förbundetsmedlemmar och betydelsefulla resurspersoner närdet gäller rådgivning, lokala avtalsdiskussioner etc.Du hittar en förteckning över våra ombud på före -gående sida. Den fullständiga avtalstexten finnerdu på vår webbplats.Det aktuella avtalet spänner över vida fält. Ofta

använder man termerna villkors- och yrkesfrågorför att beskriva en anställnings olika aspekter.Villkorsfrågorna handlar i stor utsträckning om

de motprestationer som arbetsgivaren skall till -handahålla för den anställdes insatser. Motpresta -tioner är exempelvis lön och arvode, ersättningaroch kompensationer, semester och andra ledig -heter. Men här ryms också anställningsformer,arbetstid, medbestämmande etcetera.

T ill yrkesfrågorna hör allt det som beröranställningens innehållsliga dimensioner,sådant som jag som arbetstagare behöver för

att kunna bidra till förverkligandet av de mål arbets -givaren formulerat. Kunskap, kompetens, erfaren-het, engagemang med mera utgör viktiga förutsätt-ningar för en långsiktigt uthållig arbetsinsats i för-samlingens tjänst. Yrkesfrågorna kan också hän-föras till de två nyckelbegreppen person och profession: Som människa skall jag vara långsiktigtuthållig, i min professionella kompetens skall yrkes -skickligheten gestaltas.

Arbetsmarknadens avtal skall ge bästa möjliga för -utsättningar för att uppställda mål skall kunna för -verkligas. När det personliga och det profes sionellaförenas till ett övertygande helt skapas också godaförutsättningar för att målen skall kunna nås.

Det är i församlingsinstruktionen som för-samlingen formulerar sin målsättning förarbetet. En församlingsinstruktion är där-

för, rätt utformad och kontinuerligt använd, envital del i församlingsarbetet. I församlingsinstruk-tionen kan också kyrkomusikerns yrkesuppgift sättas in i det sammanhang som ger honom ellerhenne avgörande impulser för ett uthålligt ochlångsiktigt arbete. Hur en sådan målsättning kanformuleras skall vi avslutningsvis ge en liten glimtav när vi citerar ur ett aktuellt förslag till instruk-tion för Örgryte församling, Göteborg:

Musiken har stor betydelse som en integrerad del i allaformer av gudstjänster. Musiken är en självständig bärareav evangelium, och uttrycker den gudomliga skönheten ochnärvaron. För många människor är musiken den uttrycks-form som allra tydligast talar om Guds närvaro.

Musiklivet i Örgryte karakteriseras av bredd och djup,och spänner över allt från mer traditionell kyrkomusik tillmoderna uttryck. Här innefattas allt från stora körverkoch musikaler till mindre musikgudstjänster, där musikoch förkunnelse samverkar. Arbetet bland barn och ungaställer krav på förnyelse och utrymme för samtida musikoch instrument.

De särskilda förutsättningar som orgelmusiken fårgenom instrumenten i Örgryte nya kyrka ska tas tillvara.

Körsången skapar glädje för många människor, och viska erbjuda körverksamhet av såväl nybörjarkaraktärsom avancerad art.

Vid kyrkliga handlingar är lyhördhet gentemot männi-skors önskemål viktig. Den musikaliska kompetens somvåra kyrkomusiker utgör är då en resurs för att gestaltadessa avgörande händelser i människors liv på ett person-ligt sätt i kyrkans rum.

Ledare: Yrke och villkorHenrik Tobin

4 kmt maj 2011

Ingressen är formulerad av Stellan Gustafsson, kantori Töreboda pastorat. Han representerar i detta samman -hang pastoratet som beställare av en komplett mässaav Ida Fahl för det nya och sammanslagna pastora-tets kyrkokörer. Mässan har tonsättaren, sångpeda-gogen och kyrkomusikern Ida Fahl skrivit undersenaste hösten och vintern. I slutet av maj ljuder denför första gången.Det började med att Lidköpingsfödda Ida kom till

Töreboda som vikarierande kyrkomusiker en sommar.I bagaget hade hon musiklärarutbildning från Kungl.Musikhögskolan i Stockholm samt sångpedagog- ochkompositionsutbildning från Musikhögskolan i Piteå.Det vikariatet blev en injektion. Hon beslöt sig för attfortsätta med organiststudier – och började funderapå att skriva en musikal för vuxenkörerna i Töreboda.– Det där vikariatet blev väldigt mycket som att

komma hem, berättar Ida.– Jag satt ofta i Töreboda kyrka sent om kvällarna

och övade på psalmer och improviserade för migsjälv, och under någon av dessa kvällar tänkte jag attjag skulle vilja skriva något till Törebodas körer.

Stellan Gustafsson tyckte att förslaget kom i rättögonblick. Efter många års satsningar på barn- ochungdomar behövde även vuxenkörerna få sitt. Ettantal små församlingar stod dessutom inför enomfattande omorganisation och sammanslagningtill nytt pastorat. Så idén föll i god jord, särskilt somden också innebar en möjlighet till samarbete medkommunala musikskolan och dess orkester.

Ockelbo och kyrkomusikEntusiasm och engagemang – det är två ord somman lätt förknippar med Ida själv. KMT hälsade på iOckelbo, den plats där hon slagit ner sina bopålar.Ockelbo i Gästrikland är en plats som för mångarepresenterar mångårig tillverkning av skotrar ochfritidsbåtar eller sentida uppmärksamhet som ”leve-rantör” av en känd kronprinsessgemål. Här har honhittat lägenhet i en ståtlig apoteksvilla med magnifikveranda och milsvid utsikt över sjö och skogar. Honstortrivs:– Gud var god när han skapade Ockelbo, säger hon.Här går Ida inom kort in i ett andra långtids -

’’Nu när jag självär yrkesutövandemusiker smittasjag alltid avamatörernasentusiasm ochengagemang.

Ida skrivermässa för Töreboda

N är jag ser det färdiga resultatet känner jag mig mycket nöjd hittills. Beträffande svårighetsgradenhar Ida träffat helt rätt. Inte så att hon i allt följt minsta motståndets lag. De mer rytmiska

satserna är skrivna i udda taktarter eller taktväxlingar – här finns inte den uttjatade synkopsjukan. Jagbedömer att musiken har slitstyrka – något som verkligen är viktigt när man skriver för amatörer därde flesta måste nöta in stämmorna. Vad jag personligen sätter störst värde på är att Ida själv skrivitpsalmerna, både text och musik. De ofta hållna i en svensk folkton. Hon har verkligen lyckats gjutanytt liv i de traditionella formerna.

kmt maj 2011 5

vikariat som kyrkomusiker i församlingen. Honbrinner för kyrkans musik och den tradition honkommer ifrån. Men just kyrkomusiken kom in i bilden rätt sent i livet. Kyrkomusikstudierna föddesur depressionen efter utbrändhetssymtom. Orgelbörjade hon spela vid 28 års ålder! En orgelspelar-kurs i Hjo blev vändpunkten.– Jag kände att det här var helt rätt!Från den inledande känslan, ’hur skall jag klara

det här?’ vände allt. Kyrkomusiker hade hon dittillsibland uppfattat som lite världsfrånvända och isole-rade. Tills insikten en dag föddes:– Men det är ju här jag hör hemma, det är ju mitt

folk!

Fyrstämmig satsDen fyrstämmiga satsen och harmoniläran haderedan teoriläraren Rolf Johansson vid Södra Vätter -bygdens folkhögskola – SVF – lagt grunden till. Hanfick henne ”att inse skönheten i vacker fyrstämmigsats” som hon uttrycker det. – Jag är inte lika hård på det nu, säger hon. Men

har man en gång lärt sig fyrstämmig sats är det nästan en dygd. Den bästa teoretiska grunden jagfick var på SVF.I likhet med många andra kyrkomusiker i den

yngre generationen har Ida Fahl med sig en musika-liskt landskap som ser helt annorlunda ut än för densom exempelvis utbildades på 70-talet. Skall honnämna viktiga förebilder blir det, förutom Bach ochrejäla ”kruskakli-koraler”, Beatles, Abba, LedZeppelin och Elton John.– Och då är jag ändå född 30 år för sent för att

uppleva deras storhetstid!Hon säger sig vara trött på den senare ”sönder-

komprimerade” populärmusiken där alla ljud i

princip låter lika starka. Låtmässigt föredrar honden brittiska ackordskolan framför den amerikanska. – Jag vill ha lite fler ackord, lite mjukare, säger

hon. Det är ljuden – harmonierna och ljudbilden –som är det intressanta.Ingen slump alltså att språk och musik är hennes

stora intressen i livet.

MässanTrohet mot traditionen framhåller Ida som en led-stjärna. Kanske var den inre kompassen avgörandenär musikaltankarna i Töreboda transformerades tillplaner på en mässa. Ty för Ida Fahl är mässan, ochdå i synnerhet högmässan, oumbärlig:– Högmässan är den optimala gudstjänsten, den

har allt. Det kan inte bli mer spännande än att ton-sätta något sånt.Hon lockades också av mässans universalitet:– Det finns alltid plats för en mässa till. Den

känns alltid igen vart man än kommer i världen.Men har man inte skrivit en mässa tidigare behövs

det referenser. Hon lånade ihop en mängd mässorför att få perspektiv på vad som skapats. Sägerdiplomatiskt att de alster hon gick igenom represen-terade ”väldigt olika verkshöjd”. För den icke invigdekan det vara bra att veta att ”verkshöjd” är juridikensterm för att indikera om exempelvis en tonsättninghar tillräcklig ”personlighet” för att anses vara ettverk som är värt att skydda i lagens mening.Hon funderade över hur mässan skulle kunna till-

fredsställa alla inklusive sig själv. En präst i bekant-skapskretsen rådde henne: ”Skriv en mässa som gördig själv till en bättre kristen.”– Jag är fri att göra precis vad jag vill men jag vill

hålla mig till min tradition. Och jag vill att det skallvara ordentligt gjort, säger hon.

TörebodaTillbaka till Töreboda. En stor fråga att lösa varfinansieringen av projektet, ett arbete motsvarandetre månader på heltid. Det var inte helt enkelt. Men

’’Högmässan är denoptimala guds -tjänsten, den harallt. Det kan intebli mer spännandeän att tonsättanågot sånt.

En ny mässa på pränt … Foton: Henrik Tobin

Idas harmoniehörna Fortsättning på nästa sida

6 kmt maj 2011

man lyckades till slut när samfälligheten och ettföretag från orten gick samman kring det finansiella. Ida Fahl berättar att hon aldrig träffat sångarna i

Töreboda och inte heller hört dem sjunga. Men honkände på sig att församlingen hade ”den typ avstämning och entusiasm som kunde göra det mestamöjligt”. Tankarna kring mässan, så som den pre-senterades för församlingen, var att skriva ett verkkring tema tvivel och tro.– Någonting som kunde tala både till redan invigda

kyrkobesökare och sådana som inte normalt går ikyrkan. Text och musik som är lätt att förstå, men

Ida Fahl uttrycker sig på en rad instrument – den röda synthen är en del av heminredningen.

Forts.

Farfar, kyrkomusikern Wilhelm Fahl, påminner om familjetraditionen.

som har kärna och innehåll. Inte minst ville jag geuttryck för sådant som jag själv funderat kring ochkommit fram till, säger hon.– Jag ville skriva för vanligt folk, dom som finns i

våra kyrkokörer. En vacker melodi eller ett sköntackord, kan det någonsin bli fel?

Skaparprocessen – Skrivtekniskt kommer musiken nästan alltid först.Den här gången helt medvetet, för att släppa framkreativiteten. Jag har sjungit, visslat och spelat migfram till melodier jag tycker om, utan att låsa migvid ett textligt tema från början. Sedan har pusslettagit vid att placera musiken på dess rätta plats.Karaktären på stycket har alltså fått styra vilkenfunktion det ska ha i mässan, och utifrån det har jaggjort ett textutkast. – Mycket av musiken var klar redan i november,

men både komponerande och arrangerande gickparallellt fram till nyår. Därefter vidtog det storaredigeringsarbetet vilket krävt den största ochtyngsta insatsen då ”notfabriken” i stort sett varitigång dygnet runt. Till min hjälp har jag haft min farsom är väldigt intresserad av notlayout och kan sittai dagar med en enda sida för att få den perfekt -även om jag ibland ändrar tillbaka till vad jag anservara mer läsligt. – En av de stora fördelarna med att skriva direkt

för en grupp sångare och musiker är att man harmöjlighet att få feedback på alltifrån komposition,tonarter, intervall och stämföring till layoutmässigasaker. Hur mycket man än själv korrar och korrar,

kmt maj 2011 7

’’En vacker melodieller ett sköntackord, kan detnågonsin bli fel?

I köket växer det – ur Marimekko-stöveln.

blir man hemmablind och måste få objektiva syn-punkter. Stellan och jag håller tät kontakt om detmesta som rör projektet och det känns på alla sättväldigt värdefullt.Ida Fahl ser redan fram emot nya horisonter. Hon

vill gärna ha en fast kyrkomusikertjänst där hon fårjobba med både klassiskt och afro. Och så vill honskriva psalmer! Gärna tillsammans med en insatttextförfattare.– Jag älskar psalmer. Det måste skrivas fler psalmer

så att man kan vaska fram vad som håller, säger Ida.

Fotnot

Ida Fahl har skapat både texterna och musiken för ”Om jagtror på en Gud – mässa för kör, solister, orkester och band”.Verket är beställt att Töreboda kyrkliga samfällighet ochTöreboda kommunala musikskola. Projektet har dels finan-sierats av medel från samfälligheten, dels från en av Töre -bodas industrier – DALOC, tillverkare av branddörrar!Mässan innehåller de traditionella leden samt ett antal

”mellansatser”: inledande lovpsalm, solosånger, en förbön -slitania, välsignelsen och ett postludium. Körsatsen är SAB.Var verket kommer att publiceras är i skrivande stund intehelt klart. (Mer information: www.idasidan.com)Mässan får premiär den 21 maj i Töreboda kyrka och

uppförs därefter även i Tidaholm och Lidköping den 28respektive 29 maj. En detalj i sammanhanget är att Ida Fahlär barnbarn till musikdirektör Wilhelm Fahl som blandannat var kantor i Vagnhärad, medlem av KMR:s central-styrelse samt 1963-76 redaktör för denna tidning.

ORGELSPELEN

Festival iÖrnsköldsvik14-21 Augusti 2011

Arrangeras av:Vox Humana m. fl.

Unga Organister Fest Svensk Romantik Dans Mingel Lilla Orgelakademin Morgan Karlsson Improvisation Höga Kusten Grönlundsorglar Seminarier Tommy Jonsson Kjell Öhman Kvartett Historisk Strandorgel Erik Lundkvist Masterclass Hammond Orgelskola Tomas Willstedt Ny Åkerman&Lundorgel Anne-Lise Lindberg Sjödin Sven Edsfors Janne Schaffer Markus Wargh Niklas Jansson konserter Maria Axell Ann-Christin Färnström J.Alain Håkan Dahlén

www.VoxHumana.nu

ORGELSPELEN

Festival iÖrnsköldsvik14-21 Augusti 2011

Arrangeras av:av:aVoVoV x Humana m. fl.

Unga Organister Fest Svensk Romantik Dans Mingel Lilla Orgelakademin Morgan Karlsso

gKarlsson Improvisation Höga

Kusten Grönlundsorglar Seminarier ToToT mmym Jonsson KjelK l ÖhmaÖhman KvKvartett HistorisHistorisk Strandorge

jl Erik Lundkvist

Masterclass Hammond Orgelskkkkkollllllla ToToT mas WillsWillstedt NyNy Åkerman&Lundorgel Anne-Lise LinLLLL dberg Sjödin Sven Edsforforf s Janne Schaffe

gr Markus WaWaW rgh Niklas

Jansson konserter Maria Axell Ann-Christin Färnström J.Alain Håkan Dahlén

wwwww.w.w VoVoV xHumana.nu

8 kmt maj 2011

kmt maj 2011 9

När jag tillfrågades om att skriva en artikel för att ”lära ut” ett musikstycke så måste jagmedge att jag till att börja med fann tanken något skrämmande. När så mycket avdynamiken mellan student och lärare på den här nivån präglas av hur man reagerar

på ett fram förande, hur effektivt är det då att föregripa ett sådant framförande genom att geskriftliga förslag och på det viset riskera att påverka eller försena elevens eller lärarens per-sonliga och ögonblickliga kontakt med ett stycke? I synnerhet när det handlar om organisterkan man fråga sig hur meningsfullt det är att komma med detaljerade rekommendationer närutföranden så ofta och i så stor utsträckning påverkas av de olika instrument, akustiska miljöersamt liturgiska och framförandemässiga förutsättningar som dagligen möter oss.

Och ändå inser jag att det finns oveder-sägliga sanningar när det handlar omeffektivt och kommunikativt musicerande– sanningar som när det gäller detaljernavarierar med sammanhanget, men som igrund och botten är giltiga oavsett situa-tion. Det är sådana sanningar som jag harför avsikt att fokusera på i denna diskus-sion kring Bachs Preludium och fuga Cdur, BWV 545.

BakgrundLiksom är fallet med många andra Bach -verk har detta stycke spridits i olika versioner. Den allmänt accepterade modernaformen utgörs av ett relativt kort preludiumom 31 takter inramade av en tretakts intro-duktion och en denna speglande coda, alltsammankopplat med en alla breve-fugasom definieras av ett rättframt tema ochicke konsekventa kontrasubjekt. Modernautgåvor brukar trycka dessa satser som enenhet som samtidigt ofta inkluderar till -fogandet av en a-moll-trio – mellansatsenfrån Sonata i C-dur BWV 529 – somadderades i vissa avskrifter för att skapa

ett tresatsigt verk, särskilt i det så kalladeMoschelesmanuskriptet i Stockholm, somlänge ansågs vara autografen men som nufastslagits vara en kopia av J. C. Vogler, enBachstudent. I Voglers kopia dyker trionupp mellan preludiet och fugan, precis somman hade kunnat vänta sig. Men det är litebesynnerligt att i en kopia som gjorts av J.G. Walther (LM 4718, Yale UniversityLibrary) denna sats har placerats efterfugan. Till detta kommer att det förmodligenfinns en tidigare variant utan introduk -tionen och codan (BWV 545a) samt en version i B-dur (545b).1

BWV 545, som förmodligen komponer-ades under Bachs ämbetstid som hov -organist i Weimar (1708-17), är slående isin omedelbara användning av den tidenshela klaviatur- och pedalomfång:2 redanden första takten inkluderar både dethögsta C:et och en kaskad av pedaltonertill lägsta C. Det är möjligt att tolka dessaytterligheter som syftande på himmel ochjord, och att den fallande rörelsen repre-senterar Kristi nedstigande – en symboliksom skulle kunna avse ett jultema.

RegistreringAlla orgelregistreringar är både relativa ochunika. Att välja stämmor är en uppgift sombäst görs som en reaktion på den klang somkommer från en särskild orgel i ett särskiltrum snarare än på en normativ uppfatt -ning om vilka stämmor som borde dras an.Förvisso kontrastrerar barockorglarna fråncentrala Tyskland med sina fylliga klangeroch ibland överraskande överflöd av 16-och 8-fotsstämor mot den klangligaestetiken hos många orglar i USA idag,även de från den neobarocka skolan. Detär därför otillräckligt att endast veta att ett”rent” plenum från Bachs tid inkluderarsex stämmor på ett Hauptwerk (Principal 8,Rohrflöte 8, Octave 4, Quinta 2 2/3, Octave2 och Mixtur IV)3 och leta efter dessa stämmor i huvudverket i ett ”amerikansk-klassiskt” instrument, och att anta att dettaär en ”korrekt” klang. Som musiker före -ställer vi oss en idealklang, och vi måstealltid inta en utforskande attityd för att såväl som möjligt exempelvis kunna skapasådan klangfärg (genom att koppla manualer eller fördubbla samma fottal föratt kunna skapa en akustisk ”kropp” elleratt spela i andra oktaver eller att användasuper- eller subkoppel etc). Eller tvärtom,vi måste vara tillräckligt ödmjuka för attinse att i vissa situationer är den idealaklangen inte möjlig att uppnå utan vimåste leta efter alternativ.Vi känner till åtminstone en handskrifts -

kopia av BWV 545 som anger plenum -registrering.4 Även utan ett sådant faktum är det troligt att de flesta organisterär benägna att söka sig mot en robust, full -vuxen klang, om möjligt med 16 fotsklangbotten i manualen och en peda -lregistrering som balanserar upp denna.Vid val av pedalregistrering bör detobserveras att amerikanska orglar ofta harett starkt behov av manual/pedal-koppelför att ge omedelbar klangutveckling ochsammanhängande ansats mellan orgelnsolika verk. I alla Bachs verk måste kopp-

Fortsättning på nästa sidaBWV 545 – början av preludiet. Manuskriptet, som är en avskrift av J. C. Vogler(autograf saknas), finns på Stiftelsen Musikkulturens främjande, Stockholm.

10 kmt maj 2011

pedalpiporna har, hur mycket efterklangdet finns i rummet, samt, även om artiku-lationen måste justeras, huruvida musikeni någon mening blir meningsfull och be -griplig i rummet.Den viktigaste tempoaspekten i detta

verk är emellertid det motiviska samman-hanget mellan satserna. Ta exempelvisgesterna i fallande sextondelsnoter i pre-ludiets takt 1 och jämför dem med vänster-handsfigurationerna i fugans takter 38 och39; de tydliga likheterna kräver kon-sekvens i karaktär och rörelse. Med andraord måste tempot i detta stycke – denpuls till vilken man stampar foten – varakonstant mellan preludiet och fugan.Grundpulsen i preludiet är fjärdedels -noten, i fugan halvnoten.

ArtikulationSedan åtskilliga decennier har det förts enlivlig diskussion om artikulation i barock-musik för tangentinstrument. Som enreaktion på den legatotradition som före-språkades under det sena 1800-talet ochtidigare 1900-talet, och i jakten på klarhetsom dogm snarare än musikalisk begrip-lighet hör vi i samband med barockinter-pretation ofta ord som ”detaché” eller”separerat” eller till och med ”staccato”.Förvisso kräver den här musiken klar -

het. Men de verktyg med vilka sådan klar -het uppnås är både varierade i sig självaoch definierade av de variationer somspecifika situationer uppvisar: typ av orgel(finns det mekanisk traktur som tillåtersubtila variationer i pipansats?), rummet(är efterklangen tillräcklig för att tillåta enmer ”öppen” artikulation för att uppnå be -griplighet) etcetera.Det avgörande är att vi som musiker inte

bör fokusera på hur noterna/tonerna ärseparerade utan på de olika sätt på vilka dekan fogas samman. Att inte göra så står i mot -satsställning till underliggande principeroch nöjet i att musicera, till inneboende

och naturliga riktningar hos motiv, figura-tion, fras och form. I romantisk musik ärtonerna vanligtvis sammanfogade utannågot mellanrum; när en ton upphöransluter nästa omedelbart. I barockmusikeller ”tidig” musik hålls tonerna samman,trots subtila och variabla mellanrum mellandem. Dessa mellanrum definieras på detmest grundläggande sättet av den tid dettar för att med ett och samma finger släppaupp en tangent och, i en enda samman -hållande rörelse, landa direkt på en annantangent. När tonerna kommer efter varandrai stegvis rörelse eller på annat sätt linjärtnära varandra så hör vi dem i ett nära sam-band, och det resulterande hörbara mellan - rummet från denna fysiska rörelse är litet.När tonerna är linjärt längre från varandrabehöver örat mer tid för att registrera distansen, särskilt med dis sonanta inter-valler, och det resulterande mellanrummetblir obetydligt större.Detta ”ordinära anslag” [”ordentliches

Fortgehen” är den bakomliggande tyska termen; ö.a.] är helt enkelt ett annorlundasätt att göra olika samband hörbara, och ärnågot som varieras beroende på akustiken.De enskilda tonerna formas och färgas genomatt utnyttja pipansats/ tangenttryckningoch tangentuppsläpp på ett elegant sätt. Pådetta vis blommar de enskilda tonerna utpå samma sätt som vokaler blomstrar mittibland konsonanter i god retorik, därmedäven skapande olika lager av klangfärgeroch textur.

RytmArtikulation utgör också ett verktyg för attskapa accenter. Vår största utmaning somorganister är att övervinna omöjlighetenatt (i reell volym) spela vissa toner starkareän andra. Eftersom rytm ofta uppfattas avlyssnaren som naturliga och ofta under-medvetna [puls]mönster bestående avstark och svag, måste vi istället erbjuda in -trycket av att en ton eller ett motiv, en takteller fras är volymstarkare eller ”tyngre” ännästa, för att skapa varierade nivåer vadgäller riktning och rörelse. Det enda sätt visom organister kan uppnå detta är genomatt förändra artikulationen.Många menar att accent skapas genom

att skapa ”luft” före en ton. Även om dettaofta är fallet är det inte själva tomrummetsom skapar accenten utan snarare (1) skill-naden i artikulation från den närmasteomgivande ”artikulationsnormen” somaktiverar örat och som därmed skapar ettintryck av ökad volym, samt (2) det sam-tidiga förkortandet av den föregåendetonen som måste till för att skapa självamellanrummet (lätt förkortade toner upp-fattas som volymsvagare, relativt sett längretoner som starkare). Om den föregåendetonen inte förkortas uppnås det mellanrum

lande av verk göras med försiktighet,särskilt i verk där pedalstämman ochtenorstämman överlappar varandra; dettaär fallet för första gången i fugans takter 15och 16.Det är värt att notera att detta verk inte

så lätt lånar sig till manualbyten; i självaverket erbjuder Bachs skrivsätt mångavariationer i texturen som ger klanglig om -växling till lyssnaren och olika dimensionervad gäller täthet i kompositionsväven. Föratt ta ett exempel som Peter Williamsnoterar, har preludiet en vacker symmetrisom börjar och slutar med fem stämmoroch formar en vävd karta på följande sätt:5-4-3-4-3-4-5.5 På ett liknande sätt erbjuderfugan en stor färgrikedom i stämväven påsamma gång som som den förväntadefyrstämmiga kärnan bibehålls. Särskilt idetta fall, sedan temana är såpass tätt ochdjupt förankrade i kontrapunkten, skullemanualbyten avbryta tema och kontra-subjekt på halva vägen. Men visst kan detnäst sista temainträdet (takt 100) för stärkasi pedalen för att ge tyngd åt styckets slut.

TempoTempi hos Bach är ständigt omtvistade. Vivet att Bach inte hade någon metronom.Från modern forskning kan vi sluta oss tillatt (1) en grundläggande tactus under hanstid relaterades till en människas hjärtslagunder vila (60-80 slag i minuten); att (2) etttempo inte definieras av beskrivande ut -tryck som ”allegro” eller ”lento” utan av ettstyckes taktsignatur.Preludiet är skrivet i 4/4 takt, fugan i

struken taktart. Utifrån pedalens sexton-delsnoter måste man använda sitt om -döme för att bestämma ett lämpligt ochlyssningsbart tempo. Jag skulle föreslå etttempo i närheten av 60 slag per fjärdedels -not. Vi måste komma ihåg att varje enskildframförandesituation påverkar valet avtempo i mycket stor utsträckning. Dethandlar exempelvis om hur snabb ansats

Forts.

BWV 545 – inledningen på triosatsen.

kmt maj 2011 11

som eftersträvas genom att senare läggaefterföljande ton – en agogisk accent – en”försening” som också drar lyssnarensuppmärksamhet till sig.

PreludietDetta resonemang leder oss vidare till enav de största utmaningarna som är för -knippade med detta stycke: att ge de in -ledande musikaliska motiven lämplig ryt-misk riktning och identitet.När det handlar om den rytmiska hier-

arkin har den första och öppnande sexton -delspausen stor tyngd, men den första pedal -noten (som också är den första i ett motivom åtta takter) är relativt sett svag. Den andra

noten, F, är starkare – och därför en aninglängre – än de båda omgivande G:na, meninte så stark som E på slag två. Dettastarkt-svagt-mönster på mikronivå fort-sätter genom resten av motivet ända nertill låga C, som inträder på slag tre i takten,med starkare betoning än slag två. Dennastruktur genomsyrar preludiets figuration:åtta på varandra följande toner som börjari svag position men leder till ett tungt takt -slag, om och om igen. Varje gång dettamönster dyker upp måste det uppvisa dennyss nämnda rytmiska strukturen. Men påen makronivå måste motiven som hel-heter kunna uppfattas som tyngre ellerlättare i relation till varandra.

Ta exempelvis banan på makronivå i depå varandra följande gesterna i pedalen.De leder från G i takt 1 till A i takt 2, H itakt 3 och fram till ett underförstått C itakt 4. Dessa motiv, som visar upp kon-sekvens i den rytmiska strukturen, kräverockså en rörelse via ett uppfattat crescen-do (jfr. diskussionen tidigare!). Strukturelltär det ingen tillfällighet att dessa stigandestarttoner i pedalen (G, A, H, C) när dekondenseras också formar grunden bådeför preludiets egentliga motivmaterial (setakt 4, altstämman) och det efterföljandefugatemat.

Ytterligare tre särskilda aspekter rörandepreludiet är:

1. Det grundläggande strukturella åttatoners -motivet uppträder också i augmenterad formsom vandrande basgång, särskilt tydlig itakterna 19-22.

2. De flesta moderna utgåvor återger ned-slaget i takt 7 som en fjärdedelsnot medanmotsvarande manualackord består avåtton delsnoter. Denna skillnad uppvisarMoscheles-manuskriptet som nu visat sigvara en kopia. Om man tar en analogsitua tion i betraktande (takt 16, slag 3)föreslår jag att alt och tenorstämmorna itakt 7 förlängs till fullt slag.

3. En del utgåvor har parentetiska pedal -drillar i takterna 24-26; dessa bör undvikas.De är inte bara frånvarande i liknande manualfigurationer, de flesta orglar har intetillräckligt snabb pipansats för att drillarnaskall kunna tillföra något väsentligt.

FuganDe viktigaste utmaningarna vad gällerfugan är följande:

1. Den övervägande delen av preludietsfigurerade motiv är baserad på det tidigarenämnda åttatonsmönstret. Här i fuganfinns det olika typer av motiv. Någrabestår av fyra toner, andra åtta, andra baratvå. Det är viktigt att identifiera varjemotiv för sig och att försöka vara kon-sekvent när det gäller att gestalta deraskaraktär och kännetecken.

2. Kontrapunktiken placerar ofta långastegvisa toner mot snabba åttondels -rörelser. Här måste man vara omsorgsfullså att varje linje får sin individuella inte -gritet både när det gäller motivisk karaktäroch artikulation.

3. Det finns många överbundna noter ifugan. Det är vanligt att sådana bindningarhastas över istället för att de får fullt värde,alternativt att man bryter överbindningarhelt och hållet. Nästan alltid innebär en

Slottskyrkan i Weimar målad av Christian Richter omkring 1660. För detta rum och dettainstrument – ursprungligen av Ludwig Compenius och senare utvidgat av Johann ConradWeisshaupt – skrevs sannolikt Bachs Preludium och fuga i C, BWV 545.

Fortsättning på nästa sida

12 kmt maj 2011

överbunden not också en dissonans.Dissonans är mer intressant är konsonans!Lura oss inte på dissonansen.

SammanfattningSammanfattningsvis skulle jag vilja kom-mentera frågan om pauserna. Sommusiker lägger vi ofta mycket tid på attreflektera över noterna men lite tid för attfundera över pauserna. Pauser är otroligtviktiga för musiken. De är inte bara, rela-tivt sett, spar samt förekommande, de gerockså struktur, bärighet och förväntansfullenergi. När du arbetar med det här stycketrekommen derar jag att fullt ut identifierapausernas funktion och utnyttja derasindividuella potential maximalt.Bach musikaliska språk är har en rike-

dom av karaktärer och energi och det ärvår uppgift att kommunicera detta tilllyssnarna på ett begripligt och angenämtsätt.. Vi kommer alltid att ställas inför syn-punkter som står i konflikt med varandraoch många val, och dock är det ”korrekta”svaret i allmänhet beroende på den speci-fika situationen. Det gäller att hålla i minnet det verkningsfulla musicerandetsfundamentala sanningar, spänna över allamusikaliska växlingar och och njuta av ut -maningen!

Christian Lane

BWV 545 – fugastarten med sina karakteristiska fyra toner.

Forts.

Källor:

1. Peter Williams: The Organ Music of J. S. Bach, 2nd edition (Cambridge 2003), s. 101f.

2. Williams, s. 102.

3. Barbara Owen: The Registration of Baroque Organ Music (Bloomington 1997), s. 170.

4. George Stauffer: Bach‚s Organ Registration Reconsidered (i J. S. Bach as Organist, Bloomington 1986, s. 196)

5. Williams, s. 102.

6. Anthony Newman: Bach and the Baroque, 2nd edition (New York 2005), s. 22ff.

Fotnot

Christian Lane utbildades vid Eastman School ofMusic, University of Rochester samt YaleUniversity. Han är för närvarande biträdandeuniversitetsorganist och körledare vid HarvardUniversity, USA. Vidare undervisar han i orgel vidHarvard och fungerar som koordinator för denmusikaliska verksamheten vid Harward UniversityLowell House. Se vidare www.christianlane.comEtt särskilt tack till intendenten Göran Grahn

vid Stiftelsen Musikkulturens Främjande, Stock -holm, för tillstånd att publicera utdrag ur detmanuskript över BWV 545 som är huvudkällantill verket.

ALLT INOM MUSIKINREDNINGNOTSTÄLL - STOLAR - SCEN & PODIESYSTEM

Nyhet från Bison

Stolsvagnen för alla stapelbara stolar - EnTre

BISON AB Högelian, 672 91 Årjäng www.bison.se Tel. 0573-510 10 till@bison.se OF SWEDEN

Lång erfarenhet - Svensk tillverkning - Högsta kvalitet

Scen- och podiesystem Estrad - flexibelt, mobilt och enkeltStolar – för kör, orkester och dirigentNotställ – stabila och funktionellaVagnar – praktiska för transport och förvaring

••••

kmt maj 2011 13

BA 9461-90 Klaverutdrag (Latin)

BÄRENREITER URTEXTHuvudredaktörer Christina M. Stahl och Michael StegemannKlaverutdrag av Martin Focke

Partitur och stämmaterial utkommer i juni 2011!

Messe de Requiem op. 48 är troligtvisdet internationellt mest berömda verketav Gabriel Fauré. Kompositörens första

ningoch utökades vid fl era tillfällen fram till 1900 då versionen för stor orkester tillkom. Denna orkesterversion ligger till grund för denna utgåva. Klaverutdraget kan också användas till framförande av såväl den första ensembleversionen som den senare kammarorkesterversionen.

Förnämlig urtextutgåva baserad på Complete works of Gabriel Fauré

Klaverutdrag lämplig för alla versioner av Requiet

Första systematiska granskningen av samtliga tillgängliga manuskript

Utgåvan utgår från versionen för stor orkester från 1900

N Y A U R T E X T U T G Å V O RGabriel Fauré Requiem

Bärenreiterw w w.baer e n r e iter.com

Antonio Vivaldi

Gloria RV 589BA 7674-90 Klaverutdrag (Latin)BA 7674-91 Körpartitur

Kyrie RV 587BA 8950-90 Klaverutdrag (Latin)

BÄRENREITER URTEXTKlaverutdrag av Malcolm Bruno (huvudredaktör)

Partitur och stämmaterial fi köpa!

I Gloria RV 589 visar Vivaldi prov på alla sina konstnärliga färdigheter; allt ifrån det storslagna till det mest sublima.Det samma gäller för det mindre Kyrie RV 587.

Båda styckena kan framföras separat, as

samman till en sorts kortare mässa.

Reviderad fraserings- och utförandepraxis utöver vad andra befi ntliga utgåvor erbjuder

Klaverutdrag samt körpartitur tillgängligt för Gloria

Tydliga pianoreduktioner

Lindegren Orgelbyggeri ABSöderskogsvägen 72 • 439 75 FJÄRÅS

Släkten Lindegren har byggt, renoverat och vårdat orglar i mer än 125 år.

• Vi har erfarenhet av piporglar med pneumatiska, mekaniska och elektriska system.

• Vi konverterar gamla elektriska system till dagens krav på säkerhet och tillförlitlighet.

• Vi kan piporglar!

Kontakta orgelbyggare Leif Lindegren: leif.lindegren@lindegrenorgel.se

mobil: 0706-54 21 67 • tel/fax 0300-54 25 90

Tel 0470-39 170info@aktivita.sewww.aktivita.se

KÖRDRÄKTER

Johannes Menzel Orgelbyggeri AB Rö 158 Tel. 0611-640 75870 15 Utansjö Bost. 0611-641 11

menzel@ymex.net

RESTAURERINGARREPARATIONERORGELSERVICE

Orgelbyggare

i NV-Upplandwww.hausner.seorgel@hausner.se

Högsbo 171 0739-43 36 11 740 45 Tärnsjö 0292-410 80

Reparerar, servar och stämmerorglar i Västra Götaland

Telefon 0302-406 66 / 0704-13 42 24www.ramhage.se

14 kmt maj 2011

Staccato

EksjödebattI Eksjö har det uppstått en animerad ochomfattande pressdebatt i samband medatt organisten Mats Larsson går i pension.Församlingens ledning har enligt uppgiftifrågasatt organisttjänstens existens ochöppnat för att den skall omvandlas till enkantorstjänst. I samband denna diskussionhar, enligt pressuppgifter, kyrkoherden och(åtminstone delar) av kyrkorådet tagit ställ-ning för att den oratoriekör om runt 70sångare som Mats Larsson har lett sedan1987 skall läggas ner.Om inget annat ändras i sak framöver

gjorde kören sin sista insats i nuvarande formden 10 april. Då framfördes Mendels sohns”Elias” i samarbete med Allbo Barock kör.Farhågorna för en uttunning av det kyrko -

musikaliska livet i Eksjö har i vilket fall somhelst startat en engagerad debatt med enlång rad inlägg i bland annat Smålands-Tidningen. Mats Larsson kommenterar bak-grunden:– Kyrkorådet har i en nyss "framtagen"

musikpolicy skrivit in att entré inte får tasupp vid konserter som församlingen ärhuvudarrangör för, en regel som slår direktmot oratoriekonserterna. Utan dessa entréerfinns inga planer att få ekonomin att fungera.– Snart kommer annons om återbesät-

tande av tjänsten jag haft […] Det är en juorganisttjänst det gäller men redan iannonsen kommer man att sväva på måletoch söka efter organist eller kantor.– En interimstyrelse är nu tillsatt i kören

(som alltså inte fungerat som förening tidigare) och kommer att vara samman -hållande och ledande för körens framtid,som, kort sagt, inte kommer att återfinnasi Eksjö församling. (Källa: pressinformation)Det finns de som hoppas på att kören

skulle ”adopteras” av någon annan försam-ling. Hur det går med den saken får framti-den utvisa. (Källor: pressinformation,Smålands-Tidningen m.m.)

Ny orgelfestival!Den 14-21 augusti äger OrgelSpelen iÖrnsköldsvik rum för första gången! Detär en orgelfestival för alla, med stor breddpå den musik som framförs, konserter med

unga organister från orgellägret i Mellanselsom äger rum parallellt med festivalen, ochtvå dagar med seminarier och mästarkurserför studenter och yrkesverksamma kyrko-musiker på fredag och lördag.Erik Lundkvist, Tomas Willstedt och Tommy

Jonsson kommer att hålla seminarier ochmästarkurser. Förutom konserter med denämnda kommer man bl.a. att få uppleva100-års jubilerande kompositören JehanAlains orgelstycke ”Tre danser” med solo-dans, hammondorganisten Kjell Öhmanmed kvartett, gitarristen Janne Schaffer till-sammans med organisten Markus Warghoch en avslutande festmässa med MarkusWargh vid Örnsköldsviks kyrkas nya Åkerman& Lundorgel.Arrangör är orgelklubben Vox Humana

tillsammans med Svenska kyrkan och Sensus.Vox Humana bildades för några år sedan

som ett nätverk och intresseförening föralla in tresserade av orglar och orgelmusik iÖrn sköldsviks kommun. Initiativtagare varnågra kyrkomusiker i Örnsköldsvik. För -ening en är öppen för alla som gillar orgelpå något sätt, man behöver inte kunnaspela för att vara med. Mer information samt anmälningsmöjlig -

heter till seminarier m.m finns på orgel -klubbens hemsida www.voxhumana.nu(källa: pressinformation)

KörfestivalDen 24-31 maj ordnar Svenska kyrkan iTidaholm i samarbete med Svenska kyrkani Töreboda och Tidaholms kommun en kör-festival. Festivalen gästas bland annat av endamkör från Bulgarien och en manskörfrån Italien.Den bulgariska kören kommer från en

liten badort norr om Burgas vid svartahavs -kusten. Där ordnas årligen en körfestival förortodox kyrkomusik. Körens dirigent –Jordanka Turdjarova – är själv en kompo -nerande körledare.Gergana Andersson som är kyrkomusiker

i Tidaholms pastorat kommer själv frånBulgarien och är från början konsertpianist.Hon är en viktig länk till den bulgariskamusikvärlden och till den gästande kören.Mer information: www.svenskakyrkan.se/tidaholm (källa: pressinformation).

GudstjänstprojektSöndrum-Vapnö församling utanför Halmstadhar haft ett projekt om 1800-talets guds -tjänst. På Jungfru Marie Bebådelsedag samlades ett sextiotal personer, uppkläddai äldre kläder, i det riksbekanta kapellet iTylösand, S:t Olofs kapell.Efter en presentation av prosten Dan

Hagung och musikdirektör Örjan Kappelininleddes gudstjänsten med körsång avSöndrums kyrkokör under ledning av kyrko -kantor Elisabeth Almqvist Hansson.

kmt maj 2011 15

Kören återkom med ytterligare tvåsånger medan psalmerna var nr 1, 45, 16,och 46 i 1819 års psalmbok. Samtliga i ettbetydligt långsammare tempo än vanligt.För övrigt följdes gudstjänstordningenenligt 1800-talets principer.Predikan och tillkännagivande framfördes

efter skrivna originaltexter från denna tid.Dagens kyrkstöt bestod av Bo Henningsonmed en stöt från 1782, lånad från Anders -torps församling. Dagen avslutades medkyrkkaffe i kapellets kyrkstuga. (Källa: press-information)

Konstnärligt rådRegeringen har nyligen förordnat leda -möter i Konstnärligt råd vid Statens musik -verk (som blev ett av resultaten i den för -ändrings pro cess då bland annat Rikskon -serter lades ner).Det Konstnärliga rådet inleder sin verk-

samhet den 1 maj 2011.Ledamöterna som utses för en period

om tre år är:– Musikern Sofia Jernberg– Kompositören Alfons Karabuda– Professorn Anna Lindal– Tonsättaren Paula af Malmborg Ward– Docenten Eva Saether– Professorn Gustaf Sjökvist– Projektledaren Lennart Strömbäck– Musikern Stefan Östersjö

– Jag är mycket glad att dessa framståendepersoner tackat ja till att ta plats i det kon-stnärliga rådet. Inom rådet finns nu en bredoch djup konstnärlig kompetens och dess -utom omfattande erfarenheter från verk-samhet i svenskt och internationellt musik-liv, säger Kulturminister Lena AdelsohnLiljeroth.Den 24 februari utsågs Stina Westerberg

till generaldirektör och chef för Statensmusikverk. Enligt myndighetens instruktionär generaldirektören även ordförande i det

Konstnärliga rådet. (Källa: pressmedde-lande, tipstack till Carl-Johan Wilson)

Lunds VokalensembleLunds Vokalensemble är en frilanskör somständigt strävar efter att bredda sin reper-toar. Under våren framträder Vokalensembleni Malmö, Lund och Viken. Vårkonsertenden 14 maj i Lund upptar Poulencs väldigakantat Figure Humaine samt svensk kör-lyrik. Som recitatör medverkar skådespeler-skan Stina Ekblad från Dramaten.I sommar reser kören till Finland och ger

konserter ibland annat Helsingfors, Åbo ochBorgå domkyrkor. Till hösten ger kören kon-serter i Mariakyrkan, Ystad, i Lund (Kloster -kyrkan och Domkyrkan). Den 15 oktober blirdet workshop och konsert i Eric Ericson -hallen på Skeppsholmen (Stockholm) medBach och Sven-David Sandström. Året avslutasmed Verdis Requiem sam en rad julkonserteri december. (Källa: pressinformation)

SamarbeteFörre organisten i Båstads Mariakyrka, LeifAhlberg, har sedan 1984 samarbetat medorganisten och körledaren Jürgen Müller iSchloßkirche, Bad Dürkheim, Tyskland.Müller var solist vid en sommarkonsert i

Båstad juli 1984 och året därefter speladeAhlberg i Bad Dürkheim. Sedan dess hardet skett ett årligt utbyte mellan de bådaorganisterna och även mellan deras körer.25-årsjubileet celebrerades 2009 i Sverigemed fyrhändiga orgelkonserter på fleraplatser och året därpå motsvarande konserter i Tyskland. 2007 spelade Müller-Ahlberg fem gemensamma orgelkonserteri Polen, bl.a. i Oliwa-katedralen i Gdansk.

Lunds Vokalensemble med sin outtröttlige ledare Ingemar Månsson har ett intensivt program framför sig.

Orgelbyggare

Sven-Anders Torstensson ABNybyggnation, Stämning,Renovering, Ombyggnader

Besöksadress:Boxgatan 3531 42 Lidköping

Verkstadsadress: Tel: 0510-287 35Bryggerigatan 5 Mobil: 070-39 67 538531 31 Lidköping Fax: 0510-287 35

Missa inte CD-fynden hos

www.privag.se

mröy kT – NTYNTON:reirogetae kri t

k isum

mar • Död kadnal• Bmodgnh Uc- onra• B:åg piig pl dämnAn/moc.snamssew.www

rökmröksm

ttynto

Fortsättning på nästa sida

16 kmt maj 2011

I juni innevarande år gästar Leif AhlbergBad Dürkheim tillsammans med sin mans -kör i Laholm. Det svensk-tyska samarbetetär således inne på sitt 28:e år – en ovanligtlångvarig musikalisk samverkan! (Leif Ahlberg)

Malmö Kammarkör granskadMalmö Kammarkör har under våren varitföremål för granskning i Sveriges Radio P2,närmare bestämt i programmet CD-revyn.Det är körens tolkning av Francis PoulencsFigure Humaine som valts ut bland ettantal andra versioner och som nu rekom-menderas lyssnarna.Programledaren Johan Korssell har till sin

hjälp en panel som för diskussioner kringolika inspelningar. Samtalen leder till betyg -sättningar och rekommendationer tilllyssnarna. CD-revyn tillhandahåller ävenden så kallade Vägvisaren som bland annatvisar vägen till de bästa inspelningarna avden klassiska repertoarens standardverk.Granskningen av Figure Humaine gjordesunder en sändning i mars månad 2011 avvägvisaren Tithi Hahn.Bland de granskade versionerna gjorde

Malmö Kammarkörs och dirigenten Dan-Olof Stenlunds tolkning störst intryck påTithi Hahn. Hon menar att Stenlunds tolk -ning måhända inte är vokalmässigt snyggastav de hon lyssnat till – men den berör!Den rekommenderade inspelningen i

fråga är från år 2003 och finns på körensCD ”Poulenc – Complete Works for Choir acapella”. Sedan dess har Malmö Kammar -körs CD-bestånd utökats med flera inspel-ningar. Den senaste i raden – ”Laudi” – ut -kom i februari 2011 på skivbolaget Naxosoch ingår i samarbetet mellan Naxos ochSveriges Körförbund med syftet att doku-mentera det svenska körlivet i all dessbredd och mångfald. Mer information:www.malmokammarkor.se (källa: pressin-formation).

Värnlösa orglar?Som framgått av bland annat KMT marshar orgelinstrumentet debatterats i tidningenDagen. I tidningens nätupplaga skrev DanielGrahn nyligen en krönika i ämnet. Grahnär Publisher, vd samt ansvarig utgivare. Vi citerar ur krönikan ”Till de värnlösa orglarnasförsvar”:

Svensk kristenhet är i stöp-sleven. Ochefter årtionden av stagnation och tillbaka -gång är det på tiden. Gudstjänstbesökareoch medlemmar minskar, många kyrkorhar glömt hur det är att ta emot nytroen demänniskor, kapell blir sommarstugor ochbilverkstäder. Förändring krävs.Somliga analyserar landets församlingar

på samma sätt som näringslivets utveck-lingskonsulter. De studerar målgrupper ocherbjudanden, behov och efterfrågan, struk-tur och ledarskap. En del vill till varje prisha förändring. Förnyelse av språk, musik,liturgi. Andra drömmer sig tillbaka till 50-talets väckelsevåg eller 70-talets Jesusrörelse.På senare tid har orgeln blivit symbolen

för det gamla. Nu måste den bort. Orgelnsom med sin kraftfullhet blev kyrkansfrämsta instrument från medeltiden ochframåt. Stor och flexibel med sitt bredatonomfång. I mindre sammanhang – sompå landet utanför småländska Skillingaryd,där jag växte upp – trampade organistensig svettig i sommarpsalmen. I tätorten hademan elorgel, med trumkomp och modernaljud. I den så kallade statskyrkan fanns skinande, blanka, högtidliga pipor.Utvärdering och förändring behövs

sannerligen. Ändå vill jag träda fram somförsvarare av den värnlösa orgeln. Åt -minstone inför dem som oreflekterat baravill slänga ut den. Kyrkans bekymmer

handlar inte i första hand om instrument.Det finns exempel på livskraftiga försam -lingar där språket är gammalmodigt ochstilen omodern. Där sångerna handlar omLammets blod och där orgeln låter som förhundra år sedan. Så länge det finns inner -lighet i tonerna, kärlek i budskapet ochgenerositet i gemenskapen. Ja, då går detutmärkt att sjunga gamla psalmer till enknarrande luftbälg. Och omvänt – saknasinnerlighet, kärlek och generositet – då ärorgeln församlingens minsta problem.Orgel har blivit en symbol för något

gammalt. Men jag har faktiskt större pro -blem med kyrkbänkarna. Den uppradadeförsamlingen är till stor del reformationenspåfund. Före Luther var kyrkorna öppna,folket fanns i rörelse. I femhundra år har visuttit och tittat varandra i nacken. Det gällerde stora katedralerna, likasom de små missionshusen. Om något borde kastas utså är det alla blytunga kyrkbänkar.Våra kyrkor måste förändras, såväl i

uttryckssätt som i musikstil. Världens bästabudskap får inte längre slösas bort. Kanskemåste en och annan orgel bort. Men igrunden behövs en djupare förändring därvi öppnar upp, ser varandra, och gör rumför gemenskap och relationer. För denprocessen är tunga kyrkbänkar bara i vägen.Men vem orkar flytta dem? (Källa: Dagensnätupplaga 2011-04-05)

Granskad och prisad: Malmö Kammarkör och Dan-Olof Stenlund

Forts.

NOTER!tel/fax 0470-76 40 30

order@echomusik.com

www.echomusik.com

J. KÜNKELS

ORGELVERKSTAD

Service, reparationerrenoveringar, ombyggnader

Baldersg. 12, 386 92 FÄRJESTADENTel.: 0485 / 38600Mobiltel.: 0708 / 742150

Missa inte CD-fynden hos

www.privag.se

KANTORSVÄRMARE3.995:- OBS! Ny hemsidasacralmusic.se • 073-1810032

kmt maj 2011 17

”Stage” det nya podiesystemet från Bagatell

Med STAGE finns det nästan inga begränsningar

”Här kommer vaktmästaren med 36 st körplatser.”

Ryska körtrappan finns naturligtvis kvar i vårt sortiment.

Alla våra övriga produkter hittar du på vår hemsida:www.bagatell.se

Bagatell musikprodukter Strömgatan 1, 582 52 Linköping

Tel: 013-527 50 Fax: 013-527 52 E-post: info@bagatell.se

Spara dyr uppvärmning med vårKantorsvärmare Ryska körtrappan

pris 5.750:- + moms

Bagatell musikprodukterwww.bagatell.semail@bagatell.seTel: 013-527 50, – fax: 013-527 52

En vagn kommer lastad …• Med världens mest sålda notställ• Liten vagn + 12 notställ – 7500 kr (exkl. moms)• Stor vagn + 18 notställ – 10 000 kr (exkl. moms)• Marknadens mest praktiska och prisvärda vagn och

notställLäs mer på Bagatell 2

Bagatell 1Från7 500 kr

Bagatell 1

M

Bagatell 2

Bagatell musikprodukterwww.bagatell.semail@bagatell.seTel: 013-527 50, – fax: 013-527 52

Teleskoptransport

lättvikt

Bagatell 2

Teleskop standard

TELESKOPETVärldsledande –med bl.a. 85 %av den ameri-kanska marknaden och75 % av den franska. Inga skruvar - bara attdra upp och ner. Snygg design som passar i alla miljöer.Finns i 5 olika model-ler från 495 kr (exkl. moms)

Köp 6 betala för 5

Bagatells ”Teleskopsnotställ” – nu världens mest sålda!10 års garanti

Körbelysning i aluminium, justerbart i alla lägen. Höjd 150 - 360 cm.

18 kmt maj 2011

Lägesrapport:

enkäten ”Kyrkomusikernas situation 2011” Under februari och mars har SMFF tillsammans med KMR genomfört enkäten ”Kyrko -musikernas situation 2011”. Enkäten omfattade sammanlagt 25 frågor som berörde olikaaspekter av musikverksamheten inom kyrkan, såsom ekonomi, musikverksamhetens omfatt-ning och notinköp.

Enkäten skickades via post till KMR:smedlemmar men kunde också besvaras påwebben. SMFF fick in hela 434 svar viawebben och 375 svar via postgång. Enkät -svaren har analyserats anonymt. Att över 800 kyrkomusiker har tagit sig

tid att fylla i enkäten är ett mycket braresultat och SMFF är glada över den storaresponsen.

Analysen av de inkomna svaren har änså länge bara börjat men redan nu kanman se vissa tendenser. Nutta Hultman,kanslichef på SMFF: – Det är roligt att se att trots minskade

ekonomiska resurser så har 70% av dekyrkomusiker som svarat på enkätennågon form av konsertverksamhet i för-samlingen. Dessutom har hela 90% svarat

att de arrangerar musikgudstjänster. Detvisar på hur viktig musiken är för männi -skor. SMFF och KMR kommer att hålla KMT:s

läsare uppdaterade när det gäller resultatetav enkäten.

SMFF – Svenska Musikförläggareföreningen

S:t Eskils Orgeldagar 2011

fredag 20 maj19.00 inledningskonsert Per-Olof Sköld, tvärflöjt Lennart Sköld, violoncell Magnus Sköld, orgel

lördag 21 maj12.00 konsert Mikael Fahlstedt, orgel

15.00 konsert Bengt-Göran Sköld, orgel

18.00 konsert Ann-Christine Wilund, sång Mikael Fahlstedt, orgel

19.00 orgelsupé Anmälan till Mikael Fahlstedt 08-555 670 12 senast tor 19 maj

20.30 konsert Trio Tribukait: Bengt Tribukait; orgel, Michael Pettersson; flöjter Pontus Langendorf; slagverk

söndag 22 maj11.00 gudstjänst med nattvardkörsånger av norrköpingstonsättare

Österhaninge kyrkokör Mikael Fahlstedt

13.30 körkonsert Lannaskede-Myresjö kyrkokör och Francesca Åström, Audite och Sara Bjäde, Mikael Fahlstedt, orgel

16.00 avslutningskonsert S:t Eskils barn- och ungdomskörer och Catharina Ekeberg Mikael Fahlstedt, orgel

Tema: Norrköping

S:t S:t S:t S:t

Eskils O Eskils O Eskils O Eskils O Eskils O

Sköld,fer-OloP9.00 inledningsk1

g 20 maafred

geldag geldag geldag geldag g g geldag Or Or Or Or Or

Michaelgel,ribukTTribukrioTTrio

onser30 k20.

värflöjttonser9.00 inledningsk

jg 20 ma

gar 2011gar 2011gar 2011gar 2011g gar 2011rköpingema: NorTTema: Nor

flöjtttPMichael;aitribukTTribukBengt:aitribuk

tonser

tresnok00.81

SnarraöG-tgneBtonser.00 k51

edttahlsFFahlsaelMiktonser2.00 k1

1 mag 2alörd

orSköld,agnusMvioloncSköld,tennarL

Sköld,fer-OloP

aescancrrancFFrede-MLannask

30 körk13.

ahFFahlsaelMikerhaningetÖssånger akör

11.00 gudstg 2asönd

LangendorontusPMichaelgel,orrgel,

legrrgo,dd,lökS

gelorrgel,edt

j1 ma

gelorrgelellviolonc

värflöjtt

aSarraocheuditAtröm,Åsaochoköryrkkkyrkesjöyrde-MMyr

tonser30 körk

edttahlsoköryrkkkyrkerhaninge

are tonsätv norrköpingstsånger aardvttjänst med na at dst tjänst med na

j2 mag 2

erkslagv;ff;Langendorerflöjtson;ssson;errsttePMichael

tdetslhafleakmi:ragninsylpup4 vid haninge centr. 1tensvuns, rayrks k:t eskils

217065508-55

MiktillAnmälanpuslegro00.91

detsllshaFFaleakiMWenitsiisrhCCh-nnA

terhaningefor.osww2. w5 670 15: 08-5tfri entré!. mu4 vid haninge centr

ahFFahlsaelMikatharinaCoch

barn-Eskils:tSvs16.00 a avsl

MikBjäde,aescancrrancFFr

maj91orttsenasedttahlsFFahlsaelMik

ép

legrrgo,tdgnås,dd,nuliWWi

sesamling.terhaningefor

gelorrgel,edttahlsgeberrgEkatharina

erungdomskörrerochbarn-tonserutningskvsl

gelorrgel,edttahlsFFahlsaelMikaSarraocheuditAtröm,Åsa

kmt maj 2011 19

VÄSTERVIKS ORGELFESTIVAL26-28 augusti 2011Konserter, gudstjänster,föreläsningar mm.

Hans Fagius, Markus Wargh, Janne Schaffer, Mattias Wager, WÅG,Richard Townend, Aron Nilsson,Carl-Henrik Fernandi, Bo Ingelberg,kör, dansare mm

Info, program, boendetips:Västerviks Orgelfestival, Hospitalsgatan 14, 593 33 Västerviktel. 0490-842 00, e-mail: bo.ingelberg@svenskakyrkan.sewww.svenskakyrkan.se/vastervik

Arr.: Västerviks församling i samarbete med Västerviks Kommun,Linköpings Stift m fl

3 unika orglar (Wistenius 1744,Åkerman & Lund 1905,

Marcussen 1967)

Härlig miljö: småstadscharm,skärgårdsbåtar, smalspårs-

järnväg, god mat mm

Månadsmässa nr5soulmusik med tema:

den helige Andesacralmusic@gmail.com

Nu är det dags att tänka på sommaren!KMT utkommer 3 juni, 1 juli och 12 augusti.

Påminn din arbetsgivare om att annonsera lediga tjänster i KMT.

Även webbplatsen kmr.se är en utmärkt annons- ochinformationskanal. Ständigt öppen dygnet runt –

och med närmare 200 unika besök per vardagsdygn.

Kontakta redaktören på kmt@kmr.se eller 070-35 38 996

20 kmt maj 2011

Gudstjänstsång och FröjdeljudBöcker, noter och inspelningar

ANDERS BONDEMAN:The Great Organ of St Jacobs’ Church inStockholm www.ictusmp.com

Den kände organistenAnders Bondeman hargenom åren försett oss medmånga inspelningar, senasttillsammans med organisten

Michael Waldenby på orgeln i S:t Jacobskyrka i Stockholm. Även denna CD är in -spelad i nämnda kyrka och rymmer mesta -dels mycket kända verk såsom Boëll mansSuite Gothique, Bachs Schübler-koraleroch Preludium & Fuga G-dur BWV 546,Francks Choral i E-dur samt det kanskenågot mindre spelade verket Extemporeper organo av Hambraeus. Till detta fogasNio egna improvisationer över B-A-C-H.Skivans bästa verk är utan tvekan

GUDSTJÄNSTSÅNG:Ny mässmusik för Svenska kyrkanVerbum

Nu är den här – Guds -tjänstsång – ett materialsom ”tagits fram på begäranav Kyrkomötet som önska-de alternativ till den litur-giska musiken i Den svenskakyrkohandboken från 1986.”Här skall inte närmare

problematiseras kring materialets till-komst utan endast kon stateras att detta legati träda ett bra tag innan projektet ”komloss”. Som på pekas är Gudstjänstsångresultatet av en pro cess med många med-verkande – arbets grupper och en lednings-grupp inkluderade. Sekreterare för arbetethar varit teologen (och musikläraren) LenaPetersson och i arbetsgrupperna har blandandra ingått kyrkomusikerna Gunnel Fagius,Ragnar Håkanson, Helen Lundqvist-Dahlén, Per Rönnblom, Maria Schildt,Britta Snickars och Kristina Åkesson.Materialet som nu tagits fram är om -

fattande. Det initierades i och med enmotion till Kyrkomötet 1993. Inte förrän2002 startade arbetet på allvar med en in -venteringsfas som omfattade nya mässorfrån tiden 1986-2004 – drygt 100 stycken!Omkring 40 församlingar har sedermeradeltagit i projektets försöksverksamhet.Det handlar alltså om ett material som

ger ”alternativa utformningar av de litur-giska sångerna i Svenska kyrkans natt-vardsmässa”, med biskop em. MartinLinds ord i företalet. Han fortsätter: ”Detlämnas nu till Svenska kyrkans försam-lingar för användning och utvärdering.”Gudstjänstsång har två huvuddelar.

Den första består av sex mässor som ärgenomkomponerade – alltså ”kompletta”– flera har tidigare utgivits. Materialetsandra del innehåller en mer brokig bland-ning sånger från skilda håll. Dessa harsedan sammanställts till tre serier med vardera tre avdelningar. Serierna har sins -emellan olika profiler, med visa, afro-latin -amerikanskt samt anglikanskt som utgångs -punkt eller inspirationskälla. Man säger sigockså haft ambitionen ”att hålla sammanolika sinnesstämningar såväl i musikensom i texterna; medan allvaret präglat ur -valet till den första avdelningen har glädjenvarit ledstjärna för den andra och tillitenför den tredje.”Inom ramen för en anmälan är det helt

ogörligt att gå närmare in på alstren ellerupphovspersonerna. Här möter månganamn som är mer eller mindre välkändasom musiker, textförfattare eller teologer.De sex genomkomponerade mässorna ärframfödda av Lena Sjöstrand/Alf Bengtsson,Susanne Rikner/Jerker Leijon, WernerJeanrond/Per Harling, Sabina Nilsson,Karin Stenbäck samt Sigbritt Ernald/Johan-Magnus Sjöberg.Till materialet om närmare 220 sidor

hör även presentationstexter, ett registeröver tonsättare, författare, översättare,kompositörer/arrangörer samt en cd-rommed agendamaterial. Det hela är formgiveti lättläst notsättning/layout och kommer iform av en praktiskt ringpärm.Projektet har från början närts av de tid-

vis omdiskuterade nyckelorden ”glad,enkel, folklig”. Nu är materialet färdigt attprövas i praktiken. Det kommer att bli en ialla avseenden intressant process varsutfall kan förutses få konsekvenser ävenför andra områden än musiken i det på -gående kyrkohandboksarbetet.

Henrik Tobin

KAMMERKOOR CREDE:Lävelhttp://www.eelk.ee/tallinna.puhavaimu/

Under de senaste åren harjag spelat något av EsterMägi vid nästan varje kyrko -konsert jag har haft, och detman kan läsa om henne är

att hon är Estlands ”grande dame” blandkompositörer och att hon har skrivit kammarmusik och körmusik. När jaghörde om en estnisk körskiva med musikav en kvinnlig tonsättare tog jag för givetatt det var hon – men istället blev det enhelt ny bekantskap.Lea Gabral tog sin examen på konserva-

toriet i Tallinn 1970 och har dess varitverksam som pianist. Hon är också en avmedlemmarna i Kammerkoor Crede, enen semble med ett tiotal sångare som sjungeri Pühavaimu Kirik (Helgeandskyrkan) mittinne i gamla Tallinn. Det är en kyrka som istort sett alla besökare i staden passerarmen som är lätt att missa eftersom porteninte direkt gör något väsen av sig.Skivtiteln Lävel (konvolutets översätt-

ning: ”på tröskeln”) är hämtad från titeln

på en av de dikter som Lea Gabral har ton-satt, en av den i Estland mycket kändapoeten Ellen Niit. Innehållet är en bland-ning av solosånger till orgel- eller piano -ackompanjemang, med tonsättaren självoch dirigenten Endrik Üksvärav som solister, och körsånger. Texterna är mesttonsatta estniska dikter, vad jag kan förstå,men också en Mariasång på latin och ettSanctus finns med.Tonspråket varierar, och ibland verkar

det som om körslingorna kan ha låtit fan-tastiska vid pianot men tvingar körsångarnabortom deras kontroll. Mest är det melo-diskt, inbjudande, kanske mest likt svenskakörvisor som Ge mig en dag av vindar och soloch ganska långt bort från Mägis och Pärtsklangvärld. Jag gissar att de sånger som harlatinska texter skulle kunna fungera ganskabra i en svensk kyrkokör – någon av demkräver en frimodig tenor solist. Kammer -koor Crede sjunger ganska hårt och literått, och jag tror att de skulle tjäna på enmjukare behandling.Den lilla överraskningen är en vaggsång

som Lea Gabral framför till orgelackom-panjemang. Den är nästan en vokalis.Varför inte använda den till en flöjt, encello, en oboe istället? Det måste provas.Fyra samlingar med Lea Gabral-kom-

positioner för piano och ett Gloria för köroch orgel finns att beställa på Edition 49 iTyskland.

Anna Braw

kmt maj 2011 21

Extempore där både det klangliga och detimprovisatoriska i stycket ges en vackeroch övertygande gestaltning av Bonde -man. Dessutom känns orgeln som mestidiomatisk här. Mera problematiskt blirdet på andra håll. I såväl Choral i E-dur avFranck som Toccatan av Boëllman döljer sigen mängd småslintningar vilket förtar in -trycket väsentligt. I Franck är spelet trevandekring svåra passager och legatot bryts oftaupp av omotiverade lyft. Även artikula -tionen i Bach upplevs lite inkonsekvent ochibland är spelet också här något suddigt.Vanligtvis brukar Bondemans improvisa -

tioner vara starka kort men jag känner miginte heller här helt övertygad. Naturligtviskan ingen påstå att en improvisatör spelarfel men jag får ändå på något sätt känslanatt det var tänkt att bli annorlunda. Det samlade intrycket av produkten är

att jag nog skulle ha tyckt om programmetom jag hört det på en konsert i S:t Jacobskyrka men jag är mera tveksam till om dethåller på CD.

Jan H. Börjesson

FRÖJDELJUD:Psalmerwww.veleenmusic.se

Sång, kontrabas, gitarreroch laptop – det är trionFröjdeljuds (Cecilia Alrik -son, sång, Niclas Höglind,gitarrer och laptop, Mattias

Welin, kontrabas) besättning när de ny -tolkar svenska psalmer. Skivan heter kortoch gott Psalmer, och informationen omhur och varför och i vilket sammanhangallt har kommit till är nästan obefintlig.Kanske är det ett stilgrepp, kanske en följdav skivfodralets konstruktion.Basisten Mattias Welin står bakom samt-

liga arrangemang, och de psalmer somgruppen har valt ut sträcker sig genom enbra bit av vår musikhistoria: bland de de -

finitivt äldre finns Uti din nåd med musiknedtecknad 1545 och Heinrich Schûtzbordsbön Allas ögon väntar på dig, Herre, ochbetydligt nyare är Sven-Erik Bäcks ochCarl-Olov Hartmans Se, här byggdes Babelstorn och den på psalmskivor ofta före -kommande Du som gick före oss, men ocksåIngela Forsmans och Mats WickénsBlomningstid.Den fantastiska Cecilia Alrikson får ut -

nyttja stora delar av sitt stora register – detär verkligen inte så att alla dessa psalmerautomatiskt inbjuder till allsång, ochWelins arrangemang leker också iblandmed lägena. I en psalm börjar Alriksonmed att sjunga en inte särskilt lättillgängligslinga som sedan visar sig vara en obligat-stämma till psalmens melodi.Jag funderar på om Fröjdeljuds psalm-

tolkningar kan vara en fantastisk konsert -upplevelse, för såhär på skiva kännsmånga av arrangemangen konstruerade ochlångsökta, lite som om det är en heders sakatt inte en enda originalharmoni ska lämnasorörd, och även om psalmernas karaktärskiljer sig mycket sinsemellan blir detsnabbt lite för mycket. Känns det mer

naturligt när man har musikerna framförsig och kyrkakustiken runtomkring? Ellerär det helt genialiskt redan såhär? Någragånger tycker jag mig höra spår av denlegendariske gitarristen Bill Frisell underett par sekunder, men sedan fortsätter detvidare i andra riktningar.Bäst på skivan fungerar de korta a cap-

pella-partierna och de båda instrumen-talspåren. Det ska bli spännande att höraFröjdeljud fortsätta – med psalmer, ellermed något helt annat. Och redan nu kankanske den kyrkomusiker som är lite tröttpå sina egna ackordföljder hitta en ellerannan ny sekvens här.

Anna Braw

Runow Media FörlagI närmast föregående KMT fanns en anmälanav SMFF:s häfte med utgåvor för barn- ochdiskantkör. Här rosades två sånger av KarinRunow. Sångerna, den ena ur en musikal, denandra från en familjemässa, är utgivna påRunow Media Förlag och inget annat – www.runowmedia.se!

Överflödig orgel?Vi söker en mekanisk piporgelmed 2 manualer och pedal med13-15 stämmor.

Svar till e-post:expeditionen@laurentiistiftelsen.seLaurentiistiftelsenKastanjegatan 19 C:112224 56 LUNDTfn 046-211 55 90

22 kmt maj 2011

Nytt avtal i hamn!Arbetsmarknadens parter har slutit avtal för en ny tidsperiod!Avtalet löper 1 april 2011-30 april 2012 och omfattar anställdainom Svenska kyrkan.Förhandlingsarbetet avslutades 31 mars.Avtalsperiodens längd, 13 månader, inne -bär att avtalet löper ut samtidigt som det nu -varande SKL-avtalet (Sveriges kommuneroch landsting). Däremot gäller kommandeårs löneöversyn i vanlig ordning från den1 april.

För Lärarförbundets grupper (till vilkahör de medlemmar som är dubbelanslutnatill Kyrkomusikernas Riksförbund, KMR)innebär avtalet justerade nivåer vad gällerlön och andra ersättningar. Vidare har för-tydliganden och förbättringar skett inomen rad andra områden.Löneutrymmet räknas upp med lägst 1,5

% från 1 april 2011. Denna nivå innebär attLärarförbundets grupper inom kyrkanunder krisåren 2010 och 2011 fått ett lägstalöneutfall om (2,7+1,5) 4,2% - en ökningsom ligger betydligt över andra jämförbarayrkesområden. Även ersättningarna förob- och lägertjänstgöring har räknats upp.

En förhandlare som ser ljuset i tunnelnefter omkring fyra månaders förhand -lingsprocess. Anders Johansson har varithuvudansvarig förhandlare för Lärarför -bundets-KMR:s kyrkomusikergrupper.Foto: Henrik Tobin

När det gäller kyrkomusikernas arbets -tidskonstruktion har inga förändringar gjortsi relation till tidigare avtal.Vad beträffar kompetensutveckling har

det nya avtalet fått en tydligare markeringav arbetsgivarens ansvar för att koppla denenskildes kompetensutveckling till verk-samhetens behov på såväl kort som långsikt. Avtalet understryker även att arbets-givaren skall avsätta resurser för indivi-dens kompetensutvecklingsplan.

Parterna kommer inför kommande för -handlingar om ett nytt avtal att föralöpande diskussioner inom flera områdensom arbetstidsfrågor, pensions- och för -säkringslösningar för utlandsanställda m.m.

Anders Johansson, Ombudsman

Fotnot: Läs mer om avtalet i KMR:s Årsbok medmatrikel som publiceras i maj månad. Avtals -texterna kommer även att lägga ut på www.kmr.seunder Fackligt.

Gör upp i förväg!Våren har kommit en bra bit på väg medannalkande läger, körresor med mera.På förkommen anledning vill vi uppmana

till att i förväg göra upp kring vill koren förtjänstgöring på annan ort så att det inteuppstår oklarheter i efterhand. Kon takta dittstiftsombud om du är osäker. Läs också i

avtalets Särskilda bestämmelser för läger -verksamhet med övernattning (bilaga P).För dig som tänker vikariera i sommar –

även här gäller att komma överens i för -väg. Det finns inga avtalade fasta beloppvad gäller vikariat, därför är det nöd-vändigt att den enskilde kommer överens

med arbetsgivaren om vad som skall gällaifråga om exempelvis lönenivå och an -ställ ningsgrad. Börja därför inte jobba förrän allt kring lön, reseersättningar medmer klarats ut! Ditt stiftsombud kan ge råd!

Kyrkliga handlingar för icke församlingsboFör kyrkomusiker med schemalagd arbets -tid ingår kyrkliga handlingar för icke för-samlingsbo i arbetstiden.Vad gäller kyrko-musiker med instruktion är avgörande omdet av instruktionen uttryckligen framgår att

kyrkliga handlingar för icke församlingsboingår i arbetstiden. Kyrkomusiker kan intevägra att spela vid kyrkliga handlingar, föricke församlingsbo, vid vilka Svenskakyrkans ordning följs. Kyrkomusiker har

endast skyldighet att spela vid kyrkligahandlingar som följer Svenska kyrkansordning. (Källa: Svenska kyrkans arbets -givarorganisation)

VikariatsanställningNär du åtar dig ett långtidsvikariat kan detvara bra att reflektera över hur du vill hadet med anställningstryggheten. Om dut.ex. söker efter din första tillsvidarean -ställning och tar ett föräldraledighets -vikariat i avvaktan på att rätt tillfälle ska

dyka upp kan det vara svårt att kommaloss från vikariatet om det inte angivits ianställningsavtalet vad som ska gälla. Åandra sidan kan arbetsgivaren inte hellersäga upp dig. Vill du att det ska varamöjligt att ?komma loss? bör formerna för

detta framgå av anställningsavtalet. Enöverenskommelse om en månads upp-sägningstid kan vara rimlig om det är ett 12månaders vikariat.

kmt maj 2011 23

Glasögon till kyrkomusikerOm en kyrkomusikers arbetsförhållandenär sådana att han behöver specialslipadeglasögon för att kunna se bra både på långtoch nära håll utan att behöva byta eller taav glasögonen under ett arbetspass (t.ex.under spelning med kör) så bör arbets -givaren tillhandahålla sådana glasögon.

Den bedömningen har Arbetarskydds -styrelsen gjort i ett ärenden (Diarie -nummer 11 R 4574/97) där yrkesinspektionenhade förelagt den kyrkliga samfällighetenatt tillhandahålla en kyrkomusiker, som sam -tidigt är körledare, glasögon som medgerbåde när- och avståndsseende. Arbetar -

skyddsstyrelsen följde alltså yrkesinspek-tionens linje.Beslutet grundar sig på Arbetar -

skyddsstyrelsens föreskrift AFS:1 somföreskriver att arbetsgivaren ska anpassade enskilda arbetstagarnas arbetssituationefter deras förutsättningar för arbetet.

För tolfte gången!

Orgeldagarpå Småländska

Höglandet17-19 juni

Konserter, orgelhögmässa, utfärd,orgel demonstrationer, trivsammagemensamma måltider, orgelkaffen,CD-försäljning, notutställning m m- allt på Höglandet – Orgellandet!Konsertöversikt:

Fredag 17/619.00 Eksjö kyrka, Mark Falsjö,

”Liszt 200 år”

Lördag 18/612.00 Bälaryds kyrka, Bo Ingelberg 15.30 Svinhults kyrka,

Hans Hellsten18.00 Mariannelund,

Ragnhild Petersson21.00 Alseda kyrka, Hans Hellsten

Söndag 19/610.00 Norra Sandsjö kyrka,

Bach-orgelhögmässa, Gabriella Sjöström.

14.00 Almesåkra kyrka,Morgan Blåberg

17.00 Nässjö kyrka, Mikael Wahlin

Med reservation för ändringar

Hör av Dig så skickar vi mer information!

Mats Larsson:larssonorgel@telia.com0381-155 00, 070-575 81 44,Nils-Gunnar Karlson: 0381-102 19.

Arr: Orgelgruppen på SmåländskaHöglandet i samarbete medSvenska Orgelsällskapet, respektiveförsamlingar och Sensus.

Annonserai KMT

LönesamtalEtt nytt avtal är i hamn och med det kommer också nyalöne revisioner. Här är några tips som kan vara bra att hai minnet.

lndividuella lönerArbetsmarknaden bygger idag på indi-viduell lönesättning. Det innebär att det ärfler kriterier än som tidigare bara utbild-ning och ålder som påverkar lönen. Det ärarbetsgivaren som sätter lönen men förstefter förhandling med Lärarförbundetslokal avdelning, som ofta har delegerat självaförhandlingsuppdraget till eller tar hjälpav stiftsombudet.Vid förhandlingen skall arbetsgivaren

lägga ett förslag/bud som grundar sig påde lönesamtal som chefen haft med varjeanställd. Svenska kyrkans avtal har i sin § 1bestämmelser om vad som åligger arbets-givaren inför förhandlingen. Texten finns iKMR:s årsbok. Observera: lönesamtaloch utvecklings -

samtal är två olika saker. Ett lönesamtal ärnormalt en följd av ett tidigare hållet ut -vecklingssamtal. Om det inte finns särskildaomständighter skall arbetsgivaren hållaisär utvecklings- respektive lönesamtalen.På vissa håll tillämpas lönesättande sam-tal. Då sker löneförhandlingen direkt mellanarbetsgivaren och arbetstagaren.

Att tänka på inför lönesamtalet• Var förberedd inför samtalet. Vad vill duuppnå? Vilka är dina argument?

• Samtalet skall vara om jobbet – blandainte in privatlivet. Dock är det viktigt attverkligen ”våga” ta upp känsliga ämnen.

• Varje negativ kritik från chefen bör resul-tera i att man diskuterar åtgärder.

• Tänk igenom så du kan berätta om hurdu arbetar för att uppfylla församlingensmål med sin verksamhet.

• Har du tagit ett särskilt ansvar för någondel av verksamheten?

• Hur ser dina yttre förutsättningar ut?Har du en rimlig arbetsbörda? Får du detstöd du behöver? Vilka arbetsuppgifterupp lever du tyngst?

• Har du idéer som kan leda verksam -heten framåt?

• Vad har du för krav på kompetens ut -veckling, förändring av arbetsuppgifter,karriärmöjligheter med mera?

• Vad tycker du själv att du ska få i ny lönför att uppleva den rättvis? Inför dennafråga kan du ta kontakt med din fackligaföreträdare för att få veta löneläget i dittområde.

• Ta tid på dig i samtalet – gå in på sakersom du tror är självklara – utgå inte frånatt chefen vet.

• Chefen ger dig sin syn på dina insatseroch på vad du bör utveckla. Stämmer denmot din bild? Om inte – stå upp för dinegen uppfattning.

• Gör egna minnesanteckningar efter sam -talet. Dessa kan vara värdefulla att gå till-baka till, exempelvis inför nästa års samtal.

24 kmt maj 2011

”the british organ in the 19th century”

Mästarklass, föreläsningar, konserter,

’evensong’, gudstjänster

Andrew McCrea, David Knight, Katharine Pardee, Nicholas Plumley, Gordon Stewart, Mikael Wahlin, m.fl.

keynote lecture: Peter Williams

www.organacademy.se

GÖTEBORGS INTERNATIONELLA ORGELAKADEMI

15–18 SEPTEMBER 2011

Magnussons Orgelbyggeri ABTallbacken 2, Grimmared

432 68 VeddigeTel. 0705-381490Fax 0340-34204

Nybyggnation, renovering, restaurering och service

av kyrkorglar

kmt maj 2011 25

Lärare i kyrkomusik och pastoralteologi

www.svenskakyrkan.se

kvalifikationer: Organistexamen eller motsvarande. Väl förtrogen med församlingsarbete i Svenska kyrkan. Bred och gedigen erfarenhet av kyrkomusikalisk verksamhet i all dess mångfald inom Svenska kyrkan.

närmare upplysningar om tjänsten lämnas av rektor Ingegerd Sjölin, tfn 046-35 88 90 eller 0705-59 88 90. Fackliga representanter är Karin Åstrand (SKTF), Fredrik Nilsson Björner (Jusek) och Cia Wadstein (KyrkA). Samtliga når du på tfn 018-16 95 00. ansökan med meritförteckning skickas till Personalavdelningen, Svenska kyrkan, 751 70 Uppsala, eller till kyrkokansliet.jobb@svenskakyrkan.se och skall vara inkommen senast 22 maj 2011. Märk ansökan med ref.nr 11/14 PIL.

Pastoralinstitutet i Lund undervisar såväl prästkandidater som blivande organister i pastoralteologi. Sedan hösten 2010 har den pastoralteologiska utbildningen för blivande organister bedrivits. Under ytterligare två års tid har Pastoralinstitutet i Lund uppdraget att ge den pastoralteologiska utbildningen för dem som har avlagt en konstnärlig kandidatexamen med inriktning på kyrkomusik och vill erhålla Svenska kyrkans organistexamen.

arbetsuppgifter: Undervisningen i kyrkomusik och pastoralteologi omfattar allt från föreläsningar och seminarier till trossamtal och praktiska övningar. Detta förutsätter en bred och reflekterad teoretisk och praktisk kompetens i kyrkomusik och pastoralteologi i stort liksom god social kompetens, pedagogisk färdighet och en hög grad av kulturförståelse. Läraren i kyrkomusik och pastoralteologi har ett nära samarbete med den lärare i pastoralteologi som i sin tjänst håller i kyrkomusikerutbildningen.

Pastoralinstitutet i Lund söker

Visstidsanställning fr.o.m. 2011-08-10 t.o.m. 2013-06-30 (Ref.nr: 11/14 PIL)

Svenska kyrkans uppdrag är att förkunna evangelium om Jesus Kristus i ord och handling. Vi har idag ca 25 000 anställda över hela Sverige. De flesta arbetar i församlingstjänst, en del på stiftsnivå och en del på kyrkans nationella nivå - kyrkokansliet i Uppsala. Vid kyrkokansliet, som ligger i centrala Uppsala, arbetar ca 300 personer. Ytterligare ca 170 personer arbetar utomlands. Arbetet har en stor spännvidd, allt från rättvisefrågor till finansfrågor. Svenska kyrkan driver två pastoralinstitut ett i Uppsala och ett i Lund.

GÄLLIVARE FÖRSAMLING

Gällivare Gällivare kommun har ca 18 000 innevånare och enpositiv framtid med en expansiv gruvnäring.Gällivare har goda kommunikationer och en stor -slagen fjällnatur med ett rikt friluftsliv både sommaroch vinter.

ORGANISTTJÄNST 100%Tjänsten innebär ett övergripande ansvar för musik -verksamheten i Gällivare församling. Vi ser guds -tjänstfirandet som centrum och stor vikt kommer attläggas vid planering och utveckling av gudstjänsterframöver, detta gör vi tillsammans; arbetslaget (12personer) och frivilliga.

Vi välkomnar en organist med såväl liturgisk sommusikalisk kompetens och med vilja att inneha enledande befattning för den musikaliska verksam -heten i församlingen.

Tjänsten innebär ett stort mått av frihet till utform-ning beroende på din kompetens, dock utgör kör-verksamheten en viktig del i församlingsverksamheten

Kvalifikationer: Organistexamen eller jämförbar utbild-ning. Körkort erfordras.

KANTORSTJÄNST 100%Din huvudsakliga uppgift blir att berika och förskönaförsamlingens gudstjänster och förrättningar. Somnämnts ovan är gudstjänsten i centrum.

Tjänsten innebär ett stort mått av frihet till utformningberoende på din kompetens, dock utgör körverksam-heten en viktig del i församlingsverksamheten.

Kvalifikationer: Kantorsexamen eller jämförbar utbild-ning. Körkort erfordras.

ÖvrigtBoende finns i församlingens egna fastigheter närakyrkan. Bil tillhandahålls för tjänsteresor till kring -liggande byar.

Kontaktperson:Kyrkoherde Anders Bondesson 0970-755 33 elleranders.bondesson@svenskakyrkan.se Facklig representant: Stig Lundmark 0927-303 26.

Välkommen med din ansökan senast 2011-05-20 tillGällivare församlingLasarettsgatan 10, 982 32 Gällivare eller till ovanstående mailadress.

26 kmt maj 2011

Skellefteå S:t Örjans församlingsöker

Organist Vi söker dig• som vill jobba i team och har vilja att tillsammans

med övriga i arbetslaget och frivilliga vara medoch bygga upp gudstjänstlivet genom att bl a starta, utveckla och leda barnkör och vuxenkör.

• som har bredd i ditt musikaliska utövande allt från gospel, pop till klassiskt

• som vill leda och motivera frivilliga.

Läs hela annonsen på vår hemsidawww.svenskakyrkan.se/storjan eller ring kh Mats Lindberg 0910-708122 för mer information.

Adolf Fredriks kyrka

Vi söker Kyrkomusiker 100% till våra barn- och ungdomskörer.

KYRKOMUSIKER Adolf Fredriks församling i Stockholms city har strax under 5 000 medlemmar. Adolf Fredriks kyrka är känd för ett rikt musikliv. Idag är 18 personer anställda i för-samlingen. Se gärna hemsidan www.adolffredrik.se

ArbetsuppgifterArbetsuppgifterna består främst i att leda och utveckla arbetet i våra barn- och ungdomskörer. Kyrko- musikern ingår i arbetslaget barn och familj. Familje-gudstjänster med medverkan av någon eller några av körerna hålls varje månad under terminerna, liksom konserter. Vi söker en kyrkomusiker med erfarenhet av att leda barn- och ungdomskörsverksamhet. Den vi söker ska ha organistexamen eller högre körledarutbildning.

Tillträde 1 augusti 2011. Upplysning om tjänsten: Kyrkoherde Nils-Henrik Nilsson 08-402 04 70 och organist Per-Ove Larsson 08-402 04 78. Facklig före-trädare Lärarförbundet Jani Kenttälä 070-281 75 55. Ansökan senast 13 maj 2011 till: Adolf Fredriks församling, Kyrkomusikertjänst, Box 3270, 103 65 Stockholm.

VÄRÖ OCH STRÅVALLAFÖRSAMLINGAR

söker

KYRKOMUSIKER 50%Läs mer på vår hemsida:www.svenskakyrkan.se/varo

KARLSKOGA FÖRSAMLING

TVÅ ST KANTORER/KYRKOMUSIKER 100%Karlskoga församling är Karlstads stifts största församlingmed ca 30 000 invånare. Här finns ett vitalt musik- ochkörliv, såväl inom församlingen som i kommunen.

Vi söker dig som– har kantorsutbildning eller annan utbildning som av arbetsgivaren bedöms som likvärdig

– är kunnig i klassisk kyrkomusik och samtidigt öppen för andra musikgenrer och uttrycksformer

– vill leda och utveckla vår körverksamhet på olika nivåer,

– gärna arbetar i team samt har en god samarbets-förmåga och god social kompetens,

– är medlem i Svenska kyrkan samt delar dess tro och liv.

Dina huvudsakliga arbetsuppgifter blir bla att tjänstgöravid gudstjänster, andakter och kyrkliga handlingar, samtatt leda kör. Du får gärna bidra med din personliga prägelpå arbetet.

Tillträdesdag: 1 aug 2011 eller enligt överenskommelse.

För upplysningar om tjänsterna, kontakta vik kyrkoherdePernilla Rosin, 0586-68804, 070-5237060 eller enhetschef Jonatan Edlund, 0586-68841, 070-2911005.

Facklig kontaktperson för Lärarförbundet/Kmr: Birgitta Wallin, tfn 0554-24006

Välkommen med din ansökan via mail tillkarlskoga.forsamling@svenskakyrkan.se eller per brev till Karlskoga församling Värmlandsvägen 8 C 691 32 Karlskoga senast den 17 maj 2011

BURLÖVS FÖRSAMLING

Burlövs församling söker

MUSIKER 100%organist eller kantor, med betoning på pedagogisktarbete med barn och familj, konfirmander och ung-domar. Sista ansökningsdag 31 maj. För info omtjänsten se vår hemsida www.svenskakyrkan.se/burlov

Thomas HanssonAnders SällströmA. Mårtenssons Orgelfabrik ABNöbbelövs mossaväg 3226 60 LUND046-211 11 19Fax 046-211 17 98E-mail: martenssons.orgelfabrik@work.utfors.se

Sven JohanssonTore JohanssonTostareds Kyrkorgelfabrik519 95 TOSTARED0320-620 12Fax 0320-620 11E-mail: info@tostaredskyrkorgelfabrik.se

Karl NelsonKarl Nelson Orgelbyggeri ABGustav Adolfsgatan 20531 96 LIDKÖPING0510-53 24 60, 070-721 75 47E-mail: karl@nelsonorgel.se

Hans-Petter SchröderLars NorgrenÅkerman & Lund Orgelbyggeri ABValloxvägen 5741 42 KNIVSTA018-38 03 19070-317 02 50Fax 018-34 34 22E-mail: akerman.lund@telia.com

Mads KjersgaardOrgelbyggareGunstavägen 27Funbo, Gunsta755 97 UPPSALA018-36 33 61E-mail: madskjersgaard@hotmail.com

Mats ArvidssonOrgel o cembalobyggare ABLisselberga640 61 STALLARHOLMEN0152-420 55

Åke BergenbladMats JonssonBergenblad & Jonsson Orgelbyggeri ABFarstorp574 98 NYE0383-801 60Fax 0383-804 20E-mail: info@bergenblad-jonsson.se

Lennart OlofsgårdÅlems Orgelverkstad ABSkälleryd 107384 91 BLOMSTERMÅLA0499-200 35070-349 53 28Fax 0499-205 11E-mail: verkstad@alemsorgel.sewww.alemsorgel.se

Catarina GrönlundJan-Olof GrönlundGrönlunds Orgelbyggeri ABHantverksvägen 22954 33 GAMMELSTAD0920-25 41 65, 25 32 30Fax 0920-25 12 53

Robert GustavssonRobert Gustavsson Orgelbyggeri ABKöpmangatan 21871 30 HÄRNÖSAND0611-740 52, 168 91(båda numrena även fax)070-673 32 32www.gustavssonorgel.se

Ulf OldæusArkitekt SARDrakenbergsgatan 61117 41 STOCKHOLM08-34 34 06, 0703-37 34 06E-mail: ulf.oldaeus@telia.com

Tomas SvenskeOrgelbyggare Tomas Svenske ABHagby Apalbacken 216740 20 VÄNGE018-39 70 13070-329 57 25E-mail: svenske@algonet.se

Ulf Oldæus, ordf.Åke Bergenblad, sekr.Tomas Hansson, kassör

kmt maj 2011 27

ÅDALSBYGDEN

Söker

KANTOR/KYRKOMUSIKERVi söker Dig som är utbildad kantor/kyrkomusikereller har annan utbildning som bedöms likvärdig.

I tjänsten ingår ordinarie kantorsuppgifter, körledar-skap och ansvar för musikverksamheten. För tjänstenerfordras körkort och tillgång till egen bil.

Tjänsten omfattar heltid och är tillsvidareanställning.Du skall tillhöra Svenska kyrkan och dela dess grund - läggande värderingar. Provanställning tillämpas.

Vill Du veta mer om pastoratet kan Du gå in på vårhemsida, www.adalsbygdenspastorat.net. Vill Duveta mer om tjänsten ringer Du till kyrkoherdeKarin Bodin, 0612-71 80 33, 070-206 58 81.

Tillträdesdag 1 augusti eller efter överenskommelse.Facklig företrädare: Håkan Byström, Lärarförbundet,0612-80 433

Välkommen med Din ansökan med meritförteckningoch löneanspråk senast 2011-05-26, tillÅdalsbygdens kyrkliga samfällighetBox 3, 873 21 Bollstabruk

Retur:Om mottagarens adress är okänd återsänds tidningen till:KMT, c/o Tobin, Giggvägen 6, 443 42 Gråbo

Posttidning B