1 (23)

Arkitekturens Kvalitetsfrågor, höstterminen 2008

Kungl. Tekniska Högskolan, Skolan för Arkitektur och Samhällsbyggnad

Handledare: docent Magnus Rönn

TRÄPRISET

Om att lägga ribban för svensk träarkitektur

Mats Beckman

2 (23)

Innehållsförteckning

Kapitel Rubrik Sid

0. Sammanfattning 2

1. Inledning 3

1.1 Bakgrund – om att tävla i arkitektur 3

1.2 Träpriset 6

1.3 Syfte och frågor 7

1.4 Viktiga begrepp 7

1.5 Metod 7

2. Enkätundersökningen 8

2.1 Uppläggning och genomförande 8

2.2 Enkätsvaren - kommenterade 8

2.3 Enkätens värde 13

3. Bedömningsprocessen

3.1 Vad styr bedömningen? 14

3.2 Nominering av pristagare 15

3.3 Juryns sammansättning och arbetsresultat 17

3.4 Bedömningskriterier – vad har juryn tagit fasta på? 18

3.5 Kommentarer 19

4. Diskussion och slutsatser 20

5. Referenser och källhänvisningar 23

5.1 Referenser

5.2 Litteratur

Separat

6. Bilagor

6.1 Enkät och enkätsvar - redovisning

6.2 Kommenterade juryutlåtanden för 10 av finalisterna

6.3 Översikt över svenska arkitektur- och stadsbyggnadspriser

6.4 Träprisets stadga (Skogsindustrierna 2006-12-19)

6.5 Exempel på internationella arkitektur- & stadsbyggnadspriser

3 (23)

0. Sammanfattning

Denna uppsats handlar om hur arkitektonisk kvalitet utvärderas i samband med utseende

av arkitekturpristagare. Urvalet av arkitekt och/eller objekt som ska tilldelas

arkitekturpriser betraktas i uppsatsen som en form av tävling. Förekommande

tävlingsformer vad gäller arkitektur och den under senare år växande floran av svenska

arkitektur- och stadsbyggnadspriser beskrivs som en bakgrund. Arbetet utgår från

antagandet att de omdömen om arkitektonisk kvalitet som formuleras av jurys med

kvalificerade yrkesverksamma arkitekter och ingenjörer som ledamöter, har en hög grad av

giltighet. Ett arkitekturpris´ stadga stipulerar i de flesta fall om vad som ska belönas, vilka

egenskaper som bör uppfyllas och därmed vilka kriterier som faktiskt måste användas vid

bedömningen. Ett grundläggande antagande är, att juryns beslut om pristagare baseras på

kriterier som formulerats med utgångspunkt från prisstadgans krav på en prisvinnare.

Träpriset 2008 har valts som referensexempel och objekt för ett närmare studium. Priset är

ett av de äldsta svenska s k materialpriserna, är uppskattat inom byggbranschen och har

en gedigen förankring i en stark organisation. Dess allmänna bakgrund, prisets

uppläggning och processen som ledde fram till pristagaren 2008 beskrivs. För att illustrera

grundfrågan om bedömning av arkitektonisk kvalitet har ett antal kriterier för god

träarkitektur härletts ur träprisstadgan. Med utgångspunkt från kriterierna och

träprisjuryns omdömen har frågan om vilka av dessa kriterier som prövats vid juryns beslut

om pristagare 2008 studerats.

Frågor om bedömningskriterier mm, har ställts till juryn i en enkätundersökning. Utifrån

genomgångar av tillgänglig dokumentation och en tolkning av enkätsvaren sammanfattas

och diskuteras utseendet av träpristagaren 2008 i ett avslutande kapitel. Som bilagor finns

dokumentation om enkäten, om internationella och svenska arkitekturpriser och av

samtliga juryutlåtanden till de 10 nominerade men inte prisbelönta projekten i årets

tävling.

1. Inledning

1.1 Bakgrund – om att tävla i arkitektur

Att tävla är en viktig del av såväl mänsklig som samhällelig utveckling – den

snabbaste, starkaste, mest fördelaktiga osv, har störst chans att utvecklas vidare, att

betyda något inom ett område. Att tävla om pris för bästa byggnad eller stadsmiljö eller om

mest betydelsefulla yrkesinsats inom arkitekturens och samhällsplaneringens områden,

tillhör också tävlandet och förekommer i olika former. Globalt finns ett betydande antal

arkitektur- och stadsbyggnadspriser av varierande slag, ofta instiftade av nationella eller

internationella organisationer med intresse av att marknadsföra god arkitektur. De kan

också vara resultat av en enskilds donation riktad till någon värdorganisation, som åtar sig

att tillse att priset delas ut i enlighet med donatorns intentioner.

4 (23)

En form av tävling är att utdela pris till bästa färdigställda byggnad etc, generellt

eller inom en viss avgränsad kategori. Det handlar om att bedöma redan uppnådd

arkitektonisk kvalitet. En variant av detta är priser till bäst omhändertagna historiska

byggnader och platser. Med en tänjning av tävlingsbegreppet kan man också till sådana

tävlingar räkna en tredje form, nämligen de som ger pris till en yrkesgärning som haft

stor betydelse för uppkomsten av vissa arkitektur- eller stadsbyggnadskvaliteter.

Den mest förekommande och äldsta formen av tävling om bästa arkitektur är dock

arkitekturtävlingar om bästa lösning för ett framtida, planerat eller diskuterat

byggnadsprojekt. I denna tävlingsform kan man säga att syftet är att höja den

arkitektoniska kvalitetsnivån i den aktuella typen av byggnadsprojekt. Arkitekturtävlingarna

behandlas inte vidare i denna uppsats.

Arkitekturpriser kan, genom erkända kollegors bedömningar i juryarbetet, bidra till

arkitektkårens samlade förmåga att tolka, förstå och resultatbedöma sina arbeten och

därigenom öka sina yrkeskunskaper och utvecklas som arkitekter. För arkitekturen innebär

det att kunskaperna om vad som är eller betraktas som god arkitektur ökar. Pristävlingar

har en normerande funktion för vad som med aktuella förutsättningar värderas som god

arkitektur. För pristagarna innebär de normalt ära, god PR och ett hedrande steg vidare i

yrkeskarriären. För sina instiftare respektive värdorganisation utgör priserna normalt goda

möjligheter till positiv PR. För arkitekturen som kulturfenomen är arkitekturpriserna viktiga

möjligheter till allmän information och kunskapsspridning om betydelsefulla värden i våra

byggda miljöer.

Svenska arkitekturpriser

I Sverige utdelas numera, mer eller mindre regelbundet, sexton olika nationella priser

inom arkitektur, samhällsplanering, inredning, landskapsarkitektur och arkitekturkritik,

oftast allmänt rubricerade som arkitekturpriser. I Sverige finns också ett 30-tal lokala

arkitekturpriser som delas ut till byggnadsverk etc, inom en definierad region. Sveriges

Arkitekter, som är yrkesorganisation för arkitekter, landskapsarkitekter, inrednings-

arkitekter och planeringsarkitekter, står för sex av de nationella priserna, de flesta med

inriktning på olika nischer inom arkitekturen och samhällsplaneringen, och genom sina

lokalföreningar åtta regionala arkitekturpriser med varierande inriktning, varav det främsta

av många anses vara Kasper Salinpriset, som årligen delas ut ” ..till ett svenskt

byggnadsverk eller grupp av byggnader av hög arkitektonisk klass tillkommet under

föregående år.”1. Se vidare sammanställning i bilaga 6.3.

Utöver de priser som Sveriges Arkitekter förvaltar, delar Statens Fastighetsverk ut det

s k Helgo-priset för bästa restaurering eller om- och tillbyggnad av ett äldre

byggnadsverk2. Därutöver finns ett antal nationella svenska arkitekturpriser inriktade på

byggnadsverk, där ett visst byggnadsmaterial spelar en avgörande roll. Dessa priser har i

samtliga fall ursprungligen instiftats av någon nationell organisation för tillverkare och

distributörer av materialet i fråga, t ex Stenindustriförbundet, som delar Stenpriset är ut

1 www.arkitekt.se/salinpriset; 090107 2 www.sfv.se; 081212

5 (23)

det äldsta av dessa priser som delats ut sedan 1987 och som vartannat år tilldelas en

arkitekt som använt sten på ett skickligt sätt i ett byggnadsverk från senaste åren3

Många av de totalt över fyrtio svenska arkitekturpriserna har tillkommit under de

senaste decennierna. Något som troligen haft betydelse för detta är de nationella

arkitekturkvalitetsprogram, som etablerats i Sverige och i ett antal europeiska länder under

1990-talet. Efter de allmänna diskussioner om bristande arkitekturkvaliteter i

samhällsbyggandet, som t ex föregick den svenska regeringens arkitekturprogram från

1997, fick användandet av priser för god arkitektonisk och formgivningsmässig kvalitet

förnyad aktualitet. Ett antal branschföreningar inom byggmaterialindustrin och en rad

kommuner och andra organisationer tog under 1990-talet också initiativ till etablerandet av

egna arkitekturpriser.

Betongvaruindustrin delar fr o m vartannat år ut sitt arkitekturpris, Betongpriset.

Svenska Fabriksbetongföreningens delar sedan tre år ut sitt årliga arkitekturpris

”Helgjutet”. Glasbranschföreningen delar vartannat år ut Glaspriset för bästa

glasarkitektur i ett byggnadsverk färdigställt under de senaste två åren. Stålbyggnads-

institutet delar vartannat år ut Stålpriset till ”.. ett byggnadsverk där man på ett

innovativt och arkitektoniskt tilltalande sätt utnyttjat stål i den bärande konstruktionen.”

Slutligen finns Skogsindustriernas Träpriset, som utdelas vart fjärde år. Träpriset

behandlas närmare i kapitel 1.2.

Till de många arkitekturpriser som instiftades kring år 2000 hör också Stora

Samhällsbyggarpriset, som instiftats av Samhällsbyggardagens arrangörer (ett flertal

yrkes- och branschorganisationer inom samhällsbyggarsektorn) och som årligen i samband

med Samhällsbyggardagen ”.. tilldelas ett byggnadsverk eller en anläggning av hög

kvalitet, tillkommen genom en föredömlig samverkan mellan de olika aktörerna i

samhällsbyggnadsprocessen.”4.

De flesta av priserna är mer eller mindre direkt riktade till upphovsmannen/arkitekten

för det byggnadsverk som belönas. Men många nämner också byggherren som föremål för

priset. Priserna är oftast av hederskaraktär, dock ibland kopplade till en penningbelöning,

antingen i form av en kontant summa eller som resestipendier. Högsta prissumma i Sverige

är f n ett stipendium om 150 000 kr (Helgopriset). Salinpriset är ett ärespris till byggnaden

i form av en plakett att fästas på huset, med miniatyrplaketter som överlämnas till

byggherren respektive arkitekten.

I Sverige finns också några priser för enastående yrkesgärningar inom arkitekturens

områden, t ex Sven A Hermelins pris, som utdelas av Sveriges Arkitekter och som

tilldelas ”..en eller flera personer som genom flerårig verksamhet gjort bestående och

extraordinära insatser för landskapsarkitekturen i Sverige”5.

Det råder alltså ingen brist på arkitekturpriser i Sverige, snarare tvärtom. Man kan

diskutera om antalet priser är så stort att de riskerar motverka sina syften. Många av

priserna delas ut vid speciellt organiserade tillfällen under en relativt kort period, oftast

3 Se M Rönn; Sten, arkitektur och designkriterier; TRITA-ARK-Forskningspublikationer 2002:14 4 www.samhallsbyggardagen.se; 081212 5 www.arkitekt.se; 090112

6 (23)

under hösten, och tvingas då konkurrera om massmediauppmärksamheten så, att

prisernas yttersta syften att skapa ett brett allmänt intresse för god arkitektur riskerar att

motverkas och därmed också kan upplevas som mindre viktigt av sin mottagare.

1.2 Träpriset

Träpriset instiftades 1967 av Skogsindustrierna, som är massa-, pappers- samt den

trämekaniska industrins bransch- och arbetsgivarorganisation med uppgift är att stärka

företagens konkurrenskraft och verka för en ökad användning av skogsbaserade

produkter. Priset är enligt de stadgar6 som gällde 2008 ett ”hederspris” för god svensk

arkitektur i trä, som ska tilldelas ett nytt byggnadsverk i trä vart fjärde år. Priset delades

ut av H. M. Konungen vid ett seminarium under den årliga Skogsnäringsveckan i april

2008. Priset utgjordes, förutom äran, av en bronsplakett att fästa på byggnaden och en

summa om 100 000 kr, att delas mellan byggherren och arkitekten.

Stadgarna innehåller i sin senaste version en relativt klar beskrivning av vilken

användning av trä som ska premieras. Portalparagrafen har följande lydelse:

”Träpriset är ett hederspris instiftat av Skogsindustrierna och delas ut vart fjärde år.

Det är ett pris för god svensk arkitektur i trä och som speglar vår tid. Det tilldelas ett

färdigställt nytt byggnadsverk i Sverige till exempel ett hus, en bro eller en

anläggning, där trä använts med särskilda arkitektoniska kvalitéer i kombination med

andra material och med en konstruktiv utformning eller systemlösning som visar prov

på riktigt bruk och behandling av trä. Därtill premieras sådana kostnadseffektiva

lösningar som stärker träets konkurrenskraft i den allt hårdare byggmaterial-

marknadens olika segment.”

Träpriset är ett av de äldsta svenska materialpriserna. Det delades ut första gången

1967, därefter 1970 och 1972 till arkitekter. 1976 är det enda tillfälle i prisets historia då

det inte tilldelats ett byggt verk och dess arkitekt, utan gick till civilingenjören Kurt

Tenning, f d VD på Töreboda Limträ, ”..som fick priset som ett resultat av hans strävan att

tillhandahålla bra och även nya produkter för den svenska byggmarknaden”7.

Därefter delades inte priset ut förrän 1988, då stadgarna förnyades och det fick den

inriktning det har i dag. Från 1988 har priset delats ut vad fjärde år och samtliga pristagare

har varit byggnadsverk och deras arkitekter och byggherrar. Varje prisprocess inleds med

att den nyvalda juryn samlas och går igenom stadgarna. Om juryn anser att korrigeringar

av texten är befogad, t ex m h t förändrade förutsättningar för träarkitekturen, kan den

föreslå Skogsindustrins styrelse att fastställa en reviderad stadgeformulering. Detta har

skett vid flera tillfällen sedan 1988. Det framstår dock som om portalparagrafen i allt

väsentligt varit oförändrad, dvs att priset alla år har utdelats till ett nybyggt objekt som

utgör ”… god svensk arkitektur i trä som speglar vår tid.”

6 Skogsindustrierna 2006-12-19; Stadgar för Träpriset, se bilaga 6.4 7 e-mail från Per Bergkvist, Skogsindustrierna 090109

7 (23)

De nominerade finalisterna har i samband med varje utdelningstillfälle fr o m 1988

dokumenterats i en bok, utgiven i samverkan med Skogsindustrierna. De 11 finalisterna till

Träpriset 2008 presenterades därutöver också i en liten ambitiös vandringsutställning, som

premiärvisades under Skogsveckan 2008 i samband med prisutdelningen. Träprisboken

2008, tidskriften Träinformations reportage om priset och vandringsutställningen bildar

tillsammans en omfattande och påkostad dokumentation. I Träprisboken finns juryns

sammanfattade omdömen om samtliga nominerade byggnadsverk.

1.3 Syfte och frågor

Syftet är att beskriva följande:

- Träpriset som ett av många svenska och internationella arkitekturpriser, - vilka kvalitetskriterier som kan härledas ur träprisstadgarnas formuleringar om vad

som ska belönas och - vilka faktiska kriterier som kan utläsas ur juryns omdömen om nomineringar och

pristagare 2008.

Förhållanden kring Träpriset 2008 som beskrivs och kommenteras är

- hur nomineringsprocessen gått till, - hur juryarbetet lagts upp och genomförts och - vilken eventuell inverkan dessa processer kan ha haft på resultatet samt - prisets värden för olika parter.

1.4 Viktiga begrepp

Arkitektur är enligt Vitruvius8 helhetsbalansen mellan funktion, hållbarhet och skönhet hos

ett byggnadsverk. Arkitektonisk kvalitet avser här egenskaper, upplevelser och värden som

är förknippade med byggnadsverk9, i detta fall de 11 nominerade förslagen till Träpriset

2008.

Arkitekturpriser kan vara priser i arkitektur- eller stadsplanetävlingar, priser för bästa

arkitektur i en viss kategori av byggnadsverk eller priser till en person som gjort

extraordinära insatser inom arkitektur och stadsplanering.

1.5 Metod

Arkitektonisk kvalitet behandlas i uppsatsen med utgångspunkt från Träprisstadgans

formuleringar om önskvärda kvaliteter hos god träarkitektur och 2008 års träprisjurys

utlåtanden om de 11 nominerade förslagen. Övriga utgångspunkter för uppsatsen är en

genomgång av litteratur och tidskriftsartiklar inom området ”Arkitekturens kvalitetsfrågor”,

bl a litteratur och artiklar anvisade av kursledningen, samtliga träprisböcker 1988-2008,

genomgång av tillgänglig övriga dokumentation om Träpriset, bl a på Skogsindustriernas

hemsida10, telefon- och e-mailkontakter med juryordföranden och jurysekreteraren och en

skriftlig enkät till juryns ledamöter.

8 Behandlas i Vitruvius (romersk arkitekt/ingenjör som levde på 100-talet f. K), ”10 böcker om arkitekturen”. 9 Se Magnus Rönn; Att bedöma arkitektonisk kvalitet, tidskriften Nordisk Arkitekturforkning 2003:3, sid 90. 10 www. skogsindustrierna.org

8 (23)

2. Enkätundersökningen

2.1 Uppläggning och genomförande

En enkät med nio frågeställningar11 formulerades och skickades ut till 2008 års

juryledamöter: arkitekt Love Arbén, ordf, arkitekt Åsa Kallstenius, civilingenjör Jan

Lagerström, Skogsindustrierna, arkitekt Petra Petterson samt arkitekt Tina Wik. Därutöver

har den besvarats av juryns sekreterare, civilingenjör Per Bergkvist, Skogsindustrierna.

Från jurysekreterarens och juryns fem ledamöter inkom efter svarstidens utgång tre svar,

efter påstötningar ytterligare ett.

Den översiktliga sammanställningen på sid 13 redovisar de inkomna svaren.

Kommentarerna till enkätsvaren bygger också på fakta kring Träpriset som hämtats från

träprisböckerna och kompletterande muntlig information från respondenterna. I bilaga 6.1

finns de fullständiga enkätfrågorna samt de inkomna svaren. Frågeställningarnas rubriker

var:

- Begreppet arkitektonisk kvalitet - Kännetecken på arkitektonisk kvalitet - Juryns bedömningsunderlag - Förstahandsnomineringar

- Bedömningsprocessen - Juryarbetets uppläggning - Krav på jurymedlemmarnas kompetens - Vad bör redovisas i utlåtanden?

2.2 Enkätsvaren - kommenterade

Enkäten gav både en del svar på de mer teoretiska frågorna om kvalitetskriterier

etc, och god information om nominerings- respektive juryprocesserna samt synpunkter på

prisets värden för olika parter. Information om juryprocessen var särskilt värdefull,

eftersom en samlad sådan inte finns i tryck eller på Träprisets hemsida. Ett allmänt intryck

”mellan enkätsvarens rader” är, att 2008 års jury haft öppna diskussioner och trivts

samman under den relativt långvariga processen, något som säkert varit viktigt för att

besluten skulle kännas bra.

Träprisprocessen

Enkätsvaren tillsammans med kompletterande muntlig information12 från några av

respondenterna ger en god bild av hur det går till fram till det pristagaren utses. Processen,

som sammanlagt tar över ett år, dras igång av Skogsindustrierna vart fjärde år och medför

ett omfattande arbete. Ett särskilt Träprissekretariat bildas, med uppgift att sköta det hela

från annonsering och inkrävande av material om förslagen till pristagare, fram t o m

prisutdelning och publicering av Träprisboken13. Ansvarig är en person inom Skogs-

industriernas sekretariat, samma person som 2007-08 också fungerat som jurysekreterare.

Prisprocessen är omfattande och ambitiöst upplagd och innebär sannolikt en avsevärd

ekonomisk och personell satsning för organisationen. Juryns ledamöter utses av

Skogsindustrierna, men genomför uppdraget på ideell basis, utan betalning för nedlagd tid

men alla omkostnader betalda. En noggrann tidsplanering och aktivitetsstyrning är

sannolikt nödvändig för att klara den ungefär halvårslånga bedömningsprocessen, som t ex

11 Enkäten, se bilaga 6.1. 12 Jurysekreteraren Per Bergqvist och ordföranden Love Arbén. 13 Träprisboken har publicerats som en dokumentation av varje Träpris sedan 1988.

9 (23)

också inkluderar rundresor för juryn och nyfotografering av de ca 10 förslag som slutligt

brukar nomineras till priset och som ska dokumenteras i Träprisboken.

Arrangören Skogsindustrierna inbjöd till nomineringar till Träpriset 2008 via en annons

i tidskriften Träinformation nr 4/2006. Där stipulerades dock inga krav på hur

presentationerna av förslag till träpristagare skulle vara beskaffade eller när nominerings-

tiden gick ut. Av enkätsvaren framgår att förslagsställare i de flesta fall tycks vara

antingen byggentreprenörer, byggherrar eller arkitekter. Skogsindustrierna brukar också

aktivt gått ut med förfrågningar till Sveriges stadsarkitekter och till byggindustrin om

lämpliga träpriskandidater.

205 förslag till träpristagare kom in för bedömning under vintern 2006-07.

Skogsindustrierna satte streck för mottagning av förslag 9 mars 2007. När det gäller de

inskickade bedömningsunderlagen framgår, att juryn uppfattar dem som ambitiösa och

inbördes i huvudsak rättvisande. En ledamot påtalar dock risken att mindre ambitiösa

inlämningar/presentationer vid jämförelser med andra förslag, kan innebära risk att man

missar något bra.

Juryprocessen 2007-08

Juryns arbete inleddes när de allmänna nomineringarna var klara. Juryledamöterna

tog del av dokumentationen om de 205 inkomna förslagen under en period i slutet av

mars. Träprissekretariatets kategoriindelning av de föreslagna objekten har varierat mellan

åren. Jag har här valt att gruppera förslagen under de fyra kategorierna villor/fritidhus,

bostadsområden, offentliga byggnader och övriga byggnader. Av de inlämnade förslagen

tillhörde 109 kategorien ”Villor/fritidshus” (53 %). Bland dem fanns 5 av de 11 finalisterna.

Kategorien ”Bostadsområden”, i huvudsak grupphusområden, innehöll 18 förslag, varav 2

finalister, bl a vinnaren Östra Kvarnskogen. Av de 36 förslagen i kategorien ”Offentliga

byggnader” valdes 3 finalister. Resterande 42 förslag tillhörde kategorien ”Övriga

byggnader”, varav 1 finalist. Se vidare tabell sid 17.

En slutsats av en översiktlig genomgång av den bildförteckning av de ursprungligen

inlämnade 205 förslagen, som finns på Träinformations hemsida14, ger vid handen, att de

sannolikt representerade det mesta av det bästa trähusbyggandet i landet från perioden,

kanske med undantag för några av de uppmärksammade nya höga flerbostadshusen i trä.

En betygssättning av samtliga inlämnade förslag, på en skala 1-5, gjordes individuellt

av juryledamöterna inför det första jurymötet. Vid ett gemensamt jurymöte 22 mars 2007

gicks betygssättningarna igenom och diskuterades och ett urval av 53 projekt som skulle

studeras vidare gjordes. Studiebesöken genomfördes vid sex olika resor mellan 17 april –

19 juni 2007. Resorna innebar också att man mellan besöken vid gemensamma jurymöten

kunde föra diskussioner med färska intryck. Det medverkade säkert till att de urvalsbeslut

som senare skulle göras var bättre förberedda än vad de annars skulle varit.

Slutliga nomineringar till priset

14 www.trainformation.se (090118)

10 (23)

Efter studieresorna gjorde juryn sitt urval av de 11 finalister, som för 2008 års pris

fördelade sig på 5 villor/fritidshus, 2 bostadsområden, 3 offentliga byggnader och 1 övrig

byggnad. Eftersom de skulle presenteras i den kommande Träprisboken, med foton,

illustrerande ritningar och juryns motiveringstexter samt i en vandringsutställning,

anlitades en arkitekturfotograf för att dokumentera de 11 objekten. Boken skulle vara

tryckt och klar till prisceremonien under Skogsnäringsveckan i april 2008. Finalisterna

presenterades i Träinformation nr 4/2007 och i Träprisboken med texter, bilder och

ritningar och juryns bedömningar av respektive verk, presenterat i en journalistiskt

bearbetad form15. Sannolikt för att illustrera bredden inför juryns urval av de 53

studieobjekten, redovisades i tidskriften Träinformation därutöver bilder med korta texter

om ytterligare 8 av de 53 objekten.

Träprisboken 200816 inleds med ett förord undertecknat av juryn. Endast i där

omnämns vilket av de 11 objekt som presenteras i boken som vunnit. Varje finalist

presenteras på 16 sidor, med juryns omdöme, arkitektens egen beskrivning samt en

faktasammanställning. I förordet konstaterar juryn att ”.. det är den arkitektoniska

kvaliteten som är avgörande för vem som får Träpriset.”. Man påpekar också att en

grundläggande kvalitet hos alla 11 förslagen är, att de visat ”…kärlek och hänsyn till

naturen och platsen…” vilket påverkat husens placering och utformning. Där sägs också att

”Flera av husen har ett modernt formspråk jämfört med tidigare år.”

Några formella protokoll med juryns beslut har inte varit tillgängliga, endast de

journalistiskt bearbetade texterna i Träprisboken. Dessa överensstämmer dock i allt

väsentligt med juryns beslutade formuleringar, enligt muntlig uppgift från ordföranden.

Juryn fattade ett enhälligt beslut om vinnare i december 2007. Över huvud taget betonar

de flesta av respondenterna ett väl fungerande samarbete inom juryn och enighet kring

besluten på alla nivåer i processen. ”Det är alltid det gemensamma resonemanget som

leder fram till vinnaren, inte en enskild juryledamots övertalningsförmåga…” (citat ur ett av

enkätsvaren).

Juryns svar om kriterier för arkitektonisk kvalitet

De avgivna enkätsvaren uppvisar en samstämmighet när det gäller viktiga egenskaper

i begreppet arkitektonisk kvalitet. Flera respondenter tycker att det står för en

sammanvägning av en helhet där delegenskaper som t ex rumslig organisation, tekniska

lösningar, materialanvändning och relevans för den avsedda uppgiften är viktiga. ”God

estetik” poängteras i flera av svaren, utan att denna egenskap ges någon närmare

definition. Av flera svar framgår att några från början definierade eller överenskomna

kvalitetskriterier inte används i juryarbetet.

Det kommer fram att det är den långa och stegvisa juryprocessen i sig som leder fram

till att man i slutänden enar sig kring vilket förslag i det urval man arbetat med, som bäst

motsvarar de kriterier som implicit ligger i prisstadgans ändamålsparagraf. Detta sker utan

att juryn på något systematiskt sätt verkar ha använt sig av stadgan och dess inneboende

kriterier under processen. En av respondenterna svarar: ”Vid bedömning av arkitektonisk

15 Muntlig uppgift från juryledamoten Love Arbén; telefonsamtal i december 2008 16 Arkitektur i trä. Träprisboken 2008. Arvinius Förlag AB, Stockholm 2008; sid 7.

11 (23)

kvalitet kan något av ovanstående kriterier (hänvisning till egna kriterier. Min anmärkning)

alltid väga tyngre än andra, det går inte att bedöma och betygsätta efter en mall och sen

summera, utan magkänslan måste också finnas där. Det måste ”svänga”, helt enkelt…”

Juryns ställningstaganden presenteras

Vinnaren, bostadsområdet Östra Kvarnskogen i Sollentuna, presenterades i

Träinformation nr 2/2008. Det är ett nybyggt område med 40 villor grupperade i en

skogssluttning, ritat av arkitekterna Kjell Forshed och Ludmilla Larsson och med Folkhem

Produktion AB som byggherre. Bakom stadsplaneidén, som uppenbart är en viktig del av

verket, låg arkitekten Chet Kanra, som dock inte är omnämnd i samband med prisbeslutet.

När det gäller frågan om ”vad som bör redovisas i juryutlåtandena” (se enkäten bilaga

6.1) skiljer sig svaren åt. Ett svar anser det viktigt att inga negativa synpunkter tas upp i

juryns omdömen om finalisterna. Sådana synpunkter på vad som uppfattas som negativa

delomdömen om en byggnad kommer ju naturligen fram vid fackmäns diskussioner och

finns med i tidigare Träprisjurys utlåtanden. Samma respondent anser det också viktigt att

juryutlåtandena är kortfattade. En annan av respondenterna tycker tvärtom att juryns

utlåtanden för tydlighetens skull borde ha varit mer utförliga. Jurysekreteraren noterar i

sitt svar att alla nominerade bidrag får ett utlåtande.

Bild: Hus i Östra Kvarnskogen, bild från söder. Foto: Träinformation.

12 (23)

Tabell: Översiktlig sammanställning av enkätsvaren.

13 (23)

Prisets värden

När det gäller prisets värden för olika parter uttalar en respondent att Träpriset är det

viktigaste svenska arkitekturpriset, vid sidan av Kasper Salinpriset. I och med att Träpriset

enbart utdelas vart fjärde år får det en grad av exklusivitet, som priser som delas ut varje

år troligen har svårare att uppnå. Att det handlar om trähus, ofta små hus och att så

många objekt nomineras till priset på ett så brett sätt, medverkar till att det sannolikt kan

uppfattas som mer ”folkligt” än andra arkitekturpriser.

Respondenterna verkar eniga om att priset ger stor ära åt arkitekten. Detta bekräftas

av att ett Träpris ofta återfinns i respektive arkitektkontors verkförteckning och i

arkitektens CV. De ambitiösa åtgärderna för att dokumentera och visa upp de nominerade

projekten och publiciteten i samband med offentliggörandet av vinnaren och utdelningen

av priset skapar god PR för Skogsindustrierna och för byggherren, som haft det goda

omdömet att anlita och samverka med en skicklig arkitekt.

2.3 Enkätens värde

Med enkätens begränsade omfattning och formellt låga svarsfrekvens (4 av 6 svarade)

är svarens representativitet relativt låg. Svaren har i detta fall behandlats som enskilda

nyckelpersoners utlåtanden om 2008 års pris, att jämföra med intervjuer med fasta frågor.

Vissa svar har kollats upp och vidgats genom direktkontakt med respondenten. Eftersom

uppsatsen begränsas till att endast beröra 2008 års pris bör enkätsvaren kunna betraktas

som acceptabelt som ett källmaterial.

Svensk ny-favela? Bild: Mats Beckman

14 (23)

3. Bedömningsprocessen

3.1 Vad styr bedömningen?

Svar på frågan finns först och främst i den stadga som styr priset. En prisstadgas

portalparagraf uttrycker instiftarens vilja beträffande vad som ska prisas. De särskilda

egenskaper som därvid är viktiga kan vara mer eller mindre detaljerat formulerade. En

genomgång av flera av de under det senaste decenniet instiftade arkitekturpriserna,

kanske särskilt de lokala, avslöjar en del uppenbart mindre väl formulerade

portalparagrafer, en del med mycket förenklade och oklara beskrivningar av vad som ska

belönas. Detta kan antingen sägas ge juryn stor frihet eller för liten hjälp att ”hitta rätt” till

det som instiftaren avsett men inte kunnat formulera. Ett sådant luddigt definierat pris har

sannolikt svårare att framstå som trovärdigt, varken för media/allmänhet eller

arkitekter/byggherrar.

Träprisets portalparagraf har en hel del konkret information om vilka kvaliteter hos ett

byggnadsverk det syftar till. Där sägs bl a att det ”…. är ett hederspris ……. för god svensk

arkitektur i trä och som speglar vår tid. Det tilldelas ett färdigställt nytt byggnadsverk i

Sverige till exempel ett hus, en bro eller en anläggning, där trä använts med särskilda

arkitektoniska kvalitéer i kombination med andra material och med en konstruktiv

utformning eller systemlösning som visar prov på riktigt bruk och behandling av trä. Därtill

premieras sådana kostnadseffektiva lösningar som stärker träets konkurrenskraft i den allt

hårdare byggmaterialmarknadens olika segment.”

Att det benämns ”hederspris” kan upplevas som oklart. Med hederspris avses

vanligtvis ett pris för en gärning och tilldelas en person. Sådana priser kopplas sällan till

penningbelöningar. En byggnad kan ju inte gärna hedras. Prisets avgränsning inom

träbyggandet är bred. Det ska röra sig om ett nytt byggnadsverk, som exemplifieras med

hus, bro eller anläggning där trä använts med särskilda arkitektoniska kvaliteter.

Med utgångspunkt från detta bör ett antal egenskapskrav uppfyllas för en

Träpristagare. Texten innehåller fem stycken, mer eller mindre, uttalade kvalitetskriterier,

som en pristagare ska eller bör uppfylla (mina understrykningar):

1. Den ska representera god, nybyggd svensk arkitektur i trä.

2. Arkitekturen ska spegla vår tid.

3. Den ska ha använt trä med särskilda arkitektoniska kvaliteter i kombination med andra material.

4. Den ska ha en konstruktiv utformning (systemlösning) med riktigt bruk och behandling av trä.

5. Den ska uppvisa kostnadseffektiva lösningar.

Kriterierna 1-4 innehåller nyckelbegrepp inom träarkitektur och träbyggande, som

kräver att juryn har arkitektonisk kringsyn och adekvata yrkeserfarenheter, t ex ”god

träarkitektur som speglar vår tid”, ”särskilda arkitektoniska kvaliteter i kombination med

andra material” och ”riktigt bruk och behandling av trä”. Kriterium 5, ekonomikriteriet, har

en mätbar sida men kräver sannolikt till en del också motsvarande erfarenhetsgrundad

normativ värdering som 1-4 när det tillämpas.

15 (23)

Är det nödvändigt att alla fem kriterierna är uppfyllda för att ett objekt ska komma i

åtanke för priset? Med tanke på prisets karaktär och uppläggning förefaller det viktigast att

pkt 1-3 är uppfyllda. En genomgång av de fem publicerade träprisböckerna och de

juryomdömen som är publicerade där ger vid handen, att man i de flesta fall avstått från

att formulera omdömen med utgångspunkt från pkt 4-5. Med övertygande kvaliteter när

det gäller de tre första kan det troligen accepteras att ett projekt inte uppfyller pkt 4 eller

ur kostnadssynpunkt (pkt 5) borde bedömts som mindre bra. Inget av 2008 års

juryomdömen innehåller t ex några kostnadsaspekter, med undantag från omdömet om

finalisten Villa Maria (se bilaga 6.2) där detta indirekt berörs, vilket framgår av följande

passus i jurytexten: ”Trots eller kanske tack vare en både låg budget och svår tomt har

arkitekten lyckats skapa en originell bostad av hög arkitektoniska klass”. Med

utgångspunkt från stadgans inneboende krav (pkt 1-5) på en träpristagare och den

bedömningspraxis som finns dokumenterad i publicerade juryomdömen kan man

ifrågasätta värdet av att ha med pkt 4-5.

Juryns bedömningar och samlade omdömen har endast varit möjliga att granska för de

11 nominerade projekt som presenterats i Träprisboken. Om juryns skäl för att välja bort

de övriga 194 förslagen vet vi därför inget.

3.2 Nominering av pristagare

Skogsindustrierna inbjöd till nomineringar till 2008 års Träpris i en baksidesannons i

tidskriften Träinformation nr 4/2006, alltså ca ca 1½ år före prisutdelningen. Vilka krav

man från arrangörens sida ställer på pristagaren formulerades på följande sätt:

Under rubriken

följer därefter ordagrant texten i prisstadgarnas paragraf 1. Den som funderar på att

skicka in ett förslag får ingen hjälp att förstå i vilken form och omfattning förslaget bör

presenteras som till Träpriset, enbart att vidare upplysningar kan fås genom telefon till

sekretariatet. Bland de 205 inlämnade förslagen finns t ex en renoverad brigg, ett litet

eko-hus byggt av grundskoleelever, ett antal träterrasser till villor, självbyggda

sommarstugor osv. Flera av dem är sådana som uppenbart inte kan komma ifråga för

priset. Dock kan invändas att denna öppna karaktär på förlagsprocessen medverkar till att

det allmänna engagemanget kring priset blir större och säkrar att även udda förslag kan

komma med. Med en tydligare text i annonsen om de arkitektoniska kraven på en

pristagare, skulle man kanske minskat antalet inskickade förslag och därmed omfånget av

jury- och sekretariatsarbetet.

16 (23)

Kan antalet nomineringar indikera hur det allmänna intresset för Träpriset varierat

under åren? Av nedanstående tabell framgår hur antalet inlämnade förslag till

Träpristagare respektive vilka typer av byggnader som nominerats varierat mellan 1988

och 2008. De uppgifter som finns i Träprisböckernas förord visar, att i stort sett samma

förslagsinhämtningsrutiner använts från 1988 och framåt.

Antalet inlämnade förslag har växt från 140 år 1988 till 205 år 2008, med undantag

för 2004. Efter den omskrivna återuppbyggnaden av den nedbrunna Katarina kyrka i

Stockholm med sin enastående användning av gammal träbyggnadsteknik, växte det

allmänna intresset för restaureringar etc. Skogsindustrierna gick därför ut 1996* (se

tabellen) och uppmanade till nominering av renoveringar och ombyggnader. Av 221 förslag

som då kom in var 181 nybyggnadsprojekt. Men juryn valde med hänsyn till stadgarnas

tydliga krav på att endast nya byggnader kan belönas, att lägga restaureringsprojekt etc,

åt sidan. 40 insända förslag bedömdes därmed ö h t inte. Detta kompenserades med att

träprisboken 1996 fick ett extra kapitel, som utförligt beskrev några av renoverings-

projekten.

Årtal

Antal inlämnade och bedömda förslag

1a urval, studera-de på plats

Nomi- neringar

Nominerade tillhör kategori

Vinnare

2008 205 53 11 5 villor/fritidshus 3 offentliga byggn. 2 bostadsområden 1 övriga byggn.

Bostadsområdet Östra Kvarnskogen Ark: Kjell Forshed och Ludmilla Larsson

2004 151 37 10 4 villor/fritidshus 3 offentliga byggn. 2 bostadsområden

1 övrig byggn.

Vetenskapscentrum, Göteborg (Universeum) Ark: Gert Wingårdh

2000 181 38 9 5 villor/fritidshus 3 offentliga byggn.

1 övrig byggn.

Fritidshus, Trosa skärgård Ark: Natascha Racki och Håkan Widjedal

1996* 221 24 9 4 villor/fritidshus 4 offentliga byggn. 1 bostadsområde

Zorns Textilkammare, Mora Ark: Anders Landström

1992 166 35 8 4 villor/fritidshus 3 offentliga byggn.

1 bostadsområde

Informationsbyggnad, Vuollerim Ark: Per Persson och Mats Winsa

1988 140 40 10 4 villor/fritidshus 4 offentliga byggn. 2 bostadsområden

Villa Olby, Lerdala Ark: Thorsten Askergren

Tabell: Antal inlämnade och bedömda förslag, 1a urval, nomineringar och vinnare 1988-2008

Villor/fritidshus är stadigt den mest nominerade kategorin, följt av offentliga

byggnader. Av sammanlagt 57 nominerade byggnadsverk vid de 6 pristillfällena tillhör 26

kategorien villor/fritidshus (46%) och 20 kategorien offentliga byggnader (35%). Av de 6

utdelade prisen tillhör 2 kategorien villor/fritidshus och 3 offentliga byggnader. Årets pris är

unikt såtillvida, att det rör sig om ett bostadsområde.

17 (23)

3.3 Juryns sammansättning och arbetssätt

Enligt stadgan ska juryn bestå av fem ledamöter. Det är inte utsagt vilka

yrkeskategorier etc, de ska representera. 2008 års jury bestod av 4 arkitekter och 1

ingenjör. 2004 bestod juryn av 3 arkitekter och 2 ingenjörer. Eftersom det är fråga om ett

arkitekturpris är kunskap, yrkeserfarenheter och förmåga att bedöma träarkitektur-

kvaliteter av avgörande betydelse i juryarbetet. Men Träpriset stadgar ställer också krav

på att juryn har förmåga att bedöma trätekniska egenskaper i sammanhang med

arkitekturbedömningarna och de föreslagna objektens kostnadseffektivitet.

Stadgans portalparagraf, som stipulerar att det ska vara god arkitektur i trä som

speglar vår tid och som uppvisar arkitektoniska kvaliteter i kombination med andra

material, är inkörsporten och grunden för juryns bedömning. Här blir sannolikt framför allt

arkitektledamöterna avgörande för juryns beslut. Kravet på goda trätekniska lösningar,

riktig bruk och behandling av trä och kostnadseffektivitet kräver tekniska och

träbyggnadsekonomiska kunskaper och erfarenheter utöver vad arkitekter normalt har.

Juryarbetets uppläggning

Arbetet bedrivs i fyra steg. Inledningsvis genomför ledamöterna en individuell

granskning och poängsättning av samtliga föreslagna objekt, som exponerats i ett

utställningsutrymme. Vid ett gemensamt möte därefter redovisas vilka var och en anser

att man bör avföra från fortsatt diskussion. Beslut om vilka som ska besökas för närmare

studium tas. 2008 kvarstod då 53 förslag av ursprungliga 205.

Steg två innebär att en eller flera studieresor organiseras. Man åker gemensamt i en

minibuss och besöker samtliga objekt. Arkitekter och byggherrar är förvarnade om juryns

besök och brukar ibland vara med och presentera objekten. Mellan besöken diskuteras vad

man sett. Man skaffar sig på detta sätt stegvis en allt säkrare kunskap om vad som är

mest intressant att nominera som blivande pristagare.

Efter studieresorna samlas man åter och beslutar om vilka av de besökta objekten

som nomineras till priset. Utlåtandena formuleras och en fotograf skickas ut för den

fotografiska dokumentationen till Träprisboken. En redaktionsgrupp tar hand om den

slutliga formuleringen av de juryomdömen som ska tryckas, bokens layout osv.

Juryn samlas för ett sista möte och beslutar då om vem som ska bli den nya

träpristagaren. Förordet till Träprisboken formuleras och där presenteras pristagaren för

första gången. Boken trycks och så att den finns klar till prisutdelningen. Från första

annonsering av priset till prisutdelningen tar arbetet ca 1,5 år.

18 (23)

3.4 Bedömningskriterier – vad har juryn tagit fasta på?

För att skapa en tydligare bild av vilka kvaliteter juryn premierat hos vinnaren Östra

Kvarnskogen, Sollentuna, kommenteras juryutlåtandet med utgångspunkt från de fem

kvalitetskriterier, som härletts ur prisstadgan och som formulerats i 3.1. Träpristagaren

ska representera/vara/ha:

K 1 God, nybyggd svensk arkitektur i trä.

K 2 Arkitektur som speglar sin tid.

K 3 Särskilda arkitektoniska kvaliteter i kombination med andra material.

K 4 Konstruktiv utformning med riktigt bruk och behandling av trä.

K 5 Kostnadseffektiva lösningar.

För att göra den citerade jurytexten mer lättläst har värdeomdömen och oklara eller

svårbegripliga formuleringar spärrats av mig. Om Östra Kvarnskogen uttalade juryn

följande:

”Området har en överraskande känsla av informell och ofärdig kojarkitektur där

skogens närvaro är påtaglig. Här bor man nära trätopparna. Den solfjädersformade

områdesplanen med flera grupper av hus är både lekfull och väl genomarbetad. Trots

att tomtens vilda natur är bevarad, finns det en klar ordning med en central gård som

på ena sidan omges av hus mot berget i souterräng och på andra sidan av dramatiskt

placerade hus som kragar ut över backen och balanserar på smäckra stålpelare. Husen

som nästan svävar i luften bygger på att de är gjorda i ett lätt material. Genom sin

ovanliga placering har de fått ett mycket starkt arkitektoniskt uttryck.” 17

Juryns omdöme är endast indirekt relaterat till K 1- K 5. Fem av textens sex meningar

är omdömen om områdesplanen. Av texten framgår inte att det är fråga om ett

träbyggnadsprojekt (K1) eller finns argument för att det ”speglar vår tid” (K 2), hur träet

är använt (K3 - K4) eller om lösningen är kostnadseffektiv (K 5). Juryns omdöme skulle t

ex kunna vara applicerbart på ett motsvarande projekt med stommar av stål och annan

fasadbeklädnad. Detta omdöme jämfört med omdömena för de övriga 11 finalisterna bidrar

inte till att Östra Kvarnskogen framstår som en självklar vinnare bland de nominerade.

Områdesplan

17 Arkitektur i trä; Träpriset 2008; Arvinius Förlag AB, Stockholm 2008; ISBN: 978.91-85689-15-6;

19 (23)

Träpristagaren 2008, Östra Kvarnskogen, Sollentuna; Arkitekter Kjell Forshed och Ludmilla Larsson, Brunnberg och Forshed arkitektkontor AB. Foto: Mats Beckman

Juryns omdömen om de övriga 10 nominerade objekten finns presenterade i bilaga 6.2.

3.5 Kommentar

I alla tävlingssammanhang finns en eller annan form av regler som avgör vem som

utses till vinnare. I arkitekturtävlingar utgör tävlingsprogrammet grunden för de kriterier

som ska användas vid avgörandet. För arkitekturpriser finns kriterierna för en prisvinnare

mer eller mindre uttryckligt formulerade i prisstadgan. Vid en genomläsning av juryns

omdömen för samtliga nominerade förslag till Träpriset 2008 framstår de som svagt

relaterade till prisets portalparagraf, dvs instiftarens önskemål om vilka kvalitets-

egenskaper som ska prägla en Träprisvinnare.

Juryns omdöme om vinnaren Östra Kvarnskogen tar i huvudsak fasta på egenskaper

som sammanhänger med planen för området, inte som man borde vänta sig byggnadernas

träarkitektur. Vid en genomgång av presentationerna och juryomdömena för samtliga 11

nominerade projekt18 framstår juryns argumentering för Östra Kvarnskogen som ganska

vag med hänsyn till träarkitekturen, inte som omdöme om ett självklart vinnande projekt.

Vid en jämförelse med vad juryn uttalat om de övriga finalisterna skulle några av dem

mycket väl kunnat utses till pristagare.

Viktiga generella egenskaper hos arkitekturen som anpassning till platsens

förutsättningar, planlösning (användbarhet) och estetiskt uttryck (K 1) behandlas mer

eller mindre tydligt för samtliga nominerade objekt. Däremot saknas, med några

undantag, uttryckliga kommentarer till K 2 ”arkitektur som speglar vår tid”, K 3

”arkitektoniska kvaliteter i kombination med andra material”, K 4 ”konstruktiv utformning”

och K 5 ”kostnadseffektiva lösningar”. Flera av omdömena är i så liten utsträckning

18 Träprisboken 2008; Alvinius Förlag AB, Stockholm 2008.

20 (23)

träarkitekturspecifika, att de skulle kunna gälla som omdömen för arkitekturpriser i

allmänhet. Det är lätt att hålla med juryn om att de 11 slutligt nominerade objekten väl

representerar ”arkitektur som speglar vår tid”, men det finns ingen övertygande

argumentering för det i något av omdömena.

Sammanfattningsvis framstår juryns omdömen som i huvudsak relaterade till det

första och tredje av de fem kvalitetskriterier, som kan utläsas ur stadgans skrivning om

vad som bör uppfyllas av en träpristagare. Övriga kriterier är endast behandlade i några av

fallen. Vid genomläsning av juryomdömena och med stadgans § 1 som facit förefaller juryn

ha tagit relativt lätt på frågan om tidsenlighet och de trätekniska och ekonomiska krav som

ställs på en pristagare.

4. Diskussion och slutsatser

Stadgan som styrinstrument för juryarbetet

Att tävla om jurybedömda arkitekturpriser kan jämföras med att tävla i konståkning

eller simhopp, där domarkommittéer sammansatta av adekvat kunniga och erfarna

personer tillsammans fäller avgörandet om vinnare. Styrande för varje tävling är reglerna

etc. Vinnaren placerar en aktuell ”ribba” för tävlingen i fråga, genom att hoppa längst eller

springa snabbast eller genom att en jury bedömer prestationen som vackrast, ha bästa stil

osv. Ny kunskap om vad som är bästa kvaliteter inom ett område uppstår.

Trots att tävlingsregler liksom ändamålsbeskrivningar för ett arkitekturpris kan vara

både omfattande, detaljerade och snåriga, är det inte vanligt att jurys eller domare ger

mer heltäckande och regeltrogna argument varför man utser en viss vinnare. Det

intressanta och väsentliga är ju normalt vinnaren och dennes verk. Men om tveksamhet

uppstår kring avgörandet eller en konkurrent dömts bort på oklara grunder går man

tillbaka till reglerna/stadgarna och försöker klargöra om de argument domaren lämnat

klart pekar på den utsedde vinnaren eller kollar upp hur domar/juryprocessen gått till.

Ett bestående intryck är, att juryn inledningsvis gjort klart för sig träprisstadgans krav

på en träprisvinnare, men att man därefter, i den stegvisa bedömningsprocessen låtit tre

av de fem kriterierna (se 3.4) som bör vara uppfyllda av en vinnare träda i bakgrunden

och framför allt koncentrerat sig på kriterierna K1 och K3, dvs ”god arkitektur i trä” och

”arkitektoniska kvaliteter i kombination med andra material”. Jag kan mycket väl

föreställa mig att det bland arkitekterna till de nominerade verken finns de, som saknar en

tillräcklig motivering i juryutlåtandena för sitt och de övrigas verk.

Att domar/juryutlåtanden är tydligt formulerade på ett sätt som direkt anknyter till

tävlingsreglerna är viktigt för tävlingens allmänna trovärdighet, dvs att åskådare,

allmänhet och media kan förstå och respektera domslut och bedömningar. Ett pris eller en

tävlings långsiktiga trovärdighet står och faller med att domarna/juryn, med utgångspunkt

från regler och bestämmelser, förmår att på ett begripligt sätt motivera varför

någon/något utses till vinnare. Vinnaren måste tåla granskning. En slutsats av denna

studie är, att det av juryutlåtandena inte görs begripligt att just området Östra

Kvarnskogen bland de övriga finalisterna är den självklara vinnaren till 2008 års Träpris.

21 (23)

Träprisets uppläggning och betydelse

Träpriset delas ut vart fjärde år, efter en 1½ år lång process och som inkluderar ett

omfattande och seriöst upplagt juryarbete. Det ambitiöst upplagda arbetet för att få fram

en värdig pristagare, öppenheten i samband med inbjudan till vem som helst att skicka in

förslag, mediaaktiviteter i anslutning till priset, prisutdelningen i samband med en för

organisationens för organisationens medlemmar viktig händelse (Skogsveckan),

Träprisboken och vandringsutställningen för Träpriset 2008 är allt delar av en mycket

ambitiöst upplagd arkitekturprisprocess, som troligen har få motsvarigheter vad gäller

andra arkitekturpriser i vårt land. Processen beskrivs närmare i kapitlen 2 och 3.

Priset har sannolikt stor betydelse för berörda yrkesutövare (arkitekter, ingenjörer/

konstruktörer, byggnadsarbetare, skogsnäringens företag och deras representanter,

byggherreorganisationer m fl) och får genom de ambitiösa informationsåtgärderna större

genomslag hos allmänheten än många andra arkitekturpriser. Några uppgifter om

Skogsindustriernas kostnader för utdelningen av priset har inte förelegat, men torde

utgöra en avsevärd satsning för organisationen. Vad får vilka ut av det?

• Arkitekt och byggherre för ett Träprisprojekt får genom priset ära och berömmelse.

• Arkitekter och byggprojektörer får genom priset kunskap om vad som är spetsprestationer i samtida byggande med trä.

• Skogsindustrin, byggindustrin, deras medlemsföretag och medlemsföretagens medarbetare får genom priset en värdemätare på vad industrin och dess yrkesföreträdare kunnat bidra med.

• Priset är en god PR för trä som byggnadsmaterial och bidrar på så sätt till att hållbarheten i svenskt byggande förbättras.

Avslutning

Totalt sett, från idén att utse ett bästa byggnadsverk i det mest väl kända och genuint

nordiska byggnadsmaterialet trä i form av ett pris utdelat vart fjärde år till det ambitiösa

omhändertagandet av den process genom vilket pristagaren ska utses, betraktar jag

Träpriset som ett av de viktigare och mest välskötta bland de svenska arkitekturpriserna.

De inledande allmänna nomineringarna, det stegvisa urvalsförfarandet och juryarbetets

seriösa uppläggning bör motsvara högt ställda krav på genomförandet av en pristävling.

Skogsindustrierna har all anledning att känna sig stolta över hur man med Träpriset lyckas

företräda branschens naturliga intresse att marknadsföra byggmaterialet trä. Ett pris av

detta slag är en form av kulturhändelse. Allmänhet, arkitekter och projektörer och de som

bygger får genom priset mått på vad som med rådande förutsättningar kan åstadkommas

med ett byggmaterial, genom konstnärlig, arkitektonisk och teknisk vilja uttryckt i nya

byggnadsverk.

Denna uppsats har också pekat på några frågor i anslutning till Träpriset, som kan

förtjäna att ses över. Här följer några tankar om mindre förbättringar som kan övervägas.

Är stadgans §1 lämpligt avgränsad m h t prisets inriktning? Som påpekats verkar

juryn genomgående ha tagit lätt på stadgans krav på tidsenlighet, tekniska utföranden och

ekonomi. Man kan t ex fråga sig om det vore idé att renodla § 1 i ”vitruviansk” inriktning,

d v s att priset skulle gälla 1) god svensk arkitektur i trä, 2) ändamålsenligt utförande

22 (23)

samt 3) en bra och hållbar träkonstruktion. Kravet i nuvarande § 1 att pristagaren bör

uppvisa ”..kostnadseffektiva lösningar som stärker träets konkurrenskraft..” är mycket

svårt för juryn att ta ställning till på ett tillräckligt enkelt sätt och egentligen ganska

ointressant i ett allmänt prisperspektiv. Kostnadseffektivitet och byggekonomi är ju

tidsbundna fenomen som inte bör ha avgörande betydelse i prisets kärnsammanhang –

den goda träarkitekturen.

När det gäller nominerings- och juryprocesserna finns några påpekanden att göra.

Jag tror det vore av värde att Skogsindustrierna på ett tydligare sätt annonserade en

rekommendation om i vilken form och omfattning förslag till pristagare bör skickas in. En

specifikation av detta ger samtidigt information om vilka krav juryn kommer att ställa på

läsbarhet etc, och kan medverka till att uppenbart ”omöjliga” förslag inte kommer in. En

sådan åtgärd är ju samtidigt att markera att man är ute efter kvalitet.

Juryarbetet kan sannolikt struktureras så, att det blir enklare. Genom att gå igenom

stadgarna och inledningsvis gemensamt formulera kriterier som, i den stegvisa processen,

ska gås igenom för varje förslag kan bedömningarna göras tydligare och mer överskådliga.

Förslagsvis kan man sätta upp några enklare kriterier för den inledande gallringsprocessen,

för att därefter arbeta med en uppsättning mer preciserade sådana. Nackdelen är

möjligtvis att man med denna typ av checklistor, i effektivitetens namn, riskerar att göra

en alltför snabb ”avprickning” och därmed missa något. Å den andra sidan blir det enklare

att överblicka och sammanfatta varje objekts kvaliteter.

Med ros, litet ris och några förslag till förbättringar avslutas härmed.

I stället för kloka efterord, en bild: Arkitektens dröm om de riktigt stora utmaningarna …

“Arkitektens dröm”. Målning av T. Cole

23 (23)

5. Referenser och litteratur/källhänvisningar

5.1 Referenser

- Skogsindustrierna 2006-12-19; Stadgar för Träpriset.

5.2 Litteratur och källhänvsningar

TRÄPRISBÖCKERNA 1988-2008:

Arkitektur i trä. Presentation av tio förslag till Träpriset 1988. Arkitektur Förlag AB, Stockholm 1988; ISBN: 91-86050-17-6.

Arkitektur i trä. Tradition, trähus, Träpriset 1992. Arkitektur Förlag AB, Stockholm1992; ISBN 91-86050-31-1.

Arkitektur i trä. Träpriset 1996; Träinformation AB Stockholm 1996; ISBN 91-85576-32-8.

Arkitektur i trä. Träpriset 2000. Arkitektur Förlag AB, Stockholm 2000; ISBN 91-86050-49-4.

Arkitektur i trä – Träpriset 2004. Arvinius Förlag AB, Stockholm 2004; ISBN 91-85213-04-7.

Arkitektur i trä.Träpriset 2008. Arvinius Förlag AB, Stockholm 2008; ISBN 978-91-85689-15-6.

ÖVRIG LITTERATUR, FORSKNINGSRAPPORTER och TIDSKRIFTSARTIKLAR:

En fråga om kvalitet; Essäer om kvalitetsbegreppet; Red. Magnus Rönn; Santerus Förlag 2007; Tallin, Estland 2007; ISBN 13: 978-91-89449-91-6.

Tävlingarnas tid. Arkitekttävlingarnas betydelse i borgerlighetens Sverige; Rasmus Wœrn; Arkitektur Förlag AB och Arkitekturmuseet, Stockholm1996.

Cold Birgit, ”Om arkitektur og kvalitet”, Tidskrift för arkitekturforskning, Nr 1-2, 1989.

M Rönn; Sten, arkitektur och designkriterier; TRITA-ARK-Forskningspublikationer 2002:14

Reza Kazemian, Magnus Rönn och Charlotte Svensson; Arkitekturtävlingar i Finland; TRITA-ARK- Forskningspublikationer 2006:11.

Det problematiska kvalitetsbegreppet; Artikel av Magnus Rönn, Nordisk Arkitekturforksning nr 4 2001.

Att bedöma arkitektonisk kvalitet – om konsten att utse prisvinnare; Artikel av Magnus Rönn, Nordisk Arkitekturforskning nr 3 2003.

Sten, arkitektur och designkriterier; Magnus Rönn; TRITA-ARK-Forskningspublikationer 2002:14

Yrjö Hirn; Konsten och den estetiska betraktelsen; Bokförlaget Prisma; Solna 1963;

Bilagor, se pkt 6.1 – 6.4 i separat handling.