KUNSKAP OM IDÉBURET LEDARSKAP • NR 3 2004 • LEDARINSTITUTET

✇ IDÉSIDORNA ✇

Moderntmedlemskap

En ny tid utmanar de idéburna organisationerna påmånga plan. Vi möter en del folkrörelseföreträdare somnärmast gett upp och menar att ideellt engagemang ochföreningskänsla tillhör en svunnen tid. Det här är ensmått uppgiven syn som vi inte delar - och det finns fleraexempel på organisationer som växer såväl i engage-mang som i numerär. Egentligen är det inte mycket somstöder tesen att människors engagemang, kunskaperderas sökande efter mening eller vilja att påverka skullevara mindre idag jämfört med igår. Det gäller emellertidatt definiera det moderna medlemskapet. Vad krävs avmedlemsorganisationerna i vår tid?

Sidan 4-10

OMDEFINIERAMEDLEMSKAPETFör att skapa ett moderntmedlemskap gäller det att om-definiera medlemskapet. Dvsatt ställa sig grundfrågorna pånytt: Vilka är vi till för? Vilka villvi ha som medlemmar? Vad villvi ha medlemmarna till? Vilkaolika medlemskategorier vill viarbeta med?

sIDAN 4-5

ETT MODERNT MED-LEMSKAP PÅ NÄTETModern teknologi ger möjlig-het för organisationer att för-nya sig och utveckla metoderoch verktyg som passar da-gens villkor. Det skriver PeterTernström från Membro. Enviktig del i omställningen är attlägga ut interaktiva tjänsteroch information på nätet. Gi-vetvis räcker det inte att baraanvända sig av ny teknik. Enviss organisatorisk omställ-ning krävs också.

sIDAN 6-7

PILOTPROJEKTFÖR FÖRNYELSEFör att en organisation skakunna pröva att samtidigt ut-vecklas på nätet och i organi-sationen i övrigt har Membrooch Ledarinstitutet tagit framett pilotprojekt för moderntmedlemskap.

sIDAN 10

VAD SKA NI HA MED-LEMMARNA TILL?Sofia Stenfeldt utmanar meden mycket grundläggandefråga. Vad vill ni ha medlem-marna till?

sIDAN 16

2

✇ UTMANINGEN ✇

Box 309, Linnégatan 10, 101 26 STOCKHOLM.Telefon 08-24 17 90. Fax 08-24 17 99.

ledarinstitutet@ledarinstitutet.se www.ledarinstitutet.se

Lars Permelin, ombudsman,LedarnaAtt skapa en chefsförening itiden. Cirka 7 800 medlem-mar inom Ledarnas Enskil-da chefsförening kan närsom helst på föreningenshemsida göra sin röst hördoch delta i olika omröst-ningar. Den stora utmaning-en för föreningens ledning”föreningskanalen” är attstimulera och engageramedlemmarna och få demdelaktiga i processen.

Sofia Modigh, verksamhetsan-svarig, IOGT-NTOAtt skapa en känsla avideologisk tillhörighet medmoderna symboler ochupplevelser som skullefylla samma syfte somritualer, löften, förtroendenoch tända ljus gjorde förr.

Bahare Haghshenas, ordförande,Röda Korsets UngdomsförbundDen största utmaningen äratt mobilisera engagemang-et och få hela organisatio-nen att gå åt samma håll.Det gäller att fokusera verk-samheter och våga priorite-ra även om det kan betydaatt ta bort. Endast genomtydlighet och samlade insat-ser är det möjligt att påver-ka och förändra samhället.

Tillbaka tillframtiden?

Huvudtanken medseminarieserien "Tillbaka till framtiden"var

att definiera något av det mo-derna medlemskapet genomatt samtidigt utforska vad somkan göras på nätet och vadsom behöver göras "in reallife" för att återskapa något avden gamla föreningskänslan.Sammantaget innebar semi-narieserien en kunskapsresaom det moderna medlemska-pet inom fyra huvudområden:• Hur tydliggör vi med-

lemsnyttan?• Hur ger vi förutsätt-

ningar för det mänsk-liga mötet?

• Hur fördjupar vi demo-kratin?

• Hur stärker vi nätver-ken?

NYTTAN MED MENINGEN

Medlemsnytta handlar för-visso om tydliga erbjudandenoch ekonomi - men viktigareändå är insikten att den vikti-gaste nyttan är nyttan av me-

Under våren genomfördeLedarinstitutet och Mem-bro i samarbete en semi-narieserie om det mo-derna medlemskapet kal-lad "Tillbaka till framti-den". Grundfrågan var:Hur kan vi skapa någotav den gamla förenings-känslan i modern form?

ningen med föreningen. Er-bjudanden som inte stödjerkärnidén, ”tingel-tangel” ochallehanda rabatter kan mins-ka engagemanget. Nätlös-ningar kan stärka medlems-nyttan genom att olika med-lemskategorier lätt kan finnarelevant information på nätet.

MÖTEN FÖR ENGAGEMANG

Möten för engagemang hand-lar om att ge bra förutsätt-ningar för möten mellanmänniskor. Att skapa ettorganisationsklimat där denenskilde känner sig väl be-mött, är delaktig i vad somhänder och kan delta i spän-nande samtal. Där det fung-erar bra växer engagemangetoch gemenskapen. Där detfungerar som sämst vänderden intresserade i dörren - därstängs ”olikhet” ute. Det är enerfarenhet som gäller såvälfysiska möten som möten pånätet. Rätt använt komplette-rar och fördjupar nätet diskus-sionen mellan fysiska möten.

DEMOKRATI & DELAKTIGHET

I den moderna organisationenär demokrati inte någotmossigt. Här fördjupas detdemokratiska beslutsfattandetmed ett demokratiskt arbets-sätt och en demokratisk män-niskosyn. Nätet underlättar föraktiva att ge förslag och angesin mening.

NÄT SKAPAR NÄTVERK

Förmågan att bygga nätverk ärett fjärde område som lyftesfram som något centralt i detmoderna organisationsarbe-tet. Nätverken ”på tvärsen”inne i organisationen och utåt- in i andra organisationer - äravgörande för utveckling ocheffektivitet. Här har nät-lösningarna en uppenbart po-sitiv betydelse. Nätverkstorgpå nätet underlättar nätverks-bygget och engagemanget ihela organisationen.

Det moderna medlemska-pet byggs genom en kombina-tion av nätlösningar ochorganisationsutveckling.

SVEN NYGREN

ModerntModerntmedlemskapmedlemskap

Engagemang

Stärktmedlemsnytta

Interaktivdialog

EnkeltTillgängligt

Inflytande

Aktivanätverk

3

✇ NAMN I RÖRELSE✇

Folkbildnings-kartan ritasomDen 4 oktober gick Sensusstudieförbund och TBV,Tjänstemännens Bildnings-verksamhet samman till ettstudieförbund: Sensus stu-dieförbund. Det slutgiltigabeslutet togs 1 oktober vidSensus extra förbunds-stämma. Sensus blir där-med landets fjärde störstastudieförbund med 370000 deltagare i studiecirk-lar och kurser. Det nya stu-dieförbundet kommer att fåcirka 450 anställda spriddaöver hela landet.ˇ Två studieförbund medolika profiler blir tillsam-mans något som ger nyamöjligheter. Ett studieför-bund med livsfrågor ochmångfald på agendan hargått samman med ett stu-dieförbund med fackliga röt-ter, säger Mats Berner-stedt, förbundsrektor i Sen-sus studieförbund. Det inne-bär att det nya Sensus stu-dieförbund kommer att för-ena folkbildningssträvandenfrån trossamfund, scouting,humanitära organisationer,musikliv och tjänstemanna-rörelsen.

Utmaning av detinvandaI flera decennier har desvenska studieförbundenorganiserats framförallt uti-från partipolitisk, kyrklig,idrottslig eller facklig tillhö-righet. - Det nya Sensus stårför en spännande utveck-ling. Vi blir ett bredare stu-dieförbund med större ut-bud. Här finns samarbetemed och mellan såvälkristna och muslimska orga-nisationer som humanitäraoch fackliga sådana, menhär finns också en av lan-dets största musikverksam-heter, säger Mats Berner-stedt

BARBRO MELLBERG

I en ledare i Aftonbladetjämför Helle Klein sina in-tryck från stiftelsen Frejas

konferens om framtidens väl-färdssystem - med deltagarefrån olika delar av samhälls-eliten - med den engagerademiljö hon möter vid FolketsHus-rörelsens filmfestival iTimrå. Helle Klein skriver attFreja-dagarnas samtal allt merkom att handla om förlustenav "den stora berättelsen", denfolkhemsvision som burit uppvår demokrati, och vad somkan göras för att motverkadenna förlust. Många efter-lyste entreprenörskap och pe-kade på behovet av nya mö-tesplatser. Vad göra?

Ett svar fann Helle Kleindirekt när hon från Freja-kon-

Demokratinbehöversinaentre-prenörer...Helle Klein kontrasterar i en ledare i Aftonbla-det samhällselitens längtan efter att finna detgemensamma i en splittrad tid med sin upp-levelse från Folkets Hus-rörelsens filmfesti-val. Här finner hon den mötesplats som sam-hällseliten efterlyser. Söråkersmodellen germänniskor förtroende, får individer att växaoch vilja att ta ansvar för mer än sig själva.

ferensen reste till ett exempelpå det engagerade förenings-livet: "I Söråkers Folkets Hus,utanför Timrå, möts jag avsprudlande aktivitet ochmängder med ideellt arbe-tande människor, inte minstungdomar. Här finns just denmötesplats som samhälls-eliten efterlyser."

Christina Johansson, Mag-gan Sjögren och Eva Holm-ström har under mer än 20 årstid vänt hopplöshet till kreati-vitet, utanförskap till delaktig-het. Söråkersmodellen germänniskor förtroende, får in-divider att växa och vilja att taansvar för mer än sig själva.Huset blir ett gränsöverskri-dande hem, där olikhet sessom en tillgång, ja det riktigt

frustar av känslan att "allt ärmöjligt".

Det behövs mer entrepre-nörskap för att skapa en håll-bar välfärd sägs det. I SöråkersFolkets Hus finns demokratinsentreprenörer."

ATT TA ANSVAR

FÖR MER ÄN SIG SJÄLV

För företrädare för det enga-gerade föreningslivet finns detall anledning att ta till sig detHelle Klein skriver om. I enga-gerade ideella miljöer växeren vilja fram att ta ansvar förmer än sig själv. Medlems-organisationer fyller sin upp-gift som medborgarorganisa-tioner.

SVEN NYGREN

FrånAFTONBLADET

4

✇ LEDAREN ✇

sVEN NYGREN

▲

En fara i all organiseradverksamhet är att ta det

"självklara" som självklart.Folkrörelsepionjären ochfrälsningssoldaten FabianMånsson sade på sin tid atten folkrörelse inte kan bliäldre än åtta år. Hans tesska nog inte uppfattas somnågot absolut, utan snararesom en fingervisning om atten folkrörelseorganisationbehöver börja om från bör-jan vart åttonde år för atthålla sig vital. En sådan åter-kommande ombildnings-process innebär att folkrö-relseorganisationen medjämna mellanrum behöverarbeta sig igenom sinagrundfrågor och reorgani-sera sig kring sitt ändamåloch sin verksamhetsidé.

Ett moderntmedlemskap?Till dessa grundfrågor höratt omdefiniera medlem-skapet och tydliggöra vadett modernt medlemskapbetyder för organisationen.Det innebär att gå till bottenmed frågor som:• Vilka vill vi ha som med-

lemmar?• Vad ska vi ha medlem-

marna till?• Vilka olika medlemskate-

gorier vill vi arbeta med?Hur kan vi möta derasolika behov?

• Vilken är den modernamedlemsnyttan?

Idag ger den moderna infor-mations- och kommunika-tionsteknologin tillsammansmed en lämplig organisato-risk förnyelse en unik möjlig-het att förstärka medlems-nytta och medlemskapetsvärde. En modern organisa-tion behöver moderniserasin syn på sina medlemmaroch medlemskapets inne-håll. Att vara medlem är intenågot självklart.

Ett moderntmedlemskap?

baka. Ett fåtal har gett upp såtill den grad att de inriktar sinkraft på att hålla organisa-tionsapparaten vid liv genomatt ta fram erbjudanden somkan säljas till medlemmarnasom kunder.

FOLKRÖRELSERNAS KRIS?

Själv har jag svårt att instämmai denna svartsyn och allt tal om"folkrörelsernas kris". Visst vi-sar de senaste siffrorna frånSCB att andelen föreningsan-slutna svenskar för förstagången har sjunkit jämförtmed tidigare mätningar. Ochdet finns all anledning att taden signalen på allvar. Men attse detta som en djupgåendekris för folkrörelserna ochföreningslivet är att gå allde-les för långt. Att antalet före-ningsanslutna idag sjunkit till90 procent (!) av alla vuxnasvenskar kan knappast sessom något allmänt samman-brott för föreningstanken utanär i stort sett en återgång tillvad som gällde när t ex 1986års folkrörelseutredning lyftefram förenings-Sveriges stor-het och dess betydelse för ut-veckling av demokrati ochvälfärd.

FÖRENINGSTANKEN LEVER

Att kalla föreningstanken för-legad blir därmed i det storaperspektivet rejält missriktat.Föreningstanken lever i höggrad. Det stora antalet före-ningsmedlemskap i befolk-ningen är (som Filip Wijk-ström och Tommy Lundströmpåpekar i boken "Den ideellasektorn"), både i absoluta tal

och i jämförelse med andraindustrialiserade länder ettdistinkt och viktigt drag hosden svenska ideella sektorn. Isjälva verket är föreningstan-ken så djupt förankrad i Sve-rige att vi närmast tar den somsjälvklar. Det finns heller intemycket som stöder tesen attmänniskors engagemang,kunskaper, deras sökande ef-ter mening eller vilja att på-verka skulle vara mindre idagjämfört med då. Att det däre-mot finns en stor skeptisismmot de gängse formerna ochorganisationsmönstren i före-nings-Sverige är dock uppen-bart. Det behövs nya lös-ningar för att hitta den ”gamla”föreningskänslan.

UTMANINGAR FÖR ETT

MODERNT MEDLEMSKAP

Så istället för nostalgi eller attge upp - behövs som jag serdet en diskussion om vadett modernt medlemskapinnebär. Och det är en dis-kussion som berör organisa-tionens alla delar och verk-samheter. Det moderna med-lemskapet utmanar organisa-tionerna på många plan.

Låt mig först bara peka pånågra områden där dagens si-tuation ställer nya krav på or-ganisation och organisations-ledning. En första punkt gällerbemötandet. Vid folkrörel-sernas framväxt - innan denallmänna rösträtten infördes iSverige - gav den demokratis-ka mötesformen i sig ett stärktmänniskovärde. Till skillnadfrån "därute" var jag någon atträkna med i föreningen - jag

Nya tider utmanar de idé-burna organisationernapå många plan. Det be-hövs en förnyad inrikt-ning, förnyad verksam-het - och ett förnyat sättatt organisera sig. Många"självklarheter" behövergranskas och omdefinie-ras. Inte minst behövs endiskussion om vad ett mo-dernt medlemskap inne-bär.

Några säger: ”Det varbättre förr!” Förr varminsann engage-

manget, lojaliteten och före-ningskänslan större- då ström-made medlemmarna till. Ochvisst finns det organisationersom upplever ett sviktandeengagemang. Men det var intebättre förr - problemet liggersnarare i att organisationerna iallt för mycket är som förr.Utmaningen ligger i att da-gens aktiva människor ställernya och helt andra krav för attkänna sig engagerade jämförtmed vad man gjorde då.

VARFÖR UPPGIVENHET?

Vi möter en del folkrörelse-företrädare som närmast gettupp. Ideellt engagemang ochföreningskänsla tillhör ensvunnen tid. Så glöm det därmed förening och medlem-skap. Egen tillbakagång för-klaras med att "alla" går till-

5

Att vara medlem är inte något självklart.Är det dags att omdefiniera medlemskapet?” ”

kunde räcka upp handenoch begära votering ellerskriva en egen motion. Idagräcker inte möjligheten attkunna skriva en motion sär-skilt långt som bevis på mittvärde som medlem - blir jaginte sedd som person får detvara. Den demokratiskamedlemskänslan förutsätteridag en helt annan kvalitet ibemötandet jämfört medigår.

En andra punkt gäller re-lationen mellan organisa-tionen och medlemmar-na. Vid folkrörelsernasframväxt betonades lojalite-ten ("Slut leden! Ställ uppbakom kraven!). Idag gäller iallt högre grad att människorendast ställer upp på sådantde har lust till och anser varameningsfullt. Det självstän-diga engagemanget och detegna valet står i centrum förmedlemskapet. Att gå frånlojalitetskrav till skapandeav mening ("från måste tillvill") innebär i sig en mycketstor förändring av organisa-tionskulturen och relationenmellan medlemmar och or-ganisation.

En tredje punkt gäller ge-nombrottet för den nyatekniken och de helt nyakommunikationsmönsterdetta innebär. Idag är en ge-neration uppvuxen med in-ternet på god väg in ifolkrörelseorganisationer-na. Den organisation som dåinte hänger med i den nyateknikens möjligheter upp-fattas lätt som passé. Medden nya informations- och

kommunikationsteknologinförändras kommunikations-mönstren mellan organisa-tionen och dess medlemmari grunden. Här uppstår möj-ligheten till en självständigkommunikationsstruktur vidsidan av de fysiska mötenaoch annan verksamhet.

NÄTVERK OCH

KOMMUNIKATION

En fjärde punkt gäller attnätverkssamhället ställerhelt andra krav på organisa-tionens förmåga att verka ioch utveckla kraftfulla nät-verk. Den kände sociologenManuel Castells har som enkommentar till den pågå-ende samhällsutvecklingenskrivit: "Nätverk är detgrundämne av vilket nya or-ganisationer görs nu ochframöver." En modern orga-nisation uppmuntrar byg-gandet av nätverk - och un-derlättar för sina medlemmaratt stärka sina egna nätverk.

En femte punkt gäller attdagens massmedie- ochkommunikationssam-hälle ställer nya krav på or-ganisationens externa kom-munikationsförmåga. Detbehövs nya tag för att nå utmed sin berättelse mitt blandalla såpor och för att få ge-nomslag i dagens massme-diebrus. Som medlem vill jagsom förr att min organisationska synas och lämna avtryckäven om kommunikations-landskapet idag ser helt an-norlunda ut. En betydandeutmaning för en traditionelltarbetande organisation.

ATT OMDEFINIERA

MEDLEMSKAPET

Redan dessa korta nedslagpå fem områden pekar påbehovet av att reflekteraöver och omdefiniera sy-nen på medlemskapet iden egna organisationen fören ny tid. Därvid gäller detatt gå till grundfrågorna ochförsöka se på medlemskapetmed nya ögon.

En första utgångspunkt ärorganisationens mest grund-läggande frågor: Vilka är vitill för? Vilka behov är detvi ska möta? Vilket är vårtändamål och syfte?

VILKA VILL VI HA

SOM MEDLEMMAR?

Sedan är det dags att fråga:Vilka vill vi ha som med-lemmar? Därefter den vik-tiga följdfrågan: Vad vill viha medlemmarna till?Och att sedan gå vidare medmer precisa frågor som:Vilka olika medlemskate-gorier vill vi arbeta med?Hur kan deras specifikabehov mötas?

Vilka val har din organisa-tion gjort i synen på medlem-skapet? Här finns många valatt göra. Den kristliga fören-ingen KFUK-KFUM har t exvalt att medvetet eftersträvaen betydligt större medlems-bredd än organisationensändamål (du behöver intevara kristen för att spela bas-ket i KFUK-KFUM). RödaKorsets ungdomsförbundhar t ex föreningar som harfler aktivt engagerade änantalet medlemmar (!).

Amnesty beskriver i sinainformationsfoldrar tydligt attman som medlem kan väljaatt enbart bidra ekonomiskttill verksamheten, t ex viaautogiro. Man kan också taen mer aktiv del i arbetet somaktivist i en Amnestygrupp.Bägge grupperna är lika vik-tiga, men bidrar till verksam-heten på olika sätt - och han-teras olika av Amnesty. Detgår också att att vara stöd-jande givare utan att varamedlem.

VAD SVARAR DU?

Så visst finns det all anledningatt på nytt fundera igenomgrundfrågorna. Inte minst gäl-ler det att ha ett bra svar påfrågan: Vad vill vi ha medlem-marna till? Att det är bra att haen stor medlemsnumerär i sig- som argument för att få bi-drag eller annat - är i samman-hanget inget särskilt bra svar.Finns det inget engagerandeeller motiverande svar på frå-gan vad vi vill ha medlem-marna till är det heller inte attförundra sig över om engage-manget och medlemsantaletsjunker.

Att vara medlem är intenågot självklart. Är det dagsatt omdefiniera medlemska-pet i din organisation?

Ett modernt medlemskaphandlar om att motsvara denmoderna människans för-väntningar på sin organisa-tion. I den utmaningen liggerockså att tydliggöra organisa-tionens förväntningar på sinamedlemmar.

SVEN NYGREN

6

Det moderna medlem

Hela föreningslivet tyckslida av fallande engage-mang. Den vanligaste frå-gan jag får av ledare imedlemsorganisationerär hur medlemmarnasengagemang kan höjas.Speciellt den yngre gene-rationen tenderar att ka-nalisera sitt engagemangnågon annanstans. Ärfolk inte längre intresse-rade av folkrörelsefrågorkan man undra? Jo, vil-jan och intresset finnskvar precis som förr, menformerna för engage-mang upplevs av mångasom omoderna. Den ”mo-derna människan” harhögre krav på sin organi-sation. Låt mig förklarainnebörden i det jag kal-lar ”modernt medlem-skap”.

Ett antal drivkrafter ochtrender har ganskasnabbt förändrat villko-

ren för samhälle, organisatio-ner och individer. Teknologinär kanske den mest bety-dande drivkraften. Den för-ändrar beteenden, socialamönster och organisationer.24/7 trenden skapar förvänt-ningar på att allt ska vara till-gängligt dygnet runt. Hämtablanketter, eller betala räk-ningar kl. 11 på kvällen är en

självklarhet för många. Ett all-mänt stegrande tempo i sam-hället medför att individer oftahar ont om tid och känner sigstressade.

MODERNT MEDLEMSKAP

Nu till problemet: Stora orga-nisationer har svårare att an-passa sig till de nya villkorenän enskilda individer. Nutids-människan har lärt sig att detskall gå snabbt och enkelt att tadel av och skicka information.Här uppstår det en diskrepansmellan organisationers erbju-dande/struktur och individersförväntningar (Bild 1).En stor del av problematiken

gens villkor. Givetvis räckerdet inte att bara använda sigav ny teknik. En viss organisa-torisk omställning krävs ock-så.

En viktig del i omställning-en är att lägga ut interaktivatjänster och information pånätet. En vanlig hemsida medinformation är steg ett, men ensådan leder knappast till ökatengagemang. Det gör däre-mot en interaktiv och genom-tänkt mötesplats på nätet. Enmötesplats på nätet kan omden utformas korrekt, inne-hålla stöd för ökat engage-mang, medlemsinflytande,nätverkande och andra med-lemsnyttor som är koppladetill din organisations kärnidé.Jag vill poängtera i detta sam-manhang att en virtuell mötes-plats givetvis är ett komple-ment till de traditionellamötesformerna, och inte al-lena saliggörande.

DELIBERATIONSPROCESSEN ©

Kan en mötesplats på nätetverkligen stärka demokratininom organisationen? Ja detkan den faktiskt. Faktum är attett flertal organisationer redanhar insett detta och arbetarmed nätet som medel för attengagera sina medlemmar iden demokratiska processen.

Vi kallar det ökande infly-tande som medlemmarna gesvia nätet för deliberation.Deliberation är synonymtmed rådslag/betänksamhetoch är en kombination av re-presentativ demokrati och di-rekt demokrati. I praktikeninnebär det att organisationeninvolverar sina medlemmar idemokratiska frågor, genomdebatt och omröstning på sinmötesplats. Medlemmen får

Cecilia Wikström, OKVi har under två års tid dri-vit OK mötesplats Stock-holm på www.ok.se. Därkan medlemmar i Stock-holmsområdet vara medoch forma OK genom attmotionera, debattera ochdelta i aktuella röstningar.Projektet har fallit väl ut. Vi-sionen är nu att samtligadistrikt inom OK skall ha eninternetbaserad mötes-plats som komplement.

Mikel Rye-Danjelsen,Knivsta.nuArbetet med att förnya for-merna för demokratin äroch har varit en nyckel tillvår framgång. Internet-de-mokrati har aldrig varit såenkelt och roligt. Alla medintresse för Knivsta kangöra sin röst hörd direkt ivårt demokratiforum. Vi ak-tiverar helt nya grupper avmedborgare på nätet..

Ewa Frisk, HyresgästföreningenVi utvecklar hela tiden vårweb-sida på olika sätt. Vibedriver just nu ett e-boprojekt där vi skapat lokalainteraktiva mötesplatserpå internet för medlemmari utvalda områden. Syftetär att undersöka nya sättatt kommunicera medmedlemmarna och testa e-demokrati i boendefrågor.

✇ UTMANINGEN ✇

Bild 1:Organisationens erbjudande och strukturmatchar inte individens förväntningar.

grundar sig i att organisationerfortsätter sin verksamhet somde alltid har gjort, ”det har jufungerat bra hittills”. Men en-tydigt visar undersökningar påfallande engagemang i före-ningslivet - något är det sominte stämmer. Det är här be-greppet ”modernt medlem-skap” har sitt ursprung: Vilkaomställningar behöver din or-ganisation göra för att attra-hera ”den moderna männis-kan”?

MÖTESPLATS PÅ INTERNET

Modern teknologi ger möjlig-het för organisationer att för-nya sig och utveckla metoderoch verktyg som passar da-

ORGANISATIONORGANISATION

StrukturStruktur

INDIVIDINDIVID

FörväntningarFörväntningar

7

mskapet på nätet

ett mejl när en ny fråga pu-bliceras, och kan med enenkel knapptryckning deltabåde i debatt och omröst-ning. Delaktigheten är på-taglig, vilket genererar ökatengagemang. Jag vill under-stryka att en medlemsdebattengagerar långt mer än ja/nej/neutral omröstningar.Men de som inte har datorerdå, hur ska de komma tilltals!? Precis som de gör idagoch alltid har gjort. Medlem-mar som föredrar att delta ifysiska möten och omröst-ningar skall fortsätta meddet. Den nya inflytande-kanalen via nätet är ett kom-plement, ett viktigt sådant.

Ta medlemsorganisatio-nen OK, med ca 500 000medlemmar bara i Stock-holm. Ca 1,5 promille närva-rar fysiskt på den årligastämman. På deras internet-baserade mötesplats är 20-25% av de drygt 1000 in-bjudna delaktiga i kontinu-erliga debatter och omröst-ningar. Det ökande engage-manget visar sig också påantal inlämnade motioner.Fler motioner lämnades inav den lilla grupp som inbju-dits till den internetbase-rade mötesplatsen än av alla24 övriga Stockholmsdistrikttillsammans. Detta är ett avmånga exempel på den vita-lisering som äger rum närorganisationen etablerar ettmodernt medlemskap. De-mokratin breddas, delaktig-heten ökar och engage-manget stärks.

MEMBROTRAPPAN ©

Det finns en mängd olikamedlemsnyttor som medfördel kan skapas och ut-

Bild 2: Membrotrappan ©

vecklas på en interaktiv mö-tesplats på nätet. Men för attgå från medlemskap tillengagemangskap är det vik-tigt att göra en strategisk ana-lys av vilka medlemsnyttorman ska fokusera på. Mem-brotrappan (Bild 2) är enlämplig modell för dennaanalys. Membrotrappan är uppde-lad i fem medlemskategorier;förmånstagare, informations-sökare, samhörighetssökare,påverkande och drivande. Juhögre upp i trappan destostörre engagemang har med-lemmen i organisationen.

Beroende på organisa-tionstyp ligger tyngdpunktenpå olika trappsteg. Ett fack-förbund har vanligtvis flestmedlemmar på de två ne-dersta trappstegen, medanen idrottsrörelse troligtvis harfler medlemmar på trapp-stegen 3-5. Hur hjälperdenna uppdelning oss?Kategoriseringen av med-lemmar ger en vägledning tillvilka medlemsnyttor organi-sationen ska erbjuda. Ut-gångspunkten i att identifieramedlemsnytta bör alltid varaorganisationens kärnvärden.

En intressant aspekt i detta äratt få medlemmar att klättrauppför trappan och visastörre engagemang för orga-nisationen. Det finns enenorm potential i nästan allaorganisationer, med med-lemmar som vill vara medoch påverka och driva. Enöverrepresenterad grupp idetta hänseende har visat sigvara den yngre gruppenmedlemmar, som inte harsamma erfarenhet av före-ningsliv och representativtmedlemskap.

EXEMPLET LEDARNA

Låt oss titta på Ledarnas en-skilda chefsförening för att sehur de moderniserat sitt med-lemskap. Genom att skapaen mötesplats på nätet har dekommit en bra bit på vägen iatt realisera sina kärnvärdenchefsnätverk, eDemokratioch kompetensbank. Obser-vera att samtliga av dessarymms på trappstegen 3-5.Det är också för medlemmarpå dessa trappsteg en inter-aktiv mötesplats på internetkommer till sin rätt.

På Ledarnas mötesplatskan medlemmar ”träffas”, ut-

byta idéer och knyta kontak-ter. Alla chefer inom vård harexempelvis en avsatt area fördiskussion om just deras erfa-renheter. Detta stärker samhö-righetskänslan.

Mötesplatsen är också enplats för medlemmens påver-kan i olika frågor. Omröst-ningar, personval där med-lemmar kan driva egna kam-panjer etc sker kontinuerligt.De drivande medlemmarnahar getts utrymme att initieraegna projektgrupper på nätet,med egen area för dokumentoch diskussion. Ett mentor-program har skapats på mötes-platsen, där unga oerfarnachefer kan finna mentorer.Mötesplatsen engagerar idagfler i den demokratiska pro-cessen än någon av de övrigaföreningarna inom Ledarna.

Fler och fler organisationerhar kommit till insikt om attnågot måste göras för att hävadet vikande engagemanget iföreningslivet. En viktig del iatt få bukt med problemet äratt etablera interaktiva mötes-platser på nätet, där mångamedlemmars engagemangkan fångas upp.

J PETER TERNSTRÖMVD MEMBRO AB

FörmånstagareFörmånstagare

InformationssökareInformationssökare

SamhörighetSamhörighet

PåverkandePåverkande

DrivandeDrivande

Engagemang

8

✇ PERSPEKTIV ✇

▲

Enfald ellermångfaldI boken "Hur vi mötermångfalden på arbets-platsen" ger forskarna,Katarina Mlekov och GillWidell, en översikt av olikasynsätt på mångfald i aktu-ell forskning och känt ut-vecklingsarbete. Bokens ut-siktspunkt är arbetsplatsen.Författarna uttrycker sin ut-gångspunkt så här: - Medalla människors lika värdesom måttstock handlarmångfalden till syvende ochsist om demokrati på alla ni-våer. Det är således ingensvårighet att omsätta tän-kandet till ett medlem-skapsperspektiv. Synen påmångfald i en medlemsor-ganisation handlar om viljanatt bjuda in eller stänga ute.

UtvecklandemångfaldI boken behandlas mång-faldsarbete som en form avorganisationsutveckling, ensträvan efter att skapamultikulturella organisatio-ner och arbetsmiljöer därmänniskors olikheter upp-skattas och används för attutveckla organisationensmål. -En organisation blirinte multikulturell för attman har rekryterat två per-soner med en annan etniskbakgrund eller annat kön änmajoriteten om man förvän-tar sig att dessa ska assimi-leras till de befintliga nor-merna och bli som majorite-ten, uppträda som majorite-ten och tänka "som alla an-dra". Multikulturalism i orga-nisationerna handlar omömsesidig utveckling, sägerMlekov och Widell.

Mångfald somstrategiMångfald definieras ochuppfattas på olika sätt bero-ende på erfarenheter ochbakomliggande intressen.Bokens författare utgår frånden "multikulturella model-len" som handlar om värde-sättning av olikheter som ärrelaterade till kön, bak-

DET MODERNA MEDLEMSKAPET "IN REAL LIFE":

Att bjuda in -eller stänga ute?

En modern organisationbehöver bemöta medlem-mar och aktiva på ett heltannat sätt än vad somgällde när folkrörelse-Sveriges organisations-kultur ursprungligen for-mades. För många orga-nisationer innebär dettaen betydande förändringav den gällande organi-sationskulturen - inteminst gäller det för desom på allvar vill ökamångfalden i sin organi-sation.

Folkrörelse-Sveriges or-ganisationsstruktureroch gängse förenings-

mönster är formade i en heltannan tid än vår. För attkunna utveckla och förnya or-ganisation och verksamhetkrävs i många fall en genom-gripande förändring av orga-nisationskulturen och ett mål-medvetetet arbete för attbygga upp en ny relation tillmedlemmar och aktiva i verk-samheten. Att skapa den mo-derna folkrörelsen och defi-niera det moderna medlem-skapet är därför ingen lättvun-nen målsättning. För den or-ganisation som på allvar villstärka mångfalden är utma-ningen särskilt stor.

ETT MODERNT MEDLEMSKAP?

Jag har här valt att föra endiskussion om den modernafolkrörelsen med utgångs-punkt från en modell somHeather Berthoud och RobertD Greene kallat för mångfalds-diamanten (Bild 1). Det är enmodell som sammanfattar femnyckelfrågor för att fram-gångsrikt kunna öka mångfal-den i en organisation (i derasfall etnisk mångfald i frivillig-organisationer i USA). Det härär en modell som samtidigtinrymmer en bra utgångs-punkt för att även diskuteramer generella utmaningar förde moderna folkrörelseorga-nisationerna.

MÖTER ORGANISATIONEN

DE AKTUELLA BEHOVEN?

Men innan vi ger oss in påmodellen så finns där självfal-let en ännu mer grundläg-gande fråga: Möter vår organi-sation de aktuella behovenför de som vi är till för? Erbju-der vi en verksamhet som träf-far de moderna behoven? Harvi förnyelseprojekt igång somsyftar till att utveckla en "vas-sare" och moderniserad verk-samhet?

ATT VARA UTÅTRIKTAD

Låt oss med utgångspunktenatt viljan finns återvända tillmångfaldsdiamanten. Denförsta skillnaden mellan fram-gångsrika och mindre fram-gångsrika organisationer ärenligt Berthoud&Greene att deframgångsrika organisatio-

nerna är därute och försöker.De har genomarbetade ochkraftfulla utåtriktade insat-ser (externa relationer) somsyftar till att nå nya medlem-mar. Grundläggande är såle-des att vara därute och jobbamed frågan. Den organisationsom inte vill nå ut växer inte.

VILKA VÄNDER I DÖRREN?

Men det räcker inte med att nåut. Om inte också organisa-tionskulturen är öppen vän-der många i dörren. Om detbudskap som sitter i väggarnaär att alla är välkomna "om deär lika oss och vill göra sakernaprecis som vi" är det ingenstörre poäng att säga att alla ärvälkomna. Här finns i mångaorganisationer mycket att göra- det är inte bara människormed annan etnisk bakgrundsom vänder i dörren. Kulturenkännetecknas i många fall avenfald snarare är mångfald.

Nästa steg är dialogen - attdet finns en nyfikenhet och enärlig vilja att möta de nya ochatt utforska olikheterna. Attförsöka skyla över olikheternahåller inte. Det gäller snarareatt förstå och förhålla sig tillolikheterna - att skapa mänsk-liga möten mellan människormed olika bakgrund där dekan upptäcka varandra ochöverbrygga olika perspektiv.Det här är en utmanande upp-gift i sig. Och utmaningen blirinte mindre av att den traditio-nella möteskulturen ofta kän-netecknas av avsaknaden avdialog och samtal som berör.

9

✇ PERSPEKTIV ✇

Så länge mötesritualen endaströr sig kring beslutsmötetsdagordningspunkter är detsvårt att finna utrymme för detmänskliga mötet där medlem-mar med olika bakgrunderkan finna en gemensammening och gemensamma be-röringspunkter. Kaffepauser iall ära - men det krävs idag merav mänskliga möten på orga-nisationens möten för att denenskilde medlemmen skakänna sig med i gemenska-pen. Bristen på dialog ochmänskliga möten stänger intebara människor med annanbakgrund ute - i den enfaldigamötesritualens värld klararbara de "riktiga förenings-rävarna" att övervintra.

ATT KÄNNA SIG SJÄLV

Den fjärde punkt somBerthoud&Greene lyfter framär självkännedomen. Omjag mera på djupet känner migsjälv kan jag lättare se att minreaktion på andra inte barahandlar om "dom" utan i hög-sta grad om "mig". Att organi-sationen ger utrymme för per-sonlig utvecklig och ökadsjälvkännedom, i relation tillorganisationens uppgift, ökarmöjligheten att förstå andra.Att skapa ett bra arbetsklimatoch ett bra lagarbete där indi-videns självkänsla och själv-förtroende kan stärkas blirdärmed en viktig del i denmoderna föreningen. De"mjuka frågorna" blir avgö-rande för att skapa goda rela-tioner mellan medlemmarna.

Fokus påorganisationen

Fokus påindividen

Externtfokus

Interntfokus

5.Ständigtlärande

1.Externa

relationer

2.Organisa-

tionskulturen

4.Själv-

kännedom

3.Dialog

Interaktion

Bild 1: Mångfaldsdiamanten (efter Berthoud&Greene).

LÄRANDE ORGANISATION

Den avslutande och femtepunkten är det ständigalärandet. Berthoud&Greeneunderstryker vikten av att or-ganisationen lär av sina erfa-renheter och ständigt finnerännu bättre vägar. Det finnsinga snabba lösningar ellerallena saliggörande metoderför att nå nya grupper. Vadsom krävs är ett kontinuerligtarbete med dessa olika pers-pektiv och viljan att ständigtgöra organisationen bättre.Men också denna punkt krä-ver i många fall en förändringav organisations- och mötes-kulturen. Det gäller att iföreningsstrukturen bygga inforum för utvärdering och lär-ande.

ETT MODERNT MEDLEMSKAP

Och när vi då ändå är inne pådet återkommande lärandetkan vi även lyfta in de merkonkreta frågeställningar somdiskussionen om det moder-na medlemskapet också in-rymmer:• Hur kan vi tydliggöra

medlemsnyttan?• Hur säkerställer vi att verk-

samheten träffar de aktu-ella behoven?

• Hur stärker vi nätverkenexternt och internt?

• Hur kan vi fördjupa demo-kratin och delaktigheten?

• Hur får vi fart på rekryte-ringen?

Men mer angeläget ändå är attse till att organisationen är ettställe där den enskilde har lustatt vara med.

SVEN NYGREN

En organisationskultur för enfald eller mångfald?” ”

grund, ålder, personlighet,erfarenheter, värderingaroch om respekt för varje in-divid. Till skillnad från assi-mileringsmodellen (envägs-anpassning av en minoritettill den dominerande grup-pens värderingar och bete-enden) förutsätter den mul-tikulturella modellen stän-diga förändringar inom or-ganisationen liksom av nor-merna inom organisations-kulturen. Mångfalden be-traktas som organisatio-nens styrka och resurs.

Att leda olikheter-En mångkulturell organisa-tion är till sin karaktär fylldav osäkerhet och svår attkontrollera genom enklastyrmekanismer, konstate-rar författarna. - För att för-stå varandra och för att för-stå att utnyttja varandraserfarenheter i en gemen-sam utveckling måste manleva med osäkerheter ochinte undvika dem. En hel delav traditionella ledarskaps-system blir därför oanvänd-bara. Viktigare blir dock hurde mänskliga relationernaoch mötena hanteras.

Mötas och påverkasOm man ska ta målet meden multikulturell organisa-tion på allvar, dvs verkligenmöta och bli påverkad avde olikheter som alla förmed sig in i organisationen,blir mycket av det invandasatt ur spel. Katarina Mle-kov och Gill Widell citeraren dikt av Eeva Kilpi för attuttrycka just detta:

Säg till om jag stör,sa han när han steg in,så går jag med detsamma.

Du inte bara stör,svarade jag,du rubbar hela min existens.Välkommen.

HUR MÖTER VIMÅNGFALDEN PÅARBETSPLATSEN?

Katarina Mlekov,Gill Widell

Studentlitteratur, 2003ISBN 91-44-02269-7

BARBRO MELLBERG

10

Pilotprojekt förmodernt medlemskapEtt modernt ledarskapuppnås genom en kom-bination av nätlösningaroch organisationsutveck-ling. Ledarinstitutet sam-arbetar med Membro föratt kunna bistå organisa-tioner med skräddar-sydda nätlösningar somär integrerade med för-nyelsearbetet i övrigt.

Många utvecklingspro-jekt idag syftar till attstärka medlems-

nyttan och erbjuda nya möj-ligheter för engagemang ochdemokratiskt inflytande. Ettföretag som specialiserat sigpå lösningar inom detta om-råde är Membro. I många pro-jekt i medlemsorganisationer(som Hyresgästföreningen,OK och Ledarna) har Membrostått för både teknik och pro-jektledning. I dagsläget finnsöver 130 system i drift.Membro:ed är en verktygs-låda för att skapa mötesplatserpå nätet, och är utvecklat spe-cifikt för organisationers be-hov av kommunikation ochdemokratiskt inflytande.

EN VERKTYGSLÅDA

I Membro:ed finns mångafunktioner som kan användasför att stimulera möten ochdelaktighet på nätet – allt fråndiskussioner i forum till röst-ningar och kompetensbank.Vi presenterar ett urval nedan.

En viktig del i Membro:edär flexibiliteten. Olika organi-sationer har ju olika behovoch önskemål.

DISKUSSIONER I FORUM

Låt medlemmarna diskuterapå nätet - stimulera utbyte av

kunskap och erfarenheter iforum i din mötesplats. Skapaforum efter olika teman ellerfrågeställningar. I forum kanalla komma till tals och bidratill organisationens utveck-ling. Forum kan även anpas-sas för att skapa expertkonfe-renser och frågepaneler förmindre grupper.

RÖSTNINGAR

Engagera medlemmarna, ska-pa opinion i frågor och tagemensamma demokratiskabeslut. Med funktionen röst-ningar kan organisationen till-lämpa en öppen demokratidär medlemmarna kan debat-tera och rösta i frågor som rördem. Hela den demokratiskaprocessen – från förslag till ar-kiverat beslut – finns tillgäng-lig direkt i din mötesplats.

GEMENSAM KALENDER

Planera och publicera gemen-samma händelser i en gemen-sam kalender. Marknadsförhändelser, stämmor eller an-nat direkt i din mötesplats. Enviktig koppling mellan det fy-siska och det virtuella mötet.All administration kring hän-delsen kan skötas i kalendern,inklusive deltagarlistor, anmä-lan och diskussion.

FILARKIV

Skapa en plats för gemen-samma filer och dokument idin mötesplats. Tillhandahållinformation, dokument ellermallar som medlemmarna kanhämta. Du kan även lägga uppfotoalbum och videoklipp, el-ler skapa ett länkbibliotek.Filarkivets mappar kan anpas-sas med rättigheter för attskapa mappar som endastvissa medlemmar kommer åt.

SÖK ANVÄNDARE OCH

KOMPETENSBANK

Att synliggöra andra medlem-

mar i mötesplatsen stärkersamhörigheten. Varje använ-dare har en unik profil i syste-met, där även en bild ingår. Ianvändarprofilen kan ävenintressen, preferenser ochkompetenser anges. Alla an-vändare kan sökas i en sök-funktion, så det blir lätt atthitta den profil du letar efteroch bilda mindre nätverk.

NYHETSBREV

Skicka snygga nyhetsbrevmed bilder och text direkt tilldina medlemmars e-post-lådor. Du kan skicka inbjudantill händelser, informera omnyheter eller ha periodiskanyhetsutskick.

LÄTT ATT ANVÄNDA

Att din mötesplats är lätt attanvända är troligtvis den vikti-gaste framgångsfaktorn förditt projekt. Vi kan se till osssjälva – är någonting krångligtså används det inte. Stora re-surser har lagts på att görasystemet så användarvänligtsom möjligt. I denna processhar flera granskningar av obe-roende part ingått.

ANMÄL DIG TILL ETT

PILOTPROJEKT

Det har varit mycket stort in-tresse kring mötesplatser påinternet under senare tid. Vikan därför erbjuda dig som villta steget mot ett modernt med-lemskap ett komplett pilot-projekt från Ledarinstitutetoch Membro där nät-lösningarna sätts i sitt sam-manhang. För ytterligare in-formation eller diskussion omlösningar kontakta Sven Nyg-ren eller Viveka Morelius, Le-darinstitutet, 08-24 17 90 ellerPeter Ternström, Membro, tel08-644 32 50.

PETER TERNSTRÖM

✇ PERSPEKTIV ✇

Den ideellasektornI baksidestexten till dennabok skriver Bengt Görans-son, folkbildare och f d ut-bildningsminister:"En del böcker är bra när degör saker och ting svårare.Inte för att de skulle varasnåriga och svårbegripliga,utan genom att kompliceraresonemang som riskeraratt bli yta och sakna sub-stans. Den här boken är ensådan bok. Så klaras exem-pelvis begrepp som folkrö-relse, civilsamhälle och so-cial ekonomi ut - till prisetav att läsaren ser deraskomplexitet och fortsätt-ningsvis blir försiktigaremed de egna slagorden. "Det är bara att instämmamed Bengt Göransson."Den ideella sektorn" är enhandbok och lärobok föralla som intresserar sig föroch/eller arbetar i den ide-ella sektorn.

Några faktaEnligt Wijkström/Lund-ströms studie från 1992fanns drygt 180 000 ideellaorganisationer i Sverige. 85procent av dessa saknadehelt anställda. Mindre än enhalv procent (cirka 700 or-ganisationer) hade 20 an-ställda eller fler. Organisa-tionerna har tillsammanscirka 32 miljoner medlem-mar enligt Wijkström/Lund-bergs beräkningar. Detinnebär att varje person igenomsnitt har fyra med-lemskap. 92 procent av be-folkningen beräknas varamedlem i någon förening.4,6 miljoner personer utförnågon form av organiseratideellt arbete utan ersätt-ning. I realiteten innebär dettroligen 2,6 miljoner män-niskor, eftersom flera ärideellt dubbelarbetande.DEN IDEELLA SEKTORN

Organisationernai det civila samhället

Filip Wijkström&Tommy Lundström

Sober Förlag, 2002ISBN 91-7296-419-7

BARBRO MELLBERG

11

✇ AKTUELLT ✇

Vill Du ha merinformation

omUtvecklings-

forumoch våra

seminarier?

Kontakta LedarinstitutetViveka Morelius

08-24 17 90viveka.morelius@ledarinstitutet.se

UTVECKLINGS-FORUMAktuella

seminarier:

Föreningensspråk

21 oktober 2004kl 9-11.30

Olle JosephsonSvenska

språknämnden

Förändrings-arbetets

dilemman- mellan stormsteg

och myrsteg28 oktober 2004

kl 9-11.30Christine Eriksson,

Lärarförbundet

Hur djuptsitter

organisations-kulturen?

12 november 2004kl 9-11.30

Agneta Carlsson,Socialdemokraterna

Bengt Falemo,Centerpartiet

Skicka Din beställning till oss på adress:Ledarinstitutet, Box 309, 101 26 STOCKHOLM eller faxa 08-24 17 99

Namn: _______________________________________________________________________________________

Organisation: _______________________________________________________________________________

Adress: _____________________________________________________________________________________

e-post:_______________________________________________________________________________________

Telefon: _____________________ Telefax: ________________________

Du hittar allt vårt material på vår hemsida: www.ledarinstitutet.se

Priserna är inklusive moms.Frakt tillkommer

KORT OM IDÉBURET LEDARSKAPEn samlingsskrift som beskriver idéburet ledarskap isju utgångspunkter och tre gundläggande förhåll-ningssätt.

1. IDÉN I CENTRUMI en idéburen organisation gäller det att sätta idén icentrum - i organisationen och personligen.

2. SKAPA FÖRTROENDE

Idéburet ledarskap bygger på förtroende. Förtroendebyggs i relationer och på att leda och leva som du lär.

3. FRÅN IDÉ TILL RESULTATDet gäller att gå från idé till resultat om det ska varanågon mening med idén.

MATERIAL ATT BESTÄLLA

IDÉBURET LEDARSKAPI sju idéskrifter och en samlingsskrift hittar du härnågra av det idéburna ledarskapets hörnstenar.Skrifterna utgör en bra grund för studier ochutbildning – eller för eget läsande. Varje skriftinnehåller dessutom ett enkelt självtest för attstimulera egen reflektion och gemensamma dis-kussioner.

Alla A6-skrifterna i enpraktisk box

pris: 395 kr

STUDIEHANDLEDNING pris: 35 kr

Studiehandledningen innehåller såväl praktiskaarbetsverktyg för planering som mer "filosofiska"frågor för fördjupning och reflektion.

STUDIEPAKET

(box och studiehandledning)Vid beställning av minst 7 exemplar pris: 400 kr

Idéskrifterna kan också beställas var för sig: pris: 65 kr

4. LADDA BATTERIERNAMänniskor och organisationer som inte laddar batte-rierna bränns ut.

5. ÖKA GLÖDENMening, självkänsla och självförtroende. Viktiga bygg-stenar för engagemang.

6. VÅGA FORMA FRAMTIDENDen snabba förändringstakten ökar kraven på framtids-beredskap och framförhållning.

7. LEDARSKAP FÖR FÖRÄNDRINGFörmågan till förnyelse och förändring är avgörande förframgång.

INTEGRERAT LEDARSKAPpris: 150 kr

en temaskrift som ger en helhetssyn på organisation iförändringförfattare: Bertil Strutz (Tema 1996:1)

PICTOGRAM pris: 360 kren guldgruva för "internkonsulter" och förändrings-agenterförfattare: Bertil Strutz (Tema 2003:1)

PROJEKTMAKARENpris: 140 kr

- om konsten att skapa utrymme för eldsjälar genomprojekt.författare: Sven Nygren (Tema 2004:2)

MÖTESKVALITETpris: 60 kr

- tips om kreativa möten och förnyade mötesformerförfattare: Sven Nygren ( Tema 1998:1)

Idé&Rörelse:

prenumeration på IDÉ & RÖRELSE (6 nr/år).pris: 475 kr

prenumeration på IDÉ & RÖRELSE (6 nr/år),Ledarboken, information och inbjudningar.

pris: 795 kr

10 helårsprenumerationer till samma adress.pris: 1 590 kr

B

12

OTRYGGAHÖRNET

✇ ✇

IDÉ&RÖRELSE

Kunskaper omidéburet ledarskap.

I redaktionen:Barbro MellbergViveka Morelius

Bertil StrutzSven Nygren

(ansvarig utgivare)Grafisk form:

EdenvikISSN 1400-898X

IDÉ & RÖRELSE kommerut med 6 nummer/år.Prenumerationsavgift 475kronor/år inklusive moms.10 helårsprenumerationertill samma adress för 1590kronor inklusive moms.

För mer informa-tion kontakta:Ledarinstitutet

Box 309101 26

STOCKHOLMTel: 08-24 17 90Fax: 08-24 17 99

i&r@ledarinstitutet.sewww.ledarinstitutet.se

I OTRYGGA HÖRNET skriver dennagång Sofia Stenfeldt, ombudsman,Teaterförbundet

” Vi måste lära ossatt det är vi som har ansvaret

var och en.

Benkt-Erik Hedin

Ur Demokratisk lärodikt

Vad ska ni hamedlemmarna till?

Alla föreningar som jaghar stött på vill ha flermedlemmar. Men var-

för? Vad ska föreningen an-vända medlemmarna till? Vadvill föreningen uppnå med attha medlemmar? Att ha mångamedlemmar är sällan ett syfte isig. I de flesta fall behöverföreningen medlemmarna föratt kunna genomföra något;förändra politiken, rädda mil-jön, förbättra folkhälsan ge-nom idrottsverksamhet, räddavärlden på ett eller annat sätt…

Ibland tappar föreningarbort det där som de vill uppnånågonstans på vägen, och fo-kuserar bara på att få fler med-lemmar eller minska ett med-lemsras. Föreningen glömmervad man skulle ha medlem-marna till, och är nöjd baramed att ha dem.

HITTA GEMEMSAM NÄMNARE

Jag tror att nyckeln till att få flermedlemmar och en fram-gångsrik förening, är att byggamedlemskapet både från detföreningen vill uppnå och frånvilka grupper som är önskademedlemmar. Skapa förutsätt-ningar för att medlemmarnaska kunna hjälpa föreningenatt rädda världen. Tricket är atthitta den gemensamma näm-naren mellan medlemmarnasförutsättningar och förening-ens syften och mål.

- Vad vill föreningen uppnå?- Vad behöver göras för att

nå föreningens mål?

- Vilka förutsättningar harde som är (och kan bli)aktiva medlemmar?

Svara på frågorna och försökhitta ett sätt att bygga med-lemskapet som passar bådeföreningens mål och med-lemmarnas förutsättningar.

NÅGRA EXEMPEL

En mediekritisk förening villuppnå en förändring i medier-nas rapportering. För att nåmålet måste många männis-kor, samordnat och kontinu-erligt, reagera på mediernasinnehåll. Vilka förutsättningarhar medlemmarna? Det är tro-ligt att medlemmarna är aktivapå andra håll, eftersommediekritiskt engagemangofta föds när en hjärtefrågabeskrivs på ett skevt sätt imedierna. Därför är det troligtatt de har ont om tid, och ärsvåra att samla på möten. Detbehövs inte heller möten, ef-tersom verksamheten handlarom att maila, ringa och skrivatill medieföretag. En möjlighetär att bygga medlemskapetrunt ett e-mailnätverk där deaktiva tipsar varandra om sa-ker att reagera på.

Ett fackförbund har sommål att påverka arbetsgivareså att de anställda får bättrevillkor, bland annat att höjayrkesgruppens lön. Medlem-marna är intresserade av sinegen löneutveckling. Utma-ningen är att hitta ett sätt att fåmedlemmarnas personliga in-©Citera oss gärna, med

angivande av källan.

tresse att dra åt samma hållsom hela fackföreningens,och att ge medlemmarnamedel att kunna förbättra sinegen situation. En möjlighetär att bygga medlemskapetkring löneförhandlingskursertill alla medlemmar. De kankompletteras av aktions-grupper för de som inte baravill engagera sig i sin egensituation.

BÖRJA FRÅN BÖRJAN

Många föreningar har heltolika mål och olika medlems-grupper, men har ändå byggtmedlemskapet på samma sätt:Kring geografiskt uppdeladelokalföreningar, med med-lemsmöten, styrelser och re-presentanter i distrikt och för-bund. Det kanske inte alls ärdet bästa.

Vad är modernt med attutforma medlemskapet uti-från medlemmarnas förutsätt-ningar och föreningens syfte?Ingenting förstås. De flestaföreningar började där. Mentiden går, medlemmarnas för-utsättningar och samhälletförändras. Därmed förändrasdet som behöver göras för attnå föreningens mål. Inte alltidhar föreningarna hängt med.Så börja från början: Vad ärdet ni vill uppnå, vad behövergöras för att nå det och vilkaförutsättningar har era med-lemmar?

SOFIA STENFELDT

”