Å

, .

TIDNING FÖH PERSONALENVH) I ___;

NIJNHBUTTENS JÄHNVERK

AKTIEBOLAG

_- 'r-Q IF &

Wan-—.

— 'n "— -" , ' w*

am-_ I ... .. I . — . I

gm _ _ . l" __ T'» —. . _

__ _ "1 u . "-" -_ - -L_ - ' 'NM

va; »_

IN : ;; :* sa;-;. I f;

m» , GR“ a:; %: reportage H _ * _ " ;

h: -- '" ___

&.

..» 4':

I/ci’/WNJATidning för personalen vid

Norrbottens järnverk Aktiebolag

Redaktör och ansvarig utgivare:

A. HEl.LBACHER~'I'HULIN

Rcdaktionssekretemre

H. H O L M G R E N

Redaktionskomminén:

O. WÄPPLING H. FALKMAN

N. JONSSON S. ULLBERG

Foto:

M. REICHBERG

Carl Rehnström B. Söner Boktryckeri AB, Luleå

I N N E H Å L L S—

FÖRTECKNING:

ICKE-FÖRSTÖRANDE MATERIAL- Sld.

PROVNINGSMETODER 3

FRÅN FÖRETAGSNÄMNDEN 4-

ALLEMANSRÄTT 5

ITALIEN—-JUGOSLAVIEN 6—7

RESULTAT AV SÄKERHETSPRIS-

TÄVLAN 8

LULEÅ —- SÄKERHETENS MÖN-

STERSTAD 8

NJA-DAGEN 9—-13

VI GRATULERAR 14

KOM MED I EN ABF-CIRKEL 14

KÖR MED HJÄLM 14

LEK MED LINJER 15

DOLLARTÅGET 16

NJA-DAGENS FOTOTÄVLAN 17

SPORTSPALTEN 18——1 9

THE IRON AND STEEL INSTITUTE

BESÖK VID NJA 20

*

Ornslagsbilderz:

NJA-DAGEN — FAMILJEDAGEN.

0

A21

ja. så ses vi igen efter en sommar, som för mångahar varit en stor besvikelse på grund av det dåligavädret. Trots det besvärliga regnandet år det nogså att vi i alla fall känner oss styrkta av semester-ledigheten. Redax-kommittén har, som synes, kom-

mit igång igen och trots våldsamt firande av NJA-dagen påtat ihop det tredje numret av Vårt NJA.Ja, NJA-dagen var det. Om vädrets makter förutvarit oss onådiga, så visade dom sig nu istället frånden allra bästa sidan. Från arla morgonen till senakvällen var det den mest strålande sommardag. Ar-rangörerna gnuggade sina händer och stora sten-block föll från deras bröst, när de drog upp sinarullgardiner på söndagsmorgonen.

Man förstår dem väl. Tänk om det regnat hurskulle då allt kunnat ordnas.

Nåja, nu är dagen över och arrangörerna har bli-vit en erfarenhet rikare i konsten att ordna gemen-sam festdag för alla anställda. Red. vill i det härsammanhanget passa på tillfället och framföra etthjärtligt tack till alla dem som hjälpte till att få alltatt klaffa. Visst var dagen arbetssam för mänga,men glädjen över att allt gått i lås och över dengoda stämningen, gjorde NJA-dagen till ett glattsommarminne.

Red. har nu bara en önskan till och det är att vårakorp-skyttar skall hävda sig i konkurrensen, närLuleåkorp-skyttet avhålls i slutet av september.

*

Ur: Vl TRYGGARE

6

I

\

—— Om dc’ inte slutar regna snart, så blir jag

tmmgen att gå ut och köpa mer pilsner!

i

lcke— örs örande ma erialprovningsme oder!Värt laboratorium har nyligen inköpt ett ultraljud-

aggregat för indikering av defekter i stål. Vad innebärdetta, och hur går provningen till?

Användning av ljudvågor för att påvisa fel i mate-

rial är ingalunda något nytt. Om en kyrkklocka är

sprucken hörs det vida omkring, köper Du glas i en

affär, vet Du, att de äro hela, om klangen provats och

befunnits god. Likaledes kan en smed Prova klangen på

ett härdat stålstycke för att utröna, om det är någonspricka i materialet.

Men detta gäller vanligt ljud. I värt fall var det jufråga om ultraljud. Vad är nu detta för något?

Ultraljud är liksom vanligt ljud en mekanisk vågrö-relse, men medan det hörbara ljudet har en frekvens avhögst 20.000 svängningarfsek. sä ligger det för ifråga-

varande materialprovning använda ultraljudet i ett frek-

Sändare

DefektMonogare

Godsfiocklek

svun- Felställe Bcmenekoimpuls

vensomräde av 1,32 till S miljoner svängningar/sek. och

dä får man i stål våglängder mellan 1 och 12 mm. Dessa

vågor benämnas alltså ultra, enär de ligga betydligt överdet högsta ljud, som kan uppfattas av mänskligt öra.

Vid passage genom metaller kunna ultraljudvågorna re-

flekteras av ytor.Vågorna alstras av en kvartskristall, som utsättes för

högfrekvent växelström, varvid de elektriska svängning-arna förvandlas till mekaniska, d, v. s. kristallen för-

länges och förkortas i takt med fältets frekvens. Denna

process är reversibel, så att tryck och dragning hos enkristall kan framkalla elektrisk spänningsskillnad.

Var apparat arbetar efter reflexionsmetoden, som in-

nebär, att ultraljudimpulser frän en kvartskristall sän-

das in i materialet, reflekteras av provets baksida och

upptages vid åtenkomsten av en annan "kvartskristall.

Om en defekt finnes i godset, reflekteras ultraljudvägen

av denna i stället. Denna väg, som gått kortare väg,kommer fram tidigare än den som passerat ett felfritt

material. Genom en sinnrik elektrisk anordning, ett s.k. katodstrålerör kan man på en ljusskärm iakttaga skill-

naden i tid för de båda vågorna. Man fär ett utslag påkatodsträlerörets skärm dels för startimpulsen, dels för

felekot och dels för bottenekot. Dä tiden är proportio-nell mot vägen, kan man på ett ungefär bedöma, hur

längt under ytan felet är beläget. Principen framgår

av skissen ä fig. 1.

Ultraljudrnetoden som provningsmetod är inte gam-

mal. Pionjärarbetet utfördes för nagot mer än 10 är

sedan av Firestone i Amerika och Sproule i England.

Dessa uppfinnare arbetade oberoende av varandra. Det

var kriget som tvingade fram utvecklingen. Det gäll-

de bl. a. att påvisa hårfina sprickor i pansarplat.

Ultraljudapparaten, som ger utslag för defekter så-

som sprickor, klyvningar och dylikt har fatt sin största

användning vid smide, stälgjutgods och verktygsstlal. För

valsjärn har provningsmetoden först på senare tidenkommit i mera allmänt bruk. Det har dock visat sig, att

tydningen av apparatens indikationer kräver en viss för-

siktighet, da man kan fä utslag för slagg- och segrings-

omräden, som får anses vara naturliga stelningsförete-

elser i stålet. Exempelvis stråk av aluminiumoxider, som

härrör från stålets tätning, och som i mörkfältsbelys-

ning i mikroskopet uppträder ungefär som "Vintergatan

på stjärnhimlen”, behöver inte betraktas som felaktighe-

ter i och för sig. Man kan dock få tydliga utslag med

apparaten, och dessa kunna lätt misstolkas. Men trots

detta får metoden ingalunda förkastas, ty den har stora

uppgifter att fylla. För att fullt kunna förstå utslagens

innebörd och utnyttja metoden, tarvas intimt samarbe-

te mellan laboratorium och driftsavdelningar, och mycket

forskningsarbete återstår gemensamt med övriga verkmed likartade problem.

Ultraljudmetoclen tillhör den grupp, som benämnes

icke-förstörande materialprovningsmetoder. De vikti-

gaste övriga metoderna inom denna grupp är röntgen,

'f.-s'arw... __ , .

.? I % v...,

w

Ingenjör Olsson vid oscillografen. Infällt uislagetl

9

l

%

3

magnetpulverprovning och elektroinduktiv provning.

Rfirztgenprowzing är ju en viktig och välkänd metodinom industrien, framför allt vid provning av svetsar.

Röntgenstralarna ha den egenheten att de svärta foto-krafiska plåtar. Det prov som skall undersökas, belysesmed röntgen pä ena sidan, och på andra sidan placerasen fotografisk plåt. Stälet absorberar röntgenstrålarnakraftigt, men om sprickor, slagg eller dylikt finns i rna-terialet, absorberas strålarna i mindre grad på dessa stäl-len, och en kraftigare svärtning erhålles på plåten repre-senterande felen. Med ordinär utrustning kan provasgodstjocklekar av stål högst 50 mm. Vid användan-de av s. k. gammasträlar kan man prova upp till 100—200 mm. (Med ultraljud kan provas tjocklekar upp till10 meter i gynnsammaste fall).

Magnct_/mlw/crjn'o1mi1zg användes för att lokalisera yt-

sprickor och kan användas pä allt material, som kan

göras magnetiskt. Provet, som skall undersökas, magne-tiseras med likström eller växelström samtidigt som ettfint järnpulver, oftast uppslammat i olja, hälles på ytan.

Där de magnetiska kraftlinjerna störas av en spricka,

Spricka

Magnetiska

kraftlinjer

sker en anhopning av pulver, se fig. 2 och sprickanframträder därv-id som en svart rand,

Elektroinduktiu provning gär sä till, att provföremä-let införes i en induktionsspole. Om provet inte är ho-mogent, d. v. s. om slagg och sprickor finns i materia-let, fås en ändring i fältet, dä det felaktiga partiet pas-serar spolen, och därvid fås en strömändring i induk-tionsspolen. Denna ändring avläses pä ett instrument.

Denna provningsmetod kan användas för "automatisksyning". Man har kommit sä långt, att man kan stäl-la in apparaten på ett fel av viss storlek, varefter mate-rialet får passera genom apparaten, som genom elektriskaimpulser markerar felaktiga delar eller rentav lägger utfelaktigt material utan något mänskligt ingripande. Detär möjligt att detta är framtidens melodi.

Vi tillverkare kunna glädjas ät utvecklingen pä deicke-förstörande materialprovningsmetodernas område,ty genom dessa kunna vi bättre känna till vår produkt,men vi maste vara på vii: vakt, så att inte fordringarnagenom dylika apparater skärpas onödigt mycket.

Sten Kullen/tog.

HAR DU TÄNKT PÅ

att en halv timmes outnyttjad tid betyder

stora summor. Om var och en av de 2.000anställda tar bort en halvtimme frän arbetet,

betyder det en förlust i arbetstid av 1.000arbetstimmar per dag. Omräknat i pengar

gör det en förlust av c:a 5.000 kronor perdag eller 1,5 millioner per är.

O

.

' .,, _ .l l !

Under ordförandeskap av intendent Öjeby hade före-tagsnämnden sitt 2:a ordinarie sammanträde för året den31 juli.

Disponent Johansson lämnade en del uppgifter om för-säljningsläget och yttrade bland annat att köplusten påmarknaden har ökat och därmed orderstocken. Vidarenämnde disponent Johansson att reparationen av koks-hyttan beräknas vara färdig omkring slutet av oktober,samt att i finvalsverket har under tiden april—juni tråd-verket börjat komma igång.

Under den efterföljande diskussionen, som var myc-

ket kort, uttryckte arbetarrepresentanterna sin glädjeöver att läget börjat bli ljusare.

Disponent Johansson påpekade dock härvid att vä-gen fram till dess verket blir räntabelt är läng och attvi först maste höja produktionskapaciteten och ned-bringa kostnaderna.

Vidare berördes vid diskussionen indragningen avsommartiden, vilket berott på att det v-id kontroll visatsig att för många kommit för sent.

Beträffande förslagskommittén skulle tjänstemän-nens representanter inkomma med förslag till ledamot istället för den som avgått ur kommittén.

I övrigt framkom inte nägra frågor, varför samman-trädet avslutades.

*

Långväga besök

Försäljningschef S. Wennerstrancl tillsammans med in-

donesisk delegation.

lemansrättl

._Ä

am. ms,,

(å

"I-lör Du, att plocka lingon och bläbär, fär väl

vem som helst göra var som helst?” frågar minkamrat plötsligt, när vi i det vackra septemberväd-

ret som bäst häller pä att fylla korgarna med de i ärovanligt stora och fina bären. ”Ja,” svarar jag, ”detkan man i stort sett säga, det ingär i nägot, somjuristerna kallar allemansrätt. Vad allemansrättenomfattar, finnes emellertid inte fastställt i lag utanden bygger istället pä gammal hävd och praxis”.

”Vad får jag plocka fritt mer än lingon och blä-bär? Om jag har ett fint hallon- eller smultron-ställe på min mark, kan jag väl sätta upp en skylt'Bärplockning förbjuden” och fä den respekterad”?

”Alla vilda bär omfattas av allemansrätten”, sva-

rar jag, ”likaså vilda blommor, svamp, nedfallna ol-lon och kottar. Växa dessa vilda bär och blommor iskog och mark — alltså utanför min tomt — tordeägaren av marken inte ens genom ett sädant anslag,som Du talar om, kunna skydda bären. En annansak är, att man som regel respekterar ett sådantanslag ändä”.

”Vad man däremot inte utan ägarens lov fär ta,är växande träd eller gräs, och som det stär i lagen‘av växande träd, ris, gren, näver, bark, löv, bast,

ollon, nötter eller kåda”. När Du är ute pä söndags-promenad, fär Du alltså inte ta med Dig ens färsktbjörkris hem utan markägarens lov. Inte heller färDu ta ett vindfälle, t. ex. om Du skulle göra uppeld”.

”Men gä i skog och mark får jag väl göra över-allt”? Min kamrat är vetgirig och vill tydligen hafull klarhet i den här frägan.

”Du får inte utan lov ta väg över tomt eller plan-tering. Och det gäller, även om tomten eller plan-teringen inte är inhägnad. Vidare får Du inte gäöver annan äga, som kan skadas därav. Exempelvisett sädesfält. Överträdelse av alla de bestämmelservarom vi talat kan straffas med böter”.

I den klara septemberluften hörs allt starkare ettmycket karakteristiskt läte, som gör, att jag börjarkisa mot himlen. Ja, det var riktigt. Högt uppe

räknar jag hastigt till icke mindre än 26 tranor, somsträcker söderut mot varmare nejder. Plogforma-tionen är inte riktigt ordnad ännu; det verkar näs-tan som om det skulle vara någon tvist om plat-serna.

När samtalet om tranorna dör bort, kommer viin pä rätten att jaga och fiska. Att man för att fäjaga, mäste vara markägare eller arrendera mark el-ler pä annat sätt fätt jakträtt har min vän fulltklart för sig.

”Men”, säger han, ”är inte fisket ocksä en alle-mansrätt”?

”Fisket omfattas inte av allemansrätten. Rättentill fiske är ibland ganska svär att fastställa. För-hällandena är helt olika i havet och i olika insjöaroch ibland mäste man göra länga utredningar föratt fastställa, vem som har rätt att fiska. Så myc-ket kan jag i alla fall säga, att enligt den nya fiske-lag, som antogs av 1950 firs riksdag, är allt fiske,utom efter lax, med rörliga redskap fritt efter kus-ten av bl. a. Norrbottens län. Detta gäller även en-skilt vatten och har tyvärr medfört ett ohämmatfiske utan att nägon intresserar sig för fiskevård.I vissa vatten är nog t. ex. aborre och gädda ganskautfiskade. För insjöarna i Norrbottens län mästeman däremot alltid ha fiskerättsägarens lov”.

”Är det något mer, som man har rätt till efterallemansrätten”?

”Ja, Du har t. ex. rätt att bada, nyttja vatten tillbåtfärd och ta vatten i kallkällor. När Du badarniåste Du dock respektera annans tomt. Som Duser, omfattar allemansrätten överhuvud sädana be-fogenheter, som i regel kunna ske utan skada förmarkägaren. Det anses med andra ord, att han börur allmän synpunkt tolerera dem”.

”Men frågan kan uppstå, hur mycket han mästetolerera. Den saken kan bli aktuell, t. ex. för mark-ägarna i storstädernas närhet. En massinvasion avsvamp- eller bärplockare eller idrottsmän, exempel-vis orienterare, kan gä fram som en lavin och orsa-ka åtskillig skada. Man kan tänka sig, att ett vilt-bestånd blir skrämt och flyttar sig dagen före entillämnad jakt eller att ungskog skadas genommängden av besökare. I dylika fall bör markäga-rens samtycke givetvis inhämtas”.

Lzzgvriingarcxz.

*

NYTT FRÅN SÄKERHETSTJÄNSTEN

Tidigare har vi i denna tidning kunnat

omtala att säkerhetstjänsten upptagit för-säljning av skyddsskor. Nu kan vi med-dela att ännu en försäljning upptagits, näm-ligen överdragskläder.

Försäljningen sker i valsverkssanitäras

skyddsrum varje dag kl. 11.00—11.45 och1400-1500.

0

i

1

l

i

l

Italien —- J u goslavienVenedig —— Trieste — Hvar — Dubrov-

nik — Sarajevo — Zagreb -— Bled på 23 sekunder

Vi vill inte trötta ut er med att tala om vad som

inträffade på resantill och från Europas oroli-gaste hörn. För att ytterligare pigga upp er finnsheller ingen reseskildring i text utan bilderna får

tala för sig själva (talet är översatt till svenska).

Bled.

Trieste från kastellet.

Adriatiska huvet i bakgrunden.

i

» t i i i Venedig. Gondal.

o». —

» . n»

Åsnan är ett nyttigt diur. Dubrovnik. "Hvar" är detta. jugoslavisk turistort.

Bledsiön en morgon.

f

Ungern

c41>

64) Bageri i Sarajevo.

vä9

I

så

I3n

a ;,

'” a

** oH

=P

-Q

*!

V

1

f? , ‘L &

& Dubrovnik. Gatubild.' * ra .Wp, '

Dubrovnik från berget Srd.

Bleds

Zagreb.

ef:

lon.

v;

;

_

Olyckshändelserna, både de som inträffa på arbets-

platsen, i hemmen och i trafiken, ha dödat och skadat

tusentals människor årligen. Värt moderna samhälle harfått en farsot, som skördar stora mängder av vår arbets-kraft och gör dem oförmögna att fylla sinplats i arbets-livet. Olycksfallen förorsaka dessutom stora mänskligalidande och ha till följd många tragedier inom hemmen.

Från myndigheter, arbetsmarknadens parter, försäk-ringsbolag m. fl. har mycket arbete nedlagts för att fö-rebygga olycksfallen, men ändock ökar deras antal, isynnerhet trafikolyckorna. Som ett led i det förebyg-gande arbetet har prövats uppslaget att inom olika stil-der starta kampanjer för att göra vederbörande stad till"Säker-hetens Mönsterstad".

I år har turen kommit till Luleå, som i oktober star-

tar sin kampanj. Den går ut på att de kommunala or-ganen, industrierna, försäkringsbolagen, de fackliga or-ganisationerna m. fl. söker befrämja säkerheten i förstahand på de fyra följande områdena: industri, trafik, hemoch brand.

Inom staden har utsetts en huvudbestyrelse, vars ord-förande är stadsfullmäktiges ordförande Nils Malmgren.Till kampanjens verksamhetsledare är kamrer H. Frick-Meijer utsedd. Dessutom verkar ett arbetsutskott, be-stående av huvudbestyrelsens ordförande samt ordfö-randena i de fem olika utskotten för industri, trafik,brand, hemskydd och propaganda.

Kampanjen kommer att innefatta propaganda genompress och radio, affischeringar, korteger, upptaktsmötenmed föredrag och filmer, kursverksamhet med föredragoch filmer, instruktioner inom skolor, olika slag av tra-

fik- och olycksfallsbarometrar m. m.

Det gäller för oss alla att genom god personlig med-verkan göra vårt bästa för att kampanjens syften skola

0

(Qeoultat från

o/eyalclopriotäulanSom Ni alla vet startade vi den 1 januari en ny

skyddspristävlan vid verket. I maj månad antecknadesdet på alla olycksfallstavlor hur mycket resp. avd. hadetjänat under de fyra första månaderna. Resultatet avförsta halvåret 1954 föreligger nu.

Av verkets 17 skyddsområden har 13 st. premier atthämta. Den sammanlagda prissumman utgör 2.898 kr.De bästa avdelningarna har varit elektriska verkstaden,mekaniska venkstaden, transportavdelningen + hamnensamt stalverket. När den nya skyddspristävlingen bör-jade knöt vi ganska stora förhoppningar till densamma.Vi hoppades att den skulle stimulera till större vaksam-het och försiktighet i arbetet, Hur har nu resultatet bli-vit? På vissa avdelningar har antalet olycksfall minskatavsevärt vilket framgår vid en jämförelse med fjolåretssiffror.

Olycksfallsfrekvens

juni juni Minsk- Ök-

Avdelning mån. mån. ning ning1953 1954.- % %

Malmv. + sintringsverket .. 22,1 13,8 37,6

Eltackjärnsverket . . . . . . . . 26,4 25,7 2,7

Koksbyttan . . . . . . . . . . . . . . 20,5 17,2 16,1Stålverket . . . . . . . . . . . . . . 36,0 15,2 57,8Valsverket . . . . . . . . . . . . . . . .33,2 33,0 0,6Gjuteriet + byggnadsavd. .. 16,3 15,6 4,3Mek. verkstaden . . . . . . . . . . 25,4 15,1 40,6El. verkstaden . . . . . . . . . . . . 16,0 6,8 57,5

Trpt.avd. + hamnen . . . . .. 15,4 15,4 0,0Div.avd., res.avd. o. förrådet 16,8 3,2 81,0

Thomasverket . . . . . . . . . . . . 26,2 28,6 9,2Värmetekniska . . . . . . . . . . 18,0 18,1 0,6

Totalt för verket . . . . . . . . . . 23,7 20,9 11,8

Givetvis beror minskningen av olycksfallen inte en-bart pi den nya skyddspristävlingen utan även andra or-saker spelar in. På vissa avdelningar har en stabiliseringav arbetskraften ägt rum liksom ökad förståelse för ar-betarskyddet från både arbetare och arbetsledning. Förde avdelningar som lyckats mindre bra under första halv-året gäller det att taga nya tag och intensifiera åtgär-derna för att minska antalet olycksfall. Vi har på sistatiden nyanställt en hel del arbetare. Nu gäller det förarbetsledare, skyddsombud och äldre arbetskamrater att

taga hand om dessa så att inte olyciksfallen ökar. Glömej heller bort att väl instruera sådana som förflyttas frånen avdelning till en annan.

I samband med olycksfallsstatistiken kan nämnas attunder första halvåret inträffade 165 st. olycksfall somföranlett sjukskrivning medan i 349 fall den skadadeåtergått till arbetet efter omläggning på sjukstugan.

Siiker/Jetsingcvijöreiz.

ge resultat. Vi kan om vi verkligen vilja nä det somavses.

Vi kan göra Luleå stad till en "Säkerhetens Mönster-stad”.

Abt.

EFTER EN SOMMAR, som med några dagarsundantag, mest liknat den en viss Noak upp-

levde, kom NJA-dagen, eller skall vi kalla det NJA-veckan. Vädrets makter lät en del regn falla på defruar, som ville se sina män i deras "naturliga" miljö,under veckans första dagar. Men sedan kom solenoch värmen. Kan man tänka sig en underbarare au-gustisöndag än denna NJA-dag? Sol - värme och,är detta möjligt i Luleå?, det var lugnt! Inram—ningen av Dagen var alltså den bästa tänkbara.

Som nämnts fick fruarna besöka männens ar-betsplatser under veckan. Denna del blev kanskeinte den succé vi hade räknat med då endast 250personer deltog. Var det karlarna som inte ville attfruarna skulle få se arbetsplatsen eller var det fru-arna som inte ville se den? Vi låter frågan vara obe-svarad. De fruar som utnyttjade möjligheten vardock nöjda. Det var någon spjuver bland karlarnasom sa någonting om att nu kan inte fruntimretpåstå att hon har det tyngre jobbet.

Under denna vecka utlämnades också biljettertill söndagens evenemang. Det var hektiska minuteri slutet av veckan för fröken Margit/o Marklund påanställningskontoret. Vid raster och vid skiftbytenmåste hon låna fröken Lisbeth Larsson från säker-hetstjänsten för att klara köerna. 3000 biljetter ut-lämnades, 1200 till barn och 1800 till vuxna. Omman i detta sammanhang skall komma med litetkritik så gäller det den obenägenhet verkets an-ställda har att läsa uppsatta meddelanden. Trotsatt en jätteaffisch talade om allt om NJA-dagen så

Glatt återseende.

fanns dee folk som inte visste någonting. Manringer minuterna före det skall börja och vill habiljetter. Bättring till nästa NJA-dag!

Så kom då söndagen med sitt allra bästa väder.Malmvallen, vars evenemang kommenteras på an-nan plats, har väl aldrig haft så stor publik. I denprovisoriska kiosken såldes allt vad som kunde upp-bringas i drickväg. Värmen och ansträngningarnaför deltagare och påhejare framkallade törst.

Törstig var man också på barnfesten. 1000 dric-kor utlämnades till barnen. Papporna och mam-morna drack dessutom mängder av kaffe och Coca-cola. Barnens dag kan möjligen konkurrera medNJA-dagen om att ha största barnpubliken i Folketspark. Trots att vi inte kunde bjuda slänggunga ochradiobilar så kan man nog inte klaga på glädjen.Man dansade ringlekar av hjärtans lust, sprang isäck och sökte efter tuggummi i en mjöltallrik —-med händerna på ryggen! Vid fiskdamm, ring- ochbollkastning var det en aldrig sinande ström av för-väntansfulla barn. En liten flicka sjöng sig in ipublikens hjärtan och man hade hejdlöst roligt åtpappornas och mammornas försök att dricka ur ensockerdricksflaska, som försetts med napp. Efteralla upptågen vände barnen trötta och glada hemför att se till att papporna och mammorna skulle fåledigt till kvällens tillställning. Reichbergs upp-maning i den vägen hade tydligen avsedd effekt.Närmare 2000 personer roade sig efter bästa förmå-ga fram till kl. 12. Då hade man applåderat storastarka dragkampare och spänstiga löpare m, fl. somfick lön för mödan av disponent Hilding Io/omzssorz.De som hade turen att stå närmare scenen fick ock-så ta del av Bert Wik/Johns 55 C0 spexmakeri (Som-marens bästa parkuppträdande påstod parkvakter-na, som sett alla tidigare). Kvällen till ära hademan också bytt plats på musikanterna. Den gamladansen tråddes på stora banan och den moderna påden lillzvbanan. Skjutbanor och tombolastånd frek-venterades också livligt. Till slut kanske man börnämna att NJA-arna fick högsta betyg för sittuppträdande.

ja, det var en verklig DAG detta. Vi ska inteorda mera om den utan låta bilderna tala.

*

“lls*

Text: N. E. Qvist, H. Holmgren.

— Bild: R. Larsson, E. Sundström,

P. Friesen, A. Thulin,

M. Reichberg. ä

$

&nu mum): nlmiilmllézllix

l

fi!

???”

%

%

» .,

w1h%§wfi

&

.&%w,P,wJ4.;

IDROTT måste vi ha på NJA-dagen, det var alla

överens om, när man började planera för Dagen.Den, som fick att hålla i den delen av arrangemang-en, var dock tveksam om utgången av det experi-mentet. Idrott hade ju icke förekommit i nämn-värd omfattning förut och vår tröghet när det gäl-ler egna insatser skulle kanske försvåra arrange-mangen.

Det. visade sig emellertid att farhågorna voroogrundade. Avdelningscheferna och övriga arbets-ledare inkopplades från början på propagandan ochmed denna hjälp blev anslutningen av tävlandeenorm.

Disponent johansson gick också före med gottexempel. Själv deltog han i Varpatävlingen och

l

N]A:s tennislag: Från v.: Y. Garney, M. Wikström,

I. Johansson och B. ]ohansson.

Bildtext till föregående sida:

1. Frk. Anna Öhman och Hans Sundberg i dansens

virvlarl

2. Magne Sund koncentrerar sigl

Föräldrarna visade stor vana i kappdrickning ur

nappflaskan.

Kulstötarna i väntan på startsignalen.

Startskottet har gått för stafettenl

Stålverkets segrande dragkampslag.

Stafettsegrarna: transportavdelningen.

P‘.‘°9°>‘.°":"'."

Elektrikerna dra kabell

Varpasegraren Martin Laitama.

Underhållningspatrullen Bert Vikholm 8. Co.

>-lb-Iå"?6

Rönnskärs och N]A:s fotbollslag i broderlig sämja.

fru Johansson samt sonen Bengt deltog i en ten-nisturnering.

Några avdelningar uteblevo helt från tävlingar-na —— i några fall beroende på arbetet men i någrafall helt enkelt på grund av bristande intresse frånarbetsledningens sida och arbetarnas förstås.

Våra damer föredrogo att stanna hemma. Frånhuvudkontoret återfanns icke en enda dam i täv-lingarna och man frågade sig, om det möjligen kun-de bero på naturlig blyghet eller om man var räddom den s. k. värdigheten. När ett lag om fyra da-mer skulle uppsättas i en skämtstafett mot ett herr-lag, kunde laget kompletteras först kvällen företävlingarna och då med en icke anställd... fruHellbacher-Thulin.

Vi räkna med att anslutningen skall bliva bättreett annat år, isen är nu bruten en gång för alla.Att tävlingarna blevo trevliga kan 300 tävlandeintyga samt omkring 800 åskådare.

Vädret var strålande —— sommarens bästa som-marväder sade någon. I traditionell tävlingsdräkteller helt enkelt i skjortärmarna tävlades av hjär-tans lust hela förmiddagen, från kl. 9.00 till 13.00.

Av de olika tävlingsgrenarna tilldrog sig drag-kampen och varpan det största intresset, men ävenherrstafett i löpning och kulstötningsstafetten sattefart på publikens stämband.

Rönnskärsverken hade inbjudits att ställa uppmed ett fotbollslag och ett lag i tennis. Gästernaaktade inte för rov att vinna med båda sina lag. Ifotboll besegrade de N]A:s representationslag med2——1 och i tennis vann de 3 av de 5 matcherna.

**.

i

Säcklöpning ingick också i programmet.

a'

+

'?

Resultat:

Varpa (24 deltagare)

1. Martin Laitama, Thomasverket . . . . . . . 12 poäng2. Axel johansson, Valsverket . . . . . . . . .. 10 ,,

3. Magne Sund, Laboratoriet . . . . . . . . . . . . 6 ,,

4. Lars Sjöstedt, Försäljningsavdelningen .. 5 ,,

5. Leo Lantto, Valsverket . . . . . . . . . ,. . .. 4 ,,

.9‘

Henry Johansson, Mekaniska verkstaden 3 ,, Dragkamp (10 tiomannalag deltog)1. Stålverket2. Elektriska verkstaden

Friska tag. Stafcft, herrar 5 )( 80 meter. (ii.? lag)

1. Transportavdelningen . . . . . . . . ,K,. ,. ,, 55,8 sek.2. Mekaniska verkstaden . . . _ . _, ,_ _,,. ,. 56,4 ,,

* 3. Bokföringsavdelningen . . ,. _ _ V ,. . . , ,. 58,2 ,,

4. Thomasverket . . . . . . V, ,V . _ . ,. _ . V . . . 58,8 ,,

5. Stålverket . . _ . . _ _ _. . . . . i . . ,. . . . .. ,__ 59,4 ,,6. Kokshyttan . . _ . . . . . . _ . ,. . ,. . . . . . . _ 61,8 ,,

Kulstötningsstafctt, 8—mamm. (11 lag)

1. Göt- & Grovvalsverket . . . . . . . . . . . . 84,01 meter2. Stålverket . . . . . ,. . . . ,. ,. . _ . . . . . . . 83,64 ,,3. Transportavdelningen _ _ . . . . ,_ _ . , 83,53 ,,

4.Thomasverket..,.....,,....,,.._. 83,18 ,,5. Tackjärnsverket . . . . ,_ . ,. . . . ,. . . . ,. 82,59 ,,6. Elektriska verkstaden . . _ _,. , ,. _, , ,. _ 82,38 ,,

V: S/ziiriafstafett.

i ' —, 1. Damerna (frkn Öhman, Westlin, Sjukstugan, Mark-_ , 4- __ lund, Anställningskontoret, fru Hellbach-

er—Thulin, Älvnäset)

2. Herrarna (Övering. Winkler, Verksledningen, TjadaAndersson, Metallklubben, Nils Jonsson, Ar-betsledarna och Henry Holmgren, Tjänste-

.1711

% männen)

” Sanzmanlagt 312 starter och med löfte om 500 star-fcr 1955!

Vid prisutdelningen.

i **

I

Ballongblåsning. Fikapaus.

CB

\

E.

i

s

J

65 år 28511 Andersson, A. A., anst 13.58 1942.Förrådet.

25512 Olovsson, I. V., anst. 853 1944.Tegelförrådet.

60 år 20710 Sehlstedt, B. V., anst. 28,56 1943.Thomasverket.

28510 Eriksson, U. W., anst. 22/11 1948.Diverseavdelningen.

50 år 23510 Hansson, P. R., anst. 10/1 1949.Gjuteriet.

10”11 johansson, K. anst 1Ä6 1948.Gjuteriet.

18311 Sundvall, S. A., anst. 2657 1948.Elhyttan.

5’12 Österberg, G. W., anst. 1/5 1949.Ritkontoret.

25512 Andersson, A., anst. 1512 1953.Valsverket.

305912 Pettersson, ]. F., anst. 1751 1949.Kokshyttan.

gum mel i en —cirl4eif

De flesta moderna människor känner med sig, att devill veta mera, det är spännande och intressant att skaf-fa sig insikter och kunskaper om det som vi har när-mast omkring oss: hemmet, dess skötsel och värd, bar-nens fostran och skolgång, den egna organisationens ochkommunens aktuella problem och affärer, arbetsplatsenoch förhållandena där, hembygden och vad den rymmer.Lika mänga önskar utsikt mot landet och världen längrebort. De vill veta mera om nationalekonomi och socialafragor, politik och rikets affärer, de väldiga internatio-nella problemen, där frågan om de tekniskt underut-vecklade områdena och dess svältande miljonbefolkning-ar allt mera kommer i förgrunden. Äter andra vill syss-la med musik och konst, film och teater.

Detta är vad ABF bjuder Er pä. Och hittar Du intevad Du väntat Dig i denna artikel sä vänd Dig till ABFavdelningen-och tala om vad Du skulle önska, att mantog med bland väta cirklar. Därmed kan Du måhändage ett gott uppslag, dels få Ditt intresse tillgodosett.

Under förra vintern deltog tusentals människor i Lu-lei ABF-avdelnings olika Verksamhet. Där fann de gottkamratskap, fick nya vänner, förvärvade kunskaper,kände nya intresseområden öppna sig —- fick ut mera avsin fritid.

ABF:s instruktör träffas för förfrågningar och an-mälningar pi vår expedition Kwmgsgzzfan 34 måndag tillfredag kl. 12.00——14.00 och 18.00——20.00. Tel. 133 21.

VÄL MÖTT 1 SAÄMMA TECKEN UNDER SÄ-

SONGEN 1954——1955.

©

3664» mot spam.!

l tysk fackpress diskuteras motorcykeldöden just numed en intensitet som aldrig förr. Skyddshjälmen harkommit i förgrunden —— helt naturligt —— av flera or-saker. Dels är man fullständigt övertygad om att skall-skadorna orsakar de flesta dödsfallen, dels är man myc-ket tveksam inför de skyddshjälmar som redan finns imarknaden. Detta lär vara den främsta orsaken till attman hittills tvekat att genom lagstiftning tvinga landetsmc-förare att använda hjälm.

Skallskadorna är inte i majoritet —— det framgår klartav den tyska statistiken — men visar procentuellt deabsolut flesta dödsfallen. Statistiken är intressant ävenur en annan synpunkt. Den visar nämligen att tyngrefordon — person- och lastbilar — varit invecklade iflertalet mc-olyckor. Beklagligtvis framgår inte av tabel-len, som inte är officiell utan tillkommit pä privat initia-tiv, vilketdera av fordonen som varit den direkta orsaken,

motorcykeln eller bilen.Skyddshjälmspropagandan maste syfta därhän att

varje mc-förare använder hjälm, även om hans körningendast innebär förflyttning runt närmaste kvarter. Föratt detta skall lyckas ntäste man dock kunna erbjudamc-föraren (och passageraren) en fullgod hjälm.

För att återgå till den tyska diskussionen är det värtatt notera att man klart skiljer pa två önskemål. För detförsta skall hjälmen vara skyddande ur medicinsk syn-punkt, för det andra skall den helt enkelt vara lämpligsom huvudbonad.

En skyddshjälxn bör alltså ur medicinsk synpunkt varasa beskaffad att dess hölje skyddar den ömtåliga skallenmot krosskador. Detta innebär inte att den samtidigt

utgör en garanti mot hjärnskakning eller inre hjärnska-dor av annan art. En alltför stark hjälm som sitter"som en handske” kan vara direkt farlig, om elastisktmellanlägg saknas, och kan orsaka brott pä skallbasen.Hela hjärnskålen kan då lossna från huvudets övriga ben.

Det elastiska mellanlägget är mycket omdiskuterat.Flertalet hjälmar är försedda med ett mjukt, fjädrande

»;

å

i

i.

=/' i i i l

Livets Äng...g". i ögonhöjd,

«emu -'r4

IHLJIBIIEK EVXJIEEID IILJIEENJITJIEEJJI-RDet finns säkert — åtminstone tror vi det på konstsektionen -— flera av väta anställda som på lediga stunder bru-

kar roa sig med att teckna eller måla. Med ovanstående teckning vill vi erinra om, att konstsektionen även inbjuder

sadana till ett mera aktivt deltagande. Bara inom järnverket finns det massor av fina motiv att fästa pä skissblocket,och blev vi en liten grupp intresserade, kunde vi kanske träffas ibland och uppmuntra varandras tafatta försök. Fördet är naturligtvis inte meningen att åstadkomma någonting märkvärdigt till att börja med, men vi tror, att detskulle stimulera järnverkets förmågor pä omräedt att få träffas ibland och leka med linjer. Välkommen!

Konstsektionens telefonnummer är 137 eller 170.

Red. instämmer till alla delar, Vi har också varit pä jakt efter tecknarbegåvningar. Vårt NJA kommer att medstörsta tacksamhet taga emot tecknade bidrag. Dessutom vill vi hemskt gärna ha vissa artiklar illustrerade med teck-ningar. Ingen blygsamhet! Fram med talangerna!

material. Det är emellertid inte detta man vill kommafram till. Tvärtom vidarebefordrar fjädringen efter denförsta sammanpressningen den av skyddshjälmen upp-tagna stöten och orsakar dä lätt en "hjärnskakning. Denideala hjälmen bör sålunda inte ha ett elastiskt mellan-lägg men väl vara försedd med tvä skal med exempelvisluft emellan. _Det yttre skalet med uppgift att upptastöten och dämpa rörelseenergien, det inre med uppgiftatt hindra krosskada.

Lämplig som 'huvudbonad är en först om densitter ordentligt, med andra ord om man har fått rättnummer på "hatten". iNack och sidostycken är att fö-redra nota bene om de dels är ordentligt avpassade sä attinte vindbrus uppstar, dels fästade med ordentligt till-tagna spännremmar med ändar som går att stoppa in isleifar. En skärm är stundom att rekommendera menmaste då dels vara så vid att den skyddar vid regn ochsol, dels vara av inte alltför styvt material.

Icfrre stazlsråzlet gustav Mailer,

Nationalföreningen för Trafiksäkerhetens Främjandehar vid Statens Institut för Folkhälsan utfört prov medskyddshjälmar för turistbruk enligt vissa normer. Allahjälmtyper som därvid blivit godkända, fär använda sigav NTF:s rekommendation som fästes pä hjälmen: ”Pro-vad av SIF - Förordad av NTF".

den man som avgivit den första kungl. propositio-

nen om anläggande av järnverk i Luleå, besökte den

10 september verket. Metallavdelningens och järn-

verksklubbens ordföranden tackade för Möllers in-sats och överlämnade blommor. Därefter gjordes en

rundvandring med dir. Lundqvist som ciceron.

©

Den dugliges kännemärke är, att han alltid görnågot mer, än han är tvungen till.

”W'bladcf”

3

!

%

r..

l;

—— Pm‘/cz~1/ozts frmicais — SIIIPC‘/96"]! sie Dcntsc/'1

- Habla ristades cspafiol —— Do you speak english -—

Perla italiaxto, lei ——- ?

En sammetslen röst tilltalar en på alla dessa spräkoch yrvaken som man är, blir det svårt att svararätt. Så småningom orienterar man sig dock ochfinner att man befinner sig i en sovvagnskupé, mo-dell lyx. Bredvid sängen står en ängel med tizian-rött här och en figur, som ett urklipp ur en mode-journal eller importerad direkt från Hollywood.Det är dock ingen ängel, det är tågvärdinnan!Fortfarande i Morfeus” våld tror man sig drömmaoch långsamt, långsamt släpper förtrollningen ochi och med det återkommer minnet. Man är pä etts. k. DOLLARTÅG.

Dollartåg —- vilket ord, ack så romantiskt. Vilkaspekulationer inbjuder inte ordet till. Dollar. Härd-valuta. Oljemagnater frän Wall Street, tidnings-kungar från Fleet Street, boskapsuppfödare från

Australien, marionettprinsar från exotiska trakter,

modekungar från Paris och Fifth Avenue och —herr Karlsson från Svedala. Den sistnämnde som ärbosatt i USA har inte varit hemma i Sverige desista 40 ären, och han lovade sig själv att ta igenallt han gått miste om sedan han som ung pojkelämnat detta förlovade land.

Det är herr Karlsson som blir väckt av tågvärdin-nan och fär meddelandet att man närmar sig mid-nattssolens land. Tåget närmar sig Boden — i Norr-botten —— och vi skriver anno juni 195?. Karlssonupplyses om att vid uppehållet i Boden helst intebegagna sig av kamera, för man befinner sig påhelig mark, d. v. s. skyddsområde. Förbjuden platsför vanliga dödliga, dock med en viss modifikationför turistande. Herr Karlsson är oinedveten om ettpar figurer, vilka kallade sig Knislund och Knas-lund, och väl är det.

Midnattssolen lyser med sin frånvaro, dock lärväderleken i en specialkommuniké för Dollartägs-resenärer ha meddelat, att längre fram skall allt va-ra ordnat till full belåtenhet. —- "Wait and see -säger herr Karlsson och känner sig en aning luradpå konfekten.

Han gör dock hastigt morgontoalett och infin-ner sig nyrakad och med håret väl pomaderat i res-taurangvagnen för att inmundiga sin första måltiddenna dag. Han har till bordsgranne en Mr. Man-derbilt frän Alabama, som redan hunnit sända ivägett trettiotal telegram till sin sekreterare och beord-rat denne att omedelbart sälja 25 000 aktier i För-enade Blåsrör. Morgonnyheternas börsnoteringarföranledde honom till detta och att förlora pengarhar han inte räd till. Han läppjar på sin apelsin-dryck och lyssnar förstrött till Lady Cox, vilkenförtäljer att hennes smä pekineser under natten fåttmagknip. Under tiden fylls matsalen med flera”olyckskamrater” och stämningen blir livligare och

©

livligare, mest beroende på Whiskykonsumtionen,som ökat betydligt.

Det surrar som i en bikupa. Man diskuterar alltmellan himmel och jord. Ainerikanerna om thebiggest in the World ———, tyskarna (dom är fä, förhärdvalutan) om — das Vaterland —-—, spanjorernaom - tjurfäktning ——, engelsmännen om -— prin-sessan Margarets senaste förlovningsskvaller —— m.m., m. m.

Herr Karlsson som känner sig som hemma, för-

söker verka initierad, dock utan resultat. Utlän-

ningarna vet allt bättre. Även om Sverige. I sinensamhet frågar han konduktören när tåget kom-mer fram till Boden och blir överraskad när han får

höra att man redan för en timme passerat dennastad. Så kan det gå, när man är turist i sitt egetland och vill se så mycket som möjligt. Men Pol-cirkeln skall han inte missa, det lovar han sig heligt.

Han har aldrig förut varit i Norrland. När hanvar hemma i Svedala då stod han bakom slaktarensdisk och sälde fläsk och korv och hade inte räd tillsådana utflykter, och så var det inte modernt päden tiden. Men nu, när han genom lyckade spe-kulationer erövrat en stor förmögenhet, då skall hanföre sin död uppfriska sina kunskaper om hembyg-den.

För att få tiden att gå, beger han sig till biovag-nen och sjunker ner i en bekväm fåtölj och njuterav de nyaste filmerna. Trött som han är —— morg0—nen har varit ansträngande —— somnar han och nju-ter — som sagt.

Plötsligt rycker han till. Tåget står stilla ochhan förstår att man är framme vid cirkeln vid Po-len. Han störtar in i sin kupé efter alla sina kame-ror, han har tre stycken, för här skall fotograferas.

Ute i terrängen är full trängsel. Solen har kom-mit fram, de vita gränsstenarna lyser upp den kar-ga grönskan, lapptältet lockar många till titt in ocht. o. m. Mr. Manderbilt är imponerad när han påanslagstavlan läser, att avståndet till Sydpolen är17.389 km —— Magnificent -- utropar han och tän-ker pi —— the biggest in the World.

Alla fotograferar och smal- och bredfilmar, 3—D—kameror är i farten. Man fotograferar allt, natu-ren, bordsgrannen, lokföraren, en kryper under tå-get för att skaffa sig en bättre bildvinkel. Man by-ter visitkort för att eventuellt någon gång kunnaskicka eller erhålla ett minneskort frän denna plats.

Det är rusch och liv, precis som på lappmarknadeni Jokkmok eller Gällivare. Men dessa platser kän-ner ingen till. Kanske herr Karlsson? Sä smäning-om mäste tågpersonalen diskret anmoda alla att återborda tåget. Linjen kan ej blockeras hur länge som

helst. Alla stormar in och man samlas kring barenoch släcker törsten. Mr. Manderbilt har fått svar

pä sina 33 telegram och fått veta att han blivit25.000 $ rikare. Generöst bjuder han Lady Coxoch herr Karlsson pä en —- bi r a.

Färden fortsätter. Den karga norrländska natu-ren ilar förbi, solen strålar utan avbrott. Man passe-

rar smä banvaktsstugor inbäddade i en, endast kring

huset befintlig grönska. Det är tyst pä tåget. Nag-ra skriver hem, andra sover och i en hörna i salongs-

vagnen hörs Lady Cox bjuda åtta spader på en handsom knappast när till tre.

r

i

r’

' e.

if.

Den länge efterlängtade Bergnäsbron invigdes i juli av

prins Bertil.

Alla är medvetna om att en sådan resa ej kanåstadkommas av vem som helst. Man gillar att manär så högt upp i norr och man trivs faktiskt. Varoch en på sitt sätt.

Det var morgon och det blev kväll. En inne-hållsrik dag passerade revy och samtliga är mer el-ler mindre belåtna. Långsamt faller skymningenpå — nej förlåt mig, man kan ej vara romantisk idessa trakter, för skymning blir det aldrig. Tröttkan man bli, även om solen lyser fortfarande — kl.23.

Man kryper till kojs. Tågängeln ser till att manhar det bra. Hon stoppar om en. Man måste varautvilad till nästa dags nya strandhugg.

Och medan hjulens monotona dunkande invag-gar Mr. Manderbilt, Lady Cox och herr Karlssontill sömn, klingar värdinnans avskedsröst i högta-taren:

— Good nig/at — Gute N (tC/Lif — Buona wiottc WBun soir — Bnrnas ITOC/JCS —.

Cicero.

Men är det inte sa att vi flirtar litet med hetsen ochSnobbar med hur jäktade vi iir? Det har faktiskt gåttså langt att det krävs en hel del moraliskt mod för attpåstå att ens tid räcker till och att man lmr det ganskalungt och bra. Och är det inte också så, att en hel delav jäktandet är en vanesak. Nog finns det i själva ver-ket en hel del fall — i arbetet och det privata livet —-där den rätta och rationella lösningen helt enkelt iir attskjuta upp hela saken en dag eller tvä (eller till och medstrunta i den helt och hållet)? Timmar och dagar ochveckor rinner som kvicksand mellan vara fingrar. Var-för inte minska varvantalet en aning och litet lösarei kurvorna. Världen klarar sig nog eller går under vårtjäkt förutan. Och vad vi alla skulle bli galda och trev-liga . . .

”Bom:icrforum”

* aa ar A V .a N

gästa //7\U<.A—5ags//Jilben

Fotosektionen kunde ej skilja på l:a och2:a pristagarna, varför dessa fingo dela l:apriset.

( Översta bilden: E. Sundström, Elverkstaden.

Nederst: A. Landström, Elverkstaden.

*

LÅT OSS H IÄLPAS ÅT.Har Du en god idé eller ett tips att komma

med rörande niateurialbesparingar inom Dittarbetsområde, så vänd Dig till Din närmastechef eller lägg ett meddelande härom i "Idé-lådan”.

0

el

7353

SPOIT 'l';NJA IDROTT.

Utan tvekan kan man konstatera att idrotten vid NJA

i år varit mera aktiv än på länge. Intresset har varit pa

uppåtgående, delvis beroende på att man förberett sig

för NJA-dagen, dock i stort sett ett allmänt uppsving.Fotbollen vid NJA har alltid varit den mest omhuldade

grenen och just därför är vi en aning förvånade, vad

det gäller anslutningen. Ett tiotal lag har varit anmälda iverkserien, en del föll bort, dock har serien slutspelats

med SNICKARNA som segrare. Vad vi däremot mäste

kritisera är representationen i stadens korpserie och cup.

I den förstnämnda drog man sig ur turneringen och i

cupen kunde man ej samla hela sju (7) man för att klara

en eventuell seger. När ett NJA lag representerar utåt

gäller det att sätta till alla klutar och kämpa till slutet.

NjAzs lag i fotboll och bandy har alltid varit i toppen.Vi väntar oss bättre takter till nästa är.

Bågskytte kom kanske en aning försent i gäng. Dock

stundar inomhussäsongen och basen Artur Viklund harvarit på Bågskytte-SM och har säkert mycket att läraut. Flera skall och kan söka sig till denna tjusiga och

krävande idrott.Tennismästerskapet har givit till resultat, att vär be-

prövade kämpe Bertil Öberg blivit NJA mästare efteren härd kamp mot Eric Schefström. Öbergs seger är sär-skilt meriterande, dä han under en längre tid dragitsmed en ryggskada. Vi saluterar!

Vi skulle anmoda att flera damer börja spela tennis.

Vi saknar fortfarande flickorna frän kontoret, vilka sä-kerligen skulle må riktigt gott med en aning motion.

Välkomna till nästa är.

Varpa har rönt stort intresse och vårt senaste tillskott— NJA-golfbanan -— vid fritidsgården blir säkert ensamlingsplats för alla NjAzare.

NJA-dagens resultat och idrottstävlingar kommente-

rar N. E. Qvist på annan plats. Detta var alltså som-

maren och nu närmar vi oss med sjumilasteg den tiden

som vi kallar, vinter. Förberedelserna för utom- ochinomhusidrott (fritidsgården) kommer att startas sna-

rast och vi är övertygade om att dom skall skötas or-dentligt. En livlig och resultatrik (hoppas vi) säsongväntar oss. Lycka till.

spalten

I

I"

On-side.

NJA-TENNIS.

Klubbmästerskap i tennis för anställda vid järnverket

har hållits ä Älvnäs.

Resultat:

Fru Johansson —- A. Byström 3—6, 6——1, 6—4

E. Schefström —- B. Rothelius 6—2, 6-2

Y, Garney -— R. Degermark 6-4, 5—7, 6~—1

R. Holmgren —— A. Thulin 6—2, 6-——3R. Jiiring -— Fru johansson w.o. för Jiiring

R. Holmgren -— Y. Garney 2-—-6, 6—~4, 6-0

R. Jfiring —— E. Schefström w.o. för Schefström

E. Schefström — B. johansson 6——0, 6—-—4

R. Holmgren —- E. Schefström 6-8, 1—6

6 Till finalen har A-klassaren B. Öberg gått utan spel och

mötte där Erik Schefström.

Öberg segrade med siffrorna 6—4, 6—~2

En serietävling med 2 grupper har även startats där de

2 första i varje grupp går vidare till slutspelet.

.nu-L.

!

i

' £

Erik Schefström (till h.) gratulerar NJA-mästaren B.

Öberg till segern.

*

NJA-MÄSTERSKAPET I GEVÄRSSKYTTE

Mästerskapstävlingen är 1954 blev en strålande upp-repning av första årets lyckade premiär. Inte mindre

än 106 skyttar ställde upp trots att tävlingarna i är

mäste hållas redan i juni månad och på en lördag.

För kvalificering till mästerskapsomgängtfi hade reg-lerna i är omlagts, sä att de 16 bästa skyttarna från

kvalomgången skulle få drabba samman i finalen. Med

hjälp av en noga genomtänkt handikaptabell gavs samt-

liga klasser chans att kvalificera sig till finalen. De olikaklasserna erhöllo ett visst tillägg för bortskjuten poäng:

Klass I --— 46,7 %, II —- 38,5 %, III —- 27,3 % och

IV— 11,2 %.Redan i kvalomgången noterades en hel del goda re-

sultat. Vad sägs om III-klassaren Henry Johanssons 97-poängare (97,8) eller ll-klassaren Ivar Risbergs 94 poäng

(96,3).Finalomgängen blev också ohyggligt spännande och ef-

ter finalserien var det inte bara skyttar och funktionä-

rer, som rusade ned till markörgraven för att se resulta-ten, utan större delen av publiken befanns plötsligt ock-

så samla där! Och vilka resultat! Två man hade 96 po-äng, en 95 poäng, en 94 och en 92. En bredd i toppen,

som är imponerande med hänsyn till den korta tid NIA-skyttet pägätt.

NJA-mästare 1954 blev ingenjör Ivar Risberg, Elek-triska avdelningen. Han skjuter som II-klassare, men

kunde hålla de högre klasserna kort i den spännande täv-lingen.

i

i.

å

i

v»

Resultat:

Kvalomgiingcn.

Klass V. (4 delt.)

1. S. Nordström, Snickarverkstaden 88,0 poäng

2. I. Sundvall, Valsverken 86,0 ' ,,

3. A. Bååth, Kokshyttan 78,0 ,,

Klass IV. (8 delt.)

1. E. Strömgren, Thomasslaggkvarnen 92,9 ,.

2. B. Sandström, Mekaniska verkst. 92,9 ,,

3. A. Sundvall, Huvudkontoret 92,0 ,.

Klass IH. (9 delt.)

1. H. Johansson, Mekaniska verkst. 97,8 ,,

2. E. Hermansson, Mekaniska verkst. 92,7 ,,

3. E. Persson, Snickarverkstaden 89,1 ,,

Klass H. (28 delt.)

1. I. Risberg, Elektriska avd. 96,3 ,,

2. H. Nygren, Arbetsbyrån 93,9 ,,

3. H, Henriksson, Kokshyttan 92,0 ,,

Klass I. (57 delt.)

1. M. Sundgren, Koksliyttan 94,1 ,,

2. M. Rensfeldt, Valsverken 93,6 ,,

3. M. Sundvall, Valsverken 91,5 ,,

"Pappal Håll i bös5an"l

Mästerskapet:

(13 skyttar ställde upp i omgången)

;_a

. I. Risberg, Elektriska avdelningen

96,3 + 96,0 = 192,3 poäng2. H. johansson, Mekaniska verkstaden

97,3 + 92,0 = 189,8 poäng. M. Sundgren, Kokshyttan

94,1 + 95,0 = 189,1 poäng4. B. Sandström, Mekaniska verkstaden

92,9 + 96,0 : 188,9 poäng

5. E. Strömgren, Thomasslaggkvarnen92,9 + 94,0 = 186,9 poäng

b-I

Lagtiivlazzr

(9 förutanmiilda 3—mannalag)

1. Mekaniska verkstaden 279,8 poäng2. Kokshyttan 264,1 ,,

3. Arbetsbyrån 263,5 ,,

Mästaren I. Risberg emottager sitt pris ur disponent H.

Johanssons hand..

Niir detta läses har Luleå Korpmästerskap också gått

av stapeln söndagen den 26 september. Med stöd av

ovanstående resultat och det ökade intresset för skytte

vid NJA, vågar man sia om, att NJA-skyttar ha här-

jat våldsamt i dessa prislistor.

Skyrtesektionen tackar för det enorma intresse som

visats för tävlingarna och hoppas på minst 200 delta-

gare i 1955 års NJA-mästerskap.

Nils-Erik Quist.

SLUTTABELL FÖR FOTBOLLKORPEN.

NJA-mästare Snickarverkst. 7 4 1 2 13—-—8 9

Förrådet . . . . . . .. 7 4 1 2 10-—10 9

Stålverket . . . . .. 7 4 0 3 22-—14 8

Valsbyggarverkst. 7 4 0 3 16——13 8

Plåtverkst. . . . . .. 7 4 0 3 14-—12 8

Mekaniska , _. . _. 7 3 1 3 13——7 7

Murarna 7 2 0 S 7-——26 4

Thomasverket 7 1 1 S 5-10 3

&

Snickarverkstaden utgick som segrare i NJA-fotbollen.

©

1

£

á