REFERENSEXEMPLAR

INKOM200~ -0'3- 1 5

I

Btiua Lindgren

Rapport över arkeologisk undersökning av markyta framför hällmålningslokal Raä 160,

Ramsele so, Ångermanland, 2001

Institutionen fOr arkeologi och samiska studierUmeå universitet

ISSN 1401-5986

UMARK38Arkeologisk rapportInstitutionen för arkeologioch samiska studierUmeå universitet

Förord

Undersökningarna på Högberget i Ramsele sn, Västernorrlands Län pågick under tre år, 2001, 2002

och 2003. Undersökningarna ingår som en del i mitt arbete med norrländska hällbilder vid

Institutionen för arkeologi och samiska studier, Umeå universitet, och skall så småningom

presenteras i avhandlingsform. Undersökningarna har varit möjliga att utforn genom medel från

Riksbanksprojektet "Möten i Norr" som bedrivs vid Institutionen för arkeologi och samiska studier

samt EU.projektct "Rock Art in Northern Europe" RANE.

Under åren har ett flertal arkeologer deltagit i projektet i form av både fålrarbete och

rapportframställan och jag är dem stort tack skyldig. Främst vill jag tacka Daniel Eriksson för hjälp

med ritningsarbete och rapport över undersökningen 2002 vid Högberget I och Peter Holmblad som

fungerade som platsledare oeh rapportskrivare för undersökningen 2003 vid Högberget III.

Dessutom vill jag också racka nässjöbon Erik Andersson som hjälpt mig med praktiska sysslor, bland

annat reparationer av såll, upplåtit sitt garage fOr fOrvaring av grävurrusming, traktorhjälp när stenen

med målningen från Högberget I skulle flyttas och mycket annat.

TACKI

Umd januan 2005

Bona lindgren H

Doktorand \-;d Institutionen för arkeologi. och samiska studier

3

•

Högberget ~

•

N

+

4

INNEHÅLLSFÖRTECKNINGTekniska och administrativa uppgifterUndersökningstid och personall. Inledning2. Syfte och målsättning3. Bakgrund4. Tidigare undersökningar5. Topografi och fomlämningsbi.ld6. Metod och Material7. Miljöarkeologi8. Beskrivning av undersökningen9. Fynd10. Dateringar11. Diskussion och sammanfattning

REFERENSER

Bilagor1. Resultat av C14 datcring2. Fotolista3. Kolprovslista4. Fosfatptovslista5. Jordprovslista6. Tabcll övcr markkemiska resultat

Föneckning över ritningar8. RJtnlngar

s

TEKNlSKA OCH ADMINISTRATIVA UPPGIFTER

Unsscyre1sens Onr: 220-5043-01

Gula kanan 20G:04 Båtnäsct

Koordinater: X 70539 60 Y 15274 65

Län:

Landskap,

Kommun:

Socken:

Fasnghct:

Raänr.

Koordinatsystem:

Möh,

Fixpunkt:

F6rvanng av dokumentationshandlingar:

Typ 2\' undersökning:

Typ 1\' fomlämrungsobjekt:

Utgravllmgsleclare:

Västernorrlands län

Angermanland

Sollefteå

Ramsele

1,54

160

Lokalt koordinatsystem har upprättats

225

225 ffi ö h

Dokument, ritningar, diabilder och fynd förvaras i original

på Institutionen fOr arkeologi och samiska studier vid

Umeå universiret. Kommer senare att överföras till

Västernorrlands Länsmuseum.

Forskningsundersökning

Hiillmålning>;lolol

Doktorand Brirta Lindgren, Umeå universitet

6

UNDERSÖKNINGSTID OCH PERSONAL

Fältarbete urfOrdcs under följande tider:

2001 (yta ttamfo, hällmålning)

l3-14augusti

23 augusti - 30 augusti.

21 september - 23 september.

S oktober - 19 oktober

Totalt 18 arbetsdagar

Arbc~grupp 200t

Bnru Lindgren (projekdeciare) MMgarera Bergvall, L..illian Rathje, Thomas B Larsson, Erik Svanberg,

Kristina Josephsson Hesse, Per Norclqvist. Katarina Ginsburg, Anneli Sahlen.

Brmt-Ove Viklund (Kulturmiljövårdarna AB i Härnösand) Bezena Werbart Umeå universitet; Lena

Holm. L'md uni\"ersiter; Bertil Nordin, Stiftelsen Nämforsen; Erik Andersson, Nässjö by.

~\'a.re: Roger Enge1mark, Miljäarkcologiska laboratoriet, Institutionen för arkeologi och samiska

mas B L:tn;son, Institutionen för arkeologi och samiska studier, Umeå universitet

INa""'Ct3 Be.rgvall. Väsremorrlands länsmuseum.

7

I. INLEDNING

Hallbildsforskningen under 1900·talet hlir huvudsakligen vmt fokusend på bilderna som dd2.na,

mODv, snldrag, huggningstekniker, skador, etc., liksom pA an kartlägga geografiska utbredrunga.r av

olika monvgrupper och stilområden. Begreppen jaktrismingar resp. jordbruksristningar är ett utslag

liV denna forskningstradition.

Konsrvetcnsk:!.pliga och religionshistoriska petspektiv har ocksi använts för att försöka först! de

fonustomka hällbildema, men fortfarande är det bilderna och bildkompositionema som varit de

tgentliga studleobJek1:en och inte de forntida miljöer i vilka de en gAng skapades.

loder 1C)80-wet myntades begreppet kolt/ex/utU arholbgi och nu blev sammanhangen viktigare än de

cnslalda fOR:tedscma. Dem p!verlutde aven hällbildsforskningen i riktning mot ett försök till

fonddse av lWlbildema I sm tut\l1· och kulnu:historiska kontext.

F r ·orrl:ands ncikonunande är det viktigt fl ny k"UflSkap om sambanden (funkoonellt och

kronologt~kt mdlm hällbildema och :andra synliga lämningar, som kokgrop:ar, bopl:atsu,

flngslgrop:u och fyndplatser, liksom miljöarkeologisk infonnation från dessa platser.

Koatntucll:a studier med hallbilderna I cenrrum kan skapa en ny helherssyn på Norrlands hällbilder.

Helbtw)·nen ar mycket ''lkng inte minst när forskningsresultaten ska fOrmedlas till en bred:are

lllmänhet Att kunna fönncdla kunskap om hällbilderna som s:\dana är bra och det har gjorts under

decenruer, men att kunna fönnedla kunskap om de större kulturella sammanhang i vilka

liIob" mgIck :ar :annu bilttre.

rapport mneMUer en redovismng aven forskningsundersökning som utfordes 2001 på en

.....onIl2nga.nclc markyta I ilirekt linsluuung till häl.lmilning raä 160 vid Högberget I i iUmse1e sn,

r-oo...orilmds Lm. Den är en liV tre arkeologiska undersokningar på Högbergct som utrons lnom

fcirfattarens påg.\:ende liv112ncllingsubete om hällbLIder I Norrland.

-....'tl'" tu 160 p1tr.1ffades 1996 vid en besök av arkeologikursen "Forntid I Ramsele"

1997. IXn milide ytan riktar sig mot SÖ och nillningarnli är siruer:ade på en lodrät

Dr bntimban moo\·en bestAr främst av tvi ilgar placerade efter varandra och eventuellt

en mangclform:ld manruskofigur samt ett flenal kraftiga fargfläckar. Figurerna är mAlade

8

på ca 0,6-1,8 meters höjd över markytan.

Fig I HällmllIllflguna vid Högberger ni 160 (efter Viklund 1997)

Valet av undersökrUngsyra grundades på två fak[Orer: (1) milnillgamas placering i direkt anslutning

ull ett fangsrgropsystem (raä 16) med 36 gropar som är belägna parallcllt längs foten av Högberget

(Enksson 2005). Ttc av dessa ligger intill hällmålningshällen. På ingen annan hällmålningslokal i

~1dlannorrland ligger fångstgropar så nära hällmålningsplarsen som denna.

(2) att del fanns ytterligare en känd hällmålning (Högbcrget II) på en klipphylla endast ca 130 ro

sOck·r om Ilögberget l (Undgrcn 2004). I-Iögberget II utgörs aven bergsbrant mot sydöst med plarå

och o\'crhäng. Denna lokal består av fyra ytor med målningar - en tydlig och tre fragmentariska

algfigurer.

l'ndcr faltsasongen 2001 hittades ytterligare två nya hällmålningar på Högberget varav en av dessa är

belagen \1d In~ngcn till en åtta meter lång flyttblocksgrona (Högberget HI) och den andra på ett

tlmblock ca 40 ffi norr om Ilögberget 1lI (Högberget IV). Målningen som är placerad vid ingången

nIll1}ltblocksgrottan (Högberget III) föreställer en triangulär antropomorf figur alternativt älgfigur

ILndgren 2002, Viklund 2002). På flyttblocksgrouans norta sida upptäcktes 2003 firgningar som

unnohkt bor betraktas som hällmålningar. Målningen på flyttblocket (Högberget IV) föreställer

u~C"n Cll alg.

\.! 2002 undmoktes den närmast belägna fangscgropen intill hällmålningen Högberget I. Denna

undtnoknlnR kommer act rapportcras under våren 2005 (Eriksson 2005).

3 undcr.>oktcs golvytan lllne i flyttblocksgrottan Högberget III. Denna undersökning kommer att

tlpponcrJ.~ under våren 2005 (Ilolmblad 2005).

9

•

2. SYFTE OCH MALSÄTINING

Det övergripande syftet med undersökningarna vid Högberget var huvudsakligen att förbättra

kunskapen om hällmålningarnas lokala arkeologiska kontext vilken är viktig för tolkningarna.

f lällmMningamas kontext utgörs givetvis inte bara av den lokala kontexten utan även ett stötte

regionalt och interregionalt rumsligt sanunanhang kan vara betydelsefull för tolkningen.

Hällmålningarnas relevanta sammanhang kan också vara historiskt betingad, och kan därigenom avse

ett ndsdJup som inte enbart begränsar analyserna till synkrona företeelser. En relevant kontext till

hillbildema kan alltså vara beroende av både tid och rum.

Måh1ttn1ngen med själva undersökningen var att srudera förhållandena kring ruillmålningamas

tillkomst genom att söka evenruella spår av mänskliga aktiviteter som sannolikt luln ha utspelat sig

\,d dessa platser vid. Målsättningen var även att k-unna datera platsen utifrån föremil, djurben eller

~par av eld. Den narmast intilliggande fångstgropen undersöktes i syfte att ta reda på om det förelåg

cn kronologiskt samband mellan fångstgrop och hällmålningsplats. Denna undersökning utfördes

2002 (se rappon Eriksson 2005).

J. BAKGRUND

Intres,Cf och kunskapen om hällmålningarna i Norrland har under senare år ökat markant (Baudou

1993; Bolin 1999; Borgmäsws 1999; Edgren & Taskinen (red) 2000. Fanden 1996a, 1996b, 2001,

ZlXl2; f'orsberg 1993, 2000; Goldhahn 2002; 2005; Josephsson Hesse 1999; Lindgren 2001, 2002,

2OQ.t; Lmdq\iS! 1994, 1999,2001; Ramqvist 1988, 1992, 2001, 2002a-b; Oktand 2000; Wennstedt

Ednn~cr 1993; Viklund 1997a-b, 1999,2000,2002, 2003a-f, 2004a-c). 1 och med det ökade intresset

'h de slora hällbildsprolekt som påg.\r t.ex RANE verkar der som om hällbildsforskningen och

Ultr~ (I for hällbildcr kommer att pågå ännu många år såväl inom den akademiska forskningen som

Inom dcn mer publika sfaren.

l tf av manga tecken på ett ökat intresse var dokumentationsprojektet "Hä1lrn:\lningar i Värmland"

m bWrc\'~ under årcn 1998-1999 på grund av att vittringsskadorna ökat de senaste åren (Heimann

& LohcndahI20(0). Detta initiatlV som togs av Värmlands museum, Värmlands Länsstyrelse samt

RWanuhanl'2mbetet borde stå som f6rebild för liknande projekt vad gäller de norrländska

ha1lm.ilmll~ma.

cnsk oorska Imcrrcgprojektct "llällristningar i Gränsbygd" pågick mellan 1997 och 1999.

[ ktel resulIerade bland annat i ett digitalt informationssystcm för dokumcntation och

m:('lltenng a\· hällristningar och hällmålningar (Bertilsson 2000). Detta projekt berörde dock

10

Int~ d~ norrländska hällbildema ut~ hi.llr:istningsomcldena i gränsbygderna i norra Bohuslan,

llilsbnd och Östfold

Prol~kt~t RockCare - Tanums Kulrurarvslaboratorium, har pigån mellan åren 1998 och 2001 (

Bemlsson 2000; Bertilsson 2000). En viktig del i projekt~t var au an stimulera samarbete kring

bronsildems hillristningar i Tanum i Sverige, Val Camonica i Italien och Monte B~go i Frankrik~.

Syft~t yar att med hjälp aven nätverk besdende av internationella experter utveclda gemensamma

metoder for dokwnentation, konservering och presentation av hällbilder (Bertilsson 2000; Bertilsson

2000). Projektet verkade även för att utveckla metoder för skydd mot nedbrytning och

nulJoforstonng.

HälIblIdsproJektet "Rock Art in Notthem Europe", RANE, ett Interreg lllb-projektet stamde 2002

och kommer att pig! fram till 2005. Projektdeltagarländema ar Sverige, orge, Danmark, Finland

och R)'ssJ1nd l projektet lOgit experter fdn olika verksamhetsf:i1t, frin arkeologer och arkitekter till

informatorer ocb larare. Projektet syftar bl~d annat till an hitta lampliga och hållbar2 fonner for att

UlVrtkh kulrucarvsmrism men aven au medverka till skap~det av ny kunskap och nya metoder for

lit rirda \"an hallbildec. En vikngt Inslag i arbetet if an öka kunskapen och eng3gentanger kring

hlDbildtr hos d~n lokala befolkningen, markägare, politiker och skolelever.

Yttcdig2rt' ett projekt som påg!r och som började 2002 ar "Rock Art on the Edge of Europe".

Projekt om forlustorisk hällkonst i Nordskandinavien. Samarbete mellan universiteten i Umd,

romso. Bergen och Uldborg samt Nordlands Fylkeskommun.

oder trt år (2001-03) har ett dokwnentarionsprojekt påg!n i Nämforsen inom ramen för

HamaniIlDska datalaborarorict (HU!'ol1ab) och Inscirutionen för arkeologi och samiska srudier vid

WU\'crsitCt. Ilällrismingama och klipphällarna har omdokumenrccats och inmäns med

Don for an $coare kulUl2 återskapas I virtuell form p:\ dator. Den stenålderstici2 miljön

......:N'amforsen har kartlagts av MilJöatkeologiska laboratoriet (MAL) i Umeå och på så vis satts

"dm.. lO I sm rel~·ant21 milJÖ.

\'hm 2004 påbOrjades h:i1lbilclsproJektet "Hiillbilder I orr" i vilka de tre nomandslanen

Vastrrbonrn och \':istemorrland ingir.

tora 0\ crgnpand~mål ar att forstiirka forskning och kultunniljovård kring h:illbilder l

II

4. TIDIGARE UNDERSÖKNINGAR

Sammanlagt känner vi idag ca 160 hällrnålningslokalcr i Sverige. Norge och Finland. Cirka 90-talet

milningar i Finland, 30-talct faIt med målningar i Norge - tio av dessa är placerade i grottor (0k.land

2000). l Sverige finns ca 40-talet målningar varav en av dessa är placerad vid ingången till en

tlyttblocksgrotta (I-lögberget III). I Finland finns ett par grottliknande naturfonnationer med

mllnmgar (Kivilcis 1995). l Bohuslän har tre målningar påträffats och fem i Vännland, dessutom hat

det furuuts ytterligare en i Värmland men denna är tyvärr idag förstörd (Hcimann & Löfvendahl

2000).

Den första urgriivningen vid en hällbildslokal i Sverige utfördes redan på 1840-ta1er i Bohuslän

(Bengtsson 2004; Holmberg 1848) i syfte att söka spår efter knackstenar. Under 1900-talets början

undersöktes även ytor vid hällristningarna i Östergötland av Arthur Norden (Norden 1925). Den

troligen första ansatsen till arkeologisk undersökning j Norrland vid en hällmålningsplats är den vid

Fings/on raa 332 som företogs av Gustaf Hallström. Platsen, en grotta, är belägen 100-150 m väster

om hällblIdslokalen (Hallström 1960). Vid Hallströms mycket begränsade undersökning framkom

mga t)'dliga sph av mänsklig aktivitet i grottan.

Efter HaUstroms försök så har ett flertal platser i Norrland undersökts i anslutning till

hällbilf1;lokaler, från 1940-talet och framåt (George 1996, 2001, 2004; J-Jansson 2003; Jansson 1944;

Jms<n 1977, 1989; Lmdg"n 2002, 2003; Loeffler 1997; Melander 1980; Ramqvi" 1988).

2003 undcrsoktes en yta framför hällmålningen i FL-ttruet., raä 58, Tännäs so, Härjedalen. Här

framkom tre pilspetsar, två av kvartsit och en av bergskristaUsliknande material (Hansson manus).

Smuliga tre ar 3\' birncial typ med mk bas, två av dessa saknar den främre delen av pilspetsen. På den

tICdic spttsen ar udden krossad och parallellt med långsidorna löper två sprickor i spetsen. Spetsen

enligt llan~son troligen orsakats av att man träffat hällmMningsytan i nittio graders vinkel. Det

om oc:k~å tre små splitter sannolikt från någon eller någm av spetsarna.

lfiolar>dhar fem arkeolog;ska undersökningar utförts på klippterrasset nedanför hällmålningarna

(r,oUincn 20(0) hamför målmngslokalen på ön Valkcissaari, Taipalsaari, påträffades en del av ett

~"IliIIl.....skt karl som daterats till 1500-500 e Kr (Luho 1968, Taskinen 2000). Vid undersökningen

lIldlDlOr en mllrung l :\SlUvansalmi framkom två pilspetsar, den ena av skiffer, som dMcrats till sen

den :andra av kvarts med tvar bas, daterad till 1300-500 f Kr (Sarvas 1969, Taskinen 2000).

""""VId umma plats utfördes under fem säsonger, 1973, 1988, 1990-1992. Vid dessa

12

undt:rroknmgar framkom tre manniskoansikten i bärnsten samt en bjömli.knande figurin. DesSUlom

pitnffacks en del 2.\' en hugget renhorn, en huvudfonnat sandSlensfåremil samt benfragment frin

daggdlUf. l ~:lD<kn framför mllnin~n i Kotokallio i I tis framkom på 40 cm djup tinder och ben fr:in

alg IDlonen 1974, Taskinen 2000). Dykningar Ulan fyndresuhat har även utfåns vid

milrungslokalema Verijärvi, S:t Mikael och Värikallio, Suomussalmi. I Sverige har

dykrungsinvenreong gjorts vid Botilstenen (saknar raä nr) som är belägen i den norra delen av

Slorslon I Anundsjö socken, Angermanland, dock utan resultat. En annat försök gjordes i början av

!IJP.O·talcL Forsoket innebar att dyka och undersöka sjöbotten framför målningen i Hästskotjäm, mä

'O, K.all,.lamtlands län. Här framkom inte heUer något fårhistoriskt material och förhållandena vara

gli kl lx-svarhga genom den dyiga bonnen (muntlig information av Jan Sundström).

I \uge finns ark2 30 hällmåhungsplatser varav tO-talet målningar är placerade i grottor. Flertalet

grottor ar undersökta och generellt sett nllhör dc perioderna neolitikum/bronsilder (0k.land 2(00).

kl dr tora hillrisrrungsfåltet l VUlgen har också undersökningar vid ristningarna p:\g:1n under en

f Lang ud (Lodoen 2001; Mandt 1991). I Orul orge har en utgtivning framför

luI1m!lrungsplatsen I Ruksesbiko utlorts av Bjorn Hebba HeIberg, Tromso Musc:um. En enda fynd

om, en P"'P<lS (muntlig lcilh Man!>. Prnmh).

S. TOPOGRAFI OCH FORNLÄMNINGSBILD

H r~e{ ar etl brant uppstickande berg vid södra sidan av Nässjön. Bergstoppen ligger p! 368,4 m

h lon p~ 218,8 m ö h.

Omodclban ncd3nfor II6gberget I och II (raä 160 och raä 161), finns ett Fångstgropssystem

....,dor1d< .... '\6 fångst~ropar (m 16), som går i en blge ner mot issjön. Systemet är 335 meter

groparna ar belagna pa ett avsund av \'anligen 15 meter från varandra. De flesta har tydlig

.il k2dade: av den vag som leder nOmlt frin byn ässjö mot sjön.

K~oml"ckms rnyrmmg I ~assion finns en regt.srrerad boplats (l'3ä 20), vars Utsttäckrung ej har

&..,un... men som rmrkeras av spridda skärvstensforekomster p! stranden. I lår hittades vid

ultt ro parallellhuggcn, rcruscher2d pilspets av kvartsit med en triangula.rt, spetsovalt

Lång.:!. cm bred och 0,8 cm tjock. Spetsen är avbruten.

boda boplatser finns I narheten: en under vattenytan i den uppdämda Ramselesjon,

tU 11, och en p5. en udde mitt emot den plats d:u Kvambäcken förenas med Fa.xälven

13

(raä 58). Den första framkom i samband med inventeringen för sjöregleringen 1955 och den andra

påträffades vid fornminnesinventeringen 1970.

Oster om Högberget ligger en flack, närmast helt plan sandmo (Nässjömon) och fångstgropsystemet

ligger längs den skarpa övergången mellan den platta mon och det ställvis lodräta berget. Den

triangelformade Nässjömon sträcker sig omkring 1 km i östvästlig riktning, från hällmålningarna till

gården Kvarnbacken, och ca 1 kilometer i nordsydlig riktning, från Nässjön i norr till nuvarande

Nässjö by i söder. Från Ramselesjön rinner Faxälven i en ställvis mycket skarpt nedskuren fåra.

Kvarnån är ett mindre biflöde till Faxälven, som avvattnar Nässjön och som också skurit sig djupt

ner i sedimenten, med mycket branta slänter (nipor) som följd.

Undersökningsplatsen raä 160 och raä 16 ligger direkt under en kraftledning.

Sommaren 2003, på uppdrag av författaren till denna rapport, inventerades Högberget i syfte att

finna ytterligare hällmålningslokaler. Inga nya hällmålningar framkom i samband med inventeringen

dock hittades 4 boplatser och 23 fångstgropar (Viklund 2003) på och i Högbergets omgivningar.

Boplatserna uppvisade bl a skörbränd sten, enstaka avslag av kvarts och kvartsit, skrapa av kvarts, ett

tidigare upphittat skifferhänge (detaljerad information se rapport Viklund 2003 samt Lindgren i

manus).

14

6. METOD OCH MATERIAL

L:ndersökningen började med an den ca 240 kvm stora koordinatsatta ytan röjdes i syfte att fl bättre

O\·ttsikt över pbtsen. Slyet i flngstgropama avlägsnades vilket gjorde att Bngstgropamas djup och

fonn blev synli~ och en bra rumslig översikt erhölls.

Dm et 15 kvm ston undersökningsytm (6g 2) i direkt anslutning till bergviiggm med rnålningarm.,

lnol'\·a.des ''aTSamt med spade och r~ades med skärslev. Försiktighet vidtogs för att

2. [)(fl morkl gri ytllll mull bergväggen if den llkrudla undersökningsytlln.

15

lOma bdagna I den södra delen i schakt A XtOO7 Y1972,6-1974 och I den norra

I \ X1011 '\"1975,2-1077,0 dokumenterades och Jordprover togs i de stratigrafiska

fwnkom.

mtt kada evenruella ytligt liggande föremål eller benrester (se Lööv 1998).

odrnokrun~ytan grävdes i aroficiel1a nivåer och delades in i 1 x 1 meter stora rutor (A-P) med

tag for rutorna .\, D. E, II och L.

rwl.b~ruvå om 10 cm vardera avslutades på nivå 8 fOrutom rutorna C, G, K och P vilka

ner ull tu,-å 7 Kndranterna undersöktes parallellt så att vanaoonema inom

t("mI kunde: bu urskiljas. Det bortgriivda materialet sållades med 4 mm och 6 mm

_lb>Mkk pi ~illnatct. For v3CJc lUV! och i samtliga rutor har jordprover Ulsarn1ats med nigra f3.

utom har jordprover insamlats frin de olika framkomna sot och kol

Totah togs 31 kolprover varav tre är anai}·scrade. Samtliga mitningar i fålt har genomförts med

manuellT awägtungsmstrument och latta. En fristående koordinatsystem uppnttades i öst-västlig

rikttung liksom en ftistl\ende fixpunkt på en sten intill den undersökta ytan mi 160 med höjdvärdet

225 m ö h. Samma fixpunkt och koordinatsystem anviindes vid undersökningen av Bngstgropen ru

16

IX f.ugrungar och nedgrävrungar som i falt bedömts relevanta for Eclgcsrillnmgen bar ritats i skala

110 och I1Ta profiler har uppril.ttats i skala 1:10.

{)o.·crstktsplaner har uppränns i skala 1:50

'amdi~ rovaer dokumenterades I fonn av planritningar skala 1:20 och fotograferades (dia och

sn.n m61m)

fila a\'~lutadundersökrung lades ytorna igen med hjälp av grävskopa till ursprungligt skick..

7. MILJÖARKEOLOGI

Jordpnwcr hu Insamlats dels frin den undersökta markytan vid Högbergct l, raä 160 och dels från

klipphyllan \1d lIägbe.rget II, raä 161 samt Ecln den omgivande miljön och fn\n en provgrop XlOO6

YI980 l nan. anslutning ull den undersökta markytan framför hällmllningen Högberget I. De

nWtoUkcologc;ka provtagningarna har utföns i syfte an kartlägga mänskliga aktiviteter som inte är

synliga I m:lfkytan.

Dc markkcmlsk:i analyscrna har utförts av Britta Lindgrcn med saklig hjälp fd.n personal p:\

Miltöukeol()~~ka laboratonet, lIlsrirurionen for arkeologi och samiska studier vid Ume:\ universitet.

Jordprm ema Insamlades med hjälp av jordsond och samtliga prover togs på samma rUv:\ med

aadImag for dc 6 proverna som togs i provgropen med 10 cm intervall. Totalt har en ca 220 kvm

omrlr;k ~ bu.aV) fosfatkarterats. Inom detta område ligger tre av 36 Bngstgropar i omddet.

p"'ln<n bestod I hu\'udsak av sandig grovmo vilket kan vara tesultatet utav markens forfluma

bmida m\"SStrand.

t2nal crn.a utfordes torkades proverna i rumstemperatur..

Qil"_'" \.anenflottcradcs och de kol- och rooockramaterial som framkom vid vattenflottermg

wn.r \1s O\"Dgt" matenal Jordproveroa analyserades med avseende pi 5

.......b/lfysihhw parametrar (PO och MS). De olika p.arametrama är följande

16

L Fosfatanalys, PO (fosfatgrader) enligt Arrhenius och M.iljöarkeologiska laboraroriers citronsyra

metod. Fosfathalten anges som mg P205/tOO g torr jord extraherad med citronsyra (2 %).

2. Fosfatanalys efter oxidativ förbränning. Ptot (fosfatgrader). Fosfathalten anges som mg P205/tOO

g tOrt jord extraherad med citronsyra (2 %) efter förbränning av provet vid 550 grader e (Engelm:uk

och Lmd"hoim 1996).

3. Organisk halt, LOJ (%) bestämd genom förbränning av provet vid 550 grader e i 3 timmar.

Halten anges i procent av rorrt prov.

4. Magneusk susceptibilitet, MS (SI, dimensionslös) bestämd på en Battington MS2 med en MS2B

matcd!. $usceptibiliteten anges per tO g jord (Thomson och Oldficld 1986). Med MS

5. Magnctisk suscepribilitet efter oxidariv förbränning vid 550 gt'3-der e, MS550 (SI, dimensionslös)

bcstimd p~ en Bartington MS2 med en MS2B mätcel!. Susceptibilitcten anges per 10 g jord.

Vid Hogbergct l togs 38 prover (se bilaga, nr 1-38). PO värdet varierade från 20,5540 till 252,8800

med 0,030 absorbans respektive 0,372 absorbans. MS-värdet före bränning varierade f:rån 17 cill212.

MSSSO varierade från 55 till 808. LOI(%) värdet varierade från 25,9 till 3. Po värdet varierade f.rån

åR 253. PtoC värdet varierade från 43 till 296. Pkvot varierade från 1;2 till 2,9. (se tabell)

PaÅubrttt:ingen av den undersökta ytan visade förhållandevis låga värden med undantag för två

som uppvisade etr extremt högt Po-värde jämfört med de närliggande värderna. Av 15 prover

med. 1 ffi mellanrum uppvisar samtliga utom två mycket avvikande värden. Det ena värdet är

och det andra 181. Dessa prover är belägna i ytterkanten av den undersökta ytan.

"""lIiIluW·yser har annu inte gjOrts av jorcimaterialet från detta område. De lägre Po-värdena

spridning mella!l 21- 86. På den plats där en sten med en hällmålning på undersidan hittades

lIIlt sankilc höga Po-varden som kanske kunde förväntas, med tanke på den relativt rikliga,....._m som framkom när stenen avlägsnades ftån markytan.

""""Hogbergct II Raä 161 togs 13 prover (se bilaga, nI 39-5t). Po-värdet varierade från

165,1900 med 0,026 absorbans respektive 0,243 absorbans. M$+värdet före bränning

19 till 145, Endast prov nr 40 visade något MS550 beroende på det kvantitativa

med alltfor lite matcnal. Vardet var 454. LOI(%) var 10, endast material från prov 40.

Ptot värdet uppgick till 181 , endast material från prov 40. Pkvot

å112.

17

Frln klipphyllans norra del ar Po-värdet avsevUt mycket högre i jämförelse med de värden som

framkommu I den s)"dli&2 delen av klipphyllan. Omedellnn nedanföt hi1lmålning2ma ar tre vicden

137, t 14 och 165. Dt=tt2 höga. varde borde härrön från orga.mskt material som av olika andledningu

hamnat l det aktuella området.. Det man inte kan utesluta är att det höga värdet kan bero p! att man

utfart muelJa offerceremonier (offer av djur) strax intill en av de bemilade ytorna. Denna tolkning

blir endast en spekulation d länge platsen inte är undersökt vilket naturligtvis skulle öka

mOJlighetema att tolka de höga Po-värdena.

ror övngt var Po~värdena jämförelsevis påfallande låga vid de två övriga hällmålningarna 33 och 18.

I den sk halvgrottan där 5 prover togs varierar värdena fcln 37 till 88.

l pro\'gropen togs 6 provet for varje 10 on. (se bilaga nr 61-66). ro värdet variende från 33,8080 till

121.0100 med 0,050 absorbans respektive 0,178 absorbans. MS-värdet före briinning varierade frin

21 01141. ~fS55O nnende fdn 74 till 108, prov 65 hade inget virde. LOI(%) varierade från 1,7 till

'.8, Pl\J\" 65 hade Ul~t varde. Po-vardet varierade från 34 rill121. Prot vmerade &in 84 rilll17,

prov 65 bade mget värde. Pkvot \-arierade &in Oall 2,5.

R u1tuct \'1SaI' p2 att den översta nivån har högsta Po-varde 121 sedan sjunker det ndikalt i andra

ruvin 011"4. TredJe och fjärde nivån visar på en relativt enhetlig påverkan 60 respektive SS. Den

femle rodn 3-1 och slutligen visar den sjätte nivån nästan samma värde som den andra nivån 74.

[)es":l nrden borde anses som "normala" eftersom proverna ej är tagna i någon förhistorisk

anlJ~ng eller l nära anslutning till hällmålning. Anmärkningsvärt är dock att Po-värdet i nivå 1

fak ,kt:ar I )amforelse med övriga prover tämligen högt

8. BESKRIVNING AV UNDERSÖKNlNGSYfORNA

btlOIlnl på W1dcrsökrungsytan innan avtorvrung bestod av långt gräs, hallonbuskar och

nil.."" En VU dlrekt framfor häLlmilningen 1,0 x 0,75 ffi var mindre beväxt uoligen p:\ grund av

""llliglltakorrurundc besOkarc ull platsen.

.....iDll"oi'll (0-10 cm)

att tl"JrvlJerct om \'ar mellan 0,03 - 0,10 ffi tjockt avlägsnats griivdes hela schaktytan ner till

ffi

kl under wrvbgn:l bestod materialet av grov sand nästintill mellansand med enstaka inslag av

I dtn nom delen a\' undcrsokningytan framkom svagt gråvira inslag (blckjordsfårgat). I ruta J

18

mcllan koordinaterrul X1OOB,8 - 1009,0 Y1975,1-1975,3 syntes en rydlig sot- och kolansamling varur

ett kolprov togs XI00B,8 Y1975,3.

I ruta M frnmkom kol i foan av stora spridda kolbimr i högre U[sträckning jämfört med den övriga

undersökningsytan. Kol fOr datering togs tillvara Xl 073,30 Y1973,40.

T\'~ större inrill varandra liggande stenar låg i schaktets sydvästra del i rutorna P, O och K. I rutoma

j, K syntes tvl mindre stenar. l ruta P var stenen 1,0 x 0,8 m intill 1,0 m hög, stenen i ruta O och P

var 0.7 lt 0,6 ffi och intill 0,5 m hög. Stenen i ruta P var berydligt mindre än 0,2 x 0,3 ro intill 0,1 ffi

hög. En stcn liggande i både ruta J och K 0,35 x 0,15 ro intill 0,07 hög. Stenen i ruta K var 0,30 x

0,10 m mtill 0,20 ffi hög och stack ut i den östra schaktkamen. Jordprover togs i samtliga rutor.

Efter att hela yem var rensad bestod den av relativt enhetlig gulbrun grovsand till mellansand med

n3grn n Inslag av kol.

Reosningsoivå 2 (10-20)

lida schakrytan gritvdes ner till 0,20 m. De stenar som framkom efter rensningsnivå 1 blev efter 0,10

ffi neclgrivrung 1 Stort sett endast förändrade i höjd.

Sot och kolansamungcn som visade sig rensningsnivå 1 mellan koordinaterna X1OO8,80 -1009,00

\'1975,10-1975,25 försvann nästan helt efter nedgrävning till rensoingsnivå 2.

I rutorna Joch H framkom cn sten ca 0,80 x 0,40 m intill ca 0,08 m hög. En mindre sten norr om

denna l ruta II mätte 0,20 x 0,25 ffi intill 0,04 ffi hög. Öster om den större stenen i ruta j framkom en

rdaun \'lurad sten med mAnen 0,12 x 0,11 m intill 0,06 ffi hög. l ruta G framkom i schaktets östliga

chaktj:tr3llS tre stenar.

En m\Ckft kraftig 50t- och kolansamlingen framkom i ruta F intill en sten 0,65 x 0,50 intill 0,10 m

hag belagen i både ruta F och B. Sot- och kolansamlingen låg delvis placerad på stenen, kolprov togs

XI')19,~1 YI975,4.

I rut3 framkom två delvis vittrade små stenar. Två rydligt avgränsande sot- och kolansamlingar

framkom l ruta \I-N och E. Dessa låg parallellt med varandra i linje med bergväggen. Kolprov

alh"'1r3togs ur dessa l rutorna LX1007,05 Yl 972,90, N Xl007,5 Y1974,4, E Xl 009,60 Y1974,50.

L:mkr ,klUn~y[an bestod delvis av rödaktig mellansand särskilt i nära anslurning till de sot- och

k lans1mhngar som framkommit. För övrigt bestod ytan av gråaktig eller svagt rödaktig mellansand

med pndda sot· och kotinslag. Jordytan i den norra rasmassan ruta A, B och C samt rutorna G, K

h }) an' k genll"lnor den övriga ytan på grund av att dessa bestod av gtov sand än mellansand

n markb3r3. 1I1slag a\' SOt- och kolfragmcnr.

19

Jordprover tillvaratogs i samtliga rutor utom i rutorna C, G, K och P.

Rensningsnivå 3 (20-30 cm)

Hela schakrytan grävdes ner till 0,30 meters djup. På rensningsnivå 3 syntes fortfarande de två i linje

med varandra liggande sot- och kolansamlinga.rna. Flertalet relativt stora kolbitar framkom i båda

sotfargmngama vid nedgrävning till rensningsnivå 3. Sotfargningarna var kraftigt mörkfargade och

tydligt avgränsande. Båda profLigriivdes i rensningsnivå 4 och doh.-umemeracles (profil ruta M, och

profil ruta E). Kolprov tillvaratogs i rutorna E Xl009,6 Y1974,6 och M Xl 007.4 Y1973,8 samt ruta

II XlOO7,4 Y1973,8. l ruta F och B ökade ko1koncentrationen i stor omfanning på och omkring den

hgg:mde stenen. Kraftiga kolbitar syntes som var mellan 0,02 - 0,03 ffi br och 0,01 - 0,02 m I,

kolpro\' nllvaratogs F Xl009,S Y197S,S och B XIOIO,3 Y1975,3. För övrigt bestod yran av grå-gul

all brungul mellansand med inslag av kolfragment. Kring de två ko1koncenrrationerna i ruta M och N

samt ruta E kunde fortfarande en svag rosaröd fitgad mellansand skönjas. Mindre stenar visade sig i

rutoma Boch C. 1ruta C framkom SOt och kol i riklig mäng<i. Jordytan i den norra rasmassan ruta A,

Boch Niorna G, K och P avvek fortfarande gentemot den övriga ytan men inte lika påtagligt.

lordpro\'er Insamlades ur samtliga rutor.

Reosningsnivä 4 (30-40 cm)

Hda 5chakt}'tan gri\Vd~ ner till 0,40 meters djup. l unclersökningsytans södra del i ruta H och I,

framkom mull en stor sten kraftigt rödfärgad grovmoig mellansand med inslag av kol, främst i den

yttrr kanten av rödf:i.rgningcn. Ett kolptov tillvaratogs ur ruta I XlOO8,4 Y1974,2.

$trorn I NIa ro och B rensades fram och kolkoncenrrarionen var nu mycket framträdande och

a IUbdes på \>tcncn som var belägen ca 0,75 m från bergväggen. Kolkoncenrrationen gav ett starkt

IDtrvck :IV en anlagd cldningsplars dock utan större inslag av skärviga stenar. Två kolprover togs ur

I NIa F XtOO9,4 Y1975,3, Xl 009,8, Y1975,9 varav en har daterats (se datering).

Ikonccntranoncn pa stenen l ruta F och il avlägsnades.

rdprO'l: Insamlades ur samtlig rutat.

'enninpnivå 5 (40-50 cm)

krai~, rOdbranda lorden med inslag av kol j unclersäkningsytans södra del i ruta H och l, mnns

ra....""kk\:u efter rensmngsrnvå 5, friimst i den yttre kanten av rödfatgningen.

20

l ruta I togs c=tt kolprov Xl008,5 Y1974,3. Efter att steoen som nu mätte ca 1,00 x 0,80 m

fnmre=nsalS och tc=sts framkom direkt under denna rikligt med kol, dock inte lika omfattande

kolsamlmg som ovanpå stenen. Stenens undersida som legat mot marken och kolet, visade sig vara

bemibd Dock kunde ing<=t 6gurmotiv bestämmas. Sorfläckar förekom ställvis på stenen som gav

Uluycktt att man eldat direkt på den. Kolprov togs ur kolet under stenen Xl009,4 Y1975,3 (se

datc=nng) Undcrsökningsyt:l.n framstod efter nedrensning av nivå 5 som hårt packad

gdbrun/röd:tkug finmo och påtagligt kulturpåverkad med olika fårgniogar och inslag av kol. Strax

mull p1:usc=n dar bildstenen var placerad framkom en kraftigt avgränsad mindre kolkoncenrratioo och

et1 koiprov togs frin denna i ruta G X1OO9,7 Y1976,2 (se datering). Aertalet stenar blev nu synliga i

schaluUntc=n I rutorna G och C.

Jordprover msam1ades ur samtliga rutor

banihde Slc-nm kOm plträf&dcs vid undcrsäknmgar framfck hiUmllnmgcn Högbergcl I.Foto: Thomas

....,n~nidl 6 (50-60 cm)

",hut",n gtavdes ner nll 0,60 meters dJUp. Efter att kolansamlingen undu den resta stenen i

dc I ruu B avlägsnats &amkom flertalet tydligt vittrade stenar vilket inre funnits i

er I her necl.rensrung av IUvå 6 bestod jordytan under den bemålade stenen av gclakrig

,1lkCI :1.\ en fanm I samma niw i ruta K i sydöstra delen av undersökningsotl'lclder.

21

Kolpro,'" olivaralogs I rutorna B XIOIO,3 YI975,9, I XlOO8,4 YI974,4, N XlOO7,7 YI974,r. I

undersokrungsornrick:ts södra del i rutorna M. N, H och I fortsatte den kraftigt rödfagade finmon

med Ul~b.g av kol kring stenen i rutorna H, I samt M frilmst i den yttre kanten av rödfargningen.

Jordprovcr Ulsamlacles ur samtliga rutor.

Rensnffigsn;v17 (60-70 cm)

Hch dukryt1n gravdes ner till 0,70 meters djup. Pi rensningsnivi 7 framkom en kraftig

kolan.~;,,"iling Strax nedanför den lodrita berghällen mitt under målningarna, rydligt rödbrind

mo mIm med utSlag av snU bitat av rödockra. XlOO9.80 y t974.35. Jordprov med kraftigt

flldockram~bg togs nl1\"1Ill XtOO9,90 Y1974,45. Jordprover lDsamlades ur samtliga rutor.

Rensningsnid 8 (70-80 cm)

Uc~ schakT)un utom rutorna. C, G, K, P gcivdes ncr till 0,80 meters djup. Ytterligare en kraftig

kolansamlmg med mycket stora kolbiw framkom strax nedanför den Iodrii.ta berghillen mitt under

mI1nLngarn.a I dcn nordvästra delen av ruta E. Kolprav togs Xl009,80 Yl 074,60. Kolansamlingen

vwde $Ig lu elf dJup på 0,10 m. I den norra sidan av ruta B framkom ockd en kraftig 50(- och

kob.f1S2Irnhn~, stnx nedanför den norra rasmassans profil. Kol insamlades från denna X1010,90

"1975.40, De sfora stenarna i schaktets sydvästra del fanns fortfarande kvar i denna rensningsniv! i

rot 1ma 0, P,II och I Jordprover insamlades ur samtliga rutor utom e, G, K, P.

Profiltr i norra och södra rasmassorna

I hakltt norra del :\.101 t Yl975,2-t077,0 l rasmassans profil fromkorn rydliga. kol- och rödockra

h monwr mrJ:tn profilen l den södra A X1OO7 Y1972,6·1974 rasmassans profil endast uppvisade en

enhetlig gul brun fingrusIg mellansand som saknade de karaktäristiska jordhorisontema. Jordprover

ur bld:l

Profil E och M

lC'l.mlll,"IUl'2 ~ pro61gr.i.\'des och dokwnenterades kol· och sotfargningarna i rutorna M och E

1"100" Y1973.8 - XlOO8 Yl 973,8 och pwlil ruta E XI 009 Yl 974,6 - XlOlO Yl 974,6)

OOlU.•,d1Jg nkuung. I ruta ~t var sot- och kolansamhngen ca O. 2 m dJUp och i tuta E 0,25 m djup_

tansamlm~n l Wda profilerna uppvnade en "stolphilsliknande" fonn omgivna. :lV

knft1b"t ri:Klbrand Jord. Dock helt utan inslag av sten. Efter nedgrävning till nivå 6 försvann

22

Ir.ob.osamhn~n I ruta M men kvarstod dock i ruta E med ännu kraftigare kolforekomst ur vilket ett

kolprov ollvar1togs Xl009,6 Yt974,6. Kolet fcln dessa är dock inte daterade.

9.FYND

Inga fynd framkom pi den undersökta ytan förutom den sten som visade spir av farg. En rdativ{

u Jr mangd obnrbe:tade skiffersrycken hittades i ruta G rensningsrud 7 samt i ruta G i ~ningsnivi

4 dock helt utan spår av manskhg piverkan. I nivlema 4, S, 6, 7, och 8 framkom rdativt stora

mangdtr ~1uMg2 stenar, totalt ca 2 fyllda tO liters plasthinkar, sammantaget i nivluna t, 2, och 3

tnmkom encb t ett tO-tal skarviga stenar.

10. DATERINGAR

Trr KO llpron:r for I~C_da(eong (AMS) togs i samband med undersökningen: en prov från

Ir. lansamhn~ som 11g ovanpl hällen i ruta F (Ull. 18839), ett prov frin ko1koncenttaoonen direkt

undtr Jullen (L:I. 18840) och ett prov fcl.n en kolansamling 0,4 m NÖ om hällen i ruta G (Ull. t8838).

F i2n<k .ut<nng>' "höOs (cal. BC, 2 s;gom), 3650-3300 (Ua 18840),3790-3490 (Ua 18838),2200­

1000 \D fla 18839).

lvi m.~l:mmllga<!atenngar Vlsar att eldningsaktiviteter fOrsi~tt på platsen omkring 3800-3300 BC

och att nun vid denna cdpunkt även placerat en bemålad häll upp och ned på en eld eller på en

mil~D ddlld markyta. i\ltcrnarivt kan hällen ha lossnat från bergväggen med älgbilclerna och fallit

ocd på en m2rkyta d2r man nyligen eldat, vilket umcbär att målningen sannolikt kan vara äldre än vad

14 dil~·nlljo;.lnu visar. Oavsett vilken förklaring man väljer kan man dock med stöd av dateringarna

tatera att fargen på den lösa häUen bör ha tillkommit senast omkring 3.300 Be.

uccl e C14 cbtcnngen, som stratigrafiskt bör vara yngre än de två andra, visar att

cldmngsUtMtetcr kan ha försigVtt framför berget ockd under senare perioder. Denna datering är

dock mych1 akcr. Date:nngama som utfons av Ångströmslaboratoriet vid Uppsala universitet.

D.D! II: lON OCH SAMMANFATfNING

UodttlOkl\U1g<D fnmfor h:allmilrungslokalen rall. 160 omfattade ca 15 kvm. Hda undersökningsyr3n

mbl eU:a lager om tO cm vardera förutom i rutorna C, G, K, P. Inga direkta fynd

okJungen <brcmot påtriiffadcs en 1,00 x 0,80 m Slor sten som ursprungligen kan

lodn~ bocfR'ölggen på \-ilken häIlmMningartl2 ar Situerade. Stenens undersida hade en

23

0,3-·0,4 ffi stor rödmålad fläck. Under stenen liksom intill stenen i rensningsnivå 5 påträffades två

kolkoncenrnuoncr vilka C14 daterats till 3 790 CaillC (Ua 18838),

(kol direkt under stenen) och 3 650 CalBC (Ua 18840).

L'tlfrnn ko1koncenttationeroas utförande och srorlek så rör det sig inte om härdar eller kokgropar

Ulan l>narare kan de representera resterna av facklor eller dylikt som använts framför hällmålningarna.

Stenen med målningen har placerats/fallit rakt på en av kolkoncentrationerna som gett tydliga

kolavtryck på stenen. Detta innebär att ingen markyta hunnit utbildats mellan det att "facklan" bränts

och att den bemålade stenen hamnat ovanpå, annars hade det inte blivit något kolavtryck på stenen.

Mycket krnfog ko1koncentration framkom med början i rensningsnivå 2 och som fortsatte ner till

rensrung.;m\'å 4 då den avslutades på stenen som senare visade sig vara den bemålade stenen. Denna

kolkoncenrrauon bestod av mycket stora och kraftiga kolbitar och dessa daterades till2200~1000AD

(Va 18839). Denna datering är dock mycket osäker. Profilerna som upprättades i ruta E och ruta M

llg panillellt med nranclra med ca 1,5 meters meUanrum med början i nivå 2, dock fortsatte profilen

I Nta E något djupare än profilen i ruta M. Dessa två kol- och sOt- fargningar uppvisade efter

ntdgrä\'1lIng en relativt likartad utformning. Dessa kol~ och sotfårgningar kan möjligen vara rester av

&cklor, stl\'ar eUer liknande som kan ha använts vid målningarnas tillkomst eller vid återanvändning

av platsen.

Profilerna 1 r3.smassorna belägna i den södra delen av schakt A Xl007 Y1972.6-1974 och i den norra

delen 3\' schakt .'\ XlOl1 Y1975,2-1077.0 dokumenterades och jordprover togs i de stratigrafiska

Iagft'n $,Om framkom i der norra schaktet. Den norra profilen uppvisade tydliga kol- och rooockra

horisonter. Den södra rasmassan uppvisade endast en enhetlig gul-bron grov mellansand och

saknade ck karaktaristiska Jordhorisonterna vilket bör tolkas som om den tillkommit senare än de

ovags undersoknings)'torna och darför inte hunnit bilda de klassiska jordhorisontema.

mil)oarkeologtska provtagningarna visade höga fosfathalrer och höga MS värden vilket talar för

det funruts mänskliga aktiviteter som inte är synliga ovan jord i närheren och intill Högberget l

crbå1lna resultaten fmn Högberger är viktiga bidrag till den kronologiska diskussionen som förs i

k arkeoiogt Inom hällbildsforskningen, på grund av de erhållna Cl4-dateringarna som kan

tiD. akri\1teter omedelbart framför en hällmålning. Nordskandinaviska hällmålningar har av

arkeologer anseus ollhöra senneolirikum tidig bronsålder men med hänsyn till resultaten från

_lenlOlooiJ1g<n framför Högberget J visar att hällmålningstraditionen kan ha funnirs redan 3700 f kr

24

tntr nchgare. Undersökningarna vid den närbelli.gna grottan Högberget III (Holmblad 2005) har även

\'1S3t att eldningsaktiviteter antagligen har försiggått omedelbart nedanför denna hällmålning.

25

REFERENSER

Baudou, Evert 1993. Hällrisuungama vid Nämforsen - datering och kulturmiljö. Ekonomi «h

1lim1fll/omttr i lIorrJiJk brollsålder. Srudia Archaeologica Universitatis Umensis 3. (red. Forsberg, Lars &

n, Thomas B), s247·261. Urne!.

lIcrogtolOn, Lasse 2004. Bilder,,;d klI/m. Kring höUriJlllillj!or i AJlexm 111, &hJlJIa". Gotarc ~c= C.

\rkeologuka Skriftc=r No 51. Göteborgs universitet. Uddevalla.

1Icrm.lOn. Caurtrull 2000. Hällrist. En presentation av Riksannkvarieambetcts digilllla

tningsdokwnemanonsprogram. Rillod «h Målad. .AJpeJutrpå lIordisk htiUkonJI (red. Edgren.

omen & Ta~kmc=n, Helc=na). Föredrag presenterade vid c=tt nordiskt seminanwn om bergkonst i

ussalnu 8-11 september, t 998, s55-65. Vammala.

1Icrm.1Oll. t.:li 2000. Norchsk bc=rgkonst - ett gemensamt uppdrag. En lagesrapport. Rillad «b Målad.

.tllrp.1I1QrdJsJ!. hal/kDlIst (red. Edgren, Torsten & Taskinen, Helc=na). Föredrag presenterade vid ett

kr enunanum om bergkonst i Suomussalmi 8-11 september, 1998,56·8. Vammala.

lit 1999, KJtlII,rlondskaptlJ kom'Ögar. mtl/mla No"land Ilndtr dl två nsto årlJlJendtnof Kr.

Im Studtes III Archaeology 19. Srockholm.

"P"l"'" \mta 1999. Dialekter av samma språk? Opubliarod C,yppJoIJ. fnstitutionen för

h ~mlska studier, Umeå universiret. Umeå.

n & 1 ask.men, Jlc1ena 2000. Rislad och Målad. ArptkJfrpå nordisk häl/konJI. Föredntg

l11 nNdbkt scmmariwn om bergkonst i Suomussalmi 8-11 september, 1998.

undrrholm,johan 1996. Prehistonc land managemem and culDvation. A soil

.....Old, P,..~",~V fnJm l'" sb.1h ......'rmlic Gnftmu D" lIN Appli(o/i()1I ofSntntific MtlhodJ i"

Z3 stptmlbcr 1993. AREM 1. Esbjerg.

26

Eriksson, Daniel 2005. Rapport övtr flndmij!ening avJOngstgrop RAA 16, Hiigbugtt T, Romstlt sn,

Awgmwaa""d, 2002, UMARK 39. Umeå 2005.

Fanden, Anders 1996a. Den norrländska hällmålningstraditionen. Tolkning av funktion och

symbobsk betydelse. Opublictrad C-uppsats. Arkeologiska institutionen, Stockholms universitet.

Scockholm.

Faoden, Anders 1996b. Norrländsk hällbildssymbolik - ett shamanistiskt tolkningsperspektiv. D

uppsats i arkeologi. Stockholms universitet. Stockholm.

Fanden, Anders 2001. Ilällmålningar. En ny syn på Norrlands forntid. Fordom då alla if/ur kunde

W....S..isk. lro ifträndring (red. Virdi Kroik, Asa). Stockholm.

PtDdCn, Anrlcrs 2002. Schamanens bt'J,hiillar. Daus Tryck och Media, Östersund.

bcrg.l..ars 1993. En kronologisk analys av ristningarna vid Nämforsen. Ekonomi och nän'ngsformtr i

..... IrIlISI11tkr. Studia Archaeologica Universitatis Umensis 3. (red. Forsberg. Lars & Larsson,

tIlomuB.). ,195-246. Umeå.

,....."8> Lars 2000. The social context of the Rock Art in middle Scandinavia during the Neolithic.

..._ ..... RMkArl in Im Anden! Arctic (ed. lGlre, Antero). Jyväskylä.

1996. Arkeologisk undersökning av Raä 158, Näsåker 12:1, Adals-Lidcns socken.

..._mbnd. Opublinrad 1II1tmrnpport nr 1997:10. Länsmuseet Västemorrland Härnösand.

Ola~1 Boplatsen Vid Råinget. Tidssptir. Hem'?Ygdsbokfor Angtrmanland och Medtlpad 2001

....11'..128 HarnÖsand.

& Engclmark, Roger 2004. Arkeologisk forsknings, amatör och skolundersökning av

limn1ngar frin stenålder-historisk tid. Fornlämning, Raä t 58. Opllbliurad inltmrnpporl nr

......"ttt Vastemorrland. Härnösand.

27

•

Goldhahn.Joakun. 2002. Hällarnas dån - en audiovisuell approach till de neolitiska jakt och

Bngstnsuungama i Dorn Sverige. Bilder all brolUåldtr- rlf Jtmi"arill1!l omfimltido ktJmmu1lika/iolt (red

GoJdluhn,j<nJam) 552-90. Aeu Archaeologia. Lundensia Series in 80 No 37. Lund.

Goldb2hn.Joakun 2005. Mångtydighetens tydlighet - till fdgan om hällbilders mening och innebörd.

PrrhiIAm. PlI.1IIm as ArrhotolO!i(olJOIfra (ed. Gerhard l\1ilsucu & Henning Prähl) 5121-135. Varek.

Hallstrom, Gustaf 1960. MOlfltl1ltfllal art ojNarlht,.." SII/td/ltfrom Ihl SloII'.A&t. Stockholm.

Hansson, \ndc=rs (manus). Rapport över arkeologiska undersökningar vid r22 58, Tånnäs so,

JimIbnds lan. Jamtlands bnsmuseum.

Hc:unann, Cum' & Löfvendahl, Runa 2()()(). HällrruUningar i Vä.cmland - ett dokumentationsprojekt.

Holmhctg•.tE 1848. SkondinaLit1U hiillristlfingnr. Stockholm.

Holmblad, Peter 2005. Rupport over arktologisk undmiikning av HögbngtlllJ, RomItk sn,

Ålpa"la"d, JOO), UJ\IARK 40. Umeå 2005.

Janson, S,crkcr 1944. RaPPOrt över de arkeologiska undersökningarna vid Statens vattenfallsverks

knfncrksbyAAC nd Niunforsen, under tiden 6 juli - 29 augusti och 10 - 17 oktober 1944.

Riluannkv:mcambclct. Stockholm. Oplfbliurad rapport.

]<"KU, Ronnle 1977. Ilallbilder och tlngsu:ru1jö. jamtlOlfd/ HärjttJaltn - S fJt!uka THristjOf'tningtlls

Ronnlc 1989b. ll:illbi.lder och fångstbopiatser. ArkttJlogi i..5d/~ skog «h Irygd, d~/l. s57-82.

jooepb.... J{ • Msllna 1999. Luforsen. Hällristningar I brytningstid. Opllbliarod CD-N/Jpsols.

.....""lmtor arkeologt och sanuska stucher. Umeå univr:rsitr:t. Umd..

28

Kirikis. Pekka 1995. lVJlliomaaloMht/, 11111illOi"t" l:xvaorleishJ. Paillti"g O" Rock - A" Anatn/

_An-lno.jyv.,kyl'.

' ...... Britt2 2001. HälIbiJder. Kosmogoni och Verklighet. Tidsspår. Ht111bygdsbokfrir Angmllonland

~2001-2002, s43-81. Härnösand.

I/Illpo,Britt2 2002. Ilällm~lninga[ - ett uttryck for materiella och immateriella dimensioner.

,~/ArktologI2. Häl/biltkr oth hä/fbl/dentas rMlII (red. Lindgren, Brirta, Klang,

Ramqvist, Per Ii), s53~75. Ömsköldsvik.

Båns 2003. De bemMade bergen - flerrusen:lriga dokument. POP1l/ilr Arktohgi. nr 1, 2003.

BDrta 2004. HaJJbildtr i OfT. Fonleni"gslogt/ i jivnllo"ds, ViiJtmJo//tllS Olh

....Ia. UMARK 36. Arkeologisk t2ppon. Intstirutionen för arkeologi och samiska

Ouistian 1994. "'än&sljo/letftJ bildtr. En J/Ndit av tk nordjt""oJka"diJka kIlJ/a"k"Hlna

1lIII...... Thcscs and Papers in Archaeoiogy. N. S. A 5, Stockholm.

0åItian 1999. Namforsenrismingama - en återspegling av jägarnas liv och världsbild.

"!,wIolMJör An&trflfonland och Mtdtlpad 1997-99, s l 05-135. Härnösand.

00"'''2001. t\am.forsen. Tidupår. Htm~dsbok fOr AngtT7llonland «h Mtdelpod2001-2002,

1997 '\rkeolOgtsk undersökning av boplats Raä 158, Adals-Lidens sn,

hiQmtlning I TaJpalsaan. Finsk/ MIlstHm 1968. Helsingfors.

2001 Conrcxrualizing rock arr in ordet to investigate Stone Age ideology. (red.

29

Hdskog, Knut) Thtorttical PmptctilltS in &lk Arl Restorrh. Oslo.

l.Om-,La -Inge 1998. Nyupptäckt hällmllning.]äm/tn 1999, slO9. Östersund.

lmdt, Gro 1991 Vesmorske rism.inger i tid og rum. Opubli«md dokmrravhondlil,!.. Bezgen.

Mdandu, Jan 1980. Rapport över dokwnentation och undetsökmng av häl1m11ning RAÄ 151

SlmSfObndtt 1:1, Åsdt so. ViJ.Jltrbotltlf. Västerbonens Museum. Umci.

rdCn, .\nhur 1925. ()slt'!fJllantls bronså1dn: linköping.

0j0Dcn. S 1974. lIällmlliungama vid sjöarna Kotojärvi och Märkjärvi Itti. FinsIeJ MIIJeu11l 1973.

dsingfors.

~l, Per H. 1988. Boplats och hällristningar i Nonfors, Umeä1ven. Arkeologi i 110" l, 529

IImqvisr, Per II. 1992. Hallbilder som utgångspunkt vid tolkningar av jägarsamhället. Arkeologi i

31990,531·53. Umc:\.

"'l"is", Per Il 200Za. Aspekter på hällbildemas stil och rumsliga fördelning. S/lIdier i Rtt/onal

.......'ti .. UaIIbiIJrro,:h hal/bildernaJ nnn (red lindgren, Britta, Klang, Lennart & RamqYist, Per H),

I Om.~kolds\':ik.

pfT 1121102h. DIguala och andra älgar. Bidrag till dokumentationen av hällmålningar.

&,Ma Ir~ 2. Ilal/hildtrOfh htillbildm'aJ ni'" (red. lindgren, Britta, Klang, lennart &

Per II , s119· 129. Omsköldsvik.

Per H 2002c Rock .-'lrt and Settlements. Issues of spatial order 10 the prehistoric rock an:

......... r:Hroptd11 UJlldJazptJ or Rork-Arl (eds Nash, George & CluppendaJe, Christopher)

1OIn!«1g<. London and tw York.

30

'm:as, PdWi 1969. Ole Felsma1erei von Av2SUOSalmi. Fi1fsleJ MIIJtNm 1969. Helsinki.

TasJunen, Helena 2000. Hällkonsten i Finland - forskningshistoria och dokumenution. RUtad (Kh

" • .ilJptkkrpå nordiJ!e häUkonsl (red. Torsten Edgren & Helem Taskincn). Föredrag presemerade

,-id ett nordiskt seminarium om bergkonst i Suomussalmi 8-11 september, 1998, s 20-32. Vammala.

Thomson, R& Oldfield, F 1986. Environ/1ltntal Magfutism. London.

\'( enn'tcot F.dvtnger, Brina 1993. Gmll! (Kh DjN'!]mboli/e. Om dm no"liindskafiJngstkJtllllrtlu organisation

,.,JaJtStn,u fJd hJn. Lic-avh:mdling. Vmd. universitet.

\ iklund, Iknu·Ove 19972. yupptäckta hällmålningar i Anundsjö, Fjillsjö och lUmsele i

.I",g~onh"d. 0"';113-4, ,20-33.

iktund. Bcmt·Ove 1997b. Ropport iilJn"jontminlftJ1lflltlfttrin!, j &dums (Kh FjaliljO sode.1fDr. Jämtlands län.

J..,<hO(\, 1..m museum.

und, Bcmt·Ove 1999. Algar måladc i älgens eget rike· nyupptäckta hällmålningar i

ngmJtUlland. ·lidssptir. Hrml!JgdrbokJor An,germanland ()(h Medelpad 1997·99, s49·57. Härnösand.

d, Rl,."01!·()vc 2000. RPpporl ö/Jtr skodeinlltnledng i områdtl Söröniiset. Romse!t socken,

~","..J",td t ~/mIO"/(JlfJr lim. Unsmusect Västemorriand. Kultunniljöv~rdsavdelningen.

H.....,,",d

Bcm" (lve 2002 .. igra av hä1lm~lntngama i västra Angermanland. Studier j RloolfalArkeologi

""""'.'''''!J.' fil", (red. Lindgren. 8mu, Klang, Le.nnut & lUmqvist, Pcr H), s103-118.

......... Se -<>Ve- :ZOO.h. ll:illmålningar I Angcnnanland. Skikt nr 9. Länsmuseet Västcrnorr!and

Wiuod. Beml () c 20mb. lla/lmalning. BrinnåsklipfNn i Fjällsjö socken, Angerman/and, jäm/mnds liin

31

~J:4. Kulnmniljövhdama AB i Härnösand.

\'tklund, Bemt-Ove 2003c. Rock An in Notthem Europe, RANE, PM över inv~tering i Ramsele

socken, Ångermanland, Västernorr!ands län, 2003;1. Kultunniljöv:\rdama AB, Härnösand,

\",k1und, Bcmt-Ove 2003d. RANE-Rock Art in Northem Europe. Tillägg till PM 2003:2 över

uwmtenng j Ramsdc socken, Angermanland, VästemorrIands län, Kultunniljöv:\rdama AB,

Hamosand.

ikluod.lkmt-()o,·e 2003e. Hällm:\lning. lillklippen i Stcnviksstrand, Ramsele socken,

~nd,VästemorrIands Jan. Opublicerad rapport. Kultunniljövårdama AB. Härnösand.

Bcmt-()o,'e 2003f. Hallmilningar i västra Angemun1and 0pJlblimwl C-M/Jpsalf.

lioIbiJl,kolan l Härnösand.

ikml-Ove 20043. Trt ".JNjJptäd:Jp hällmål"ingor i tw/nJ Angm11a"lo"d. Forntid l RamseJe

KuhumuIlovudama AB i Ilitmösand. Rapport 2004:2.

Btmt·O...c 2004b. Bastll/oken. Ett bophuområde vid uåtmark i StenuikIItrand i RamIe!e

....Ao...rJlIll1l1d, Valternorrlandi lan. Forntid i Ramsele och Kulturmiljöv:\.rdarcna AB i

2IXlO. Ibfk",a/mtr O! ntNeU "Priformanci', Hovedfagsoppgave i arhomgi. Universitet i

32

MIMfLIGA UPPGIFTER

Bam-Ove Vtklund, Kulrunniljövårdarna AB i Härnösand

Beml :':ordin, Stiftelsen Nämforsen

rm Andersson, Nässjö By

lhGoran Hedberg. Strömsund

K.uJ.johan Olofsson, Antikvarie vid Jämrlands länsmuseum

~lanf' Pramli, Norska Sametinget, Varangerbotten

I :l ~W'ldSlIi:im,L2nsstyrelsen i Västerbotten

FigurlOneckning1 I I~ ur Gub.lurtan 2OG:04 B5.tniset

:-. uru med Högberget markerat

33

RILAGA 1

ÅNGSTRÖMLABORATORIETAVD FÖR JONFYSIK, 14C_LABUPPSALA UNIVERSITET

Uppsala 2002-02-12

Britt. Undgrenlost. för arkeologi och samiska studierUmd. Universitet90187 UMEÅ

Resultat av I4C datering av trlkol frAn Raosele so, Ångermanland.

Förbehandling av trikol och liknande material:

I den aktuella undersökningen har fraktionen lNS daterats.

Med vänlig h Isning

Telefon Telefax018-4710000 018555736Direktval4713059E-post: Goran.Possnert@Angstrom.uu.se

BesöksadressLägerhyddsvägen IUppsala

PostadressBox 534751 21 Uppsala

Göran Possne aud Söderman

Labnummer Prov SI3C %o PDB 14C :lIder BP

Ua-18838 HOgberget l, RAÄ 160, serienr A -24,3 4835±85

Ua-18839 HOgberget l, RAÄ 160, serienr B -25,4 2460±65 i= ~~

Ua-18840 HOgberget I, RAÄ 160, serienr C -24,3 4645±70 l- i)niv:l 5, ruta F

,RESULTAT

1. Synliga rottrådar borttages.2. I % Hel tillsatts (8-10 timmar, under kokpunkten) (karbonat bort).3. l % NaOH tillsätts (8·10 timmar, under kokpunkten). Löslig fraktion fålls genom tillsättning av kODe.

Hel. Fällningen som till största delen består av humusmalerial. tvättas, lorkas och benämns fraktionSOL. Olöslig del, som benämns !NS, består främst av det ursprungliga organiska materialet Dennafraktion ger dll.rRk den mest relevanta åldern. Fraktionen SOL dliremol ger infonnation om eventuellaRsroreningars inverkan.

Före acceleratorbestämningen av 14C-innehAlIet f()rbränns det intorkade materialet, surgjort till pH 4,till C02-gas, som i sin tur konverteras till fast grafit genom en Fe-katalytiskreaktion.

BILAGA 2FotolistaHögberget R.AJ\ 160, Ramsc!e sn, Sollefteå Im, Västemorriands län.

FHm l01-08·24

20. Högbergct I21 HOgberget l22. Högbuget l23. Högbergct l24. Översikt vid röJning2). Övttsikt VId röjrung26, Översikt efter TÖjning27. Kontroll av hängande slen28. Avtorvrnng29. Uppsättrung av silllO. Avtorvrnng fdn ö-v rikrrungJI Efter avtorvrung fdn N-S riktrung32. ....I'beubild33 ..\rlxubildl4 ....rbersbild35. Arbelsbild}b Arbersbtld}1 Aroctsbild38. Nid 1 (0,10 m) frio rasmassa 139. \livi 1 (0,10 m) {rio rasmaua 24t. NI\i 1(0,10 ro) {fin NÖ

,.. ,'tri t,O\'ernkt &in rlSlTl2ssa I

. ni I,o\'erslkt &in N-V,'!Vi \, öventlr.t från rasmassa 2.\rncrsbsld.\rbetlblldKolkonc.entnllon, rutl N (lc.olprov taget I den dc! av sotfläcken som är nirmast hiillmåiningen).K;""'~·tntlon, ruta. E (nktntng med ansiktet mOl målntngen)

id 1,dOd mus, ruta B (milrungcn I bakgrunden)Id 1, ruta B, nirbild av ffiusc-n

2 ncdgn\ontng 20 cm), ()Yenlkt, &in rumuu. S)-d1. Ovmikt, {dn O1. kQlflacbr, öv-eMI, (halva omridel närmast klippan)

1, ruta Flri 2. ruTa F

'Xl hmad p!I Erik ..I,nderssons ägor",""".. tuttad pi Erik Anderssons ägor

hittad pi Erik ..\nderssons ägor

~§§§!!I' 'asiker pi cunpmgen (llcigbcrgsgäng och Hum labb g2ng)

1 •.uåkll:r pi campmgen (Högbc:rgsgäng och Hum labb gäng)I. 'asmr pi campmgen (Hcigbergsgäng och Hum labb gang)I ' ' asilm pi campmgen (H6gbcrgsgäng och Hum labb p,g)

brme tuttad \"id strandkanten i Näupn. Erik AnderssonbtJ1lC tuttad VId strandkanten I Nänpn. Erik Andersson

av kol pi sten. Nid 2, ruta FHrprgtl \, Kivtkiis ro flI ~fgCI l, Kivlkiis ro Il

,!!,_,H:agbcrgct l, Kivlkä5 m Il..._"togbcrgtt l, ~Ia[guetaBergvall och Bemt-Ove ViklWld

34. Arbct3bild, Högbcrgct 1. Margarct:l Bergv7.1l35. Arbcrsbild. Högbcrgc[ l. Erik Svanberg36. ArbclSbild, Hägooget l, Kristtna Josephnon Huse31. Miljöbild, Högbcrget 138. Miljöbild, Högbergct 139. Miljöbild, Högbergct 140. Högberget l, h1nlt för dropp UPPifrån. rut:l A

rUm 301-08-30

4 Miljöbild, Högbergct l, JUri 3S. Ml1ningsbild6 Anki Edlund och Lena Holm bjuder pi lunch nere vid Näujön7. Anki Edlund och Lena Holm bjuder pi lunch ntle vid Ninjön8. Anlci Edlund och Lena Holm bjuder pi lunch nere vid Ninjön9 Vy över Nus}Ön och svamp10. EventueUI hard efter nedre:sning av nivå 3, ruta F11 E,-enrucUt härd efter neclresrung av nivå 3, ruta F12. Evenruell.t hard efter neclresrung av Diri3, ruta F1l Profil, ruta M, rori 314 Profil, ruta M, IUri315. Profil efter uuamling av JOrd för provtagrung16, Profil efter InSamling av jord för provtagrung17. Eventuellt hird efter nedresrung av nivi 3, ruta F

Film 4OI.()9-21

l Yxa (Erik Andersson)4 Yxa (Erik Andersson)5 Yxa (Erik Andersson)6. Yxa (Erik Andersson)., Sirpad lUll. Utsikt mot Nä:5,jön8 Shpad häll (närbild)." .\knvuCl5p1:us (röjd yta). Vid NiujönlO. Profil, lUv! 3, mot norr.11 Profil, IUvi .l, mot noD'" Rua E, IUvio 3. upplfrin, fdn norr1 Profil, IUd 3. mot norr4 Bnta Undgrm

BmuLndg=La .\, 1U,1 3. itoncerunnon av rödodrafårgad ,ord.!bl, m14, ruta F, strax före lyftet. &in N'Ö

S!m.1U\'i4, rua F. strax rore 1yfler &in NOMilrung under stenen. IUvt 5Ya undcr stenen, IUvi S, ruta F~Icn

Mug'ltttll Ikrgvallirin Hogbergct mol O

':JC. Hegberget IIIruppbild lti,rdag den 22 september 2001)

~~~§~IIIIII

Högbcrgct III:grollan Högberger IIIHosbcrgct III

rgttlll~llr

L1lioI..... Irtl\·

........."

36. Högberget lY37. Högberget IV38. Yy från Höghuget (Rarnsdesjön)

Film 501-10-16

t. Bildsten2. Bildsten3. Bildstc:n4--22. Arbetsbilder vid flyttning av bildsten till NäsMr.c:rs museum. Dc:ltog gjorde Matgareta BergvaIl, AIll1c:li Sahlcn,Thomas Larsson, Katharina Ginsburg, Bozena Werbatt, Bertil Nordin, Lillian Rathje, Erik Andc:rsson, BrittaLindgren samt en pc:rson fd.n byn Nässjö.

Film 601-10-t8I. Framrensning av nivå 8. Bernl+Ove Viklund, [rin SO2. Miljöbild Bc:mt-Ove Yiklund

BlLAGA3KolprovcrN, Schakt Ru", Rn X Y Anmärkning

I A M l 1007,6 1973,4

2 A J I 1008,8 1975,3, A L 2 1007,1 1972,9

4 A N 2 1007,5 1974,4

5 A E 2 1009,6 1974,5

6 A F 2 1009,8 1975,4

1 A F , 1009,5 1975,5

8 A M , 1007,4 1973,8

9 A B , 1010,3 1975,3

10 A E , 1009,6 1974,6

11 A H , 1007,4 1973,8

12 A I 4 1008,4 1974,2

Il A E 4 1009,6 1974,6

14 A F 4 1009,4 1975,2

15 A ..E. 4 1009,8 1975,9 Analyserad L - 1~3G

16 A F 5 1009,4 1975,3 Analyserad '. 'o11 A t 5 1008,5 1974,3

18 A G 5 1009,7 1976,2 Analyserad v. 'f'<!11!>

19 A t 6 1008,4 1974,4

2Il A B 6 1010,3 1975,9

" A N 6 1007,7 1974,4

21 A E 7 1009,6 1974,4n A E 7 1009,8 1974,6~ A B 8 10to,2 1975,6n A E 8 1009,2 1974,7

KoiprOVCt tagna ur notT:l profilen

A Profil 1 1011 1975,8

2 1011 1976,S, 1011 1976,4

4 toll 1976,6

5 tol1 1976,4

6 1011 1976

6 1009,6 1974,6

5 1009,6 1974,6

5 1007,6 1973,8

,.

BILAGA 4

Fosfatprover

Högberget I (Marknivå)

X y ZI XlOtQ Y1980 224,062 XIOlO 1'1975 223,953 Xlooo Yt975 225,26, XlOtS V1980 224,21

5 Xlooo 1'1980 223,85

6 XlOtS 1'1985 223,977 XlOtS 1'1990 223,91

8 Xlooo VI9aS 223,839 XlOO5 1'1980 223,96

10 X1010 1'1990 224,06II Xlooo 1'1990 223,78

12 XI 000 1'1995 223,75

IJ XlOtS YI99S 223,9114 Xl00S 1'1995 223,9215 XlOO5 1'1985 224,7116 XlOO5 1'1985 223,9917 XlOtO 1'1995 223,818 XlOlO YI98S 223,8719 XlOO5 1'1990 222,971J) XIOlO Y2000 223,64

" XIOtS y2000 223,7522 XI 000 Y2000 223,6723 Xl005 Y2000 223,6624 XtOO8 1'1974 224,05

25 Xl007 1'1975 224,226 XtOO7 1'1973 225,327 XtOO8 1'1977 223,9

" XlOO8 1'1975 225,4» XlOO7 1'1974 225,25JII XIOtt 1'1976 224,61I XIOO9 1'1975 223,831 XlOtO 1'1977 224,5)J XlOto 1'1976 224,6

" XtOIO 1'1975 224,715 XIOtl 1'1977 224,7~ XIOO9 1'1977 223,85)" XIOO9 1'1977 223,87~ XlOO7 1'1976 223,9

BILAGASJordprovuX och Y virdema anger Jrutornas nordvistra och och sydöstra

S<h"" Ru", Rn X Y AnmiroungA A I 1010,7 1975A B I 1011 1076A C l 1011 1977A D I 1009,3 1914A E l 1010 1915A F l 1010 1916A G l 1010 1911A H l 100. 1914A 1 l 100. 1915A J l 100' 1916A K l 1009 1917A L I 1008 1914A M I 1008 1914A N I 1008 1975.\ O I 1008 1916., P I 1008 Im

., A 2 lotO,7 1915A B 2 1011 107.A C 2 1011 1m inget JOrdprov taget., D 2 1009,3 1914., E 2 1010 1975., F 2 1010 1976, G 2 1010 1977 utgel JOrdprov t2gC1., H 2 1009 1914., I 2 1009 1975

\ J 2 100• 1916., K 2 100' 1911 inget jordprov taget.\ L 2 1008 1974\ M 2 1008 1974, N 2 1008 1975, O 2 1008 1976, P 2 1008 1m IOget ,ordprov taget

A 3 1010,1 1975B 3 1011 1076C 3 1011 1977D 3 1009,3 1974E 3 1010 1975F 3 1010 1976G 3 1010 ImH 3 1009 1974I 3 1009 1975

J 3 1009 1976K 3 1009 1977L 3 1008 1974M 3 1008 1974X 3 1008 1975o 3 1008 1976P 3 1008 1977

A A 4 1010,7 1975A B 4 1011 1076A C 4 tall ImA D 4 1009,3 1974A E 4 lata 1975A F 4 1010 1976A G 4 tOl0 ImA H 4 1009 1974A I 4 1009 1975A J 4 1009 1976A K 4 1009 1977A L 4 1008 1974A M 4 1008 1974A N 4 1008 1975A o 4 1008 1976A r 4 1008 1977

A A 5 1010,7 1975A B 5 1011 1076A C 5 1011 Im., D 5 1009,3 1974., E 5 1010 1975., F 5 1010 1976., G 5 tOto Im., H 5 1009 1974., I 5 1009 1975., J 5 1009 1976.\ K 5 1009 1m.\ L 5 1008 1974., M 5 1008 1974\ N 5 1008 1975.I o 5 t008 1976.\ r 5 1008 1977

\ A 6 1010,7 1975, B 6 1011 1076C 6 1011 1977

\ D 6 1009,3 1974E 6 JOlO 1975F 6 1010 1976G 6 10tO 1977H 6 1009 1974I 6 1009 1975

J 6 1009 1976K 6 1009 1977L 6 1008 1974

" 6 1008 1974, 6 1008 1975o 6 1008 1976r 6 1008 1977

., 7 1010,7 19758 7 1011 1076C 7 1011 1977D 7 1009,3 1974E 7 \010 1975

A F 7 1010 1976A G 7 1010 1977A H 7 1009 1974A I 7 1009 1975A J 7 1009 1976A K 7 1009 1977A L 7 1008 1974A M 7 1008 1974A N 7 1008 1975A O 7 1008 1976A P 7 1008 1977

., A 8 IOtO,7 1915A B 8 1011 1076A C 8 1011 1977 mgct tordprov tagetA D 8 1009,3 1974A E 8 1010 1975A F 8 1010 1976.\ G 8 1010 1977 Utgel jordprov tagel.\ H 8 1009 1974.\ l 8 1009 1975.\ J 8 1009 1976.\ K 8 1009 1977 tngel jorciprov ta~t

.\ L 8 1008 197.\ M 8 1008 1974\ N 8 1008 1975\ O 8 1008 1976\ P 8 1008 1977 Inget jordprov t2gtt

Omga IOtdpro\'cr

J 1 1008.8 1975,3 sot och kolM 1 1007,6 1973,4 SOl och kolL 2 1007,1 1972,9 SOl och kolN 2 1007,5 1974,4 Jaloch kolF 2 1009,8 1975,4 sot och kolE 2 1009,6 1974.5 lot och kolH 3 1007,4 1973,8 sot och kolF 3 1009,5 1975,S sot och kol

" 3 1007,4 1973,8 sot och kol8 3 1010,3 1975,3 sot och kolF 3 1009,6 1974,6 SOl och kolI • 1008,4 1974,2 sot och kolF • 1009,6 1974,6 SOl och kolf 4 1009,8 1975,9 SOl och kolF • 1009,4 1975,2 SOl och kolF 5 1009,4 1975,.3 SOl och koll 5 1008.5 1974,3 SOl och kol

5 JOO9.~ 1976;2 SOl och kol6 1008,4 1974,4 sot och kol6 1007,7 1974,4 SOl och kol

8 6 1010,3 1975,9 sot och kol,1009,4 1974.2 101., kol, rödoc::kn

7 1009,8 1974,6 sot, kol, rödockn.8 8 1010,2- 1975,6 sot, kol, rödoclu-a

8 1009,2 1974.7 SOt. kol. rödocltn.

BILAGA 6Tabell över markkemiska resultatProjekruppgifrerSerienr. 01_0109Projc:kt: Norrlands Hiillbildc:rLandskap: AngermanlandSocken: Ramsc:lc:arr. Hägbergc:tOmddc:: Nässjö

Högbc:rgc:t l, raä 160MALn< MS MS550 LOI(%) Po Ptot Pkvo,

01_0109:0001 17 114 4,4 86 139 1,601_o109:0002 106 411 8,8 46 88 1,901_o109:0003 111 400 9,1 63 117 1,901_0109:0004 76 231 5,7 80 132 1,601_0109:0005 39 80 3,2 46 95 201_0109:0006 19 71 3,9 31 65 2,101_0109:0007 65 112 3,9 105 175 1,701_0109:0008 44 208 5,5 186 238 I~

01_0109:0009 40 84 3,4 64 115 1,801_0109:0010 59 110 4 130 213 1,601_o109:0011 61 152 4,2 124 188 1,501_o109:0012 83 448 5,5 109 198 1,801_0109:0013 71 131 3,8 87 141 1,601_0109:0014 81 98 3~ 140 188 I~

01_0109:0015 47 161 5,1 197 283 1,401_o109:0016 38 55 2~ 73 109 1,501_0109:0017 60 257 5~ 160 237 1,501_0109:0018 '7 366 5,4 128 207 1,601_0109:0019 64 458 5,5 65 145 2,201_0109:0020 65 182 4~ 67 144 2,101_0109:0021 110 187 3,9 71 133 1,901_o109:0022 71 137 4 74 117 1,601_0109:0023 56 87 3,3 156 230 1,501_0109:0024 32 67 5,1 21 43 2,101_0109:0025 119 651 25,9 47 239 501_o109:0026 212 725 18,3 86 245 2,901_0109:0027 28 156 3,5 28 67 2,'01_0109:0028 80 595 8,3 31 93 301_0109:0029 112 579 9 53 129 2,501_0109:0030 81 397 8,2 74 130 1,801_o109:0031 129 492 6,3 36 95 2,701_0109:0032 73 496 10,1 181 239 1,301_0109:0033 115 552 9 68 139 201_0109:0034 136 713 11,6 36 107 301_o109:0035 106 808 17,7 75 145 1,901_0109:0036 26 74 3 55 75 I,'01_0109:0037 59 468 10,4 253 296 1,201_0109:0038 29 93 3,5 60 77 1,3

HOgbc:rget Il, ntii 16101_0109:0039 100 73 o01_0109:0040 104 454 10 88 181 211I_OI09:ClO4\ 124 37 oOI_0I09{I042 89 82 o

01_0109:0043 93 73 O01_0109:0044 145 55 O

OCOI09:0045 38 59 OOCOI09:OO46 34 18 O

OCOI09:0047 31 18 O01_0109:0048 33 33 O

OC0109:0049 19 165 O01_0109:0050 19 114 OOC0109:0051 74 137 O

Provgrop01_0109:0061 41 96 2,4 60 \25 2,101_0109:0062 38 99 1,9 34 84 2,501_0109:0063 38 74 3,8 121 177 1,501_0109:0064 45 90 2,6 74 \42 1,901_0109:0065 21 70 O01_0109:0066 38 108 1,7 55 101 1,9

BILAGA 7Förteckning över ritrungarSchakl nr Ro

A

AAAA

AA

AAA

AA

l234567891011

12

Ovcnikt över rotsystem

Plannuung l Ro lPlanritrnng [ Ro 2Planntning [ Ro 3Planntning [ Rn 4Plam:itJUng l Rn 5Planritrung r Ro 6Planritntog l Ro 7Planritning I Ro 8Norra profilenProfil ruta EProfil nita M

versikt över det rutsystemom användes vid under-ökningen

ft B C

N

A- lf E F G

J I J K

J M N O P

öss

Högberget I, RAÄ 160Schackt A, Planskiss

RN'

N

Markering för rödfltrgningarDD

1 meter

Sol och kolfbrekomsl

Markyta

(Skala 1:40)

o

X: 1007Y: 19n

Högberget I, RAÅ 160Schackt A, Planskiss

RH2

N

or '" o') o.~'

lSJDD

1 meter

Sot och kolRsrekomsl

Markering ft)r rödfärgningar

Markyta

(Skala 1:40)X: 1007Y: 19n

HOgberget I, RAÅ 160Schackt A, Planskiss

RH)

•

"'!;laCJ'

~'-:.-

•j, 1, • O

........."-0O

X: 1007Y: 19n

(Skala 1:40)1 meter

5]':. Sot och kolfl:\rekomst,J

\---\ Marl<"ing ~"ll<IllI<gning'"

HOgbergel l, MÅ 160Schack! A, Planskiss

RH.N

"

X: 1007Y: 19n

o

(Skala 1:40j1 meter

o

o:,, --

Markering Rlr rödfärgningar

Sol och kolfbrekomslRlllJ

DD

HOgberget I. RA!\ 160Schackt A, Planskiss

RN 5N

r, ...,,,

•..

Markyta

X: 1007Y: 19n

(Skala 1:40)

o

1 meter

Markering för rödfärgningar

SOl och kolf'örekomst

HOgberget l, RAÅ 160Schackt A, Planskiss

RN6

N

X: 1007Y: 19n

(Skala 1:40)

,,,,,

1 mete<'

.' ,, ,.'--_// '(5=- __ o"~

()

Markyta

Markering fl)r rOdflrgningar

Sot och kolR~rekomst

,,\\

Högbergel I, RAA 160Schackt A, Plansfdss

RN7

•

) .__ i, .. _--_ ..., ,,, I" \

, ," \. ,, ,

/ ', ', '... ,/-.,.- ......

,- -

N

'.

Markyta

Markering llir rOdfilrgningarBD

1 meter

Sot och kolllirekomsl

(Skala 1:40)X: 1007Y: 19n

HOgberget I, RA), 160Schackt A, Ptansklss

RN8

1\ /': ....... "'_ ...,,,,,,,,yl

•Y/,,,

,,,

N

5JDD

1 met~

Sot och kolRSrekomst

Markering tar rödfärgningar

Markyta

(Skala 1:40)X: 1007Y: 1977

X: 1011,0Y: 1977,0

(Skala 1:40)

1 meter

rrrnI I l fl~ht....I I I _lo"I I I

~-:>"Ol ,---""""..-4-_~.~---_r-I-;'~~""""

R._.....b) ..........

RAÄ 160 Högberget ISchackt A, N profil

X: 1011,0Y: 1974,8 ---+-

0"~···'"

D"~""". h.

"009y U174,6

Profil nu E

--_-_-_-_~ • 'J" II "II' Il:"" _

- --- . '. . , ------ - - - - - .'1 .. ' II'. '. - - ----- - ---

- - - - - • l I •.•• ". - - -A11'1'-~.,..,1----- •• 11."

_ -_-_- _-_. Il

)(1010Y1974,6

1m

" ." ..

/ /,/ /

........

,...........

-

Profil ruta M

..........--_...

: ...... " "

1 m

X 1007Y1973,6

Ua-18839 2460±65B?

.... 'Ua-18840 4645±70B? ________

Ua-18838 4835±85B",?,,-_...~.,--~

6000CalBC 5000ca1BC 4000ca1BC 3000CalBC 2000Ca1BC IOOOCalBO::alBC/CalAD

Calibrated date

~ .Il'__~"" ._k"r'oI11_._1

Uo-18839: 2460±65BP68.2% probability

760BC (19.6%) 680BC670BC (12.3%) 610BC600BC (27.4%) 480BC470BC (2.8%) 450BC440BC (6.1%) 410BC

95.4% probabilirynoBC (95.4%) 400BC

2800BP

2000BP

g"äc.~ 2600BP

~~ 2400BP

Il~ 2200BP

J200CalBC l000calBC 800CaJBC 600CalBC 400CalBC 200calBCCalBCICalAD

Calibrated date

........... ."'_l.OoCliIoJlO__'_,..d .. U..~

5000BP

s.~.= 4800BP

E~ 460QBP

~.~ 4400BP

"•'" 4200BP

Ua-18840 : 4645±70BP68.2010 probabiJity

3620BC (2.0%) 3610BC3520BC (66.2'10) 3350BC

95.4% probabiliry3650BC (95.4%) 3100BC

4OOOCa1BC 3500ca1BC

Calibrated date

3000CaIBC

~""'__""I:IOOOl.OoOIo1I0_Iton<y(lIlI»),"'rJ" Ilprdl-.l_l

4600BP

4400BP

U.-18838 : 4835±85BP68.2% probability

3710BC (68.2%) 3520BC95.4% probability

3790BC (84.0%) 3490BC347QBC (11.4%) 3370BC

5000BP

4800BP

5400BP

4200BP

§ 5200BP.~

.;;

~.Ij

i~

4500CaIBC 4000ca1BC 3500calBC

Calibrated date

3000calBC

Arkeologiska rapporter (rån Umeå universitet

l. EriA: Norl>r'l.- Rappon Over arkeologisk undersökning av fornlimning R.:ii 249, Karl-Gustav sn, Norrbotten. "nUggning G hyddbottenoch anliggning 7 boplarsgrop. Umd 1?'J5.

2. Erik Norl>r'1.. Rappat! /Iver arkeologisk undecsökning av fornlimning Rai 249, Karl-Gus12V sn, NOf'l'botten. Anliggning 5, hyddbonen.Umd. 19%

J. P,.,.En"J:. fi!f1NirA:. Rappon över atkcol"8'sk "ndtcsöknmg, Pllrnullbacken, Vöri m, Österbotten. Osteol<'>glsk nppon: Barbro Hirdtng.Arkcobotanisk "",port: Kar'" Vik!und. Umeå 19%.

4. AUd.KJUj~ LindtjtfJI _d hidmt.1Il' Pr,./-I. Ro"'q,iJI «Il &lrl"" HJrdi~,&. GalW.uer. Arkeologisk undcfSÖknmg.v fom!. kompk" Ru 7,Skog ro, Angcnnanl:md 1?'J4-19'J5. Umd, 19'%. (OBS UlVidgad lirgedition finm, neksi au bc:stiiUa pi CD, ffir Mae dkr PC)

5. Jtak.iJ" G41dlJaJJ1f, Röse och stensiitlning "id Yttenavk: 1:41, Umeå m, Visterbotten. Umd 1997.G. Bjint OJl:llfUJ~. Rappan över arkeologisk undenöknlng a" fomlömn"'g R.:ii In, NYlann m, SttlIdfors 2:14. 1:16, Visterbottenslin.

Umd 1997.7. k LMIldht'1. «Il linjtl YIi8r1f. R.:Ippon over arkeologisk undersökning aV boplats R.:ii 510, Visterd.o.l 1:1, Flurkmarlc, Umd. m,

V:uterbomn. Umcl 1997.8. Gri/ill/ W[I/1Ö1Il. R.:Ippon över mcologisk undersökning av Raii 152 och 150, 111lg sn, Gävleborgs lin. Umd. 1997.9. GdliJl Hd/hm;",. Rappan över ark«>logi.k undeN6kning av Rd 127,jättrfuhl.n, Gäveleborgs lin. Umd. \997.10. Per-Enk Et,tbärk Rapport övcr arkeologisk under>ökning. Pömullbacken. Vöri sn, Österbotten. Umd \997.II. V",id LMJfItr. ,\rkrologuk undersökning av G rodan. Vl1OUenm, Roi 1292, jokkmokk. m, L:>ppland, t 987. Umcl I?'Ja.12. V",;J JJIt}flt,.. Arkeologisk unlkrsökning av Norp:m l O1000E}, Vuolienm, R.:ii 1292, Jokkmokh m, Lappland, 19803 och 1987. Umei

",.103. V,,"'/ Ltt}flt,.. Ar~eol<'>gl~k undersöknIng "" Norp.n 2 (lIOGA), VuoUenm, Rai 12'J2,jokkmokJ<s sn, Lapphnd, 1983-1987. Del 1-8.

Umd 1998.14. p,,. H. """q,UI. Dcn ildre b<:byggclsekonttnu'letC11 i Angermanland. Rapport fdn en arkeologiskt projekt omfattlnlk unlknlÖkningar

ra Roi nr \ och 2 t Amis sn, R.:ii J2 t Sjacvad m s:unt f}'n fosfatkartenngar i Sjiile,-ad och Amä. sockar. Ume:l. 1999.15. Drilli.... WtJI5~. (Red) Arkeologisk undc.-nökntng av Pömullbacken, VÖri, Österbotten, Finland. Del 1-2. Umd \999.16. Gm~" O/KI~. Ost""I<'>gIsk nppon över briinda ben fflln Hcdn;ngahiillan. Raä 68, Eninge' socken, IHbingland. 1999.17. /~,,"11f/ KiaJl,&. Arkeologi.ka utgrivrungar I Fam,nborg, Töre socken, Västerbotten. landskap, Norrbottens län. \996. Dclundersökn;ng

av boplat......uar och boplatsgropar. Raä 318, J41 och 408. Umd. 2000.18. V",id Lttjfl.,.. Arkeologisk undel'SÖlr:ning av Bidci.haUom. On'"1IIs, Kimo Finland 19')9. Umcl2000.19. A8/W-iVltU u~tiq"il. -Ban.~iU, rai 304 i G",ndsunda socken, Angermanland. Bdaga' Grofy.t.ka mitmetoder un:imp:tde, ett

arkeologiskt l::Immanh.ng-. Umcil. 2000.20. ChriJli/W WtJlli8 (rrJ). Arkeologisk undersökning av PömulJl»ckcn, VÖr:\. sn, Österbotten. Finland. \999. Oel\-2. Umd. 2000.21. TbolltIJJ LrnJII~ & UlhiJ" f{,,1,*. "Arkeolog..k undersöknlng.v ~tensatlnlngar,lkä,,·.tensht3gar och kokgrop l Skinn, Nytiitn lOCken

(RAÅ \O & 240), Västerbotten. lin- Umcl2OO1.22. Erik NDrlIt'f, Dlh L.tifJ~8m~ (4JIH"'t,IJJ:. ruf1't'rt). Rapport Över a"'eologi~k undersökning a" fomlimning Ra:i 249 Karl-Gu.t:lvs .n. 1997,

Umcl200l.2). N",I D. /J"",dbt"l lKbJ~""" O"'ftu", ArchoeologicallnvNtig'lliofll of the S. A. Andree Sile, White Island, SvaJbard 19'98 ond 2000.

Umci 2002.24. A~~" /-11lf,ltJf lKb Ni~" NulJJIIIL Rappon ö"cr .rkeologisk ddundcrsöknmg av hitdomddet fomlämnmg n, 17J Amt mar!<kcmisk

kartenng a" hirdgruppcn fomlimning 47, Holmtri.k 1:20, Dcgerfors sn, V'ndeln. kn, Visterbottcn~ Lin. 2001 Umei 2002.25. AIfBji.... Arktiska pillrigar. Katalog ö"er Chnstlan Pfaffs p,lbil.gcll1l.l1l~ng. Umd 2OOJ.M. ArrBjo"*. I'ilar och pilspch..r frin VäSlgt<:inbnd. K~talog över Chnsnan Pfaffs plIbigewnkng. Umcl2003.27. I/,It,," A"dtmM, fUgt,. Ett!!""",*, & Joka" UttdtrbtJ"". !'>Wjöorkeologlsk und~csökn;ng a,' Fatlmborg, Ru J41, 405:2 saml 3\8, Tore sn,

Norrbotlen~ lin. Umeii. 2003.28. EnkN~ Rappon arkooluglsk fursknlng5unu~rsOknlng a,' en

""'neoltmx boplats,..ll K/\" 2(,4 Karl Gu.t1I.V >n, Norrbotll'fl 20112. Umd2001 Ost<'OI<'>gIsx tappan av Anders Fanden.

29. UIfi,;,8 Rmhjt. Pro"undcl'SÖklllng av fomlämmng Kai 508, Br,le J;4, Lovanger socken, Visterbotten.lin. Umd. 2OOJ.JO. f~/{j"n Rmhjr. Arkeologisk undcnökmng a" stensattningar och kokgrop ,Skiran, Nysat ... socxen, Västerbottens lin. Umd 2003.Jl Bnr.ilw FOSJ'"'' «Il Ni81l KJuhJon. Rapport arkeologi.k forskningsunuel'SÖkn,ng.v ~am.iska härdat och boplat~r vid RAA 1453,738,739,

300 och 7J7, Gtitti~k, I'ud. sn.l...o.ppland 2002. Umci 200.'.32. lli'1..lId F,11tt", och Ni"" KarlSlM. Rappo" arkeologisk

forskntng,undcrwkn,ng vid ..m,skt ,~stc RAi' 300 fran yngre rnc1allnd -tidig medeltid, GrAtriisk, Pile:!. sn, Lappland 2002. Os.t..mog..k"'prun a\' Le;fJohnsson. Umd 2(X)J.

J1 Ja'" / /jJJIIlt<JtIJII", Ar~<'Ologtsk och mtljöarkeol<'>gl.k undcnökn"'g av ~k:i""'stcnihög Raä 94'6, Ull",,; 5:1, Gisingc·Oillnis sn.,SOOermanb",d, ""mt unde....lkning a,' prOl'","akt i omridets :ikcrmark. En del, forskninb..... och m«orluiVeckLngsprojcktct Hällbilder,sp"'k och mtljö. Umea 2003

:H. Oi/i JUiI':i4i. R.:Ipport ,,,'cr arkeolOjjlsk undeNÖkn,ng av fomL:imning Huhralehto Rai 221 IlieIallIem, sn, Norrbotlen 1997. Umci 2OOJ.35. CD Jftt~nltr", hllfXJJ 1:,'" Km/In" JoJtf'hJl)" HlWt (Ru). Ark<-o!OS'sk rapport. RAA 16 Mariehem Umei sno Västerbotten 2OOJ. Umd

:zoo<J6. /Jnll<J J ~.,*"'., HÄ1LI:IlIDER l NORR FOl$kntngs!aKct i j;;mtlands- Vä,terbotten.· och V;;~temorrl.nds lin. Umc:i 200437. CD JI~i""I''', hI~. IJnlhll.i~'i"'~ (,....Johtl" O"'fiJll8 (rrd). !t1p!"," Ö,."r arkeol<>g'sk undenökn,ng a,' Rd 158. Adal.·Lidenl In,

Angennanbnd. Umd 20)4