Insamling av elevdata inom vuxenutbildningen · 2016-09-08 · Kapitel 2 Ett sammanhållande undersökningssystem -10- I följande avsnitt presenteras ovan nämnda steg 1–3 mer

Insamling av elevdata inom vuxenutbildningen


www.splitvisionresearch.se -2-

Innehållsförteckning FÖRORD ....................................................................................................4

KAPITEL 1 INTRODUKTION ......................................................................5

1.1 INTRODUKTION – VAD DU SOM LÄSARE KAN FÖRVÄNTA DIG ................................. 6

KAPITEL 2 ETT SAMMANHÅLLANDE UNDERSÖKNINGSSYSTEM ................8

2.1 EN GOD RESULTATKULTUR .............................................................................. 9 2.2 UTGÅ IFRÅN ELEVPERSPEKTIVET – SKAPA ELEVRESEKARTOR ................................ 10 2.3 IDENTIFIERA RELEVANTA MÄTOMRÅDEN OCH MÄTDATA ..................................... 11 2.4 ARBETA AKTIVT FÖR ATT SKAPA EN KULTUR ...................................................... 15

KAPITEL 3 ATT NÅ ÖKAD EFFEKT MED HJÄLP AV PROGRAMTEORI ........... 16

3.1 ATT NÅ ÖKAD EFFEKT MED HJÄLP AV PROGRAMTEORI ........................................ 17 3.2 TIPS PÅ MER LÄSNING .................................................................................. 19

KAPITEL 4 .............................................................................................. 20

ATT HANTERA VERKSAMHETSDATA ....................................................... 20

4.1 ATT TÄNKA PÅ VID HANTERING AV VERKSAMHETSDATA ...................................... 21

KAPITEL 5 ATT SAMLA IN ELEVDATA....................................................... 24

5.1 OM ELEVDATA ............................................................................................ 25 5.2 ATT TÄNKA PÅ VID GENOMFÖRANDE AV ELEVUNDERSÖKNINGAR ......................... 25 5.3 ÅTERKOPPLING TILL ELEVER ........................................................................... 31 5.4 TIPS PÅ MER LÄSNING OM KVANTITATIVA UNDERSÖKNINGAR .............................. 31

KAPITEL 6 .............................................................................................. 32

ARBETA MED RESULTATET – ANALYSERA OCH PRESENTERA ................... 32

6.1 ANALYS OCH PRESENTATION AV RESULTAT ....................................................... 33 6.2 GÖR RESULTATET HANDLINGSBART ................................................................. 42 6.3 VERKSAMHETSUTVECKLING ........................................................................... 44

KAPITEL 7 .............................................................................................. 45

EN GOD RESULTATKULTUR – EXEMPEL PÅ HUR KOMMUNERNA I GÖTEBORGSREGIONEN ARBETAR .......................................................... 45

7.1 OM PROJEKTET SAM 3.0 ....................................................................... 46 7.2 ATT SKAPA EN STRUKTUR FÖR RESULTAT .................................................... 48 7.3 ATT ETABLERA EN GEMENSAM DATABAS OCH VISUALISERING AV DATA .............. 54 7.4 ATT UTVECKLA KULTURDELEN I EN GOD RESULTATKULTUR............................... 55

ORDLISTA .............................................................................................. 56

REFERENSKÄLLOR .................................................................................. 62

BILAGA – EXEMPEL PÅ MISSIVBREV ....................................................................... 63



BILAGA – EXEMPEL PÅ FÖLJEBREV ........................................................................ 64 BILAGA – EXEMPEL PÅ SMS-TEXT GÄLLANDE PÅMINNELSE ........................................ 66 BILAGA – EXEMPEL PÅ ENKÄT SPU (STUDERANDEPROCESSUNDERSÖKNING) ............... 67 BILAGA – EXEMPEL PÅ EFFEKTENKÄT 1 (E1) .......................................................... 75 BILAGA – EXEMPEL PÅ EFFEKTENKÄT 2 (E2) .......................................................... 81 BILAGA – EXEMPEL PÅ AKTIVITETSLISTA ................................................................ 85

Metodikguide för en god resultatkultur Förord


Förord Inom ramen för projektet ”Uppföljning och effekter av vuxenutbildningen” har Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) och Förvaltningen för arbetsmarknad och vuxenutbildning i Göteborgs Stad (Arbvux) författat denna handbok för en god resultatkultur. Materialets syfte är att det kan utgöra stöd och vägledning till kommuner i hur uppföljning av vuxenutbildningens effekter kan ske på ett systematiskt grundat sätt. Den ska inte ses som en rekommendation och är inte heller heltäckande.

Metodikguide för en god resultatkultur Kapitel 1 Introduktion


Kapitel 1 Introduktion

KAPITEL 1



1.1 Introduktion – Vad du som läsare kan förvänta dig Syftet med denna handbok är att ge inspiration, stöd och vägledning till dig som arbetar med uppföljning av vuxenutbildningens skolformer på huvudmannanivå. I denna handbok får du i kapitel 2 läsa om ett sammanhållande undersökningssystem. I kapitel 3 presenteras programteori som kan vara till hjälp att synliggöra orsakssamband mellan effekter, prestationer, aktiviteter och resurser. I kapitel 4 presenteras vad du kan tänka på vid hantering av verksamhetsdata (utgörs av data om eleverna, exempelvis antal ansökningar och tagna kursbetyg). I kapitel 5 presenteras vad du kan tänka på vid insamling av elevdata (utgörs av elevernas egna åsikter, synpunkter och beskrivningar som exempelvis kan hämtas från ansökan, individuell studieplan eller elevenkäter). I kapitel 6 presenteras hur du kan arbeta med resultatet i form av analys och presentation. I kapitel 7 presenteras exempel på hur Göteborgsregionens kommunalförbund1 och Förvaltningen för arbetsmarknad och vuxenutbildning i Göteborgs Stad2 arbetar med en god resultatkultur och ett sammanhållande undersökningssystem. I slutet av handboken finner du en ordlista. Illustrationerna i handboken kommer samtliga från Göteborgsregionens kommunalförbunds presentationsmaterial gällande SAM 3.0-projektet. Handboken omfattar inte granskning, ekonomiuppföljning eller arbetsmiljö för lärare, utan har fokus på ett sammanhållande undersökningssystem och skapandet av en god resultatkultur. Handboken är framtagen i samverkan mellan Göteborgsregionens kommunalförbund och Förvaltningen för arbetsmarknad och vuxenutbildning i Göteborgs Stad. De flesta exemplen i handboken är tagna från erfarenheter i projektet SAM 3.03 eller från erfarenheter av flera års 1 Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) är en samarbetsorganisation för 13 kommuner

i Västsverige. Tillsammans har dessa kommuner ca 970 000 invånare. GR:s uppgift är att verka för samarbete över kommungränserna och vara ett forum för idé- och erfarenhetsutbyte inom regionen. Verksamheten inom GR ska vara till kommunal nytta, samtidigt som den ska stärka regionen nationellt och internationellt. När det gäller vuxenutbildning samverkar de 13 kommunerna genom ett samarbetsavtal. Sedan 2001 gäller samarbetet främst yrkesinriktade utbildningar på gymnasial nivå. Koordinerande och administrativ aktör för samarbetet är GR Utbildning som är en enhet inom Göteborgsregionens kommunalförbund. De 13 kommunerna som samverkar är: Ale, Alingsås, Göteborg, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn och Öckerö. 2 Förvaltningen benämndes tidigare Vuxenutbildningen i Göteborgs Stad.

3 Göteborgsregionens kommunalförbund och Förvaltningen för arbetsmarknad och

vuxenutbildning i Göteborgs Stad arbetar inom projektet SAM 3.0 med att bygga upp ett sammanhållande undersökningssystem i syfte att skapa en god resultatkultur. Inom SAM-projektet har de 13 kommunerna i Göteborgsregionen enats om att skapa ett gemensamt undersökningssystem. En grundläggande tanke med SAM-projektet är att ge



genomförande av gemensamma undersökningar inom Göteborgsregionens kommunalförbund. De kommer även från de erfarenheter som Förvaltningen för arbetsmarknad och vuxenutbildning i Göteborgs Stad har fått genom att skapa ett sammanhållande undersökningssystem och tidigare genomförda SAM-projekt.

förutsättningar för samverkan och samarbete runt elev- och verksamhetsdata samt att minska kostnader och arbetsinsatser för dessa delar. Namnet SAM är en akronym till Student Activity Monitoring.

Metodikguide för en god resultatkultur Kapitel 2 Ett sammanhållande undersökningssystem


Kapitel 2 Ett sammanhållande undersökningssystem

KAPITEL 2



2.1 En god resultatkultur En god resultatkultur handlar om att skapa ett gemensamt intresse och en gemensam grund för att förstå och utveckla verksamheten. En viktig förutsättning för att kunna skapa en gemensam grund är att såväl verksamhetsdata (exempelvis antal ansökningar, kursbetyg och avbrottsstatistik) som elevdata (exempelvis undersökningar genomförda under studier, undersökningar om avbrott och undersökningar om vuxenutbildningens effekter) vävs samman i en sammanhållande struktur. Ett råd är att redan från början av en undersökningsprocess tänka på vilka som kan vara intresserade av resultatet och involvera dessa intressenter tidigt. En grundläggande del i en god resultatkultur är att data finns tillgängliga för alla och att det över professionsgränser förs en diskussion om vad ett resultat kan betyda. Det handlar också om att ge möjligheter att jämföra resultat vid analys och vidareutveckling (nationellt, regionalt, kommunalt, mellan utbildningsanordnare och skolor). Med detta angreppssätt skapas en kultur där resultatet sätts i fokus.

Olika delar i en god resultatkultur En bra utgångspunkt för att kunna skapa en gemensam grund för resultat är att (i löpande ordning):

1. Utgå ifrån elevperspektivet. För att kunna synliggöra detta perspektiv kan man identifiera och illustrera ett antal ”elevresekartor”4.

2. Identifiera relevanta mätområden, mätdata och indikatorer utifrån ”elevresekartorna”. Dessa kan följas upp med hjälp av mätdata som hämtas från både elevundersökningar och från olika former av verksamhetsdata. För att få en bra bild av helheten är det en fördel att sätta upp en struktur som följer elevens resa före, under och efter studierna.

3. Ta stöd av metoden programteori (se Kapitel 3 Att nå ökad effekt

med hjälp av programteori) för att få hjälp att koppla samman elevens resa och verksamhetens aktiviteter i ett orsakssamband.

En viktig del utgörs också av att arbeta med att få till kulturdelen i en god resultatkultur, vilket innebär att alla intressenter verkar för att använda och samverka runt resultatet.

4 Elevresekartor kan likställas med begreppet kundresekartor. Kundresor är en metod som kan användas vid tjänste- och verksamhetsutveckling för att få med kundperspektiv.



I följande avsnitt presenteras ovan nämnda steg 1–3 mer i detalj. Steg 1–2 behandlas i detta kapitel medan steg 3 behandlas i kapitel 3.

2.2 Utgå ifrån elevperspektivet – skapa elevresekartor En viktig del i en god resultatkultur och ett sammanhållande undersökningssystem är att fokus ligger på elevens upplevelser. För att synliggöra och illustrera elevens upplevelser kan du ta fram ett antal representativa ”elevresekartor” som beskriver ”elevens resa” före, under och efter studierna. Dessa elevresekartor ger stöd i att identifiera och konkretisera ett antal steg för eleven: vilka kurser man funderar på att söka, vilka kurser man faktiskt söker, när man träffar studie- och yrkesvägledare och så vidare.

Illustration 2:1. Illustrativ elevresekarta gällande elevens situation före, under och efter studier.

Lyssna till elevernas egna upplevelser I arbetet med att ta fram elevresekartor är det en stor fördel att lyssna till hur eleverna själva beskriver att de upplever vuxenutbildningens bemötande och relevansen i ert utbud och era tjänster. Om du har möjlighet (resurser och tid) är det därför en fördel att intervjua ett antal elever så att de kan beskriva sina resor utifrån sitt perspektiv. Omvandla sedan dessa olika beskrivningar till generella berättelser. Se exempelvis i kapitel 7, där det beskrivs hur de i Göteborgsregionen har arbetat med att ta fram en sådan generell resa. Dessa kartor kan du bygga upp utifrån den kunskap som finns inom verksamheten. Observera att det finns en risk för att man får ett inifrånperspektiv, det vill säga att man utgår för mycket ifrån verksamhetens processer eller från vad man tror eller önskar att eleven tycker.

Hitta avgörande ögonblick I beskrivningen av elevernas resor är det viktigt att fånga de händelser som är avgörande för olika utfall. Det kan exempelvis vara när en person bestämmer sig för att börja studera och söker efter passande kurser. Om en person då exempelvis lätt kan finna kurser av intresse är sannolikheten större att personen ifråga går från tanke till handling. Om det däremot är svårt att hitta sådana kurser är sannolikheten mycket stor att eleven inte



gör en ansökan. Tillfället då den här personen gör sin ansökan kan då vara ett så kallat avgörande ögonblick.

2.3 Identifiera relevanta mätområden och mätdata För att kunna mäta och följa upp de grundläggande delarna i elevens resa kan du identifiera ett antal mätområden och mätdata. Tänk på att dessa mätdata kan byggas upp av både det som kan hämtas från verksamhetssystemet (verksamhetsdata) och via de undersökningar som görs riktade till eleverna (elevdata). Exempel på mätdata och mätpunkter kan vara ”upplevelsen av stöd från lärare” eller ”andelen elever som har avbrutit sina studier”. För att få en heltäckande bild av verksamheten kan du med fördel strukturera dessa mätområden utifrån elevens resa i tre faser: före, under och efter studier (se illustration nedan).

Illustration 2:2. Illustration över moment som kan beröra elevens resa före, under och efter

studierna vid vuxenutbildningen.

Ta fram indikatorer I arbetet med att ta fram det sammanhållande undersökningssystemet finns det många som föredrar att låta några utvalda mätdata utgöra indikatorer som signalerar något mer än sitt eget värde. Exempelvis kan du låta andelen avbrott vara en indikator som bidrar till att mäta kursens kvalitet. Tänk på att ta fram en lagom mängd indikatorer. Definiera enbart sådant som är relevant att mäta utifrån elevens resa samt verksamhetens syfte och mål. Det är lättare att arbeta löpande med och följa upp ett mindre antal indikatorer som verkligen säger något om verksamheten än att hantera en stor mängd mätdata som ger mindre nytta. Här är det en fördel att ta fram indikatorer som ger information om hur väl verksamheten levererar och bemöter med relevans vid de avgörande ögonblick som har identifierats i elevresekartan. I arbetet med att ta fram indikatorer är det också en fördel att stämma av mot nationella, kommunala och interna krav, exempelvis styrdokument och eventuellt redan uppsatta mätområden.



Följande sex punkter kan vara bra att ha med sig i arbetet med att ta fram indikatorer:

Enkelhet. Den indikator du väljer bör man enkelt kunna förstå vad den mäter. Finns det risk att mätdata kan missförstås är det bra att välja bort dessa som indikatorer.

Engagemang. Välj indikatorer som skapar intresse och uppmanar till handling för verksamhetsansvariga och politiker.

Känslighet för förändringar. Välj med fördel indikatorer som snabbt indikerar på förändring.

Tillförlitlighet. Välj sådana indikatorer där du vet att ni kan få fram korrekta uppgifter.

Relevans. Använd bara indikatorer som avser relevanta uppgifter för att kunna förstå elevens resa, alternativt för er att kunna följa er verksamhet. Det är fördelaktigt att välja ett fåtal indikatorer som följer före, under och efter elevernas studier.

Upprepningsbarhet. Indikatorerna du väljer ska vara möjliga att mäta från år till år.

Något som är viktigt att tänka på vid arbetet med indikatorer är att en indikator är satt att indikera situationen för ett område. Det viktiga är diskussionen som blir runt indikatorer och värden som hjälper till att skapa förståelse för verksamheten för att öka kvaliteten för eleverna. Försök att undvika att fokus enbart skulle vara att höja värdet för själva indikatorn i sig. En indikator ingår oftast i ett mätområde, en serie av mätdata, där indikatorn behöver analyseras i relation till hela mätserien. Exempelvis behöver söktryck tolkas i relation till antal besök på webbplatsen, antal/andel elever som antas och antal/andel elever som kommer till kursstart.

Exempel på mätdata i form av verksamhetsdata Exempel på mätdata som knyter an till verksamhetsdata är (denna process underlättas om du har ett IT-baserat system för elev- och kursadministration): Före studierna:

Antal sökta kurser Antal/andel antagna (beviljade) av sökta kurser

Under studierna:

Antal elever i utbildning Antal/andel elever som studerar hos upphandlad anordnare i annan

kommun respektive i egen regi Antal pågående kurser med teoretisk respektive yrkesinriktning Betyg på nationella prov/nationella slutprov, eventuellt jämfört

med kursbetyg Antal/andel kurser i respektive ”studieform” (1=dag, 2=kväll,

3=distans, 4=annan förläggning av utbildningen)



Antal/andel elever med individuell studieplan (ISP). Enligt skollagen ska alla elever ha en individuell studieplan.5

Antal/andel elever som fått kursbetyg efter prövning/validering Efter studierna:

Antal/andel betygssatta kurser per betygsnivå (F, E, D, C, B, A), inklusive betygsunderlag saknas (-)

För att få en heltäckande bild av verksamheten är det också en fördel att identifiera indikatorer som fångar upp de elever som inte följer den tänkta planen. Relevanta indikatorer för denna process kan exempelvis vara:

Antal/andel som inte kom till kursstart Antal/andel avbrutna kurser Antal/andel kursbyten

Om ni idag inte använder er av ett IT-baserat system för elev- och kursadministration eller annat IT-baserat verktyg för att styra verksamheten, finns det mycket att vinna på att använda något av de IT-system som finns på marknaden. Om er verksamhet inte är så omfattande kan ett alternativ vara att använda ett enklare databasprogram och däri skapa ett eget register. Genom att använda ett system för elev- och kursadministration minskar ni risken för mänsklig felhantering och höjer därmed kvaliteten på in- och utdata. Dessa färdiga system har också ofta inbyggda rutiner för rapportering, exempelvis för rapportering till SCB.

5 Varje elev i vuxenutbildningen ska ha en individuell studieplan. Det är den som är verktyget

för att planera elevens utbildning. Det är hemkommunen som från och med 1 juli 2016 ansvarar för att en sådan studieplan tas fram för varje elev. Planen ska innehålla uppgifter om elevens mål och omfattning av studierna.



Exempel på mätdata i form av elevdata Exempel på mätområden som du kan få fram via olika former av elevdata som exempelvis ansökan, individuell studieplan och elevenkäter är:

När

Område Förslag på insamling

Före studier

– Sysselsättning före studier – Via enkät i samband med kursstart alternativt via individuell studieplan

– Elevernas mål: Vilka mål har eleverna själva med sin utbildning?

– Via enkät i samband med kursstart

– Stöd vid ansökan: Elevernas upplevelse av det stöd de får från vägledningen i samband med sin ansökan.

– Via enkät i samband med kursstart

Under studier

– Stöd från lärare – Via enkät när eleverna har kommit igång med sina studier

– Progression: Elevernas upplevelse av sin egen lärandeutveckling.

– Via enkät när eleverna har kommit igång med sina studier

– Praktik: Uppfyller praktiken sitt syfte?

– Via enkät om praktik eller via enkät när eleverna har kommit igång med sina studier

– Avbrott: Varför har en elev avbrutit sina studier?

– Via enkät om avbrott

Efter studier

– Måluppfyllelse: Har eleven nått sina uppsatta mål?

– Via enkät om effekt som genomförs 6–12 månader efter det att studierna har slutförts

– Demokratiska processen: Upplevelse av att i högre grad kunna ta del av den demokratiska processen; förstå samhällsinformation som finns i tidningar, TV, radio eller på internet eller kunna delta i aktiviteter som exempelvis föräldramöten, hyresgästföreningar eller andra föreningar.


– Personlig utveckling: Om eleverna känner sig bättre rustade att nå arbetsmarknad eller högre studier.


– Sysselsättning efter studier – Via enkät om effekt som genomförs 6–12 månader efter det att studierna har slutförts

Tabell 2:1. Exempel på mätområden gällande elevdata.



Illustration 2:3. Illustration över moment som kan beröra elevens resa före, under och efter studierna vid vuxenutbildningen.

Syftet är utveckling – inte att hitta absoluta sanningar Det är viktigt att poängtera att syftet med att göra dessa mätningar är att ur ett helhetsperspektiv få ett så bra underlag till verksamhetsutveckling som möjligt, inte att hitta absoluta sanningar. Det är lätt att fastna i själva mätvärdena och glömma det egentliga målet. Tänk på att det är diskussionen kring siffrorna och resultatet i förhållande till elever och verksamhet som är det centrala, inte resultatet och siffrorna i sig.

2.4 Arbeta aktivt för att skapa en kultur Kultur kommer ifrån latinets cultura som betyder odla. Något man odlar måste man vårda och ta hand om för att det ska växa och leva vidare. Det kräver också att man styr hur man önskar att det ska växa. Genom att dela erfarenheter, kunskaper och värderingar över tid skapas en kultur. Kulturen förs vidare genom att det skapas en gemensam historia och gemensamma berättelser. En god resultatkultur skapas därmed genom att över professionsgränser aktivt och kontinuerligt arbeta med resultat. Det kan exempelvis göras genom att skapa olika forum där resultat diskuteras i syfte att få till verksamhetsutveckling. En god resultatkultur handlar också om att kontinuerligt vårda och arbeta med in- och utdata. Om en god resultatkultur ska kunna uppstå och bli bestående över tid behöver ledningen tydligt verka för att en god resultatkultur är ett prioriterat arbetsområde.

Metodikguide för en god resultatkultur Kapitel 3 Att nå ökad effekt med hjälp av programteori


Kapitel 3 Att nå ökad effekt med hjälp av programteori

KAPITEL 3



3.1 Att nå ökad effekt med hjälp av programteori Det övergripande målet för vuxenutbildningen är enligt Läroplan för vuxenutbildningen 2012: ”Vuxenutbildningen ska formedla kunskaper och stodja eleverna sa att de kan arbeta och verka i samhallet. Den syftar ocksa till att mojliggora fortsatta studier. Vuxenutbildningen ska formedla sadana kunskaper som utgor den gemensamma referensramen i samhallet och som utgar fran de grundlaggande demokratiska varderingarna och de manskliga rattigheterna.” För att ha möjlighet att analysera och följa upp effekten i en verksamhet som arbetar mot ett övergripande mål är modellen programteori ett användbart verktyg. Modellen är också ett bra stöd i arbetet med att följa upp elevens resa före, under och efter studierna (finns beskrivet i föregående avsnitt). Programteori bygger på ett antagande om att det finns ett kausalt samband (orsakssamband) där resurser, aktiviteter, prestationer och effekter länkas samman. Resurser är exempelvis: pengar, lärare, elever. Aktiviteter är exempelvis: olika former av undervisning, stöd. Prestationer är exempelvis: betyg, antal undervisningstimmar. Effekter är exempelvis: om eleverna kommer i arbete eller högre studier, om eleverna upplever sig vara bättre rustade för att kunna komma i arbete eller högra studier. Tänk på att effekten kan vara på flera nivåer: för individen, för er verksamhet samt kommunalt och nationellt.

Illustration 3:1. Illustration över programteoretisk modell.

Modellen ringar in hela verksamheten och tar hänsyn till hur varje del påverkar utfallet både framåt och bakåt. Ett syfte med modellen är att ge stöd redan i ett tidigt skede med att definiera vilka effekter som ska uppnås och utifrån det kunna planera vilka insatser som behövs.



Modellen programteori kallas ibland även för Effektmodell, Systemmodell eller Verksamhetslogik. I engelsk utvärderingslitteratur benämns den exempelvis som: A Program’s Theory of Action6, Logical Framework7, The Impact Model of the Program8.

Exempel på resonemang enligt programteorin Här följer ett exempel på ett resonemang enligt programteorin: Den effekt vi vill uppnå är att x av tio kommer i arbete av de elever som antas till kurser inom ramen för vuxenutbildningen. För att kunna uppnå denna effekt sätter vi bland annat upp följande prestationer:

- x av 10 elever ska slutföra sina kurser. - x av 10 elever bör ha godkänt betyg på sina kurser. - x av 10 elever ska i förekommande fall ha haft ett givande

arbetsplatsförlagt lärande (APL). För att nå dessa prestationer behöver vi bland annat åstadkomma följande aktiviteter:

- upprättande av en individuell studieplan (ISP).9 - erbjuda möjlighet till individuellt stöd under elevens studier.

De resurser som behövs för att åstadkomma ovanstående aktiviteter och prestationer är bland annat:

- x antal elever - x antal lärare - x antal vägledare - x antal lokaler.

Om vi redan före en utbildningsinsats definierar värden enligt ovan, skapas möjligheter att i efterhand titta på vilka aktiviteter som ledde till de önskade effekterna. Exempelvis: Hur stor andel elever slutförde sina kurser (prestationen) av de elever som fick individuellt stöd under utbildningen (aktiviteten) i förhållande till de elever som inte fick individuellt stöd?

6 Bo Sandberg och Sven Faugert. (2007). Perspektiv på utvärdering. Malmö.

Studentlitteratur. Sidan 88. 7 Ibid.

8 Evert Vedung. (1988). Utvärdering i politik och förvaltning. Malmö: Studentlitteratur. Sid

124. 9 På Skolverkets webbplats (www.skolverket.se) finner du stödmaterial med information om

hur du kan arbeta med individuella studieplaner inom vuxenutbildningen.



3.2 Tips på mer läsning På Ekonomistyrningsverkets webbplats (www.esv.se) finner du ett antal relevanta publikationer runt programteori. Du finner publikationerna genom att exempelvis söka på: programteori, verksamhetslogik, resultatanalys, resultatstyrning och resultatindikatorer.

På Skolverkets webbplats (www.skolverket.se) finner du BRUK som är ett verktyg för självskattning av kvaliteten i samtliga skolformer och är ett stöd i det systematiska kvalitetsarbetet. Självskattningen görs med hjälp av indikatorer och kriterier som är framtagna med utgångspunkt från de nationella styrdokumenten.

http://www.esv.se/

Metodikguide för en god resultatkultur Kapitel 4 Att hantera verksamhetsdata


Kapitel 4

Att hantera verksamhetsdata

KAPITEL 4



4.1 Att tänka på vid hantering av verksamhetsdata Detta kapitel fokuserar på verksamhetsdata kopplat till elever, exempelvis antal ansökningar, kursbetyg och avbrottsstatistik som kommer från ert verksamhetssystem/elev- och kursadministrativa system. Texten är skriven utifrån att du som huvudman, som är ansvarig för kursen, är den som ansvarar för att hålla samman data i verksamhetssystemet (oberoende av om kurserna genomförs internt eller av upphandlad aktör). Elevdata, till skillnad från verksamhetsdata, utgörs av elevernas egna åsikter, synpunkter och beskrivningar och beskrivs närmare i nästa kapitel. Verksamhetsdata kan exempelvis tas fram ur ett verksamhetssystem eller ett kurs- och elevadministrativt system. Verksamhetsdata är viktiga av två anledningar:

dels ger de en indikation på volymer, flöden av elever (ser vi till programteorin gäller det både aktiviteter, prestationer och resurser).

dels utgör de ett komplement till elevdata då man i

verksamhetsdata ofta kan se hur väl eleverna presterar (hur många som slutför kurser, som tar betyg, som examineras, som lyckas väl med nationella prov med mera). Man kan få ett mått på hur väl verksamheten möter elevernas behov för att nå sina uppsatta mål.

För att kunna hämta rätt uppgifter ur verksamhetssystemet är det viktigt att det finns korrekta och aktuella uppgifter i systemet. Nedan följer några tips att tänka på vid hantering av verksamhetsdata.

Underskatta inte ett gott förarbete Förarbetet är viktigt för att de data ni tar ut ska kunna vara tillförlitliga. Ett tips är att skapa en grupp över professionsgränser och arbeta fram vad ni ser att ni behöver idag. Bena ut vilka uppgifter ni vill följa upp och varifrån de kan samlas in (elevdata eller verksamhetsdata). Glöm inte att stämma av mot interna, kommunala, regionala och nationella krav på vad som efterfrågas. Stäm av så att era rutiner och riktlinjer överensstämmer med verksamhetsår och utbildningsår. Stäm även av hur de sammanfaller med de krav som finns från de olika intressenter som efterfrågar data från er (exempelvis Skolverket och SCB).



Red ut om det finns uppgifter ni behöver märka på något speciellt sätt i ert system för att kunna få ut önskvärda data. Om ni exempelvis inte kan få ut uppgifter om när en elev har slutfört ett stort antal kurser från ert system som det ser ut idag, skulle ni kanske behöva registrera det på något specifikt sätt för att sedan kunna ta ut uppgifter om detta.

Skapa gemensamma begrepp och definitioner Det är viktigt att strukturera upp hur information registreras i verksamhetssystemet. Ett första steg är att ni internt blir överens om begrepp och definitioner så att ni registrerar på likvärdigt sätt. Det är viktigt att enas och att bryta ned dessa begrepp i detalj. Exempel på begrepp som kan vara viktiga att definiera är:

Elev – När det gäller elev kan följande frågeställningar vara

intressanta: När räknas man som elev? Vilka elever ska följas upp i de olika undersökningar ni gör och när? Ska ni följa upp de personer som har lämnat återbud, det vill säga de som inte har påbörjat en kurs?

Kursbyte – När det gäller kursbyte kan följande frågeställningar vara intressanta: Vad är definitionen av ett kursbyte? När anses man göra ett kursbyte? Om en elev till exempel läser kurser i byggteknik och sedan väljer att läsa kurser i svenska och matematik (fullständigt byte av inriktning), räknar ni det som ett kursbyte eller ett avbrott där eleven sedan påbörjar en ny kurs?

Avbrott – När det gäller avbrott kan följande frågeställningar vara

intressanta: Vad innebär avbrott från en kurs? Vilken tidsperiod krävs för att det ska räknas som avbrott? När kan man säga att elever har gjort avbrott? När ska man följa upp de elever som har gjort avbrott?

Det är en fördel att tydligt definiera de begrepp som används som indikatorer vid uppföljningsarbetet. Tänk igenom om ni önskar att era data ska vara jämförbara med nationella uppgifter, med en specifik region, med specifika grannkommuner eller utomstående utbildningsanordnare. Hur ser deras definitioner ut? Går det att få till enhetliga definitioner med dem i åtanke? Tänk på att det vid nästa upphandling kan vara bra att sätta som skall-krav att de begrepp och definitioner ni arbetar fram gällande vuxenutbildning ska användas i all upphandlad verksamhet.



Skapa rutiner och riktlinjer för att hantera indata För att alla ska registrera händelser på ett likvärdigt sätt i ett verksamhetssystem är det fördelaktigt att ta fram rutinbeskrivningar. Exempel på sådana dokument kan vara: ”Rutiner för förlängning”, ”Rutiner kring studieavbrott” och ”Rutiner kring registrering”. Tänk på att informationen ofta berör många olika aktörer och intressenter. Även här är ett tips att skapa en grupp över professionsgränser för att arbeta med rutiner, riktlinjer och definitioner för hur och när data ska registreras. Använder ni olika system kan det vara bra att exempelvis tänka på hur ni registrerar personnummer. Personnummer kan läggas in på flera olika sätt, vilket kan ställa till det om ni ska lägga ihop data från olika system eller om ni ska jämföra data. För att kunna hämta ut korrekta uppgifter från sitt administrativa system, behöver ni veta när alla registreringar kommer att finnas inlagda. För att kunna ha data som är så tillförlitliga som möjligt är det viktigt att alla registreringar sker kontinuerligt med korta ledtider. Exempelvis om en elev avbryter sina studier bör kurserna avregistreras direkt. Med utgångspunkt från ovanstående får ni fastställa ett antal så kallade fryspunktstillfällen där ni kan ta ut registerdata. Om ni enbart använder Excel eller liknande databasprogram (inte använder verksamhetssystem), är det viktigt att fastställa vilka kolumner som det alltid ska hämtas ut uppgifter ifrån och på vilket sätt. Tänk på att det vid upphandling kan vara bra att sätta som skall-krav att de rutiner och riktlinjer ni arbetar fram gällande vuxenutbildning ska användas i all upphandlad verksamhet.

Ta fram en checklista Ta gärna fram en enkel checklista för administratörer och annan personal som arbetar med data. Checklistan beskriver hur man lägger in data, hur man definierar data och hur man tar ut data. Tänk på att planera i god tid så att eventuella förändringar av den registrerade informationen hinner göras innan data ska tas ut.

Kvalitetssäkra verksamhetsdata Det är viktigt att kvalitetssäkra data som tas ut från systemet. Gör en rimlighetsbedömning och se om det är någonting som är orimligt bland era uppgifter. När det exempelvis gäller kurser, kan du göra en kontroll för att säkerställa att elever inte finns med flera gånger. Det kan exempelvis ske vid kursbyten eller om en person med skyddad identitet finns registrerad både med sitt tillfälliga personnummer och med sitt riktiga personnummer.

Metodikguide för en god resultatkultur Kapitel 5 Att samla in elevdata


Kapitel 5 Att samla in elevdata

KAPITEL 5



I detta kapitel får du en checklista som kortfattat tar upp olika steg och frågeställningar som behövs för att genomföra en lyckad enkätundersökning. På Skolverkets webbplats finner du mer fördjupad information, tips och råd om att genomföra undersökningar i deras skrift: Råd inför att genomföra kvantitativa undersökningar. www.skolverket.se.

5.1 Om elevdata Elevdata utgörs av information som eleverna själva har lämnat ifrån sig. Det kan vara:

Ansökan

Den individuella studieplanen (ISP)

Undersökningar som eleverna får besvara under tiden de studerar alternativt efter det att de har studerat klart (exempelvis undersökningar genomförda under studier, undersökningar om avbrott och undersökningar om studiers utfall).

Skillnaden mellan elevdata och verksamhetsdata är att det är elevernas egna åsikter, synpunkter och beskrivningar som framkommer i elevdata. Verksamhetsdata utgörs av data om eleverna, exempelvis antal ansökningar, kursbetyg och avbrottsstatistik som kommer från ert verksamhetssystem /elev- och kursadministrativa system. Nedan presenteras vad du ska tänka på vid genomförande av elevundersökningar.

5.2 Att tänka på vid genomförande av elevundersökningar På följande sätt kan du steg för steg skapa goda förutsättningar för en lyckad undersökning.

Definiera syftet med undersökningen Definiera ett tydligt syfte med undersökningen.

1. Vad vill vi ha svar på? 2. Vilka intressenter finns det gällande resultatet (lärare, studie- och

yrkesvägledare, skolledare med flera)? 3. Varför vill vi ha svar på det här? 4. Hur ska resultatet från undersökningen användas? 5. När behöver resultatet vara tillgängligt?



Egen regi eller att köpa in tjänsten? Fundera på de fördelar och nackdelar som finns med att själv genomföra undersökningen jämfört med att ta hjälp av en extern leverantör för hela eller delar av arbetet med undersökningen. På Skolverkets webbplats finner du mer information om att genomföra undersökningar i deras skrift: Råd inför att genomföra kvantitativa undersökningar. www.skolverket.se. På SCB:s webbplats finner du fler råd i deras skrift: Att köpa statistiska undersökningar. www.scb.se.

Nå ut med undersökningen till eleverna genom lärplattform Om ni, era upphandlade utbildningsanordnare i kommunen eller elev i annan kommun använder någon lärplattform kan denna vara en bra kanal för att nå eleverna med er undersökning som genomförs under tiden eleverna studerar. I många lärplattformar finns dessutom färdiga verktyg för att genomföra webbenkäter.

Definiera målgruppen Definiera vilka det är som omfattas av undersökningen ni ska göra. Inom vuxenutbildningen är det ofta så att elever ligger i olika faser med sina studier. Vissa har precis påbörjat sina studier medan andra är mitt i eller nästan klara med sina kurser.

Välj typ av undersökning Ska undersökningen genomföras som:

Totalundersökning – samtliga elever blir tillfrågade eller

Urvalsundersökning – ett urval av målgruppen får representera helheten. En bra form av urvalsundersökning är obundna slumpmässiga urvalsundersökningar.10 På Skolverkets webbplats finner du mer information om urvalsundersökningar i deras skrift: Råd inför att genomföra kvantitativa undersökningar. www.skolverket.se.

10

Vid obundna slumpmässiga urvalsundersökningar har alla individer i den bakomliggande populationen samma chans att bli valda. Ett exempel på ett upplägg skulle kunna vara att man har en bakomliggande population på totalt 1 000 personer och att man slumpmässigt låter var tionde person tillfrågas om att delta i undersökningen (100 personer tillfrågas).



Välj insamlingsmetod Det finns många olika insamlingsmetoder och tillvägagångssätt för att samla in elevdata. De vanligaste kvantitativa metoderna är webbenkäter och enkätintervjuer via telefon. En fördel med webbenkät är de låga rörliga kostnaderna samt möjligheten att styra vem som ska svara på vilka frågor. Det går även att styra så att respondenten inte kan hoppa över frågor. En fördel med intervjuer via telefon är att det snabbt går att få ett resultat. Tänk på att dessa två insamlingsmetoder är bra att kombinera i syfte att nå en hög svarsfrekvens. Önskar du nå en djupare förståelse inom något specifikt område kan istället kvalitativa metoder vara rätt tillvägagångssätt. De vanligaste kvalitativa metoderna är djupintervjuer11 och fokusgrupper12. På Skolverkets webbplats finner du mer information om insamlingsmetoder i deras skrift: Råd inför att genomföra kvantitativa undersökningar. www.skolverket.se.

Skapa en aktivitetslista Skapa en aktivitetslista för alla aktiviteter. I listan framgår:

när en aktivitet ska genomföras vem som ansvarar hur aktiviteterna förhåller sig till varandra.

När man skapar en aktivitetslista kan det vara bra att börja från slutet. Utgå ifrån när du behöver kunna presentera resultatet och arbeta dig bakåt i tiden fram till när undersökningen ska genomföras och enkätfrågor behöver formuleras. Se exempel på en aktivitetslista i Bilaga.

Samordna enkäter från olika aktörer Försök att som huvudman samordna de undersökningar som riktas till eleverna (till exempel från olika utbildningsanordnare och lärare). Detta för att inte eleverna ska behöva svara på flera likvärdiga enkätundersökningar under samma period.

11

En kvalitativ undersökningsmetod där det finns utrymme för intervjupersonen att ge fördjupande beskrivningar om ett visst ämne. Semistrukturerade djupintervjuer innebär att det inte finns en fast frågestruktur, utan frågorna ställs utifrån temaområden där intervjuaren följer den intervjuades beskrivning av temaområdet. 12

En kvalitativ undersökningsmetod där en grupp människor utfrågas kring sina attityder, värderingar, åsikter kring en specifik situation, område, produkt, tjänst, vara med mera. Med fokusgruppen erhålls en gemensam beskrivning av frågorna. Fokusgrupperna genomförs oftast med en blandning av frågor och övningar.



Utforma enkäter Tänk på följande när du utformar enkätfrågor:

Försök att göra enkäten så kortfattad som möjligt och tänk igenom vad du verkligen behöver få svar på.

Avsätt tid för att skapa enkäten. Bolla gärna enkätfrågorna i en arbetsgrupp.

Använd ett enkelt språk. Ta gärna hjälp av en expert på området

vid behov.

Kom ihåg tillgängligheten. Enligt diskrimineringslagen ska webbenkäter vara utformade så att stöd för tekniska hjälpmedel fungerar.

Utforma enkäten så att den håller över tid. En bra riktlinje är att ha en bas av frågor som går att jämföra över tid och en möjlighet att lägga till och ta bort så kallade tilläggsfrågor.

Om du använder skalor i din enkät – använd samma skalsteg i hela

undersökningen. Det är oftast fördelaktigt att använda sig av femgradiga skalor13. Mer nyanserat än fem steg behövs sällan. Förstärk gärna skalans betydelse visuellt, med hjälp av bilder.

Använd öppna frågor om du har behov av att få en djupare beskrivning. Öppna frågor är dock ofta mer tidskrävande att sammanställa och hantera statistiskt.

På Skolverkets webbplats finner du fler tips och råd om hur du utformar bra enkäter i deras skrift: Råd inför att genomföra kvantitativa undersökningar. www.skolverket.se.

Formulera följebrev/e-postutskick Det brev/e-postutskick som går ut tillsammans med enkätförfrågan bör vara kort och tydligt. Det utgör en viktig del i arbetet med att erhålla en hög svarsfrekvens. I Bilaga kan du se ett exempel på ett följebrev.

Genomför pilottest Ett effektivt sätt att säkerställa att en enkät och dess frågor fungerar och förstås på rätt sätt är att sitta tillsammans med personer från målgruppen och testa både enkät och instruktionstext.

13

I vissa större forsknings- och samhällsundersökningar kan det finnas fördelar med att använda sig av sju- eller tiogradiga skalor då det möjliggör mer avancerade statistiska beräkningar. Det kan vara bra att ha i åtanke att ju fler svarsalternativ en fråga har, desto svårare är det att få signifikanta skillnader mellan svarsalternativen. För att uppnå signifikanta skillnader mellan skalstegen krävs det att en sådan undersökning baseras på ett större antal svarande.



Skapa struktur och rutin för kontaktuppgifter För att få en så hög svarsfrekvens som möjligt14 är det A och O att ha rätt kontaktuppgifter till de som ska svara på enkäten. På Skolverkets webbplats finner du tips och råd för att skapa strukturer och rutiner i deras skrift: Råd inför att genomföra kvantitativa undersökningar. www.skolverket.se.

Hantera skyddad identitet Bestäm er för hur ni hanterar personer med skyddad identitet. På Skatteverkets webbplats finner du mer information om "skyddade personuppgifter" och vägledning runt hantering av sekretess: www.skatteverket.se.

Kom ihåg PuL redan från start Personuppgiftslagen (PuL) styr hur vi får hantera personuppgifter digitalt. Inom din kommun ska det finnas en person som är personuppgiftsbiträde. Vänd dig till denna person för att få mer information om hur ni hanterar personuppgifter inom er kommun.

Avisera att undersökning kommer att genomföras Berätta att undersökningen kommer att genomföras genom att skicka ut ett så kallat missivbrev innan undersökningen startar. Se exempel på missivbrev i Bilaga. På Skolverkets webbplats finner du mer information om missivbrev i deras skrift: Råd inför att genomföra kvantitativa undersökningar. www.skolverket.se.

14

Vilken svarsfrekvens man kan acceptera måste ställas i relation till syftet med undersökningen. Är det exempelvis för att få en orientering av situationen eller verksamhetsutveckling kanske man kan acceptera en lägre svarsfrekvens då man mer är intresserad av att se tendenser eller få en fingervisning. Är det däremot för forskning och för att kunna publicera vetenskapligt resultat krävs ofta högre svarsfrekvenser. Oavsett svarsfrekvens bör man göra en bortfallsanalys för att säkerställa att det inte är någon specifik grupp som har exkluderats från undersökningen. Har undersökningen en svarsfrekvens under 50 % är det fördelaktigt att göra en mer ingående bortfallsanalys.



Genomför påminnelseutskick Utöver inbjudan och förberedande avisering kan det vara bra att genomföra två till tre påminnelseutskick via exempelvis e-post, sms eller vykort.

Erbjud jour via telefon och e-post under tiden som undersökningen pågår Säkerställ att både du som initierar undersökningen och den som genomför undersökningen finns tillgängliga på telefon och e-post för att svara på frågor om undersökningen under perioden som den genomförs.

Arbeta aktivt för att öka svarsfrekvensen Det är ofta värt att lägga ned arbete på att uppnå en så bra svarsfrekvens som möjligt. På Skolverkets webbplats finner du tips och råd för att öka svarsfrekvensen i deras skrift: Råd inför att genomföra kvantitativa undersökningar. www.skolverket.se.

Besluta om hantering av internt bortfall Ta beslut om hur du hanterar de fall där respondenter inte genomför hela undersökningen (så kallat internt bortfall). På Skolverkets webbplats finner du mer information om olika tillvägagångssätt i deras skrift: Råd inför att genomföra kvantitativa undersökningar. www.skolverket.se.

Städa bland svaren När du har fått in alla svar bör du gå igenom och se om något behöver justeras, exempelvis om det är en stor andel som har svarat ”annat” och det finns svar som i efterhand kan få en egen kategori. På Skolverkets webbplats finner du mer information om att städa bland svaren i deras skrift: Råd inför att genomföra kvantitativa undersökningar. www.skolverket.se.

Genomför en bortfallsanalys Om det är låga svarsfrekvenser för hela eller delar av undersökningen behöver du göra en bortfallsanalys. På Skolverkets webbplats finner du mer information om bortfallsanalys i deras skrift: Råd inför att genomföra kvantitativa undersökningar. www.skolverket.se.



5.3 Återkoppling till elever Det är viktigt med återkoppling till de elever som har deltagit i undersökningar. Det finns främst två anledningar:

Visa att ni har en transparent verksamhet där eleverna kan ta del av resultatet. För elevernas del kan tillgången till resultatet bland annat användas vid val av utbildning.

När ni återkopplar resultatet av undersökningen upplever eleverna

att det är relevant att besvara era enkäter. Framför allt är det viktigt att eleverna får information om åtgärder som vidtagits för frågor som de har lyft att de inte är nöjda med.

5.4 Tips på mer läsning om kvantitativa undersökningar På SCB:s webbplats (www.scb.se) finns:

Att köpa statistiska undersökningar

Urval – från teori till praktik På Surveyföreningens webbplats (www.statistikframjandet.se) finns:

Standard för bortfallsberäkning

Metodikguide för en god resultatkultur Kapitel 6 Arbeta med resultatet – analysera och presentera


Kapitel 6 Arbeta med resultatet – analysera och presentera

KAPITEL 6



För att du ska komma vidare i arbetet med en god resultatkultur behöver de verksamhets- och elevdata som du har samlat in analyseras och presenteras på ett tillgängligt och pedagogiskt sätt. Nedan presenteras kortfattat vad du behöver tänka på när du hanterar kvantitativa data. Därefter följer tips på hur du gör data mer handlingsbara med hjälp av elevresor och programteori.

6.1 Analys och presentation av resultat När du har samlat in information i form av:

data från ditt verksamhetssystem (till exempel antal elever, antal sökande)

elevdata från ansökan och studieplanen (exempelvis syfte med studierna, tidigare erfarenheter)

elevdata från undersökningar som du har genomfört (exempelvis undersökningar om vuxenutbildningens effekter, om sysselsättning efter studier)

följer ett arbete med att analysera all data och lägga ihop allt som en helhet i ett sammanhängande system, så att du kan följa upp elevens resa och din verksamhet över tid. Nedan får du tips på några saker att tänka på när du hanterar, analyserar och presenterar verksamhetsdata och elevdata.

Gör en sista kvalitetskontroll av verksamhetsdata Innan du lägger ihop all information är det bra att göra en sista kvalitetskontroll av de data du har tagit fram från verksamhetssystemet. Även om du redan har gjort den här typen av kontroll är det alltid bra att göra en sista rimlighetsbedömning. Exempel på frågor att ställa som stöd i den bedömningen kan vara:

Är det rimligt att det är x antal elever som har läst en kurs? Är siffrorna angående söktryck rimliga? Är siffrorna gällande antal elever som tagit olika betyg rimliga?

Det är också bra att göra en likvärdig kontroll av de elevdata du hämtar från ansökan och studieplanen. I många kommuner kan studie- och yrkesvägledarna ge stöd för att göra dessa rimlighetsbedömningar.



Kvalitetskontrollera enkätdata Även de data som du har samlat in från enkäter behöver kvalitetssäkras. Du bör kontrollera att data inte är ”korrupt”, det vill säga att det inte har blivit något fel vid filhanteringen, exempelvis en förskjutning av kolumner eller rader. Innan du går vidare och arbetar med dessa enkätdata bör du först säkerställa att:

du har en godtagbar svarsfrekvens en bortfallsanalys är genomförd.

På Skolverkets webbplats finner du mer information om svarsfrekvenser och bortfallsanalyser i deras skrift: Råd inför att genomföra kvantitativa undersökningar. www.skolverket.se. Statistik kan ibland ge skenet av att leverera sanningar med alltför stor noggrannhet och exakthet. Vid analys av enkätdata är det därför bra att tänka på att hantera siffror, andelar och procentsatser utifrån att de ger er en fingervisning om vilka tendenser som råder. I många fall är det just diskussionen runt ett resultat som är det viktiga.

Börja med att analysera som helhet När det är dags att börja analysera brukar första steget vara att analysera datamängden som helhet per fråga, så kallad frekvens. Det vill säga:

Hur har alla som ingår i undersökningen svarat på respektive fråga? Här nedan presenteras ett exempel på hur en frekvenstabell som gäller Sysselsättning efter studierna inom vuxenutbildningen kan se ut. Sysselsättning efter studier

Andel Antal

Arbetar heltid 39% 621

Arbetar deltid 20% 319

Arbetssökande 19% 303

Annat 8% 126

Studerar inom komvux/särvux 5% 80

Studerar inom universitet och högskola 4% 64

Studerar inom annan skolform 3% 48

Egen företagare 2% 32

Total 100% 1 593

Tabell 6:1. Exempel på frekvenstabell som gäller Sysselsättning efter studierna inom

vuxenutbildningen.



Bryt ned i korstabeller Nästa steg är att bryta ned resultatet i så kallade korstabeller. I många fall kommer du långt i din analys genom att korsa frågor mot olika bakgrundsdata (bakgrundsvariabler)15, exempelvis att korsa sysselsättning efter studier med kön eller ålder. Här nedan presenteras ett exempel på hur en korstabell per kön som gäller Sysselsättning efter studierna inom vuxenutbildningen kan se ut. Sysselsättning efter studier Kvinna Man Total

Andel Antal Andel Antal Andel Antal

Arbetar heltid 28% 208 49% 413 39% 621

Arbetar deltid 27% 203 14% 116 20% 319

Arbetssökande 20% 153 18% 150 19% 303

Annat 8% 63 8% 63 8% 126

Studerar inom komvux/särvux 7% 50 4% 30 5% 80

Studerar inom universitet och högskola 4% 32 4% 32 4% 64

Studerar inom annan skolform 4% 28 2% 20 3% 48

Egen företagare 2% 12 2% 20 2% 32

Total 100% 749 100% 844 100% 1 593

Tabell 6:2. Exempel på korstabell per kön som gäller Sysselsättning efter studierna inom

vuxenutbildningen.

Analysera ytterligare med regressionsanalys Genom att göra en så kallad regressionsanalys går det att beräkna vilka frågor som har högst inflytande på någon annan fråga. Det går exempelvis att beräkna vilka andra frågor som har en inverkan på om eleven kommer i arbete. Då görs en statistisk körning för samtliga frågor i undersökningen gentemot frågeställningen ”sysselsättning efter studier” och mer detaljerat gentemot svarsalternativet ”arbetar heltid” som ingår i ”sysselsättning efter studier”. Att göra en regressionsanalys kräver att du har kunskap om statistik och att du har tillgång till ett statistiskt beräkningsprogram. Att analysera orsakssamband runt vuxenutbildning är ofta komplext och kan ofta visa på skensamband. Det är bra att ha i åtanke att de samband man kan få fram i en regressionsanalys inte alltid säger ”allt” och att de därmed inte är helt korrekta. Därför är det viktigt att det finns kunskap inom såväl statistik som vuxenutbildningens verksamhet när en regressionsanalys görs.

15

Begreppen bakgrundsdata/bakgrundsvariabler är data som i en undersökning används för att beskriva målgruppen (ofta demografiska uppgifter), exempelvis ålder, kön, bostadsort och utbildnings- och arbetserfarenhet.



Statistiska begrepp Det finns några begrepp som är bra att ha kunskap om i samband med tolkning av statistiskt resultat. Nedan följer beskrivningar av några sådana begrepp.

Signifikans Med statistisk signifikans/statistiskt säkerställda skillnader menas att skillnaden mellan exempelvis hur kvinnor och män har svarat på en viss fråga skiljer sig åt och att skillnaden är så stor att det statistiskt (beräkningsmässigt) går att säkerställa att det inte är slumpen som har orsakat skillnaden, utan att det råder en skillnad16. Se mer i avsnittet Felmarginal nedan.

Sannolikhetsnivå När det handlar om obundna slumpmässiga urvalsundersökningar (OSU) innebär det att det urval du gör får representera helheten. Det går att statistiskt beräkna hur nära det ”sanna” svaret du kommer, det vill säga hur sannolikt det är att detta värde är korrekt. Med sannolikhetsnivå anger du med hur hög säkerhet/exakthet som du kan acceptera att de svar du får fram är korrekta. Den vanligaste sannolikhetsnivån är 95 procent. Det innebär att vid 19 av 20 fall har slumpen gjort att svaret blir inom den ”sanna” differensen. Nästa steg är att räkna ut hur nära det sanna svaret du kommer med 95 procents säkerhet (felmarginal).

Felmarginal Felmarginal syftar till den differensnivå som svaret ligger inom. I ett exempel är det 40 procent som har svarat att de tycker att kursen är bra. Med en felmarginal på ±10 procent, innebär det att det statistiskt säkerställda svaret ligger inom spannet 30–50 procent som uppger att kursen är bra. Dessa beräkningar är oftast inte någonting du gör manuellt, utan det görs i det statistikprogram du använder för analys och bearbetning.

16

För att få fram signifikans används statistiska beräkningsmodeller. Exempelvis används Chi två‐test för att ta fram statistisk signifikans då korstabulering har använts. I de fall där chi två‐testet påvisar att en skillnad finns kan ett proportionstest (z‐ test) användas för att kunna se vad dessa skillnader består i.



Att presentera ett resultat I det resultat du redovisar från olika undersökningar bör det tydligt framgå hur stor målgruppen är som undersökningen baseras på och vilken svarsfrekvens du har uppnått. Du bör också redovisa hur bortfallet i undersökningen ser ut. På Skolverkets webbplats finner du mer information om bortfallsanalys i deras skrift: Råd inför att genomföra kvantitativa undersökningar. www.skolverket.se.

Att redovisa små grupper Om ni har garanterat att svaren respondenterna ger hanteras konfidentiellt, är det viktigt att ni hanterar materialet på ett sådant sätt vid resultatredovisningen. Tänk på att det inte bara omfattar bearbetningen utan även presentationen av materialet. Tänk även på att du inte frestas att bryta ner kurser och utbildningar på en sådan nivå så att enskilda individers progression eller åsikter blir synliga. Då man sällan har svar från samtliga i en undersökning, finns det alltid en felmarginal i resultatet. Ju mindre grupperna blir desto större blir felmarginalen. Vid redovisning av grupper under 30 personer behöver detta göras med stor försiktighet då enskilda individers uppgifter får stort genomslag. Vid redovisning av små grupper finns också en risk att man kan utläsa vilka personer uppgifterna gäller.

Presentera med hjälp av diagram Resultat kan presenteras på flera olika sätt, både i tabeller och diagram. En fördel med att presentera i diagramform är att du får visuell hjälp med att se hur svaren storleksmässigt förhåller sig till varandra. Det finns några saker som är bra att tänka på när du presenterar resultat i form av diagram:

Använd en 100-procentig skala.

Bestäm en färgskala som du konsekvent använder. Det blir då lättare att följa och jämföra olika diagram med varandra. Exempelvis är det en fördel att låta stapeln för ”kvinnor” alltid ha samma färg.

Ange hur många som har svarat på frågan som diagrammet

illustrerar. Anledningen är bland annat för att läsaren ska veta storleksordningen och därmed vilken tyngd de kan lägga vid slutsatser utifrån diagrammet.

Nedan följer några exempel på hur du i diagramform kan presentera data.



Diagram som visar resultatet som helhet – frekvens Här ser du ett exempel på hur samtliga frågors svarsfördelning i en undersökning presenteras i ett liggande stapeldiagram där varje stapel summeras till 100 procent. Diagram 6:1. Exempel på frekvensdiagram gällande skalfrågor per samtliga svarande. Antalet svar för frågan är 2 881.

12%

13%

16%

12%

15%

11%

15%

12%

15%

8%

4%

30%

47%

46%

51%

19%

19%

15%

23%

19%

31%

20%

15%

31%

41%

41%

33%

69%

65%

74%

62%

69%

54%

72%

81%

39%

0% 20% 40% 60% 80% 100%

Nöjdhet med helhet

Utbildningen uppfyllt förväntningar

Närhet till idealisk utbildning

Nöjdhet med studieresultat

Nöjdhet med stöd från lärarna för att nå mål

Lärares förmåga att förklara

Lärares förmåga att motivera studier

Lärares förmåga att förklara krav för betygsnivåer

Lärares förmåga att ta vara på tidigare kunskaper

Skolpersonalens bemötande

Trygghet på skolan

Inflytande över undervisningen

Negativ Neutral Positiv

NSI-frågor

Kunskap och lärande

Trivsel och trygghet

Delaktighet och inflytande



Diagram som visar resultatet korsat per kön, ålder och födelseplats I det liggande stapeldiagrammet nedan presenteras ett exempel på hur de som har uppgett att de har fortsatt med andra studier efter slutförda studier inom yrkesvux har svarat. Resultatet presenteras per bakgrundsvariablerna kön, ålder, födelseplats samt per samtliga. Diagram 6:2. Exempel på diagram presenterat per kön, ålder, födelseplats och samtliga. Frågan gäller andelen som har fortsatt med andra studier efter slutförda studier inom yrkesvux. Per kön, ålder, var i världen de är födda och samtliga. Antalet svar för frågan är 1 593. *Antalet elever är 30 eller färre.

4%

4%

5%

5%

1%

2%

3%

6%

6%

10%

3%

5%

3%

4%

6%

3%

2%

5%

4%

2%

4%

3%

3%

4%

5%

7%

5%

4%

2%

4%

4%

4%

4%

7%

10%

5%

5%

0% 20% 40% 60% 80% 100%

Samtliga (n=1 593)

Födda utanför Europa (n=326)

Födda utanför Sverige men inom Europan(n=111)

Födda i Sverige (n=949)

55 år eller äldre (n=43)

45-54 år (n=190)

35-44 år (n=341)

30-34 år (n=181)

25-29 år (n=324)

20-24 år (n=504)

*19 år eller yngre (n=10)

Man (n=755)

Kvinna (n=838)

Studerar inom komvux (grundläggande/gymnasiala studier)

Studerar inom annan skolform (arbetsmarknadsutb. KY, YH, folkhögskola, Folkuniversitet)

Studerar inom universitet/högskola



Diagram som visar resultatet i ett flöde – flödesdiagram Med ett flödesdiagram visualiseras mönster och förändringar. Du kan se hur de större grupperna ”rör sig”. Illustration 6:1. Exempel på illustration gällande sysselsättningsrotation. Sysselsättning före studierna inom yrkesvux och sysselsättning efter studierna inom yrkesvux. Antalet svar för frågan är 1 737.

Illustration 6:2. Exempel på illustration gällande sysselsättningsflöde per personer som ”arbetade deltid före studierna”.



Diagram som visar resultatet över tid – trenddiagram Ett trenddiagram är en illustrativ beskrivning som visar förändringar över tid. Diagram 6:3. Exempel på trenddiagram gällande sysselsättning efter studierna per termin de avslutade sina studier. Antalet svar för frågan är 1 942.

Diagram som visar resultatet för flera frågor översiktligt – spindeldiagram Ett alternativt sätt att presentera frekvens- och korstabeller är i form av spindeldiagram som exempelvis Stockholms stad har använt sig av i flera år. I ett spindeldiagram kan du välja att antingen presentera en linje eller flera linjer. I det sistnämnda fallet har du möjlighet att kunna se hur exempelvis flera utbildningsanordnares resultat förhåller sig till varandra. I diagrammet nedan jämförs 2014 års resultat med 2013 års resultat. Då avvikelserna är små ligger linjerna tätt intill varandra. Diagram 6:4. Exempel på spindeldiagram. Exemplet kommer från Stockholms stads redovisning och gäller 2013 och 2014 års resultat.

60%

70%

62% 62%

17% 7% 13% 11%

23% 23% 25% 28%

0%

20%

40%

60%

80%

100%

2010 vårtermin 2010 hösttermin 2011 vårtermin 2011 hösttermin

Arbetar (heltid, deltid eller är egen företagare)

Studerar

Annat (Arbetssökande, sjukskriven, föräldraledig, värnplikt



6.2 Gör resultatet handlingsbart För att kunna arbeta kontinuerligt med ditt resultat i syfte att skapa en god resultatkultur är det bra att göra resultatet så handlingsbart som möjligt. Två angreppssätt som kan hjälpa dig att göra resulterat mer handlingsbart är:

Berätta med hjälp av elevresan (se kapitel 2.2) Ta hjälp av programteorin (se kapitel 3)

Du kan med fördel använda dessa två metoder tillsammans, men nedan beskrivs exempel från de två angreppssätten var för sig för att tydligare visa styrkan med varje del.

Berätta med hjälp av elevresan På samma sätt som elevresan kan vara ett stöd för att illustrera och ta fram relevanta mätpunkter och indikatorer (se kapitel 2) kan du använda elevresekartan för att skapa mer berättande och illustrativa presentationer av resultat. Att ”hänga upp” dessa aggregerade data på före, under och efter ger en bra bild av resultatet ur såväl ett verksamhets- som ett elevperspektiv.

Illustration 6:3. Illustrativ elevresekarta gällande elevens situation före, under och efter studier.

Nedan följer ett exempel på vilka data du kan använda för att illustrera en berättelse runt ”avbrott” med hjälp av elevresan (före, under och efter). Resan börjar i skiftet mellan under och efter studierna med utgångspunkt från indikatorn ”andel avbrott”. Berättelsen illustrerar varför eleverna avbryter och vad deras alternativa sysselsättning efter avbrutna studier är. Den beskriver också deras situation före studierna och illustrerar hur eleverna har upplevt tiden under studierna. För att berättelsen ska bli fullvärdig behöver den jämföras med hur den ser ut för de elever som slutför sina studier.

Copyright©SplitvisionResearch.Allrightsreserved.www.splitvisionresearch.se

Elevensberä else

Sysselsä ningföreVilkaeleverfårbekrä elseavsinalärare?

-Före- -Under- -E er-

� � � � � � � � � �

��

Priogrupper

Hurgårdetfördessaelever?

Innovera & utveckla



– Före studier – Under studier – Efter studier

– Tidigare studier. Kommer från elevdata i ansökan/studieplan/ elevenkät.

– Indikator: Andel avbrott. Kommer från verksamhetsdata.

– Alternativ sysselsättning för de som har avbrutit sina studier. Kommer från elevdata i avbrottsenkät.

– Tidigare yrkeserfarenheter. Kommer från elevdata i ansökan/studieplan/ elevenkät.

– Avbrottsorsak. Kommer från elevdata i avbrottsenkät.

– Andel som har träffat studie- och yrkesvägledare. Kommer från verksamhetsdata eller elevenkät.

– Bekräftelse från lärare. Kommer från elevdata i elevenkät.

Tabell 6:3. Exempel på vilka data du kan använda för att illustrera en berättelse runt ”avbrott”

med hjälp av elevresan (före, under och efter).

Ta hjälp av programteorin Att använda programteorin (se kapitel 3) för att presentera ett resultat hjälper dig att visa på och illustrera orsakssamband.

Illustration 6:4. Illustration över programteoretisk modell.

Om du exempelvis har ett mätområde eller en indikator för ”andel elever som träffar en studie- och yrkesvägledare” (aktivitet) kan du med hjälp av modellen illustrera hur prestation och effekt skiljer sig åt mellan de som har träffat en studie- och yrkesvägledare (tagit del av aktiviteten) och de som inte har gjort det. Prestationen är då tagna betyg och effekten är exempelvis elevens måluppfyllelse eller sysselsättning efter studier. För att göra berättelsen än mer komplett kan du vända på det och titta på vilka elever det är som har träffat en studie- och yrkesvägledare. Elevernas resurser in är då exempelvis elevernas tidigare studie- och yrkeserfarenhet.



6.3 Verksamhetsutveckling Syftet med att följa upp verksamheten och att skapa en god resultatkultur är att optimera verksamheten för att skapa bästa möjliga utbildning för eleverna. Tänk på att det är diskussionen kring siffrorna och resultatet i förhållande till elever och verksamhet som är den stora vinsten, inte resultatet och siffrorna i sig.

Metodikguide för en god resultatkultur Kapitel 7 En god resultatkultur – Exempel på hur kommunerna i Göteborgsregionen arbetar


Kapitel 7 En god resultatkultur – Exempel på hur kommunerna i Göteborgsregionen arbetar

KAPITEL 7



I detta kapitel presenteras hur Göteborgsregionens kommunalförbund och Förvaltningen för arbetsmarknad och vuxenutbildning i Göteborgs Stad arbetar inom projektet SAM 3.0 med att bygga upp ett sammanhållande undersökningssystem i syfte att skapa en god resultatkultur. Namnet SAM är en akronym till Student Activity Monitoring. När denna guide sammanställs är vissa delar av det som presenteras nedan på plats och vissa delar är en tankeprodukt som håller på att införlivas.

7.1 Om projektet SAM 3.0 Inom SAM-projektet har de enats om att skapa ett gemensamt undersökningssystem för Göteborgsregionens 13 kommuner. En grundläggande tanke med SAM-projektet är att ge förutsättningar för samverkan och samarbete runt elev- och verksamhetsdata samt att minska kostnader och arbetsinsatser för dessa delar. Innehållsmässigt är syftet och ambitionen med satsningen att det ska finnas kvalitetssäkrad in- och utdata som är jämförbar över tid och tillgänglig för alla intressenter (se illustration 7:1 gällande intressenter). Genom att skapa ett system och en struktur för hur data samlas in kan de i högre grad automatisera processer. Projektet bygger på att man utgår från varje enskild individs resa, berättelse, men resultat presenteras på en aggregerad17 nivå (exempelvis för en kurs och eventuell yrkesinriktning). Detta ger en möjlighet att kunna se en lägesbild av hur verksamheten ser ut vid en specifik tidpunkt, men också att följa upp verksamheten longitudinellt (över en längre tidsperiod). Ytterligare ett syfte med SAM-projektet är att begränsa antalet undersökningar som görs riktade mot eleverna. Genom att göra data tillgängliga för alla intressenter behöver eleverna inte få liknande frågor från olika håll (exempelvis från lärare, utbildningsanordnare och huvudmän). SAM 3.0 har gjort en avgränsning att initialt enbart omfatta yrkesinriktade kurser inom ramen för statens satsning på yrkesvux, men är också tänkt att kunna omfatta samtliga skolformer i framtiden. Det ursprungliga SAM-projektet startades under 2005 av Vuxenutbildningen i Göteborgs Stad. Under 2006 utökades projektet till att även omfatta vuxenutbildningen i Stockholms stad, Malmö stad samt Nationellt centrum för flexibelt lärande (CFL) i syfte att utveckla ett sammanhållande undersökningssystem vad gäller insamling och analys av information om

17

Data som presenteras på en aggregerad nivå, presenteras per en hopslagning av enheter och kategorier som tillsammans skapar en större grupp (exempelvis att enskilda individers svar presenteras som en helhet per kurs, yrkesinriktning eller utifrån vuxenutbildningens skolformer).



elevers studieprocess (före, under och efter studierna). En central del i det gemensamma arbetet var att få jämförbar data mellan de tre storstäderna.

Illustration 7:1. Illustration över de intressenter som i målgruppsundersökningen identifierades vara i behov av elev- och verksamhetsdata.

SAM-projektet bygger på:

Att eleven och elevens resa/berättelse sätts i fokus. Berättelsen ska beskriva hur väl verksamheten bemöter eleven och möter upp med relevant utbildning och stöd för att eleven ska kunna klara av studierna.

Att det skapas ett sammanhållande undersökningssystem, där både verksamhetsdata och elevdata sätts samman för att skapa mätbara elevberättelser.

Ett flödesbaserat synsätt där det går att följa eleven före, under och efter studierna.

Elever

Utförare

”Jag undrar vad som passar?”

”Jag vill lyckas”

”Jag vill köpa tid”

”Nu har jag hittat rätt!”

Lärare

Utbildningsanordnare

Antagning

Studie- och yrkesvägledare

Elevadministratör

Ansvariga på samhällsnivå Fritidspolitiker

Heltidspolitiker

Tjänsteman på berörda myndigheter (ex

Skolverket, Skolinspektionen)

Rekryterings- ansvarig

Arbetsförmedling

Lokal uppföljningsansvarig

(huvudmannanivå)

Utbildningsplanerare

Huvudmän

[Regionalt uppföljningsansvarig]

Verksamhets- ansvarig

Behov av elev- och

verksamhetsdata

Arbetsmarknad

Näringslivsrepresentant

Rektor



Utmaningar med SAM 3.0 I arbetet med SAM 3.0 har projektledningen stått inför fyra utmaningar. Dessa utmaningar har varit att:

1. Skapa en struktur för ett sammanhållande undersökningssystem (enkäter och verksamhetsdata).

2. Kunna hantera de stora mängder data som ett sådant system kräver.

3. Kunna tillgängliggöra och presentera data. 4. Få till kulturdelen i en god resultatkultur, vilket innebär att alla

intressenter verkar för att använda och samverka runt resultatet.

7.2 Att skapa en struktur för resultat Grunden i SAM är att kunna följa elevens process genom studierna, flödesbaserat (före, under och efter studierna), och med detta kunna nå kunskap och insikt om kvaliteten i erbjudna utbildningar och verksamheter.

Illustration 7:2. Illustration över flödesbaserat angreppssätt ”före, under och efter”.

Målet är att bygga upp ett undersökningssystem där elevens resultat, mål, progression, bemötande, utbildning och utbildningens stödtjänsters relevans synliggörs i form av en berättelse. Med hjälp av verksamhetsdata och elevdata, uppgifter från studieplaner och enkäter som besvaras av eleverna vill man, på en aggregerad nivå, kunna se om och hur:

– berättelsen skiljer sig över tid – berättelsen skiljer sig för olika grupper (ålder, kön, tidigare studie-

och yrkeserfarenheter) – berättelsen skiljer sig för olika kurser, utbildningar,

utbildningsanordnare – berättelsen skiljer sig utifrån elevers olika förutsättningar.



Elevens resa För att utveckla och kvalitetssäkra det sammanhållande undersökningssystemet genomfördes en etnografisk målgruppsundersökning18 där elever på yrkesutbildningar och nyckelpersoner inom vuxenutbildningen i Göteborgsregionen djupintervjuades. Nästan 70 elever intervjuades utifrån sina erfarenheter före och under studierna och utifrån vad som händer efter studierna. Det var även 37 nyckelpersoner inom vuxenutbildningens verksamhet i Göteborgsregionens 13 kommuner som intervjuades utifrån hur de arbetar, hur de skulle önska arbeta och vilka uppgifter de använder sig av och vilka de saknade. Även dessa intervjuer genomfördes utifrån ett före, under och efter studieperspektiv. Bland de intervjuade nyckelpersonerna ingick tjänstemän på vuxenutbildningarna i regionen, kommunpolitiker, tjänsteman på SCB samt tjänstemän på Skolverket. Med utgångspunkt från den etnografiska målgruppsundersökningen har det sedan utvecklats ett antal representativa elevresor/scenarier. Exempel på en sådan resa illustreras nedan.

Illustration 7:3. Exempel på en representativ elevresa.

18

Med en etnografisk målgruppsundersökning önskar man nå en ökad förståelse för attityder, värderingar och beteenden; man tar även med den kultur som människorna agerar inom. Materialet samlas in med hjälp av semistrukturerade djupintervjuer och observationer. Istället för att arbeta utifrån fastställda fördefinierade frågeställningar arbetas det utifrån att söka mönster och förståelse för människors beteende och kultur (ett så kallat abduktivt förhållningssätt). Både insamling av material och analys av material görs utifrån att man försöker skilja på vad människor säger att de gör, vad de tänker om det de gör samt vad de i själva verket gör. Vidare görs såväl insamling som analys utifrån angreppssättet helhet, närhet och förståelse. Man sätter människors värderingar och beteende i ett större sammanhang till den kultur som de befinner sig i (helhet). Undersökningarna tar plats i människors vardag (närhet). Det resultat man kommer fram till utgörs av en förståelse av hur målgruppen själva ser på sin situation (förståelse).



Bland scenarierna som har tagits fram finns också de berättelser där studierna av olika anledningar inte följer den tänkta processen och progressionen. Dessa resor har samlats upp under bedömningen De som inte följer förväntad studieplan. I denna process ingår elever som: gör avbrott, är omsökare (de som redan har påbörjat en kurs, hoppat av och nu läser en ny kurs), inte kommer till kursstart, byter kurs under pågående studier, omläsare (de som direkt efter avslutad kurs läser en ny kombination av till exempel yrkesinriktade kurser). Att få dessa elevers berättelser synliga och kunna nå insikt i orsaken till att det inte blir som det var tänkt för dem är för verksamheten ett viktigt område till förbättring och verksamhetsutveckling. I den etnografiska målgruppsundersökningen var det exempelvis flera av de intervjuade eleverna som berättade att de inte skulle klaga på den yrkesinriktade utbildningen om de inte var nöjda, utan att de bara skulle avbryta sina studier. Några av de intervjuade eleverna beskrev också att de vid tidigare påbörjad utbildning hade agerat på detta sätt.

Mätområden, mätdata och indikatorer Med hjälp av de elevresor/scenarier som beskrivs ovan har mätområden, mätdata och indikatorer tagits fram. Indikatorerna har tagits fram utifrån två huvudsakliga utgångspunkter:

De indikerar något som är viktigt ur elevernas perspektiv, exempelvis studieval, studier, möjlighet att nå sina mål med studierna.

De indikerar något som de intervjuade i verksamheten har beskrivit som viktiga områden ur ett verksamhetsperspektiv.

Arbetet med mätområden, mätdata och indikatorer är ett kontinuerligt arbete som framåt behöver vårdas och kultiveras. Nedan presenteras några av de indikatorer som identifierades i målgruppsundersökningen. Mätdata som utgör bakgrundsuppgifter i det sammanhållande undersökningssystemet är exempelvis: ålder, kön, tidigare studie- och yrkeserfarenhet, vilken termin de har studerat, antal studerade terminer inom vuxenutbildningens skolformer, kurs, utbildning, klassificering av utbildning (SUN-koder), studieform (1=dag, 2=kväll, 3=distans, 4=annan förläggning av utbildningen), utbildningsbransch.



Exempel på indikatorer – Källa: – Före – Under – Efter

– Verksamhetsdata – Söktryck (antal ansökningar)

– Antal sökta kurser – Antal/andel

antagna (beviljade) av sökta kurser

– Andel som har besökt studie- och yrkesvägledare

– Andel som har tagit betyg

– Andel som har slutfört sin utbildning

– Andel avbrott

– Studieplan – Mål med studier – Tidigare studie-

erfarenheter – Tidigare yrkes-

erfarenheter

– Uppdaterade studieplaner

– Elevdata – Andel som har besökt studie- och yrkesvägledare

– Andel elever som har fått återkoppling av sin lärare

– Andel elever som uppger att de har fått det stöd de behöver under studierna

– Elevernas upplevelse av sin egen lärandeutveckling

– Avbrottsorsaker – Andel elever som

anger att kursen får grön, gul eller röd flagg (en nulägesmätning där eleverna får ange om deras kurs de läser får grön, gul eller röd flagg)

– Måluppfyllelse (andel som upplever att de har nått sina mål med studierna)

– Sysselsättning efter studier

– Personlig utveckling (andelen som efter utbildningen känner sig stärkta)

Tabell 7:1. Exempel på indikatorer.

I det fortsatta arbetat med SAM 3.0 kommer en viktig uppgift att vara att ta fram rutiner och riktlinjer för hur data rapporteras in och att sträva efter att data i högre grad rapporteras in i realtid.



Data från olika källor Ambitionen med SAM 3.0 är att data för de mätområden och indikatorer som har identifierats hämtas ur både verksamhetsdata och elevdata.19 Tanken är att man ska kunna hämta uppgifter från tre källor:

Verksamhetsdata (hämtas ur Göteborgsregionenens elevadministrativa system)

Elevdata från elevernas ansökan och studieplan (hämtas ur det elevadministrativa systemet)

Elevdata hämtas in via enkätfrågor som ställs löpande till eleverna under och efter deras studier.

Det finns även ytterligare potentiella källor där viktiga uppgifter skulle kunna hämtas, exempelvis data kring klagomålshantering och individuella studieplaner. Det kan också i en senare fas i SAM-projektet vara aktuellt att komplettera med data från marknadsundersökningar och besöksstatistik för webbplatsen.

Gemensamma begrepp och definitioner som håller över tid En viktig del i SAM-projektet är att skapa en struktur med grunder och bakgrundsuppgifter som möjliggör att data från olika enkäter samt verksamhetsdata kan kopplas samman. Ett antal byggstenar behöver vara på plats. Det handlar bland annat om att komma överens om och definiera begrepp för att benämna delar på ett likvärdigt sätt i syfte att kunna jämföra mellan utbildningar, kommuner och över tid. Exempelvis ämnar man skapa en regiongemensam definition av vad återbud, avbrott, kursbyte samt avslutade kurser innebär. Registreringen av olika status (avbrott, betygsatt med mera) sker i dagsläget på olika sätt beroende på vem som gör det (exempelvis finns det olika syn på hur datum registreras i samband med avbrott).

Enkätundersökningar som genomförs En viktig del i SAM 3.0 har varit att skapa och stå fast vid en grundstruktur i undersökningar och enkäter som håller över tid. En avgörande faktor har varit att skapa en bas av frågor som inte förändras och att utöver dessa basfrågor ge möjlighet att komplettera med olika rörliga frågor över tid. Basen i enkäterna har varit Skolverkets frågor (Skolverkets enkät för yrkesvuxuppföljning). Denna bas av frågor har kompletterats med frågor som rör studie- och yrkesvägledning samt fördjupning av frågor rörande sysselsättning efter studier. Vissa år har även frågor som berör marknadsföringsinsatser funnits med i enkäterna.

19

I skrivande stund säkerställs vad som är möjligt att göra i förhållande till personuppgiftslagen, PuL.



Redan före samarbetet inom ramen för SAM 3.0 görs idag två enkätundersökningar inom Göteborgsregionen. En effektenkätundersökning som är en expanderad version av Skolverkets undersökning om vuxenutbildningens effekter gällande elever som studerar yrkesinriktade kurser. Denna görs vid två tillfällen:

Effektenkät 1 (E1) som eleverna får svara på i skolan vid kursstart och som framförallt berör frågor om situationen före studierna.

Effektenkät 2 (E2) som eleverna får svara på 6–12 månader efter

avslutade studier och som bland annat berör deras måluppfyllelse, sysselsättning efter studier och upplevd nytta av studierna.

I en första version av SAM 3.0 ingår även en tredje och fjärde enkät i det tänkta upplägget. Det gäller:

En Studerandeprocessundersökning (SPU) som genomförs under studierna (halvårsvis) och som framför allt berör elevernas situation under studierna. Ovanstående nämnda enkäter finns i Bilaga.

En nulägesmätning (grön, gul eller röd flagg). Detta är en

lägesenkät, där eleverna får svara på en eller ett par frågor som ska ge en indikation på om allt fungerar som det ska. Kursen får där grön, gul eller röd flagg i syfte att ge en snabb indikation på huruvida alla kurser håller högsta tänkbara kvalitet.

Andra undersökningar som i målgruppsundersökningen har identifierats som viktiga att koppla till det sammanhållande undersökningssystemet, men som inte finns med inledningsvis i den första versionen av SAM 3.0, är undersökning om avbrott samt att se hur klagomålshanteringen kan följas upp.

Att automatisera enkätinsamling Vid genomförande av elevenkäter tas det idag fram listor ur det gemensamma elevadministrativa systemet som förs över till Excel för att där bearbetas och kompletteras med uppgifter från folkbokföringsregistret och tidigare undersökningar. Först därefter sker insamling av ny data. En vision inom SAM 3.0 har varit att elevundersökningarna i högre grad ska kunna automatgenereras och kräva minimalt med manuell hantering. Tanken är att det finns fastlagda intervall och perioder när elevenkätundersökningarna sker och att det finns ett system som hanterar och bevakar att elever följs upp vid rätt tillfälle. Tanken är också att all data automatiskt förs över till den databas och det visualiseringsprogram som tagits fram inom detta projekt (se nästa avsnitt). I projektet är det också tänkt att eleverna per automatik ska kunna få återkoppling på de undersökningar de deltar i (enkäterna utgör en viktig del att kunna påverka sina studier).



7.3 Att etablera en gemensam databas och visualisering av data En viktig del och en stor utmaning i arbetet med SAM 3.0 har varit att få en lösning på plats där samtliga data ska kunna lagras och vara tillgängliga över tid samt att kunna tillgängliggöra all data för samtliga intressenter.

Hantering av stora datamängder En viktig del i arbetet med SAM 3.0 är frågeställningen hur man ska kunna hantera stora mängder data. När man samlar in data för att kunna följa elevens studieprocess blir volymerna snabbt stora, både när det gäller verksamhetsdata och elevdata. Det är viktigt att all data kan samlas in och hanteras på ett rättssäkert sätt. En annan teknisk utmaning är hur man ska kunna tillgängliggöra data och dess analyser. Med utgångspunkt från ovan har kommunerna i Göteborgsregionen låtit GRvux20 skapa en gemensam databas och en tekniklösning som kan hantera den stora datamängden.

Visualisering av data Något som båda projektledarna för SAM 3.0 har med sig från tidigare arbete med effektundersökningar och studerandeprocessundersökningar är vikten av att kunna visualisera data med hjälp av diagram, grafer och olika former av så kallad ”infografik” (visuell informativ grafik), för att resultat ska kunna nå ut och spridas inom organisationen. Resultatanalyser underlättas om det både går att aggregera och bryta ner data i graferna. I SAM 3.0 har GRvux upphandlat och utvecklat en tekniklösning som tillgodoser behovet av att kunna hantera stora datamängder samt ger bra möjligheter till att visualisera data direkt i form av diagram och infografik. Med den tekniklösning som de har valt är det också möjligt att visuellt i diagrammen både förflytta sig uppåt till en aggregerad nivå och att bryta ned resultat på djupet.

20

GRvux är en del av Göteborgsregionens kommunalförbund som arbetar för att de 13 kommuner som hör till regionen ska kunna samarbeta i olika frågor.



7.4 Att utveckla kulturdelen i en god resultatkultur Det finns flera delar som ger liv åt en god resultatkultur. En del inom SAM 3.0 är att undersökningarna görs gemensamt för de 13 kommunerna och att data görs tillgängliga och transparenta. För att uppnå en god resultatkultur är det en fördel att etablera forum där diskussioner och erfarenhetsutbyten kan genomföras över professionsgränser och kommungränser. Inom Göteborgsregionen finns det sedan tidigare upparbetade forum för samverkan och kvalitetsarbete. Tanken är att det är inom dessa som SAM 3.0 ska hjälpa till och stödja den goda resultatkulturen. Det handlar till stor del om att bygga vidare på den kultur av samverkan och erfarenhetsutbyte som redan finns i form av tydliga arbetssätt och strukturer. Man behöver med andra ord inte bygga upp ett parallellt spår till det som redan görs. Det är också inom dessa forum som beslut om att genomföra projektet SAM 3.0 har tagits då man har efterfrågat mer tillgängliga, jämförbara och kvalitetssäkrade data. En stor del av den tid som innan detta projekt har lagts på att ta fram resultat, kan istället läggas på att diskutera och analysera det framtagna resultatet som kommer att finnas tillgängligt för alla intressenter genom de gemensamma databaser och visuella verktyg som tas fram. Ett fortsatt centralt arbete i att utveckla resultatkulturen är att ta fram rutiner och riktlinjer för hantering av verksamhetsdata och elevdata och att skapa gemensamma definitioner.

Metodikguide för en god resultatkultur Ordlista


Ordlista Nedan presenteras de termer och begrepp som används i handboken gällande kvantitativa undersökningar och hantering av verksamhetsdata. Orden listas i alfabetisk ordning.

A Aggregerad nivå Data som presenteras på en aggregerad nivå, presenteras per en hopslagning av enheter och kategorier som tillsammans skapar en större grupp (exempelvis att enskilda individers svar presenteras som en helhet per kurs, yrkesinriktning eller utifrån vuxenutbildningens skolformer).

B Bakgrundsdata/bakgrundsvariabel Begreppen bakgrundsdata/bakgrundsvariabler är data som i en undersökning används för att beskriva målgruppen (ofta demografiska uppgifter), exempelvis ålder, kön, bostadsort och utbildnings- och arbetserfarenhet. Bortfall Bortfall avser de respondenter som inte svarar, till exempel för att de inte vill eller inte är nåbara. Bortfallet anges ofta i procent. Ju större bortfall desto lägre blir undersökningens tillförlitlighet. Med internt bortfall avses de fall där respondenter inte genomför hela undersökningen alternativt fall där respondenter i en enkät har hoppat över att besvara en eller flera specifika frågor i enkäten. Partiellt bortfall är detsamma som internt bortfall, där respondenten inte har svarat på en eller flera specifika frågor. Om det är någon fråga som har ett förhållandevis stort bortfall (partiellt bortfall), där många inte har besvarat frågan eller har svarat med en av de så kallade flyktvägarna (exempelvis vet inte, gäller inte mig) bör du reflektera över vad anledningen kan vara och om det är någonting du behöver justera vid nästkommande undersökning. Bortfallsanalys För att kunna använda en undersökning med låga svarsfrekvenser behöver en bortfallsanalys göras. Inledningsvis ser man om det är några specifika grupper som har fallit bort, till exempel grupperingar av ålder, kön, skolform eller studieform. Om det är så att det är någon grupp som utmärker sig, kan resultatet av undersökningen ifrågasättas.



Därefter skulle man ytterligare en gång kunna kontakta ett urval av de som inte har besvarat enkäten i syfte att jämföra deras svar med övriga respondenters. Om dessa svar är likvärdiga med övriga respondenters svar, kan eventuellt undersökningens resultat ses som godtagbart att använda.

E Elevdata Elevdata utgörs av elevernas egna åsikter och synpunkter. Dessa kan utgöras av information från ansökan och studieplanen. De kan även utgöras av resultat från de undersökningar eleverna får svara på under och efter studierna vid vuxenutbildningen. Elevresekarta Elevresekartor kan likställas med begreppet kundresekartor. Kundresor är en metod som kan användas vid tjänste- och verksamhetsutveckling för att få med kundperspektiv. Enkätundersökning Är en undersökningsform där frågor ställs utifrån en fast frågestruktur. De vanligaste formerna av enkätundersökningar är webbenkäter, telefonintervjuer och postala enkäter.

F Felmarginal Felmarginal syftar till den differensnivå som svaret ligger inom. I ett exempel är det 40 procent som har svarat att de tycker att kursen är bra. Med en felmarginal på ±10 procent, innebär det att det statistiskt säkerställda svaret ligger inom spannet 30–50 procent som uppger att kursen är bra. Fryspunktstillfälle Specifikt utvalt datum (vanligtvis flera gånger per år) där man har kommit överens om att data kommer att tas ut från registret. Fram till detta datum har man på sig att föra in data i systemet. Följebrev Med följebrev åsyftas det brev/e-postutskick som går ut tillsammans med enkätförfrågan. Det bör vara kort och tydligt. Vid genomförande av en undersökning skickas det ofta ut ett följebrev som följs av påminnelseutskick till de personer som ännu inte har besvarat undersökningen. Följebrev kallas också för missivbrev.



G God resultatkultur En god resultatkultur är en kultur där man över professionsgränser aktivt och kontinuerligt arbetar med resultatet. Det kan exempelvis göras genom att skapa olika forum där resultatet diskuteras i syfte att få till verksamhetsutveckling. En god resultatkultur handlar också om att kontinuerligt vårda och arbeta med verksamhets- och indata. Om en god resultatkultur ska kunna uppstå och bli bestående över tid behöver ledningen tydligt verka för att en god resultatkultur är ett prioriterat område att arbeta med.

H Huvudman Huvudman är den kommun som ansvarar för en kurs (oberoende av om den genomförs internt eller av upphandlad aktör). Huvudmannakommun och utbildningskommun behöver inte vara samma kommun. Exempelvis kan kommun A vara huvudman för en kurs som går i kommun B.

I Indikator En indikator är en mätbar företeelse som är tänkt att indikera tillståndet i ett större system. Genom att följa indikatorns utveckling får man en uppfattning om förändring sker.

K Kontaktuppgift Adressuppgifter till elever som finns i det administrativa register som används. Vid genomförande av undersökning är det ofta bra att ha såväl e-postadress som telefonnummer och vanligt postadress. En fördel om registret uppdateras frekvent (inklusive koll så att alla personer som ska tillfrågas om att delta i en undersökning efter vuxenutbildningens studier lever). Korstabell Vid bearbetning av data ställs en eller flera variabler gentemot en annan variabel. Exempel kan vara: andel elever som har avbrutit sina studier ställs i relation till vilket kön eleverna har. Det går då i korstabellen att utläsa om andelen kvinnor och män som har avbrutit sina studier skiljer sig åt. Se exempel på korstabell i kapitel 6.



Kvalitativ metod Med kvalitativa metoder skapas en fördjupad förståelse för attityder och idéer som förorsakar människors handlingar, formuleringar och beslutsfattande, snarare än att kartlägga vad som beslutas, görs och sägs eller vad som är ett optimalt beslut. Exempel på kvalitativa metoder är: fokusgrupper, semistrukturerade djupintervjuer, deltagande observationer. Kvantitativ metod Med kvantitativa metoder eftersöks statistiska, kvantifierbara resultat. Utgångspunkten är att det finns en objektiv verklighet som man genom kvantitativ forskning på olika sätt försöker mäta för att få information om. Exempel på kvantitativa metoder är: webbenkäter, telefonintervjuer och postala enkäter.

M Metodik Med en metod åsyftas ett tillvägagångssätt för att gå från en punkt till en annan. Med en metodik åsyftas ofta en analys av diverse pedagogiska metoder för utlärning. Missivbrev Vid genomförande av en undersökning kan man skicka ut ett missivbrev innan undersökningen startar för att berätta att undersökningen kommer att genomföras. Är ett sätt att informera respondenterna om att undersökningen görs och att med detta indirekt öka svarsfrekvensen för undersökningen. Med ett sådant utskick kan även adressuppgifter stämmas av (felaktiga adresser kommer ofta åter). Se även följebrev. Mätdata I handboken åsyftas en mätpunkt med begreppet mätdata. Det kan exempelvis vara antal/andel avbrott. Se även mätområde. Mätområde I handboken åsyftas ett frågeområde där flera mätdata kan ingå med begreppet mätområde. Exempel på ett mätområde kan vara avbrott och avbrottsorsaker. Se även mätdata.

O Obundna slumpmässiga urvalsundersökningar (OSU) Vid en urvalsundersökning får ett urval av målgruppen representera helheten. Vid obundna slumpmässiga urvalsundersökningar har alla individer i den bakomliggande populationen samma chans att bli valda. Ett exempel på ett upplägg skulle kunna vara att man har en bakomliggande population på totalt 1 000 personer och att man slumpmässigt låter var tionde person tillfrågas om att delta i undersökningen (100 personer tillfrågas).



P Programteori Modellen programteori bygger på ett antagande om att det finns ett kausalt samband (orsakssamband) där resurser, aktiviteter, prestationer och effekter länkas samman. Modellen ringar in hela verksamheten och tar hänsyn till hur varje del påverkar utfallet både framåt och bakåt. Ett syfte med modellen är att ge stöd redan i ett tidigt skede med att definiera vilka effekter som ska uppnås och utifrån det kunna planera vilka insatser som behövs. Modellen kallas ibland även för Effektmodell, Systemmodell eller Verksamhetslogik. Programteorin blev populär på 1980-talet i samband med att New Public Management (NPM) infördes i syfte att nå en högre grad av målstyrning.

R Regressionsanalys Regressionsanalys är en statistisk beräkning för att undersöka om samband finns mellan olika variabler. Respondent Den person som ska svara på frågorna i en undersökning.

S Sannolikhetsnivå När det handlar om obundna slumpmässiga urvalsundersökningar (OSU) innebär det att det urval du gör får representera helheten. Det går att statistiskt beräkna hur nära det ”sanna” svaret du kommer, det vill säga hur sannolikt det är att detta värde är korrekt. Med sannolikhetsnivå anger du med hur hög säkerhet/exakthet som du kan acceptera att de svar du får fram är rätt. Den vanligaste sannolikhetsnivån är 95 procent. Det innebär att vid 19 av 20 fall så har slumpen gjort att svaret blir inom den ”sanna” differensen. Nästa steg är att räkna ut hur nära det sanna svaret du kommer med 95 procents säkerhet (felmarginal). Signifikans Med statistisk signifikans/statistiskt säkerställda skillnader menas att skillnaden mellan exempelvis hur kvinnor och män har svarat på en viss fråga skiljer sig åt och att skillnaden är så stor att det statistiskt (beräkningsmässigt) går att säkerställa att det inte är slumpen som har orsakat skillnaden, utan att det råder en skillnad.



Svarsfrekvens Med svarsfrekvens avses antalet erhållna svar i förhållande till antalet möjliga svar. Svar som inte har erhållits kallas bortfall.

U Utbildningsanordnare Den instans eller skola som anordnar kurser och utbildningar inom vuxenutbildningen.

V Verksamhetsdata Verksamhetsdata utgörs av data om eleverna, exempelvis antal ansökningar, kursbetyg och avbrottsstatistik. Verksamhetssystem I handboken åsyftar verksamhetssystem till ett administrativt IT-stöd där kurs- och elevdata för vuxenutbildning kan hanteras.

https://sv.wikipedia.org/wiki/Division_(matematik)

Metodikguide för en god resultatkultur Referenskällor


Referenskällor

Läroplan för vuxenutbildningen 2012. Skolverket. ISBN 978-91-87115-80-6.

Bo Sandberg och Sven Faugert. (2007). Perspektiv på utvärdering. Malmö. Studentlitteratur. Evert Vedung. (1988). Utvärdering i politik och förvaltning. Malmö: Studentlitteratur.

Metodikguide för en god resultatkultur Bilagor


Bilaga – exempel på missivbrev Missivbrevet nedan gäller genomförande av en effektundersökning till elever som har avslutat studier inom vuxenutbildningen.

Information till dig som studerade på [xxx] Hej! GRvux vill ställa några frågor om vad du tycker om yrkesutbildningen som du deltog i inom GRvux under 2014 eller våren 2015 och vad denna har inneburit för dig. Du har under din utbildning svarat på en första enkät och denna uppföljning är den avslutande delen i vårt kvalitetsarbete och därför är dina svar mycket viktiga för oss. Det är utav stort värde att du svarar även om du bara läst under en kort period eller inte slutfört hela utbildningen. Undersökningsföretaget Xxx kommer under de kommande veckorna att skicka ut en enkät till dig via e-post och SMS. Enkäten tar endast ett par minuter att besvara. För dig som inte har möjlighet att svara på frågorna via webbenkäten kommer undersökningsföretaget Xxx att försöka nå dig via telefon. Xxx kommer att kontakta dig på den e-postadress som du uppgivit till skolan. Om du vet med dig att Dina kontaktuppgifter (e-post, telefonnummer och adress) är fel är du välkommen att kontakta Xxx. Ange ditt namn, ditt personnummer, när du studerade, din nya e-postadress och ditt nya telefonnummer. Du når Xxx Xxx på e-post: [email protected] eller på telefon: xxx Tack på förhand för din medverkan! Xxx Xxx Kvalitet- och uppföljningsansvarig GRvux



Bilaga – Exempel på följebrev Följebrevet nedan gäller genomförande av en effektundersökning till elever som har avslutat studier inom vuxenutbildningen.

Webbenkät till dig som studerade på [xxx] Hej! Du studerade [xxx] under 2014 och vi önskar ställa 11 frågor till dig. Det tar max 3 minuter att besvara webbenkäten. Att du medverkar är viktigt för oss. Sista svarsdag för webbenkäten är fredagen den 29 maj. Vi kommer skicka ut påminnelser till er som inte besvarat enkäten. Om du avbröt dina studier, får du gärna svara på frågorna ändå. NYA FRÅGOR OM DIN SITUATION EFTER STUDIERNA Detta är en uppföljande enkät som handlar om din situation efter det att du avslutat dina studier inom yrkesvux (enkät 2). I samband med att du påbörjade dina studier fick du besvara en enkät som handlade om din situation före studierna inom yrkesvux (enkät 1). Undersökningen genomförs på uppdrag av GRvux och Vuxenutbildningarna i Göteborgsregionen och den genomförs av Splitvision Research och Evry. INGEN KOPPLING MELLAN DIG OCH DINA SVAR Dina svar behandlas konfidentiellt. För att du inte skall få en påminnelse i onödan har du fått unika inloggningsuppgifter. I redovisningen av resultatet kommer det inte att finnas någon koppling mellan dig som person och dina svar. SÅ HÄR SVARAR DU Du kommer till enkäten genom att klicka på den här länken: http://www.xxx Logga in i enkäten med: Användarnummer: 100763 Kod: 3362 Om länken inte fungerar som den ska, kan du kopiera hela länken och klistra in den i webbläsaren. Om du behöver avbryta när du börjat svara på frågorna, kan du återvända till enkäten genom att klicka en gång till på länken. HAR DU FRÅGOR? Har du några frågor om enkäten går det bra att kontakta Xxx Xxx på Splitvision Research: telefon #, e-postadress

http://www.defgo.net/s.asp?id=1225475&id2=20&d=ZMM4MNH&l=swe&p=goteborg



Har du frågor om bakgrunden till undersökningen, kontakta: Xxx Xxx på GRvux, telefon#, e-postadress Tack för din medverkan! Xxx Xxx Xxx Xxx Projektkoordinator Projektledare GRvux Splitvision Research



Bilaga – Exempel på sms-text gällande påminnelse "Hej! Idag har du fått en länk till en undersökning om dina studier inom GRvux eller lärling skickad till din e-postadress. Hoppas du har möjlighet att gå in och besvara enkäten så snart som möjligt. Vänligen GR Utbildning Frågor: ring xxx"



Bilaga – Exempel på enkät SPU (studerandeprocessundersökning) Frågor till dig som studerar på [UBA] under hösten 2010 vid Vuxenutbildningen Här kommer frågor till dig som studerar på XXX under hösten 2010. Vi behöver dina svar för att veta om utbildningen som du går på är bra eller dålig. Vi hoppas därför att du har tid att svara på webbenkäten som består av 27 frågor. Resultatet av undersökningen kommer att presenteras anonymt. Det kommer inte att finnas någon koppling mellan dig som person och dina svar. För att du inte skall få en påminnelse i onödan har du fått en unik inloggningslänk. När du besvarat enkäten kommer det inte att finnas någon koppling mellan dig som person och dina svar. Splitvision Research gör undersökningen för Vuxenutbildningen i Göteborgs Stad. Om du har frågor gällande undersökningen eller någon av frågorna, hör gärna av dig till Nancy Aponno på Splitvision Research, 031-707 41 00 eller [email protected] Bakgrund 1. Är du kvinna eller man? Kvinna Man 2. När är du född? 1965 eller tidigare 1966-75 1976-85 1986 eller senare 3. Vad har du för modersmål? Svenska Annat



4. Vilken utbildning har du läst innan du började studera på vuxenutbildningen? (Gäller din högsta avslutade utbildning som du har studerat i Sverige eller i annat land.) Jag har inte avslutat någon 9-årig grundskola eller motsvarande Jag har läst 9-årig grundskola eller motsvarande Jag har läst 2-årig gymnasieutbildning eller motsvarande Jag har läst 3-årig gymnasieutbildning eller motsvarande Jag har läst eftergymnasial yrkesutbildning som inte är högskola eller universitet Jag har läst enstaka kurser på universitet eller högskola Jag har läst färdigt en utbildning på universitet eller högskola Jag har läst annan utbildning Förstår inte frågan Vill inte besvara frågan 5. Varför vill du studera på vuxenutbildningen? Få behörighet till universitet och högskola eller andra högre studier Skaffa en yrkesutbildning Skaffa arbete Skaffa ökad kunskap för att kunna byta arbete Skaffa ökad kunskap för att kunna utvecklas i mitt arbete Lära mig svenska språket bättre så att jag ska kunna studera vidare Lära mig svenska språket bättre så att jag ska kunna få arbete Lära mig mer om svensk kultur och det svenska samhället För personlig utveckling Har inget tydligt motiv/mål Vill något annat med mina studier Förstår inte frågan Vill inte besvara frågan



Om utbildningen Frågorna 6-8 ska besvaras utifrån en 10-gradig skala, där 1 innebär ”inte alls” och 10 innebär ”i allra högsta grad”.

Inte alls 1

2

3

4

5

6

7

8

9

I allra högsta grad 10

Förstår inte frågan

Vill inte besvara frågan

6. Om du tänker på din utbildning i sin helhet – hur nöjd är du då med den?

Inte alls 1

2

3

4

5

6

7

8

9

I allra högsta grad 10



7. Hur väl har utbildningen uppfyllt dina förväntningar?

Långt ifrån 1

2

3

4

5

6

7

8

9

Mycket nära 10



8. Tänk dig en helt perfekt utbildning. Hur nära ett sådant ideal tycker du att utbildningen kommer?

Kunskap och lärande

Hur nöjd är du med…

Mycket missnöjd -2

Ganska missnöjd -1

Varken nöjd eller missnöjd 0

Ganska nöjd +1

Mycket nöjd +2



9. … dina studieresultat?

-2 -1 0 +1 +2

10. … det stöd du fått från lärarna för att kunna nå dina mål?



Hur bra är dina lärare på att…

Mycket dåliga -2

Ganska dåliga -1

Varken eller 0

Ganska bra +1

Mycket bra +2



11. … förklara för dig när du inte förstår?

-2 -1 0 +1 +2

12. … göra dig motiverad att studera?

-2 -1 0 +1 +2

13. … förklara för dig vad som krävs för att du ska få betygen G, VG & MVG på de kurser du läser?

-2 -1 0 +1 +2

14. … ta vara på de kunskaper du har sedan tidigare?

15. Hur ofta går du och din lärare tillsammans igenom ditt studieresultat? En till flera gånger i månaden Några gånger per halvår En gång per halvår Någon gång per år eller mer sällan Aldrig Förstår inte frågan Vill inte besvara frågan Studieplanering

16. Hur bestämde du vad du skulle läsa? Fyll i det svar som passar bäst. Via samtal med vägledare eller annan personal hos Vuxenutbildningsförvaltningen Via samtal med vägledare eller annan personal på skolan Via samtal med handläggare på Arbetsförmedlingen Via samtal med annan myndighet eller organisation Via kurskatalog på webben Via valstöd på webben Via sociala medier som exempelvis Facebook På egen hand eller med hjälp av samtal med vän, släkt eller kamrat På annat sätt Förstår inte frågan Vill inte besvara frågan

En studieplan är det dokument där du satt upp ett mål för dina studier och planerat vilka kurser du ska läsa och hur du ska genomföra dina studier.



17 Har du gjort en studieplan? Ja (Gå vidare till fråga 17b) Nej (Gå vidare till fråga 18) Vet inte (Gå vidare till fråga 18) Förstår inte frågan Vill inte besvara frågan 17b. Om ja, hur ofta har du uppdaterat din studieplan under det senaste halvåret? Flera gånger Två gånger En gång Ingen gång Förstår inte frågan Vill inte besvara frågan 17c. Har du haft nytta av din studieplan? Ja Nej Förstår inte frågan Vill inte besvara frågan Stöd från skolan 18. Har skolans personal gett dig information om möjliga framtida studie- eller yrkesval? Ja, om framtida studieval Ja, om framtida yrkesval Ja, om både studie- och yrkesval Nej, inte om något val Förstår inte frågan Vill inte besvara frågan

Mycket dåligt -2

Ganska dåligt -1

Varken bra eller dåligt 0

Ganska bra +1

Mycket bra +2



19. Hur tycker du att skolpersonalens bemötande har varit?



20. Finns det någon bland skolans personal som du kan vända dig till om du har problem med din studiesituation (exempelvis kurator eller lärare)? Ja Nej Förstår inte frågan Vill inte besvara frågan Trivsel och trygghet

Mycket otrygg -2

Ganska otrygg -1

Varken trygg eller otrygg 0

Ganska trygg +1

Mycket trygg +2



21. Känner du dig trygg på skolan?

22. Har du blivit illa behandlad (mobbad eller kränkt) på skolan under det senaste halvåret? Ja Nej Förstår inte frågan Vill inte besvara frågan 23. Om du inte är nöjd med något på skolan (exempelvis undervisning eller betyg), vet du vart du ska vända dig? Ja Nej Förstår inte frågan Vill inte besvara frågan



Funktionsnedsättning

24. Har du någon funktionsnedsättning som påverkar dina studier (till exempel rörelsenedsättning, hörsel- och synnedsättning, läs- och skrivsvårigheter eller psykiskt funktionshinder)? Ja (gå till fråga 24b) Nej (gå till fråga 25) Förstår inte frågan Vill inte besvara frågan 24b. Om ja, får du den hjälp du behöver från din skola för att klara av dina studier? Ja Nej Förstår inte frågan Vill inte besvara frågan Delaktighet och inflytande

Nej, inte alls -2

Nej, inte så mycket -1

Varken ja eller nej 0

Ja, ganska mycket +1

Ja, absolut +2



25. Får du vara med och påverka hur undervisningen ska läggas upp?

26. Har du fått möjlighet att studera på det sätt du önskar? Ja Nej Förstår inte frågan Vill inte besvara frågan



Om studierna 27. Hur studerar du? 100 % lärarledd undervisning 75 % lärarledd undervisning och 25 % undervisning via lärplattform 50 % lärarledd undervisning och 50 % undervisning via lärplattform 25 % lärarledd undervisning och 75 % undervisning via lärplattform 100 % undervisning via lärplattform Förstår inte frågan Vill inte besvara frågan Tack för att du har besvarat frågorna!



Bilaga – Exempel på effektenkät 1 (E1) Exempel på avsändare som använts i effektundersökning är ”Enkät GRvux” gällande sms-utskicken och ”Studerandeuppföljning” för e-postutskicken. Enkäten nedan gäller genomförande av en effektundersökning till elever som studerar inom vuxenutbildningen.

Frågor till dig som studerar/studerat inom GRvux Hej! Mitt namn är x. Jag ringer från Ipsos på uppdrag av GRvux och Vuxenutbildningarna i Göteborgsregionen. Jag skulle vilja ställa några frågor till dig angående dina studier inom [xxx]. Det beräknas ta 2-3 minuter. Har du möjlighet att svara på några korta frågor? 1. Vad har du för syfte med dina studier inom yrkesvux? Jag vill läsa vidare på högskola/universitet [1] Jag vill få jobb inom ett nytt yrkesområde [2] Jag vill skaffa mig en utbildning inom det yrkesområde jag är verksam i

[3] Jag vill ha nya arbetsuppgifter och/eller skaffa mig nödvändiga

kunskaper för att få behålla mitt jobb [4] Jag vill få intyg/betyg på mina kunskaper [5] Annat [6] Önskar ej svara [7] 2. Hur finansierar du huvudsakligen dina studier du läser inom GRvux?

Studiemedel från CSN [1] Bibehållen lön från arbetsgivare [2] Aktivitetsstöd, a-kassa eller liknande [3] Annan finansiering [4] Önskar ej svara [5] 3. I vilket geografiskt område är du född? I Sverige [1] Utanför Sverige men inom Europa [2] Utanför Europa [3] Önskar ej svara [4]

Om informanterna uppger att de avbrutit sina studier, fråga gärna om det går bra att ställa frågorna ändå. Det är ändå intressant för oss att få in deras svar, så vi vore tacksamma om de kan svara på frågorna ändå. Att ha avbrutit sina studier är alltså inget skäl till att inte vara med i undersökningen. Vi önskar svar från alla.



4. Vad gjorde du före dina studier? Arbetade heltid [1] Arbetade deltid [2] Egen företagare [3] Studerade inom komvux - grundläggande studier [4] Studerade inom komvux - gymnasiala studier [5] Studerade inom SFI (Svenskundervisning för invandrare) [6] Studerade inom Särvux (Särskild utbildning för vuxna) [7] Studerade inom annan skolform (arbetsmarknadsutbildning, KY, YH,

folkhögskola, folkuniversitet, studieförbund med mera) [8] Studerade på universitet/högskola [9] Arbetssökande [10] Annat (sjukskriven, föräldraledig, värnplikt med mera) [11] Önskar ej svara [12] Information: Gällande fråga 4. På denna fråga kan man bara ange ett svar. Det är bara de som anger de tre första svarsalternativen på fråga 4 som ska besvara fråga 5-6. De som anger svarsalternativ 4-12 på fråga 4 ska skjutsas vidare till fråga 7. 5. Var du anställd med risk för att bli uppsagd eller varslad? Ja [1] Nej [2] Information: Gällande fråga 5. Denna fråga ställs till de som svarat att de arbetade heltid, deltid eller var egen företagare på fråga 4 (svarsalternativen 1-3). 6. Inom vilket yrkesområde arbetade du? Administration, ekonomi, juridik [1] Bygg och anläggning [2] Data/IT [3] Försäljning, inköp, marknadsföring [4] Hantverksyrken [5] Hotell, restaurang, storhushåll [6] Hälso- och sjukvård [7] Industriell tillverkning [8] Installation, drift, underhåll [9] Kropps- och skönhetsvård [10] Kultur, media, design [11] Militärt arbete [12] Naturbruk [13] Naturvetenskapligt arbete [14] Pedagogiskt arbete [15] Sanering och renhållning [16] Socialt arbete [17] Säkerhetsarbete [18] Tekniskt arbete [19] Transport [20] Annat [21] _______________________



Information: Gällande fråga 6. Denna fråga ställs till de som svarat att de arbetade heltid, deltid eller var egen företagare på fråga 4. Frågan läses upp utan att svarsalternativen läses upp. Den som ställer frågan tolkar och säkerställer området med IP. På svarsalternativet Annat kan man fylla i text om vad Annat innebär. 7. Har du, före dina studier på yrkesvux, slutfört något program/linje/utbildning på ungdomsgymnasiet eller komvux? Ja [1] Nej, påbörjade gymnasial utbildning men slutförde den aldrig [2] Jag har aldrig påbörjat en gymnasial utbildning [3] Önskar ej svara [4] Information: Gällande fråga 7. Denna fråga ställs till samtliga respondenter. 8. Inom vilket program/ linje/utbildning läste du då? Barn och fritid (ex. inriktning pedagogisk och social verksamhet) [1] Bygg (ex. husbyggnad, måleri, plåtslageri, anläggning) [2] Ekonomi [3] El (ex. el/telelinje, datorteknik, automation) [4] Energi (ex. sjöfartsteknik, VVS- och kylteknik, drift och underhåll) [5] Estetiskt (ex. teater, bild, dans och musik) [6] Fordon (ex. fordonsmekaniker, transport, flygteknik) [7] Handel och administration (ex. turism, handel och service) [8] Hantverk (ex. florist, frisör) [9] Hotell och restaurang (ex. restaurang) [10] Industri (ex. plåt-svets, skärande bearbetning) [11] Livsmedel (ex. storkök) [12] Media (ex. medieproduktion, tryckteknik) [13] Naturbruk (ex. djurvård, skogsbruk) [14] Naturvetenskap (ex. datavetenskap, miljövetenskap) [15] Omvårdnad [16] Samhällsvetenskap (ex. sociallinje, kultur) [17] Teknik (teoretiskt program/linje, virtuell design, datorteknik) [18] IV-program (individuellt program) [19] Annat [20] ____________________________________________ Önskar ej svara [21] Information: Gällande fråga 8. Denna fråga ställs till de som svarat ”ja” på fråga 7. Frågan läses upp utan att svarsalternativen läses upp. Den som ställer frågan tolkar och säkerställer området med IP. På svarsalternativet Annat kan man fylla i text om vad Annat innebär.



9. Vilket program/ linje/utbildning påbörjade du? Barn och fritid (ex. inriktning pedagogisk och social verksamhet) [1] Bygg (ex. husbyggnad, måleri, plåtslageri, anläggning) [2] Ekonomi [3] El (ex. el/telelinje, datorteknik, automation) [4] Energi (ex. sjöfartsteknik, VVS- och kylteknik, drift och underhåll) [5] Estetiskt (ex. teater, bild, dans och musik) [6] Fordon (ex. fordonsmekaniker, transport, flygteknik) [7] Handel och administration (ex. turism, handel och service) [8] Hantverk (ex. florist, frisör) [9] Hotell och restaurang (ex. restaurang) [10] Industri (ex. plåt-svets, skärande bearbetning) [11] Livsmedel (ex. storkök) [12] Media (ex. medieproduktion, tryckteknik) [13] Naturbruk (ex. djurvård, skogsbruk) [14] Naturvetenskap (ex. datavetenskap, miljövetenskap) [15] Omvårdnad [16] Samhällsvetenskap (ex. sociallinje, kultur) [17] Teknik (teoretiskt program/linje, virtuell design, datorteknik) [18] IV-program (individuellt program) [19] Annat [20] ____________________________________________ Önskar ej svara [21] Information: Gällande fråga 9. Denna fråga ställs till de som svarat ” Nej, påbörjade gymnasial utbildning men slutförde den aldrig” på fråga 7. Frågan läses upp utan att svarsalternativen läses upp. Den som ställer frågan tolkar och säkerställer området med IP. På svarsalternativet Annat kan man fylla i text om vad Annat innebär. 10. Har du varit i kontakt med studie- och yrkesvägledare i samband med att du ansökte till din yrkesvuxutbildning? Ja [1] Nej [2] Information: Gällande fråga 10. De som svarar ja, skjutsas vidare till fråga 11. De som svarar nej, skjutsas vidare till fråga 12.



11. Om ja, i vilken kommun var du i kontakt med studie- och yrkesvägledaren? Ale [1] Alingsås [2] Göteborg [3] Härryda[4] Lilla Edet [5] Lerum [6] Kungsbacka [7] Kungälv [8] Mölndal [9] Partille [10] Stenungsund [11] Tjörn [12] Öckerö [13] Annan [14] Information: Gällande fråga 11. Denna fråga ställs till de som svarat ja på fråga 10. 12. Hur hörde du talas om Vuxenutbildningen för första gången? Tips från person [1]

o Familj/vänner o Jobb-/utbildningsmässa o Studie- och yrkesvägledare o Lärare/utbildningsledare o Sociala media

Reklam [2] o Reklamskylt på buss/spårvagn o Rörlig reklam i kollektivtrafiken o Reklamskylt/digital skärm på stan o Tidningsannons, TV-reklam o Webbaserad reklam o Facebookreklam o Mobilreklam o Mobilapp o Radioreklam

Aktivt sökande efter utbildning [3] o Sökte efter utbildning via sökverktyg på internet o Sökte efter utbildning på allastudier.se eller liknande webbplats

(studera.nu, SYO-guiden, allautbildningar.se med flera) o Jobb-/utbildningsmässa

Övrigt [4] o Nyhetsnotis i radio, TV, tidning eller webben (OBS! Ej reklam) o Annat

____________________________________________________



Information: Gällande fråga 12. Denna fråga ställs till samtliga. Tanken är att man först svarar på de 4 svarsalternativen Tips från person, Reklam, Aktivt sökande efter utbildning samt Övrigt. Därefter får man svara på undersvarsalternativen. Endast ett av dessa svar ska väljas. På svarsalternativet Annat kan man fylla i text om vad Annat innebär. 13. Har du några synpunkter kring din utbildning och/eller uppföljningen? Information: Gällande fråga 13. Öppen fråga. 14. GRvux har på uppdrag av din hemkommun i uppgift att följa upp vad din utbildning har lett till. De kommer därför att kontakta dig igen 6-12 månader efter det att du avslutat din utbildning. Hur vill du främst att de kontaktar dig? Per e-post: __________________ Per telefon Information: Gällande fråga 14. Svarar de ”per e-post”, får de gärna meddela vilken e-postadress de vill att vi ska kontakta dem på. Det är dock frivilligt för dem att uppge själva e-postadressen. ”Tack för att du har besvarat enkäten! Ungefär ett halvår efter att du har avslutat dina studier inom GRvux, kommer du att bli kontaktad på nytt för att besvara en uppföljande enkät. Frågorna kommer att handla om din nytta av utbildningen och din situation efter studierna inom GRvux. Återigen, tack för att du har besvarat enkäten!”



Bilaga – Exempel på effektenkät 2 (E2) Exempel på avsändare som använts i effektundersökning är ”Enkät GRvux” gällande sms-utskicken och ”Studerandeuppföljning” för e-postutskicken. Enkäten nedan gäller genomförande av en effektundersökning till elever som har avslutat studier inom vuxenutbildningen.

Frågor till dig som avslutat studier inom yrkesvux Webbenkäten vänder sig till dig som studerat [xxx]. Att du medverkar är viktigt för oss! Om du har avbrutit dina studier, är det viktigt att du svarar på frågorna ändå. Enkäten består av 11 frågor om vad du gör nu efter dina studier. Det tar cirka 3 minuter att besvara webbenkäten. Splitvision Research och Evry gör undersökningen på uppdrag av GRvux och Vuxenutbildningarna i Göteborgsregionen. Dina svar behandlas konfidentiellt. För att du inte skall få en påminnelse i onödan har du fått unika inloggningsuppgifter. När du besvarat enkäten kommer det inte att finnas någon koppling mellan dig som person och dina svar. Om du har frågor gällande undersökningen eller någon av frågorna, hör gärna av dig till Xxx Xxx på Xxx, telefonnummer xxx eller [email protected] 1. Vilken är din huvudsakliga sysselsättning efter avslutade studier inom yrkesvux? Arbetar heltid [1] Arbetar deltid [2] Egen företagare [3] Studerar inom komvux (grundläggande/gymnasiala studier) [4] Studerar inom annan skolform (särvux, SFI, arbetsmarknadsutbildning,

KY, YH, folkhögskola, folkuniversitet, studieförbund med mera) [5]

Studerar inom universitet/högskola [6] Arbetssökande [7] Annat (sjukskriven, föräldraledig, värnplikt med mera) [8] Önskar ej svara [9] Information: Gällande fråga 1. Det är bara de som anger de sex första svarsalternativen på fråga 1 som ska besvara fråga 2. De som anger de tre första svarsalternativen på fråga 1 ska besvara fråga 3-5. De som anger



svarsalternativ 7-9 på fråga 1 ska skjutsas vidare till fråga 6. Däremot skall samtliga besvara fråga 6-10. 2. Är din sysselsättning efter studierna relaterad till samma yrkesområde som dina studier på yrkesvux? Ja [1] Nej [2] Information: Gällande fråga 2. Denna fråga får följande besvara: de som uppgett att de arbetar heltid/deltid, driver företag eller studerar på fråga 1. De svarande får gå vidare till fråga 3 om de uppgett att de arbetar heltid, deltid eller är egen företagare. Annars ska de gå vidare till fråga 6. 3. Har du gått tillbaka till samma arbetsplats som före dina studier inom yrkesvux? (Ställs till de som uppgett att de arbetar heltid, deltid eller är egen företagare efter avslutad utbildning på fråga 1.) Ja [1] Nej [2] Information: Gällande fråga 3. Denna fråga får följande besvara: de som uppgett att de arbetar heltid, deltid eller är egen företagare efter avslutad utbildning på fråga 1. Svarar de Ja, ska de gå till fråga 4. Svarar de nej, ska de gå till fråga 5. 4. Har du fått nya arbetsuppgifter relaterade till den utbildning du har läst? Ja [1] Nej [2] Information: Gällande fråga 4. Denna fråga ställs till de som de som arbetar heltid/deltid eller är egen företagare och som svarat ja på fråga 3.



5. I vilken kommun arbetar du? Om du har flera arbeten, välj den kommun du huvudsakligen arbetar i. Ale [1] Alingsås [2] Göteborg [3] Härryda[4] Lilla Edet [5] Lerum [6] Kungsbacka [7] Kungälv [8] Mölndal [9] Partille [10] Stenungsund [11] Tjörn [12] Öckerö [13] Annan [14]

__________________________________________________________ Information: Gällande fråga 5. Denna fråga får följande besvara: de som uppgett att de arbetar heltid/deltid, driver företag (svarsalternativ 1-3) på fråga 1. På svarsalternativet Annan kan man fylla i text om vad Annat innebär. Hur stor betydelse har studierna inom yrkesvux haft för dig när det gäller…

Ingen

betydelse 1

Liten

betydelse 2

Måttlig

betydelse 3

Stor

betydelse 4

Mycket stor betydelse

5

Gäller inte mig

Förstår inte

frågan

6. att få arbete? .............................

7. dina studier efter yrkesvux? ….…

8. att tro mer på dig själv? .……….…

Nej,

absolut inte

1

Nej 2

Kanske/ kanske inte 3

Ja 4

Ja, absolut 5

Gäller inte mig

Förstår inte

frågan

9. Skulle du rekommendera den utbildning som du har läst inom yrkesvux? .…….………………………………

Information: Gällande fråga 6-9. Dessa frågor ställs till samtliga respondenter.



10. Motivera gärna ditt svar ovan: _______________________________________________________ Information: Gällande fråga 10. Öppen fråga. De som ska svara på E2+E1 enkäten går vidare till fråga 12 efter fråga 10. De som enbart ska besvara E2-enkäten går till fråga 11 som är deras sista fråga. 11. Har du några synpunkter kring din utbildning och/eller uppföljningen? Information: Gällande fråga 11. Öppen fråga. Denna fråga ska bara besvaras av samtliga som ska svara på E2-enkäten Tack för att du har besvarat enkäten!



Bilaga – Exempel på aktivitetslista AA = extern konsult BB = internt ansvarig Uppdaterad xx-xx-xx *= försening påverkar tidsplan Vecka Steg Uppgift Ansvarig Klart

14 Steg 1 BB får originalfil för E1 avrop 6 av AA. AA

14 Steg 2 BB gör en koll för att se om det ev finns avlidna personer med i filen. Meddelar AA om vilka som ska tas bort, senast ons 8 april.

BB

15* Steg 3 Gör postalt brevutskick om att undersökningen görs. BB bokar Studentservice.

BB

14-15 Steg 4 Ta fram förslag på mailtext/webbenkättext. Skicka dessa till BB.

AA

15* Steg 5 Fastställa enkät- och följebrevstext. BB

14-15 Steg 6 Gör iordning webbenkät. AA

16 Steg 7 Final accept av BB gällande webbenkät/ enkätinbjudan.

BB

17 Webbenkätundersökning genomförs AA

17 Steg8 E-post går ut, måndagen den 20 april (under förutsättning att det kan koordineras med AAs övriga utskick)

AA

18 Steg 9 Påminnelse I per e-post AA

18 Steg 10

Förslag på tillägg av påminnelse via sms AA

19 Steg 11

Påminnelse II per e-post AA

Steg 12

Svarsfrekvens stäms av löpande på tisdagar.

AA

20 Steg 13

Stäng databas webbenkät. AA

22-24 Telefonintervjuer genomförs AA

20 Steg 14

BB kontaktar PAR. (Ungefär en vecka innan listan behövs kan detta behöva beställas.)

BB

21* Steg 15

AA får fil att ringa från, från BB. BB

22-24 Steg 16

AA påbörjar telefonintervjuer. Telefonintervjuer görs 3 veckor.

AA

25 Steg 17

Telefonundersökning stängs. AA

Steg 18

Överlämnande av resultatfil till BB [Efter det att databasen stängs, behöver AA ca 4 veckor för databashantering.]

AA

Documents

Insamling av elevdata inom vuxenutbildningen · 2016-09-08 · Kapitel 2 Ett sammanhållande undersökningssystem -10- I följande avsnitt presenteras ovan nämnda steg 1–3 mer