Instruktion för fältarbete med Hänsynsuppföljning ...¤nsynsuppföljning-skadestatus.pdf · 2015-05-14 Uppdaterad och korrigerad efter HK-kalibrering Östersund. Catrin Sandberg

RAPPORT 5/2016

Catrin Sandberg

Datum

2016-04-19

Instruktion för fältarbete med HänsynsuppföljningKulturmiljö (HK)

RAPPORT 5/2016

2

Ändringsorsak Ansvarig2015-02-19 Ny instruktion med viss text baserad på version från

2014-05-28, av Cecilia Ulfhielm.Catrin Sandberg

2015-05-14 Uppdaterad och korrigerad efter HK-kalibrering Östersund. Catrin Sandberg2015-11-17 Tryckfelsnisse: i strategi för röjningsröseområden angavs fel

ytstorlek: ändrat till 1 hektar (sidan 10).Catrin Sandberg

2015-11-01 Förtydligande gällande ytstora lämningar med flera lämnings-typer enligt diskussion på HK- kalibrering Östersund och kom-mentarer från Riksantikvarieämbetet Peter Norman och Anna- Lena Olsson. (sidan 10). (Borttaget efter kalibrering 2016).

Catrin Sandberg

2016-03-07 Förtydligande gällande högstubbar. (sidorna 15, 22) Catrin Sandberg2016-04-19 Efter kalibrering i Uppsala gjordes följande ändringar/förtyd-

liganden: sid 9 blåmarkering utbytt. Sidan 10: förtydligande och exempel på stora yttäckande lämningar- special såsom gravfält. Sidorna 12,13 förtydligande kring LST-beslut. Sidorna 15,16, 22, 23 ändring i annan markering kulturstubbar.

Catrin Sandberg

RAPPORT 5/2016

3

RAPPORT 5/2016

Inledning ________________________________________________________4 Omfattning och tidpunkt ___________________________________________4Arbetsprocess ____________________________________________________5 Förarbete – Lottning ______________________________________________6 Förarbete – Inventering ____________________________________________6 Fältarbete _______________________________________________________7 Inventering av objektet __________________________________________7 Särskilda frågor kring bedömningar ________________________________8 Instruktioner för ifyllande av blanketten ”Hänsynsuppföljning Kulturmiljö – Inventering efter skogliga åtgärder (HK)” ____________________________9 A. Identitet ____________________________________________________9 B. Uppgifter om objektet ________________________________________9 C. Bortfallsorsak ______________________________________________10 D. Anmälan __________________________________________________11 E. Ärendehistorik _____________________________________________11 F. Länsstyrelsebestlut __________________________________________11 G. Annat ____________________________________________________12 H. Hänsynsregistrering villkorsområde ____________________________12 I. Hänsynsregistrering enskilda lämningar __________________________17 J. Kommentarer _______________________________________________23 Övrigt ________________________________________________________23 Betygskriterier ________________________________________________24 Blankett för Hänsynsuppföljning kulturmiljö ________________________26 Strategi för röjningsröseområden ___________________________________28 Bakgrund ____________________________________________________28 Strategi _____________________________________________________28 Arbetsmetod _________________________________________________29 Slutkommentar _______________________________________________33 Kodlista _____________________________________________________34

Innehåll

RAPPORT 5/2016

4

RAPPORT 5/2016

InledningFöljande instruktion beskriver inventeringsförfarandet vid Hänsynsuppföljning Kul-turmiljö (HK). HK är en del av Skogsstyrelsens inventeringssystem för uppföljning av skogspolitikens två likställda mål i samband med föryngringsavverkning, produktion och miljö.

I HK bedöms fornlämningar som omfattas av Kulturmiljölagen (1988:950) (KML) och de intressen för kulturmiljövården som berörs av Skogsvårdslagen (1979:429) (SvL). I HK bedöms den hänsyn som skett vid slutavverkning och föryngring.

Resultaten från inventeringarna ska kunna redovisas på ägarkategori, regionnivå och rike.

HK har utvecklats för att kunna följa upp delmål 3 i Levande skogar och för att kunna följa upp kulturmiljövårdshänsynen efter slutavverkningen.

Omfattning och tidpunktHänsynsuppföljning Kulturmiljö (HK) är en årlig inventering. Inventeringen berör cirka 400 objekt per år. Varje objekt motsvaras av en avverkningsanmälan som berör kända och registrerade forn- och övriga kulturhistoriska lämningar. Objekten är förde-lade jämt mellan fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar1. Eftersom varje objekt motsvarar en avverkningsanmälan så kan det innebära att objektet berör flera avverkningsytor och således även ett flertal registrerade forn och övriga kulturhistoriska lämningar.

Fältarbetet i HK bör utföras på barmark och helst innan växtsäsongen. Lämplig invente-ringstidpunkt varierar således över landet.

Resultatet av HK sammanställs och bearbetas av Skogsstyrelsen och Riksantikvarieäm-betet och kommer preliminärt att presenteras under våren/försommaren året efter det att inventeringen genomförts.

1 Enligt kulturmiljövårdens begreppsapparat delas kulturlämningar in i fornlämningar och övriga kultur-historiska lämningar. Fornlämningar har skydd enligt KML medan övriga kulturhistoriska lämningar inte har det, dessa skall visas hänsyn enligt 30 § SvL..

RAPPORT 5/2016

5

RAPPORT 5/2016

ArbetsprocessFörarbete Lottning Skapa identitet för objektet Uppgifter om objektet Eftersökning av lst-beslut, meddelande eller yttrande

Fältarbete Inventering av objektet Bedömning av tillståndet för berörda lämningar Bortfall

Analys av orsaker Information Anmälan Ärendehistorik Fältobservationer Annat

Registrering Se lathund för registrering i Navet.

RAPPORT 5/2016

6

RAPPORT 5/2016

Förarbete – LottningCirka 400 objekt (motsvarande en avverkningsanmälan) har valts ut genom lottning. Urvalet sker mot tre år gamla registrerade faktiska avverkningar i Navet (Skogsstyrel-sens IT-stöd för ärendehantering) som matchar träffar mot FMIS och Skog & Historia-registret, jämt fördelade mellan avverkningsanmälningar som berör fornlämningar och avverkningsanmälningar som berör övriga kulturhistoriska lämningar. Det finns även objekt som berör både forn och övriga kulturhistoriska lämningar.

Förarbete – InventeringInför inventeringen ska relevant bakgrundsinformation för de aktuella områdena inhäm-tats och vid behov skrivas ut. Detta inkluderar en genomgång av kända forn- och övriga kulturhistoriska lämningar som finns registrerade i FMIS (tänk också på att Skog & His-toria kan ha genomfört inventeringar som finns registrerade enbart hos Skogsstyrelsen).

I förarbetet ingår även att kontrollera om det finns annat bakgrundsmaterial som rör de övriga kulturhistoriska lämningarna/fornlämningarna på den aktuella avverkningen såsom beslut, meddelanden alternativt råd eller andra kontakter med markägare från Skogsstyrelsen, Länsstyrelsen och museum eller liknande. FURA-meddelanden jäm-ställs i inventeringen med beslut från Länsstyrelsen2.

I och med begränsningar i lottningsfunktionen kommer objekt att lottas ut som inte ska inventeras. Dessa måste plockas bort manuellt. Några exempel är;

• Torplämningar som är registrerade som lägenhetsbebyggelse på grund av att det finns ett namn på kartan men ingen fysisk lämning på platsen. Detta framgår av FMIS.

• Lämningstyper som saknar fysiska spår ingår i allmänhet inte såvida inte Länsstyrelsen fattat beslut eller liknande rörande dem.

• Uppgift om• I vissa fall lämningar med lämningstyp ”Övrigt”• Fornlämningsliknande lämning/bildning• Fyndplats• Plats med tradition

Förutom de ovan nämnda kan i vissa fall natur/bildning med tradition behöva plockas bort- detta kan inte ske generellt eftersom det till exempel kan röra sig om ”Tandvärks- träd” med mera.

2 Genom hela inventeringen har FURA-meddelanden behandlats som att de jämställs med ett beslut från Länsstyrelsen. Enligt resonemang på HK-kalibrering 2015 bedömdes att inventeringen skulle fortsätta med detta trots att Länsstyrelsen i vissa fall inte bedömer skador på rekommenderade villkors/skyddsom-råden och att de inte alltid är juridiskt bindande. Om man inte följer rekommendationerna eller det som står i FURA-instruktionerna så fanns en uppmaning att ta kontakt med berörd Länsstyrelse för beslut i frågan.

RAPPORT 5/2016

7

RAPPORT 5/2016

Kontrollera även när FMIS objektet registrerades, detta är särskilt viktigt i de områden som revideringsinventerats. Eventuella skador som finns redovisade i FMIS kan vara en uppdatering av skador som uppstått i samband med avverkningstillfället. Även om lämningen registrerats in i FMIS efter avverkningstillfället är det viktigt att kontrollera om avverkaren fått kännedom om den på annat sätt inom rimlig tid från och med det att anmälan lämnades in, till exempel om den vid tidpunkten för anmälan låg i Skog och historia registret.

FältarbeteInventering av objektetInventeraren besöker de avverkningsytor som omfattas av ärendet inklusive basvägen som går från hygget till avlägg vid väg. Berörda kända och registrerade lämningar inventeras. Alla lämningar registreras med utgångspunkt från FMIS lämningstyplista3. Observera att tidigare okända lämningar som påträffas i samband med inventeringen inte ska bedömas.

Vad räknas in i objektet?I de flesta fall är det inte något problem att bestämma vilka lämningar och eventuella villkorsområden som skall räknas till objektet (hygget).

• Utgår alltid från anmälans utritade yta (polygonen) och/eller:

• Faktiskt avverkat. Det som faktiskt blev avverkat och berördes av skogsbruksåtgär-den- antingen mer eller mindre än anmälningens polygon och/eller:

• Basväg och eventuella avlägg. Kan ses i fält eller är ibland möjliga att se redan vid kontrollen på skrivbordet (exempel via terrängskugga/ortofoto).

Bedömningen utgår alltid från hela lämningen om denna ingår i objektet enligt punk-terna ovan. Vanligen bedöms att en lämning som helt omsluts av avverkningen ska vara med i HK även om träd lämnats på eller invid lämningen.

När det gäller villkorsområden för fornlämningar måste vi begära ut beslutet eller yttrandet från Länsstyrelsen för att kunna avgöra storlek eller omfattning. Om det inte finns något utpekat villkorsområde som utförare/markägare rimligen bör känna till så kan inte detta bedömas under H. Hänsynsregistrering villkorsområde.

Det finns dock några situationer där bedömningen är svårare.

- Lämningar som delvis ligger på hygget.

- Lämningar som angränsar till objektet som kan tänkas ha villkorsområde.

- Impediment.

- Punktregistrerad yttäckande lämning.

3 http://samla.raa.se/xmlui/bitstream/handle/raa/6433/L%C3%A4mningstypslistan%20s lutversion.pdf?-sequence=1

RAPPORT 5/2016

8

RAPPORT 5/2016

Om en lämning endast delvis ligger på hygget eller angränsar till hygget och kan tän-kas ha ett villkorsområde som går in på hygget så ska delen som ligger på den slutav-verkade ytan ingå i bedömningen. Om lämning som har villkorsområde ligger delvis eller helt utanför den slutavverkade ytan skall den delen av lämningen och eventuellt beslutat villkorsområde som ligger på ytan ingå i objektet.

När det rör sig om ett impediment ska hela lämningen ingå i HK om den omsluts av den anmälda eller faktiskt avverkade ytan, till exempel ett bergsimpediment med ett gravröse.

Om lämningen utgörs av en punktregistrering4 men trots det är yttäckande med en el-ler flera olika lämningstyper, till exempel en lägenhetsbebyggelse med beskrivning, ska varje ingående lämning samt själva lägenhetsbebyggelsen registreras var för sig under I. Hänsynsregistrering enskilda lämningar. Finns det ingen angiven yta i beskrivningen så kan man inte heller bedöma en yta.

Man kan inte heller bedöma den yta som finns mellan två eller flera lämningar som uppenbart hör ihop om det inte finns i beskrivningen. Har skada uppstått på denna yta så tas detta upp under J. Kommentarer. Något betyg kan dock inte ges om inte ytan finns registrerad i FMIS eller Skog och Historia- registret. Om inventeraren vid inventerings-tillfället bedömer att ytan är så liten att det i princip rör sig om en lämning registreras den som en enda lämning. Detta kan vara aktuellt på mycket små järnframställnings-platser eller då en kolbotten med tillhörande kolarkoja ligger så nära varandra att det i princip är omöjligt att köra med maskin mellan lämningarna.

Särskilda frågor kring bedömningarPå stora yttäckande lämningar som omfattar mer än 10 punktobjekt eller en yta större än 1 hektar men där inventeringsunderlaget är bristfälligt (till exempel ett röjningsröseom-råde utan beskrivning) delas lämningen in i tre lika stora delar där varje tredjedel och området bedöms var för sig5.

När det gäller linjeobjekt bedöms bara den del som ligger inom hygget. Har påverkan eller skada uppstått på den delen registreras denna som påverkan/skada på hela objektet. Det är dock bra om storleken på påverkan eller skadan anges i fritext under J. kommen-tarer.

Då det gäller stora yttäckande lämningar med flera olika lämningstyper så ges endast ett betyg per ingående lämningstyp då antalet lämningar inte anges eller om antalet översti-ger 10.

Undantag från denna regel är mycket sällan förekommande lämningstyper såsom grav-fält med mer än 10 ingående lämningar av en och samma ingående lämningstyp. I de

4 Av karttekniska skäl inprickas små områden enligt instruktionerna från Riksantikvarieämbetet som punkter och inte polygoner vilket innebär att de ändå kan ha en yta enligt beskrivningen.5 Se Strategi för röjningsröseområden.

RAPPORT 5/2016

9

RAPPORT 5/2016

fallen bedöms gravfältet och de ingående lämningarna som enskilda hänsynsnummer. Om inte alla ingående lämningar går att återfinna så redovisas dessa som enskilda hän-synsnummer och som bortfall (antingen nr 3 eller 5).

Exempel: Ett gravfält innehåller 21 stensättningar och 9 gravhögar av dessa återfinns 15 stensättningar och alla nio gravhögarna. Området är markberett. Redovisningen blir då i detta fall:

• 15 enskilda nummer med stensättningar och deras enskilda betyg,

• 9 enskilda nummer med gravhögar och deras enskilda betyg,

• under benämningen ”gravfält” ges betyg för området mellan de olika lämningarna.

• Dessutom tillkommer 6 enskilda nummer med stensättningar som får bortfall, i det-ta fall kod 5, ”på grund av markbehandling” eftersom bedömning gjorts att det är så kraftigt markberett så de inte ansens klarat sig. Om det istället varit relativt orört i området mellan gravarna så hade kod 3 ej återfunnen kunnat användas.

Fler punktobjekt än 10 stycken bedöms som ett hänsynsnummer om det är av samma lämningstyp.

Instruktioner för ifyllande av blanketten ”Hänsynsuppföljning Kulturmiljö – Inventering efter skogliga åtgärder (HK)”A. IdentitetSamtliga uppgifter under identitet fås normalt automatiskt via Navet:

- Län- Kommun- Församling6

- Fastighet- Hänsynsuppföljning kulturmiljöärende (heter beteckning i navet)- Relaterat avverkningsärende

B. Uppgifter om objektetFöljande uppgifter om objektet fås normalt automatiskt via Navet:

- Anmäld areal ha- Ägarkategori7

- Inventering8

6 Endast på blanketten7 Endast i navet8 Endast i navet

RAPPORT 5/2016

10

RAPPORT 5/2016

- Inventeringsdatum9

- Handläggare/Inventerare10

C. BortfallsorsakBortfallsorsak ska alltid anges. För objekt som inventeras anges bortfallskod= 0. Under C anges bortfall som leder till att hela objektet faller bort. För objekt som inte kan inventeras anges bortfallsorsak enligt kodlista nedan. Fritext om till exempel hur många ej återfunna lämningar det rörde sig om kan vid behov skrivas under J. Kom-mentarer.

Om objektet innehåller flera forn-och/eller övriga kulturhistoriska lämningar samt villkorsområden och en eller flera men dock ej alla lämningar och villkorsområden är felaktiga eller inte återfinns redovisas dessa under bortfall i tabell I. Hänsynsregistrering enskilda lämningar.

9 Endast om det redan finns en registrerad HK-inventering till ärendet. Fyller man inte i något datum blir inventeringsdatumet det samma som registreringsdatumet, går att ändra vid behov. Överförs inte automa-tiskt till blankett.10 Endast om det redan finns en registrerad HK-inventering till ärendet. Fyller man inte i någon hand-läggare blir det automatiskt den som loggat in, går att ändra namn vid behov. Handläggare skall syfta på samma person som inventerar objektet. Överförs ej automatiskt till blanketten, där fältet heter Inventerare.

Kod Beskrivning0 Ej bortfall1 Övergått till annan markanvändning2 Felaktigt registrerad lämning3 Lämning återfinns ej4 Annat5 Ej återfunnen på grund av markbehandling

Några exempel på hur bortfallskoderna ovan kan användas:

Ej bortfall- På objektet återfanns minst en lämning i fält.

Annan markanvändning- till exempel om marken används till betesmark, industriområ-de eller liknande.

Felaktigt registrerad lämning- när det inte är en forn eller övrig kulturhistorisk lämning på objektet. Detta alternativ används troligen mest på icke kvalitetssäkrade skog och historia nummer. Observera om lämningen är felinprickad och ej är belägen på objektet används bortfallskod ”Annat”.

Lämning ej återfunnen- Ingen lämning gick att hitta igen i fält på grund av till exempel tät vegetation eller liknande.

Annat- väljs om inget annat alternativ passar, och ingen lämning kan registreras på ob-jektet till exempel på grund av felaktig inprickning, ange i fritext under J. Kommentarer.

RAPPORT 5/2016

11

RAPPORT 5/2016

Ej återfunnen på grund av markbehandling- Ingen lämning går att hitta igen i fält på grund av markbehandling, till exempel kraftig markberedning.

D. AnmälanNotera om kulturmiljöhänsyn är redovisad på anmälan alternativt är adekvat redovisad på anmälan. Möjlighet till fritextanteckning finns under G. Annat.

Skillnaden mellan redovisad och adekvat redovisad kan vara om redovisningen enbart är en bock i rutan för kulturmiljö eller om den är beskriven i fritext. Skillnaden kan ock-så vara om någon eller all kulturmiljö på objektet finns redovisad. I de fall skogsägaren och/eller dess ombud har redovisat planerad hänsyn med text och markering i kartan ska denna räknas som adekvat hänsyn.

E. ÄrendehistorikNotera om någon av följande aktiviteter återfinns på objektets ärendehistorik. Observera att kontakt, rådgivning och fältbesök ska gälla forn- och/eller övriga kulturhistoriska lämningar. Möjlighet till fritextanteckning finns under G. Annat.

- Skogsstyrelsen/Länsstyrelsen/Museum har haft kontakt med markägare/ombud om fornlämningar/övriga kulturhistoriska lämningar. Som kontakt räknas till exempel telefonkontakt, möte med markägaren/ombudet, meddelande forn, utskick av lokala informationsbrev med mera.

- Vägledning/Råd utan fältbesök har skickats om fornlämningar/övriga kulturhistoriska lämningar.

- Skogsstyrelsen/Länsstyrelsen/Museum har utfört fältbesök innan avverkning angående fornlämningar/övriga kulturhistoriska lämningar.

F. LänsstyrelsebeslutFinns diariefört beslut/meddelande/yttrande från Länsstyrelsen om skogliga åtgärder på eller invid fornlämningen?

I de fall där det inte är aktuellt med beslut/meddelande/yttrande från Länsstyrelsen till exempel övriga kulturhistoriska lämningar som lyder under SvL kryssas inget i.

Nej = Länsstyrelsen har inte fattat något beslut, eller Skogsstyrelsen har inte skickat något missiv till LST så beslut har inte kunnat fattas. Kommentar under G.

Ingen registrering = När det gäller fornlämningar och ingen information har gått att få fram om varför beslut/meddelande/yttrande saknas kryssas inget i. Möjlighet till fritext under G.

Kod BeskrivningJa Det finns ett diariefört beslut/meddelande/yttrandeNej Det finns inte ett diariefört beslut/meddelande/yttrande

RAPPORT 5/2016

12

RAPPORT 5/2016

Kod Beskrivning0 Ej bortfall1 Övergick till annan markanvändning2 Felaktigt registrerad lämning3 Lämning återfinns ej4 Annat5 Ej återfunnen på grund av markbehandling

I de fall där det inte är aktuellt med beslut/meddelande/yttrande från Länsstyrelsen till exempel övriga kulturhistoriska lämningar som lyder under SvL kryssas inget i. Möj-lighet till fritext under G.

G. AnnatHär finns möjligheten till kommentarer, bland annat om anmälan, ärendehistorik och länsstyrelsebeslut.

H. Hänsynsregistrering villkorsområdeUnder H redovisas den hänsyn som tagits till det villkorsområde11 som berör fornläm-ningen, det vill säga inte till den enskilda lämningen, denna hänsyn redovisas under I. Hänsynsregistrering enskilda lämningar. Villkorsområdet kan vara antingen utmärkt på en karta och/eller beskriven i text från Länsstyrelsen.

Villkorsområdet får samma RAÄ nummer och lämningstyp som fornlämningen. Om ett villkorsområde innehåller flera objekt används huvudnumret. Om inte något vill-korsområde har berörts utförs registrering enbart under I. Hänsynsregistrering enskilda lämningar.

Hänsyn Nr. Samtliga villkorsområden för forn- och övriga kulturhistoriska lämningar numreras och detta sker automatiskt i löpande nummerföljd. Det går även att numrera själv men detta är inte att rekommendera.

Bortfall. Här redovisas eventuella bortfall av villkorsområden enligt kodlista nedan.

11 Villkorsområdet motsvaras av den yta som Länsstyrelsen fattat beslut om för skydd av fornlämningen eller i undantagsfall för kulturlämningen. I denna yta gäller särskilda villkor vid markarbete för till exem-pel skogsbruket.

Några exempel på hur bortfallskoderna ovan kan användas:

Ej bortfall- villkorsområdet ingår helt eller delvis i objektet.

Annan markanvändning- till exempel om marken används till betesmark, industriområ-de eller liknande.

Felaktigt registrerad lämning- när det inte är en forn eller övrig kulturhistorisk lämning och således ej heller finns något villkorsområde att ta hänsyn till.

RAPPORT 5/2016

13

RAPPORT 5/2016

Lämning ej återfunnen- lämningen gick ej att hitta igen i fält på grund av till exempel tät vegetation eller liknande. Detta alternativt används sannolikt inte då det gäller villkors-områden, de går alltid att återfinna.

Annat- inget annat alternativ passar, ange i fritext under J. Kommentarer.

Ej återfunnen på grund av markbehandling- lämningen inte går att hitta igen i fält på grund av markbehandling, till exempel kraftig markberedning. Detta alternativ används sannolikt inte då det gäller villkorsområden, de går alltid att återfinna.

FMIS (RAÄ-nummer). Här redovisas RAÄ-numret för villkorsområdet till den berör-da lämningen till exempel Ulltuna 13:1.

SoH nr. Här redovisas Skog & Historia-nummer för villkorsområdet till den berörda lämningen till exempel 104020212

Antikvarisk bedömning. Här redovisas den antikvariska bedömningen som gällde då avverkningsanmälan lämnades in och/eller om det under ärendets gång blivit meddelat något annat från Länsstyrelsen, Skogsstyrelsen eller Museum. Det kan i HK-invente-ringssammanhang enbart vara antingen fornlämning eller övrig kulturhistorisk lämning. Bevakningsobjekt registreras som övrig kulturhistorisk lämning. Observera att det är den registrerade antikvariska bedömningen vid avverkningsanmälanstillfället alternativt den antikvariska bedömning som meddelats under ärendets gång som gäller även om man gör en egen omtolkning vid inventeringstillfället. Kod 1: Fornlämning och kod 2: Övrig kulturhistorisk lämning.

Hänsynstyp. Här anges om det rör sig om en arealhänsyn eller detaljhänsyn.

Lämningstyp. Här redovisas lämningstyp enligt Riksantikvarieämbetets lämningstyps-lista (se fotnot 3).

De lämningstyper som förväntas förekomma har en kod13. Övriga företeelser eller kul-turlämningar där man inte vet vilken lämningstyp det rör sig om registreras som övrig. Observera att det är den registrerade lämningstypen i FMIS eller Skog & Historia som gäller oavsett om man gör en egen bedömning. Undantaget om det är ett bortfall i form av en registrerad lämning som visar sig vara icke kulturhistorisk lämning eller fornläm-ning.

12 SoH nr som skall användas är det 7 siffriga som i Skogsstyrelsens Arc Map system heter OBJECTID, i Navet och Silvergranen NyObjNr samt i Mina Sidor och Skogens Pärlor Objektsnummer.

Kod BeskrivningDetalj Punktobjekt eller areal understigande 0,01 hektar (100 m2) Areal Hänsynsytor/hänsynsområde som överstiger 0,01 hektar (100 m2)

13 Se Kodlista

RAPPORT 5/2016

14

RAPPORT 5/2016

Biologiskt kulturarv. Här redovisas eventuellt biologiskt kulturarv. Under J. kommen-tarer kan arter anges.

Kulturstubbe. Här anges om villkorsområdet har märkts ut med kulturstubbar. Med kulturstubbe avses en 1,3 meter hög stubbe, dock får stubbar mellan 0,8 och upp till 1,8 meter räknas in som kulturstubbe. Är stubben högre så anges detta under J. Kommenta-rer.

Kod BeskrivningJa På objektet finns ett biologiskt kulturarvNej På objektet finns inte ett biologiskt kulturarv

Kod Beskrivning1 Området är utmärkt med kulturstubbe2 Kulturstubbar står runt omkring/på området3 Kulturstubbar är adekvat placerade runt området4 Området har annan markering5 Nej, området är inte utmärkt med kulturstubbar eller annat

14 Naturvårdsstubbar är utställda av naturvårdsskäl, de högstubbar som godkänns här som annan marke-ring, skall vara adekvat placerade, men för höga.

Några exempel på hur koderna ovan kan användas:

1. Området är utmärkt med en kulturstubbe (ental).

2. Om kulturstubbar står i området eller kring området är utplacerade på ett sådant sätt att man inte riktigt förstår hur området skall vara.

3. Om kulturstubbarna är rätt placerade, till exempel man ser tydligt områdets utsträck-ning och det följer anvisningarna för villkorsområdet, om det är uttalat att villkors-området är 15 meter så är utmärkningen 15 meter.

4. Området har annan markering, till exempel plastkäppar. Observera att naturvär-desstubbar inte räknas som annan markering, men att korrekt placerade högstub-bar14 kan räknas som annan markering. Förekomst av snitslar registreras under KMV-snitslar. Förtydliga under J: kommentarer vad området är markerat med.

5. Området är inte på något sätt markerat i fält.

KMV-snitsel. Här anges om villkorsområdet har märkts ut med KMV-snitsel, vilket antingen är det blå/gula fornlämningsbandet eller det gul/blå/röda kulturmiljöbandet. Om det i dokument från Skogsstyrelsen eller Länsstyrelsen står att man har snitslat ska lämningen betraktas som bandad även om inga snitslar återfinns vid inventeringstillfäl-let. Om det däremot står att man ska banda måste snitslar påträffas för att KMV snitsel ska registreras.

RAPPORT 5/2016

15

RAPPORT 5/2016

Areal. Här anges arealhänsynens omfattning Är den enskilda lämningen en arealhän-syn (mer än 0,01 hektar) dras denna areal bort från villkorsområdets areal om den berör samma område.

Observera att man anger den areal som är berörd av objektet. Till exempel om man har en 0,3 hektar stor bebyggelselämning med gårdstun som endast till tvåtredjedelar ligger på hygget är den areal som skall registreras 0,2 hektar.

Körskada. Hänsynen anges med kod 1–4 enligt betygskriterierna15. Om markberedning eller annan markbehandling är så grov att inga körspår kan iakttas redovisas Körskada som kod 1 då eventuella skador eller hänsyn inte kan bedömas.

Körskador Basväg. Förekomsten av basväg anges med Ja eller Nej. Eventuella skad-or redovisas under J. Kommentarer. Med basväg avses här väg från avverkningen och närmsta skogsbilväg. Det är alltså enbart skadade villkorsområden som ligger på den sträckningen som får ett ja. Omfattningen av skadan redovisas under J. Kommentarer.


Kod Beskrivning1 Ingen alternativt positiv påverkan2 Liten negativ påverkan/ringa åverkan3 Negativ påverkan/skada4 Stor negativ påverkan/grov skada

Kod Beskrivning1 Ja2 Nej

MB (markberedning). Hänsynen anges med kod 0-4 enligt betygskriterierna16. I de fall länsstyrelsen har beslutat att markberedning får äga rum inom fornlämningen får detta inte betraktas som skada. Med kod 0 ”ej aktuell” avses att det inte har markberetts på avverkningen vid fältbesöket alltså det faktiska förhållandet i fält inte vad som uppgetts i avverkningsanmälan. Är delar av hygget markberett skall inte kod 0 användas utan kod 1–4 eftersom någon form av hänsyn utförts eller inte blivit utförd.

15 Betygskriterier se sidan 28.16 Betygskriterier se sidan 28.

Kod BeskrivningJa Området är utmärkt med KMV snitselNej Området är inte utmärkt med KMV snitsel

RAPPORT 5/2016

16

RAPPORT 5/2016

Avverkningsrester. Hänsynen anges med kod 1–4 enligt betygskriterierna17. Avverk-ningsrester/nedrisning är något som är aktivt skapat, alltså kvistat av grenar eller sågat av toppar och dylikt som täcker lämningen eller finns i området.

17 Betygkriterier se sidan 28.

Kod Beskrivning0 Ej aktuell1 Ingen alternativt positiv påverkan2 Liten negativ påverkan/ringa åverkan3 Negativ påverkan/skada4 Stor negativ påverkan/grov skada


Plantering. Förekomsten av plantering anges med Nej, Ja eller Ja, tillåten18. Om Läns-styrelsen tillåtit plantering registreras det som plantering- Ja, tillåten. Fritext om plante-ring kan skrivas under J. Kommentarer.

Kod Beskrivning1 Plantering – Nej2 Plantering – Ja3 Plantering – Ja tillåten

Vindfälle. Hänsynen anges med kod 1–4 enligt betygskriterierna19. Med vindfälle men-as till exempel en rotvälta i lämningen eller en vindfälld stam som fallit ned på lämning-en med skada som följd.Kod Beskrivning1 Ingen alternativt positiv påverkan2 Liten negativ påverkan/ringa åverkan3 Negativ påverkan/skada4 Stor negativ påverkan/grov skada

Avlägg. Förekomsten av avlägg anges med Ja eller Nej, det är alltså enbart skadade villkorsområden under avlägg som får ett ja. Eventuella skador redovisas under J. Kom-mentarer.Kod Beskrivning1 Ja2 Nej

18 I Navets lista finns även Ja och Nej med- dessa går ej att fylla i men måste kvarstå för att kunna ta ut statistik om äldre objekt.19 Betygskriterier se sidan 28.

RAPPORT 5/2016

17

RAPPORT 5/2016

Annan än skoglig. Hänsynen anges med Ja eller Nej. Här redovisas skador som inte är direkt kopplade till skogsbruk, men som uppkommit i samband med till exempel anläg-gande av vindkraftverk och dragningar av kraftledningsgator eller vindfällen uppkomna innan avverkningen. Eventuella skador redovisas under J. Kommentarer.

Annat. Här redovisas skador som uppkommit till exempel i samband med stubbskörd, dikningar och hyggesbränningar. Även fällskador kan redovisas under denna punkt. Hänsynen anges med kod 1–4 enligt betygskriterierna20. Eventuella skador och vid be-hov motivering till betygssättning redovisas under J. Kommentarer.



I. Hänsynsregistrering enskilda lämningarHänsyn Nr. Samtliga forn- och övriga kulturhistoriska lämningar numreras och detta sker automatiskt i löpande nummerföljd. Det går även att numrera själv men detta är inte att rekommendera.

Bortfall. Här redovisas eventuella bortfall av enskilda lämningar enligt kodlista nedan.


20 Betygskriterier se sidan 28.

Några exempel på hur bortfallskoderna ovan kan användas: Ej bortfall- lämningen åter-fanns i fält.

Annan markanvändning – till exempel om marken används till betesmark, industriområ-de eller liknande.

Felaktigt registrerad lämning- när det inte är en forn eller övrig kulturhistorisk lämning. Detta alternativ används troligtvis mest för icke kvalitetssäkrade skog och historia num-mer. Observera om lämningen är felinprickad används bortfall ”Annat”.

RAPPORT 5/2016

18

RAPPORT 5/2016

Lämning ej återfunnen- lämningen gick ej att hitta igen i fält på grund av till exempel tät vegetation eller liknande.

Annat- inget annat alternativ passar till exempel om lämningen är mycket felinprickad, ange i fritext under J. Kommentarer.

Ej återfunnen på grund av markbehandling- lämningen inte går att hitta igen i fält på grund av markbehandling, till exempel kraftig markberedning.

FMIS (RAÄ-nummer). Här redovisas RAÄ-numret för den berörda lämningen till exempel Ulltuna 13:1.

Om man har en sammansatt lämningstyp eller ett nummer med flera lämningar i be-skrivningen anges hänsynen till lämningens yta under ”huvudnumret” och därefter räk-nas hänsynen till de enskilda lämningarna upp under respektive lämningskategori. Det är även lämpligt att under J. kommentarer försöka beskriva vilka lämningar som åsyftas med varje hänsyns nummer så de går att finna igen i fält. För redovisning av ytstora lämningar utan beskrivning se bilaga ”Strategi för röjningsröseområden”.

Exempel: Område med skogsbrukslämningar (FMIS 01:1), bestående av en yta som är totalt 1 hektar, 3 kolbottnar och 1 husgrund redovisas som

Hänsyn nr 1, ej bortfall, FMIS nr FMIS 01:1, antikvarisk bedömning ÖK, arealhänsyn, Lämningstyp: område med skogsbrukslämningar, areal:1 ha och det som bedöms i detta hänsynsnummer är visad hänsyn till ytorna mellan kolbottnarna och husgrunden.

Hänsyn nr 2, ej bortfall, FMIS nr FMIS 01:1 hg, antikvarisk bedömning ÖK, detaljhän-syn, lämningstyp: husgrund historisk tid – här bedöms visad hänsyn till husgrunden.

Hänsyn nr 3, ej bortfall, FMIS nr FMIS01:1 kb a, antikvarisk bedömning ÖK, de-taljhänsyn, lämningstyp: kolningsanläggning- här bedöms visad hänsyn till den ena av de tre kolbottnarna.

Hänsyn nr 4, ej bortfall, FMIS nr FMIS01:1 kb b, antikvarisk bedömning ÖK, de-taljhänsyn, lämningstyp: kolningsanläggning- här bedöms visad hänsyn till den andra av de tre kolbottnarna.

Hänsyn nr 5, ej bortfall, FMIS nr FMIS01:1 kb c, antikvarisk bedömning ÖK, de-taljhänsyn, lämningstyp: kolningsanläggning- här bedöms visad hänsyn till den tredje av de tre kolbottnarna.

Om lämningen är en fornlämning tillkommer att registrera eventuellt villkorsområde un-der H. hänsynsregistrering villkorsområde (se ovan). Då kan det vara nödvändigt att dra bort lämningens yta från villkorsområdets yta.

RAPPORT 5/2016

19

RAPPORT 5/2016

SoH nr. Här redovisas Skog & Historia-nummer till den berörda lämningen till exempel 104020221. Om man har en sammansatt lämningstyp eller ett nummer med flera läm-ningar i anges hänsynen till lämningens yta under ”huvudnumret” och därefter räknas hänsynen till de enskilda lämningarna upp under respektive lämningskategori (se exem-pel under FMIS nr). För redovisning av ytstora lämningar utan beskrivning se ”Strategi för röjningsröseområden”

Antikvarisk bedömning. Här redovisas den antikvariska bedömningen som gällde då avverkningsanmälan lämnades in och/eller om det under ärendets gång blivit meddelat något annat från Skogsstyrelsen, Länsstyrelsen eller Museum. Det kan i HK-invente-ringssammanhang enbart vara antingen fornlämning eller övrig kulturhistorisk lämning. Bevakningsobjekt registreras som övrig kulturhistorisk lämning. Observera att det är den registrerade antikvariska bedömningen vid avverkningsanmälanstillfället alterna-tivt den antikvariska bedömning som meddelats under ärendets gång som gäller även om man gör en egen omtolkning vid inventeringstillfället. Förutom bortfallsorsaken ”felaktigt registrerad lämning” då det inte rör sig om en forn eller övrig kulturhistorisk lämning. Om det vid avverkningstillfället framgår för de inblandade att lämningen är att betrakta som en fornlämning enligt lämningstypslistan, trots att det är ett icke kvalitets-säkrat skog och historiaobjekt så är det att betrakta som en fornlämning i HK-invente-ringen.

Hänsynstyp. Här anges om det rör sig om en arealhänsyn eller detaljhänsyn.

21 SoH nr som skall användas är det 7 siffriga som i Skogsstyrelsens Arc Map system heter OBJECTID, i Navet och Silvergranen NyObjNr samt i Mina sidor och Skogens pärlor Objektsnummer.


Lämningstyp. Här redovisas lämningstyp enligt registreringen i FMIS och Skog och historia se Kodlista.

De lämningstyper som förväntas förekomma har en kod. Övriga företeelser eller kul-turlämningar där man inte vet vilken lämningstyp det rör sig om registreras som övrig. Observera att det är den registrerade lämningstypen i FMIS eller Skog & Historia som gäller oavsett om man gör en egen bedömning bortsett från bortfallsorsaken ej kulturhis-torisk lämning.

Synlig. Ange om lämningen är synlig ovan jord. Vissa lämningar är inte synliga ovan jord. Exempel på detta kan vara boplatser, skärvstensförekomster, kolupplag etc.

Kod BeskrivningJa Lämningen är synlig ovan jordNej Lämningen är inte synlig ovan jord

RAPPORT 5/2016

20

RAPPORT 5/2016

Biologiskt kulturarv. Här redovisas eventuellt biologiskt kulturarv. I J. Kommentarer kan arter anges.

Kod BeskrivningJa På lämningen finns ett biologiskt kulturarvNej På lämningne finns inte ett biologiskt kulturarv

Kulturstubbe. Här anges om lämningen har märkts ut med kulturstubbar. Med kultur-stubbe avses en 1,3 meter hög stubbe, dock får stubbar mellan 0,8 och upp till 1,8 meter räknas in som kulturstubbe. Är stubben högre så anges detta under J. Kommentarer.

Kod Beskrivning1 Lämningen är utmärkt med kulturstubbe2 Kulturstubbar står runt omkring/på lämningen3 Kulturstubbar är adekvat placerade runt lämningen4 Lämningen har annan markering5 Nej, lämningen är inte utmärkt med kulturstubbar eller annat

Exempel på hur koderna ovan kan användas:

1. Om kulturstubben (ental) står på lämningen, till exempel. i ett spismursröse.

2. Om kulturstubbar står runt på lämningen eller på något sätt på den men det är svårt att utifrån kulturstubbarna förstå var lämningen och/eller dess utbredning är. Kultur-stubbarna står på lämningen, till exempel på vallen till en fångstgrop eller kolnings-grop.

3. Om kulturstubbarna är utplacerade på ett sådant sätt så att man förstår och kan se var lämningen är. Alltså kulturstubbarna kan inte stå bättre.

4. Lämningen är markerad med annat till exempel plastkäppar. Observera att natur-värdesstubbar inte räknas som annan markering, men att korrekt placerade hög-stubbar22 kan räknas som annan markering. Förekomst av snitslar registreras under KMV-snitslar. Förtydliga under J: kommentarer vad lämningen är markerat med.

5. Lämningen är inte markerad alls.

KMV-snitsel. Här anges om forn- eller övriga kulturhistoriska lämningen har märkts ut med KMV-snitsel, vilket antingen är det gul/blå fornlämningsbandet eller det gul/blå/röda kulturmiljöbandet. Om det i dokument från Skogsstyrelsen eller Länsstyrelsen står att man har snitslat ska lämningen betraktas som bandad även om inga snitslar återfinns vid inventeringstillfället. Om det däremot står att man ska banda måste snitslar påträffas för att KMV snitsel ska registreras.

22 Naturvårdsstubbar är utställda av naturvårdsskäl, de högstubbar som godkänns här som annan marke-ring, skall vara adekvat placerade, men för höga.

Kod BeskrivningJa Lämningen är utmärkt med KMV snitselNej Lämningen är inte utmärkt med KMV snitsel

RAPPORT 5/2016

21

RAPPORT 5/2016

Areal. Här anges arealhänsynens omfattning.

Observera att man anger den areal som är berörd av objektet. Till exempel om man har en 0,3 hektar stor bebyggelselämning med gårdstun som endast till tvåtredjedelar ligger på hygget är den areal som ska registreras 0,2 hektar.


23 Betygskriterier se sidan 28.24 Betygskriterier se sidan 28.

Körskada. Hänsynen anges med kod 1–4 enligt betygskriterierna23.

Om markberedning eller annan markbehandling är så grov att inga körspår kan iakttas redovisas Körskada som kod 1 då eventuella skador eller hänsyn inte kan bedömas.


Basväg. Förekomsten av basväg anges med Ja eller Nej. Eventuella skador redovisas under J. Kommentarer. Med basväg avses här väg från avverkningen och närmsta skogs-bilväg. Det är alltså enbart skadade lämningar som ligger på den sträckningen som får ett ja. Omfattningen av skadan redovisas under J. Kommentarer.


MB (markberedning). Hänsynen anges med kod 0–4 enligt betygskriterierna24. I de fall länsstyrelsen har beslutat att markberedning får äga rum inom fornlämningen får detta inte betraktas som skada. Med kod 0 ”ej aktuell” avses att det inte har markberetts på avverkningen vid fältbesöket alltså det faktiska förhållandet i fält inte vad som uppgetts i avverkningsanmälan. Har det utförts markberedning på delar av hygget skall betyg 1-4 användas.

Kod Beskrivning0 Ej aktuell1 Ingen alternativt positiv påverkan2 Liten negativ påverkan/ringa åverkan3 Negativ påverkan/skada4 Stor negativ påverkan/grov skada

RAPPORT 5/2016

22

RAPPORT 5/2016

Avverkningsrester. Hänsynen anges med kod 1–4 enligt betygskriterierna25. Avverk-ningsrester/nedrisning är något som är aktivt skapat, alltså kvistat av grenar eller sågat av toppar och dylikt som täcker lämningen eller finns i området.

Plantering. Förekomsten av plantering på lämning anges med Nej, Ja eller Ja, tillåten. Om Länsstyrelsen tillåtit plantering registreras det som plantering- ja, tillåten.Fritext kan skrivas under J. Kommentarer.

Vindfälle. Hänsynen anges med kod 1–4 enligt betygskriterierna26. Med vindfälle men-as till exempel en rotvälta i lämningen eller en vindfälld stam som fallit ned på lämning-en med skada som följd.


Kod Beskrivning1 Plantering – Nej2 Plantering – Ja3 Plantering – Ja tillåten


Avlägg. Förekomsten av avlägg anges med Ja eller Nej, det är alltså enbart skadade lämningar under avlägg som får ett ja. Eventuella skador redovisas under J. Kommenta-rer.

25 Betygskriterier se sidan 2826 Betygskriterier se sidan 28


Annan än skoglig. Här redovisas skador som inte är direkt kopplade till skogsbruk, men som uppkommit i samband med till exempel anläggande av vindkraftverk och dragningar av kraftledningsgator eller vindfällen uppkomna innan avverkningen. Hänsynen anges med Ja eller Nej. Eventuella skador redovisas under J. Kommentarer.

RAPPORT 5/2016

23

RAPPORT 5/2016

Annat. Här redovisas skador som uppkommit till exempel i samband med stubbskörd, dikningar och hyggesbränningar. Även fällskador kan redovisas under denna punkt. Hänsynen anges med kod 1-4 enligt betygskriterierna27. Eventuella skador och vid be-hov motivering till betygssättning redovisas under J. Kommentarer.

J. KommentarerHär finns möjligheter till kommentarer, bland annat om det biologiska kulturarvet, even-tuella skador som uppkommit i samband med basvägar, avlägg eller annat. Här kan även förtydligas om lämningar är markerade med plastkäppar eller liknande alternativt om de är markerade med högstubbar (stubbar som inte uppfyller kriterierna för kulturstubbe).

Under J. Kommentarer redovisas eventuellt användande av strategi för röjningsröseom-råden. Här kan även förtydligas vilket hänsynsnummer som syftar till vilken lämning i hänsynsredovisningen. Även bortfall redovisas i fritext här.

ÖvrigtOm skador upptäcks på fornlämningar skall detta anmälas/meddelas till berörd Länsstyrelse.

Vid skador på övriga kulturhistoriska lämningar skall om möjligt föreläggande skrivas – tag kontakt med lagansvarig på ditt distrikt.

Registrering (kvalitetssäkring) av skog och historia objekt till FMIS görs i mån av tid, kompetens och redovisas i så fall på den tidskoden.

Nyupptäckta lämningar registreras i Skog och historia databasens tipsskikt i mån av tid.



27 Betygskriterier se sidan 28

RAPPORT 5/2016

24

RAPPORT 5/2016

Bet

ygsk

riter

ier

Allm

änt

Kör

skad

orM

arkb

ered

ning

Avve

rkni

ngsr

este

rÖ

vrig

t

Bety

g/Ko

d 0

Ej a

ktue

llt.

X - (

finns

ej)

X - (

finns

ej)

Anvä

nds

då m

arkb

ered

ning

ej

utfö

rs ö

verh

uvud

tage

t på

hela

obj

ekte

t.

X - (

finns

ej)

X - (

finns

ej)

Bety

g/Ko

d 1

Inge

n, a

lter-

nativ

t pos

itiv,

på

verk

an p

å ob

jekt

et.

Prep

arat

svär

det ä

r of

örän

drat

och

upp

leve

l-se

värd

et (s

ynba

rhet

en) ä

r of

örän

drat

elle

r för

bättr

at.

Gru

nda

körs

pår k

an fö

re-

kom

ma

på m

indr

e kä

nslig

a lä

mni

ngar

, till

exem

pel s

entid

a åk

rar o

m k

örsp

åren

bed

öms

som

oun

dvik

liga

i sam

band

m

ed s

kogs

bruk

såtg

ärde

n.

Inga

and

ra k

örsp

år s

om

bedö

ms

påve

rka

läm

ning

en

nega

tivt ä

r tillå

tna.

Inom

läm

ning

ar d

är d

et

bedö

ms

att m

arkb

ered

ning

ha

r för

ekom

mit

ska

denn

a va

ra u

tförd

med

hän

syn

till

läm

ning

ens

ensk

ilda

ele-

men

t (hu

sgru

nder

, väg

ar,

terra

sska

nter

etc

. får

inte

va

ra m

arkb

ered

da.).

Inom

läm

ning

ar s

om

bedö

ms

inne

hålla

vär

de-

fulla

kul

turla

ger,

får m

ark-

bere

dnin

g in

te h

a fö

re-

kom

mit

om d

etta

bed

öms

ha s

kada

t kul

turla

gren

.

Min

dre

män

gder

ris

och

avve

rkni

ngsr

este

r som

in

te p

åver

kar l

ämni

ng-

arna

s sy

nbar

het f

år

före

kom

ma.

Bety

g/Ko

d 2

Lite

n ne

gativ

på

verk

an/ri

nga

åver

kan.

Läm

ning

arna

är f

ortfa

rand

e sy

nlig

a, v

äsen

tlige

n os

ka-

dade

och

der

as fo

rm o

ch

kara

ktär

är b

ibeh

ålle

n.

Lite

n ne

gativ

påv

erka

n/rin

ga å

verk

an b

ehöv

er m

ed

unda

ntag

för ö

verri

snin

g in

te å

tgär

das.

Körs

pår k

an fö

reko

mm

a på

yts

tora

läm

ning

ar, m

en

detta

ska

ha

sket

t i s

å rin

ga

omfa

ttnin

g at

t det

ta e

ndas

t be-

döm

s ha

haf

t en

liten

neg

ativ

på

verk

an.

Läm

ning

en k

an h

a ut

satts

fö

r try

ck a

v en

mas

kin

om

detta

inte

bed

öms

ha s

kada

t lä

mni

ngen

. I k

onst

rukt

ione

r är

ste

narn

as lä

ge i

huvu

dsak

of

örän

drad

e.

På lä

mni

ngar

med

kän

slig

t pr

epar

atsv

ärde

får k

örsp

år

som

trän

gt n

er ti

ll m

arkl

agre

n un

der f

örna

n in

te fö

reko

mm

a.

På m

indr

e kä

nslig

a lä

mni

ngar

(till

exem

pel

sent

ida

åkra

r) ka

n dj

upar

e sp

år e

fter m

arkb

ered

ning

to

lere

ras.

Ris

och

avv

erkn

ings

res-

ter k

an h

a lä

mna

ts p

å lä

mni

ngar

na, m

en d

essa

är

fortf

aran

de s

ynlig

a.

RAPPORT 5/2016

25

RAPPORT 5/2016

Bety

g/Ko

d 3

Neg

ativ

på

verk

an/

skad

a

En s

kada

är r

ever

sibe

l. Sk

ador

är t

ydlig

yttr

e åv

erka

n so

m in

te fö

rmo-

das

påve

rka

läm

ning

ens

vete

nska

plig

a in

form

a-tio

nsin

nehå

ll m

en s

om

förä

ndra

r upp

leve

lsev

är-

det n

egat

ivt o

ch d

ärfö

r bö

r åte

rstä

llas.

Exem

pel p

å sk

ador

är s

tena

r so

m ru

bbat

s i u

tkan

ten

av

en g

rava

nläg

gnin

g, k

örsp

år,

djup

are

än v

ad s

om a

ngiv

its

ovan

(bet

yg 2

).

Mar

kber

edni

ngss

pår s

om

inte

går

ned

näm

nvär

t und

er

förn

an i

forn

läm

ning

som

-rå

det,

läm

ning

ens

områ

de

elle

r villk

orso

mrå

det.

Sten

ar

som

rubb

ats

i ytte

rkan

t av

kons

trukt

ione

n av

läm

ning

-ar

.

Öve

rtäck

ning

som

mås

te

åtgä

rdas

– ti

ll ex

empe

l kr

aftig

ned

risni

ng s

om

täck

er lä

mni

ngar

na b

e-tra

ktas

som

ska

da.

Min

dre

rotv

älto

r i lä

m-

ning

en e

ller l

ämni

ngen

s yt

terk

ant s

amt s

tam

mar

el

ler t

räd

som

ska

dat l

äm-

ning

en, ä

r ska

dorn

a gr

ova

elle

r rot

välto

rna

stör

re g

es

bety

g 4.

Bety

g 4

Stor

neg

ativ

på

verk

an/g

rov

skad

a.

En g

rov

skad

a är

irre

ver-

sibe

l. G

rov

skad

a be

döm

s om

ska

dan

förm

odas

på

verk

a lä

mni

ngen

s,

forn

läm

ning

som

råde

ts

elle

r villk

orso

mrå

des

ve-

tens

kapl

iga

info

rmat

ions

-in

nehå

ll. G

rova

ska

dor

bör u

nder

söka

s ar

keol

o-gi

skt i

nnan

åte

rstä

llnin

g.

Körs

kado

r som

blo

ttlag

t ku

lturla

ger o

ch a

nläg

gnin

gar,

mar

kniv

åför

ändr

inga

r som

ås

tadk

omm

its g

enom

tryc

k av

m

aski

n är

gro

va s

kado

r.

Exem

pel p

å gr

ova

skad

or

är m

arkb

ered

ning

sska

dor

i läm

ning

en s

amt i

nom

ett

forn

läm

ning

som

råde

elle

r vi

llkor

som

råde

som

går

ned

m

arka

nt u

nder

förn

an.

X –

kan

ej g

esR

otvä

ltor s

om ä

r ind

irekt

or

saka

de a

v sk

ogsb

ru-

ket,

till e

xem

pel e

fter e

n st

orm

fälld

fröt

all s

om

ståt

t i e

n lä

mni

ng o

ch

efte

r sto

rmfä

lld s

kog

på

läm

ning

ar s

om li

gger

om

edel

bart

intil

l en

av-

verk

ning

syta

och

där

ing-

en s

kydd

szon

med

sko

g lä

mna

ts m

ella

n lä

mni

ngen

oc

h av

verk

ning

syta

n ka

n rä

knas

som

gro

va s

kado

r. St

örre

rotv

älto

r i lä

mni

ng-

en.

RAPPORT 5/2016

26

RAPPORT 5/2016

2015

-01-

27

H

ÄN

SYN

SUPP

FÖLJ

NIN

G K

ULT

UR

MIL

JÖ

1(2)

Hän

syns

uppf

öljn

ing

Kul

turm

iljö

– In

vent

erin

g ef

ter s

kogl

iga

åtgä

rder

A

. Ide

ntite

t Lä

n Ko

mm

un

Sock

en

Fast

ighe

t

H

änsy

nsup

pföl

jnin

g ku

lturm

iljöär

ende

R

elat

erat

avv

erkn

ings

ären

de

B. U

ppgi

fter o

m o

bjek

tet

C. B

ortfa

llsor

sak

Anm

äld

area

l ha

Inve

nter

ings

datu

m

Inve

nter

are

D. A

nmäl

an

E. Ä

rend

ehis

torik

F.

Län

ssty

rels

ebes

lut

H

änsy

nen

redo

visa

d på

anm

älan

Ko

ntak

t med

mar

käga

re/o

mbu

d

Ja

Hän

syne

n ad

ekva

t red

ovis

ad p

å an

mäl

an

Vägl

edni

ng/rå

d ut

an fä

ltbes

ök s

kick

ad

Nej

Fä

ltbes

ök

G. A

nnat

H. H

änsy

nsre

gist

rerin

g vi

llkor

som

råde

n

Nr

Bortf

all

FMIS

So

H

Antik

varis

k be

döm

ning

Läm

ning

s-ty

p Sy

nlig

Bi

olog

iskt

ku

ltura

rv

Kultu

r- st

ubbe

KM

V sn

itsel

Ar

eal

Körs

kada

Ba

sväg

M

B

Avve

rk-

ning

s-re

ster

Pl

ante

ring

Vind

fälle

Av

lägg

An

nan

än

skog

lig

Anna

t

Blankett för Hänsynsuppföljning kulturmiljö

RAPPORT 5/2016

27

RAPPORT 5/2016

Skog

ssty

rels

en

Hän

syns

uppf

öljn

ing

Kultu

rmiljö

– In

vent

erin

g ef

ter s

kogl

iga

åtgä

rder

2(2)

I. H

änsy

nsre

gist

rerin

g en

skild

a lä

mni

ngar

Nr

Bortf

all

FMIS

So

H

Antik

varis

k be

döm

ning

Läm

ning

s-ty

p Sy

nlig

Bi

olog

iskt

ku

ltura

rv

Kultu

r- st

ubbe

KM

V sn

itsel

Ar

eal

Körs

kada

Ba

sväg

M

B

Avve

rk-

ning

s-re

ster

Pl

ante

ring

Vind

fälle

Av

lägg

An

nan

än

skog

lig

Anna

t

J. K

omm

enta

rer

RAPPORT 5/2016

28

RAPPORT 5/2016

Strategi för röjningsröseområden28

BakgrundDenna strategi framtogs år 2012 som en följd av att det finns en del objekt som helt sak-nar beskrivning men även en del andra som har beskrivningar också är problematiska.Det största problemet är att eftersom beskrivning saknas är det svårt att bedöma hur allvarlig eventuell skada är. Detta eftersom vi inte kan avgöra hur stor del av lämningen som är skadad. Strategin testades i fält av några av inventerarna.

StrategiTid och möjlighet att göra en inventering av de lokaler som saknar beskrivning saknas i samband med hänsynsuppföljningen.

Samtidigt behöver vi få fram urskiljbara och jämförbara data. Strategin för att hantera dessa lokaler är följande;

1) På kontoret skall varje lokal delas in i tre likvärdigt stora ytor.

Skulle det dock finnas bra och tydliga gränser som kan identifieras på ortofotot eller i terrängskuggsbilden och detta resulterar i olika storlekar (inte allt för stora skillnader), så är det att föredra eftersom det underlättar fältinventeringen. Om en lämning endast delvis ligger på hygget skall endast den del som ingår i hygget ingå i bedömningen. Annars får detta konsekvenser för både bedömningen av areal och betygsättningen.

Vad gäller bedömningen av arealens storlek utgår man från de generella instruktionerna (fältinstruktionerna) vid beräkning av de enskilda ytorna. Detta innebär alltså i denna aspekt inget avvikande i planerings- eller fältarbetet, sett till de generella riktlinjerna i fältinstruktionerna. Men det är fortfarande endast den redovisade ytan som skall bedö-mas. Avviker lämningens lokalisering från den registrerade skrivs detta in under J. kommentarer.

2) Varje del registreras och bedöms som enskild lämning under I. Hänsynsre-gistrering enskilda lämningar. Arealen/ytan mellan rösena redovisas också som ett nummer men som arealhänsyn (se exemplet på sidan …).

Eftersom varje del skall hanteras som enskild del, kan det förekomma delar som anting-en saknar lämningar eller att det inte går att identifiera lämningar. Därmed skall eventu-ell bortfallsorsak alltid anges.

För objekt som inte kan inventeras anges bortfallsorsak enligt kodlista nedan.

28 Följande text bygger på en ursprungstext av Roger Nyqvist, Strategiförslag för röjningsröseområden, 2012.

RAPPORT 5/2016

29

RAPPORT 5/2016


Observera att det kan finnas ”risk” för att hela lämningen faller bort då kvaliteten på denna inprickning är mycket osäker.

Då det gäller röjningsröseområden utan beskrivning är det troligt att bortfallsorsakerna av kod 2 och 3 kommer vara de vanligast förekommande i det fall det är aktuellt med bortfallsrapportering.

Vid blandad lokal dvs. förekomst av flera forn-och/eller kulturlämningar skall de övriga hanteras enligt föregående instruktion.

Bedömning av varje tredjedel i röjningsröseområdet sker som om det vore en enskild lämning. Dock skall inventeraren notera varje volym av skadade alternativt icke ska-dade rösen inom varje tredjedel. Så gäller även förekomst av snitsling och så vidare. Själva ytan registreras som ett eget hänsyns nummer (arealhänsyn).

Syftet med att registrera förekomsten av rösen i varje tredjedel är en uppskattning av den totala volymen röjningsrösen, tomma ytor och lämningens avgränsning kan göras. Detta är en viktig information att ta fram, för trovärdigheten i skadeinventering. Förut-om den ökade trovärdigheten så skapas också en möjlighet att jämföra inventeringsre-sultat.

ArbetsmetodFörst, som vanligt, kontrollera vad det är för lämning som berörs av avverkningen.

RAPPORT 5/2016

30

RAPPORT 5/2016

Avverkningsytan innehåller en fossil åker, bestående av ett röjningsröseområde och i denna finns en lägenhetsbebyggelse.

I det inskannade materialet från FMIS framgår att röjningsröseområdet endast är infört utifrån markering på registerkartan.

Detta syns i det högra hörnet av bilden ovan. Alltså finns det ingen registrerad beskriv-ning över området – endast en inritad yta. Vid fornminnesinventeringstillfället var det torpet som man ansåg (med nöd och näppe) värt att dokumentera.

Den del av den inritade fossila åkern som berörs av avverkningsanmälan skall delas in i tre likvärdiga ytor.

I detta exempel delas ytan in schematiskt eftersom det inte fanns några bra kännetecken i landskapsrummet enligt fastighetskartan.

På ortofotot finns det flera möjliga avgränsningar. I det första använda exemplet är det stående skog.

RAPPORT 5/2016

31

RAPPORT 5/2016

Här ovan finns två urskiljbara avdelare, dessvärre är det bara den södra som egentligen kan användas. Den norra skulle ge en för liten tredjedel för att det skulle kunna fungera vid registreringstillfället. Så i detta fall finns en urskiljbar avdelare i terrängen och en konstruerad.

Följden av anpassningen i detta fall blir att Yta 1 blir något större än vad den blev i schablonindelningen. Samtidigt som Yta 3 blev lite större. Det går givetvis att dela in ytorna med millimeteranpassning, men det är inte absolut nödvändigt och ej heller rim-ligt med tanke på arbetstid.

Nästa exempel är att hela lämningen faller inom avverkningen och därmed skall den delas in i tre likvärdiga ytor. I detta exempel fungerar det inte att använda de synliga avdelarna, eftersom det blir för stora skillnader. Därmed rekommenderas att använda schablonindelningen.

Däremot fungerar det troligen bra att använda dem som stöd för uppdelning.

RAPPORT 5/2016

32

RAPPORT 5/2016

Det finns i detta fall mycket bra möjligheter att få stöd för de schabloninlagda gränser-na, genom att använda de urskiljbara avdelarna.

Givetvis kommer det aldrig att vara helt likvärdiga delytor eftersom det i fält kommer att vara, med stor sannolikhet, mer eller mindre olika stora.

I ovanstående bild ser vi att det finns flera möjliga uppdelningsmöjligheter, men även i detta exempel går det bara att använda dessa som stöd. I fält kommer det troligen ske mindre justeringar utifrån sikt och identifieringsmöjligheter. Viktigast är dock att för-söka vidmakthålla de indelningar som man gör vid skrivbordet för att undvika allt för mycket extra arbete.

RAPPORT 5/2016

33

RAPPORT 5/2016

Givetvis finns det fall där man inte kan använda sig av vägar eller andra saker som kan urskiljas på ortofotot, utan man blir tvungen att enbart utgå från schablon. I dessa fall blir det mycket viktigt att identifiera punkter i fält, stora block eller andra markörer inom eller utanför ytorna. Dessa indelningar, det vill säga vad man väljer att utgå ifrån, kan inte beskrivas i detta förslag. Utan detta gör den enskilde inventeraren utifrån sin erfarenhet (liksom allt ovanstående också).

I blanketten är det viktigt att huvudnumret får en sammanvägd bedömning (hela ytan med arealhänsyn), men att alla delytorna synliggörs. Detta gäller speciellt de objekt som saknar beskrivning.

SlutkommentarDenna metod kan fungera bra för de områden som saknar beskrivning och genom att de ses som tre delar som bedöms individuellt ges möjligheten att jämföra inventeringar och att få ett trovärdigt resultat. Trots avsaknaden av detaljnivå ges en tydlig och klar indi-kation på hur hänsynen i området tagits. Självklart uppkommer det olikheter beroende på varje enskild lokals yta. Effektiviteten i inventeringsarbetet ökas också. Strategin bygger på är att områdena skall inventeras terränganpassat. Med detta avses att de partier väljs ut som där man anser att det finns störst sannolikhet att röjningsrösen kan påträffas. Alternativt är att man lägger ut tre linjer (eller 2 eller 4 i varje del) och inventerar efter dessa stråk. Detta kortar troligen ned inventeringstiden,

Det är förvisso ett problem med att använda en schablonindelning på en ogranskad och informationsfattig samt på digitaliseringsbordet inritad lämning. Kvaliteten på denna lämning är helt okänd.

RAPPORT 5/2016

34

RAPPORT 5/2016

Kodlista–

1 Avrättningsplats2 Ballastplats3 Begravningsplats4 Begravningsplats enstaka5 Bengömma6 Bergshistorisk lämning, övrig7 Bildristning8 Björngrav9 Blästbrukslämning10 Boplats11 Boplatsgrop12 Boplatslämning övrig13 Boplatsvall14 Borg15 Bro16 Brott/täkt17 Brunn/kallkälla18 Brytningsyta19 Bytomt/gårdstomt20 Båtlänning21 Dammvall22 Depåfynd23 Dike/ränna24 Drag25 Fartygs-/båtlämning26 Flatmarksgrav27 Flintgruva28 Flottningsanläggning29 Fornborg30 Fornlämningsliknande bildning31 Fornlämningsliknande lämning32 Fossil åker33 Fyndplats34 Fyndsamling35 Fyr36 Fångstanläggning övrig37 Fångstgrop38 Fångstgård39 Fäbod40 Färdväg41 Fästning/skans42 Förtöjningsanordning43 Förvaringsanläggning44 Gistgård

RAPPORT 5/2016

35

RAPPORT 5/2016

45 Gjuteri46 Glasindustri47 Grav markerad av sten/block48 Grav - uppgift om typ saknas49 Grav övrig50 Gravhägnad51 Gravklot52 Gravvård53 Gruvhål54 Gränsmärke55 Hammare/smedja56 Hamnanläggning57 Hornsamling58 Husgrund, förhistorisk/medeltida59 Husgrund, historisk tid60 Hyttlämning61 Hägnad62 Hällbild63 Härd64 Hög65 Industri, övrig66 Järnåldersdös67 Kalkugn68 Kanal69 Kanalmärke70 Kemisk industri71 Kloster72 Kokgrop73 Kolningsanläggning74 Kompassros/väderstreckspil75 Kraftindustri76 Kvarn77 Kyrka/kapell78 Kyrkstad79 Kåta80 Källa med tradition81 Labyrint82 Livsmedelsindustri83 Lägenhetsbebyggelse84 Militär anläggning, övrig85 Militär mötesplats86 Minnesmärke87 Naturföremål/-bildning med trad.88 Offerkast89 Offerplats90 Pappersindustri

RAPPORT 5/2016

36

RAPPORT 5/2016

91 Park-/trädgårdsanläggning92 Plats med tradition93 Rengärda94 Renvall95 Ristning, medeltida/historisk tid96 Runristning97 Röjningsröse98 Röse99 Rösning100 Samlingsplats101 Sjömärke102 Skåre/jaktvärn103 Skärvstenshög 104 Slagfält 105 Slott/herresäte 106 Smideslämning 107 Spärranordning 108 Stadsbefästning 109 Stadslager 110 Stadsvall/stadsmur 111 Stalotomt 112 Stenindustri 113 Stenkammargrav 114 Stenkistgrav 115 Stenkrets 116 Stenring 117 Stenröjd yta 118 Stensättning 119 Stenugn 120 Stridsvärn 121 Tegelindustri 122 Terrassering 123 Textilindustri 124 Tomtning 125 Träindustri 126 Uppfordringsanläggning127 Vad 128 Vallanläggning 129 Varv/slip 130 Vårdkase 131 Vägmärke 132 Övrigt 133 Blästplats Sammansatta lämningstyper134 Boplatsområde 135 Fiskeläge 136 Fångstgropssystem

RAPPORT 5/2016

37

RAPPORT 5/2016

137 Färdvägssystem 138 Gravfält 139 Grav- och boplatsområde140 Gruvområde 141 Hammarområde 142 Hamnområde 143 Hyttområde 144 Hytt- och hammarområde145 Hägnadssystem 146 Hällmålning 147 Hällristning 148 Metallindustri/järnbruk 149 Omr med flottningsanläggningar150 Omr med fossil åkermark151 Omr med militära anläggningar152 Omr med skogsbrukslämningar153 Smidesområde 154 Småindustriområde 155 Viste

Documents

Instruktion för fältarbete med Hänsynsuppföljning ...¤nsynsuppföljning-skadestatus.pdf · 2015-05-14 Uppdaterad och korrigerad efter HK-kalibrering Östersund. Catrin Sandberg