Embed Size (px)
Citation preview
Beviljning av studiestöd 2010/11Approval of Financial Student Aid 2010/11
Beviljning av studiestöd 2010/11 Approval of Financial Student Aid 2010/11
UF 70 SM 1102
Beviljning av studiestöd 2010/11
Korrigerad 2012-06-07
Approval of Financial Student Aid 2010/11
I korta drag Korrigering 2012-06-07
Korrigeringen gäller tabell 3.7 Antal personer med avslagsmotivering
studieresultat.
Antalet studiestödstagare minskade
Antalet studerande som fick studiestöd från CSN minskade med 10 900 per-
soner under läsåret 2010/11. Därmed bryts den uppgång som inleddes läsåret
2008/09. Fördelat på utbildningsområde har antalet studerande minskat med
3 procent inom ungdomsutbildningen och med 0,4 procent inom den efter-
gymnasiala utbildningen. Det har däremot skett en ökning med 1 procent inom
vuxenutbildningen, där antalet studiemedelstagare nu är det högsta sedan läsåret
2004/05. Ökningen inom vuxenutbildningen kan förklaras av stor efterfrågan på
utbildning och genomförda utbildningssatsningar. Minskningen på efter-
gymnasial nivå beror med stor sannolikhet på de skärpta regler för prövning av
tidigare studieresultat som infördes vid kalenderhalvårsskiftet 2010.
Bland studerande med studiemedel i Sverige fortsatte nedgången av andelen
studerande med lån. Under läsåret minskade lånebenägenheten med 0,2 procent-
enheter till 66 procent.
Antalet studerande med det extra tillägg som beviljas personer i hushåll med
svag ekonomi har för fjärde läsåret i rad fortsatt att öka. Antalet studerande med
inackorderingstillägg minskade för första gången sedan läsåret 1997/98.
Studiemedel för studier utomlands
Under läsåret 2010/11 fick 26 900 utlandsstuderande studiemedel. Det är 400
färre än under läsåret 2009/10. Minskningen skedde bland studiemedelstagare
som läste icke-akademiska språkkurser och bland utbytesstuderande. Antalet
free-movers, som läser eftergymnasiala utbildningar som varken är språkkurser
eller ingår i utbytesprogram, fortsatte dock att öka under läsåret. Geografiskt
sett fortsatte ökningen av antalet studerande i flertalet av de östeuropeiska EU-
länderna, vilket till stor del beror på att många läkarstuderande väljer att studera
i dessa länder.
För utlandsstuderande minskade lånebenägenheten med 0,3 procentenheter till
82 procent, efter föregående läsårs tillfälliga uppgång.
Monica Lindquist, CSN, tel. 060-14 63 91, [email protected]
Statistiken har producerats av CSN, som ansvarar
för officiell statistik inom området.
Serie UF – Utbildning och forskning. Utkom den 26 oktober 2011.
Tidigare publicering: Se avsnittet Fakta om statistiken.
Utgivare av Statistiska meddelanden är Stefan Lundgren, SCB.
Innehåll Sida
Statistiken med kommentarer 7
Översiktlig statistik 7 Antalet studiestödstagare minskar 7 Utbetalda belopp på stabil nivå 8
Studiehjälp 10 Grundkriterier och bidragens belopp 10 Antalet studerande med studiehjälp fortsätter att minska 10 Antalet studerande vid fristående gymnasieskolor fortsätter att öka 11 Mångårig trend bruten 11 Kvinnor i majoritet vid utlandsstudier 12 Fler får indragen studiehjälp på grund av otillåten frånvaro 13
Studiemedel för studier i Sverige 14 Färre studerar med studiemedel 14 Skärpt studieresultatprövning slår igenom 14 Sammantaget fler studerande på KY- och YH-utbildningar 15 Lånebenägenheten fortsätter att minska 15 Fler studerande på gymnasienivå 16 Högre andel yngre studerande 16 Ojämn könsfördelning 16 Färre får reducerade studiemedel på grund av meddelad inkomst 17
Studiemedel för studier utomlands 18 Färre utlandsstuderande 18 Antalet free-movers fortsätter att öka 18 Långvarig ökning av antalet studerande i Asien 19 Fler studerande i Östeuropa 20
Sjukförsäkring för studerande 21 Fler studerande fick skuldreducering läsåret 2009/10 21 Män har fler genomsnittligt antal ersättningsdagar 21
Bidrag till vissa studerande i gymnasieskolan med funktionsnedsättning (Rg-bidrag) 22 Långsiktig nedgång av antalet studerande 22 Hög andel äldre studerande 22
Utländska medborgare 23 Grundläggande rätt till svenskt studiestöd 23 Prövning enligt nationella regler 23 Prövning enligt EU-rätten 23
Tabeller 25 Tabellförteckning 25 Teckenförklaring 28 Tabeller 29
5
Fakta om statistiken 80
Beskrivning av studiestöden 80 Inledning 80 Studiehjälp 80 Studiemedel för studier i Sverige 80 Tilläggsbidrag 81 Studiemedel för studier utomlands 81 Sjukförsäkring för studerande 81 Bidrag till vissa studerande i gymnasieskolan med funktionsnedsättning (Rg-bidrag) 81 Utländska medborgare 82
Detta omfattar statistiken 82 Objekt och population 82 Statistiska mått 82 Redovisningsgrupper 82 Referenstider 82 Definitioner och förklaringar 82
Så görs statistiken 84 Statistikens tillförlitlighet 84 Osäkerhetskällor 84
Bra att veta 85 Jämförbarhet över tiden 85 Primärmaterial 87 Annan statistik 87
In English 88
Summary 88 Decreased Numbers of Students receiving Student Aid 88 Financial Student Aid for Studies Abroad 88
Description of Different Types of Financial Aid for Studies 89 Introduction 89 Study Allowance 89 Financial Student Aid for studies in Sweden 89 Extra Child Allowance 90 Financial Student Aid for studies Abroad 90 Health Insurance 90 Allowance for Certain Functionally Disabled Students at Upper Secondary Level (Study Allowance for the Disabled) 90 Foreign Nationals 91
List of Tables 92 List of Terms 95
6
Statistiken med kommentarer
Översiktlig statistik
Antalet studiestödstagare minskar Under läsåret 2010/11 har CSN betalat ut studiestöd till 795 900 personer.1 Det är 10 900 personer färre än föregående läsår. Därmed bryts den uppåtgående trend som inleddes läsåret 2008/09. Minskningen har skett både bland studerande med studiehjälp och bland dem med studiemedel.
Antal personer med studiestöd, fördelat på utbildningsområde1 2001/02–2010/11
0
50 000
100 000
150 000
200 000
250 000
300 000
350 000
400 000
450 000
2001
/02
2002
/03
2003
/04
2004
/05
2005
/06
2006
/07
2007
/08
2008
/09
2009
/10
2010
/11
Ant
al
Ungdomsutbildning Eftergymnasial utbildning Vuxenutbildning
1 Till eftergymnasial utbildning räknas här svensk högskola, övriga eftergymnasiala utbildningar, basåret vid högskola och universitet samt utlandsstuderande som studerar på eftergymnasial nivå. Till vuxenutbildning räknas studerande som har studerat på grundskole- och gymnasienivå med studiemedel, vuxenstudiestöd (läsåren 2001/02 och 2002/03) och rekryteringsbidrag (perioden 2003–2006).
Under läsåret 2010/11 minskade antalet studerande inom ungdomsutbildningen med 3 procent och uppgick till 385 100 personer.
Antalet studerande med studiemedel minskade med 0,4 procent till 413 000 personer. Utbildningsområdena inom stödformen studiemedel uppvisade dock olika tendenser. Inom vuxenutbildningen fortsatte den uppåtgående trenden och antalet studerande under läsåret ökade med 1 procent till 103 500 personer. Det är det högsta antalet studiemedelstagare sedan läsåret 2004/05.
Inom den eftergymnasiala utbildningen minskade däremot antalet studerande med 1 procent till 314 200 personer, vilket gör att uppgången inom utbildningsområdet under de två föregående läsåren bryts.
Inom samtliga utbildningsområden är både ökningar och minskningar jämnt fördelade mellan kvinnor och män.
Inom ungdomsutbildningen, där antalet studerande i stort sett följer befolknings-utvecklingen för de aktuella åldrarna, är könsfördelningen nästan helt jämn. För de båda utbildningsområdena inom stödformen studiemedel är andelen män klart lägre än 1 Alla sifferuppgifter i detta avsnitt är avrundade. För mer detaljerade uppgifter, se avsnittet Tabeller.
7
andelen kvinnor. Under läsåret 2010/11 uppgick andelen män med studiemedel till 36 procent inom vuxenutbildningen och till 41 procent på eftergymnasial nivå. Sedan läsåret 2001/02 har andelen män med studiemedel ökat med 3 procentenheter inom vuxenutbildningen, medan könsfördelningen är oförändrad på eftergymnasial nivå.
Utbetalda belopp på stabil nivå Under läsåret 2010/11 betalade CSN ut 26,3 miljarder kronor i studiestöd till studerande. Beloppen2 fördelade sig enligt följande:
• studiehjälp3 4,0 miljarder kronor
• studiemedel 22,3 miljarder kronor.
Av beloppet som betalades ut i studiemedel för studier både i Sverige och utomlands var 9,8 miljarder kronor bidrag och 12,6 miljarder kronor lån. Utöver detta betalade CSN in 2,5 miljarder kronor i statlig ålderspensionsavgift till Försäkringskassan för studerande med studiemedel. I bidragsbeloppen för studiemedel ingår tilläggsbidraget för studerande som är vårdnadshavare för barn. Under 2010/11 betalades det ut 375 miljoner kronor i tilläggsbidrag.
Bidrag och lån för samtliga studiestödsformer,1 fördelat på bidrag och lån, miljoner kronor, 2010/11
3 972
9 780
12 560
0
2 000
4 000
6 000
8 000
10 000
12 000
14 000
Studiehjälp Studiemedel
Milj
oner
kro
nor
Bidrag Lån
1 I studiehjälp ingår det 45,3 miljoner kronor som har betalats ut för Rg-bidrag till vissa funktionsnedsatta studerande i gymnasieskolan.
Under läsåret 2010/11 var det totala belopp som CSN betalade ut nästan lika stort som föregående läsår, men fördelningen skiljer sig åt.
Utbetalningarna av studiehjälp (inklusive Rg-bidrag) minskade med 118 miljoner kronor, vilket främst beror på att antalet studerande var mindre jämfört med före-gående läsår.
Utbetalningarna av studiemedel ökade med 14 miljoner kronor under läsåret 2010/11. Bidragsdelen4 minskade med 96 miljoner kronor, medan lånedelen5 ökade med
2 Beloppen i detta avsnitt är hämtade från CSN:s ekonomisystem där personrelaterade uppgifter saknas. Beloppen är
därför inte fördelade på kön. Beloppsuppgifter fördelade på kön finns i tabellerna under respektive studie-stödsavsnitt. Dessa uppgifter är då hämtade från CSN:s produktionssystem.
3 Inklusive utbetalningar av Rg-bidrag på 45,3 miljoner kronor till vissa funktionsnedsatta studerande i gymnasie-skolan.
4 Avser utbetalningar av studiebidrag och tilläggsbidrag.
5 Avser utbetalningar av studielån, merkostnadslån och tilläggslån. 8
111 miljoner kronor trots att antalet studerande med studielån minskade under läsåret. Utbetalningarna av lån ökade på grund av höjningen av studiemedlen vid ingången av 2010, där lånedelen höjdes mer än bidragsdelen. Till skillnad från föregående läsår har detta fått fullt genomslag läsåret 2010/11. Vid ingången av 2011 höjdes även pris-basbeloppet med 400 kronor till 42 800 kronor samtidigt som fribeloppet höjdes kraftigt. Fribeloppet per kalenderhalvår är vid heltidsstudier 160 procent av prisbas-beloppet.
9
Studiehjälp
Grundkriterier och bidragens belopp Studiehjälpens tre stora bidragsformer är studiebidrag, inackorderingstillägg och extra tillägg. Dessutom kan det i vissa fall beviljas bidrag för dagliga resor vid studier utomlands. Studiebidrag lämnas från och med kvartalet närmast efter det kvartal då den studerande fyller 16 år. För inackorderingstillägg och extra tillägg finns det inte någon nedre åldersgräns, förutsatt att den studerande går en utbildning som berättigar till dessa bidrag. Studiehjälp lämnas som längst till och med vårterminen det år då den studerande fyller 20 år.
Månadsbeloppet för studiebidrag har följt barnbidraget och anpassades senast i april 2006. Inackorderingstillägget och det extra tillägget har däremot haft samma nivå under lång tid. Inackorderingstillägget höjdes senast vid kalenderhalvårsskiftet 1995 och det extra tillägget vid kalenderhalvårsskiftet 1994.
Antalet studerande med studiehjälp fortsätter att minska Under läsåret 2010/11 fick 385 100 personer studiehjälp för studier i Sverige och utomlands. Det är en minskning med 3 procent jämfört med föregående läsår. Efter många års uppgång fortsätter antalet studiehjälpstagare att minska för andra läsåret i rad. För studier i Sverige fick 384 300 personer studiehjälp och för studier utomlands fick 1 000 personer stödet. Under läsåret betalades det ut 3,9 miljarder kronor6 i studiehjälp. Utbetalningarna av studiebidrag stod för 95 procent av denna summa.
Antal studerande med studiebidrag, 2001/02–2010/11
Antal studerande med studiebidrag, 2001/02 - 2010-/11
240 000
260 000
280 000
300 000
320 000
340 000
360 000
380 000
400 000
420 000
2001
/02
2002
/03
2003
/04
2004
/05
2005
/06
2006
/07
2007
/08
2008
/09
2009
/10
2010
/11
Läsår
Ant
al p
erso
ner
Studiehjälpens tre stora bidragsformer uppvisar olika tendenser under läsåret 2010/11. Antalet studerande med extra tillägg ökade samtidigt som antalet studerande med studiebidrag och inackorderingstillägg minskade.
Under läsåret 2010/11 betalade CSN ut 3,7 miljarder kronor till 385 000 studerande med studiebidrag. Det är en minskning med 3 procent jämfört med läsåret 2009/10. Efter trendbrottet föregående läsår minskar nu antalet studerande med studiebidrag för andra läsåret i rad. Andelen studerande med studiebidrag är något högre bland män (51 procent) än bland kvinnor under läsåret.
6 Siffran kommer från CSN:s produktionssystem och skiljer sig något från ekonomisystemets redovisning.
10
Utvecklingen av antalet studerande med studiebidrag följer i stort sett befolknings-utvecklingen. Eftersom antalet personer i de åldersgrupper som har rätt till studie-bidrag har minskat under läsåret 2010/11 minskar även antalet studerande med det stödet.
Antalet studerande vid fristående gymnasieskolor fortsätter att öka Antalet studerande i fristående gymnasieskolor har ökat kontinuerligt sedan friskole-reformen 1992. Under läsåret 2010/11 var det 92 900 studerande med studiebidrag inom skolformen, vilket är en ökning med 7 procent sedan föregående läsår.
Inom den största skolformen, kommunala gymnasieskolor, minskade antalet stud-erande med 5 procent under läsåret 2010/11 och uppgick till 290 100 personer. De tre senaste läsåren har antalet studerande inom skolformen minskat. Tidigare läsår vägdes det ökande antalet studerande i fristående gymnasieskolor upp av att det totala antalet personer med studiehjälp i de aktuella åldersgrupperna ökade.
Av de studerande med studiehjälp läste 74 procent på kommunala gymnasieskolor, 24 procent på fristående gymnasieskolor, vardera 1 procent på folkhögskolor och komvux samt en bråkdel inom resterande skolformer.7
Mångårig trend bruten En studerande på en skola som inte har offentlig huvudman kan få inackorderingstillägg från CSN för att han eller hon måste bosätta sig på en annan ort i samband med studierna. Stödet lämnas på grund av lång restid mellan föräldrahemmet och studieorten eller av särskilda skäl utan detta krav.
Antal studerande med inackorderingstillägg och extra tillägg, 2001/02–2010/11
Antal studerande med inackorderingstillägg och extra tillägg, 2001/02 - 2010/11
0
2 000
4 000
6 000
8 000
10 000
12 000
14 000
2001
/02
2002
/03
2003
/04
2004
/05
2005
/06
2006
/07
2007
/08
2008
/09
2009
/10
2010
/11
Läsår
Ant
al p
erso
ner
Inackorderingstillägg Extra tillägg
Under läsåret 2010/11 betalade CSN ut 109 miljoner kronor i inackorderingstillägg till 8 400 personer. Antalet studerande med inackorderingstillägg har minskat med 2 procent jämfört med föregående läsår. Därmed bryts den långvariga ökning som har pågått sedan läsåret 1997/98. Andelen kvinnor som fick stödet under läsåret 2010/11 var 61 procent, vilket är en överrepresentation i förhållande till könsfördelningen bland samtliga studerande med studiehjälp. Av de studerande som har haft
7 I kategorin ’övriga skolor’ ingår grundskolor, högskolor, universitet, kompletterande gymnasieutbildningar samt
uppgifter om när skolform saknas. 11
inackorderingstillägg under läsåret studerade 76 procent inom skolformen fristående gymnasieskolor.
Trots nedgången under läsåret har antalet studerande med inackorderingstillägg för-dubblats under en tioårsperiod. Det beror främst på att antalet studerande inom fri-stående gymnasieskolor har ökat kontinuerligt. Från och med läsåret 2011/12 väntas den långsiktigt uppåtgående trenden att brytas genom den nya gymnasiereform som trädde i kraft den 1 juli 2011. Reformen innebär att många av de specialutformade program som CSN i dag betalar ut inackorderingstillägg för kommer att försvinna. Detta beräknas medföra att antalet studerande med inackorderingstillägg från CSN kommer att minska kraftigt.
Av de studerande med inackorderingstillägg i Sverige hade 32 procent ett avstånd mellan hemmet och skolan som var under 85 kilometer. Andelen studerande som fått stödet utan att lämna några uppgifter om avstånd till CSN var 4 procent. I denna kate-gori ingår de som fick inackorderingstillägg av särskilda skäl och därför utan något avståndskrav.
Antalet studerande med extra tillägg, som beviljas dem med svag ekonomi, har efter trendbrottet läsåret 2007/08 fortsatt att öka under läsåret 2010/11. Ökningen fortsätter trots att inkomstgränsen för att en studerande ska kunna få stödet har varit samma sedan 1994. Under läsåret betalade CSN ut 93 miljoner kronor till 12 400 studerande med extra tillägg. Det är en ökning av antalet stödtagare med 4 procent sedan föregående läsår och det högsta antalet stödtagare sedan läsåret 2002/03. Andelen män som fick extra tillägg var 58 procent, vilket är en över-representation i förhållande till könsfördelningen bland samtliga studerande med studiehjälp.
Under läsåret 2010/11 fick 88 procent av de studerande med extra tillägg den högsta bidragsnivån på 855 kronor per månad. Denna bidragsnivå lämnas till personer i hushåll vars ekonomiska underlag understiger 85 000 kronor per år. Möjliga för-klaringar till ökningen de senaste läsåren är konjunkturläget och fler personer som kommer till Sverige utan föräldrar.
Under läsåret 2010/11 var andelen nettoräknade avslag8 30 procent för extra tillägg och 23 procent för inackorderingstillägg. Det är ungefär lika mycket som föregående läsår inom båda bidragsformerna. Antalet personer som ansökt om inackorderings-tillägg och extra tillägg har minskat något under läsåret. Det är i linje med minskningen av det totala antalet studerande med studiehjälp under tidsperioden.
Kvinnor i majoritet vid utlandsstudier Under läsåret 2010/11 var antalet studerande med studiehjälp utomlands 1 000 per-soner. Det är en ökning med 6 procent sedan föregående läsår. Av de studerande var 64 procent kvinnor. Detta skiljer sig markant mot könsfördelningen bland studerande med studiehjälp i Sverige, där andelen kvinnor var 49 procent under läsåret. Andelen kvinnliga studerande med studiehjälp utomlands liknar mer könsfördelningen för studerande med studiemedel utomlands.
Bidrag för dagliga resor vid studier utomlands9 brukar lämnas med ungefär lika stort belopp och till lika många studerande varje läsår. Under läsåret 2010/11 var det 7 personer som fick stödet.
8 Nettoräknat antal personer som har fått avslag i förhållande till antalet personer som ansökt om aktuellt stöd.
9 Bidrag för dagliga resor kan beviljas för en studerande utomlands som läser en studiehjälpsberättigande utbildning om färdvägen mellan bostaden och skolan är minst 6 kilometer. Bidraget kan inte lämnas om den studerande har inackorderingstillägg. Bidrag för dagliga resor ska i första hand sökas hos den studerandes hemkommun i Sverige.
12
Fler får indragen studiehjälp på grund av otillåten frånvaro Antalet studerande i kommunala och fristående gymnasieskolor som fått studiehjälpen indragen på grund av otillåten frånvaro har ökat under fyra av de fem senaste läsåren. Orsakerna till den ökade rapporteringen om otillåten frånvaro håller på att utredas närmare av CSN.
I övrigt har Skolverket skapat regler för skolorna vid otillåten frånvaro, via styr-dokument som skolformsförordningarna.10 En regel som infördes läsåret 2006/07 anger att det är skolans rektor som ska se till att kontakt upprättas mellan skola och föräldrar om en elev uteblir från skolarbetet utan giltig anledning.
Antalet studerande med otillåten frånvaro i kommunala och fristående gymnasieskolor i Sverige som har fått studiehjälpen indragen under läsåret 2010/11 uppgick till 16 300 personer. Det motsvarar 4,3 procent av de 378 10011 personer med studiehjälp under läsåret, vilket är en ökning med 0,3 procentenheter jämfört med läsåret 2009/10.
I fristående gymnasieskolor fick 5,3 procent12 studiehjälpen indragen på grund av otillåten frånvaro jämfört med 4,1 procent13 i de kommunala gymnasieskolorna. Av samtliga med indragen studiehjälp på grund av otillåten frånvaro var 63 procent män. Denna andel ska jämföras med att männen uppgår till 52 procent av de studerande med studiehjälp på kommunala och fristående gymnasieskolor.
10 Ändring i grundskoleförordningen (1994:1194), sameskolförordningen (1995:205), särskoleförordningen (1995:206), specialskoleförordningen (1995:401), gymnasieförordningen (1992:394) och förordningen (1994:741) om gymnasiesärskolan. 11 Nettoräknat antal. Varje person har endast räknats en gång.
12 Beräknat på det nettoräknade antalet studerande med studiehjälp i fristående gymnasieskolor, vilket var 93 075 personer läsåret 2010/11.
13 Beräknat på det nettoräknade antalet studerande med studiehjälp i kommunala gymnasieskolor, vilket var 290 324 personer läsåret 2010/11.
13
Studiemedel för studier i Sverige
Färre studerar med studiemedel Under läsåret 2010/11 betalade CSN ut 20,0 miljarder kronor14 i studiemedel till 392 100 personer som studerade i Sverige.15 Av de studerande med studiemedel hade 260 200 studielån, medan 131 900 endast utnyttjade bidragsdelen.
Efter två läsår med ett ökat antal studerande med studiemedel i Sverige har både antalet studerande och utbetalda belopp minskat med 0,4 procent under läsåret 2010/11.
Dessutom hade 73 400 personer tilläggsbidrag, vilket är en minskning med 3 procent jämfört med föregående läsår. Av de studerande med studiemedel som har vårdnaden om barn och fick tilläggsbidrag var 82 procent kvinnor. Bidraget betalades ut för sammanlagt 132 100 barn, vilket innebär att det var 1,8 barn per studerande som fick tilläggsbidrag.
Merkostnadslån betalades ut till 5 900 personer och tilläggslån till 18 900 personer under läsåret. Det är en minskning med 9 respektive 10 procent jämfört med läsåret 2009/10.
Utvecklingen inom studiemedel i Sverige skiljer sig åt mellan olika skolformer och utbildningsnivåer. På högskolor och universitet har antalet studerande minskat med 1 procent till 259 200 personer. Inom vuxenutbildningen är komvux den största skolformen. På komvux har antalet studiemedelstagare ökat med 1 procent på gymnasienivå, medan antalet har minskat med 6 procent på grundskolenivå. Om de båda nivåerna räknas samman, minskade antalet studerande på komvux något jämfört med läsåret 2009/10.
Skärpt studieresultatprövning slår igenom Det minskade antalet studerande med studiemedel på högskolor och universitet beror med stor sannolikhet på de skärpta regler för prövning av tidigare studieresultat som infördes vid kalenderhalvårsskiftet 2010. Syftet med de skärpta reglerna är att försöka öka genomströmningen inom främst den högre utbildningen.
Under läsåret 2010/11 fick 14 400 personer avslag på sina ansökningar om studie-medel för studier på högskolor och universitet med hänvisning till tidigare studie-resultat. Det är mer än dubbelt så många som läsåret 2009/10, då 7 000 personer fick avslag av denna orsak. Antalet personer, inklusive förstagångssökande, som ansökte om studiemedel för högskole- och universitetsstudier under läsåret 2010/11 var 270 500. Det är 1 700 personer fler än föregående läsår.
Även inom andra skolformer har avslagen på grund av bristande studieresultat ökat kraftigt under läsåret 2010/11.
14 Avser utbetalningar av studiebidrag för 9 015,4 miljoner kronor, tilläggsbidrag för 400,3 miljoner kronor, grundlån
för 10 298,2 miljoner kronor, merkostnadslån för 126,9 miljoner kronor och tilläggslån för 268,5 miljoner kronor.
15 Siffran anger antalet studerande som har fått studiemedel under hela eller någon del av läsåret. 14
Sammantaget fler studerande på KY- och YH-utbildningar Antalet studerande inom skolformen kvalificerad yrkesutbildning (KY) har minskat kraftigt under läsåret 2010/11. Denna utveckling är logisk med tanke på att förordningen om kvalificerad yrkesutbildning upphävdes den 15 april 2009.16 Samtidigt har antalet studerande inom yrkeshögskolan (YH),17 som är den skolform som ska ersätta KY-utbildningar, ökat i motsvarande grad. Om KY- och YH-utbildningar räknas samman, ökade antalet studiemedelstagare under läsåret 2010/11 med 2 procent till 25 900 personer. Vid sidan av högskole- och universitetsutbildningar utgör KY- och YH-utbildningar merparten av studie- medelstagarna på eftergymnasial nivå.
Lånebenägenheten fortsätter att minska Under läsåret 2010/11 fortsatte lånebenägenheten18 för studerande med studiemedel i Sverige att minska.
Andel studerande i Sverige som har studielån i förhållande till antalet studerande med studiebidrag, andel i procent, 2001/02–2010/11
60
62
64
66
68
70
72
74
76
78
80
2001
/02
2002
/03
2003
/04
2004
/05
2005
/06
2006
/07
2007
/08
2008
/09
2009
/10
2010
/11
Läsår
Ande
l i p
roce
nt
Lånebenägenheten har minskat med 0,2 procentenheter jämfört med läsåret 2009/10. Trots att minskningstakten har börjat plana ut fortsätter den nedåtgående trend som varat sedan studiestödsreformen vid kalenderhalvårsskiftet 2001. Under läsåret 2010/11 var andelen som studerande med studielån i Sverige 66 procent. Det är betydligt lägre än bland utlandsstuderande med studiemedel, där 82 procent av de studerande hade studielån under tidsperioden.
Studerande på högre utbildningsnivåer är i regel mer benägna att ta studielån jämfört med studerande på lägre utbildningsnivåer. Detta gäller oavsett bidragsnivå. Fördelat på kön visar statistiken att lånebenägenheten är högre bland män än bland kvinnor.
16 Utbildningar som har beviljats statligt stöd före den 15 april 2009 kan få fortsatt stöd enligt lagen (2001:239) om
kvalificerad yrkesutbildning och förordningen (2001:1131) om kvalificerad yrkesutbildning. Detta gäller dock som längst till och med den 31 december 2013.
17 Yrkeshögskolan är en ny skolform sedan den 1 juli 2009. Myndigheten för yrkeshögskolan beslutar om vilka utbildningar som får ingå i yrkeshögskolan.
18 Med ’lånebenägenhet’ menas antalet studerande med studielån i förhållande till antalet studerande med studiebidrag.
15
Fler studerande på gymnasienivå Antalet studerande som fick det högre bidraget under läsåret 2010/11 var 38 800, vilket är en ökning med 1 procent jämfört med föregående läsår.
Antal studerande med studiemedel i Sverige, fördelat på utbildningsnivå och bidragsnivå, 2010/11
Grundskolenivå Gymnasienivå Eftergymnasial nivå
Generellt bidrag 10 500 70 300 289 700
– varav låntagare 4 400 39 800 206 000
Högre bidrag 13 400 31 600 500
– varav låntagare 4 000 17 300 200
På gymnasienivå har antalet studiemedelstagare ökat både bland studerande med generellt bidrag och bland dem med högre bidrag. Ökningen är störst bland studerande med det högre bidraget (2 procent), där antalet nu uppgår till 31 600 personer. Antalet studerande har däremot minskat på grundskolenivå oavsett bidragsnivå.
Utbudet av utbildningsplatser inom vuxenutbildningen har ökat under de senaste åren. Det pågår bland annat en tillfällig satsning där unga arbetslösa under 25 år som saknar fullständig grundskole- och gymnasieutbildning kan studera med det högre bidraget. Satsningen på yrkesinriktad utbildning på gymnasienivå (yrkesvux) har också bidragit till det ökade utbildningsutbudet.
På eftergymnasial nivå var det 500 studerande på specialpedagogutbildningar som hade det högre bidraget. Den 1 januari 2011 upphörde det högre bidraget att beviljas för denna typ av utbildning.19
Bland studerande på eftergymnasial nivå hade en övervägande del det generella bidraget. Under läsåret 2010/11 minskade antalet studerande med 1 procent. Minsk-ningen ligger i linje med utvecklingen för studerande på högskole- och universitetsutbildningar. Detta är logiskt eftersom denna skolform är den största bland dem som studerar med det generella bidraget på eftergymnasial nivå.
Högre andel yngre studerande Andelen studerande med studiemedel under 25 år var 57 procent under läsåret 2010/11. Av dessa var hälften mellan 20 och 24 år. Andelen studiemedelstagare under 25 år har ökat med 1 procentenhet sedan läsåret 2009/10. Med undantag för studiemedelstagare på gymnasieskolor var andelen studerande under 25 år högst inom den grundläggande högskoleutbildningen (63 procent).
Högst andel äldre studerande var det bland studerande på grundskolenivå. Andelen som var 30 år eller äldre uppgick till 55 procent. Motsvarande siffror på gymnasienivå och eftergymnasial nivå var 29 respektive 17 procent.
Ojämn könsfördelning Under läsåret 2010/11 var andelen kvinnliga studiemedelstagare 60 procent, vilket är en marginell minskning sedan föregående läsår. Fördelat på bidragsnivå är det 70 procent kvinnor bland studerande med det högre bidraget och 59 procent bland studerande med det generella bidraget.
Andelen kvinnliga studiemedelstagare är högst bland folkhögskole- och komvux-studerande på grundskolenivå med vardera 70 procent. De skolformer med högst andel manliga studiemedelstagare är basårsutbildningar på gymnasienivå och övriga
19 En studerande som har beviljats det högre bidraget före den 1 januari 2011 kan få det högre bidraget för att avsluta
utbildningen. Detta gäller dock som längst till och med den 30 juni 2012. 16
utbildningar20 på eftergymnasial nivå. Inom dessa båda skolformer är andelen män vardera 62 procent.
Färre får reducerade studiemedel på grund av meddelad inkomst Vid ingången av 2011 höjdes fribeloppet, det vill säga den inkomst21 som en studerande med studiemedel kan ha per kalenderhalvår innan studiemedlen börjar att minska. För en heltidsstuderande med studiemedel innebar detta att fribeloppet per kalenderhalvår höjdes från 125 procent av prisbasbeloppet till 160 procent. Samtidigt höjdes prisbasbeloppet med 400 kronor till 42 800 kronor.
Under det första kalenderhalvåret 2011 var inkomstgränsen för en heltidsstuderande med studiemedel 64 480 kronor jämfört med 53 000 kronor under det andra kalenderhalvåret 2010. En studiemedelstagare vars inkomst beräknas överstiga fri-beloppet ska meddela detta till CSN som då minskar de tidigare beviljade studie-medlen utifrån de lämnade uppgifterna. Den slutliga kontrollen görs i efterhand, när CSN jämför dessa uppgifter med Skatteverkets uppgifter. Då kan det bli aktuellt med återkrav.
Den höjda fribeloppsnivån har fått effekter som syns i CSN:s statistik. Under det första kalenderhalvåret 2011 var antalet studiemedelstagare som fick reducerade studiemedel på grund av meddelad inkomst 5 400 personer.22 Det är en minskning med 52 procent jämfört med det första kalenderhalvåret 2010.
20 Här ingår eftergymnasial utbildning vid vissa trafikflygarutbildningar, teologiska utbildningar, polisutbildningar
med mera. Även enstaka personer där uppgift om skolform saknas ingår i denna grupp.
21 Med inkomst avses här inkomst av tjänst, näringsverksamhet och kapital.
22 Bruttoräknat antal. En person som har studerat med olika takt under läsåret räknas dubbelt. 17
Studiemedel för studier utomlands
Färre utlandsstuderande Under läsåret 2010/11 betalade CSN ut 2,3 miljarder kronor23 i studiemedel till 26 900 personer för studier utomlands. Sedan läsåret 2009/10 har antalet utlands-studerande minskat med 1 procent samtidigt som utbetalningarna ökat med 1 procent.
Av de utlandsstuderande med studiebidrag var det 1,8 procent eller 480 personer med barn som även fick tilläggsbidrag. Andelen kvinnor med tilläggsbidrag var 56 procent, vilket är 26 procentenheter lägre än bland studerande i Sverige.
Under läsåret 2010/11 var det 22 000 personer som valde att ta studielån. Det är en minskning med 2 procent jämfört med föregående läsår.
Andel studerande utomlands som har studielån i förhållande till antalet studerande med studiebidrag, andel i procent, 2001/02–2010/11
70
72
74
76
78
80
82
84
86
88
90
2001
/02
2002
/03
2003
/04
2004
/05
2005
/06
2006
/07
2007
/08
2008
/09
2009
/10
2010
/11
Läsår
Ande
l i p
roce
nt
Lånebenägenheten var 82 procent under läsåret 2010/11, vilket är en minskning med 0,3 procentenheter jämfört med föregående läsår. Under åtta av de senaste tio läsåren har benägenheten att ta studielån minskat. Den är dock klart högre bland utlands-studerande jämfört med studiemedelstagare i Sverige.
Lånebenägenheten bland utlandsstuderande är högre på eftergymnasial nivå än på gymnasienivå. Män är mer benägna än kvinnor att ta studielån.
Av de studerande med grundlån var det 13 300 personer som även fick merkostnads-lån, vilket är oförändrat jämfört med föregående läsår. Undervisningsavgifter står för 81 procent av de totala utbetalningarna av merkostnadslån. Därutöver gjordes utbetalningar för bland annat försäkringar och resor.
Antalet free-movers fortsätter att öka På eftergymnasial nivå var antalet studiemedelstagare 26 500 personer under läsåret 2010/11, vilket är en minskning med 300 personer jämfört med föregående läsår.
23 Avser utbetalningar av studiebidrag för 487,2 miljoner kronor, tilläggsbidrag för 2,1 miljoner kronor, grundlån för
1 339,6 miljoner kronor och merkostnadslån för 461,6 miljoner kronor. 18
Minskningen var störst bland studiemedelstagare som läser icke-akademiska språk-kurser, där antalet minskade med 10 procent till 3 600 personer.24 Antalet utbytes-studerande minskade under läsåret med 3 procent till 5 700 personer.25
I motsats till utvecklingen bland övriga studerande på eftergymnasial nivå ökade antalet så kallade free-movers26 under läsåret 2010/11 med 1 procent till 17 800 personer.27 Därmed fortsatte en långvarig ökning som har pågått sedan läsåret 2005/06.
På gymnasienivå minskade antalet studerande under läsåret 2010/11 med 3 procent till 440 personer. Merparten av de utlandsstuderande på gymnasienivå studerade i Norden, varav 56 procent i Danmark. Av studiemedelstagarna på gymnasienivå var 54 procent män. Detta skiljer sig jämfört med könsfördelningen på eftergymnasial nivå, där andelen män är 13 procentenheter lägre.
Bland samtliga utlandsstuderande med studiemedel var 59 procent kvinnor. Det är en liten minskning jämfört med läsåret 2009/10. Kvinnorna är i majoritet i de flesta studieländer. Det stora undantaget är Asien där det var klart fler män som studerade med studiemedel. I Japan, som är det land med flest studiemedelstagare i Asien, var andelen kvinnor under läsåret 2010/11 endast 32 procent.
Långvarig ökning av antalet studerande i Asien Utvecklingen av antalet utlandsstuderande med studiemedel varierade stort mellan de olika världsdelarna under läsåret 2010/11.
Antal studiemedelstagare, fördelat på världsdel, 2006/07–2010/11
0
2 000
4 000
6 000
8 000
10 000
12 000
14 000
Norden Afrika Asien Nordamerika Sydamerika Oceanien EU-27 Europaövriga
Ant
al p
erso
ner
2006/07 2007/08 2008/09 2009/10 2010/11
Under läsåret 2010/11 ökade antalet studiemedelstagare i Nordamerika, Asien och Afrika, medan det minskade i övriga världsdelar. I Asien ökade antalet med 5 procent till 2 400 personer. Därmed fortsätter en kontinuerligt uppgång som har varat sedan läsåret 2000/01, då det var endast 360 studiemedelstagare i den världsdelen.
24 Bruttoräknat antal. En person som har studerat i flera länder eller haft olika typer av studier under läsåret räknas dubbelt.
25 Bruttoräknat antal. En person som har studerat i flera länder eller haft olika typer av studier under läsåret räknas dubbelt.
26 Personer som läser eftergymnasiala utbildningar som inte är språkkurser eller ingår i något utbytesprogram.
27 Bruttoräknat antal. En person som har studerat i flera länder eller haft olika typer av studier under läsåret räknas dubbelt. 19
Fler studerande i Östeuropa Av studiemedelstagarna utomlands återfanns knappt hälften eller 13 100 personer i EU-27-området under läsåret 2010/11, vilket är en minskning med 3 procent sedan föregående läsår. Till skillnad från EU-27-området som helhet ökade antalet studerande med studiemedel i flertalet av de östeuropeiska EU-länderna28 under läsåret. Sammantaget var det 2 500 personer29 som studerande i dessa länder. Det är en ökning med 6 procent jämfört med läsåret 2009/10, vilket kan förklaras av att många läkarstuderande studerar i östeuropeiska EU-länder.
I Litauen och Lettland, som är två av de östeuropeiska EU-länder där det finns många läkarstuderande med studiemedel, 32 respektive 88 studerande, har antalet studerande under läsåret 2010/11 ökat med 47 respektive 43 procent jämfört med föregående läsår. Fortfarande är det dock ett högre antal som studerar på läkarutbildning i Polen och Rumänien, 896 respektive 358 studerande.
Storbritannien är det enskilda land där flest studerar med studiemedel. Under läsåret 2010/11 var antalet 5 000 personer. Därefter följer USA med 4 700 personer och Dan-mark med 2 200 personer. Afrika är den världsdel som med 200 personer har minst antal studerande med studiemedel.
28 De länder som avses är Bulgarien, Estland, Lettland, Litauen, Polen, Rumänien, Slovakien, Slovenien, Tjeckien och
Ungern.
29 Bruttoräknat antal. En person som har studerat i flera länder under läsåret räknas dubbelt. 20
Sjukförsäkring för studerande
Fler studerande fick skuldreducering läsåret 2009/10 Den som studerar med studiemedel omfattas av en särskild sjukförsäkring som betyder att han eller hon har rätt att behålla sitt studiestöd under sjukperioden och dels innebär att lånedelen av studiestödet skrivs av för den sjukdomsperiod som överstiger 30 karensdagar. De uppgifter som lämnas i denna rapport avser enbart den skuldreducering som görs för studerande som är sjuka under längre tid än 30 dagar.
Den sjukförsäkringsstatistik som presenteras är slutlig för läsåret 2009/10 och preliminär för läsåret 2010/11. Den slutliga statistiken visar att 2 000 personer nyttjade sjukförsäkringen under 2009/10, vilket är en ökning med 7 procent jämfört med läsåret 2008/09. Därmed bryts den nedgång som varat sedan läsåret 2007/08. Av dem som fick skuldavskrivning på grund av sjukdom var 78 procent kvinnor. Det innebär en överrepresentation eftersom andelen kvinnliga studiemedelstagare som hade studielån var 60 procent.
Under läsåret 2010/11 har 1 800 personer beviljats skuldavskrivning på grund av sjuk-dom. Detta ska jämföras med motsvarande preliminära siffror för läsåret 2009/10 som var 1 700 personer. Det är 160 ärenden som har sorterats ut för manuell bedömning, vilket är 50 färre än under läsåret 2009/10. Antalet som slutligen beviljas skuld-reducering för läsåret 2010/11 kan förväntas bli något mindre än för läsåret 2009/10. Nedgången av antalet personer som nyttjar sjukförsäkringen beror på att antalet och andelen studiemedelstagare som tar studielån har minskat något.
Män har fler genomsnittligt antal ersättningsdagar Den slutliga statistiken för 2009/10 visar att det genomsnittliga antalet ersättnings-dagar, dvs. det antal dagar skuldreducering har skett var 59 dagar per person som fick skuldreducering. Det är en marginell minskning jämfört med läsåret 2008/09. Sett över tid är dock trenden uppåtgående. Sedan läsåret 2001/02 har det genomsnittliga antalet ersättningsdagar ökat med 9 dagar. Det beror troligen på en större medvetenhet om regelverket för sjukdom hos studerande med studiemedel.
Under läsåret 2009/10 fick män ersättning för 63 dagar jämfört med 57 dagar för kvinnor. Sedan läsåret 2007/08 har män fått skuldreducering för ett större genomsnittligt antal dagar än kvinnor. Den preliminära statistiken för läsåret 2010/11 visar att genomsnittet för samtliga som har fått skuldreducering på grund av sjukdom ligger på 58 dagar. Det är lika mycket som de preliminära siffrorna för läsåret 2009/10.
Under läsåret 2009/10 skrev CSN av 21 miljoner kronor. Det genomsnittliga reduceringsbeloppet per person var 11 000 kronor. Män hade ett genomsnittligt reduceringsbelopp på 12 300 kronor, vilket var 1 800 kronor högre än för kvinnor. Det preliminära avskrivningsbeloppet för läsåret 2010/11 är 19 miljoner kronor. Det är 1 miljon kronor högre än de preliminära uppgifterna för läsåret 2009/10.
Slutlig statistik för läsåret 2010/11 redovisas i nästa års upplaga av Beviljning av studiestöd.
21
Bidrag till vissa studerande i gymnasieskolan med funktionsnedsättning (Rg-bidrag)
Långsiktig nedgång av antalet studerande Rg-bidrag är ett bidrag som hörselskadade, döva eller svårt rörelsehindrade personer får för att kunna studera på riksgymnasium i Göteborg, Kristianstad, Stockholm, Umeå och Örebro. Under läsåret 2010/11 fanns det studerande med Rg-bidrag från Sveriges alla län. Av samtliga studerande med Rg-bidrag är 80 procent inskrivna på gymnasieskolor för hörselskadade och döva i Örebro.
Under läsåret 2010/11 fick 410 personer Rg-bidrag för boende, hemresor, dagliga resor, tilläggsbidrag och övriga kostnader. Det var något fler kvinnor än män som fick stödet. Sedan läsåret 2007/08 har antalet studerande med Rg-bidrag minskat med 40 personer.
Det utbetalda beloppet för Rg-bidrag var 46,7 miljoner kronor under läsåret 2010/11. Räknat per studerande var det genomsnittligt utbetalda beloppet 111 400 kronor. Män hade ett genomsnittligt utbetalt belopp på 117 300 kronor, vilket var 5 600 kronor högre än det genomsnittliga beloppet för kvinnor.
Hög andel äldre studerande I stort sett alla studerande får stöd för att kunna göra hemresor. De flesta har även stöd för sitt boende. Kostnaden för boende är 78 procent av de totala kostnaderna. Mer-parten av de studerande har valt elevkollektiv som boendeform, vilket är en boende-form som fortsatt att öka något sedan föregående läsår.
De studerande med Rg-bidrag återfinns i åldersgruppen 17–24 år. Andelen studerande som är 20 år eller äldre är 42 procent och 6 procent är över 22 år. Under läsåret 2010/11 fick 60 personer avslag på sin ansökan om Rg-bidrag. Det är en minskning med 21 procent sedan föregående läsår.
22
Utländska medborgare
Grundläggande rätt till svenskt studiestöd När den som inte är svensk medborgare söker svenskt studiestöd för första gången, gör CSN en särskild prövning och utreder den så kallade grundläggande rätten till svenskt studiestöd. Detta görs dels enligt nationella regler, dels enligt EU-rätten. Följande avsnitt beskriver denna första prövning. Däremot redovisas inte här hur många utländska medborgare som totalt har svenskt studiestöd.
Prövning enligt nationella regler Under läsåret 2010/11 har 21 600 utländska personer prövats enligt de nationella reglerna, vilket är 100 fler än föregående läsår. Av dem fick 17 100 bifall på sin ansökan. Av dessa personer är 48 procent under 20 år, medan 37 procent är 25 år eller äldre. Männen är förhållandevis yngre än kvinnorna. Bland de män som har fått grundläggande rätt till svenskt studiestöd enligt de nationella reglerna är 50 procent under 20 år jämfört med 32 procent bland kvinnorna.
Av dem som har prövats om grundläggande rätt till svenskt studiestöd enligt de nationella reglerna är 59 procent kvinnor. Det är dock nästan dubbelt så många kvinnor som män som har beviljats enligt de nationella reglerna bland dem som är över 20 år. Det är totalt sett en högre andel av kvinnorna som får avslag på sin ansökan. Under 2010/11 fick 24 procent av kvinnorna avslag jämfört med 16 procent av männen. Förhållandet har varit ungefär samma under de nio läsår som mätningen gjorts. Förklaringen till detta är att det är lättare att få grundläggande rätt till svenskt studiestöd om den sökande är under 20 år och har kommit till Sverige med föräldrarna jämfört med om han eller hon är över 20 år och kommit till Sverige på grund av egen familjeanknytning. Eftersom större delen av kvinnorna som prövas är över 20 år, får de också en högre avslagsfrekvens.
Av de 17 100 personer som har fått grundläggande rätt till svenskt studiestöd enligt de nationella reglerna har 58 procent ansökt om studiemedel och 42 procent om studiehjälp. Av dem som har studerat med studiemedel har 54 procent studerat på grundläggande nivå, 35 procent på gymnasienivå och 11 procent på eftergymnasial nivå. Av dem som har studerat med studiemedel är två tredjedelar kvinnor.
Av de 1 300 nordiska medborgare som har prövats om grundläggande rätt till svenskt studiestöd enligt de nationella reglerna under 2010/11 är personer med finskt medborgarskap i majoritet. De utgör 45 procent av de nordiska sökande. Därefter kommer medborgare från Norge, Danmark och Island. Av de nordiska medborgare som har prövats enligt de nationella reglerna har 82 procent fått bifall på sin ansökan.
Prövning enligt EU-rätten Den som inte uppfyller villkoren för grundläggande rätt enligt nationella regler kan få sin ansökan prövad enligt EU-rätten om han eller hon är EU-medborgare eller anhörig till en sådan.
Under läsåret 2010/11 har CSN gjort en EU-rättslig prövning för 2 700 personer, vilket är en minskning med 300 jämfört med föregående läsår. Av dessa har 1 500 personer fått bifall på sin ansökan. Av dem som har prövats är 66 procent kvinnor. Av dem som har fått grundläggande rätt till svenskt studiestöd enligt EU-rätten är en övervägande del unga: 78 procent är under 30 år och 37 procent är under 20 år.
Av dem som prövats har 65 procent medborgarskap i något av EU-länderna utom Norden, medan 20 procent har nordiskt medborgarskap. Från övriga Europa kommer 8 procent, medan resterande 7 procent har utomeuropeiskt medborgarskap. De enskilt största länderna är Polen, Tyskland, Finland, och Rumänien. Av dem som har fått bifall på sina ansökningar är 23 procent nordiska medborgare, medan 62 procent kommer från övriga EU-länder. De personer som är medborgare i länder som inte omfattas av EU-lagstiftningen utgör 14 procent av alla bifall.
23
Den vanligaste grunden för bifall enligt EU-rätten är att en sökande är anhörig till en EU-medborgare som är arbetstagare i Sverige. Detta gäller för 50 procent av de beviljade ansökningarna. På grunden permanent uppehållsrätt har 37 procent fått rätt till studiestöd enligt EU-rätten, medan bifallsgrunden att den sökande själv är ar-betstagare utgör 13 procent.
Av de 1 500 personer som har fått studiestöd enligt EU-rätten har 86 procent studerat med studiemedel. Av dem med studiemedel studerade 69 procent i Sverige, varav 41 procent på grundläggande nivå, 39 procent på gymnasienivå och resten på efter-gymnasial nivå. Av de personer som studerade utomlands med studiemedel var en majoritet på eftergymnasial nivå. De tre vanligaste studieländerna för dem som studerade utomlands med studiemedel var Storbritannien, Polen och USA.
24
Tabeller
Tabellförteckning
Översiktlig statistik 1.1 Totalt bokförda utbetalda belopp i studiestöd, fördelat på studiestödsform per
kalenderår, miljoner kronor
1.2 Antal studerande i gymnasial utbildning som fått studiestöd, fördelat på skolform och studiestödsform, 2010/11
1.3 Antal registrerade studerande i högskoleutbildning och antal studiemedelstagare, fördelat på studieinriktning, kön, ålder och studiemedel, 2010/11
1.4 Antal registrerade studerande i högskoleutbildning och antal studiemedelstagare, fördelat på studieinriktning och kön, 2010/11
Studiehjälp 2.1 Belopp per månad, kronor
2.2 Utbetalda belopp i studiehjälp, fördelat på bidragsform och kön, miljoner kronor
2.3 Antal studerande som fått studiehjälp, fördelat på bidragsform och kön
2.4 Antal studerande som fått studiehjälp, fördelat på skolform, bidragsform och kön, studier i Sverige, 2010/11
2.5 Antal studerande som fått studiehjälp, fördelat på skolform, bidragsform och kön, studier utomlands, 2010/11
2.6 Antal studerande som fått inackorderingstillägg, fördelat på avståndsklass, skolform och kön, studier i Sverige, 2010/11
2.7 Antal studerande som fått inackorderingstillägg, fördelat på avståndsklass, skolform och kön, studier utomlands, 2010/11
2.8 Antal studerande som fått extra tillägg, fördelat på storlek på ekonomiskt underlag, skolform och kön, 2010/11
2.9 Antal studerande som fått avslag, fördelat på bidragsform, skolform och kön, studier i Sverige, 2010/11
2.10 Antal studerande som fått avslag, fördelat på bidragsform, skolform och kön, studier utomlands, 2010/11
2.11 Antal studerande som fått indragen studiehjälp på grund av otillåten frånvaro, fördelat på bidragsform och kön
2.12 Antal studerande som har fått indragen studiehjälp på grund av otillåten frånvaro, fördelat på län och kön
Studiemedel för studier i Sverige 3.1a Prisbasbelopp samt maximalt studiemedelsbelopp för studieperiod om
20 veckor med generellt studiebidrag
3.1b Prisbasbelopp samt maximalt studiemedelsbelopp för studieperiod om 20 veckor med högre studiebidrag
25
3.2 Antal studerande som fått studiemedel samt utbetalda belopp, fördelat på kön, bidragsnivå och typ av studiestöd, 2010/11
3.3a Antal studerande som fått studiemedel, fördelat på kön, typ av studiestöd, skolform och utbildningsnivå, 2010/11
3.3b Antal studerande som fått studiemedel med generellt bidrag, fördelat på kön, typ av studiestöd, skolform och utbildningsnivå, 2010/11
3.3c Antal studerande som fått studiemedel med högre bidrag, fördelat på kön, typ av studiestöd, skolform och utbildningsnivå, 2010/11
3.4a Antal studerande som fått studiemedel samt studerande med enbart studiebidrag, fördelat på studietakt, kön och utbildningsnivå, 2010/11
3.4b Antal studerande som fått studiemedel med generellt bidrag samt studerande som fått enbart studiebidrag, fördelat på studietakt, kön och utbildningsnivå, 2010/11
3.4c Antal studerande som fått studiemedel med högre bidrag samt studerande som fått enbart studiebidrag, fördelat på studietakt, kön och utbildningsnivå, 2010/11
3.5a Andel studerande per åldersgrupp som fått studiemedel, fördelat på ålder, kön, utbildningsnivå och skolform, procent, 2010/11
3.5b Andel studerande per åldersgrupp som fått studiemedel med generellt bidrag, fördelat på ålder, kön, utbildningsnivå och skolform, procent, 2010/11
3.5c Andel studerande per åldersgrupp som fått studiemedel med högre bidrag, fördelat på ålder, kön, utbildningsnivå och skolform, procent, 2010/11
3.6a Antal studerande som fått reducerade studiemedel på grund av meddelad inkomst, fördelat på utbildningsnivå, studietakt och kön, 2010/11
3.6b Antal studerande med generellt bidrag som fått reducerade studiemedel på grund av meddelad inkomst, fördelat på utbildningsnivå, studietakt och kön, 2010/11
3.6c Antal studerande med högre bidrag som fått reducerade studiemedel på grund av meddelad inkomst, fördelat på utbildningsnivå, studietakt och kön, 2010/11
3.7 Antal personer som fått avslag på ansökan om studiemedel, fördelat på utbildningsnivå, skolform, kön och avslagsgrund, 2010/11
3.8a Antal studerande som fått studiemedel för studier på grundskole- och gymnasienivå, fördelat på kön och län, 2010/11
3.8b Antal studerande som fått studiemedel med generellt bidrag för studier på grundskole- och gymnasienivå, fördelat på kön och län, 2010/11
3.8c Antal studerande som fått studiemedel med högre bidrag för studier på grundskole- och gymnasienivå, fördelat på kön och län, 2010/11
3.9 Antal studerande med studiemedel som fått tilläggsbidrag, fördelat på kön och ålder, 2010/11
3.10 Antal barn vars föräldrar fått studiemedel och tilläggsbidrag, fördelat på kön och ålder, 2010/11
3.11a Antal studerande med studiemedel som fått tilläggsbidrag, fördelat på kön, utbildningsnivå och antal barn, 2010/11
3.11b Utbetalda belopp i tilläggsbidrag, fördelat på kön, utbildningsnivå och antal barn, miljoner kronor, 2010/11
26
Studerande för studier utomlands 4.1 Antal studerande som fått studiemedel för studier utomlands, fördelat på kön,
utbildningsnivå, världsdel och land, 2010/11
4.2 Antal studerande som fått studiemedel för studier utomlands, fördelat på kön, ålder och utbildningsnivå, 2010/11
4.3 Antal studerande på eftergymnasial nivå som fått studiemedel för studier utomlands, fördelat på kön, världsdel och typ av studier
4.4 Antal studerande på eftergymnasial nivå som fått studiemedel för studier utomlands, fördelat på kön, världsdel och studieinriktning, 2010/11
4.5 Antal studerande som fått studiemedel för studier utomlands, fördelat på kön, utbildningsnivå, typ av studiestöd och utbetalt belopp, miljoner kronor, 2010/11
Sjukförsäkring för studerande 5.1 Studerande med studiestöd som varit sjukanmälda och fått skuldreducering
Bidrag till vissa studerande i gymnasieskolan med funktionsnedsättning (Rg-bidrag)
6.1 Antal studerande som fått Rg-bidrag, fördelat på kön
6.2 Utbetalda belopp i Rg-bidrag, fördelat på kön, miljoner kronor 6.3 Genomsnittligt utbetalt belopp i Rg-bidrag per studerande, fördelat på kön, tusen
kronor 6.4 Antal studerande med Rg-bidrag, fördelat på typ av kostnad och kön, 2010/11
6.5 Utbetalda belopp i Rg-bidrag, fördelat på typ av kostnad och kön, miljoner kronor, 2010/11
6.6 Antal studerande med Rg-bidrag, fördelat på ålder och kön, 2010/11
6.7 Antal studerande med Rg-bidrag, fördelat på boendeform och kön, 2010/11
6.8 Antal studerande som fått avslag på ansökan om Rg-bidrag, fördelat på kön
6.9 Antal studerande med Rg-bidrag, fördelat på studieort och kön, 2010/11
6.10 Antal studerande med Rg-bidrag, fördelat på hemortslän och kön, 2010/11
Utländska medborgare 7.1 Antal personer som beviljats grundläggande rätt till svenskt studiestöd enligt
nationella regler, fördelat på kön och ålder
7.2 Antal personer som fått beslut om grundläggande rätt till svenskt studiestöd enligt nationella regler för nordiska medborgare, fördelat på kön, medborgarskap och beslut, 2010/11
7.3 Antal personer som fått beslut om grundläggande rätt till svenskt studiestöd enligt nationella regler, fördelat på kön, beslut och hemvärldsdel, 2010/11
7.4 Antal personer som beviljats grundläggande rätt till svenskt studiestöd enligt EU-rätten, fördelat på kön och ålder
7.5 Antal personer som fått beslut om grundläggande rätt till svenskt studiestöd enligt EU-rätten, fördelat på kön, typ av beslut och medborgarskap, 2010/11
7.6 Antal personer som fått grundläggande rätt till svenskt studiestöd enligt EU-rätten, fördelat på kön och beslutsgrund, 2010/11
27
Teckenförklaring Explanation of symbols
- Noll Zero
0 0,0
Mindre än 0,5 Mindre än 0,05
Less than 0.5 Less than 0.05
.. Uppgiften är inte tillgänglig eller för osäker för att anges
Data are not available or unreliable
. Uppgiften kan inte förekomma Data are not applicable
" Uppgiften är sekretessgranskad och cellen innehåller färre än tre individer
Data are secrecy checked and the cell contains less than three individuals
28
Studiestödsform 2008Bidrag Studielån Totalt Bidrag Studielån Totalt Bidrag Studielån Totalt
Totalt 12 348,9 10 395,6 22 744,5 13 461,9 11 648,4 25 110,3 13 461,9 11 648,4 25 110,3
Studiehjälp 4 015,0 . 4 015,0 4 053,4 . 4 053,4 4 053,4 . 4 053,4
Studiemedel 8 289,2 10 395,6 18 684,8 9 363,6 11 648,4 21 011,9 9 363,6 11 648,4 21 011,9
Rg-bidrag2 44,7 . 44,7 44,9 . 44,9 44,9 . 44,9
1 Avser bidrag och lån till studerande. Utöver detta betalar CSN statlig ålderspensionsavgift för studerande med studiemedel och rekryteringsbidrag. Under 2010 betalades 1 938,9 miljoner kronor i statlig ålderspensionsavgift.2 Bidrag till döva och hörselskadade elever vid riksgymnasierna i Örebro samt bidrag till rörelsehindrade elever i särskilt Rh-anpassad gymnasieutbildning.
Total expenditure on student aid, by type of aid on calendar year, SEK million
1 Översiktlig statistik
Tabell 1.1 Totalt bokförda utbetalda belopp i studiestöd,1 fördelat på studiestödsform per kalenderår, miljoner kronor
2009 2010
Survey statistics
29
Skolform Studiehjälp2 Studiemedel3 Rg-bidrag Totalt
Gymnasieskola m.m. 394 300 11 800 400 406 500Studerande under 20 år 394 300 1 200 200 395 700Kvinnor 190 800 400 100 191 300Män 203 500 800 100 204 400Studerande 20 år och äldre . 10 600 200 10 800Kvinnor . 5 000 100 5 100Män . 5 600 100 5 700
Folkhögskola 4 000 15 800 . 19 800Studerande under 20 år 4 000 . . 4 000Kvinnor 2 500 . . 2 500Män 1 500 . . 1 500Studerande 20 år och äldre . 15 800 . 15 800Kvinnor . 9 800 . 9 800Män . 6 000 . 6 000
Kommunal och statlig vuxenutbildning 4 000 79 800 . 83 800Studerande under 20 år 4 000 . . 4 000Kvinnor 2 200 . . 2 200Män 1 800 . . 1 800Studerande 20 år och äldre . 79 800 . 79 800Kvinnor . 52 000 . 52 000Män . 27 800 . 27 800
Samtliga skolformer 402 300 107 400 400 510 100Studerande under 20 år 402 300 1 200 200 403 700Kvinnor 195 500 400 100 196 000Män 206 800 800 100 207 700Studerande 20 år och äldre . 106 200 200 106 400Kvinnor . 66 800 100 66 900Män . 39 400 100 39 500
Tabell 1.2 Antal studerande i gymnasial utbildning som fått studiestöd, fördelat på skolform och studiestödsform, 2010/111
Number of students in upper secondary education receiving aid, by type of school and type of aid, 2010/11
1 Antal studerande som har fått studiestöd under någon del av läsåret. Siffrorna är bruttoräknade och avrundade.2 Avser kommunal och fristående gymnasium samt kompletterande utbildning, grundskola, högskola, utlandsstudier och de som saknar registrering av skolform. 3 Endast studerande i Sverige, inklusive vissa gymnasieutbildningar med annan huvudman än kommun eller landsting samt basåret vid högskolor och universitet.
30
Stu
diei
nrik
tnin
gA
ntal
Kvi
nnor
Faku
ltet/o
mrå
deY
rkes
utbi
ldni
ngsp
rogr
amA
ntal
% -
21
%22
- 24
%
25 -
34
%35
- 00
%
Bid
rag
Ant
al%
av
anta
lst
uden
ter
Lån
Ant
al%
av
anta
lst
uden
ter
HE
LA
RIK
ET
(in
kl.
basår)
385 6
69
227 1
77
59
87 5
96
23
101 6
34
26
127 6
56
33
68 7
83
18
254 0
96
66
181 3
05
47
HE
LA
RIK
ET
(exkl.
basår)
381 4
10
225 5
95
59
85 0
25
22
100 7
32
26
127 0
22
33
68 6
31
18
250 8
47
66
179 6
20
47
PR
OG
RA
M M
OT
YR
KE
SE
XA
ME
N153 8
05
95 7
15
62
41 1
07
27
47 8
05
31
45 0
25
29
19 8
68
13
134 0
73
87
98 1
25
64
H
um
an
iora
och
teo
log
i126
77
61
00
97
69
55
48
38
71
56
61
48
Te
olog
ie k
andi
date
xam
en12
677
610
09
769
5548
3871
5661
48
Ju
rid
ik o
ch
sam
häll
svete
nskap
28 9
83
19 5
59
67
8 1
52
28
10 3
41
36
8 3
27
29
2 1
63
726 8
30
93
20 6
77
71
C
ivile
kono
mex
amen
7 52
73
847
513
134
423
260
431
048
1485
17
091
944
905
65
Juris
kan
dida
texa
men
8 14
44
840
592
341
293
072
382
434
3029
74
7 40
991
5 79
971
P
syko
loge
xam
en3
038
2 12
370
350
1282
527
1 52
550
338
112
699
892
256
74
Soc
iono
mex
amen
10 3
868
809
852
363
233
240
313
339
321
444
149
736
947
790
75
Un
derv
isn
ing
42 2
41
32 4
25
77
8 2
25
19
10 7
44
25
13 5
46
32
9 7
24
23
35 1
83
83
25 3
98
60
Fo
lkhö
gsko
llära
rexa
men
7146
650
0"
"33
4638
5436
5125
35
Lära
rexa
men
39 9
9330
391
768
166
2010
628
2713
022
338
177
2034
036
8524
766
62
Spe
cial
lära
rexa
men
586
551
940
00
065
1152
189
137
2344
8
Spe
cial
peda
goge
xam
en94
287
192
00
00
190
2075
280
412
4414
716
S
tudi
e- o
ch y
rkes
vägl
edar
exam
en66
758
488
599
116
1723
635
256
3857
286
422
63
Natu
rvete
nskap
2 1
74
1 7
01
78
596
27
671
31
656
30
251
12
1 7
85
82
1 1
89
55
A
pote
kare
xam
en1
449
1 06
573
436
3051
135
436
3066
51
250
8684
358
R
ecep
tarie
exam
en73
864
788
168
2316
222
222
3018
625
548
7435
448
T
ekn
ik39 3
93
10 5
95
27
15 3
88
39
14 5
61
37
8 4
48
21
996
335 5
86
90
25 2
40
64
A
rkite
ktex
amen
1 16
366
457
231
2034
930
513
4470
61
037
8987
175
B
rand
inge
njör
sexa
men
298
9231
104
3513
044
6020
41
286
9620
669
C
ivili
ngen
jörs
exam
en25
468
6 98
427
10 2
9240
9 96
439
4 87
719
335
123
136
9116
729
66
Hög
skol
eing
enjö
rsex
amen
11 4
612
741
244
530
403
746
332
700
2448
54
10 2
4089
6 80
759
S
jöin
genj
örs-
och
mas
kint
ekni
kere
xam
en45
123
511
926
171
3812
628
358
390
8628
463
S
jöka
pten
s- o
ch s
tyrm
anse
xam
en63
110
817
136
2222
936
198
3168
1156
990
400
63
Yrk
este
knis
k hö
gsko
leex
amen
""
"0
00
00
0"
"0
00
0
Lan
t- o
ch
sko
gsb
ruk
2 0
41
1 2
24
60
497
24
804
39
683
33
57
31 9
17
94
1 4
81
73
A
gron
omex
amen
580
445
7717
330
233
4016
528
92
547
9441
572
H
ippo
loge
xam
en36
3597
2056
1028
617
00
3597
3392
H
orto
nom
exam
en42
3174
921
2150
1229
""
3788
2867
Jä
gmäs
tare
xam
en41
312
129
115
2815
838
140
34"
"39
696
312
76
Num
ber o
f reg
iste
red
stud
ents
in h
ighe
r edu
catio
n an
d nu
mbe
r of s
tude
nts
rece
ivin
g st
uden
t aid
,
b
y sp
ecia
lisat
ion,
sex
, age
and
stu
dent
aid
, 201
0/11
Ta
be
ll 1
.3
An
tal
reg
istr
era
de
stu
de
ran
de
i h
ög
sk
ole
utb
ild
nin
g o
ch
an
tal
stu
die
me
de
lsta
ga
re,
U
tko
m d
en
29
ma
rs 2
01
2
förd
ela
t p
å s
tud
iein
rik
tnin
g,
kö
n,
åld
er
oc
h s
tud
iem
ed
el,
20
10
/11
Åld
er
Stu
diem
edel
31
Ta
be
ll 1
.3
fo
rts
….
Stu
diei
nrik
tnin
gA
ntal
Kvi
nnor
Faku
ltet/o
mrå
deY
rkes
utbi
ldni
ngsp
rogr
amA
ntal
% -
21
%22
- 24
%
25 -
34
%35
- 00
%
Bid
rag
Ant
al%
av
anta
lst
uden
ter
Lån
Ant
al%
av
anta
lst
uden
ter
La
ndsk
apsa
rkite
ktex
amen
549
435
7998
1820
638
229
4216
350
692
426
78
Land
skap
sing
enjö
rsex
amen
138
9065
4130
4331
3928
1511
131
9510
576
La
ntm
ästa
rexa
men
9936
3610
1059
6030
30"
"95
9653
54
Sko
gsm
ästa
rexa
men
151
2315
2416
6644
5335
85
145
9690
60
Sko
gste
knik
erex
amen
214
195
247
339
43"
"23
110
1886
Tr
ädgå
rdsi
ngen
jörs
exam
en5
510
0"
""
""
""
"3
602
40 M
ed
icin
och
od
on
tolo
gi
9 9
89
5 9
32
59
1 9
51
20
2 9
35
29
3 8
07
38
1 2
96
13
8 3
77
84
6 6
37
66
Lä
kare
xam
en7
192
3 86
354
1 45
720
2 17
330
3 02
442
538
76
417
895
179
72
Opt
iker
exam
en23
519
884
9540
8436
5323
31
223
9512
754
P
syko
tera
peut
exam
en71
157
180
00
00
608
651
9218
34
1
Tand
läka
rexa
men
1 38
188
664
327
2453
439
455
3365
51
294
9497
571
V
eter
inär
exam
en51
944
486
9418
158
3022
844
398
472
9138
474
V
ård
och
om
so
rg28 9
65
24 4
19
84
6 4
86
22
7 6
81
27
9 4
38
33
5 3
60
19
24 7
42
85
17 7
16
61
A
rbet
ster
apeu
texa
men
1 67
61
493
8944
627
527
3146
928
234
141
566
931
128
67
Aud
iono
mex
amen
227
176
7851
2274
3366
2936
1619
485
131
58
Bar
nmor
skee
xam
en58
057
599
00
203
359
6220
135
470
8131
554
B
iom
edic
insk
ana
lytik
erex
amen
1 20
493
377
423
3529
525
351
2913
511
1 06
388
681
57
Die
tiste
xam
en36
633
391
8222
153
4211
231
195
342
9326
071
Lo
gope
dexa
men
681
611
9015
322
256
3821
632
568
644
9550
374
O
rtope
ding
enjö
rsex
amen
8751
5920
2344
5120
233
359
6845
52
Rön
tgen
sjuk
sköt
ersk
eexa
men
636
492
7716
426
136
2119
631
140
2257
190
394
62
Sju
kgym
nast
exam
en2
199
1 50
468
679
3183
538
583
2710
25
2 09
895
1 52
069
S
jukh
usfy
sike
rexa
men
156
8152
6642
5535
3120
43
142
9194
60
Sju
kskö
ters
keex
amen
16 3
7914
071
864
163
254
976
305
172
322
068
1315
337
9411
375
69
Soc
ial o
mso
rgse
xam
en33
3194
00
618
2370
412
3194
2576
S
peci
alis
tsju
kskö
ters
keex
amen
3 94
03
352
850
074
21
619
412
247
571
472
3775
019
Ta
ndhy
gien
iste
xam
en62
458
393
200
3216
627
161
2697
1658
293
360
58
Tand
tekn
iker
exam
en24
919
779
7530
7430
7831
229
234
9417
771
K
on
stn
ärl
igt
om
råd
e74
43
58
00
13
18
56
76
45
54
73
46
62
K
onst
närli
g hö
gsko
leex
amen
kon
st o
ch d
esig
n59
3763
00
915
5085
""
4576
4068
K
onst
närli
g hö
gsko
leex
amen
mus
ik4
375
00
410
0"
"0
05
125
410
0
Org
anis
texa
men
83
380
00
04
504
504
502
25
Övri
gt
om
råd
e355
50
14
44
12
213
60
88
25
10
314
46
2
O
ffice
rsex
amen
333
4012
4413
210
6379
24"
"8
23
1
Yrk
eshö
gsko
leex
amen
2010
500
03
159
458
406
303
15
Åld
er
Stu
diem
edel
32
Ta
be
ll 1
.3
fo
rts
….
Stu
diei
nrik
tnin
gA
ntal
Kvi
nnor
Faku
ltet/o
mrå
deY
rkes
utbi
ldni
ngsp
rogr
amA
ntal
% -
21
%22
- 24
%
25 -
34
%35
- 00
%
Bid
rag
Ant
al%
av
anta
lst
uden
ter
Lån
Ant
al%
av
anta
lst
uden
ter
KU
RS
ER
/ÖV
RIG
A P
RO
GR
AM
214 8
69
123 1
39
57
46 4
86
22
53 3
15
25
72 0
06
34
43 0
62
20
119 7
98
56
83 0
53
39
Hum
anio
ra o
ch te
olog
i69
625
42 2
9461
17 1
9125
16 4
0524
21 7
1331
14 3
1621
39 9
8857
27 6
7240
Jur
idik
och
sam
hälls
vete
nska
p12
2 86
972
607
5927
597
2232
210
2639
835
3223
227
1973
929
6051
564
42 N
atur
vete
nska
p28
771
13 4
9947
6 78
424
7 68
927
10 2
0935
4 08
914
15 8
1855
11 2
2339
Tek
nik
34 9
6112
416
366
911
2010
146
2913
588
394
316
1218
559
5313
379
38 M
edic
in o
ch o
dont
olog
i5
749
4 06
871
989
171
265
221
969
341
526
272
855
501
917
33 V
ård
och
omso
rg8
181
6 91
385
823
101
218
152
680
333
460
423
453
422
360
29 K
onst
närli
gt o
mrå
de9
555
5 46
557
2 14
322
2 61
727
3 60
338
1 19
212
6 78
971
5 26
955
Övr
igt o
mrå
de65
838
158
169
2616
926
206
3111
417
452
6933
451
FO
RS
KA
RE
16 9
95
8 3
23
49
30
514
310 6
25
63
5 8
53
34
225
1127
1
Hum
anis
tisk
- sam
hälls
vete
nska
plig
t4
147
2 40
758
00
491
1 97
348
2 12
551
351
180
Med
icin
skt
4 81
92
992
620
091
22
578
532
150
4582
247
1 N
atur
vete
nska
plig
t2
360
1 04
344
""
132
61
798
7643
018
382
241
Tek
nisk
t5
010
1 50
830
""
230
53
818
7696
319
641
361
SLU
665
377
570
012
246
470
189
286
12
0B
AS
ÅR
Tekn
iskt/
Natu
rvete
nskap
lig
t4 2
59
1 5
82
37
2 5
71
60
902
21
634
15
152
43 2
49
76
1 6
85
40
Tab
ell
förk
lari
ng
Tabe
llen
publ
icer
as v
id e
n se
nare
tidp
unkt
än
övrig
a ta
belle
r i d
et s
tatis
tiska
med
dela
ndet
Bev
iljni
ng a
v st
udie
stöd
201
0/11
, som
utk
om d
en 2
6 ok
tobe
r 201
1.D
etta
med
anl
edni
ng a
v at
t tab
elle
n by
gger
på
uppg
ifter
från
SC
B:s
hög
skol
ereg
iste
r vilk
a in
te ä
r till
gäng
liga
förr
än å
rssk
iftet
efte
r det
läså
r som
redo
visn
inge
ngä
ller.
Tabe
llen
är e
tt re
sulta
t av
en s
ambe
arbe
tnin
g m
ella
n S
CB
och
CS
N.
Sam
tliga
öve
rniv
åer ä
r net
torä
knad
e. O
m e
n pe
rson
finn
s på
'For
skar
e' s
å fin
ns d
en in
te p
å gr
undu
tbild
ning
. Om
en
pers
on fi
nns
på 'S
tudi
er m
ot y
rkes
exam
en'
så fi
nns
den
inte
på
'Kur
ser/ö
vrig
a pr
ogra
m'.
Där
emot
kan
en
pers
on fi
nnas
på
flera
faku
ltets
rade
r och
en
anna
n på
fler
a yr
kese
xam
ina.
Från
och
med
läså
ret 2
010/
11 ä
r stu
dera
nde
som
tidi
gare
regi
stre
rats
und
er 'Ö
vrig
t om
råde
' och
'Okä
nt' s
å lå
ngt s
om m
öjlig
t man
uellt
kod
ade
till e
tt sp
ecifi
kt u
tbild
ning
som
råde
. Där
för b
lir d
et b
etyd
ligt f
ärre
regi
stre
ringa
r un
der '
Övr
igt o
mrå
de' o
ch in
ga a
lls u
nder
'Okä
nt'.
Ant
alet
stu
diem
edel
stag
are
i CS
N:s
regi
ster
öve
rstig
er a
ntal
et s
tude
rand
e m
ed s
tudi
emed
el i
SC
B:s
regi
ster
. Enl
igt C
SN
:s re
gist
er h
ar 2
61 7
36 s
tude
rand
ei g
rund
lägg
ande
hög
skol
eutb
ildni
ng in
klus
ive
baså
r sam
t for
skar
utbi
ldni
ng få
tt st
udie
med
el. S
killn
aden
ber
or p
å fle
ra fa
ktor
er.
–
Stu
die
medels
tagare
som
går
om
en k
urs
fin
ns inte
med i S
CB
:s r
egis
ter.
–
Stu
die
medels
tagare
i s
om
mark
urs
er
hänfö
rs h
uvudsaklig
en t
ill e
n h
östt
erm
in i C
SN
:s r
egis
ter
medan d
e ä
r re
gis
trera
de p
å v
årt
erm
inen i S
CB
:s r
egis
ter.
–
I C
SN
:s d
ata
kan e
n p
ers
on v
ara
medrä
knad u
nder
två a
v k
ate
goriern
a b
asår,
gru
ndlä
ggande h
ögskole
utb
ildnin
g o
ch f
ors
kare
.
Åld
er ä
r räk
nad
utifr
ån å
lder
201
0 oa
vset
t om
regi
stre
ringe
n gä
ller h
östte
rmin
en 2
010
elle
r vår
term
inen
201
1.
Stu
dera
nde
som
bed
river
stu
dier
på
min
dre
än h
alvf
art f
inns
ej m
ed i
redo
visn
inge
n fr.
o.m
. läs
året
200
2/03
.
Tekn
ik o
ch n
atur
vete
nska
p är
fr.o
.m. l
äsår
et 1
997/
98 s
ärre
dovi
sat p
å de
ls o
mrå
det t
ekni
k, d
els
områ
det n
atur
vete
nska
p.
Tabe
llen
har s
ekre
tess
gran
skat
s, v
ilket
inne
bär a
tt en
skild
a ce
ller m
ed a
ntal
min
dre
än 3
har
ers
atts
med
" oc
h at
t sum
mer
inga
r har
just
erat
s.
Åld
er
Stu
diem
edel
33
Studieinriktning
Fakultet/områdeYrkesutbildningsprogram
Registre-rade
Studie-medels-
tagare
Andel Registre-rade
Studie-medels-
tagare
Andel Registre-rade
Studie-medels-
tagare
Andel
HELA RIKET (inkl. basår) 227 177 153 615 68 158 492 100 481 63 385 669 254 096 66
HELA RIKET (exkl. basår) 225 595 152 467 68 155 815 98 380 63 381 410 250 847 66
PROGRAM MOT YRKESEXAMEN 95 715 83 732 87 58 090 50 341 87 153 805 134 073 87
Humaniora och teologi 77 42 55 49 29 59 126 71 56
Teologie kandidatexamen 77 42 55 49 29 59 126 71 56 Juridik och samhällsvetenskap 19 559 18 269 93 9 424 8 561 91 28 983 26 830 93
Civilekonomexamen 3 847 3 668 95 3 680 3 423 93 7 527 7 091 94 Juris kandidatexamen 4 840 4 448 92 3 304 2 961 90 8 144 7 409 91 Psykologexamen 2 123 1 908 90 915 791 86 3 038 2 699 89 Socionomexamen 8 809 8 304 94 1 577 1 432 91 10 386 9 736 94 Undervisning 32 425 27 397 84 9 816 7 786 79 42 241 35 183 83
Folkhögskollärarexamen 46 24 52 27 12 44 73 36 49 Lärarexamen 30 391 26 353 87 9 602 7 683 80 39 993 34 036 85 Speciallärarexamen 551 128 23 35 9 26 586 137 23 Specialpedagogexamen 871 395 45 71 17 24 942 412 44 Studie- och yrkesvägledarexamen 584 506 87 83 66 80 667 572 86 Naturvetenskap 1 701 1 391 82 473 394 83 2 174 1 785 82
Apotekarexamen 1 065 917 86 384 333 87 1 449 1 250 86 Receptarieexamen 647 485 75 91 63 69 738 548 74 Teknik 10 595 9 800 92 28 798 25 786 90 39 393 35 586 90
Arkitektexamen 664 597 90 499 440 88 1 163 1 037 89 Brandingenjörsexamen 92 90 98 206 196 95 298 286 96 Civilingenjörsexamen 6 984 6 525 93 18 484 16 611 90 25 468 23 136 91 Högskoleingenjörsexamen 2 741 2 480 90 8 720 7 760 89 11 461 10 240 89 Sjöingenjörs- och maskinteknikerexamen 23 23 100 428 367 86 451 390 86 Sjökaptens- och styrmansexamen 108 100 93 523 469 90 631 569 90 Yrkesteknisk högskoleexamen " 0 - 0 0 0 " 0 " Lant- och skogsbruk 1 224 1 150 94 817 767 94 2 041 1 917 94
Agronomexamen 445 421 95 135 126 93 580 547 94 Hippologexamen 35 34 97 " " " 35 34 97 Hortonomexamen 31 27 87 13 10 77 44 37 84 Jägmästarexamen 121 118 98 294 278 95 415 396 95 Landskapsarkitektexamen 435 401 92 114 105 92 549 506 92 Landskapsingenjörsexamen 90 85 94 48 46 96 138 131 95 Lantmästarexamen 36 35 97 65 60 92 101 95 94 Skogsmästarexamen 23 23 100 128 122 95 151 145 96 Skogsteknikerexamen 4 4 100 19 19 100 23 23 100 Trädgårdsingenjörsexamen 5 3 60 0 0 0 5 3 60 Medicin och odontologi 5 932 4 905 83 4 057 3 472 86 9 989 8 377 84
Läkarexamen 3 863 3 477 90 3 329 2 940 88 7 192 6 417 89 Optikerexamen 198 189 95 37 34 92 235 223 95 Psykoterapeutexamen 571 16 3 140 " " 711 16 2 Tandläkarexamen 886 845 95 495 449 91 1 381 1 294 94 Veterinärexamen 444 407 92 75 65 87 519 472 91
Tabell 1.4 Antal registrerade studerande i högskoleutbildning Utkom den 29 mars 2012
och antal studiemedelstagare, fördelat på
studieinriktning och kön, 2010/111
Number of registered students in higher education and number of students receiving student aid, by specialisation and sex, 2010/11
TotaltKvinnor Män
34
Tabell 1.4 forts….
Studieinriktning
Fakultet/områdeYrkesutbildningsprogram
Registre-rade
Studie-medels-
tagare
Andel Registre-rade
Studie-medels-
tagare
Andel Registre-rade
Studie-medels-
tagare
Andel
Vård och omsorg 24 419 21 023 86 4 546 3 719 82 28 965 24 742 85
Arbetsterapeutexamen 1 493 1 404 94 183 162 89 1 676 1 566 93 Audionomexamen 176 151 86 51 43 84 227 194 85 Barnmorskeexamen 575 466 81 5 4 80 580 470 81 Biomedicinsk analytikerexamen 933 840 90 271 223 82 1 204 1 063 88 Dietistexamen 333 314 94 33 28 85 366 342 93 Logopedexamen 611 577 94 70 67 96 681 644 95 Ortopedingenjörsexamen 51 28 55 36 31 86 87 59 68 Röntgensjuksköterskeexamen 492 440 89 144 131 91 636 571 90 Sjukgymnastexamen 1 504 1 447 96 695 651 94 2 199 2 098 95 Sjukhusfysikerexamen 81 74 91 75 68 91 156 142 91 Sjuksköterskeexamen 14 071 13 283 94 2 308 2 054 89 16 379 15 337 94 Social omsorgsexamen 31 30 97 " " " 31 30 97 Specialistsjuksköterskeexamen 3 352 1 298 39 588 174 30 3 940 1 472 37 Tandhygienistexamen 583 543 93 41 39 95 624 582 93 Tandteknikerexamen 197 185 94 52 49 94 249 234 94 Konstnärligt område 43 33 77 31 21 68 74 54 73
Konstnärlig högskoleexamen konst och design 37 31 84 23 14 61 60 45 75 Konstnärlig högskoleexamen musik 3 2 67 3 3 100 6 5 83 Organistexamen 3 0 0 5 4 80 8 4 50 Övrigt område 50 5 10 305 9 3 355 14 4
Officersexamen 40 " " 295 7 2 335 7 2 Yrkeshögskoleexamen 10 4 40 10 " " 20 4 20KURSER/ÖVRIGA PROGRAM 123 139 69 787 57 91 730 50 011 55 214 869 119 798 56
Humaniora och teologi 42 294 24 478 58 27 331 15 510 57 69 625 39 988 57 Juridik och samhällsvetenskap 72 607 44 011 61 50 262 29 918 60 122 869 73 929 60 Naturvetenskap 13 499 8 163 60 15 272 7 655 50 28 771 15 818 55 Teknik 12 416 7 379 59 22 545 11 180 50 34 961 18 559 53 Medicin och odontologi 4 068 2 063 51 1 681 792 47 5 749 2 855 50 Vård och omsorg 6 913 2 970 43 1 268 483 38 8 181 3 453 42 Konstnärligt område 5 465 3 894 71 4 090 2 895 71 9 555 6 789 71 Övrigt område 381 251 66 277 201 73 658 452 69FORSKARE 8 323 96 1 8 672 129 1 16 995 225 1
Humanistisk - samhällsvetenskapligt 2 407 19 1 1 740 16 1 4 147 35 1 Medicinskt 2 992 41 1 1 827 41 2 4 819 82 2 Naturvetenskapligt 1 043 11 1 1 319 27 2 2 362 38 2 Tekniskt 1 508 21 1 3 504 43 1 5 012 64 1 SLU 377 4 1 288 " " 665 4 1BASÅR Tekniskt/Naturvetenskapligt 1 582 1 148 73 2 677 2 101 78 4 259 3 249 76
1 Tabellen har sekretessgranskats, vilket innebär att enskilda celler med antal mindre än 3 har ersatts med " och att summeringar har justerats.
För tabellförklaringar i övrigt, se tabell 1.3
Kvinnor Män Totalt
35
36
Läsår
2008/09
2009/10
2010/11
Läsår Totalt
Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män
2008/09 3 873,4 1 886,2 1 987,1 103,0 62,7 40,3 79,2 35,0 44,1 0,0 0,0 0,0 4 055,6
2009/101 3 842,2 1 869,4 1 972,8 110,8 68,0 42,8 89,3 38,9 50,4 0,1 0,1 0,0 4 042,3
2010/112 3 733,2 1 822,1 1 911,2 108,7 65,4 43,3 92,9 39,5 53,5 0,1 0,0 0,0 3 934,9
Läsår Extra tillägg Totalt2
Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män
2008/09 398 893 194 128 204 765 8 058 4 947 3 111 10 916 4 837 6 079 3 3 " 398 860
2009/10 396 412 192 426 203 986 8 566 5 280 3 286 12 080 5 240 6 840 10 7 3 396 424
2010/11 384 999 187 177 197 822 8 420 5 101 3 319 12 378 5 223 7 155 7 4 3 385 129
1 Tabellen har sekretessgranskats, vilket innebär att enskilda celler med antal mindre än 3 har ersatts med " och att summeringar har justerats.2 Nettoräknat antal. Personer med flera stöd har räknats endast en gång.
2 Studiehjälp
Tabell 2.1 Belopp per månad, kronor
Inackorderings-tillägg
Extra tillägg
Study allowance
Amount per month, SEK
285–855
Studiebidrag
1 190–2 350
285–855
1 050
1 050 1 190–2 350 285–855
Tabell 2.2 Utbetalda belopp i studiehjälp, fördelat på bidragsform och kön, miljoner kronor
Number of students receiving study allowance, by type of grant and sex
1 050 1 190–2 350
Studiebidrag Inackorderingstillägg Extra tillägg
Total disbursed amount, by type of grant and sex, SEK million
Tabell 2.3 Antal studerande som fått studiehjälp, fördelat på bidragsform och kön1
Dagliga resor
Dagliga resorStudiebidrag Inackorderingstillägg
1 Under läsåret 2009/10 har ytterligare 13,9 miljoner kronor betalats ut i studiehjälp av CSN via Försäkringskassan. Av dessa utbetalningar avser 90 procent studerande som har Sverige som studieland.2 Under läsåret 2010/11 har ytterligare 1,0 miljoner kronor betalats ut i studiehjälp av CSN via Försäkringskassan. Utbetalningarna avser till 96 procent studier utomlands. Sedan maj 2010 är tillämpningen ändrad så att CSN på egen hand gör studiehjälpsutbetalningar till personer som studerar i Sverige med stöd av EU-rätten. Detta medför att betydligt färre har fått utbetalningar av CSN via Försäkringskassan under detta läsår jämfört med läsåret 2009/10.
37
Bidragsform Kommunal gymnasie-
skola
Komplette-rande utb.
Fristående gymnasie-
skola
Grund-skola
Folkhög-skola
Vuxen-utbildning
Högskola3 Skolform saknas4
Totalt5
Studiebidrag 290 130 200 92 940 - 3 451 3 581 " 6 384 162 Kvinnor 139 635 135 46 033 - 2 090 1 926 " 6 186 664 Män 150 495 65 46 907 - 1 361 1 655 " - 197 498
Extra tillägg 11 054 - 1 429 - 117 124 - " 12 373 Kvinnor 4 630 - 622 - 47 59 - - 5 219 Män 6 424 - 807 - 70 65 - " 7 154
Inackorderingstillägg6 223 84 6 356 21 1 685 14 - 4 8 261 Kvinnor 129 62 3 846 12 1 019 11 - " 4 998 Män 94 22 2 510 9 666 3 - 4 3 263
Bidragsform Gymnaise-skola
Folkhög-skola
Övriga skolor3
Skolform saknas4
Totalt5
Studiebidrag 945 23 61 " 1 024 Kvinnor 604 16 38 " 655 Män 341 7 23 - 369
Extra tillägg " - " - 4 Kvinnor " - " - 4 Män " - - - "
Inackorderingstillägg 118 23 19 - 159 Kvinnor 76 16 12 - 103 Män 42 7 7 - 56
Dagliga resor 3 - " - 3 Kvinnor 3 - " - 3 Män " - " - "
Number of students receiving study allowance, by type of school, type of grant and sex, studies abroad, 2010/11
1 Tabellen har sekretessgranskats, vilket innebär att enskilda celler med antal mindre än 3 har ersatts med " och att summeringar har justerats.2 En person kan finnas registrerad inom flera bidrags- och skolformer under samma läsår. 3 Övriga skolor är godkända skolformer som är ställda under statlig tillsyn. Där ingår en samlingskategori som kallas 'övriga utland', vilket är en skola med gymnasial och eftergymnasial utbildning.4 Uppgift om skolform saknas endast under pågående handläggning, innan ett beslut är fattat.5 Nettoräknat antal. Personer som studerat inom flera skolformer under läsåret har räknats endast en gång. Under läsåret fick totalt 1 025 personer (varav 64 procent kvinnor) studiehjälp för studier utomlands.
1 Tabellen har sekretessgranskats, vilket innebär att enskilda celler med antal mindre än 3 har ersatts med " och att summeringar har justerats.2 En person kan finnas registrerad inom flera bidrags- och skolformer under samma läsår.3 Med 'högskola' avses här skolformerna högskola, universitet, kvalificerad yrkesutbildning och yrkeshögskola.4 Uppgift om skolform saknas endast under pågående handläggning, innan ett beslut är fattat.5 Nettoräknat antal. Personer som studerat inom flera skolformer under läsåret har räknas endast en gång. Under läsåret fick totalt 384 292 personer (varav 49 procent kvinnor) studiehjälp för studier i Sverige.6 Personer som är registrerade under kommunal gymnasieskola, grundskola och vuxenutbildning har inte rätt till inackorderings- tillägg från CSN. Det är i stället deras hemkommun som har detta ansvar. Dessa personer borde därför vara registrerade under någon av de skolformer som ger rätt till statligt inackorderingtillägg.
Tabell 2.4 Antal studerande som fått studiehjälp, fördelat på skolform, bidragsform och kön, studier i Sverige, 2010/111, 2
Number of students receiving study allowance, by type of school, type of grant and sex, studies in Sweden, 2010/11
Tabell 2.5 Antal studerande som fått studiehjälp, fördelat på skolform, bidragsform och kön, studier utomlands, 2010/111, 2
38
Avståndsklass, km
Kommunal gymnasie-
skola3
Komplette-rande utb.
Friståendegymnasie-
skola
Grund-skola3
Folkhög-skola
Vuxen-utbildning3
Skolformsaknas
Totalt
Kvinnor 125 60 3 903 11 1 072 3 " 5 174 0 – 00 44 14 " 334 - 59 " - 4070 045 – 0 084 29 4 1 047 - 131 " - 1 2110 085 – 0 124 25 9 725 - 98 " - 8570 125 – 0 174 12 10 427 - 114 " - 5630 175 – 0 224 3 9 305 - 94 " - 4110 225 – 0 599 15 24 691 3 334 3 - 1 0700 600 – 0 899 " 4 134 " 80 - " 2180 900 – 1 299 - - 60 - 33 - - 931 300 – " - 81 - 88 - - 169Saknas4 27 - 99 8 41 " " 175Män 93 13 2 539 7 683 " " 3 335 0 – 00 44 13 " 238 - 63 - - 3140 045 – 0 084 21 " 679 - 105 - - 8050 085 – 0 124 10 " 437 - 80 - " 5270 125 – 0 174 3 " 305 - 74 - " 3820 175 – 0 224 3 5 152 - 48 - - 2080 225 – 0 599 13 8 459 " 209 - " 6890 600 – 0 899 " - 50 - 42 " - 920 900 – 1 299 " " 51 - 21 - - 721 300 – - - 79 " 35 - " 114Saknas4 30 " 89 7 6 " - 132Totalt 218 73 6 442 18 1 755 3 " 8 509 0 – 00 44 27 " 572 - 122 " - 7210 045 – 0 084 50 4 1 726 - 236 " - 2 0160 085 – 0 124 35 9 1 162 - 178 " " 1 3840 125 – 0 174 15 10 732 - 188 " " 9450 175 – 0 224 6 14 457 - 142 " - 6190 225 – 0 599 28 32 1 150 3 543 3 " 1 7590 600 – 0 899 " 4 184 " 122 " " 3100 900 – 1 299 " " 111 - 54 - - 1651 300 – " - 160 " 123 - " 283Saknas4 57 " 188 15 47 " " 307
Tabell 2.6 Antal studerande som fått inackorderingstillägg, fördelat på avståndsklass, skolform och kön, studier i Sverige, 2010/111, 2
Number of students receiving boarding supplement, by distance from home, type of school and sex, studies in Sweden, 2010/11
1 Tabellen har sekretessgranskats, vilket innebär att enskilda celler med antal mindre än 3 har ersatts med " och att summeringar har justerats.2 En person kan finnas registrerad inom flera avståndsklasser och skolformer under samma läsår.3 Personer som är registrerade under kommunal gymnasieskola, grundskola och vuxenutbildning har inte rätt till inackorderingstillägg från CSN. Det är i stället deras hemkommun som har detta ansvar. Dessa personer borde därför vara registrerade under någon av de skolformer som ger rätt till statligt inackorderingtillägg.4 En person kan få inackorderingstillägg med hänsyn till särskilda skäl, utan krav på avstånd.
39
Avståndsklass, km Gymnasieskola Folkhögskola Övriga skolor3 TotaltKvinnor 73 12 11 96 0 – 00 44 " - - "0 045 – 0 084 3 - - 30 085 – 0 124 " - - "0 125 – 0 174 5 " - 50 175 – 0 224 - - - 00 225 – 0 599 3 " " 30 600 – 0 899 " 5 - 50 900 – 1 299 4 - - 41 300 – 12 - 5 17Saknas4 46 7 6 59Män 36 4 5 45 0 – 00 44 " - - "0 045 – 0 084 3 - " 30 085 – 0 124 " - - "0 125 – 0 174 " - - "0 175 – 0 224 " - - "0 225 – 0 599 6 " " 60 600 – 0 899 5 " - 50 900 – 1 299 3 - - 31 300 – 3 - - 3Saknas4 16 4 5 25Totalt 109 16 16 141 0 – 00 44 " - - "0 045 – 0 084 6 - " 60 085 – 0 124 " - - "0 125 – 0 174 5 " - 50 175 – 0 224 " - - "0 225 – 0 599 9 " " 90 600 – 0 899 5 5 - 100 900 – 1 299 7 - - 71 300 – 15 - 5 20Saknas4 62 11 11 84
Number of students receiving boarding supplement, by distance from home, type of school and sex, studies abroad, 2010/11
1 Tabellen har sekretessgranskats, vilket innebär att enskilda celler med antal mindre än 3 har ersatts med " och att summeringar har justerats.2 En person kan finnas registrerad inom flera avståndsklasser och skolformer under samma läsår.3 Övriga skolor är godkända skolformer som är ställda under statlig tillsyn. Där ingår en samlingskategori som kallas övriga utland, vilket är en skola med gymnasial och eftergymnasial utbildning.4 En person kan få inackorderingstillägg med hänsyn till särskilda skäl, utan krav på avstånd.
Tabell 2.7 Antal studerande som fått inackorderingstillägg, fördelat på avståndsklass, skolform och kön, studier utomlands, 2010/111, 2
40
Ekonomisktunderlag, kr3
Kommunalgymnasie-
skola
Fristående gymnasie-
skola
Folkhög-skola
Vuxen-utbildning
Gymnasie-skola
utomlands
Övriga skolor
utomlands4
Skolformsaknas5
Totalt
Kvinnor 4 656 629 45 58 " " - 5 388000 000 – 084 9996 4 084 482 45 55 " " - 4 666085 000 – 104 999 343 101 " 3 " " - 447105 000 – 124 999 229 46 " " - - - 275
Män 6 459 814 70 68 " - " 7 411000 000 – 084 9996 5 869 639 59 60 - - " 6 627085 000 – 104 999 365 97 7 5 " - - 474105 000 – 124 999 225 78 4 3 - - - 310
Totalt 11 115 1 443 115 126 " " " 12 799000 000 – 084 9996 9 953 1 121 104 115 " " " 11 293085 000 – 104 999 708 198 7 8 " " - 921105 000 – 124 999 454 124 4 3 - - - 585
BidragsformKommunal gymnasie-
skola
Komlette-rande utb
Fristående gymnasie-
skola
Folkhög-skola
Grund-skola
Vuxen-utbildning
Hög-skola2
Skolformsaknas3
Totalt
Extra tillägg 2 698 " 538 47 - 91 " 2 369 5 743 Kvinnor 1 304 " 265 30 - 54 " 1 138 2 791 Män 1 394 " 273 17 - 37 " 1 231 2 952
Inackorderingstillägg 541 11 898 200 7 14 13 657 2 341 Kvinnor 312 8 557 122 4 8 4 362 1 377 Män 229 3 341 78 3 6 9 295 964
Number of students with rejections, by type of grant, type of school and sex, studies in Sweden, 2010/11
1 Tabellen har sekretessgranskats, vilket innebär att enskilda celler med antal mindre än 3 har ersatts med " och att summeringar har justerats.2 Med 'högskola' avses här skolformerna högskola, universitet, kvalificerad yrkesutbildning och yrkeshögskola.3 Uppgift om skolform saknas endast under pågående handläggning, innan ett beslut är fattat.
Tabell 2.8 Antal studerande som fått extra tillägg, fördelat på storlek på ekonomiskt underlag, skolform och kön, 2010/111, 2
1 Tabellen har sekretessgranskats, vilket innebär att enskilda celler med antal mindre än 3 har ersatts med " och att summeringar har justerats.2 En person kan finnas registrerad inom flera skolformer och inkomstklasser under samma läsår. 3 Avser föräldrarnas, och i förekommande fall, den studerandes beräknade inkomster och viss del av förmögenhet.4 'Övriga skolor' är godkända skolformer som är ställda under statlig tillsyn. Där ingår en samlingskategori som kallas 'övriga utland', vilket är en skola med gymnasial och eftergymnasial utbildning.5 Uppgift om skolform saknas endast under pågående handläggning, innan ett beslut är fattat.6 Inom intervallet är inkomstklasserna '0 kronor' samt '1–84 999 kronor' nettosammanräknade.
Tabell 2.9 Antal studerande som fått avslag, fördelat på bidragsform, skolform och kön, studier i Sverige, 2010/111
Number of students receiving supplementary allowance, by combined gross income, type of school and sex, 2010/11
41
Bidragsform Gymnasie-skola
Folkhög-skola
Hög-skola2
Övriga skolor3
Skolform saknas4
Totalt
3 " - " 18 21 Kvinnor " " - " 6 6 Män 3 - - - 12 15
184 - " 20 88 292 Kvinnor 130 - " 17 63 210 Män 54 - - 3 25 82
Läsår Studiebidrag Inackorderingstillägg Extra tillägg
Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män
2008/09 14 187 5 264 8 923 116 46 70 602 188 414 14 201 5 270 8 931
2009/10 15 470 5 574 9 896 119 45 74 612 196 416 15 478 5 578 9 900
2010/11 16 314 5 974 10 340 132 59 73 707 251 456 16 322 5 979 10 343
Number of students with rejections, by type of grant, type of school and sex, studies abroad, 2010/11
1 Tabellen har sekretessgranskats, vilket innebär att enskilda celler med antal mindre än 3 har ersatts med " och att summeringar har justerats.2 Med 'högskola' avses här skolformerna högskolor och universitet.3 Övriga skolor är godkända skolformer som är ställda under statlig tillsyn. Där ingår en samlings- kategori som kallas 'övriga utland', vilket är en skola med gymnasial och eftergymnasial utbildning.4 Uppgift om skolform saknas endast under pågående handläggning, innan ett beslut är fattat.
Tabell 2.10 Antal studerande som fått avslag, fördelat på bidragsform, skolform och kön, studier utomlands, 2010/111
Tabell 2.11 Antal studerande som fått indragen studiehjälp1, 2 på grund av otillåten frånvaro, fördelat på bidragsform och kön
Inackorderingstillägg
Extra tillägg
Number of students with withdrawn study allowance due to unauthorized absence, by type of grant and sex
Totalt3
1 Avser fristående och kommunala gymnasieskolor i Sverige.2 Bidrag för dagliga resor kan endast fås vid studier utomlands.3 Nettoräknat antal. Personer med flera stöd har räknats endast en gång.
42
2008/09
Län Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt
Hela riket 5 302 8 986 14 288 5 620 9 953 15 573 6 033 10 426 16 459Stockholms län 1 530 2 499 4 029 1 584 2 586 4 170 1 783 2 811 4 594Uppsala län 92 199 291 142 270 412 177 319 496Södermanlands län 217 314 531 182 322 504 198 295 493Östergötlands län 190 381 571 201 408 609 290 427 717Jönköpings län 118 252 370 159 329 488 166 330 496Kronobergs län 75 133 208 92 181 273 73 131 204Kalmar län 125 189 314 140 250 390 145 272 417Gotlands län 34 62 96 51 64 115 39 77 116Blekinge län 79 126 205 94 186 280 81 176 257Skåne län 860 1 383 2 243 906 1 435 2 341 910 1 632 2 542Hallands län 112 152 264 115 220 335 169 255 424Västra Götalands län 822 1 464 2 286 760 1 500 2 260 764 1 495 2 259Värmlands län 156 261 417 158 261 419 134 261 395Örebro län 177 308 485 168 318 486 231 368 599Västmanlands län 130 235 365 150 320 470 176 295 471Dalarnas län 82 151 233 99 206 305 116 207 323Gävleborgs län 126 203 329 138 301 439 109 228 337Västernorrlands län 141 196 337 157 236 393 161 266 427Jämtlands län 56 98 154 86 144 230 76 160 236Västerbottens län 68 151 219 109 202 311 109 207 316Norrbottens län 112 229 341 129 214 343 126 214 340
1 Avser fristående och kommunala gymnasieskolor.2 Fördelningen är gjord utifrån det län där utbildningen bedrivs.3 En person kan finnas registrerad på flera län under samma läsår.
Tabell 2.12 Antal studerande som har fått indragen studiehjälp1 på grund av otillåten frånvaro, fördelat på län2, 3 och kön
Number of students with withdrawn study allowance due to unauthorized absence, by county and sex
2009/10 2010/11
43
Kalenderhalvår År
Studiebidrag Studielån3 Totalt
Andra halvåret 2001 36 900 11 140 21 240 32 380 34,4
Första och andra halvåret 2002 37 900 11 440 21 820 33 260 34,4
Första och andra halvåret 2003 38 600 11 640 22 240 33 880 34,4
Första och andra halvåret 2004 39 300 11 860 22 640 34 500 34,4
Första och andra halvåret 2005 39 400 11 880 22 700 34 580 34,4
Första halvåret 2006 39 700 11 980 22 860 34 840 34,4
Andra halvåret 2006 39 700 12 460 23 820 36 280 34,3
Första och andra halvåret 2007 40 300 12 640 24 180 36 820 34,3
Första och andra halvåret 2008 41 000 12 860 24 600 37 460 34,3
Första och andra halvåret 2009 42 800 13 420 25 680 39 100 34,3
Första och andra halvåret 2010 42 400 13 480 27 220 40 700 33,1
Första halvåret 2011 42 800 13 600 27 480 41 080 33,1
Andra halvåret 2011 42 800 13 600 29 780 43 380 31,4
Kalenderhalvår År Prisbasbelopp2
kr Studiebidrag Studielån3 Totalt
Andra halvåret 2001 36 900 26 560 5 820 32 380 82,0
Första och andra halvåret 2002 37 900 27 280 5 980 33 260 82,0
Första och andra halvåret 2003 38 600 27 780 6 100 33 880 82,0
Första och andra halvåret 2004 39 300 28 280 6 220 34 500 82,0
Första och andra halvåret 2005 39 400 28 360 6 220 34 580 82,0
Första halvåret 2006 39 700 28 580 6 260 34 840 82,0
Andra halvåret 2006 39 700 29 060 7 220 36 280 80,1
Första och andra halvåret 2007 40 300 29 480 7 340 36 820 80,1
Första och andra halvåret 2008 41 000 30 000 7 460 37 460 80,1
Första och andra halvåret 2009 42 800 31 320 7 780 39 100 80,1
Första och andra halvåret 2010 42 400 31 360 9 340 40 700 77,1
Första halvåret 2011 42 800 31 660 9 420 41 080 77,1
Andra halvåret 2011 42 800 31 660 11 720 43 380 73,0
1 För längre tidsserier, se webbsidan http://www.csn.se/om-csn/statistik/studiemedelsbelopp.2 Beräkningen av studiemedel grundas på prisbasbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring.3 Avser grundlån. Under vissa omständigheter är det dessutom möjligt att få merkostnadslån och tilläggslån.
Maximalt studiemedelsbelopp, kr Studiebidragetsandel av totala
beloppet i %
3 Studiemedel för studier i Sverige
1 För längre tidsserier, se webbsidan http://www.csn.se/om-csn/statistik/studiemedelsbelopp.2 Beräkningen av studiemedel grundas på prisbasbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring. 3 Avser grundlån. Under vissa omständigheter är det dessutom möjligt att få merkostnadslån och tilläggslån.
Financial student aid for studies in Sweden
Tabell 3.1b Prisbasbelopp samt maximalt studiemedelsbelopp för studieperiod om 20 veckor med högre studiebidrag1
Price base amount and maximum amount of financial student aid by a period of 20 weeks, higher grant
Studiebidragetsandel av totala
beloppet i %
Tabell 3.1a Prisbasbelopp samt maximalt studiemedelsbelopp för studieperiod om 20 veckor med generellt studiebidrag1
Price base amount and maximum amount of financial student aid by a period of 20 weeks, basic grant
Prisbasbelopp2
krMaximalt studiemedelsbelopp, kr
44
Kön och bidragsnivå Studiebidrag Tillläggsbidrag Grundlån Merkostnadslån Tilläggslån Totalt
Antal
Totalt1 392 094 73 386 260 240 5 916 18 852 392 094Kvinnor 236 433 60 118 155 318 3 861 11 422 236 433Män 155 661 13 268 104 922 2 055 7 430 155 661
Generell bidragsnivå 360 127 53 998 244 704 5 723 16 375 360 127Kvinnor 213 968 44 140 145 647 3 757 10 015 213 968Män 146 159 9 858 99 057 1 966 6 360 146 159
Högre bidragsnivå 38 839 21 907 19 212 214 2 725 38 839Kvinnor 27 113 18 081 11 988 114 1 547 27 113Män 11 726 3 826 7 224 100 1 178 11 726
Utbetalda belopp, mnkr
Totalt 8 907,9 372,1 10 397,3 118,5 235,3 20 031,0Kvinnor 5 410,6 308,8 6 152,2 70,6 141,7 12 084,0Män 3 497,3 63,3 4 245,1 47,9 93,5 7 947,1
Generell bidragsnivå 7 481,3 268,3 10 193,8 117,1 206,7 18 267,2Kvinnor 4 396,4 221,6 6 024,0 69,9 125,1 10 836,9Män 3 084,9 46,7 4 169,8 47,3 81,5 7 430,2
Högre bidragsnivå 1 426,6 103,8 203,5 1,4 28,6 1 763,8Kvinnor 1 014,2 87,3 128,2 0,7 16,6 1 247,0Män 412,4 16,5 75,3 0,6 12,0 516,8
Tabell 3.2 Antal studerande som fått studiemedel samt utbetalda belopp, fördelat på kön, bidragsnivå och typ av studiestöd, 2010/11
Number of students receiving financial student aid and total expenditure, by sex, level of grant and type of aid, 2010/11
1 Nettoräknat antal. Studerande som läst med olika bidragsnivåer under tidsperioden har räknats endast en gång.
45
Nivå Kvinnor MänSkolform Studie-
bidragTilläggs-
bidragGrundlån Merkost-
nadslånTilläggs-
lånStudie-bidrag
Tilläggs-bidrag
Grundlån Merkost-nadslån
Tilläggs-lån
Totalt2 236 433 60 118 155 318 3 861 11 422 155 661 13 268 104 922 2 055 7 430
Grundskolenivå 15 075 9 081 4 668 12 125 6 692 2 179 3 026 5 103Folkhögskola 1 607 1 073 396 5 9 650 215 357 " 12Komvux 13 468 8 008 4 272 7 116 6 042 1 964 2 669 5 91
Gymnasienivå 61 058 24 804 33 341 1 164 2 660 37 257 4 989 21 613 673 2 026Gymnasieskola 2 501 183 666 " 6 3 327 38 725 3 3Kompletterande utbildning 1 625 174 1 296 844 99 802 39 646 434 63Folkhögskola 8 158 1 893 5 133 158 284 5 403 385 3 781 71 206Komvux 47 238 22 469 25 419 158 2 245 25 182 4 466 15 056 161 1 686Basår 1 536 85 827 4 26 2 543 61 1 405 4 68
Eftergymnasial nivå 173 455 31 966 123 315 2 732 8 983 117 992 7 249 83 841 1 403 5 529Högskola och universitet 156 590 27 163 110 766 1 711 6 858 102 647 5 256 72 932 617 3 451KY-utbildning3 8 047 2 382 6 055 264 1 141 7 173 962 5 084 132 1 076Yrkeshögskola4 5 500 1 805 3 893 183 696 5 178 738 3 548 119 693Folkhögskola 1 872 383 1 441 52 146 1 132 91 874 9 96Kompletterande utbildning 558 40 480 338 27 409 18 363 251 43Övriga5 888 193 680 184 115 1 453 184 1 040 275 170
Tabell 3.3a Antal studerande som fått studiemedel, fördelat på kön, typ av studiestöd, skolform och utbildningsnivå, 2010/111
Number of students receiving financial student aid, by sex, type of aid, type of school and level of education, 2010/11
1 Tabellen har sekretessgranskats, vilket innebär att enskilda celler med antal mindre än 3 har ersatts med " och att summeringar har justerats.2 Nettoräknat antal. Studerande som läst på olika utbildningsnivåer under läsåret har räknats endast en gång.3 Lagen och förordningen om kvalificerad yrkesutbildning upphävdes den 15 april 2009. Utbildningar som har beviljats statligt stöd före detta datum kan få fortsatt stöd enligt lagen och förordningen om kvalificerad yrkesutbildning, dock längst till och med den 31 december 2013.4 Ny skolform från och med den 1 juli 2009. Myndigheten för yrkeshögskolan beslutar om vilka utbildningar som får ingå i yrkeshögskolan.5 I skolformen 'Övriga' ingår eftergymnasial utbildning vid vissa trafikflygarutbildningar, teologiska utbildningar, polisutbildningar med mera. Även enstaka personer där uppgift om skolform saknas ingår i denna grupp.
46
Nivå Kvinnor Män
Skolform Studie-bidrag
Tilläggs-bidrag
Grundlån Merkost-nadslån
Tilläggs-lån
Studie-bidrag
Tilläggs-bidrag
Grundlån Merkost-nadslån
Tilläggs-lån
Totalt2 213 968 44 140 145 647 3 757 10 015 146 159 9 858 99 057 1 966 6 360
Grundskolenivå 6 890 3 280 2 647 3 35 3 582 848 1 721 3 30Folkhögskola 419 169 188 " 4 305 37 190 " 3Komvux 6 471 3 111 2 459 3 31 3 277 811 1 531 3 27
Gymnasienivå 41 994 11 655 24 156 1 068 1 263 28 964 2 317 16 076 582 944Gymnasieskola 2 485 177 657 " 3 3 318 36 717 3 "Kompletterande utbildning 1 625 174 1 296 844 99 800 39 644 433 63Folkhögskola 6 633 906 4 389 132 184 4 553 189 3 123 55 99Komvux 29 716 10 314 16 987 88 951 17 751 1 993 10 188 87 714Basår 1 535 84 827 4 26 2 542 60 1 404 4 68
Eftergymnasial nivå 173 097 31 687 123 179 2 725 8 937 117 964 7 232 83 826 1 403 5 524Högskola och universitet 156 236 26 886 110 633 1 704 6 813 102 621 5 240 72 918 617 3 446KY-utbildning3 8 045 2 381 6 053 264 1 140 7 173 962 5 084 132 1 076Yrkeshögskola4 5 500 1 805 3 893 183 696 5 176 737 3 547 119 693Folkhögskola 1 871 383 1 440 52 146 1 132 91 874 9 96Kompletterande utbildning 558 40 480 338 27 409 18 363 251 43Övriga5 887 192 680 184 115 1 453 184 1 040 275 170
Nivå Kvinnor Män
Skolform Studie-bidrag
Tilläggs-bidrag
Grundlån Merkost-nadslån
Tilläggs-lån
Studie-bidrag
Tilläggs-bidrag
Grundlån Merkost-nadslån
Tilläggs-lån
Totalt2 27 113 18 081 11 988 114 1 547 11 726 3 826 7 224 100 1 178
Grundskolenivå 9 724 6 607 2 460 8 96 3 723 1 504 1 550 " 81Folkhögskola 1 334 992 253 3 8 407 196 198 - 11Komvux 8 390 5 615 2 207 5 88 3 316 1 308 1 352 " 70
Gymnasienivå 21 957 14 231 10 863 103 1 485 9 778 2 877 6 535 100 1 152Gymnasieskola 17 6 9 - 3 10 " 9 - "Folkhögskola 1 679 1 043 848 26 102 1 028 207 798 18 111Komvux 20 261 13 182 10 006 77 1 380 8 740 2 670 5 728 82 1 041
Eftergymnasial nivå 410 300 171 8 53 44 23 28 - 6Högskola och universitet3 399 293 163 8 50 36 20 22 - 6Övriga 11 7 8 - 3 8 3 6 - "
1 Tabellen har sekretessgranskats, vilket innebär att enskilda celler med antal mindre än 3 har ersatts med " och att summeringar har justerats.2 Nettoräknat antal. Studerande som läst på olika utbildningsnivåer under läsåret har räknats endast en gång.3 Den 1 januari 2011 upphörde det högre bidraget att beviljas för studerande på specialpedagogutbildningar. En studerande som har beviljats det högre bidraget innan dess kan få det högre bidraget för att avsluta utbildningen, dock längst till och med den 30 juni 2012.
Number of students receiving higher grant, by sex, type of aid, type of school and level of education, 2010/11
Tabell 3.3b Antal studerande som fått studiemedel med generellt bidrag, fördelat på kön, typ av studiestöd, skolform och utbildningsnivå, 2010/11 1
Number of students receiving basic grant, by sex, type of aid, type of school and level of education, 2010/11
Tabell 3.3c Antal studerande som fått studiemedel med högre bidrag, fördelat på kön, typ av studiestöd, skolform och utbildningsnivå, 2010/11 1
1 Tabellen har sekretessgranskats, vilket innebär att enskilda celler med antal mindre än 3 har ersatts med " och att summeringar har justerats.2 Nettoräknat antal. Studerande som läst på olika utbildningsnivåer under läsåret har räknats endast en gång.3 Lagen och förordningen om kvalificerad yrkesutbildning upphävdes den 15 april 2009. Utbildningar som har beviljats statligt stöd före detta datum kan få fortsatt stöd enligt lagen och förordningen om kvalificerad yrkesutbildning, dock längst till och med den 31 december 2013.4 Ny skolform från och med den 1 juli 2009. Myndigheten för yrkeshögskolan beslutar om vilka utbildningar som får ingå i yrkeshögskolan.5 I skolformen 'Övriga' ingår eftergymnasial utbildning vid vissa trafikflygarutbildningar, teologiska utbildningar, polisutbildningar med mera. Även enstaka personer där uppgift om skolform saknas ingår i denna grupp.
47
Studietakt
Kön Gymnasie-skolam.m.3
Folkhög-skola
Komvux Totaltgrundskole-/
gymnasie-nivå
Grund-läggandehögskole-utbildning
Forskar-utbildning
Övriga4 Totaltefter-
gymnasialnivå
Heltid 11 966 14 618 69 121 95 705 243 185 24 32 871 276 080Kvinnor 5 463 8 919 44 890 59 272 145 367 14 17 373 162 754Män 6 503 5 699 24 231 36 433 97 818 10 15 498 113 326
Varav med enbart studiebidrag 6 581 5 510 30 368 42 459 67 711 14 8 707 76 432
Kvinnor 2 774 3 727 20 823 27 324 40 097 9 4 284 44 390Män 3 807 1 783 9 545 15 135 27 614 5 4 423 32 042
Deltid 873 1 043 25 500 27 416 31 319 4 1 480 32 803Kvinnor 417 764 17 278 18 459 20 494 " 1 001 21 495Män 456 279 8 222 8 957 10 825 4 479 11 308
Varav med enbart studiebidrag 508 468 14 404 15 380 13 467 3 591 14 061
Kvinnor 220 379 9 976 10 575 9 129 " 399 9 528Män 288 89 4 428 4 805 4 338 3 192 4 533
Hel- och deltid 12 839 15 661 94 621 123 121 274 504 28 34 351 308 883Kvinnor 5 880 9 683 62 168 77 731 165 861 14 18 374 184 249Män 6 959 5 978 32 453 45 390 108 643 14 15 977 124 634
Varav med enbart studiebidrag 7 089 5 978 44 772 57 839 81 178 17 9 298 90 493
Kvinnor 2 994 4 106 30 799 37 899 49 226 9 4 683 53 918Män 4 095 1 872 13 973 19 940 31 952 8 4 615 36 575
1 En person kan finnas registrerad med olika studietakt under samma läsår.2 Tabellen har sekretessgranskats, vilket innebär att enskilda celler med antal mindre än 3 har ersatts med " och att summeringar har justerats.3 Inklusive vissa gymnasiala utbildningar med annan huvudman än kommun och landsting samt basåret vid högskola eller universitet. 4 Andra eftergymnasiala utbildningar än högskoleutbildningar.
Tabell 3.4a Antal studerande som fått studiemedel samt studerande med enbart studiebidrag, fördelat på studietakt, kön och utbildningsnivå, 2010/111, 2
Number of students receiving financial student aid and students receiving only the grant element of student aid, by study tempo, sex and level of education, 2010/11
Grundskole- och gymnasienivå Eftergymnasial nivå
48
Studietakt Eftergymnasial nivå
Kön Gymnasie-skolam.m.3
Folkhög-skola
Komvux Totaltgrundskole-/
gymnasie-nivå
Grund-läggandehögskole-utbildning
Forskar-utbildning
Övriga4 Totaltefter-
gymnasial-nivå
Heltid 11 937 11 119 42 874 65 930 243 006 24 32 865 275 895Kvinnor 5 446 6 511 26 643 38 600 145 206 14 17 369 162 589Män 6 491 4 608 16 231 27 330 97 800 10 15 496 113 306
Varav med enbart studiebidrag 6 572 3 655 17 428 27 655 67 632 14 8 705 76 351
Kvinnor 2 766 2 197 10 884 15 847 40 025 9 4 283 44 317Män 3 806 1 458 6 544 11 808 27 607 5 4 422 32 034
Deltid 873 871 17 705 19 449 31 102 4 1 480 32 586Kvinnor 417 624 11 506 12 547 20 286 " 1 001 21 287Män 456 247 6 199 6 902 10 816 4 479 11 299
Varav med enbart studiebidrag 508 355 9 857 10 720 13 307 3 591 13 901
Kvinnor 220 284 6 445 6 949 8 974 " 399 9 373Män 288 71 3 412 3 771 4 333 3 192 4 528
Hel- och deltid 12 810 11 990 60 579 85 379 274 108 28 34 345 308 481Kvinnor 5 863 7 135 38 149 51 147 165 492 14 18 370 183 876Män 6 947 4 855 22 430 34 232 108 616 14 15 975 124 605
Varav med enbart studiebidrag 7 080 4 010 27 285 38 375 80 939 17 9 296 90 252
Kvinnor 2 986 2 481 17 329 22 796 48 999 9 4 682 53 690Män 4 094 1 529 9 956 15 579 31 940 8 4 614 36 562
Tabell 3.4b Antal studerande som fått studiemedel med generellt bidrag samt studerande som fått enbart studiebidrag, fördelat på studietakt, kön och utbildningsnivå, 2010/111, 2
Number of students receiving basic grant and students receiving only the grant element of student aid, by study tempo, sex and level of education, 2010/11
Grundskole- och gymnasienivå
1 En person kan finnas registrerad med olika studietakt under samma läsår.2 Tabellen har sekretessgranskats, vilket innebär att enskilda celler med antal färre än 3 har ersatts med " och att summeringar har justerats.3 Inklusive vissa gymnasiala utbildningar med annan huvudman än kommun och landsting samt basåret vid högskola eller universitet. 4 Andra eftergymnasiala utbildningar än högskoleutbildningar.
49
Studietakt Grundskole- och gymnasienivå Eftergymnasial nivå
Kön Gymnasie-skolam.m.3
Folkhög-skola
Komvux Totaltgrundskole-/
gymnasie-nivå
Special-pedagogisk
examen/påbyggnad4
Heltid 32 4 026 31 197 35 255 162Kvinnor 19 2 701 21 610 24 330 155Män 13 1 325 9 587 10 925 7
Varav med enbart studiebidrag 10 2 070 15 223 17 303 80
Kvinnor 10 1 678 11 600 13 288 75Män " 392 3 623 4 015 5
Deltid - 184 8 385 8 569 217Kvinnor - 148 6 201 6 349 208Män - 36 2 184 2 220 9
Varav med enbart studiebidrag - 121 4 894 5 015 162
Kvinnor - 101 3 793 3 894 157Män - 20 1 101 1 121 5
Hel- och deltid 32 4 210 39 582 43 824 379Kvinnor 19 2 849 27 811 30 679 363Män 13 1 361 11 771 13 145 16
Varav med enbart studiebidrag 10 2 191 20 117 22 318 242
Kvinnor 10 1 779 15 393 17 182 232Män " 412 4 724 5 136 10
Tabell 3.4c Antal studerande som fått studiemedel med högre bidrag samt studerande som fått enbart studiebidrag, fördelat på studietakt, kön och utbildningsnivå, 2010/111, 2
Number of students receiving higher grant and students receiving only the grant element of student aid, by study tempo, sex and level of education, 2010/11
1 En person kan finnas registrerad med olika studietakt under samma läsår.2 Tabellen har sekretessgranskats, vilket innebär att enskilda celler med antal färre än 3 har ersatts med " och att summeringar har justerats.3 Inklusive vissa gymnasiala utbildningar med annan huvudman än kommun och landsting. 4 Den 1 januari 2011 upphörde det högre bidraget att beviljas för studerande på specialpedagogutbildningar. En studerande som har beviljats det högre bidraget innan dess kan få det högre bidraget för att avsluta utbildningen, dock längst till och med den 30 juni 2012.
50
KönGrund-skolenivå
Ålder2010-12-31
Komvux/folkhög-
skola
Gymnasie-skolam.m.1
Folkhög-skola
Komvux Totaltgrundskole-/
gymnasie-nivå
Grund-läggandehögskole-utbildning
Övriga2 Totaltefter-
gymnasialnivå
Kvinnor 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,000–19 år - 7,4 0,0 0,0 0,6 7,3 3,4 6,920–24 år 20,1 78,5 60,6 39,4 40,8 53,1 39,5 51,625–29 år 22,6 8,3 15,7 20,5 19,5 21,1 22,9 21,330–34 år 21,4 2,5 7,4 14,0 13,9 7,6 11,8 8,135–39 år 16,5 1,6 6,0 11,1 10,9 5,5 9,8 6,040–44 år 11,7 0,9 5,2 8,2 8,0 3,3 7,2 3,745–49 år 5,4 0,4 3,7 4,8 4,5 1,5 4,0 1,850–54 år 2,2 0,2 1,4 2,0 1,9 0,5 1,5 0,655 år– - - - - - - - -Antal kvinnor 15 029 5 660 8 158 47 238 76 085 155 397 18 036 173 433
Män 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,000–19 år - 11,5 0,0 0,0 1,8 8,8 6,7 8,520–24 år 30,5 78,4 69,1 52,5 55,1 58,1 44,1 56,325–29 år 21,1 7,2 17,4 20,7 18,3 23,3 26,1 23,730–34 år 18,1 1,7 5,5 10,7 9,8 5,4 10,5 6,135–39 år 13,4 0,6 3,3 6,6 6,3 2,3 6,1 2,840–44 år 9,3 0,4 2,2 5,0 4,6 1,2 3,5 1,545–49 år 5,3 0,2 1,6 3,1 2,8 0,6 2,2 0,850–54 år 2,3 0,1 0,9 1,4 1,3 0,2 0,9 0,355 år– - - - - - - - -Antal män 6 673 6 672 5 403 25 182 43 930 102 231 15 697 117 928
Totalt 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,000–19 år - 9,6 0,0 0,0 1,0 7,9 4,9 7,620–24 år 23,3 78,4 64,0 44,0 46,0 55,1 41,6 53,525–29 år 22,1 7,7 16,4 20,6 19,1 22,0 24,4 22,330–34 år 20,4 2,1 6,7 12,8 12,4 6,8 11,2 7,335–39 år 15,6 1,1 4,9 9,6 9,2 4,3 8,1 4,740–44 år 11,0 0,6 4,0 7,1 6,8 2,5 5,5 2,845–49 år 5,4 0,3 2,9 4,2 3,9 1,1 3,2 1,450–54 år 2,2 0,1 1,2 1,8 1,6 0,4 1,2 0,555 år– - - - - - - - -
Totalt antal 21 702 12 332 13 561 72 420 120 015 257 628 33 733 291 361
Tabell 3.5a Andel studerande per åldersgrupp som fått studiemedel, fördelat på ålder, kön, utbildningsnivå och skolform, procent, 2010/11
Relative share of students per age-group receiving financial student aid, by age, sex, level of education and type of school, percent, 2010/11
1 Inklusive vissa gymnasiala utbildningar med annan huvudman än kommun och landsting samt basåret vid högskola eller universitet.2 Andra eftergymnasiala utbildningar än högskoleutbildningar samt forskarutbildning.
Gymnasienivå Eftergymnasial nivå
51
KönGrund-skolenivå
Ålder2010-12-31
Komvux/folkhög-
skola
Gymnasie-skolam.m.1
Folkhög-skola
Komvux Totaltgrundskole-/
gymnasie-nivå
Grund-läggandehögskole-utbildning
Övriga2 Totaltefter-
gymnasialnivå
Kvinnor 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,000–19 år - 7,4 0,0 0,1 0,9 7,3 3,4 6,920–24 år 41,0 78,8 73,8 60,6 61,7 53,2 39,5 51,825–29 år 16,4 8,3 11,9 14,6 13,7 21,2 22,9 21,430–34 år 15,7 2,4 4,5 9,9 9,1 7,6 11,8 8,135–39 år 12,4 1,6 3,2 6,7 6,4 5,5 9,8 5,940–44 år 8,6 0,9 3,0 4,4 4,4 3,3 7,2 3,745–49 år 4,0 0,4 2,5 2,6 2,6 1,5 4,0 1,750–54 år 2,0 0,2 1,1 1,1 1,1 0,5 1,5 0,655 år– - - - - - - - -Antal kvinnor 6 884 5 643 6 633 29 716 48 876 155 043 18 032 173 075
Män 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,000–19 år - 11,5 - 0,0 2,4 8,8 6,7 8,520–24 år 52,7 78,5 80,5 71,1 71,9 58,1 44,1 56,325–29 år 12,3 7,1 11,7 13,0 11,6 23,3 26,1 23,730–34 år 13,0 1,7 3,3 6,7 5,9 5,4 10,5 6,135–39 år 9,7 0,6 1,7 4,0 3,6 2,3 6,1 2,840–44 år 6,0 0,4 1,1 2,6 2,3 1,2 3,5 1,545–49 år 4,3 0,2 1,0 1,7 1,6 0,6 2,2 0,850–54 år 1,9 0,1 0,6 0,8 0,7 0,2 0,9 0,355 år– - - - - - - - -Antal män 3 576 6 660 4 553 17 751 32 540 102 205 15 695 117 900
Totalt 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,000–19 år - 9,6 0,0 0,0 1,5 7,9 4,9 7,620–24 år 45,0 78,6 76,6 64,5 65,8 55,1 41,6 53,625–29 år 15,0 7,7 11,8 14,0 12,9 22,0 24,4 22,330–34 år 14,8 2,0 4,0 8,7 7,8 6,7 11,2 7,335–39 år 11,5 1,0 2,6 5,7 5,3 4,2 8,1 4,740–44 år 7,7 0,6 2,2 3,8 3,6 2,5 5,5 2,845–49 år 4,1 0,3 1,9 2,3 2,2 1,1 3,2 1,450–54 år 1,9 0,1 0,9 1,0 1,0 0,3 1,2 0,455 år– - - - - - - - -
Totalt antal 10 460 12 303 11 186 47 467 81 416 257 248 33 727 290 975
1 Inklusive vissa gymnasiala utbildningar med annan huvudman än kommun och landsting samt basåret vid högskola eller universitet.2 Andra eftergymnasiala utbildningar än högskoleutbildningar samt forskarutbildning.
Tabell 3.5b Andel studerande per åldersgrupp som fått studiemedel med generellt bidrag, fördelat på ålder, kön, utbildningsnivå och skolform, procent, 2010/11
Relative share of students per age-group receiving basic grant, by age, sex, level of education and type of school, percent, 2010/11
Gymnasienivå Eftergymnasial nivå
52
KönGrund-skolenivå
Ålder2010-12-31
Komvux/folkhög-
skola
Gymnasie-skolam.m.1
Folkhög-skola
Komvux Totaltgrundskole-/
gymnasie-nivå
Special-pedagogisk
examen/påbyggnad3
Kvinnor 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,020–24 år2 4,2 10,5 8,2 6,3 5,7 -25–29 år 27,3 21,1 30,1 29,8 29,1 2,830–34 år 25,7 21,1 19,2 20,4 22,0 18,335–39 år 19,7 26,3 17,4 18,0 18,5 27,940–44 år 14,1 21,1 14,1 14,0 14,0 31,045–49 år 6,5 - 8,5 8,1 7,6 12,750–54 år 2,4 - 2,6 3,5 3,1 7,355 år– - - - - - -Antal kvinnor 9 686 19 1 679 20 261 31 645 355
Män 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,020–24 år2 6,9 23,1 19,7 11,3 10,7 -25–29 år 30,9 23,1 41,9 37,6 36,0 12,530–34 år 23,7 23,1 16,0 19,6 20,5 18,835–39 år 17,1 - 9,9 12,3 13,4 31,340–44 år 12,4 7,7 6,8 10,0 10,4 25,045–49 år 6,4 7,7 3,9 6,4 6,2 12,550–54 år 2,7 15,4 1,8 2,8 2,7 -55 år– - - - - - -Antal män 3 713 13 1 028 8 740 13 494 16
Totalt 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,020–24 år2 4,9 15,6 12,6 7,8 7,2 -25–29 år 28,3 21,9 34,6 32,2 31,2 3,230–34 år 25,2 21,9 18,0 20,2 21,5 18,335–39 år 19,0 15,6 14,6 16,3 17,0 28,040–44 år 13,6 15,6 11,3 12,8 12,9 30,745–49 år 6,5 3,1 6,8 7,6 7,2 12,750–54 år 2,5 6,3 2,3 3,3 3,0 7,055 år– - - - - - -
Totalt antal 13 399 32 2 707 29 001 45 139 371
1 Inklusive vissa gymnasiala utbildningar med annan huvudman än kommun och landsting. 2 Den åldersfördelning som redovisas avser åldern vid årets slut 2010. Huvudregeln är att studiemedel med det högre bidraget kan beviljas tidigast från och med ingången av det kalenderår då den studerande fyller 25 år. I åldersintervallet 20–24 år återfinns personer som fyllde 25 år under 2011 och som påbörjade sina studier under det första kalenderhalvåret 2011. Genom en tillfällig satsning ges möjlighet för unga arbetslösa under 25 år, som saknar fullständig grundskole- eller gymnasieutbildning eller slutomdöme från folkhögskola, att studera med det högre bidraget.3 Den 1 januari 2011 upphörde det högre bidraget att beviljas för studerande på specialpedagogutbildningar. En studerande som har beviljats det högre bidraget innan dess kan få det högre bidraget för att avsluta utbildningen, dock längst till och med den 30 juni 2012.
Tabell 3.5c Andel studerande per åldersgrupp som fått studiemedel med högre bidrag, fördelat på ålder, kön, utbildningsnivå och skolform, procent, 2010/11
Relative share of students per age-group receiving higher grant, by age, sex, level of education and type of school, percent, 2010/11
Gymnasienivå Eftergymnasial nivå
53
StudietaktKön
Grundskole-nivå
Gymnasie-nivå
Eftergymnasial nivå
Totalt
Höstterminen 2010
Heltid 110 1 510 10 639 12 259Kvinnor 73 1 014 6 565 7 652Män 37 496 4 074 4 607
Deltid 51 348 1 404 1 803Kvinnor 31 270 1 197 1 498Män 20 78 207 305
Hel- och deltid 161 1 858 12 043 14 062Kvinnor 104 1 284 7 762 9 150Män 57 574 4 281 4 912
Vårterminen 2011
Heltid 66 719 3 538 4 323Kvinnor 40 494 2 393 2 927Män 26 225 1 145 1 396
Deltid 30 232 780 1 042Kvinnor 10 177 679 866Män 20 55 101 176
Hel- och deltid 96 951 4 318 5 365Kvinnor 50 671 3 072 3 793Män 46 280 1 246 1 572
Tabell 3.6a Antal studerande som fått reducerade studiemedel på grund av meddelad inkomst, fördelat på utbild- ningsnivå, studietakt och kön, 2010/111
Number of students receiving reduced financial student aid due to reported income, by level of education, study tempo and sex, 2010/11
1 Redovisningen gäller de beslut om reducering som görs utifrån den inkomst som den studerande har uppgett. Det är dessa inkomstuppgifter som ligger till grund vid prövning och utbetalning. Den efterkontroll som görs mot Skatteverkets uppgifter finns inte med i tabellen.
54
StudietaktKön
Grundskole-nivå
Gymnasie-nivå
Eftergymnasial nivå
Totalt
Höstterminen 2010
Heltid 62 1 025 10 615 11 702Kvinnor 39 669 6 543 7 251Män 23 356 4 072 4 451
Deltid 31 239 1 316 1 586Kvinnor 22 183 1 113 1 318Män 9 56 203 268
Hel- och deltid 93 1 264 11 931 13 288Kvinnor 61 852 7 656 8 569Män 32 412 4 275 4 719
Vårterminen 2011
Heltid 20 473 3 531 4 024Kvinnor 15 322 2 386 2 723Män 5 151 1 145 1 301
Deltid 6 144 744 894Kvinnor " 110 644 754Män 6 34 100 140
Hel- och deltid 26 617 4 275 4 918Kvinnor 15 432 3 030 3 477Män 11 185 1 245 1 441
Number of students with the basic grant receiving reduced financial student aid due to reported income, by level of education, study tempo and sex, 2010/11
Tabell 3.6b Antal studerande med generellt bidrag som fått reducerade studiemedel på grund av meddelad inkomst, fördelat på utbildningsnivå, studietakt och kön, 2010/111, 2
1 Tabellen har sekretessgranskats, vilket innebär att enskilda celler med antal mindre än 3 har ersatts med " och att summeringar har justerats.2 Redovisningen gäller de beslut om reducering som görs utifrån den inkomst som den studerande har uppgett. Det är dessa inkomstuppgifter som ligger till grund vid prövning och utbetalning. Den efterkontroll som görs mot Skatteverkets uppgifter finns inte med i tabellen.
55
StudietaktKön
Grundskole-nivå
Gymnasie-nivå
Eftergymnasial nivå3
Totalt
Höstterminen 2010
Heltid 52 514 23 589Kvinnor 36 365 23 424Män 16 149 " 165
Deltid 21 109 88 218Kvinnor 10 87 84 181Män 11 22 4 37
Hel- och deltid 73 623 111 807Kvinnor 46 452 107 605Män 27 171 4 202
Vårterminen 2011
Heltid 47 251 7 305Kvinnor 26 176 7 209Män 21 75 - 96
Deltid 23 88 37 148Kvinnor 9 67 37 113Män 14 21 " 35
Hel- och deltid 70 339 44 453Kvinnor 35 243 44 322Män 35 96 " 131
Number of students with the higher grant receiving reduced financial student aid due to reported income, by level of education, study tempo and sex, 2010/11
Tabell 3.6c Antal studerande med högre bidrag som fått reducerade studiemedel på grund av meddelad inkomst, fördelat på utbildningsnivå, studietakt och kön, 2010/111, 2
1 Tabellen har sekretessgranskats, vilket innebär att enskilda celler med antal mindre än 3 har ersatts med " och att summeringar har justerats.2 Redovisningen gäller de beslut om reducering som görs utifrån den inkomst som den studerande har uppgett. Det är dessa inkomstuppgifter som ligger till grund vid prövning och utbetalning. Den efterkontroll som görs mot Skatteverkets uppgifter finns inte med i tabellen.3 Den 1 januari 2011 upphörde det högre bidraget att beviljas för studerande på specialpedagogutbildningar. En studerande som har beviljats det högre bidraget innan dess kan få det högre bidraget för att avsluta utbildningen, dock längst till och med den 30 juni 2012.
56
Kön Grundskolenivå Eftergymnasial nivå
Avslagsgrund Komvux/folkhög-
skola
Gymnasie-skola m.m.1
Folkhög-skola
Komvux Totaltgrundskole-/
gymnasie-nivå
Grund-läggandehögskole-utbildning
Forskar-utbildning
Övriga2 Totaltefter-
gymnasialnivå
Totalt antal som
fått avslag3
4 716 1 681 1 652 16 007 24 056 25 944 " 2 248 28 192
varav med följande avslagsmotivering4, 5
54-årsregeln 29 " 8 53 90 50 " 13 6320-årsregeln 75 631 400 903 2 009 . . . .
längsta tid gr-nivå 351 . . . 351 . . . .
längsta tid gy-nivå . 51 64 405 520 . . . .
längsta tid eg-nivå . . . . . 357 - 39 396studieresultat6 1 369 467 520 7 373 9 729 18 294 " 1 252 19 546obetalda återkrav 134 24 37 475 670 209 - 24 233obetalda avgifter 203 9 120 1 096 1 428 476 - 103 579för hög inkomst 36 8 23 183 250 629 - 70 699
Kvinnor 3 183 714 968 9 869 14 734 13 148 " 991 14 139
varav med följande avslagsmotivering4, 5
54-årsregeln 18 - 5 35 58 36 - 8 4420-årsregeln 39 289 250 492 1 070 . . . .
längsta tid gr-nivå 272 . . . 272 . . . .
längsta tid gy-nivå . 37 44 286 367 . . . .
längsta tid eg-nivå . . . . . 190 - 23 213studieresultat6 879 171 284 4 417 5 751 8 446 " 504 8 950obetalda återkrav 72 8 16 279 375 106 - 9 115obetalda avgifter 120 6 61 687 874 269 - 49 318för hög inkomst 26 3 19 116 164 449 - 40 489
Män 1 533 967 684 6 138 9 322 12 796 " 1 257 14 053
varav med följande avslagsmotivering4, 5
54-årsregeln 11 " 3 18 32 14 " 5 1920-årsregeln 36 342 150 411 939 . . . .
längsta tid gr-nivå 79 . . . 79 . . . .
längsta tid gy-nivå . 14 20 119 153 . . . .
längsta tid eg-nivå . . . . . 167 - 16 183studieresultat6 490 296 236 2 956 3 978 9 848 " 748 10 596obetalda återkrav 62 16 21 196 295 103 - 15 118obetalda avgifter 83 3 59 409 554 207 - 54 261för hög inkomst 10 5 4 67 86 180 - 30 210
Tabell 3.7 Antal personer som fått avslag på ansökan om studiemedel, fördelat på
utbildningsnivå, skolform, kön och avslagsgrund, 2010/11
Number of persons with rejected applications for financial student aid, by level of education, type of school, sex and grounds given for rejection, 2010/11
1 Inklusive vissa gymnasiala utbildningar med annan huvudman än kommun och landsting samt basåret vid högskola eller universitet.2 Andra eftergymnasiala utbildningar än högskoleutbildningar. 3 Redovisningen omfattar de avslagsbeslut där utbildningsnivån är känd.4 En ansökan kan avslås på flera grunder. Här redovisas några av de vanligaste orsakerna till avslag. 5 Tabellen har sekretessgranskats, vilket innebär att enskilda celler med antal mindre än 3 har ersatts med " och att summeringar har justerats.6 Uppgifterna för avslag på grund av studieresultat är korrigerade 2012-06-07
Gymnasienivå
57
LänKvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor
och mänAndel avhela riket
Hela riket 14 988 6 659 60 341 36 789 75 329 43 448 118 777 100
Stockholm 3 905 1 327 13 788 8 043 17 693 9 370 27 063 23Stockholms län 3 905 1 327 13 788 8 043 17 693 9 370 27 063 23
Östra Mellansverige 3 106 1 545 10 539 6 587 13 645 8 132 21 777 18Uppsala län 453 199 2 087 1 307 2 540 1 506 4 046 3Södermanlands län 744 395 1 699 1 122 2 443 1 517 3 960 3Östergötlands län 828 414 3 038 1 980 3 866 2 394 6 260 5Örebro län 415 219 1 837 1 089 2 252 1 308 3 560 3Västmanlands län 666 318 1 878 1 089 2 544 1 407 3 951 3
Småland med öarna 1 078 532 4 929 2 891 6 007 3 423 9 430 8Jönköpings län 509 226 2 274 1 225 2 783 1 451 4 234 4Kronobergs län 226 129 863 554 1 089 683 1 772 1Kalmar län 302 148 1 420 896 1 722 1 044 2 766 2Gotlands län 41 29 372 216 413 245 658 1
Sydsverige 2 296 962 8 620 5 327 10 916 6 289 17 205 14Blekinge län 134 85 870 568 1 004 653 1 657 1Skåne län 2 162 877 7 750 4 759 9 912 5 636 15 548 13
Västsverige 2 878 1 355 12 263 7 603 15 141 8 958 24 099 20Hallands län 355 122 1 639 1 046 1 994 1 168 3 162 3Västra Götalands län 2 523 1 233 10 624 6 557 13 147 7 790 20 937 18
Norra Mellansverige 1 054 534 5 270 2 817 6 324 3 351 9 675 8Värmlands län 312 147 1 510 818 1 822 965 2 787 2Dalarnas län 354 209 1 847 976 2 201 1 185 3 386 3Gävleborgs län 388 178 1 913 1 023 2 301 1 201 3 502 3
Mellersta Norrland 364 216 2 270 1 507 2 634 1 723 4 357 4Västernorrlands län 308 170 1 478 966 1 786 1 136 2 922 2Jämtlands län 56 46 792 541 848 587 1 435 1
Övre Norrland 307 188 2 662 2 014 2 969 2 202 5 171 4Västerbottens län 173 116 1 325 1 159 1 498 1 275 2 773 2Norrbottens län 134 72 1 337 855 1 471 927 2 398 2
1 Avser det län där den studerande är folkbokförd.2 Inklusive vissa gymnasiala utbildningar med annan huvudman än kommun eller landsting samt basåret vid högskola och universitet.
Tabell 3.8a Antal studerande som fått studiemedel för studier på grundskole- och gymnasienivå, fördelat på kön och län,1 2010/11
Grundskolenivå Gymnasienivå2 Totalt
Number of students receiving financial student aid for studies at compulsory school level and at upper secondary school level, by sex and county, 2010/11
58
Län TotaltKvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor
och mänAndel avhela riket
Hela riket 6 871 3 571 41 459 28 599 48 330 32 170 80 500 100
Stockholm 1 806 736 9 394 6 246 11 200 6 982 18 182 23Stockholms län 1 806 736 9 394 6 246 11 200 6 982 18 182 23
Östra Mellansverige 1 389 753 7 149 5 042 8 538 5 795 14 333 18Uppsala län 228 112 1 483 1 048 1 711 1 160 2 871 4Södermanlands län 324 190 1 125 838 1 449 1 028 2 477 3Östergötlands län 364 220 2 116 1 557 2 480 1 777 4 257 5Örebro län 182 87 1 199 809 1 381 896 2 277 3Västmanlands län 291 144 1 226 790 1 517 934 2 451 3
Småland med öarna 473 290 3 319 2 245 3 792 2 535 6 327 8Jönköpings län 184 106 1 445 921 1 629 1 027 2 656 3Kronobergs län 135 85 633 463 768 548 1 316 2Kalmar län 139 90 978 684 1 117 774 1 891 2Gotlands län 15 9 263 177 278 186 464 1
Sydsverige 1 132 573 6 083 4 178 7 215 4 751 11 966 15Blekinge län 71 46 654 445 725 491 1 216 2Skåne län 1 061 527 5 429 3 733 6 490 4 260 10 750 13
Västsverige 1 253 700 8 430 5 903 9 683 6 603 16 286 20Hallands län 171 68 1 146 834 1 317 902 2 219 3Västra Götalands län 1 082 632 7 284 5 069 8 366 5 701 14 067 17
Norra Mellansverige 489 286 3 539 2 189 4 028 2 475 6 503 8Värmlands län 138 73 1 014 664 1 152 737 1 889 2Dalarnas län 162 115 1 243 736 1 405 851 2 256 3Gävleborgs län 189 98 1 282 789 1 471 887 2 358 3
Mellersta Norrland 173 121 1 610 1 140 1 783 1 261 3 044 4Västernorrlands län 137 91 1 026 718 1 163 809 1 972 2Jämtlands län 36 30 584 422 620 452 1 072 1
Övre Norrland 156 112 1 935 1 656 2 091 1 768 3 859 5Västerbottens län 86 73 1 026 973 1 112 1 046 2 158 3Norrbottens län 70 39 909 683 979 722 1 701 2
1 Avser det län där den studerande är folkbokförd.2 Inklusive vissa gymnasiala utbildningar med annan huvudman än kommun eller landsting samt basåret vid högskola och universitet.
Tabell 3.8b Antal studerande som fått studiemedel med generellt bidrag för studier på grundskole- och gymnasienivå, fördelat på kön och län,1 2010/11
Grundskolenivå Gymnasienivå2
Number of students receiving basic grant for studies at compulsory school level and at upper secondary school level, by sex and county, 2010/11
59
LänKvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor
och mänAndel avhela riket
Hela riket 9 657 3 708 21 793 9 698 31 450 13 406 44 856 100
Stockholm 2 522 701 5 009 2 072 7 531 2 773 10 304 23Stockholms län 2 522 701 5 009 2 072 7 531 2 773 10 304 23
Östra Mellansverige 2 039 934 3 935 1 803 5 974 2 737 8 711 19Uppsala län 266 107 685 301 951 408 1 359 3Södermanlands län 485 242 659 324 1 144 566 1 710 4Östergötlands län 547 233 1 079 502 1 626 735 2 361 5Örebro län 290 149 774 338 1 064 487 1 551 3Västmanlands län 451 203 738 338 1 189 541 1 730 4
Småland med öarna 707 303 1 849 780 2 556 1 083 3 639 8Jönköpings län 373 146 936 353 1 309 499 1 808 4Kronobergs län 115 58 266 111 381 169 550 1Kalmar län 192 78 525 264 717 342 1 059 2Gotlands län 27 21 122 52 149 73 222 0
Sydsverige 1 404 475 2 943 1 329 4 347 1 804 6 151 14Blekinge län 85 49 270 141 355 190 545 1Skåne län 1 319 426 2 673 1 188 3 992 1 614 5 606 12
Västsverige 1 917 785 4 459 2 064 6 376 2 849 9 225 21Hallands län 229 61 566 237 795 298 1 093 2Västra Götalands län 1 688 724 3 893 1 827 5 581 2 551 8 132 18
Norra Mellansverige 662 310 1 981 748 2 643 1 058 3 701 8Värmlands län 201 86 555 184 756 270 1 026 2Dalarnas län 228 121 693 280 921 401 1 322 3Gävleborgs län 233 103 733 284 966 387 1 353 3
Mellersta Norrland 229 107 769 449 998 556 1 554 3Västernorrlands län 202 86 514 298 716 384 1 100 2Jämtlands län 27 21 255 151 282 172 454 1
Övre Norrland 177 93 848 453 1 025 546 1 571 4Västerbottens län 109 54 356 242 465 296 761 2Norrbottens län 68 39 492 211 560 250 810 2
1 Avser det län där den studerande är folkbokförd.2 Inklusive vissa gymnasiala utbildningar med annan huvudman än kommun eller landsting.
Tabell 3.8c Antal studerande som fått studiemedel med högre bidrag för studier på grundskole- och gymnasienivå, fördelat på kön och län,1 2010/11
Grundskolenivå Gymnasienivå2 Totalt
Number of students receiving higher grant at compulsory school level and at upper secondary school level, by sex and county, 2010/11
60
Ålder 2010-12-31 Kvinnor Män Totalt
00–19 år 11 3 14
20–24 år 5 746 957 6 703
25–29 år 12 852 2 754 15 606
30–34 år 14 626 3 399 18 025
35–39 år 13 779 2 835 16 614
40–44 år 8 856 1 965 10 821
45–49 år 3 526 1 017 4 543
50 år– 722 338 1 060
Totalt 60 118 13 268 73 386
Ålder 2010-12-31 Flickor Pojkar Uppgift saknas
Totalt
00–4 år 26 377 28 014 27 54 418
05–9 år 19 965 21 345 13 41 323
10–14 år 11 769 12 602 12 24 383
15–18 år 5 746 6 254 6 12 006
Totalt 63 857 68 215 58 132 130
Tabell 3.10 Antal barn vars föräldrar fått studiemedel och tilläggsbidrag, fördelat på kön och ålder, 2010/11
Number of students receiving financial student aid and extra child allowance, by sex and age, 2010/11
Tabell 3.9 Antal studerande med studiemedel som fått tilläggsbidrag, fördelat på kön och ålder, 2010/11
Number of children with parents who receive financial student aid and extra child allowance, by sex and age, 2010/11
61
UtbildningsnivåAntal barn
Kvinnor Män Totalt
Grundskolenivå 1 barn 3 575 913 4 488 2 barn 3 317 701 4 018 3 barn 1 494 340 1 834 4 barn eller fler 772 285 1 057
Gymnasienivå 1 barn 10 456 2 476 12 932 2 barn 9 649 1 733 11 382 3 barn 3 572 587 4 159 4 barn eller fler 1 389 336 1 725
Eftergymnasial nivå 1 barn 11 927 3 764 15 691 2 barn 14 923 2 812 17 735 3 barn 4 611 709 5 320 4 barn eller fler 1 046 183 1 229
Totalt1
1 barn 23 804 6 665 30 469 2 barn 25 824 4 920 30 744 3 barn 8 880 1 497 10 377 4 barn eller fler 2 849 706 3 555
1 Nettoräknat antal. Studerande som läst på olika nivåer under tidsperioden har räknats endast en gång.
Number of students receiving financial student aid and extra child allowance, by sex, level of education and number of children, 2010/11
Tabell 3.11a Antal studerande med studiemedel som fått tilläggsbidrag, fördelat på kön, utbildningsnivå och antal barn, 2010/11
62
UtbildningsnivåAntal barn
Kvinnor Män Totalt
Grundskolenivå 1 barn 7,8 1,8 9,7 2 barn 12,1 2,6 14,7 3 barn 7,0 1,6 8,5 4 barn eller fler 4,8 1,8 6,6Gymnasienivå 1 barn 29,1 6,2 35,3 2 barn 43,9 7,1 51,1 3 barn 19,7 3,0 22,6 4 barn eller fler 9,5 1,9 11,5Eftergymnasial nivå 1 barn 43,2 13,5 56,7 2 barn 89,8 17,0 106,8 3 barn 33,0 5,1 38,1 4 barn eller fler 8,9 1,6 10,6Totalt belopp 1 barn 80,1 21,5 101,6 2 barn 145,8 26,7 172,6 3 barn 59,6 9,6 69,2 4 barn eller fler 23,3 5,4 28,7
Tabell 3.11b Utbetalda belopp i tilläggsbidrag, fördelat på kön, utbildningsnivå och antal barn, miljoner kronor, 2010/11
Disbursed amount of extra child allowance, by sex, level of education and number of children, SEK million, 2010/11
63
Financial student aid for studies abroad
Världsdel Antal
Land Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Totalt
Norden 140 211 351 1 962 1 040 3 002 3 353Danmark 79 120 199 1 382 644 2 026 2 225Finland 25 26 51 74 123 197 248Island " " " 29 20 49 49Norge 36 65 101 477 253 730 831
EU-27, utom Norden 15 10 25 8 267 4 901 13 168 13 193Belgien - - - 71 42 113 113Bulgarien - - - 5 5 10 10Cypern - - - 5 5 10 10Estland - - - 9 10 19 19Frankrike " " " 925 332 1 257 1 257Grekland - - - 53 22 75 75Irland 3 - 3 136 60 196 199Italien " - " 445 237 682 682Lettland - - - 59 44 103 103Litauen - - - 15 38 53 53Luxemburg - - - " - " "Malta - - - 63 17 80 80Nederländerna - - - 287 190 477 477Polen - - - 587 533 1 120 1 120Portugal - - - 28 36 64 64Rumänien - - - 185 250 435 435Slovakien - - - 36 37 73 73Slovenien - - - 7 6 13 13Spanien " " " 1 042 427 1 469 1 469Storbritannien 12 10 22 3 269 1 749 5 018 5 040Tjeckien - - - 83 105 188 188Tyskland " - " 594 457 1 051 1 051Ungern - - - 220 219 439 439Österrike - " " 143 80 223 223
Europa, övriga - - - 302 297 599 599Bosnien och Herzegovina - - - 13 7 20 20Kroatien - - - 17 12 29 29Monaco - - - " 5 5 5Ryssland - - - 28 31 59 59Schweiz - - - 207 201 408 408Serbien - - - 26 27 53 53Ukraina - - - 3 9 12 12Övriga - - - 8 5 13 13
Afrika - - - 127 68 195 195Egypten - - - 40 25 65 65Kenya - - - 5 3 8 8Sydafrika - - - 57 27 84 84Tanzania - - - 4 - 4 4Tunisien - - - 6 " 6 6Övriga - - - 15 13 28 28
4 Studiemedel för studier utomlands
Gymnasienivå Eftergymnasial nivå inkl. forskare
Number of students receiving student aid for studies abroad, by sex, level of education, continent and country, 2010/11
Tabell 4.1 Antal studerande som fått studiemedel för studier utomlands, fördelat på kön, utbildningsnivå, världsdel och land, 2010/111, 2
64
Tabell 4.1 forts…
Världsdel Totalt
Land Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Antal
Nordamerika - - - 2 944 2 331 5 275 5 275Costa Rica - - - 9 " 9 9Kanada - - - 233 195 428 428Kuba - - - " 3 3 3Mexiko - - - 59 31 90 90USA - - - 2 632 2 094 4 726 4 726Övriga - - - 11 8 19 19
Sydamerika - - - 216 169 385 385Argentina - - - 53 37 90 90Bolivia - - - 9 11 20 20Brasilien - - - 15 17 32 32Chile - - - 97 59 156 156Colombia - - - 12 15 27 27Peru - - - 11 12 23 23Uruguay - - - 15 11 26 26Venezuela - - - " 3 3 3Övriga - - - 4 4 8 8
Asien " - " 1 009 1 472 2 481 2 481Filippinerna - - - 3 4 7 7Förenade Arabemiraten - - - 30 17 47 47Hongkong - - - 79 109 188 188Indien - - - 10 8 18 18Israel " - " 34 18 52 52Japan - - - 250 525 775 775Jordanien - - - 15 9 24 24Kina - - - 190 306 496 496Libanon - - - 28 15 43 43Macao - - - 4 3 7 7Malaysia - - - 6 11 17 17Saudiarabien - - - " 17 17 17Singapore - - - 109 128 237 237Sydkorea - - - 64 99 163 163Syrien - - - 9 7 16 16Taiwan - - - 35 60 95 95Thailand - - - 53 98 151 151Turkiet - - - 66 23 89 89Vietnam - - - " " " "Övriga - - - 24 15 39 39
Oceanien 44 14 58 1 112 656 1 768 1 826Australien 44 14 58 1 046 601 1 647 1 705Nya Zeeland - - - 66 55 121 121Övriga - - - " " " "
Totalt3 199 235 434 15 939 10 934 26 873 27 307
Gymnasienivå Eftergymnasial nivå inkl. forskare
1 En person kan finnas registrerad på flera utbildningsnivårer eller i flera studieländer under samma läsår.2 Tabellen har sekretessgranskats, vilket innebär att enskilda celler med antal mindre än 3 har ersatts med " och att summeringar har justerats. 3 På gymnasienivå fanns det dessutom 1 025 utlandsstuderande med studiehjälp under läsåret 2010/11.
65
Utbildningsnivå Ålder Totalt %Kön –19 år 20–24 år 25–29 år 30–34 år 35–39 år 40–44 år 45 år–
Gymnasienivå - 265 106 38 16 11 6 442 100,0Kvinnor - 140 44 10 6 4 " 204 46,2Män - 125 62 28 10 7 6 238 53,8
Eftergymnasial nivå 1 995 16 265 6 521 1 049 286 168 148 26 432 100,0Kvinnor 1 302 9 747 3 822 530 131 87 67 15 686 59,3Män 693 6 518 2 699 519 155 81 81 10 746 40,7
Forskarnivå - 12 55 14 15 3 8 107 100,0Kvinnor - 5 31 11 5 " 3 55 51,4Män - 7 24 3 10 3 5 52 48,6
Totalt3 1 995 16 505 6 671 1 099 313 183 163 26 929 100,0Kvinnor 1 302 9 864 3 890 549 140 92 71 15 908 59,1Män 693 6 641 2 781 550 173 91 92 11 021 40,9
Tabell 4.2 Antal studerande som fått studiemedel för studier utomlands, fördelat på kön, ålder och utbildningsnivå, 2010/111, 2
Number of students receiving student aid for studies abroad, by sex, age and level of education, 2010/11
2010-12-31
1 En person kan finnas registrerad på flera utbildningsnivåer under samma läsår.2 Tabellen har sekretessgranskats, vilket innebär att enskilda celler med antal mindre än 3 har ersatts med " och att summeringar har justerats.3 Nettoräknat antal. Studerande som läst på olika utbildningsnivåer under tidsperioden har räknats endast en gång.
66
Läsår
Världsdel Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt
2008/09 3 003 2 355 5 358 9 955 6 423 16 378 2 436 1 302 3 738 15 128 9 913 25 041Norden 147 87 234 1 732 834 2 566 - - - 1 872 918 2 790EU-276 1 599 978 2 577 4 564 2 813 7 377 2 063 722 2 785 8 020 4 417 12 437Europa, övriga 91 106 197 244 232 476 38 20 58 364 336 700Afrika 42 16 58 57 26 83 8 5 13 106 47 153Asien 313 493 806 156 219 375 315 545 860 774 1 231 2 005Nordamerika 464 444 908 2 130 1 627 3 757 8 3 11 2 582 2 068 4 650Sydamerika 55 55 110 193 140 333 - 4 4 242 190 432Oceanien 292 176 468 879 532 1 411 4 3 7 1 168 706 1 874
2009/10 3 322 2 592 5 914 10 593 7 070 17 663 2 623 1 422 4 045 16 281 10 894 27 175Norden 152 86 238 1 863 911 2 774 - - - 2 012 993 3 005EU-276 1 746 1 083 2 829 4 850 3 118 7 968 2 259 793 3 052 8 651 4 882 13 533Europa, övriga 100 100 200 251 251 502 39 17 56 379 349 728Afrika 41 24 65 67 37 104 10 3 13 116 64 180Asien 354 567 921 197 283 480 315 606 921 848 1 412 2 260Nordamerika 541 464 1 005 2 254 1 740 3 994 " - " 2 790 2 201 4 991Sydamerika 61 46 107 179 160 339 " - " 233 203 436Oceanien 327 222 549 932 570 1 502 " 3 3 1 252 790 2 042
2010/11 3 207 2 516 5 723 10 557 7 217 17 774 2 331 1 310 3 641 15 883 10 884 26 767Norden 149 79 228 1 816 960 2 776 " - " 1 959 1 036 2 995EU-276 1 618 1 079 2 697 4 814 3 189 8 003 1 933 708 2 641 8 210 4 866 13 076Europa, övriga 98 88 186 245 219 464 45 23 68 369 321 690Afrika 35 17 52 77 37 114 15 16 31 127 70 197Asien 402 616 1 018 229 294 523 323 563 886 942 1 436 2 378Nordamerika 561 442 1 003 2 389 1 887 4 276 6 " 6 2 945 2 330 5 275Sydamerika 67 30 97 156 141 297 " " " 218 169 387Oceanien 277 165 442 831 490 1 321 9 " 9 1 113 656 1 769
1 En person som har studerat i flera världsdelar under läsåret räknas dubbelt.2 Tabellen har sekretessgranskats, vilket innebär att enskilda celler med antal mindre än 3 har ersatts med " och att summeringar har justerats.3 Avser i denna tabell utlandsstuderande på eftergymnasial nivå som inte läser språkkurser eller på utbytesprogram, för samtliga läsår i tidsserien. I tidigare publikationer har antalet free-movers räknats ut genom en substraktion av det totala nettoantalet studerande per världsdel minus antalet som läser språkkurser och utbytesprogram.4 Studerande som läser en icke-akademisk förberedande språkkurs på eftergymnasial nivå.5 Nettoräknat antal. En studerande som förekommer inom flera typer av studier under läsåret har räknats endast en gång.6 Omfattar länderna inom Europeiska unionen utom Danmark och Finland.
Tabell 4.3 Antal studerande på eftergymnasial nivå som fått studiemedel för studier utomlands, fördelat på kön, världsdel och typ av studier1, 2
Number of students in post-secondary education receiving student aid for studies abroad, by sex, continent and type of studies
Utbytesstuderande Free-movers3 Språkkurser4 Totalt5
67
Världsdel
Studieinriktning2 Kvinnor Män Totalt
Norden 2 109 1 257 3 366 Allmän utbildning 115 107 222 Pedagogik och lärarutbildning 24 8 32 Humaniora och konst 321 202 523 Samhällsvetenskap, juridik, handel, administration 278 180 458 Naturvetenskap, matematik, data 54 44 98 Teknik och tillverkning 117 145 262 Lant- och skogsbruk samt djursjukvård 241 20 261 Hälso- och sjukvård samt social omsorg 698 291 989 Tjänster 82 121 203 Okänd 179 139 318
EU-27 8 337 4 952 13 289 Allmän utbildning 117 76 193 Pedagogik och lärarutbildning 32 4 36 Humaniora och konst 3 159 1 182 4 341 Samhällsvetenskap, juridik, handel, administration 1 549 942 2 491 Naturvetenskap, matematik, data 168 147 315 Teknik och tillverkning 112 167 279 Lant- och skogsbruk samt djursjukvård 137 21 158 Hälso- och sjukvård samt social omsorg 1 256 1 209 2 465 Tjänster 130 91 221 Okänd 1 677 1 113 2 790
Europa, övriga 373 325 698 Allmän utbildning " 6 6 Pedagogik och lärarutbildning 3 - 3 Humaniora och konst 62 33 95 Samhällsvetenskap, juridik, handel, administration 49 37 86 Naturvetenskap, matematik, data " 3 3 Teknik och tillverkning 4 3 7 Lant- och skogsbruk samt djursjukvård - - - Hälso- och sjukvård samt social omsorg 36 44 80 Tjänster 111 103 214 Okänd 108 96 204
Afrika 127 70 197 Allmän utbildning 10 12 22 Humaniora och konst 23 17 40 Samhällsvetenskap, juridik, handel, administration 25 12 37 Hälso- och sjukvård samt social omsorg 27 7 34 Okänd 38 18 56 Övriga 4 4 8
Tabell 4.4 Antal studerande på eftergymnasial nivå som fått studiemedel för studier utomlands, fördelat på kön, världsdel och studieinriktning, 2010/111
Number of students in post-secondary education receiving student aid for studies abroad, by sex, continent and field of education, 2010/11
68
Tabell 4.4 forts…
Världsdel
Studieinriktning Kvinnor Män Totalt
Asien 956 1 466 2 422 Allmän utbildning 17 21 38 Pedagogik och lärarutbildning 7 3 10 Humaniora och konst 374 631 1 005 Samhällsvetenskap, juridik, handel, administration 74 105 179 Naturvetenskap, matematik, data 9 17 26 Teknik och tillverkning 5 19 24 Lant- och skogsbruk samt djursjukvård - - - Hälso- och sjukvård samt social omsorg 24 8 32 Tjänster 24 29 53 Okänd 422 633 1 055
Nordamerika 3 024 2 393 5 417 Allmän utbildning 202 154 356 Pedagogik och lärarutbildning 25 10 35 Humaniora och konst 614 367 981 Samhällsvetenskap, juridik, handel, administration 855 805 1 660 Naturvetenskap, matematik, data 69 99 168 Teknik och tillverkning 25 42 67 Lant- och skogsbruk samt djursjukvård 5 - 5 Hälso- och sjukvård samt social omsorg 82 42 124 Tjänster 67 64 131 Okänd 1 080 810 1 890
Sydamerika 222 170 392 Allmän utbildning 17 12 29 Pedagogik och lärarutbildning 12 6 18 Humaniora och konst 30 23 53 Samhällsvetenskap, juridik, handel, administration 48 37 85 Naturvetenskap, matematik, data 4 5 9 Teknik och tillverkning 5 21 26 Lant- och skogsbruk samt djursjukvård 5 " 5 Hälso- och sjukvård samt social omsorg 21 24 45 Tjänster 5 4 9 Okänd 75 38 113
Oceanien 1 163 674 1 837 Allmän utbildning 108 64 172 Pedagogik och lärarutbildning 6 " 6 Humaniora och konst 220 126 346 Samhällsvetenskap, juridik, handel, administration 349 195 544 Naturvetenskap, matematik, data 24 38 62 Teknik och tillverkning 20 19 39 Lant- och skogsbruk samt djursjukvård 13 " 13 Hälso- och sjukvård samt social omsorg 46 13 59 Tjänster 64 35 99 Okänd 313 184 497
Okänd1 Tabellen har sekretessgranskats, vilket innebär att enskilda celler med antal mindre än 3 har ersatts med " och att summeringar har justerats. 2 För utbytesstuderande registreras studieinriktning "Okänd" i CSN:s system.
69
Typ av studiestöd Kvinnor Män
Nivå Antal Belopp Antal Belopp Antal Belopp
Bidrag och grundlånGymnasienivå Grundbidrag 206 3,2 238 3,5 444 6,7 Tilläggsbidrag 9 0,0 19 0,1 28 0,1 Grundlån 143 6,9 177 7,4 320 14,4Eftergymnasial nivåinkl. forskare Grundbidrag 15 739 282,0 10 792 198,5 26 531 480,4 Tilläggsbidrag 260 1,2 190 0,9 450 2,0 Grundlån 12 736 770,5 8 999 554,7 21 735 1 325,2Samtliga nivåer1
Grundbidrag 15 908 285,2 11 021 201,9 26 929 487,2 Tilläggsbidrag 269 1,2 209 0,9 478 2,1 Grundlån 12 853 777,5 9 169 562,1 22 022 1 339,6
MerkostnadslånGymnasienivå Försäkring 41 0,1 37 0,1 78 0,2 Resor 50 0,4 59 0,4 109 0,8 Undervisningsavgift 52 1,5 46 1,1 98 2,7 Övrigt - - " 0,1 " 0,1 Totalt gymnasienivå2 83 2,0 94 1,7 177 3,7Eftergymnasial nivå inkl. forskare Försäkring 3 381 9,8 2 828 8,5 6 209 18,3 Resor 3 633 35,1 3 190 30,6 6 823 65,7 Undervisningsavgift 6 167 211,7 4 532 161,6 10 699 373,3 Övrigt 17 0,3 28 0,4 45 0,7 Totalt eftergymnasial nivå1 7 480 256,9 5 687 201,1 13 167 457,9 Samtliga nivåer1 7 544 258,9 5 775 202,7 13 319 461,6
Totalt utbetalt bidrag3 286,4 202,9 489,3
Totalt utbetalt studielån4 1 036,4 764,8 1 801,2
Tabell 4.5 Antal studerande som fått studiemedel för studier utomlands, fördelat på kön, utbildningsnivå, typ av studiestöd och utbetalt belopp, miljoner kronor, 2010/11
Number of students receiving student aid for studies abroad, by sex, level of education, type of aid and disbursed amount, SEK million, 2010/11
Totalt
1 Avser nettoräknat antal studerande på gymnasie- och eftergymnasial nivå inklusive forskare.2 Avser nettoräknat antal studerande med merkostnadslån.3 Avser sammanlagt belopp som har betalats ut i grundbidrag och tilläggsbidrag.4 Avser sammanlagt belopp som har betalats ut i grundlån och merkostnadslån.
70
2006/07 2007/08 2008/09 2009/101 2010/112
Antal låntagare 258 542 250 186 254 442 280 168 278 039Kvinnor 158 517 153 863 155 479 167 312 165 724Män 100 025 96 323 98 963 112 856 112 315
Antal som fått skuldreducering 1 978 1 846 1 812 1 956 1 815Kvinnor 1 543 1 457 1 422 1 517 1 414Män 435 389 390 439 401
Antal ersättningsdagar3 112 389 106 074 107 368 114 507 105 167Kvinnor 87 842 83 594 83 344 86 785 81 309Män 24 547 22 480 24 024 27 722 23 858
Genomsnittligt antal ersättningsdagar 57 57 59 59 58
Kvinnor 57 57 59 57 58Män 56 58 62 63 59
Totalt reduceringsbelopp (mnkr) 18,9 18,1 18,9 21,4 19,4Kvinnor 14,7 14,3 14,6 16,0 15,0Män 4,2 3,8 4,3 5,4 4,4
Genomsnittligt reducerings-belopp per person, kr 9 540 9 791 10 452 10 962 10 667
Kvinnor 9 504 9 787 10 297 10 562 10 596Män 9 669 9 805 11 020 12 344 10 918
1 Slutlig statistik för läsåret 2009/10. Det har tillkommit 216 personer som fått skuldreducering och det reducerade beloppet har ökat med 3,1 miljoner kronor. 2 Statistiken för läsåret 2010/11 är preliminär, eftersom de ärenden som har sorterats ut till manuell handläggning (157 st.) inte är åtgärdade. Slutlig statistik för läsåret 2010/11 publiceras i nästa års rapport som planeras utkomma den 31 oktober 2012.3 Antal dagar som det har gjorts skuldreducering för efter en karenstid på 30 dagar.
5 Sjukförsäkring för studerande Health insurance for students
Number of students receiving student aid reported sick and on that ground receiving dept reduction
Tabell 5.1 Studerande med studiestöd som varit sjukanmälda och fått skuldreducering
71
Läsår Kvinnor Män Totalt
2008/09 211 215 426
2009/10 205 214 419
2010/11 209 198 407
Läsår Kvinnor Män Totalt
2008/09 22,0 22,4 44,4
2009/10 22,1 23,3 45,4
2010/11 23,5 23,2 46,7
Läsår Kvinnor Män Totalt
2008/09 104,3 104,0 104,2
2009/10 108,0 108,8 108,4
2010/11 112,2 117,3 114,7
Total disbursed amount, by sex, SEK million
Tabell 6.2 Utbetalda belopp1 i Rg-bidrag, fördelat på kön, miljoner kronor
Tabell 6.3 Genomsnittligt utbetalt belopp i Rg-bidrag per studerande, fördelat på kön, tusen kronor
Average disbursed amount on study allowance for the disabled per student, by sex, SEK thousand
1 I denna tabell redovisas utbetalda belopp enligt CSN:s produktionssystem. Beloppen kan skilja sig från CSN:s ekonomisystem på grund av olika redovisningsprinciper. För läsåret 2010/11 var det totalt utbetalda beloppet enligt ekonomisystemet 45,3 miljoner kronor. Uppgifter från ekonomisystemet kan inte fördelas på kön.
6 Bidrag till vissa studerande i gymnasieskolan med funktionsnedsättning (Rg-bidrag) Allowance for certain functionally disabled students at upper secondary level (study allowance for the disabled)
Number of students receiving study allowance for the disabled, by sex
Tabell 6.1 Antal studerande som fått Rg-bidrag, fördelat på kön
72
Kön Hemresor Boende Dagliga resor
Tilläggs-bidrag2
Övriga kostnader
Kvinnor 202 188 14 13 3
Män 180 178 11 19 -
Totalt 382 366 25 32 3
Kön Hemresor Boende Dagliga resor
Tilläggs-bidrag1
Övriga kostnader
Kvinnor 5,0 18,1 0,2 0,1 0,0
Män 4,5 18,4 0,2 0,2 -
Totalt 9,5 36,5 0,4 0,3 0,0
Kön Ålder Totalt
16 år 17 år 18 år 19 år 20 år 21 år 22 år <
Kvinnor 20 52 54 50 27 6 " 209
Män 15 47 47 40 33 13 3 198
Totalt 35 99 101 90 60 19 3 407
Tabell 6.4 Antal studerande med Rg-bidrag, fördelat på typ av kostnad1 och kön, 2010/11
Tabell 6.5 Utbetalda belopp i Rg-bidrag, fördelat på typ av kostnad och kön, miljoner kronor, 2010/11
1 En studerande kan ha olika typer av kostnader under läsåret och därför förekomma flera gånger i tabellen.2 Tilläggsbidrag lämnas till en studerande som har aktivitetsersättning, från och med det andra kalenderhalvåret det år personen fyller 20 år. Tilläggsbidraget motsvarar studiebidragets nivå.
1 Tabellen har sekretessgranskats, vilket innebär att enskilda celler med antal mindre än 3 har ersatts med " och att summeringar har justerats.
Total disbursed amount, by type of cost and sex, SEK million, 2010/11
Tabell 6.6 Antal studerande med Rg-bidrag, fördelat på ålder och kön, 2010/111
Number of students receiving study allowance for the disabled, by age and sex, 2010/11
1 Tilläggsbidrag lämnas till en studerande som har aktivitetsersättning, från och med det andra kalenderhalvåret det år personen fyller 20 år. Tilläggsbidraget motsvarar studiebidragets nivå.
Number of students receiving study allowance for the disabled, by type of cost and sex, 2010/11
73
Elevkollektiv Elevhem Veckohem Egen lägenhet
Kvinnor 141 43 29 20
Män 141 37 29 9
Totalt 282 80 58 29
Läsår Kvinnor Män Totalt
2008/09 57 31 88
2009/10 38 37 75
2010/11 29 30 59
Örebro Göteborg Stockholm Kristianstad Umeå
Kvinnor 166 13 6 17 8
Män 161 13 " 16 6
Totalt 327 26 6 33 14
1 En studerande kan förekomma vid flera studieorter under läsåret.2 Tabellen har sekretessgranskats, vilket innebär att enskilda celler med antal mindre än 3 har ersatts med " och att summeringar har justerats.
Tabell 6.7 Antal studerande med Rg-bidrag, fördelat på boendeform1 och kön, 2010/11
Number of students receiving study allowance for the disabled, by accommodation and sex, 2010/11
1 En studerande kan förekomma vid flera typer av boendeformer under läsåret.
Tabell 6.8 Antal studerande som fått avslag på ansökanom Rg-bidrag, fördelat på kön
Number of students with rejections on application for study allowance for the disabled, by sex
Tabell 6.9 Antal studerande med Rg-bidrag, fördelat på studieort1 och kön, 2010/112
Number of students receiving study allowance for the disabled, by place of study and sex, 2010/11
74
Län Kvinnor Män TotaltSaknas - " "Stockholms län 35 40 75Uppsala län 9 7 16Södermanlands län 3 5 8Östergötlands län 5 9 14Jönköpings län 7 8 15Kronobergs län 4 " 4Kalmar län 4 3 7Gotlands län 3 3 6Blekinge län 4 3 7Skåne län 33 33 66Hallands län 6 5 11Västra Götalands län 32 30 62Värmlands län 4 3 7Örebro län 15 11 26Västmanlands län 3 " 3Dalarnas län 6 3 9Gävleborgs län 6 " 6Västernorrlands län 13 9 22Jämtlands län " " "Västerbottens län 10 14 24Norrbottens län 7 5 12Totalt 209 191 400
Number of students receiving study allowance for the disabled, by county of parental home and sex, 2010/11
1 Alla Sveriges län är representerade. Hemortslän är det län där elevens ordinarie boendeort finns.2 Tabellen har sekretessgranskats, vilket innebär att enskilda celler med antal mindre än 3 har ersatts med " och att summeringar har justerats.
Tabell 6.10 Antal studerande med Rg-bidrag, fördelat på hemortslän1 och kön, 2010/112
75
Ålder 2008/09 2009/10 2010/11
Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt
00–19 år 3 356 3 966 7 322 3 749 4 226 7 975 3 842 4 441 8 28320–24 år 1 415 655 2 070 1 497 786 2 283 1 700 848 2 54825–29 år 1 799 875 2 674 1 672 923 2 595 1 599 858 2 45730–34 år 1 269 697 1 966 1 178 656 1 834 1 142 586 1 72835–39 år 846 429 1 275 855 428 1 283 757 387 1 14440–44 år 516 296 812 425 258 683 435 211 64645–49 år 228 154 382 226 133 359 164 112 27650 år– 66 46 112 30 34 64 18 7 25
Totalt 9 495 7 118 16 613 9 632 7 444 17 076 9 657 7 450 17 107
Medborgarskap Bifall Avslag Samtliga
Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt
Totalt 636 470 1 106 180 79 259 816 549 1 365Danmark 122 111 233 38 13 51 160 124 284Finland 312 208 520 66 28 94 378 236 614Island 47 24 71 30 15 45 77 39 116Norge 155 127 282 46 23 69 201 150 351
Number of persons receiving decisions on basic entitlement to Swedish student aid according to national law for Nordic citizens, by sex, citizenship and type of decision, 2010/11
Tabell 7.2 Antal personer som fått beslut om grundläggande rätt till svenskt studiestöd enligt nationella regler för nordiska medborgare, fördelat på kön, medborgarskap och beslut, 2010/11
7 Utländska medborgare
Tabell 7.1 Antal personer som beviljats grundläggande rätt till svenskt studiestöd enligt nationella regler, fördelat på kön och ålder
Foreign citizens
Number of persons receiving basic entitlement to Swedish student aid according to national law, by sex and age
76
Bifall Avslag Samtliga
Världsdel Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt
Totalt 9 657 7 450 17 107 3 044 1 470 4 514 12 701 8 920 21 621Norden1 645 472 1 117 180 79 259 825 551 1 376Europa, övriga 1 115 582 1 697 472 209 681 1 587 791 2 378EU-27, utom Norden2 1 586 822 2 408 948 423 1 371 2 534 1 245 3 779Afrika 1 617 1 710 3 327 209 228 437 1 826 1 938 3 764Amerika 609 373 982 253 96 349 862 469 1 331Asien 3 785 3 228 7 013 948 416 1 364 4 733 3 644 8 377Australien/Oceanien 20 30 50 11 6 17 31 36 67Statslösa3 280 233 513 23 13 36 303 246 549
ÅlderKvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt
00–19 år 197 143 340 358 266 624 324 237 561
20–24 år 197 95 292 247 108 355 277 103 380
25–29 år 200 62 262 198 73 271 173 59 232
30–34 år 110 23 133 136 48 184 112 44 156
35–39 år 94 17 111 89 22 111 79 19 98
40–44 år 42 10 52 54 9 63 42 8 50
45–49 år 25 3 28 24 8 32 18 4 22
50 år– 4 " 5 4 3 5 " "
Totalt 869 353 1 222 1 110 537 1 647 1 025 474 1 499
1 I "Norden" ingår även de personer som hunnit bli svenska medborgare från att prövningen har börjat till att ett beslut fattats. 2 Omfattar länderna inom Europeiska unionen utom Danmark och Finland. 3 Innefattar även okänt medborgarskap och medborgarskap under utredning.
Number of persons receiving decisions on basic entitlement to Swedish student aid according to national law, by sex, type of decision and home continent, 2010/11
Tabell 7.3 Antal personer som fått beslut om grundläggande rätt till svenskt studiestöd enligt nationella regler, fördelat på kön, beslut och hemvärldsdel, 2010/11
Tabell 7.4 Antal personer som beviljats grundläggande rätt till svenskt studiestöd enligt EU-rätten,1 fördelat på kön och ålder2
1 EU-lagstiftningen på studiestödsområdet omfattar förutom EU-länderna även Schweiz och de länder som omfattas av EES-avtalet (Norge, Island och Liechtenstein). 2 Tabellen har sekretessgranskats, vilket innebär att enskilda celler med antal mindre än 3 har ersatts med " och att summeringar har justerats.
Number of persons receiving entitlement to Swedish student aid according to European Union law, by sex and age
2008/09 2009/10 2010/11
77
Medborgarskap Bifall Avslag SamtligaKvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt
Totalt 1 026 474 1 500 782 453 1 235 1 808 927 2 735
Norden 210 140 350 137 67 204 347 207 554Danmark 36 30 66 33 15 48 69 45 114Finland 104 54 158 49 23 72 153 77 230Island 29 19 48 13 8 21 42 27 69Norge 41 37 78 42 21 63 83 58 141
EU-27, utom Norden 667 255 922 526 318 844 1 193 573 1 766Belgien 8 " 8 " 5 5 8 5 13Bulgarien 27 9 36 27 18 45 54 27 81Cypern " " " " " " "Estland 21 5 26 27 3 30 48 8 56Frankrike 18 12 30 13 13 26 31 25 56Grekland 13 7 20 10 23 33 23 30 53Irland " 3 3 " 3 3 " 6 6Italien 13 14 27 13 23 36 26 37 63Lettland 27 5 32 30 14 44 57 19 76Litauen 44 10 54 42 11 53 86 21 107Luxenburg "Malta " "Nederländerna 26 11 37 22 13 35 48 24 72Polen 201 50 251 107 36 143 308 86 394Portugal 5 " 5 3 6 9 8 6 14Rumänien 68 12 80 76 32 108 144 44 188Slovakien " " 6 " 6 6 " 6Slovenien " " " " " " "Spanien 17 18 35 23 24 47 40 42 82Storbritannien 25 36 61 33 38 71 58 74 132Tjeckien 8 " 8 8 8 16 " 16Tyskland 116 43 159 56 36 92 172 79 251Ungern 27 14 41 22 14 36 49 28 77Österrike 3 6 9 8 6 14 11 12 23
Europa, övriga 90 40 130 51 27 78 141 67 208Ryssland 18 4 22 11 11 29 4 33Övriga 72 36 108 40 27 67 112 63 175
Övriga världen 59 39 98 68 41 109 127 80 207
1 EU-lagstiftningen på studiestödsområdet omfattar förutom EU-länderna även Schweiz och de länder som omfattas av EES-avtalet (Norge, Island och Liechtenstein). 2 Uppgifterna avser antalet personer som har ansökt om svenskt studiestöd för studier under läsåret 2009/10.3 Tabellen har sekretessgranskats, vilket innebär att enskilda celler med antal färre än 3 har ersatts med " och att summeringar har justerats.
Number of persons receiving decisions on Swedish student aid according to European Union law, by sex, type of decision and citizenship, 2010/11
Tabell 7.5 Antal personer som fått beslut om grundläggande rätt till svenskt studiestöd enligt EU-rätten,1 fördelat på kön, typ av beslut och medborgarskap, 2010/112, 3
78
Kvinnor Män Totalt
Permanent uppehållsrätt 319 212 531
121 64 185
560 157 717
1000 433 1433
Tabell 7.6 Antal personer som fått grundläggande rätt till svenskt studiestöd enligt EU-rätten, fördelat på kön och beslutsgrund, 2010/11
Bifallsgrund i prövningen enligt EU-rätten
Totalt
Arbetstagare
Anhörig till arbetstagare
Number of persons receiving entitlement to Swedish student aid according to European Union law, by sex and grounds for decision, 2010/11
79
Fakta om statistiken
CSN har publicerat årlig studiestödsstatistik på beviljningsområdet sedan läsåret 1965/66. Syftet med studiestödsstatistiken är att beskriva och följa utnyttjandet av de olika studiestöden. Sedan 1983/84 publiceras statistiken i serien Statistiska meddelanden (SM). I en separat årlig rapport redovisas statistik över återbetalning av studielån.
Beskrivning av studiestöden
Inledning Nedan redovisas en sammanställning över de studiestöd som CSN administrerar. Närmare beskrivningar och förklaringar av studiestödsreglerna återfinns på CSN:s webbplats, www.csn.se.
Studiehjälp Studiehjälp lämnas till studerande i gymnasieskolan och andra utbildningar på gymnasial nivå till och med vårterminen det år då den studerande fyller 20 år. Huvudregeln är att studierna ska bedrivas på heltid. Studiehjälpen består av olika bidrag.
Studiebidrag är generellt och lika stort som barnbidraget, men det ges endast för studietid. Om en studerande bedriver studier under ett läsår som ger rätt till studie-hjälp under minst nio månader, lämnas dock studiehjälp i form av studiebidrag och extra tillägg för tio månader. Studiebidrag lämnas till studerande från och med kvartalet närmast efter det kvartal då den studerande fyller 16 år.
Inackorderingstillägg är ett statligt bidrag som lämnas till studerande på skolor som inte har offentlig huvudman, exempelvis folkhögskolor och fristående gymnasieskolor. Inackorderingstillägget lämnas till dem som behöver bosätta sig på skolorten därför att en motsvarande utbildning inte finns på hemorten. I beloppet ingår också bidrag för resor till och från föräldrahemmet. Beloppet varierar beroende på avståndet mellan hemorten och skolorten. Bidraget är inte behovsprövat. För studerande på skolor som har offentlig huvudman är det hemkommunen som har ansvaret för att ge ekonomiskt stöd till dem som behöver inackordering. Det finns inte någon nedre åldergräns för att få inackorderings-tillägg, förutsatt att den studerande läser en utbildning som ger rätt till stödet.
Extra tillägg kan lämnas till studerande i hushåll med svag ekonomi. Det ekonomiska underlaget utgörs av den beräknade sammanlagda inkomsten för den studerande och hans eller hennes föräldrar samt delar av deras förmögenhet. Om den studerande är gift räknas dock inte föräldrarnas ekonomiska förhållanden med i underlaget. Det ekonomiska underlaget ska vara under 125 000 kronor för att den studerande ska kunna få extra tillägg. Det finns inte någon nedre åldergräns för att få extra tillägg, förutsatt att den studerande läser en utbildning som ger rätt till stödet.
Bidrag till dagliga resor kan lämnas till studerande utomlands om avståndet mellan bostaden i utlandet och skolan är minst sex kilometer. Normalt ges bidrag med det belopp som motsvarar den beräknade kostnaden för resor med allmänna färdmedel. En studerande som har inackorderingstillägg kan dock inte få bidrag till dagliga resor. Det finns inte någon nedre åldersgräns för att få bidraget, förutsatt att den studerande läser en utbildning som ger rätt till studiehjälp för studier utom-lands.
Studiemedel för studier i Sverige Studiemedel lämnas för högskole- och universitetsstudier och vissa andra efter-gymnasiala utbildningar. Även en studerande på en gymnasial utbildning kan få studiemedel från och med höstterminen det år då han eller hon fyller 20. Som 80
gymnasial utbildning räknas förutom studier i gymnasieskolan exempelvis studier på folkhögskola och inom kommunal och statlig vuxenutbildning, även på grund-skolenivå.
Studiemedel består av studiebidrag och studielån. Det går att söka enbart studie- bidraget. Det finns två olika bidragsnivåer: en lägre nivå och en högre nivå. Det totala beloppet för bidrag och lån är dock samma för de två alternativen. Det högre bidraget lämnas inom vissa ekonomiska ramar till särskilt prioriterade studerande-grupper från och med det år då den studerande fyller 25. Genom en tillfällig satsning kan det högre bidraget även lämnas till arbetslösa under 25 år som saknar slutbetyg.
Studiemedlens storlek beror bland annat på studieperiodens längd och den studerandes ekonomiska situation. Om den studerandes inkomster under kalenderhalvåret överstiger ett visst fribelopp, minskas studiemedlen. Rätten till studielån begränsas stegvis från 45 års ålder.
Merkostnadslån är ett kompletterande lån som kan lämnas för vissa utgifter i samband med studierna, exempelvis att den studerande har höga kostnader för resor.
Tilläggslån kan lämnas till heltidsstuderande som är 25 år eller äldre och som har haft en inkomst på minst 415 procent av prisbasbeloppet året innan studierna påbörjas.
Tilläggsbidrag Sedan den 1 januari 2006 kan studerande som har vårdnaden om barn och som studerar med studiemedel söka tilläggsbidrag. Bidraget lämnas utöver ordinarie studiemedel. Det går att få tilläggsbidrag för varje barn till och med det kalender-halvår då barnet fyller 18 år. Tilläggsbidraget påverkar inte andra bidrag, exempelvis bostadsbidrag.
Studiemedel för studier utomlands Studiemedel kan beviljas för studier utomlands under förutsättning att utbildningen anses hålla en godtagbar standard. Studierna måste också vara av en viss om-fattning. Studiebidragets storlek är detsamma som vid studier med det generella bidraget i Sverige. Lånebeloppets storlek vid studier utomlands varierar beroende på levnadsomkostnaderna i respektive land. Den studerande har också möjlighet att söka merkostnadslån för särskilda utgifter, exempelvis kostnader för resor till och från studielandet samt undervisningsavgifter.
Sjukförsäkring för studerande Studerande har normalt inte rätt till sjukpenning. Sedan 1975 omfattas de i stället av en särskild sjukförsäkring som innebär att de har rätt att behålla sitt studiestöd under sjukperioden samt att lånedelen av studiestödet i vissa fall skrivs av. Den studerande kan få studieskulden minskad för den sjukdomstid som överstiger 30 dagar. Detta gäller dock under förutsättning att den studerande har gjort en sjukanmälan till Försäkringskassan och att de har bedömt studieförmågan som helt nedsatt och därför godkänt sjukperioden.
Bidrag till vissa studerande i gymnasieskolan med funktions-nedsättning (Rg-bidrag) Rg-bidrag kan lämnas till studerande på riksgymnasieskolor för hörselskadade, döva eller svårt rörelsehindrade. Rg-bidraget ska täcka en del av kostnaderna för främst boende och resor. Riksgymnasier finns i fem städer i Sverige: Göteborg Kristianstad, Stockholm, Umeå och Örebro. Sedan höstterminen 2007 lämnas tilläggsbidrag till studerande med aktivitetsersättning, från och med det andra kalenderhalvåret det år då den studerande fyller 20 år. Tilläggsbidraget motsvarar studiebidragets nivå.
81
Utländska medborgare När den som inte är svensk medborgare första gången söker studiestöd, gör CSN en särskild prövning och utreder den så kallade grundläggande rätten till svenskt studiestöd. CSN prövar först enligt de nationella reglerna. Om den sökande inte uppfyller de villkoren, prövas ansökan enligt EU-rätten i de fall där han eller hon omfattas av den. Om den studerande har grundläggande rätt till svenskt studiestöd, prövar CSN därefter själva ansökan om studiestöd på vanligt sätt.
Detta omfattar statistiken Objekt och population Undersökningens objekt är individer. Målpopulationen är alla individer som har ansökt om svenskt studiestöd och nyttjat det eller som sökt studiestöd och fått av-slag på sin ansökan. Dessutom tillkommer utländska medborgare som har ansökt om grundläggande rätt till svenskt studiestöd.
Statistiska mått De vanligaste statistiska måtten är summa och antal. I vissa fall anges andelar i procent. Medelvärde används vid ett fåtal tillfällen.
Redovisningsgrupper I huvudsak grupperas studiestödstagarna efter vilket studiestöd de har ansökt om eller fått utbetalt. Dessutom görs följande indelning: utländska medborgare som har sökt grundläggande rätt till svenskt studiestöd, studerande utomlands med svenskt studiestöd samt sjukförsäkring för studerande. I kapitel 3 ”Studiemedel för studier i Sverige” redovisas underindelningar av studerande med studiemedel i tabeller benämnda ”b” och ”c” beroende på vilken bidragsnivå den studerande har haft. I a-tabellerna redovisas det totala antalet studerande som har studerat i Sverige med studiemedel. B-tabellerna innehåller de studerande som har fått studiemedel med det generella bidraget, medan c-tabellerna omfattar studerande med det högre bidraget.
Referenstider Statistikens referenstid motsvarar läsåret inom utbildningsväsendet, det vill säga perioden 1 juli–30 juni. Några tabeller har referenstid per kalenderhalvår. Detta gäller för redovisningen av antalet studerande som har fått sina studiemedel minskade på grund av för hög inkomst. Att denna statistik redovisas per kalender-halvår beror på att inkomstprövningen av studiestödet beräknas halvårsvis.
Tabell 1.1 redovisas sedan 1996/97 per kalenderår. Det beror på att budgetåret i den statliga budgetprocessen ändrades 1997, från läsår till kalenderår.
Definitioner och förklaringar Några av de variabler och begrepp som förekommer i statistiken beskrivs i alfa-betisk ordning för respektive redovisningsgrupp.
Gemensamma begrepp
Studerande
Med ’studerande’ avses alla studerande som har fått statligt studiestöd någon gång under läsåret. Även personer som har avbrutit sina studier under läsåret ingår i redovisningen av antalet studerande.
Studiestöd
Beskrivningar av de olika studiestödsformerna finns i avsnittet Fakta om statistiken.
82
Studietakt
Med ’studietakt’ avses om studiestödet betalas ut för deltids- eller heltidsstudier.
Ålder
Med ’ålder’ avses den studerandes ålder vid höstterminens slut den 31 december det aktuella läsåret.
Studiehjälp
Avståndsklass
Med ’avståndsklass’ avses avståndet mellan den studerandes hem och skola.
Ekonomiskt underlag
Det ekonomiska underlaget utgörs av den beräknade totala inkomsten för den studerande och hans eller hennes föräldrar samt en del av deras sammanlagda förmögenhet.
Otillåten frånvaro
Om en studerande är frånvarande från skolarbetet utan beviljad ledighet, kan detta betraktas som otillåten frånvaro (s.k. skolk) och leda till indragen studiehjälp.
Studiebidrag
Studiebidraget ges till alla studerande i gymnasieskolan.
Studiemedel
Generellt bidrag
Med ’generellt bidrag’ avses den lägre bidragsnivån för studiemedel, där bidrags-delen under läsåret 2010/11 utgjorde 33,1 procent av det totala studiemedels-beloppet.
Högre bidrag
Med ’högre bidrag’ avses den högre bidragsnivån för studiemedel, där bidrags-delen under läsåret 2010/11 utgjorde 77,1 procent av det totala studiemedels-beloppet.
Utlandsstuderande
Utbytesstuderande
Utbytesstuderande är de studerande som studerar vid högskola eller universitet i Sverige där en del av utbildningen är förlagd utomlands och sker inom ramen för ett utbytesprogram eller ett bi- eller multilateralt högskoleavtal.
Free-movers
Free-movers är de studerande som studerar på en skola utanför Sverige där stu-dierna inte kan räknas som utbytesstudier.
Språkkurs
En språkkurs är en kurs som vänder sig till studerande som inte har det studerade språket som modersmål. I regel läses en språkkurs för att senare ge den studerande möjlighet till högre studier i landet. Det språk som studeras måste ha officiell status i landet. En språkkurs räknas som studier på eftergymnasial nivå, men den ger inte akademiska poäng.
83
Studieinriktning
Med ’studieinriktning’ avses här den första siffran i inriktningsmodulen i Svensk utbildningsnomenklatur, SUN 2000. Siffran anger utbildningens huvudinriktning.
Rg-bidrag
Kostnader
De typer av kostnader som bidraget delvis ska täcka är exempelvis boende, resor och vissa andra mindre utgifter.
Boendeformer
De typer av boendeformer som bidraget delvis ska täcka är elevkollektiv, elevhem och veckohem. Dessa boendeformer erbjuds hörselskadade och döva av Örebro kommun. Bidraget kan även användas för boende i egen lägenhet. För dem som är svårt rörelsehindrade finns elevhem i anslutning till skolorna i Göteborg, Kristianstad, Stockholm och Umeå.
Hemortslän
Med ’hemortslän’ avses det län där elevens ordinarie boendeort finns.
Så görs statistiken Statistiken grundar sig på en årlig totalundersökning som görs av CSN. Uppgifter till beviljningsstatistiken hämtas i huvudsak från CSN:s administrativa system. De olika studiestödsformerna administreras i olika datasystem inom studiestödets informationssystem (STIS). Uppgifterna till den officiella studiestödsstatistiken hämtas från källsystemen och lagras i en särskild statistikdatabas. Informationen bearbetas med hjälp av så kallad Data Warehouse-teknik. Därefter tas uppgifterna ut i tabellform som sedan bearbetas manuellt.
Statistikens tillförlitlighet Statistikens tillförlitlighet är beroende av kvaliteten på de register som ligger till grund för statistiken samt den efterföljande manuella bearbetningen. De flesta uppgifter är hämtade från CSN:s eget statistikregister som varje vecka uppdateras med uppgifter från studiestödens administrativa register. De administrativa regist-ren uppdateras dagligen. Dessa register bedöms hålla en relativt hög kvalitet, efter-som de ligger till grund för utbetalningen av studiestöd.
Osäkerhetskällor De osäkerhetskällor som kan påverka uppgifternas tillförlitlighet är främst mät- och bearbetningsfel. För att CSN i så hög utsträckning som möjligt ska kunna förebygga dessa fel, pågår ett kontinuerligt gransknings- och rättningsarbete på myndigheten.
Urval
Studiestödsstatistiken är totalräknad och därmed finns det inte någon osäkerhet på grund av urval.
Ramtäckning
Hela målpopulationen täcks in.
84
Mätning
De olika studiestödsformerna administreras i olika datasystem inom studiestödets informationssystem (STIS). Mätfel kan uppstå genom felregistrering av uppgifter. Ändringar av uppgifter som inte har betydelse för prövningen av rätten till studie-stöd och som inte påverkar studiestödets storlek registreras inte alltid. De admi-nistrativa systemen uppdateras ständigt med ny information, vilket medför att den information som hämtas till statistiksystemen också påverkas. Återkrav, retroaktiva utbetalningar och liknande gör att den information som gäller en viss tidsperiod kan variera beroende på när utsökningen sker.
Svarsbortfall
Det förekommer inte några svarsbortfall.
Bearbetning
Vid framställningen av statistiken kan bearbetningsfel uppstå dels när utsökningen ur Data Warehouse görs, dels när resultatet från utsökningarna överförs manuellt till statistiktabellerna som framställs i Excel. Kontroller görs innan statistiken publiceras, vilket medför att de flesta fel upptäcks. Om allvarligare fel upptäcks efter det att statistiken har offentliggjorts, korrigeras statistiken. Då anges dessutom datum för korrigeringen i anslutning till den korrigerade uppgiften.
Bra att veta
Jämförbarhet över tiden Under de senaste åren har det skett en rad förändringar på studiestödsområdet, vilket påverkar jämförbarheten över tid. Läsåret 2001/02 förändrades tabellkonstruktionen för redovisningen av studerande med studiemedel med an-ledning av den reformering som studiestödet genomgick 2001. Jämförbarheten är god för statistik från läsåret 2001/02 och framåt.
Sekretessgranskade tabeller
Sedan läsåret 2006/07 sekretessgranskas alla tabeller. Detta innebär att vi inte längre redovisar tabellceller som innehåller färre observationer än 3. I vissa tabeller har undergrupper med för få observationer slagits samman till en gemensam grupp under benämningen ”Övriga”. I andra tabeller har celler med värden mindre än 3 ersatts med ” och summeringar justerats. Detta beskrivs i förekommande fall med en fotnot under tabellen.
Studiemedel
En reformering av studiestödssystemet gjordes även 1989. Den viktigaste för-ändringen var då att studiebidraget höjdes och gjordes värdebeständigt genom att det knöts till prisbasbeloppet. Andra förändringar var att det tidigare barntillägget avskaffades, att CSN inte längre tog hänsyn till den studerandes förmögenhet vid ansökan om studiemedel och att antalet terminer med studiemedel för gymnasiala studier sänktes från tio till sex.
Mellan läsåren 1983/84 och 2000/01 var tabellstrukturen för studiemedel i stort sett oförändrad, vilket gör att jämförbarheten är relativt god där. Detta innebär att utgivna Statistiska meddelanden från Statistiska centralbyrån (SCB) i princip har samma innehåll och att uppgifterna har tagits fram på samma sätt. För statistik från CSN före läsåret 1983/84 är jämförbarheten dock begränsad.
85
Nettoredovisning – bruttoredovisning
Sedan läsåret 1997/98 tillämpar CSN bruttoredovisning för samtliga studiestöd utom studiehjälp. Studiehjälp bruttoredovisas i de flesta fall från läsåret 2003/04 och framåt. Före läsåret 1997/98 hade statistiken över antalet studiemedelstagare ren nettoredovisning som princip. I och med införandet av ett statistiskt datalager i form av Data Warehouse-teknik och ny teknik för rapportuttag har CSN successivt övergått till bruttoredovisning av antalet studiestödsstagare. Om popu-lationen bryts ner i undergrupper, kan en studiestödstagare förekomma i flera grupper under ett läsår.
Basåret vid högskola
Studerande som läser basåret vid högskola redovisas sedan läsåret 2001/02 under gymnasienivå. Tidigare redovisades de under eftergymnasial nivå i undergruppen Grundläggande högskoleutbildning.
Tabell 1.3 och 1.4
Sedan läsåret 2002/03 offentliggörs inte tabell 1.3 samtidigt som övriga tabeller. Vissa av uppgifterna i tabell 1.3 är hämtade från SCB:s högskoleregister. Uppgifterna för läsåret 2010/11 är inte tillgängliga förrän våren 2012. För att offentliggörandet av övriga tabeller ska kunna ske så snart som möjligt efter läs-årets slut, publiceras tabell 1.3 separat. Detta gäller även för tabell 1.4, som ingår i undersökningen sedan läsåret 2003/04.
Det finns vissa skillnader när det gäller vilken typ av studerande som ingår i regist-ren. Statistiken före 2002/03 bör tolkas med försiktighet. Det beror på att SCB:s register exempelvis innehåller studerande som inte har rätt till studiemedel på grund av för hög ålder eller för låg studietakt.
Tabell 3.3
I tabell 3.3 redovisas statistiken bland annat fördelat på skolform. Sedan läsåret 2004/05 redovisas studerande på högskolor och universitet som grundläggande högskoleutbildning.
Indelning av länder
Den 1 maj 2004 utvidgades EU med tio länder. Sedan läsåret 2004/05 ingår dessa tio medlemsstater i grupperingen EU-25. Tidigare redovisades studerande med medborgarskap i dessa länder under ”Europa, övriga”. Den 1 januari 2007 utvidgades EU med ytterligare två länder: Bulgarien och Rumänien. Sedan läsåret 2006/07 ingår dessa två medlemsstater och EU-25 i grupperingen EU-27.
Sjukförsäkring för studerande
Sedan läsåret 2005/06 redovisas statistiken över studerande som nyttjar sjuk-försäkringen fördelad på läsår, i stället för som tidigare på kalenderhalvår. Detta görs för att öka jämförbarheten med övrig statistik. För det senast redovisade läs-året är statistiken alltid preliminär, eftersom det finns en viss eftersläpning i hanteringen av dessa ärenden. Vid nästkommande publicering uppdateras de preliminära uppgifterna med slutliga uppgifter samtidigt som det redovisas preliminära uppgifter för det senaste läsåret.
86
Primärmaterial CSN utför på beställning specialbearbetningar av primärmaterial.
Annan statistik Statistiken kan användas tillsammans med annan individräknad statistik inom området utbildning och forskning som har samma referensperiod. CSN:s uppgifter om de studerandes utbildningsval kan skilja sig från uppgifterna i exempelvis SCB:s högskoleregister och komvuxregister. Detta beror på att den klassificering som görs av den studerandes utbildning visar vilken utbildning som han eller hon har ansökt om studiestöd för. Denna utbildningsuppgift lagras i CSN:s administra-tiva system. Vid eventuella förändringar av vald utbildning under beslutsperioden, som ofta omfattar två terminer, uppdateras sådana förändringar endast om de är av betydelse för prövningen av studiestödet.
Mer information om statistiken och dess kvalitet ges under ”Beskrivning av statistiken” på Statistiska centralbyråns webbplats, www.scb.se. Information finns även på CSN:s webbplats, www.csn.se.
87
In English
Summary
Decreased Numbers of Students receiving Student Aid
The numbers of students receiving student aid has decreased by 10 900 individuals during the school year 2010/11. The increasing trend that started in the school year 2008/09 has thus been broken. Divided according to type of education, the numbers of students has decreased by 3 percent within upper secondary education and by 0.4 percent within post-secondary education. There has however been an increase by 1 percent within adult education, where the numbers of students with financial aid are the highest since the school year 2004/05. The increase within adult education can be explained by higher demand for education and increased public spending. The decrease on the post-secondary level is most likely due to the stricter demands regarding previous study achievements that was introduced in the beginning of July 2010.
Among students receiving student aid in Sweden, the previous decline in the share of students studying with student loan continued. During the school year 2010/11, the interest in taking student loan decreased by 0.2 percentage points to 66 percent.
The numbers of students receiving supplementary allowance, which is granted upper secondary students from low-income households, increased for the fourth school year in a row. The numbers of students receiving the boarding supplement decreased for the first time since the school year 1997/98.
Financial Student Aid for Studies Abroad During the school year 2010/11 financial student aid was handed to 26 900 students for studies abroad. That is 400 less than in 2009/10. The decrease happened among students who studied non-academic language courses and among exchange students. However, the numbers of free movers, who participate in post-secondary education that are neither language courses nor included in exchange programmes, did continue to increase during the school year. Geographically, the previous increase in numbers of students in a majority of the Eastern European member states of the European Union continued, which is largely explained by the fact that many medical students choose to study in these countries.
For students abroad, their interest to take student loan decreased by 0.3 percentage points to 82 percent, following the temporary increase of the previous school year.
88
Description of Different Types of Financial Aid for Studies Introduction The following is a summary of information on the Swedish types of financial aid available to students. The most common terms and concepts used in regards to the grants are explained. More detailed definitions and explanations can be found on CSN:s web site, www.csn.se.
Study Allowance Study allowance is available to students who are enrolled in upper secondary schools or participating in other educational programmes at the upper secondary level. The allowance is given up to and including the spring term of the year the student reach the age of 20 and the main rule is that the student shall study full-time. Upper secondary student aid consists of various types of grants.
Student grant is generally granted to all students in upper secondary schools. The grant is equal to the current family allowance from the state. Student grant is given to students from the first quarter of a year following the quarter of a year when the student reach 16 years of age.
A boarding supplement is a state grant available to students who must board in the school area. The grant includes reimbursements for costs of travel to and from the parental home. The amount of boarding supplements varies, depending on the distance between the school and home. It is not based on financial need. The state boarding supplement may be granted to students attending schools that do not have a public principal (that is students at folk high schools, independent schools, national boarding schools et cetera). The municipality in which the student lives is responsible for providing financial support to students attending schools with public principals who must board in the school area. There is no lower age limit in order to be granted the boarding supplement, given that the student attend education that entitle to the grant.
A supplementary allowance is a grant based on financial need and may therefore be granted to students from a household with limited financial resources. The financial resources consist of the student’s and the parents’ calculated combined income and parts of their wealth. If the student is married, the parents’ economic situation is not taken into account. To be eligible for the supplementary allowance the financial resources have to be below 125 000 kronor. There is no lower age limit in order to be granted the supplementary allowance, given that the student attend education that entitle to the grant.
Students studying abroad can be granted an allowance for daily travels when the distance between their home and the school is more than 6 kilometres (3.73 miles). Normally the amount granted is that for costs for travels with public transport. Students that have been granted a boarding supplement can not also be given an allowance for daily travels. There is no lower age limit in order to be granted an allowance for daily travels, given that the student attend education that entitle to study allowance for studies abroad.
Financial Student Aid for studies in Sweden Financial student aid is granted for higher education and certain other post- secondary programmes of study. Students enrolled in upper secondary educational programmes can also be granted student aid starting during the autumn term in which they reach their twentieth birthday. Upper secondary education (and for some students also compulsory school level) also includes studies at folk high schools, municipality-run courses, adult secondary education (komvux), state-run courses for adult education, and certain other schools and educations.
89
Financial student aid consists of a student grant and a student loan. Students may apply for a student grant only. There are two levels of the grant, but the total amount of grant and loan is equal. The higher grants are awarded to students with short previous education, but only as long as the government allocated funds last. The amount of student aid is based on a number of factors, including the length of the term and the student’s financial situation. If the student’s income during a given calendar half year exceeds a certain level, the amount of student aid is reduced accordingly. Entitlement to being granted a student loan is reduced as of the year of the students 45th birthday.
Additional loan can be granted in special circumstances, for example if the student has high travel expenses.
Supplementary student loan can be granted as of the year of the student’s twenty-fifth birthday. To qualify for this loan, the student must also have had a certain level of income during the twelve months previous to the studies.
Extra Child Allowance From January 1, 2006, students who have custody of children and are studying with student aid can apply for extra child allowance. You can receive extra child allowance for every child until the child’s eighteenth birthday. The extra child allowance does not effect other subsidies.
Financial Student Aid for Studies Abroad Swedish financial student aid can be granted for studies undertaken abroad, if the educational programme is assessed to uphold an acceptable standard of quality. The studies in question must also be of a certain scope. The student grant is equal to the amount for studies in Sweden with the general grant. The student loan granted for studies abroad varies depending on the cost of living in the particular country in question. The student can also borrow additional funds to cover special costs, such as for travels to and from the country in which he or she is studying and for tuition fees (see additional loan).
Health Insurance Students pursuing their studies with financial aid from CSN are not entitled to sickness allowance. However, since 1975, they are covered by a special health insurance which means they can keep their financial aid during the period of ill-ness. Under certain circumstances, their loan can be reduced after assessment in each individual case. These rules apply only if the student has reported the period of illness to the Swedish Social Insurance Agency (Försäkringskassan) and if they have assessed that the student was completely unable to study during the period of illness. The loan can be written off for that part of the period of illness which exceeds 30 days.
Allowance for Certain Functionally Disabled Students at Upper Secondary Level (Study Allowance for the Disabled) Students attending the national upper secondary for the deaf and hard of hearing in Örebro or the national secondary’s for physically disabled students in Göteborg, Kristianstad, Stockholm and Umeå may be awarded the study allowance for the disabled. The allowance covers parts of the travel and living expenses. Since the autumn 2007, students who are receiving activity grant (aktivitetsersättning) can also receive extra allowance. The extra allowance is equal to the current student grant.
90
Foreign Nationals When a foreign student applies for Swedish student aid for the first time, a special assessment is carried out. The applicant’s "basic entitlement to Swedish student aid” is evaluated. CSN consider the application according to national law. If the student does not fulfil the conditions, the application will be considered according to European Union (EU) law. If it is determined that the student has a basic entitlement to Swedish student aid, then the application is assessed through standard procedure.
91
List of Tables
Survey statistics 1.1 Total expenditure on student aid, by type of aid on calendar year, SEK
million 1.2 Number of students in upper secondary education receiving aid, by type of
school and type of aid, 2010/11 1.3 Number of registered students in higher education and number of students
receiving student aid, by specialisation, sex, age and student aid, 2010/11 1.4 Number of registered students in higher education and number of students
receiving student aid, by specialisation and sex, 2010/11
Study allowance 2.1 Amount per month, SEK 2.2 Total disbursed amount, by type of grant and sex, SEK million 2.3 Number of students receiving study allowance, by type of grant and sex 2.4 Number of students receiving study allowance, by type of school, type of
grant and sex, studies in Sweden, 2010/11 2.5 Number of students receiving study allowance, by type of school, type of
grant and sex, studies abroad, 2010/11 2.6 Number of students receiving boarding supplement, by distance from
home, type of school and sex, studies in Sweden, 2010/11 2.7 Number of students receiving boarding supplement, by distance from
home, type of school and sex, studies abroad, 2010/11 2.8 Number of students receiving supplementary allowance, by combined
gross income, type of school and sex, 2010/11 2.9 Number of students with rejections, by type of grant, type of school and
sex, studies in Sweden, 2010/11 2.10 Number of students with rejections, by type of grant, type of school and
sex, studies abroad, 2010/11 2.11 Number of students with withdrawn study allowance due to unauthorized
absence, by type of grant and sex 2.12 Number of students with withdrawn study allowance due to unauthorized
absence, by county and sex
Financial student aid for studies in Sweden 3.1a Price base amount and maximum amount of financial student aid by a
period of 20 weeks, basic grant 3.1b Price base amount and maximum amount of financial student aid by a
period of 20 weeks, higher grant 3.2 Number of students receiving financial student aid and total expenditure,
by sex, level of grant and type of aid, 2010/11 3.3a Number of students receiving financial student aid, by sex, type of aid,
type of school and level of education, 2010/11 3.3b Number of students receiving basic grant, by sex, type of aid, type of
school and level of education, 2010/11 3.3c Number of students receiving higher grant, by sex, type of aid, type of
school and level of education, 2010/11
92
3.4a Number of students receiving financial student aid and students receiving only the grant element of student aid, by study tempo, sex and level of education, 2010/11
3.4b Number of students receiving basic grant and students receiving only the grant element of student aid, by study tempo, sex and level of education, 2010/11
3.4c Number of students receiving higher grant and students receiving only the grant element of student aid, by study tempo, sex and level of education, 2010/11
3.5a Relative share of students per age-group receiving financial student aid, by age, sex, level of education and type of school, percent, 2010/11
3.5b Relative share of students per age-group receiving basic grant, by age, sex, level of education and type of school, percent, 2010/11
3.5c Relative share of students per age-group receiving higher grant, by age, sex, level of education and type of school, percent, 2010/11
3.6a Number of students receiving reduced financial student aid due to reported income, by level of education, study tempo and sex, 2010/11
3.6b Number of students with the basic grant receiving reduced financial student aid due to reported income, by level of education, study tempo and sex, 2010/11
3.6c Number of students with the higher grant receiving reduced financial student aid due to reported income, by level of education, study tempo and sex, 2010/11
3.7 Number of persons with rejected applications for financial student aid, by level of education, type of school, sex and grounds given for rejection, 2010/11
3.8a Number of students receiving financial student aid for studies at compulsory school level and at upper secondary school level, by sex and county, 2010/11
3.8b Number of students receiving basic grant for studies at compulsory school level and at upper secondary school level, by sex and county, 2010/11
3.8c Number of students receiving higher grant at compulsory school level and at upper secondary school level, by sex and county, 2010/11
3.9 Number of students receiving financial student aid and extra child allowance, by sex and age, 2010/11
3.10 Number of children with parents who receive financial student aid and extra child allowance, by sex and age, 2010/11
3.11a Number of students receiving financial student aid and extra child allowance, by sex, level of education and number of children, 2010/11
3.11b Disbursed amount of extra child allowance, by sex, level of education and number of children, SEK million, 2010/11
Financial student aid for studies abroad 4.1 Number of students receiving student aid for studies abroad, by sex, level
of education, continent and country, 2010/11
4.2 Number of students receiving student aid for studies abroad, by sex, age and level of education, 2010/11
4.3 Number of students in post-secondary education receiving student aid for studies abroad, by sex, continent and type of studies
4.4 Number of students in post-secondary education receiving student aid for studies abroad, by sex, continent and field of education, 2010/11 93
4.5 Number of students receiving student aid for studies abroad, by sex, level
of education, type of aid and disbursed amount, SEK million, 2010/11
Health insurance for students 5.1 Number of students receiving student aid reported sick and on that ground
receiving dept reduction
Allowance for certain functionally disabled students at upper secondary level (study allowance for the disabled)
6.1 Number of students receiving study allowance for the disabled, by sex
6.2 Total disbursed amount, by sex, SEK million
6.3 Average disbursed amount on study allowance for the disabled per student, by sex, SEK thousand
6.4 Number of students receiving study allowance for the disabled, by type of cost and sex, 2010/11
6.5 Total disbursed amount, by type of cost and sex, SEK million, 2010/11
6.6 Number of students receiving study allowance for the disabled, by age and sex, 2010/11
6.7 Number of students receiving study allowance for the disabled, by accommodation and sex, 2010/11
6.8 Number of students with rejections on application for study allowance for the disabled, by sex
6.9 Number of students receiving study allowance for the disabled, by place of study and sex, 2010/11
6.10 Number of students receiving study allowance for the disabled, by county of parental home and sex, 2010/11
Foreign citizens 7.1 Number of persons receiving basic entitlement to Swedish student aid
according to national law, by sex and age
7.2 Number of persons receiving decisions on basic entitlement to Swedish student aid according to national law for Nordic citizens, by sex, citizenship and type of decision, 2010/11
7.3 Number of persons receiving decisions on basic entitlement to Swedish student aid according to national law, by sex, type of decision and home continent, 2010/11
7.4 Number of persons receiving entitlement to Swedish student aid according to European Union law, by sex and age
7.5 Number of persons receiving decisions on Swedish student aid according to European Union law, by sex, type of decision and citizenship, 2010/11
7.6 Number of persons receiving entitlement to Swedish student aid according to European Union law, by sex and grounds for decision, 2010/11
94
List of Terms
annuitetslån (lån tagna efter den 30 juni 2001)
student loan (since July 1, 2001)
anhörig relative, family
anslag allocation
ansöka apply
ansökan application
arbetslös unemployed
avslag rejection
avslagsmotivering grounds given for rejection
barn child, children
basbelopp base amount
basår vid universitet/högskola foundation year, preparatory year at university
belopp amount
beräknad inkomst estimated income
beslut decision
bevilja approve, grant
bidrag grant, student grant
bidragsdel av studiemedel grant element of student aid
bidragsnivåer levels of grant
bostad home
bruttoinkomst gross income
budgetår fiscal year
deltidsstudier part-time studies
eftergymnasial utbildning post-secondary education
efterlevandeförmån survivors benefit
EU-rätt European Union law (EU law)
ekonomi economics
ekonomiskt underlag combined gross income
elev pupil, student
extra studiemedel supplementary student loan (before July 1, 2001)
extra tillägg supplementary allowance, extra supplement
folkbokförd registered resident
folkhögskola folk high school 95
forskarutbildning post-graduate education/studies
fribelopp franchise
fristående skola private school [Brit.]
funktionsnedsättning functional disability
föreskrift regulation, rule
förmögenhet wealth, capital assets
försäkring, person health insurance
Försäkringskassan Swedish Social Insurance Agency
generellt bidrag, lägre bidrag basic grant
grundläggande rätt till svenskt studiestöd enligt EU-rätten
basic entitlement to Swedish student aid according to European Union (EU) law
grundläggande rätt till svenskt studiestöd enligt nationella regler
basic entitlement to Swedish student aid according to national law
grundskolenivå compulsory school level [age 7–16]
gymnasienivå upper secondary school level [Brit.]
gymnasieskola upper secondary school [Brit.], high school [Amer.] [age 16–19]
heltidsstudier full-time studies
hemortslän county of parental home
högre bidrag higher grant
högskola college/university, institute of higher education
hösttermin autumn term [Brit.], fall semester [Amer.]
inackorderingstillägg boarding supplement
individuellt program individual programme
indragen studiehjälp withdrawn study allowance
inkomst income
inkomst, beräknad calculated income
inkomst, sammanräknad combined income
inkomstrelaterad income-related
kalenderhalvår calendar half-year
kommun municipality
kommunal vuxenutbildning (komvux) adult secondary education
kompletterande utbildning supplementary education programmes
kunskapslyftet Adult Education Initiative 96
kurs course
Kvalificerad yrkesutbildning (KY) advanced vocational education and training
kvinnor women
kön sex
landsting county council
lån loan
läsår academic year, school year
längsta tid med studiemedel maximum time with student aid
medborgarskap nationality, citizenship
merkostnadslån additional loan
målgrupp target group
män men
nationalitet nationality
nationellt program national programme
netto net
nivå level
obetald avgift overdue repayment of charges incl. administrative fees
obetalt återkrav overdue repayment of demand of non-entitled financial aid
otillåten frånvaro unauthorized absence
okänd unknown
prisbasbelopp price base amount
prövning assessment, consideration
påbyggnadsutbildning continuation course
regel rule, regulation
resekostnadsersättning compensation for travel expenses
Rg-bidrag study allowance for the disabled
riksgymnasium the national upper secondary for the deaf and hard of hearing in Örebro, the national secondaries for physically disabled students in Umeå, Stockholm, Göteborg and Kristianstad
riksinternatskola national boarding school
97
Skatteverket National Tax Board of Sweden
sjukanmälan notification of illness, reporting sick
sjukförsäkring under studieperiod health insurance for students, health insurance during the studies, health insurance for the duration of the studies
sjukpenning sickness allowance
skatt, inkomst income tax
skattepliktig taxable
skuld debt
specialpedagogisk utbildning Graduate Diploma in Special Education
statlig vuxenutbildning national adult education
statslösa stateless
studerande student
studieavbrott drop-out, discontinuation of studies
studiebidrag student grant
studiehjälp study allowance (upper secondary student aid)
studielån student loan
studiemedel (financial) student aid
studieort place of study
studieperiod duration of studies
studier studies
studieresultat study achievement
studieresultat, otillräckligt unsatisfactory study achievement
studiestöd student aid, financial aid
studiestödstagare student aid recipient
studietakt study tempo
studietid duration of studies
särskilda skäl special circumstances
taxerad inkomst assessed income
termin term [Brit.], semester [Amer.]
tilläggsbidrag extra child allowance
tilläggslån supplementary loan
totalbelopp total amount
undervisningsavgift tuition fee
universitet university
urval selection 98
utbetala pay, disburse
utbildningsnivå level of education
utbytesprogram exchange programme
utbytesstuderande exchange student
utlandsstudier studies abroad
utländsk medborgare foreign national, non-Swedish citizen
utredning inquiry
vuxenutbildning adult education
vårtermin spring term [Brit.], spring semester [Amer.]
yrkesinriktad utbildning vocation oriented education
yrkeshögskola (YH) vocational university
åldersgräns age limit
åldersregler rules concerning age
återkrav demand of non entitled financial aid
99
