Upload
others
View
1
Download
0
Embed Size (px)
Citation preview
PM
59100 2
.1
PM
59008 1
.0
Internationella ärenden
Regeringsuppdrag
Datum 2013-12-18 Dok.bet. PID133839 Version 1.0 Dnr/Ref. VER 2013-153
Internationella ärenden
Regeringsuppdrag
Datum
Dok.bet.
Version
Dnr/Ref.
2013-12-18
PID133839
1.0
VER 2013-153
2 (28)
PM
59008 1
.0
Innehåll
1. Uppdraget internationella ärenden ........................................... 3
2. Bakgrund till uppdraget ............................................................ 3
3. Myndighetens uppdrag ............................................................. 4
4. Vilka förmåner hanterar Pensionsmyndigheten ........................ 4
5. Hur är myndigheten organiserad .............................................. 5
5.1. Var handläggs förmånerna ............................................................ 5
6. Pensionsmyndighetens arbete med internationella ärenden .... 5
6.1. Myndighetens handläggningsprocesser ........................................... 5
6.2. Hur många arbetar med handläggningen av förmånerna .................. 6
6.3. EU-teamet .................................................................................. 7
6.3.1. EU-teamets externa arbete ........................................................... 8
7. Hur säkerställs kvalificerad kunskapsuppbyggnad ................... 9
7.1. Hur bygger vi upp kunskapen ........................................................ 9
7.2. Hur säkerställer vi kunskapen och likriktar handläggningen ............... 9
8. Samarbeten med myndigheter i Sverige och andra länder ...... 10
9. Handläggningsärenden ........................................................... 11
9.1. Handläggningstid ........................................................................ 12
9.1.1. Process Internationell .................................................................. 12
Process Internationell fortsättning.............................................................. 13
9.1.2. Process Utland ........................................................................... 13
Process Utland fortsättning ....................................................................... 14
9.2. Utbetalningar ............................................................................. 15
10. Arbetet med kvalitet och kontroller ........................................ 16
10.1. Handläggningens kvalitet ............................................................. 16
10.2. Myndighetens kontrollverksamhet................................................. 16
10.3. Felaktiga utbetalningar ................................................................ 17
10.3.1. Bosättningsbaserade förmåner .................................... 17
10.3.2. Levnadsintyg ............................................................. 17
10.3.3. Fortsatt arbete med elektroniskt utbyte ........................ 18
11. Kundservice och information .................................................. 19
12. Globaliseringens påverkan på myndighetens verksamhet ...... 20
12.1. Historiken kring invandring och utvandring .................................... 20
12.2. Utveckling av antalet ansökningar i processerna ............................. 21
12.3. Pensionssamordning i framtiden ................................................... 23
12.3.1. Invandring ................................................................ 23
12.3.2. Utvandring ................................................................ 25
12.3.3. Utvandrat och sedan invandrat .................................... 26
13. Utmaningar för Pensionsmyndigheten .................................... 27
Internationella ärenden
Regeringsuppdrag
Datum
Dok.bet.
Version
Dnr/Ref.
2013-12-18
PID133839
1.0
VER 2013-153
3 (28)
PM
59008 1
.0
1. Uppdraget internationella ärenden
Regeringen ger Pensionsmyndigheten i uppdrag att redovisa hur dess arbete med internationella ärenden
förhåller sig till uppgifterna att:
– informera allmänheten om pensioner och andra förmåner,
– följa och analysera pensionssystemets utveckling och effekter för enskilda och samhälle,
– säkerställa att felaktiga utbetalningar inte görs och motverka bidragsbrott,
– verka för lagenlighet och enhetlighet vid rättstillämpningen,
– säkerställa att en kvalificerad kunskapsuppbyggnad sker för att möjliggöra myndighetens strategiska och
praktiska arbete rörande internationella och gränsöverskridande frågor samt
– samarbeta med berörda myndigheter i Sverige och andra länder i generella frågor och individuella ärenden.
Om myndigheten bedömer att det finns brister i arbetet med internationella ärenden ska dessa redovisas
tillsammans med en åtgärdsplan för lösningen av bristerna.
Med ett internationellt ärende avses i detta sammanhang en gränsöverskridande situation mellan Sverige och
en annan stat som berör rätten till en svensk eller en utländsk socialförsäkringsförmån inklusive i de
situationer där internationell samordning ska ske i enlighet med EU-rätten eller Sveriges internationella
åtaganden i övrigt. Internationella ärenden kan även inbegripa situationer då en person arbetar, bor eller
vistas i Sverige, men är omfattad av ett annat lands lagstiftning.
För fullgörandet av regeringsuppdraget har samråd skett med Försäkringskassan.
2. Bakgrund till uppdraget
I uppdraget framgår att bakgrunden till uppdraget är att globaliseringen bidrar till ökad rörlighet av personer
till och från Sverige vilket ställer nya krav på den internationella samordningen av
socialförsäkringsförmåner. Förutom den utveckling som ständigt sker av EU:s regelverk på området, spelar
Sveriges internationella social-försäkringskonventioner en viktig roll i detta sammanhang. Den ökande
rörligheten resulterar också i att socialförsäkringsbalkens bestämmelser om rätt till svensk socialförsäkring i
vissa gräns-överskridande situationer får ökad betydelse.
I maj 2010 trädde de nya moderniserade samordningsbestämmelserna om social trygghet i EU:s förordningar
(EG) nr 883/2004 och (EG) nr 987/2009 i kraft. Förordningarna syftar till att möjliggöra den fria rörligheten
för personer inom EU. De nya förordningarna ställer höga krav på att myndigheterna i unionen samarbetar
för att garanterar att enskilda personer som nyttjar den fria rörligheten erhåller de rättigheter som de har
enligt förordningen. Liknande krav gäller även samarbetet med myndigheter i övriga länder med vilka
Sverige ingått avtal om samordning av socialförsäkringsförmåner. Därför är det nödvändigt att
myndigheterna har den kunskap och de kontakter som behövs för att effektivt verka i en mer
internationaliserad omgivning.
Mot bakgrund av den ökande internationaliseringen och förändringar i omvärlden, finns det ett behov av att
öka kunskaperna om Pensionsmyndighetens arbete rörande internationella ärenden.
Internationella ärenden
Regeringsuppdrag
Datum
Dok.bet.
Version
Dnr/Ref.
2013-12-18
PID133839
1.0
VER 2013-153
4 (28)
PM
59008 1
.0
3. Myndighetens uppdrag
Pensionsmyndighetens grunduppdrag är att administrera och tillhandahålla pensioner och pensionsrelaterade
förmåner samt ge generell och individualiserad information om dessa. Pensionsmyndigheten har
konkretiserat uppdraget, vilket bland annat innebär:
Rätt pension i rätt tid till alla pensionärer.
Möjlighet för pensionsspararna att förstå, förutse och kunna påverka hela sin pension.
Enkel, neutral och pålitlig hjälp till pensionssparare.
Pålitliga fakta och analyser om pensioner till regeringen och andra intresserade.
Effektiv pensionsadministration till låg kostnad för alla pensionärer och pensionssparare.
Senare i rapporten kommer dessa uppdragspunkter att beskrivas utifrån vilka framtida utmaningar som
myndigheten ser utifrån hanteringen av internationella ärenden.
4. Vilka förmåner hanterar Pensionsmyndigheten
Pensionsmyndigheten hanterar i huvudsak tre förmåner. Några av förmånerna innefattas i denna rapport
utifrån begreppet internationella ärenden.
Förmån Delförmåner Internationella
ärenden
Ålderspensionen (ÅP) Inom ålderspensionen ingår Inkomstpension, Premiepension, Tilläggspension,
Garantipension och Särskilt pensionstillägg. I ålderspensionsområdet ingår även intjänande
av pensionsrätter, pensionsprognoser och årligt beslut i form av Orange kuvert med mera.
Ja
Bostadstillägg (BT)
Pensionsmyndigheten handlägger bostadstillägg till pensionärer som har ålderspension eller
efterlevandepension samt bostadstillägg där ena maken har sjuk- och aktivitetsersättning (SA)
och den andre maken har pension eller äldreförsörjningsstöd. Äldreförsörjningsstöd (ÄFS)
hanteras även inom BT-processen.
Orsaken att BT och ÄFS inte ingår i beskrivningen av internationella ärenden är att de är
bosättningsbaserade förmåner och kan därför inte betalas ut till utlandet. Däremot ingår BT i
redovisningen i rapporten avseende felaktiga utbetalningar.
Nej,
Efterlevandepension (EP)
Efterlevandepension består av omställningspension, änkepension, särskild
efterlevandepension, barnpension, efterlevandestöd till barn samt garantipension till
omställningspension, änkepension och särskild efterlevandepension. Pensionsmyndigheten
meddelar även beslut om arbetsskadelivränta och begravningshjälp till efterlevande.
Ja
Internationella ärenden
Regeringsuppdrag
Datum
Dok.bet.
Version
Dnr/Ref.
2013-12-18
PID133839
1.0
VER 2013-153
5 (28)
PM
59008 1
.0
5. Hur är myndigheten organiserad
Pensionsmyndigheten har cirka 1 000 anställda på åtta orter runt om i landet. Organisationen 2014 består av
en ledningsstab samt 7 avdelningar: IT, administrativa avdelningen, utvecklingsavdelningen,
analysavdelningen, kommunikationsavdelningen, juridik och produktionsavdelningen.
I produktionsavdelningen ingår pensionsadministration och kundservice vilket innebär att avdelningens
arbete innefattar handläggningen av förmånerna.
5.1. Var handläggs förmånerna
Inkomstpension, tilläggspension, garantipension och premiepension handläggs i Halmstad, Karlstad och
Växjö för bosatta i Sverige samt i Visby för personer bosatta utomlands.
Ärenden som avser intjänandetiden hanteras i Karlstad när det gäller bosatta i Sverige och i Visby för
bosatta utomlands.
Efterlevandepension handläggs i Luleå.
Bostadstillägg handläggs i Halmstad, Karlstad, Växjö och Visby.
I Söderhamn och Gävle finns Kundservice för myndigheten.
6. Pensionsmyndighetens arbete med internationella ärenden
6.1. Myndighetens handläggningsprocesser
Idag finns det tre handläggningsprocesser inom Ålderspension: Nationell, Internationell och Utland.
Motsvarande tre processer finns för Efterlevandepension men där ses de tre processerna som delprocesser till
en huvudsaklig handläggningsprocess - Efterlevandepension.
Individ med rätt till förmån som administreras av Pensionsmyndigheten
Kunder som är bosatta i Sverige och som inte har bott eller arbetat i annat land.
Nationell
Kunder som bor i Sverige men tidigare har bott eller arbetat i annat land.
Internationell
Kunder som bor utomlands och som varit bosatta/arbetat i Sverige.
Utland
Internationella ärenden
Regeringsuppdrag
Datum
Dok.bet.
Version
Dnr/Ref.
2013-12-18
PID133839
1.0
VER 2013-153
6 (28)
PM
59008 1
.0
6.2. Hur många arbetar med handläggningen av förmånerna
Inom de tre processerna inom Ålderspension finns för närvarande 177 anställda handläggare. Handläggarna
har tack vare effektiviseringsarbetet kompetensväxlats bland annat mot Bostadstillägg men även inom
Ålderspension vilket inneburit en kompetensbreddning av rollen. Inom processen Efterlevandepension finns
för närvarande 42 anställda handläggare.
Programmet för ärendehantering (PFÄ) är ett strategiskt program på Pensionsmyndigheten för att
effektivisera ärendehanteringen inom myndigheten. Syftet är att skapa bättre kostnadseffektivitet,
handläggarnytta och kundnytta. PFÄ är indelat i ett antal projekt, varav två är levererade under 2012 och två
levererade under 2013. I programmet ingår även att förenkla för utomlandsbosatta kunder, exempelvis att
kunna komplettera sina ärenden via Pensionsmyndighetens webbplats.
Ett av delprojekten inom PFÄ innebär att delar av den nationella och internationella handläggningen
automatiseras vilket minskar den manuella handläggningstiden per ärende och därmed kostnaden. Det är
dock viktigt att poängtera att upprätthållande av kvalitén i handläggningen är minst lika viktig för
myndigheten som kostnadseffektivitet, sett utifrån myndighetens konkretiserade uppdrag - rätt pension i rätt
tid till alla pensionärer.
Effekten av programmet samt myndighetens löpande arbete med att förenkla och effektivisera
pensionsadministrationen har medfört att antalet handläggare och årsarbetare inom processen Ålderspension
minskat det sista året med 30 handläggare.
Antal årsarbetare
Handläggningsprocess Ålderspension Efterlevandepension
Nationell 30 19
Internationell 99 14
Utland 32 8
Totalt 161 41
Internationella ärenden
Regeringsuppdrag
Datum
Dok.bet.
Version
Dnr/Ref.
2013-12-18
PID133839
1.0
VER 2013-153
7 (28)
PM
59008 1
.0
6.3. EU-teamet
I mitten av 2012 bildades EU-teamet för att samordna arbetet inom Pensionsmyndigheten avseende frågor
inom socialkonventioner. Teamets arbete består av att bereda, samordna och genomföra arbetet. Etableringen
av EU-teamet är ett sätt för myndigheten att minska nyckelpersonsberoendet och att bidra till intern
kompetensbreddning. Fördelarna med arbetet i teamform är även att ansvaret följer arbetsordning och andra
styrdokument samt att det skapar ett naturligt tätt samarbete och beredning av frågor mellan avdelningarna.
Avdelningar inom myndigheten som är representerade i teamet är utvecklingsavdelningen (teamansvarig),
Juridikavdelningen samt Produktionsavdelningen. Till teamet har även knutits medarbetare från
Ledningsstaben. Till teamet finns även adjungerade medlemmar som deltar vid behov på teamets möten. Ett
exempel är pensionssamordnarna, som bland annat är handläggningskontorens produkt- och
handläggningsspecialister, vilka deltar vid behov samt vid löpande avstämningar och genomgångar av
aktuella frågor var 6-8 vecka.
Många av arbetsuppgifterna sker inom linjen för respektive avdelning och teamarbetet är ett sätt att
koordinera arbetet. Fler personer än de som ingår i teamet är involverade i arbetsuppgifterna men teamet
ansvarar för att driva arbetet. Medverkande representanter ansvarar för beredning på sina respektive
avdelningar. Teamets arbete innebär även tillfälle till omvärldsbevakning och benchmarking av andra länders
lösningar av såväl administration som regelutveckling. För Vägledningar, som behandlar det internationella
regelverket, ansvarar produktspecialister på Utvecklingsavdelningen. Dessa produktspecialister ansvarar
även för myndighetens övriga Vägledningar.
I teamets arbetsuppgifter ingår bland annat:
att ansvara för hur information förs ut till övriga organisationen av information, rutiner, upplysningar
med mera som är nödvändiga för handläggningen av kundärenden med anledning av internationella
regler.
att tolka Tolkning av hur tillämpningen av internationella regelverk i form av unionsrätt och
konventioner ska ske.
att bistå vid problemlösning vid tillämpning av internationella avtal.
att bereda inför och delta på löpande möten med Socialdepartementet.
Internationella ärenden
Regeringsuppdrag
Datum
Dok.bet.
Version
Dnr/Ref.
2013-12-18
PID133839
1.0
VER 2013-153
8 (28)
PM
59008 1
.0
6.3.1. EU-teamets externa arbete
EU-teamet
Ordförande, Produktägare Allmän PensionSekreterare, HandläggareGruppchef, Handläggning
Produktspecialist, Allmän PensionProcessutvecklare, Handläggning
Jurist, Rättsenheten
Möten varje vecka, fredagar 09:00-10:00.
Internationell samordnare,Ledningsstab
Pensions-samordnarna
Adjungerade till EU-teamet.Deltar ca varannan månad i
möte med EU-teamet.
Kommunikatör, Kundmöte
Adjungerad till EU-teamet.Deltar i EU-nätverk för
kommunikatörer
883-möten i SverigeBeredning för AK-möten
Ordförande SocialdepartementetDeltagare: Pensionsmyndigheten, Försäkringskassan,
Arbetsförmedlingen, Kronofogdemyndighete, Arbetsmarknadsdepartementet, IAF, Skatteverket
Möten ca varannan tisdag, 09:00-12:00.
Ordinarie ledamot: Jurist deltar från EU-teamet som representant från Pensionsmyndigheten, övrig
representation efter behov
Linjeansvarig EESSI och
Levnadsintyg,
Administrativa kommissionen (AK-möten i Bryssel)
EU-kommissionen, DG EMPL (Generaldirektorat för sysselsättning, socialpolitik)
Möten 4 ggr per år
Revisionskommittén
Försäkringskassan deltarPensionsmyndigheten deltar ej
Tekniska kommissionen (TK-möten i Bryssel)
Möten 4 ggr per år
MISSOCPensionsmyndigheten lämnar
underlag men deltar ej.Departementet och
Försäkringskassan deltar.
Rådgivande kommittén
Samordningsorgan med parterna Medlemsstaterna, arbetsgivarna och
Fackföreningar.
Working PartiesEnfrågeseminarier med urval av
medlemsstater.
EESSI – Steering committeeStyrgrupp för EESSI
Försäkringskassan vice ordförande
SSCKommunikatörs nätverk
Pensionsmyndigheten deltarFörsäkringskassan deltar
Ad hoc-grupperKopplat till projekt mm.
Ex EESSI och arbete med SEDar.
AK-representation för SverigeRepresentation vid AK möten
Socialdepartementet ledamotFörsäkringskassan ställföreträdande ledamot
Pensionsmyndigheten och övriga myndigheter deltar vid behov som expert
TK-möten i Sverige
Beredning för TK-mötenDelegerat från Departementet, förornat till
Försäkringskassan som är ansvarig för beredning, Pensionsmyndigheten deltar, IT chefer deltar
EESSI linjerepresentant från Pensionsmyndigheten kan delta i TK-möten kring EESSI, om delegerad från IT-chef
på Pensionsmyndigheten
TK-representation för Sverige Representation vid TK-möten
Försäkringskassan IT-chef ordinarie ledamotPensionsmyndigheten IT-chef biträdande ledamot
EESSI linjerepresentant från Pensionsmyndigheten kan delta i TK-möten kring EESSI, om delegerad från IT-chef
på Pensionsmyndigheten
Departement
Riksdag/Regering
Pensionsmyndigheten
Adjungerad till EU-teamet.Deltar vid merparten av möten med EU-teamet.
Adjungerad till EU-teamet.Deltar ca varannan månad i
möte med EU-teamet.
Internationella ärenden
Regeringsuppdrag
Datum
Dok.bet.
Version
Dnr/Ref.
2013-12-18
PID133839
1.0
VER 2013-153
9 (28)
PM
59008 1
.0
7. Hur säkerställs kvalificerad kunskapsuppbyggnad
7.1. Hur bygger vi upp kunskapen
För att en handläggare ska kunna hantera den stora mängden internationella ärenden krävs en grundkunskap i
internationell lagstiftning. Det ingår i grundutbildningen för nyanställda att lära sig tillämpa och förstå de
förordningar som är grunden i EU:s lagstiftning gällande socialförsäkring. Handläggarna behöver även
tillgodogöra sig kunskap hur dessa regler ska tolkas i kombination med den svenska socialförsäkrings-
lagstiftningen.
Med jämna mellanrum hålls genomgångar eller utbildningsinsatser inom områden där handläggarna eller
pensionssamordnarna själva anser att det finns ett behov. Dessa insatser består ofta i en genomgång av det
regelverk som gäller kombinerat med praktiska rutiner. Även case-utbildningar som bygger på att
handläggarna tillsammans ska lösa verklighetsbaserade exempel genomförs med jämna mellanrum.
En ansvarsfördelning finns etablerad för juristerna på juridikavdelningens rättsenhet som innebär att varje
pensionssamordnare har en namngiven jurist som sin särskilda ”ingång” till rättsenheten. Det innebär att
varje pensionssamordnare och juristen har en löpande dialog i syfte att lösa problem, arbeta förebyggande att
åstadkomma en hjälpsam och kraftfull styrning och stöd till den övriga organisationen.
En del av det samarbetet innebär regelbundna möten förmånsvis med jurister, pensionssamordnare och
omprövare för att diskutera frågor som uppkommit under senaste perioden och för att säkra att de besked
som ges till organisationen är enhetliga och konsekventa. Juristen som är knuten till EU-teamet har även en
handlingsplan för att över tid säkerställa kunskap kring förordningarna 883/2004 och 987/2009. Även
teamarbetet i EU-teamet i skapar löpande kunskapsuppbyggnad och kunskapsöverföring mellan
medarbetarna.
7.2. Hur säkerställer vi kunskapen och likriktar handläggningen
I alla internationella ärenden arbetar handläggarna kontinuerligt med utredningar utifrån både svensk och
internationell lagstiftning. Till stöd har handläggarna handledningsdokument och rutinbeskrivningar som
beskriver hur ärendena ska hanteras praktiskt beroende på vilka förordningar och konventioner som gäller.
Dessa rutinbeskrivningar stödjer handläggarna i deras utredningsarbete och säkerställer därmed att kvalitén i
handläggningen upprätthålls.
Syftet med utbildningsinsatser så som case-utbildningarna för handläggarna är att kvalitetssäkra
handläggningen, upprätthålla och bredda handläggarnas komptens samt även att likforma handläggarnas sätt
att utreda och bedöma. För att likforma hanteringen och rutiner mellan de olika kontoren förs diskussioner i
nätverksform mellan kontoren. Liknande utbildningsinsatser görs även i samband med förändringar i
internationell lagstiftning, som t.ex. antaganden av nya förordningar och konventioner, eller att nya
medlemsländer gör sitt inträde i EU.
Under 2013 har arbetet med en likformning av handläggningen inom ålderspension utökats till att omfatta
utbildningsinsatser av olika slag. Med anledning av de automatiseringar inom ålderspension som genomförts
inom programmet PFÄ, av ärendeslag som endast omfattar svensk lagstiftning så har en
kompetensbreddning påbörjats av handläggarna så att de även kan hantera internationella ärenden. För att
säkra kompetensförsörjningen inom ålderspension framöver har även ett arbete påbörjats med
kompetensväxling mellan kontoren, vilket gynnar en enhetlig handläggning på kontoren. Inom
efterlevandepension, som har betydligt mindre volymer, har myndigheten istället valt att koncentrera
handläggningen av alla ärenden till en ort (Luleå).
Internationella ärenden
Regeringsuppdrag
Datum
Dok.bet.
Version
Dnr/Ref.
2013-12-18
PID133839
1.0
VER 2013-153
10 (28)
PM
59008 1
.0
8. Samarbeten med myndigheter i Sverige och andra länder
Pensionsmyndigheten har ett samarbete med berörda myndigheter i Sverige och andra länder både i generella
frågor och individuella ärenden.
Pensionsmyndigheten beslutsunderlag är kopplade till information från Försäkringskassan och Skatteverket.
Myndigheten har därför ett väl utvecklat samarbete med Försäkringskassan avseende IT. Samarbeten
generellt mellan Pensionsmyndigheten och andra myndigheter är ofta kopplade till enskilda frågor.
Pensionsmyndigheten är även en driven samarbetspartner gällande EESSI, det gemensamma utbytet av
information mellan EU-medlemsländerna.
Några exempel på löpande handläggningskontakter med andra myndigheter är att skicka och ta emot
förfrågningar via post eller mail från:
Migrationsverket om flyktingstatus
Riksarkivet om taxerad inkomstskatt och mönstringsrullor (sjömän)
Transportstyrelsen om sjötjänsteutdrag (sjömän)
Ambassader och konsulat, är vid behov behjälpliga med utfärdande av levnadsintyg på begäran av
enskild pensionär samt information om dödsfall som inträffar i utlandet
Skatteverket: om sink-skatt för utlandsbosatta
Försäkringskassan, det mesta görs via e-post eller fjärrskrivbord. Exempelvis försäkrings-
tillhörighetsbedömningar, ta bort gammal/felaktig folkbokföringsadress, impuls exempelvis om
ålderspension beviljas till kund som har handikappersättning, sjuk- och aktivitetsersättningsakter m.m.
Kontakter med utländska myndigheter sker förutom i ärendehanteringen även genom EU-teamet vars
ärenden kan bestå av att skicka ut information om regeländringar och administrativa ändringar till andra
länder, ta emot information om regeländringar och administrativa ändringar från andra länder, besvara andra
myndigheters förfrågan om kontaktpersoner och förfrågningar kring regelverk m.m.
Pensionsmyndigheten deltar i ett omfattande internationellt samarbete och intresset för att ta del av svenska
erfarenheter inom pension, pensionsinformation och administration är fortsatt stort. Pensionsmyndigheten
har 2013 hållit i det svenska värdskapet för dels det Nordiska generaldirektörsmötet samt Arbetsgruppsmötet
med de nordiska institutionerna kopplat till tillämpningen av den nordiska konventionen om social trygghet.
Under 2013 har myndigheten varit representerad vid drygt 40 internationella aktiviteter och har tagit emot 20
internationella besök från 15 länder.
Internationella ärenden
Regeringsuppdrag
Datum
Dok.bet.
Version
Dnr/Ref.
2013-12-18
PID133839
1.0
VER 2013-153
11 (28)
PM
59008 1
.0
9. Handläggningsärenden
Nedan beskrivs ett exempel på ett typärende från kund till myndigheten tillbaka till kund. De internationella
ärendena är oftast komplicerade och tidskrävande vilket nedanstående exempel belyser.
Johann är född 1947 i Tyskland. Efter att han varit yrkesverksam i 30 år som lärare i sitt hemland emigrerar
han till Sverige 1997. Första åren i Sverige arbetade han deltid med diverse yrken i samband med att han
studerade på en SFI-kurs. Han är nu 66 år, svensk medborgare, och arbetar heltid som tysklärare sedan 10 år.
Johann går in på Pensionsmyndighetens hemsida på internet. Här hittar han information om hur han kan
ansöka om sin svenska allmänna pension. Johann gör även en pensionsprognos och får besked om vilket
belopp hans totala allmänna pension inklusive tjänstepension kan bli. Han finner även information om hur
han ansöker om sin utländska tyska pension. Johann väljer att logga in med sin e-legitimation och ansöker
om sin pension via Pensionsmyndighetens webbansökan. I sin ansökan uppger han att han varit bosatt och
arbetat i Tyskland. Johann ansöker om hel uttagsnivå av sin allmänna pension. När Johann fyllt i sin ansökan
och sänt iväg den får han en bekräftelse via sms att Pensionsmyndigheten mottagit ansökan.
I de fall där kunden endast varit bosatt och arbetat i Sverige och Pensionsmyndigheten har ett komplett
beslutsunderlag, d.v.s. har samtliga uppgifter som ska ligga till grund för kundens pensionsbeslut, kommer
ärendet hanteras i ett helt maskinellt ärendehanteringsflöde.
Johanns ärende kommer att hanteras både maskinellt och manuellt. Pensionsmyndighetens
ärendehanteringssystem kontrollerar och hanterar kundens uppgifter med systemets uppgifter. Johan är
berättigad till en svensk inkomst-, tilläggs- och premiepension för de år han arbetat i Sverige. Eftersom
Johann inte jobbat så många år i Sverige kommer den inkomstbaseradepensionen vara relativt låg. Därför är
Johann även berättigad en garantipension som baseras på hans bosättningstid i Sverige.
Ärendehanteringssystemet hanterar Johanns uppgifter om arbete och bosättning i Tyskland och Sverige med
Pensionsmyndighetens egna uppgifter. En svensk försäkringstid kan provisoriskt fastställas för Johans
bosättningstid i Sverige. Den ligger till grund för beräkningen av garantipension.
I och med att Johan varit bosatt och yrkesverksam i annat land är en manuell hantering nödvändig. Systemet
sätter en åtgärdskod vilket styr ärendet in i kö för manuell hantering. Pensionsmyndigheten ansvarar för att
hjälpa Johann ansöka om sin tyska pension. En handläggare kommer att med hjälp av Johans uppgifter i
webbansökan utfärda ansökningsblanketter till Tyskland. När handläggaren har utfärdat dessa handlingar och
sänt till det utländska pensionsorganet kommer ärendet att fortsätta att hanteras i det maskinella flödet.
Pensionsmyndigheten har nu ett komplett beslutsunderlag för att fatta ett svenskt beslut om den allmänna
pensionen. Beslutet kan dock endast fattas provisoriskt eftersom myndigheten saknar uppgifter om den
eventuellt tyska pensionen och kundens tyska försäkringstid. En kund kan endast vara arbetsförsäkrad i ett
land under en period. Det är det land där kunden har arbetet och har pensionsgrundad inkomst för en viss
period som även kommer att intyga bosättningstiden (försäkringstiden) åt kunden. Då Sverige inte har
vetskap om kundens tyska försäkringstid är den svenska försäkringstiden endast provisoriskt fastställd och
kan komma att behöva revideras när Tyskland kommer in med deras fastställda försäkringsperioder.
Ärendet går vidare och kan beräknas och beslutas. Efter att Pensionsmyndigheten beslutat om Johanns
allmänna pension kommer han att få ett skriftligt beslut hemsänt med posten. När Tyskland senare kommer
in med det tyska pensionsbeslutet och intyg på sina försäkringstider kan Pensionsmyndigheten fatta ett
definitivt beslut. Johann kommer att få ett nytt definitivt beslut hemsänt per post.
Internationella ärenden
Regeringsuppdrag
Datum
Dok.bet.
Version
Dnr/Ref.
2013-12-18
PID133839
1.0
VER 2013-153
12 (28)
PM
59008 1
.0
9.1. Handläggningstid
Diagrammen nedan visar handläggningstiden i medeltal i dagar per ärende och land. Statistiken är uttagen
2013-10-28. Kategorin övrigt består av EU-länder som har mindre än 20 observationer.
För att få en jämförbarhet i mätningen avgränsas statistiken:
EU-ärenden där en EU handling har skickats ut och vars förmånsärende har varit av en viss processtyp exempelvis Ålderspension Internationell.
Varav har ett skapat datum efter 2012-06-01
Varav är kopplade till ett förmånsärende som har ett skapat datum efter 2012-06-01
Varav har en EU-handling som har inkommit i EU ärendet
Varav förmånsärendet är Avslutat (ej pågående)
Varav tillhör process Ålderpension
Varav har ärendetyp Ålderpension Ansökan (ej allmänt eller omräkning)
Varav bara har varit kontakt med ett EU-land
Varav har en handläggningstid som är mer än 4 dagar från att första handling har skickats ut till att första handling inkommit från EU-land
Urvalet medför att antalet ärenden som har använts i statistiken är förhållandevis litet. Den största orsaken är till det är att det endast finns data
tillgängligt sedan ca 1,5 år tillbaka. Handläggningstiden för denna typ av ärenden är ofta över 1 år vilket medför att vi i framtiden kommer att få
ett betydligt större urval.
Begreppet Beslut i Pensionsmyndighetens årsredovisning går inte att jämföra med begreppet Avslutat i
denna statistik. Orsaken är att i årsredovisningen avses alla former av beslut i alla delar och ärendeslag inom
exempelvis ålderspension internationell. Vidare att årsredovisningens statistik avser ärendetid till preliminärt
beslut. Preliminärt beslut är dock viktigast för individen då de erhåller utbetalning därefter.
Statistikens i detta avsnitt fokuserar på att beskriva hela ärendetiderna för myndigheten och dess
handläggning samt skillnader mellan länder och ärendeslag.
9.1.1. Process Internationell
Medeltid Land
Tid mellan att den första handlingen skickas ut av Pensionsmyndigheten till annat EU-land, tills vi får in svar - den första handlingen från annat EU-land
Medeltid Land Sista
Tid mellan att den första handlingen skickas ut av Pensionsmyndigheten till annat EU-land, tills vi får sista svar - den sista handlingen från annat EU-land
Medeltid Land Ärende Tid mellan att den första handlingen inkommer från kund till Pensionsmyndigheten, till dess att ärendet är avslutat hos Pensionsmyndigheten
Ansökan Ålderpension
0
50
100
150
200
250
300
Medeltid Land Medeltid Land Sista Medeltid Land Ärende
Internationella ärenden
Regeringsuppdrag
Datum
Dok.bet.
Version
Dnr/Ref.
2013-12-18
PID133839
1.0
VER 2013-153
13 (28)
PM
59008 1
.0
Process Internationell fortsättning
Medeltid Land
Tid mellan att den första handlingen skickas ut av Pensionsmyndigheten till annat EU-land, tills vi får in svar - den första handlingen från annat EU-land
Medeltid Land Sista
Tid mellan att den första handlingen skickas ut av Pensionsmyndigheten till annat EU-land, tills vi får sista svar - den sista handlingen från annat EU-land
Medeltid Land Ärende Tid mellan att den första handlingen inkommer från kund till Pensionsmyndigheten, till dess att ärendet är avslutat hos Pensionsmyndigheten
Omräkning Ålderpension
Ansökan Efterlevandepension
9.1.2. Process Utland
Medeltid Utskick Land
Tid mellan att den första handlingen från annat EU-land inkommer till Pensionsmyndigheten till första handlingen skickas ut av Pensionsmyndigheten till annat EU-land
Medeltid Land Sista
Tid mellan att den första handlingen från annat EU-land inkommer till Pensionsmyndigheten till att sista handlingen skickas ut av Pensionsmyndigheten till annat EU-land
Medeltid Utskick Land Ärende
Tid mellan att den första handlingen inkommer från annat EU-land till Pensionsmyndigheten, till dess att ärendet är avslutat.
Ansökan Ålderspension
0
50
100
150
200
250
300
Finland Norge Danmark Storbritannien Övriga länder Tyskland Polen
Medeltid Land Medeltid Land Sista Medeltid Land Ärende
0
100
200
300
400
Norge Finland Tyskland Övriga länder Danmark
Medeltid Land Medeltid Land Sista Medeltid Land Ärende
0
100
200
300
400
Medeltid Utskick Land Medeltid Utskick Land Sista Svar Medeltid Utskick Land Ärende
Internationella ärenden
Regeringsuppdrag
Datum
Dok.bet.
Version
Dnr/Ref.
2013-12-18
PID133839
1.0
VER 2013-153
14 (28)
PM
59008 1
.0
Process Utland fortsättning
Medeltid Utskick Land
Tid mellan att den första handlingen från annat EU-land inkommer till Pensionsmyndigheten till första handlingen skickas ut av Pensionsmyndigheten till annat EU-land
Medeltid Land Sista
Tid mellan att den första handlingen från annat EU-land inkommer till Pensionsmyndigheten till att sista handlingen skickas ut av Pensionsmyndigheten till annat EU-land
Medeltid Utskick Land Ärende
Tid mellan att den första handlingen inkommer från annat EU-land till Pensionsmyndigheten, till dess att ärendet är avslutat.
Omräkning Ålderspension
Omräkning efterlevandepension
0
20
40
60
80
100
120
Norge Finland Övriga TysklandMedeltid Utskick Land Medeltid Utskick Land Sista Svar Medeltid Utskick Land Ärende
0
50
100
150
200
Finland Spanien Övriga TysklandMedeltid Utskick Land Medeltid Utskick Land Sista Svar Medeltid Utskick Land Ärende
Internationella ärenden
Regeringsuppdrag
Datum
Dok.bet.
Version
Dnr/Ref.
2013-12-18
PID133839
1.0
VER 2013-153
15 (28)
PM
59008 1
.0
9.2. Utbetalningar
Kronor
2012 betalades ca 3,2 miljarder kronor i ålderspension (inkomstpension, tilläggspension, premiepension,
garantipension) ut till ca 81 000 individer bosatta i andra länder. För efterlevandepension 2012 var
motsvarande 216 miljoner kronor till 10 000 individer. För båda förmånerna går, mätt i kronor, ca en
tredjedel av utbetalningarna till individer bosatta i Finland.
Både avseende handläggningsstatistik och utbetalningsstatistik kommer myndigheten framöver att kunna ta
fram mer detaljerad statistik. För handläggningsstatistik kommer fler länder att vara möjliga att studera då
fler antal ärenden över tid blir mätbara per land. För utbetalningsstatistik en möjlighet att studera
delförmåner inom ålderspension så som inkomstpension, premiepension och tilläggspension.
0
200
400
600
800
1000
1200
Milj
on
tal
Efterlevandepension Ålderspension
Internationella ärenden
Regeringsuppdrag
Datum
Dok.bet.
Version
Dnr/Ref.
2013-12-18
PID133839
1.0
VER 2013-153
16 (28)
PM
59008 1
.0
10. Arbetet med kvalitet och kontroller
10.1. Handläggningens kvalitet
I regeringsuppdraget framgår att, om myndigheten bedömer att det finns brister i arbetet med internationella
ärenden ska dessa redovisas tillsammans med en åtgärdsplan för lösningen av bristerna.
Pensionsmyndighetens resultatredovisning för ärendehantering i de senaste årsrapporterna beskriver att:
Internationell Ålderpension Utland Ålderspension Efterlevandepension totalt
Utfallet avseende utbetalningsprecision,
handläggningstid och kvalitet är likvärdiga
senaste åren.
Resultatet inom processen är fortsatt gott.
Handläggningstiden har förkortats och den
hög materiell kvaliteten är hög
Gott resultat för processen.
Processen har hög kvalitet i fattade beslut.
Handläggningstiderna har ökat något för
internationella ärenden och utlandsärenden,
men ligger fortfarande sammantaget inom
våra uppsatta målnivåer. Resultatet anses
ändå vara gott för processen.
Att utbetalningsprecisionen är lägre än för
till exempel ålderspension nationell beror
främst på att samtliga ärenden kräver dialog
med den blivande pensionären samt någon
form av komplettering innan beslut om
utbetalning. De främsta orsakerna till att
första utbetalningen inte alltid kan ske från
den månad som den blivande pensionären
önskar är oklarheter vad gäller
försäkringstillhörighet, ansökningar har
kommit in sent eller att vår begäran om
komplettering inte besvaras i tid.
Generellt sett är den materiella kvaliteten i
processen god och de kvalitetsmätningar som
genomförts indikerar att drygt 99 procent av de
fattade besluten är materiellt riktiga. Den
formella kvaliteten har förbättrats under året
men är fortfarande ett förbättringsområde med
anledning av utformningen av maskinella
beslutsbrev.
De flesta ärenden inom processen härrör till
delprocessen Nationell. Inströmningen av
internationella ärenden till processen ökar
årligen. För delprocesserna Internationell och
Utland har handläggningstiderna ökat, men de
bedöms ändå ligga inom en rimlig nivå och
klarar i stort våra interna målsättningar för
handläggningstid. Ökningen av ärenden inom
EU/EES härleds till arbetskrafts-invandringen
på 60- och 70-talet, främst från Finland.
Sammanfattningsvis anser myndigheten att förnärvarande är kvaliteten god i handläggningsarbetet med
internationella ärenden. Pensionsmyndigheten arbetar dock alltid löpande med förenklingar och förbättringar
för processerna samt utvecklar kontrollverksamheten.
10.2. Myndighetens kontrollverksamhet
Pensionsmyndighetens implementerar förnärvarande en verksamhets- och kontrollfilosofi. Där arbetet med
att förebygga och kontrollera felaktiga utbetalningar kommer följa de principer som slagits fast i
verksamhets- och kontrollfilosofin. Filosofin omfattar ett brett spektra och handlar lika mycket om
bemötande och egna attityder som hur vi handlägger ärenden. Utgångspunkten är att de flesta individer vill
göra rätt för sig och att vi ska göra det lätt att göra rätt. De fel som uppstår ska kunna bedömas utifrån vad
felen beror på vilket i sin tur ställer krav på kunskap och fakta, analys av beteenden och risker samt
specialisering i kontrollarbetet. Dessa principer är generella och tillämpas lika för den nationella-,
internationella- och utlandsverksamheten.
För den löpande och systematiska kvalitetsuppföljningen finns sedan 2011 en etablerad modell. Modellen
består bland annat av en kontroll- och kvalitetsplan som innehåller efterkontroller, i syfte att mäta och följa
kvaliteten i förmånshandläggningen och i den information som lämnas av kundmöte samt att upptäcka
felaktiga utbetalningar.
Internationella ärenden
Regeringsuppdrag
Datum
Dok.bet.
Version
Dnr/Ref.
2013-12-18
PID133839
1.0
VER 2013-153
17 (28)
PM
59008 1
.0
Förutom den löpande kvalitetsuppföljningen förekommer också riktade kontroller. Under till exempel 2013
har samtliga pensionärer (70 år och äldre) med utlandsadresser kontrollerats, från vilka vi inte begär
levnadsintyg eller elektroniskt personuppgiftsutbyte. Resultatet visar bland annat att en stor andel av
genomgångna ärenden hade fel lokalkontorstillhörighet och omfattades därför inte av rutinen för
levnadsintyg vilket nu har rättats till. Vidare har en riktad kontroll gjorts av utbetalningar till avregistrerade
pensionärer (65 år och äldre). Slutsatsen blev att det finns anledning att titta vidare både på både om
avregistreringar görs korrekt och hur olika register uppdateras vid ändringar i avregistrering.
10.3. Felaktiga utbetalningar
Generellt finns det små möjligheter att fuska då rätten till många av förmånerna bygger på intjänande. Ett av
de områden där potentiellt fusk kan finnas är bosättningsbaserade förmåner samt levnadsintyg.
10.3.1. Bosättningsbaserade förmåner
För de bosättningsbaserade förmånerna (garantipension, bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd) gäller att
rätten till dessa förmåner upphör om utlandsvistelsen överstiger tre, sex eller tolv månader samt beroende på
vilket land individen är bosatt. Om pensionstagaren flyttar permanent till utlandet upphör rätten till dessa
förmåner medelbart. Pensionsmyndigheten använder Skatteverkets folkbokföringsuppgifter. Det är dock
mycket svårt att kontrollera utlandsvistelsen och Pensionsmyndigheten får ibland anmälningar mot individer
som ibland föranleder ytterligare granskning.
10.3.2. Levnadsintyg
Totalt finns cirka 135 000 personer bosatta utanför Sverige med någon av förmånerna ålderspension,
efterlevandepension och sjuk- och aktivitetsersättning.
Levnadsintyg på papper skickas från Pensionsmyndigheten en gång per år till de personer som bor utanför
Sverige och som har någon av förmånerna ålderspension, efterlevandepension eller sjuk- och
aktivitetsersättning (ålders- och efterlevandepension utgör drygt 90 procent av beståndet). Utskicket grundar
sig på Socialförsäkringsbalkens kap 110 § 15. För att utbetalning av en förmån utomlands ska ske krävs
bevis på att rätten till förmånen består. På intyget finns även frågor om civilstånd och medborgarskap som
ska besvaras. Om levnadsintyg inte inkommer så skickas en påminnelse till kunden. Om intyg trots det inte
inkommer så skickas ett beslut om att utbetalningen stoppas.
Intyget ska vara underskrivet av förmånstagaren samt underskrivet och stämplat av en myndighet i utlandet
eller i Sverige enligt Pensionsmyndighetens föreskrift (PFS 2012:2) om levnadsintyg. Totalt skickas cirka 56
000 levnadsintyg ut via papper.
Istället för levnadsintyg sker ett elektroniskt utbyte med pensionsinstitutioner i vissa länder.
Land Antal Periodicitet
Finland 47 000 Månad
Norge 10 000 Månad
Tyskland 14 000 Kvartal
Danmark 5 000 Kvartal
USA 2 000 Månad
Totalt 78 000
I det elektroniska utbytet av uppgifter med Finland, Norge och Danmark omfattas uppgifter om
dödsfallsdatum, civilstånd och adressuppgifter. Utbytet med USA och Tyskland omfattar endast
dödsfallsdatum. Som ett komplement tillhandahåller den tyska pensionsinstitutionen DRV en online-tjänst
Internationella ärenden
Regeringsuppdrag
Datum
Dok.bet.
Version
Dnr/Ref.
2013-12-18
PID133839
1.0
VER 2013-153
18 (28)
PM
59008 1
.0
där Pensionsmyndighetens handläggare online kan få uppgifter om civilstånd, adressuppgifter och
pensionsbelopp från den tyska institutionen.
Risk för fusk med levnadsintyg är i första hand förknippat med att stämpel och underskrift från godkänd
intygsgivare kan förfalskas av individen samt att exempelvis socialförsäkringsinstitution i individens
bosättningsland kan utfärda ett oriktigt intyg. Även om myndigheten inte ser det som ett större problem i
dagsläget så finns det ändå en risk att så kan ske. Att bygga ut det elektroniska utbytet med
socialförsäkringsinstitution i individens bosättningsland ger effekten att vi snabbare får en avisering om
dödsfall samtidigt som vi minskar risken med fusk och missbruk från individen. Teoretiskt finns det fortsatt
en risk med fusk ”internt” exempelvis hos det andra landets socialförsäkringsinstitution. Denna fråga
kvarstår men är mycket svårbedömd idag då myndigheten i första hand fokuserar på att upprätta det
elektroniska utbytet.
En fortsatt utvecklad, förbättrad och regelbunden inhämtning och utbyte av och information med allt fler
utländska myndigheter är en naturlig framtida utveckling för att förebygga felaktiga utbetalningar.
10.3.3. Fortsatt arbete med elektroniskt utbyte
Ett antal försäkringsbolag (nio stycken i dagsläget) prenumererar på uppgifter om Levnadsintyg (status på
utskick, dödsfallsdatum mm) från Pensionsmyndigheten. Det innebär att kunden endast behöver skicka ett
levnadsintyg, till Pensionsmyndigheten, och slipper därmed att skicka till respektive Försäkringsbolag. Det
innebär en stor fördel för kunden då ett levnadsintyg kräver underskrifter och stämplar från lokala behöriga
institutioner. Pensionsmyndigheten arbetar för att fler försäkringsbolag ska ansluta sig till tjänsten.
Planering för elektroniskt utbyte under 2014 pågår med pensionsinstitutionerna i England och Polen för
2014. Totalt handlar det om ytterligare 3 700 intyg som hämtas in elektroniskt från pensionsinstitutionen i
kundens bosättningsland.
I artikel 78 i EU-förordning 883/2004 sägs att medlemsstaterna successivt ska börja använda ny teknik för att
utbyta, ge tillgång till och behandla uppgifter som krävs för tillämpningen av denna förordning.
Överföringen av uppgifter mellan institutionerna eller förbindelseorganen ska göras på elektronisk väg.
Tidplanen för införande av ett IT-system som kan möjliggöra elektroniskt utbyte mellan EU:s
medlemsländer har skjutits fram ett antal gånger. Det centrala EU-projektet EESSI (Electronic Exchange in
Social Security Information) i Bryssel har återkommande blivit försenade med sina leveranser.
De nordiska länderna har vid ett flertal tillfällen diskuterat vad som eventuellt kan göras på nordisk nivå
innan EESSI finns på plats. För svensk sida berör detta främst Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten
men i diskussionen har även Inspektionen för arbetslöshetsförsäkring (IAF) och Kronofogden funnits med.
Olika förslag och lösningar har diskuterats och Pensionsmyndigheten har i slutet av 2013 via
generaldirektören skickat ut ett brev till övriga nordiska institutioners generaldirektörer med ett förslag till ett
nordiskt samarbete gällande elektroniskt utbyte. Ett första möte i frågan kommer att hållas i slutet av januari
2014.
Internationella ärenden
Regeringsuppdrag
Datum
Dok.bet.
Version
Dnr/Ref.
2013-12-18
PID133839
1.0
VER 2013-153
19 (28)
PM
59008 1
.0
11. Kundservice och information
Tillsammans med Försäkringskassan och Skattemyndigheten har Pensionsmyndigheten ca 100 Servicekontor
där pensionssparare och pensionärer kan få kontakt med myndigheten. Det finns cirka 500
servicehandläggare som arbetar ute på servicekontoren, som är anställda av Försäkringskassan eller
Skatteverket. Pensionsmyndigheten har inga egna medarbetare på servicekontoren utan köper tjänsten.
Pensionsmyndigheten möter även sina kunder per telefon i kundservice samt i digitala kanaler så som på
webben, i appar, Facebook och via Minpension.se. Samtalen till kundservice är ca en tredjedel kring
ålderspension, en tredjedel kring bostadstillägg och en tredjedel övrigt där Efterlevandeskydd återfinns.
Myndighetens kundtjänst har möjlighet att vissa dagar erbjuda tolkstöd på 8 språk. Vid framförhållning kan
man vid telefonmöten få tolkstöd på fler språk. Pensionsmyndigheten erbjuder även viss information på sin
hemsida på 15 olika språk. Vidare finns många av ansökningsblanketterna på några andra språk.
Det Orange kuvertet skickas ut en gång per år. Informationen beskriver bland annat intjänat belopp och
prognos för den allmänna pensionen. 2012 års utskick gick till 6,7 miljoner kunder och förutom Sverige gick
brevet ut till ca 300 000 kunder i 209 länder. Utskicket på 300 000 utlandsboende går till både
pensionssparare (76 procent) och pensionärer (24 procent). Innan utskick är siffran 7,05 miljoner men
350 000 sorteras bort på grund av att adress saknas. Många av de som Pensionsmyndigheten saknar adress på
har mycket små intjänade belopp.
År 2012 skickades 6,7 miljoner brev ut varav ca 80 000 brev kom i retur. Förklaringen till returerna är till
viss del att många av dessa individer har flyttat utomlands och inte meddelat ny adress. En annan del av
förklaringen är att kunder bosatta utomlands inte anmäler ny adress. Sannolikheten att kontakta
Pensionsmyndigheten i framtiden inför uttag av pension är troligen större desto högre intjänande man har
haft.
De länder som fick flest utskick av Orange kuvert var:
Länder Antal
FINLAND 73734
NORGE 46624
DANMARK 23572
STORBRITANNIEN 22812
TYSKLAND 21006
POLEN 10113
USA 9476
SPANIEN 9402
FRANKRIKE 8595
SCHWEIZ 5975
Internationella ärenden
Regeringsuppdrag
Datum
Dok.bet.
Version
Dnr/Ref.
2013-12-18
PID133839
1.0
VER 2013-153
20 (28)
PM
59008 1
.0
12. Globaliseringens påverkan på myndighetens verksamhet
12.1. Historiken kring invandring och utvandring
Enligt SCB har förändringarna i in- och utvandringen till och från Sverige varit stora under de senaste
årtiondena. Före 1980-talet dominerade arbetskraftsinvandringen och styrdes av den ekonomiska
konjunkturcykeln. Arbetskraftsinvandringen ersattes av flyktinginvandring där variationerna domineras av
flykting- och anhöriginvandring. Anknytningsinvandring har svarat för en stor del av ökningen av
invandringen sedan mitten av 1990-talet. Konflikten i Syrien har i hög grad påverkat asylinvandringen
senaste året.
EU-utvidgningen 2004 och arbetskraftsreformen 2009, som underlättade arbetskraftsinvandring från länder
utanför EU/EES, har lett till att arbetskraftsinvandringen ökat något de senaste åren.
Vissa publiceringar av statistik inom ämnesområdet använder begreppet nettoinvandring, invandring minus
utvandring. För att beskriva påverkan på Pensionsmyndighetens verksamhet är det dock intressantare att i
stället se på omsättningen, invandring plus utvandring.
SCB antar, med utgångspunkt i Migrationsverkets bedömning om en ökad asylinvandring de närmaste åren,
en kraftig ökning av invandringen. Vidare antas att fortsatt arbetskrafts- och anhöriginvandring kommer att
bidra till en hög invandring under hela 2010-talet. Därefter kommer asyl- och anhöriginvandringen röra sig
mot en mer långsiktig nivå som ligger under dagens nivå. SCBs analys pekar även på att invandringen
minskar från EU som en följd av den demografiska utvecklingen i många av dessa länder.
SCB: In- och utvandrare 1960-2012 och prognos 2013-2060
Antal personer
Källa: SCB
En av myndighetens vanligaste kunder i dag är en person som arbetat hela sitt yrkesliv. Sett utifrån en 10-20
årsperiod kommer troligen även denna kategori av kunder vara störst i antal. Utifrån de sista decenniernas
migration till Sverige och en fortsatt globalisering, kommer det dock innebära att allt fler personer har arbetat
även i ett annat land. Det innebär att de kommer att handläggas i processerna internationell och utland.
Sett utifrån målen med det strategiska programmet PFÄ- Programmet för ärendehantering, kommer en allt
större andel av individerna som endast varit yrkesverksamma eller bosatta i Sverige i framtiden handläggas i
en del- eller helautomatiserad handläggning. Individer som omfattas av processen utland eller internationell
är generellt sett mer krävande avseende handläggning då det kräver samordning av pensioner från olika
länder och även mer manuell handläggning.
0
20 000
40 000
60 000
80 000
100 000
120 000
140 000
1960 1970 1980 1990 2000 2010 2020 2030 2040 2050 2060
Prognos
Invandring
Utvandring
Internationella ärenden
Regeringsuppdrag
Datum
Dok.bet.
Version
Dnr/Ref.
2013-12-18
PID133839
1.0
VER 2013-153
21 (28)
PM
59008 1
.0
12.2. Utveckling av antalet ansökningar i processerna
En framskrivning av ärendeflöden togs fram av Pensionsmyndigheten i november 2012, avseende
utvecklingen av ansökningar om pension från 2012 till 2050. Framskrivningen är dock mycket
svåranalyserad och underlaget mycket osäkert beroende på den långa horisonten och att definitionerna inom
ärendestatistiken har ändrats många gånger (t.ex. i maj 2012). I praktiken kommer därmed utvecklingen att
variera mellan åren betydligt mer än enligt framskrivningen. Det är även viktigt att betona att då
framskrivningen är så långsiktig innebär det även att teknisk utveckling, löpande förenklingsarbete och
automatiseringar under tidens gång kan medföra att handläggningstiden kommer att minska, diagrammens
utgångspunkt är att allt annat är lika. Framskrivningen ska därför mer ses som en indikation på en framtida
trend än en prognos.
Utgångspunkter i antaganden i statistiken
Vid fördelningen av ärendena mellan processerna nationell och internationell görs framskrivningen utifrån
antagandet att antalet i processen internationell ökar och antalet i processen nationell minskar. Det har
antagits att andelen ansökningar i processen internationell växer med 0,25 procentenheter per år. Antagandet
baseras på utvecklingen under de senaste åren. För processen utland antas antalet ansökningar att öka i antal
med 500 per år. Antagandet baseras på utvecklingen under den senaste tioårsperioden. Utvecklingen har
dock varit mycket ojämn så antagandet är mycket osäkert men bedöms som rimligt. Utgångspunkten i detta
fall är framskrivning av historisk utveckling.
Framskrivningen visar att i den nationella processen beräknas antalet ansökningar minska något på lång sikt
men också variera ganska kraftigt under perioden. För den internationella processen är utvecklingen för
antalet ansökningar relativt oförändrad fram till 2020 för att sedan öka, totalt beräknas den öka med 56
procent 2012-2050. För processen utland beräknas att antalet ansökningar kommer att öka med 41 procent
2012-2020 och med 186 procent 2012-2050. Totalt sett beräknas att antalet ansökningar 2012-2050 kommer
att öka med ca 16 procent.
Antal ärenden
0
20 000
40 000
60 000
80 000
100 000
120 000
140 000
160 000
180 000
200 000
20
12
20
14
20
16
20
18
20
20
20
22
20
24
20
26
20
28
20
30
20
32
20
34
20
36
20
38
20
40
20
42
20
44
20
46
20
48
20
50
Utland
Internationella
Nationella
Internationella ärenden
Regeringsuppdrag
Datum
Dok.bet.
Version
Dnr/Ref.
2013-12-18
PID133839
1.0
VER 2013-153
22 (28)
PM
59008 1
.0
Omfördelningen mellan antalet ansökningar över tid i processerna medför att handläggningstiden beräknas
öka markant 2012-2050. Diagrammet nedan beskriver utvecklingen per process med handläggningstiden
utifrån de minskade handläggningstiderna efter programmet PFÄ. Det innebär en ökad handläggningstid med
54 procent mellan 2012-2050 sett utifrån dagens handläggningstid och 75 procent utifrån
handläggningstiderna efter PFÄ.
Processen nationella ärenden syns knappt i diagrammet nedan, fortfarande är processen störst i antal ärenden
men står för en mycket liten del av den totala handläggningstiden, tack vare att handläggningstiden per
ärende är kort.
Handläggningsminuter
Även om framskrivningen ska ses som osäker så pekar trenden åt ett håll. För att myndigheten ska kunna
hantera trenden krävs det att ett elektroniskt utbyte av information utvecklas mellan länder, både bilateralt
och via exempelvis EESSI.
0100000020000003000000400000050000006000000700000080000009000000
1000000011000000120000001300000014000000
20
12
20
14
20
16
20
18
20
20
20
22
20
24
20
26
20
28
20
30
20
32
20
34
20
36
20
38
20
40
20
42
20
44
20
46
20
48
20
50
Utland
Internationella
Nationella
Internationella ärenden
Regeringsuppdrag
Datum
Dok.bet.
Version
Dnr/Ref.
2013-12-18
PID133839
1.0
VER 2013-153
23 (28)
PM
59008 1
.0
12.3. Pensionssamordning i framtiden
För att få en bild av framtiden avseende pensionssamordning och kundkommunikation kan man se på
kundernas medborgarskap och in- och utvandringsland till och från Sverige.
Statistiken nedan bygger på information från SCB. Födelseländer omfattar även icke existerande länder,
eftersom uppgiften baseras på uppgifter som den invandrade lämnar vid invandringstillfället. Såväl
Jugoslavien som Tjeckoslovakien och Sovjetunionen ingår bland födelseländerna. Vid de fall Forna
Jugoslavien benämns som ett land är det en sammanställning av invandring som skett både före och efter
Jugoslavien slutade existera som land, efter är utifrån de nuvarande länder som tillhörde forna Jugoslavien.
I statistiken nedan är villkoret för att räknas som invandrad att man varit folkbokförd i Sverige minst ett år
och utvandrad att man varit registrerad som utvandrad i minst ett år. Begreppen födelseland, medborgarskap
vid invandring, utflyttningsland både från/till och folkbokförd används för att beskriva och fördela
statistiken. Bakgrunden är att lättare kunna analysera om individer exempelvis kan ha relation till fler än två
länder samt se migrationsmönster inför framtiden avseende kommunikation och utbetalningar. I statistiken
ingår allt, det vill säga SCB har ingen möjlighet idag att ta ut endast de som har rätt till en förmån nu eller i
framtiden från Pensionsmyndigheten, exempelvis utifrån PGI-Pensionsgrundande inkomst.
Exempel på skillnader födelseland, medborgarskapsland och utflyttningsland.
Invandrade 1978-1997, samma födelseland som medborgarskapsland: 90 procent (797 488 av 885 552).
Invandrade 1998-2012, samma födelseland som medborgarskapsland: 88 procent (1 003 753 av 1 145 664).
Invandrade 1968-1997, samma utflyttningsland som medborgarskapsland: 78 procent (1 041 991 av 1 330 021).
Invandrade 1998-2012, samma utflyttningsland som medborgarskapsland: 67 procent (773127 av 1 145 664).
12.3.1. Invandring
Medborgarskapsland vid senaste invandring – nu svenska medborgare
Antal utrikes födda som invandrat 1968-2012 och som var folkbokförda 31 december 2012. Är svenska
medborgare 31 december 2012.
Källa: SCB
* Orsaken att Sverige finns med: Om en individ tidigare har varit exempelvis Finsk medborgare och invandrat till Sverige, sedan blivit Svensk
medborgare och därefter ut- och invandrat, räknas bara ”en” invandring och det är den sistnämnda med Svenskt medborgarskap.
0
5000
10000
15000
20000
25000
30000
35000
40000
45000
50000
45-55 år 55-64 årÅlder 2012
Övriga länder, 169 st., 55-64 år ca 22 000 personer, 45- 54 år ca 36 000 personer
Internationella ärenden
Regeringsuppdrag
Datum
Dok.bet.
Version
Dnr/Ref.
2013-12-18
PID133839
1.0
VER 2013-153
24 (28)
PM
59008 1
.0
Medborgarskapsland vid senaste invandring – är inte svenska medborgare
Antal utrikes födda som invandrat 1968-2012 och som var folkbokförda 31 december 2012 Är inte svenska
medborgare 31 december 2012.
Källa: SCB.
Enligt SCB så var länder som dominerade invandringen under slutet av 1980-talet var Iran, Chile, Libanon,
Polen och Turkiet, under 1990-talet forna Jugoslavien och under 2000-talet Irak, Somalia, Afghanistan och
Etiopien.
I dag dominerar de nordiska länderna avseende pensionsansökningarna för ålderspension. För processen
ålderspension utland står Finland för merparten av de nordiska ansökningarna. Dessa länder kommer fortsatt
att dominera i båda processerna men även andra länder så som Polen, Iran, Irak och delar av forna
Jugoslavien kommer att vara större i antal ärenden. Det innebär även en ökad kommunikation med några av
dessa länder samt kommunikation med individerna från dessa länder.
0
5000
10000
15000
20000
25000
45-55 55-64Ålder 2012
Övriga länder, 172 st., 55-64 år ca 7900 personer, 45- 54 år ca 20 000 personer
Internationella ärenden
Regeringsuppdrag
Datum
Dok.bet.
Version
Dnr/Ref.
2013-12-18
PID133839
1.0
VER 2013-153
25 (28)
PM
59008 1
.0
12.3.2. Utvandring
Antal personer och till vilket land man utvandrat till – Svenska medborgare.
Antal inrikes eller utrikes födda, utvandrade 1968-2011, som var svenska medborgare vid senaste utvandring
och inte folkbokförda 31 december 2012.
Källa: SCB.
Antal personer och till vilket land man utvandrat till – inte Svenska medborgare
Antal invandrade 1968-2010 som stannat i Sverige minst ett år och sedan utvandrat och som inte var svenska
medborgare vid senaste utvandring och inte var folkbokförda 31 december 2012.
Källa: SCB.
Oavsett medborgarskap kommer de nordiska länderna dominera fortsättningsvis avseende gruppen som
invandrat och sedan utvandrat eller endast utvandrat.
0
2000
4000
6000
8000
10000
12000
14000
Utrikes födda 45-55 år Inrikes födda 45-55 år Utrikes födda 55-64 år Inrikes födda 55-64 år
0
10000
20000
30000
40000
50000
60000
70000
80000
45-55 år 55-64 år
55-64 år Inrikes födda utvandrade till övriga länder (170 länder), 9 000 personer 45-54 år inrikes födda utvandrade till övriga länder (170 länder), 12 000 personer
55-64 år Utrikes födda utvandrade till övriga länder (158 länder), 4 200 personer
45-54 år Utrikes födda utvandrade till övriga länder (158 länder), 5 600 personer
Övriga länder 45-64 år, (171 länder) ca 21 000 personer
Övriga länder 45-54 år, (171 länder) ca 27 000 personer
Ålder 2012
Ålder 2012
Internationella ärenden
Regeringsuppdrag
Datum
Dok.bet.
Version
Dnr/Ref.
2013-12-18
PID133839
1.0
VER 2013-153
26 (28)
PM
59008 1
.0
12.3.3. Utvandrat och sedan invandrat
Antal utvandrade 1968-2010 som stannat utomlands minst ett år och därefter invandrat, stannat minst
ett år och var folkbokförda 31 december 2012.
Antal personer och till vilket land man flyttat till vid utvandring
Även här är de Nordiska länderna störst tillsammans med USA, Tyskland och Storbritannien.
0
2000
4000
6000
8000
10000
12000
14000
Utrikes födda 45-55 år Inrikes födda 45-55 år Utrikes födda 55-64 år Inrikes födda 55-64 år
Ålder 2012
55-64 år Inrikes födda utvandrade till övriga länder (180 länder), ca 10 000 personer
45-54 år inrikes födda utvandrade till övriga länder (1180 länder), ca 13 000 personer 55-64 år Utrikes födda utvandrade till övriga länder (169 länder), ca 4 000 personer
45-54 år Utrikes födda utvandrade till övriga länder (169 länder), ca 4 000 personer
Internationella ärenden
Regeringsuppdrag
Datum
Dok.bet.
Version
Dnr/Ref.
2013-12-18
PID133839
1.0
VER 2013-153
27 (28)
PM
59008 1
.0
13. Utmaningar för Pensionsmyndigheten
Pensionsmyndighetens grunduppdrag är att administrera och tillhandahålla pensioner och pensionsrelaterade
förmåner samt ge generell och individualiserad information. Nedan beskrivs några av utmaningarna inför
framtiden för internationella ärenden sett utifrån Pensionsmyndigheten uppdrag och hur det har
konkretiserats. Utmaningarna beskrivs utifrån problematisering och inte utifrån, risknivåer, omfattning, eller
eventuella framtida lösningar.
Rätt pension i rätt tid till alla pensionärer.
Närtid
Globaliseringen innebär att individer även kan äga tillgångar i andra länder. Att kontrollera om individer har
utländska tillgångar, exempelvis fastigheter är i dag svårt, idag bygger uppgifterna mycket på att individerna
själva uppger vilka tillgångar de har i utlandet. Motsvarande utmaningar finns även kring individer som
utvandrar eller byter adress utan att meddela Skatteverket eller Pensionsmyndigheten.
Framtid
En framtid med fler individer som äger tillgångar i utlandet kan skapa större utmaningar för myndigheten
avseende handläggning av förmåner med förmögenhetsbedömning. Konsekvensen kan då bli felaktiga
utbetalningar och ibland återkrav.
Då Pensionsmyndigheten saknar korrekt adress till ca 6 procent av dagens kunder kan detta innebära att det
finns individer, med ganska små behållningar, som i framtiden kanske inte vet att de har pensionsrätter i
Sverige. Allt fler individer som har rätt till förmåner från Sverige kan komma att bo i andra länder, det kan
innebära än fler personer som myndigheten saknar adress till.
Möjlighet för pensionsspararna att förstå, förutse och kunna påverka hela sin
pension.
Närtid
Civilståndet påverkar beräkningen av pensionen. Var kunden är bosatt, inom eller utom EU, påverkar rätten
till garantipension. För kunder bosatta utomlands är de enligt Socialförsäkringsbalken skyldiga att anmäla
civilstånd- och adressändringar. Det till trots är det tyvärr vanligt att kunder inte anmäler i tid och det kan
leda till återkrav.
Framtid
I dag kan pensionssparare och pensionärer i Sverige logga in på Minpension.se för att se sina
intjänandeuppgifter och göra en prognos. Då allt fler individer i framtiden har rätt till pension från andra
länder medför det att intjänandeuppgifterna och prognosen inte kommer att vara komplett. Det minskar
därför möjligheten för individen att kunna förstå, förutse och kunna påverka hela sin pension.
Boende utomlands som bott kortare tid i Sverige, har svårare att använda E-tjänster så som göra prognoser
och ansöka om pension då inloggning med exempelvis Bank-id krävs.
Enkel, neutral och pålitlig hjälp till pensionssparare.
Närtid och framtid
I dag har Pensionsmyndigheten en god kompetens kring pensionssystemen beträffande de länder som
dominerar ansökningarna avseende processerna utland och internationellt. Då allt fler personer under spartid
Internationella ärenden
Regeringsuppdrag
Datum
Dok.bet.
Version
Dnr/Ref.
2013-12-18
PID133839
1.0
VER 2013-153
28 (28)
PM
59008 1
.0
har arbetat i andra länder kan det komma att finnas ett behov av att höja kompetensen än mer inom utländska
pensioner inom kundtjänst. Det kan exempelvis avse andra länders pensionsåldrar och intjänande samt att
kunna guida individer till utländska myndigheter.
Pålitliga fakta och analyser om pensioner till regeringen och andra intresserade.
Närtid och framtid
Ett antal områden kan vara intressanta att studera både inom närtid och inför framtiden:
Produkter och förmåner
o Grundskydd – vilka grupper omfattas i framtiden av grundskyddet, vilken information de bör få
och i vilken kanal de bäst kan ta emot informationen.
o Är det bättre att ha färre eller fler produkter inom pension i framtiden
Fler eller färre målgruppsriktade förmåner
Uttagsplanering – vissa länder inom EU har olika skatteuttag beroende på om man är yrkesarbetande
eller pensionerad. Kommer framtidens pensionärer i större utsträckning planera bosättningsland vid
pensionering utefter skatt, vilka effekter kan det ha på skatteintäkterna i Sverige?
Hur ser EU på den inre marknaden, kan det komma fler harmoniseringar för pensioner och
pensionsmarknaden?
Hur kommer framtiden att se ut avseende individer med små pensionsbehållningar där
Pensionsmyndigheten saknar adress?
Hur länge ska en individ kunna finnas kvar i intjänanderegistret utan att ta ut sin pension, kan en individ
exempelvis bli 200 år i intjänanderegistret.?
o Vad innebär det för administrationskostnaderna och kommunikationen för myndigheten?
o Ska allt arbete i Sverige i framtiden vara pensionsgrundande, exempelvis korttidsarbete i
Sverige, kopplat till ovanstående frågeställning?
Garantipension, export till fler länder än i dag
o Vad innebär det för myndigheten om vi i framtiden exporterar garantipension till fler eller alla
länder avseende administrationskostnader och kommunikationskostnader?
o Innebär en eventuell export av garantipension till fler länder en minskning av andra kostnader
för samhället, exempelvis sjukvårdskostnader?
Effektiv pensionsadministration till låg kostnad för alla pensionärer och
pensionssparare.
Närtid och framtid
En ökning av antalet internationella ärenden innebär även ökad handläggningstid. Det är svårare att
automatisera detta arbete jämfört med nationella ärenden, då vi inte äger hela processen själva utan är
beroende på att få informationen från andra länder. Då dessa ärenden är tidskrävande finns det behov av
fortsatt löpande förenklingsarbeten inom pensionsadministrationen samt utveckling av elektroniskt utbyte
mellan länder.