Internationella. rostrattsalliansens styrelse. fileKvinnorna och nligt el1 skildring i Dngny af andelsforeningeu Sven- - ska Hem1) beror cless snnbba utveckling till stor del, pA den

- N:r 25. Stockholm 2 duli 1908 . l:a &rg.

. . . . Jiedi~ktion: . I Rcdaktor o. n~lsvnrig. utgifvare: I , k:xpedition. I Annon~prlr : .

'Il kr ... kr. 4: 50 h... kr. 2: 50 f ... 8 r: 50/1,, ... * 1: 25

Losnummer 10 iire. . Preiruineration slier sllviil i

lnndsorten som i Stockholm 11 niinnastc nostanstnlt ellcr bok-

T e l e f o n e r : '

Allm. 6353. Riks- 122S5. -

I

E L L E N KLEMAN, och Annon~kontor :

~~istersarnnelsgatan 632, cn tr.

Post- och telegramadress :

15 ore per mm. Eukel spaltbredd 50 mm.

BZ~~rginalauuons under texten 15 mm:s hojd per ghlg 10: -. Kabatt:. 5 ggr 5 O/O, 10 ggr 10 O/O,

20 ggr 20 Ole, 50 ggr .25 O/W Aunons b6r vara inlamutrd

Ilundel. ( Utgif ubigstid hvtrrje torsdr~g. I Stockholm 1.908, AftonBlndeta tqckcrl. I - 1) A (: 1\' Y, Storkl~olm. I sexlast miindag f . m.

Internationella. rostrattsalliansens styrelse. ~ruppbi ld tagen vid kongressen i ~msterdam.

. .

Pi t t :~ nclc f rhn riii~st c r : U1.s ~tawfOn ~ o t t . 21h.s Cavvie Clmpnzun Catt. Mbs Millicent Gawet t Ih:cett. Skt%ltmii.stnrc. : Ordl6r:ulde. . '2:dnr vice orilfiSrailcle. .

1511gliulcl. Xew York. 1,ondoil. . -- . s t f i ~ d c bdiom frfii1 vii~istcr: Fq.olecn .&fal.tina K+nwza-s. : M9.s Rachel Fovste9. A.~:ny.

Rotterdam, I-Tollnucl, Sckretcmre, IT. S. A,.

1:ste vice orclfijrsnde D:s Jur. Anita Augspurg, Hamburg och 1:st.e bitriicltmcle sekreternren, D:r IWhe Schirmacher, Pnris, voro ej ~~As~a rmr l e , niir gruppen togs.

Kvinnorna och nligt el1 skildring i Dngny af andelsforeningeu Sven-

- ska Hem1) beror cless snnbba utveckling till stor del, pA den riktiga uppfattningen a£ koopcrntionens id6, som koinmit sA mhnga nf l~uf~~uc1stndens kvinnor ntt med if ser brhfatta foretnget.

Att de kooperatirn orgnnieationerna ofver 'nllt mdste riikna med kvinnornss, siirskilcl t husmodrmar, sy mpa- -

tier, framh6lls nyligen i ett faredrag vid ett mate aE Schmeiziska kvinnof&e'ningnrms centralforbund. Dok- tor ,H; Miiller, en sf kooperntionsrorelscns' ledsnde rniin iignade hela foredraget At ntt klnrgora de omsesidiga for- delar, so.m erbjudns kvinnorna och kooperationen genom ett mHlrnedvetet aamnrbcte.

Husmodel'ns uppgift ntt mcd en mer eller mindre knappt tilltngen kassa forse en he1 familj med gocl' och riklig foda och de~sutom aaskaffa alla hemmets forno- denheter tvingar henne till en ytterlig fortinksanihet octi sparaamhet vid inkiipen. Men en ensgild kopare stAr all&l vannmiiktig infor cle alltjiimt st$ande prisen pH nodviindighetsvaror, och for cle mindre I.jemecllade iir det ett nHstan oliisligt problem ntt finna vLgen mellan um- bgranden och skuldsgtt.ning. Hiir kommer kooperntionen till hj#lp, ty endnst cn stark orgnnisation knn inverkn pb plrisliiget och skyclda mot trusternns och lrapitnlistcrilas fortryck. Genom utt Aterbetala vin's&n till konsumenterna i stiillet fiir till nhgrn f5 aktieiigwe sknffq kcoperationen hnsrnodern en e j obetydlig eparkassa, gqm ~Rtngligt ri- .

sar henne fordelen ' af.s.ammnnslutning och sparsamhat. E j mindre viktig ' iir koo&ratioliens striit'van att refor~nira nffiirimoralen, ntt inf6ra . &liga och riittvisa

i .det ekonorniskn .lif.vet, 'om k~ behiirsltns af egennyttn, ii~nsesiclig -~nisstro och l~~ i i~~~s~ns lo sh r t . O c h for modrarhn bctycler clettn, .:ttt de ?ncd s t o~ j e tillforsikt kunna sKnda ut .barnen i viirldc$, 'om t?e 1;unns h ~ p p i s att de ej, . fijr att kommn, frnth, triugas . : ~ t l oFverge de liirdomar och [email protected] lill rcdbarlwt och Bppenhet.,

'P som de bibringuts i he~nnlet. ., A mdra sidnn' rriojliggores' dcssn sociMn reforher en-

dast genom kvinnornas medve?lian, o c c derns ninkt iir 11Hrvidlng l h g t sttirrr, iin cle sj&iva 5ro"hedvetns om. Genom huslnodcrni 118nder gAr pen storsln delen fa- .

iniljens inl<omster, och prnni~lgcirkulntionen dirigei-as a£

dem, sbm ha inkopen af . l if~f~ir1~6~i~111~ct&. om' hand. l le .

kuniln'p!iverka guldstr6rnrnens riktning, l&Ju d& till ka- : pitalisternas. kassaskdp: kller c l q s elen tillbnka, i form af besparingar till de kgna hmiljorna. ' ~ ~ r ~ c l r i ~ e t slutade . med eil kmftig vkdjan till k v i ~ ~ ~ r h n ntt :fckmja koopcril- tionens ide och' diirigenom bidraga till en sundare social uty'eckling.

I anslutning till detta kortfnttade referat iiro knnskc nAgra antydningar om kooperationens omfattning i Schmeiz

') +ooperationen,- ett socialt arbetsomrAde f6; kuinnan, af Anna Brita Bergstrand. . .

kooperationen. a£ intresse for att forklara den entusinstislre tnlnrens stara f6rhoppningi1r om detta botemedel mot socialn missfor- hillanden; De utmiirktn kommunikationcrri i Schweiz och befolkningens iathet gor att iifven den minsta liom- mun Ban tillgodogiira sig kooperationens fordelm.. Det existerar . ' flera hund.rn st&re koop8rati vs forctng, men af tvti olika slag, v~enossenscha~tcnr eller kot~sumfor- eningnr och v1<onsumgesellech~ften v . Endust cle form aro i strjing mening kooperativa., byggcl:~ pfi principen,

. . att hela vinsten skall t.illfalln konsumenterna och e;j komma ett viist antal aktieagare till .godo. Dc senare ha daremot mer ell& mindre karaktHren nf aktiebolag, om ocksA en .dal af vinsten utclelas till konsumenterna-.

vDer Allgemeine Consumvereinv i Base1 omfuttnr nu c:a 40,000 medlemmar, d. v. s. for lika mlnga familjer anskaffas hufvud parten a£ nodvandighetsvaror frHn foreningens affiirer. Ej underligt, att elen drliga omsatt- ningcn ofverstiger 20 millioner, onktnclt de flesta mecl- lemrnarna tillhora de mindre benledlade klnssernn, i en stad pA 130,000 invbnare. Foreniogen Hger 18 ft~stig- heter och 87 forsiiljningdokaler. Kolossala etablissement innefatta mejeri, bngari, slakteri, vin- och ollnger, kol- och vedlager, mineralvattenfabrik, . reparationsverkstiider

. . . . och varunxigasin fiir viktunlier, ~pecerier och hushAlls- artiklnr af alla slag. Som arbetsgifvare for iifver 800 personer bemodar sig fireningen -on1 monsterforhkllanden genom att rnedgifva goda loner, begriinsad nrbetstid, nn- dal i rinsten, somniarferiq-, sjuk- och oljcksf~llefijrsiik- ring o. s. v. Till inre. organisntion utgor fiireningcn en he1 liten demokrati, diir hvarje mecllem har likn stor bestiimmancler8tt, men ver.kstii1landc makten u t6Evns nf en forv~ltningskon~missioi~, , som kontro1leri.1~ af medlem- nmrn:Ls representation, m-ecl borgarrAdet. 1 i 11 t riiclcsnfgi f t er- 1Hgges endust a 3 francs, 90 % a£ vinsten- Hterbct:~l;m till medlt.mmarna i proportion till hvnrd och ens inkiip ocll restell fordelns mcllan reservfond och ~crsondell . vDi- videnden. vid Areta slut utgSr i allmiinhet 10 % nf in- kiipssummnn, och de, sotn s?~ onskn, kunnd hu sitt t i l l - goclohi~f ranclc krarsthende i en sparban lc, som nu forriin- tar nrirn 2 millioner francs. For ntt unrlerliitla bok- foringcn har man infijrt clet systamctj ntt 1-nrorn:r icke betdss direkt med vanligt inynt,, utnn Inan kiiper s. k. w konsummyntv, for cn godt.yckiig, .runt1 suinmn, som gennst .inregistreras, och dessr) 1t~ninsu1npeng;~r gsl l ;~ i nlln . .. foreningens nffiirer.

Att en sA fruktansv$&d .konkurrent skulle v:' k -.. C' . ac a niot-

s t h d frlln do ensk i lda~~hnncl lun~ms sida iir nrrturligt., och genom pressagitation, bojkottningsforsok och pro- tester hos myndigheternn siikte man forgafvcs tillintetgijra dess inflytande. Foreningen utgor nu en rniiktig pris- regulator, och man kan nastnn a£ en handelsvaras pris sluta till om den fores afven af konsumforeningen. Med riktig blick for d e t faktum, att for mllnga kopare den

~tiirsttt lockelsen utgores a.£ rdividendenv vid tlrets slut, tillgrepo konkurren term en motoiganisation, i det en mBngd handelsfirmor i ,olikn brancher sammansloto sig till r Basler ~ o n s u n ~ ~ e s e l l s c h a f t ~ ,' diir iifven kunderna kunna bli medlemmar och' beriittigade till utdelning. Men besparingen iir hiir inera en fiktion, ty prisen iiro ej fastatKllda., ~ x h det stir hvarje.nffiir fritt ntt genom en liten h6jning A visaa vnror neutralisera den utlofvade cliridencleo, 1 n lh hihdelser h:ir det framgikt af kon- flikten, att privathnndeln cj kan bara sig utan kapital och duglighet, och r n h g : ~ sm5haadlare ha, iitbytt sin ,sjii,l£st~ncIig:i, men osiikra stallning mot en aflonad, an- svarsfri t jiinst inom den stora konsumfiireningen. De storre nffiirerna cl5remot fA sp5naa alla krafter, 'men genorn att fora hogre kvaliteter och storre urval, sarsltildt i Iyxvaror kunnn de alltid behilla den formfigriare kund- kret~en, 8on1 ej behofver se s,i nogn pb slanlirns. Ty konsurnforeningar~~as plikt iir dock frjirnst att genonl in- kop a£ lifmedel ocli nodvandighetsvaror i stor skala, giirtt smAfo1ket.s 1eFnadsforhillanden sb drigliga sorn mojligt.

Genom en egen publikation soker forcningen hillla medlemmarna au niveaiv med kooperat.ionsrorelsen inom och utom landit och starka intresset for det soci,$a re- forrnsrbetet. ~g i&i ld t dterkommer ofta en krafti i viid- jaa till kvinnornn, att begagna sin stora makt att leda konsumtionen och att draga nytta' a.f den foreko1.a till offentlig inedveikan i nntionall~ushilllning, sorn dc prak- tieka erfarenheternn af kooperationens betydelse a f ~ e att vara. Och kanske i hogre grad iiu teoretiska studier i nationalekonomi viclgas diirigenom blicken for sambandet mellan grivnta och allmanna intressen.

Men trots alla smickrande forsiikringnr om kvinnor- . nns kompetens och betydelse ha de ingenstildes i achweiz tilltrott sig ntt pii egen hand siitta i gAng, en koopera- tiv affiirsrorelse eAdan sorn 8venska Hem. Det gladjande resultatet i stockholm viear ju pB en solidnritet-, s o q man annars icke velat tillerkiinna kvinnorna, och pB en oegen- nyttig forstieelse for de sAv5l etiska soln praktiska intressen, sorn kooperationsrorelsen reprksenterar.

NAIMA S&~LBOEM. .

rostrattskongressen Amsterdam.

ning 11ar

Amsterdam den 23 juni 1908.

d& kongressveckan tilliindalupen. For sista ghgen vi wr i t samlade, och en tacksam ifskedshyll- agnats de kvinnor, sorn i alldeles sarskild grad

burit dagens tunga och hetta. Det har icke varit en liten arbetsborda, son1 hvilat pfi .ordforanden, inrs Chap- man Catt, sekreterarnn, froken .Martha, Cramers och mr j Avery, anmt tolken d:r Kathe Schirmncher. Att, son1 denna senare gjorde, ofversiittn, hvarje uttalande skiftesvis till franska, tyska och engelska mfiste vara inycket anstran- gande. Och det fordrnr gifvetvis en hog grad, icke blott af eprhklig skicklighet utan iifven af tankeklarhet att stiidse uppfntta nyansernn i det son1 talas och at t veta att sammmfatta just det vasentligaste af hvarje yttrande.

Bland do beslut, eom fattadee, 5.7 antagandet af den af de svenslw de1egera.de vgckta motionen, a t t kongresscn rnbtte till regeringarna i inom kokressen representerndo liincler, hvar'est kvinnorostr%tten icke ar inford, efinda en petition om dess inforande. Denna motions antagande I r an form nf propa.ganda, sorn torde ytterligare klargora det obevekliga faktum, rrtt "rostrattsrorelsei n&tt enart sagdt alla civiliserade liindcr, hvilket bevisar, att utvecklingen skapat betingelserna for dess framtriidande och att den icke kan lwjdns. .

Ett for internationelln alliansens slraplynne synner- ligen viktigt forslag om strtdgeandring i syfte att - i mot- sats mot hvad $om nu ar Eorhbllandet - bereda tilltrade till lner 5n en rostriittsforening frHn hvarje land hiinskiits till en kommittb p& tre personer. Froken Anna Whit- lock blef 'en af n~edlemmarna i denna kommittk. De ijfrign voro mr;J Chapman Cntt och mrs Fawcett.

~ f v e n uppdrogs lit sarskilda kommitteer att nfgora frsgan, om huru man fordelukt igast borde ordna tillverk- ningen af det internationelln rostrattsmarket samt om anskaffande af eh internationell f l agg~ fijr alliansen.. Till medlem i denna senare kommitte napindes froken Agnes

t

Branting for Sverige. Bland ofrig; beslut mirkes: att soka £5 till stbnd

bildandet a£ en interpailamentaiisk grupp for befordrande d 1~ vinnans rost riitt; att tillsatta' en internationell kom- mitt6 for tillhandahbllande af upplysningar riirande rostrat ts- riirelsen m. in. Vid det ungdomsmiite, sorn holls onsdagen den 17, hiill fru.~nnn Margret ~ o l r n ~ r e i ett lifligt opplirde- radt tal, och mottogos de rnbnga frAn olikasvenska ungdoms- fsrbund sand& biilsningarna med stort bifall. PA aftonen samma dag holl fru Frigga Carlberg ett med stort intresse Ahordt nnforande, utgorande svar p% fragan: ~ H v a r - for bora kvinnorna erhllls rostratt ?B .

1% torsdsgs eftermiddltg h611a ett mete, hvars s t o h .betydelse icke bor underskattas. ~ m n e t var : ~Kvinno- rostratten ur kristlig synpunkt~. Icke mindre an Atta talarinnor frbn olika liinder hollo foredrag. Ett- mote sfidant sorn detta skulle icke kunnat hillas for ett par hr iredan och bevisar, hvilken riickvidd rijstriittsriirel*-en har nktt. DA., utom de angifna foredragshAllarna, en man, en frikyrklig prest vid .nnmn Hugenholtz, framtradde och t illkiinnngaf Qsikter i kvinnofrigan, sorn . ingentibg hade ntt gora med de bekanta orden ~kvinnan tige i forsam- lingens, blef bifallet gifvetvis mycket lifligt. - . Som ',ofta var fallet blef det dock Amerika, sorn vann segerpalmen vid detta mote, Rev; Anna B. Shaws valtalighet- ar oemotsttindlig. Fredagens :. morgonamnmantrade . etod i

suff ragetternas teclten. Forst talude .mrs Despard ; hen- ncs foredrag rorde sig. om de nietoder, son1 anvtindts a£ de radikalaste engelslra rostriittskvinnorn,z. Det faktum, att rostrattskan~pen i England rqckt i nler iin 40 br, torde vara tillriicklig forklaring och urs5lct for derae tillviiga- gkende. Son1 den nnga mrs Billington-Greig, medlem af l~oiomen's Freedom ; Lcsgue, diirefter yttrade ~ D c n engelska rostrgtt a£ orenidgel (representernnde en mera hof- spm taktik). gjorde maskineriet, suffragetterna behbfdes for att fb clet ig5ng; eanrt: sDA vi icke iiga den frie medborgarens rnakt, nlaste vi utofva rebellens*. I samma anda talacle den af venledes helt unga mrs Snunderson. Den eld och energi, s&a dessa engelskor inliigga i arbetet for sin sak, deras pass'ionerade uppoffringsfijrmilga, hvarpd. det ena beviset efter det anclra fiiretes, iir beundransvgrd. Det vore onlojligt ntt .forlllta den engelska nationen, att den tvingar kvinnorna, 'till en sidan oerhord 1crattfij:bruk- ning - for att icke tala om de for vdra forhf~llai~clen rent a£ hiipnadsviickande uppoffringar i pelmiagar, sorn goras - on1 icke d:r 'Drysdale och hans lilzar funnes. Nar skola vi i Sverige fH en in~nnens fiireiaing for kvin- nans politisk:~ rostriitt? I Holland tanka ett par unga advokater soka istadkomnla en dylik sammanelutning. PA fredngs afton ho11 d:r Lydia Wahlstrom ett foredrag, som man, utnn att gora sig skyldig till chauviuisin, kaa anse siisonl ett :lf de rnest innehQllsrika oc11 gedigna,

. . sorn hollos vid denna lrongress. Ph lorclagen afgjordes de olika motionernas $de, resolut.ionen (soin medde1:zs pb annat stiille i dagens numnzer) disknteracles och faststiill- des. Beslimmelser t'riiffadee roraode qiista Ars kongreas i London. Ordf. hiill ,silt afskedstnl ; m i ~ s Shaw uttala.de kongressen~ tack till ordf., till pressen ocll samtlign funk- tioaarer. D:r Wahlstrom talade i nAgra lyckligt funna ord for mrs Chapman Ctttt, och kongressen upplijstes.

Rikliga 'tillfallen till siillskapligt umgiinge ha under vecknns lopp beredts kongressens medlemmar, teapart.iea utfarder, m. m. 1% lordag gafs i Concertgebouw diner af Hollands rostriittsfijpming; deltngarnas antal va.r cirka 450 ; den stitliga feste~l, hvarunder hollhdska national- clailser utfordes, var i alla afseenden utmarkt lyckad. Under dinern uppliist& nf froken Signe Bergman under lifligt bifall faljande tdegrarn pli engelska: wKvinnor6st- rattens vanner i riksdagens andrq kammare folja med intresse edra forhandlipgar. uppdrag. Carl Lindhagen.~

PA sondagen foretogs en fird till Rotterdam ph inbju- dan a£ de hollandska kvinnornas rostrattsforbund och Rotterdams lokalforening, i samverkan rned herr och fru van den Bergh-Willing. Vadret var strlllande. Omedel- bart efter ankomsten till Rotterdam gingo deltngarnn om- bord pA hngbbtar for att antrada en fiird pb Maas. Eluru angenam . a r icke en sadan flodfard, som eB utmarkt. be- reder tillfalle att satta sig in i det hollandska landskapets stamningl Synvidden lir s& stor ofver de 1Kga angarne med betande, tydligen yttterst valmAende kor, kanalerna bilda rata linier ofver fiilten och Hfven triidea are* ytterst ordentligt, reguliert placeraclc, ofla bilclnnde kmtdekora-

tion for cle syimerligcn idealiskt hA11n;i viigarna. H3r och hvar byar, pittoreska byggqacler, ]$gat iifven de. Se cllir en bro iifver I-Iollandsch Diep, sH.1Asg att ett jiirn- viigstng behofver tre minuter for ntt passern den. Vi ko~nma till Dortrecht. Hvilken fortjusande gnmn~nl stncl ! 1618 Iiises ofrer de t , porthvalF, hva.rigenom vi passcra - vi ~ e n a tiders barn. Se clKr en kanal, cliir .husen

liksom i Venedig 5x0 b-ygga oniedel bnrt ill till vattnet,, mbngs l ied murgr8nskliiclda viiggiu, h L oclj diir en tcr- ram med blommsnde viixter, hiiagande ut ofver vattnet. Det iir EB pittore~kt man kan ijxskn sig,'detla galnla Dortiecht med sin egendomliga, ~lclerclomliga kyrka, oina lutaiide hus med gaUarnn yettnnde i t de smaln gatomt. Man. har icke svhrt att drblrrrna sig. tillbaka till en svunnen tid af fitorhet och betydelee, dh i Dortrecht 2.r 1572 for forsta gKngen repesentanter for cle frin hollancl- ska stnterna sarnlades. Ater omborcl pb fimgbbtarnn! Hvilken fiirbistring :uf tungom51 och hvilkn, ofi kn typer ! Bredvicl lnig en ryek ~ o c i d i s t k v i ~ ~ ~ x ~ , SOIU ifrigt ~ t ~ e ~ l i l : ~ r sin% politiska Asikter for en ,zf IIhgCancls mest kiincl:~ suffragetter, n i ed : .~~ froken Annie Furuhjdm frKn Fin- land, en af lzongressens uiccl sarskilcl sympnti hiilsnde personligheler, tyst sitter bredvid; i sin ficktt har hon ctt tidningsurklipp, innehiillmde den forkrossnndc nyhetcn 0111 den . ryska sj~lfl~8reltarmaktens~ sista vildshandling mot hennes Inncl. DHi ser man wrs Billington-Greig, som. i syeterlig forming inecl Bohmcns rep.resentnnt och en' hollandskn lAter foreviga eig txf fotogrnfen. Men hvern iir dcnna vackra, .stHtliga . kvinnouppenbarelee, hogviist,, med blixtrancle s ~ a r t : ~ ogon 3 En spa11 jorskn 3 Mej, m:me Girardet-Vielle frbn Schweitz, men utseendet beclrt~ger ej, hon 5r bardig frAn Mexiko.

Vi komma tillbaka till Rottei:claun och gora en promennd genom den sthtliga, ytterst lifliga staclcn. .Vi gA gcnom hgrliga, skuggrika allier rned v a c l z ~ en£amiljsvillor p B ena eidan, en kanal pil den andra och befinna oss efter en stunds vanclring vid millet, den zoologiska triiclgArden rned dess restaurant. En diner rned niistan lika mAnga deltngare sorn i lordagens; entueiastiska till i oiindlighet for enskildn personer orh for D the caus&. CXvetvis kolnmer vid dylika tillfiillen understundom . en tihligen okritislz entusinsm. till synes, men siikert mfste ii.8ve.n den n m t kritiskt anlngcla person arise den cntusiastiska be- undran, eon] iiguas mrs Chapnun Catto, befogacl. Denna dag ofvertraffar hon sig pj i i l f . Bon talar om olycksbudat frAn Finland. Diir ligger i hennes orci .rati£krclighets- kiii~slans starkaste .pates, frihetskiirlelrens glod och clen innerligaste medkanslas viirme. Som en ,-drottning stAr hon dax med ansiktet strAlancle a£ clet ejiilens inre lif, som skanker en skonhet vicla hogre 5n clen, sonz beror af form och fgrg eller ungdomens frislrhet. Mrtliten :if

hennes tal och personligllet var sii stor, ntt sdl:k clcssa rniinniskor a£ olika bsrd,. nationalitet. och stiillnjng verkligen for ett 'kort m e n gripande ogonblickbvoro ett, for- eni~de i samma tnnke, samma kiinsla. aS.hanw, s h a n w ~ ljod det f r h engelsktalandc lKppar, meclan bland clem, som genom rasgemeiisalllska~~-'ens band K i - b bunclnn mecl det finskn folkct, knnppt Fmns ett &:L torrt. For+is:o

. :skulle internationella alliansens orclforande i hvilket parla- ment som helst kunna fora rattfardighetens talau med ord, :som hiirdes, och som verkligen skulle tillfora en represen- -tantforsamling nhgot a£ den idealism, eom sB viil behof- ves - och .som det iir sA stor brist pB - inom det politiska lihbt. Det kan ftirtjiina omtdas, att mre Catt .vid detta tillfalle, dB hon i sitt 'tal framholl de mHnga .bevis pA rostrattsidens landvinningar, som foretetts under Sdenna kongress - exempelvis officiella regeringsrepre- ,sentanter frBn Norge och Autsralien - fifvea namnde .den telegrafiska halsning, som af borgmastare Lindhagen aandts till kongressen.

PA mhndagen annu en storartad fest, denna gAng i Scheweningen. Det ar Haags rostriitbsforening, som ut- -ofoar vardskapet. Forst mottagning i Palatshotel, sedan .middag i Kurhaus. Harvid uppkstes telegrafisk halsning :frBn de svenska kvinnornas tidning Dagny. Handklapp- ningar. Den eleganta festen fbr en bokstafligt taladt lysande afslutning - ett fyrverkeri, dar ett nummer utgores af 14rt rostrattsmarke i flammande eld. Kan man

tydligare for tusentals manniskor demonstrera rostrattens id6 an genom at t i strhlande ljuskonturer mot den morka natthimmeln framstalla en kvinnofigur med rattvisans vAg- sk%l i handen och omgifven af orden Jus Suffragii i eldskrift 3

Det ar en fullkomligt storartad gastfrihet, som visats f r ~ m l i n ~ a r n a af de hollandska kvinnorna. Och icke nog med dessa stora, gemensamma fester, som anordnats! Vanliga .

inbjudningar till enskilda f amiljer, ofta ef ter ett helt flyktigt sammantraffande, ha .,fr+mstallts. Har0.m d.a.gen blefvo nhgra kongressmedlemmar i Haarlem bjudna ph lunch i en fa,milj, som bl. a. visade sin iilskvarda artig- '

het mot svenskorna genom . att dekorera bordet i de svenska fargerna. Vi f A visst hadanefter tala om gastfri- hetens dygd afven som ett typiskt holliindskt drag och icke - Eom ofta sker - endast for egen. rakning lagga beslag .

pH fortjansten a£ denna egenskap. Forvisso. skola de dagar, som a£ kongressens deltagare tillbragts i detta egendomliga och intressanta land med dees -vanliga be- .

folkning, lefva i kart och tacksamt minne. Alma KLEMAN.

Notiser. Sveriges folkskolelari~rin1iefii1~b1111(1~ h*slniite agde

rum forra lordagen i Kvinnoklubbens lokal i Stockholm. Till motet hade infunnit sig ett 30-tal ombud for de olika kretsarna. Till ordforande vid motet uts%gs froken Stina Hellgren, Malmo, till sekreternre froken Nanny Palmqvist, Helsingborg, och till motets kassor fru Alma Wik, Stockholm.

Lararinnan vid Jonkopings folkskolor, froken Anna Moberg, demonstrerade under motets lopp af henne upp- funnen raknemateriel for d e t forsta skolhret. Apparaten ar af en ganska enkel beskaffenhet. Den bestBr a£ en tralAda, i hvars lock s p a s tre grupper hAl ined tillho- rmde kulor, i flera olika farger, hvilka efter behag kunna placeras i hiilen, sAlunda utmarkande icke blott talen, utan afven, om kulor af olika farg anvandas, de termer. af hvilka hvarje tal ar sammansntt. Dylika lHdor i mi- niatyr jiro afsedda for de enskilda barnen.

Froken Moberg utstaller iifven och demonstrerar in uppfinning vid liirarmotet i Gafle.

. Liirarekilrens riks~niiteii. Hvart femte Hr samlas larare och lararinnor i . Sveriges folk- och snlAskolor till sina atom allm#nna riksmoten. Denna g8ng har sam- lingen skett i Gafle.

MSlndagen den 29 juni holl centralstyrelsen for Sver- ges allmiinna folkskolliirareforening mote med foreningens lansombud.

DarpA foljde under tisdagsn ett mote med samma f orenings kretsom bud : foreningens nionde om budsmote.

Darvid forekom meddelanden frAn Englavds och Tysk- lnnds liirarefdredngar a£ froken Anna Lessel och hr N. 0. Bruce sam t of verlaggningar om bbrarekdsens medin fly- tande i folkskolnns nngeldgen7~eter, om fiireningens eget 71,em och om snzdskolekdrem ~attsliga stall~~ing m. m.

Foljde sh under onsdagen den 1, samt pAg%r under torsdagen den 2 och fredagen den 3 juli det fjortonde allmanna folkskollararemotet..

Forsta dagen ar forbehhllen Ht de brannande frilgorna om ofierbyggnader pb folkskolnn (hogre folkskolorna, de kommunala mellanskolorna m. m.) och om folkundervis- wingens riktmde pb clet praktiska lifiets kraf.

Andra dagens formiddagssammantrade, ar .amlaget A t sm%skolan : darvid behandlas namligen dels smdskolans mi1 och arbetssatt, dels smdskolliirarinnornas utbi1dnin.g.

Middagens ofverlaggningar aro agnade ' ~ t mera spe- ciella undervisningsfrilgor: om dskbdningsrnateriell for kris- tendorn.w~zdervisnilzgelz och om dskddningsteckningen samt om rakneu~zdervisningen och sm nykterhetsundervisninge~z.

Tredje ' dagens forhandiingar rora de b%da i viss miin inbordes samhorande sporsmAlen om Izembygdsundervisningelz och om utvandringen.

Under middagssammantradet behandlas frAgorna om 71jtiQ~~liolevase1zdet och om, folkskolans ledni~zg.

SAsom vanligt vid de fitora motena omvaxla foredrag och ofverlaggningar med konserter, uppvisningar, utfarder och samkvam.

Folkskolmis Barntidnings pedsgogiska stipendiuin. Efter sorgfallig granskning af inkomna 136 ansokningar har stipendium tilldelits nedannamnda larare och .lararinnor vid folk- och smBskolor inom Gotaland. (Kursiv stil utmarker stipendiater vid sommarkurserna i Lund. Ofriga vid somm&kurserna i Goteborg.

0. R. Ha& Hemse, och K. E. .Joltansson, Alvastra., hvardera 45 kr. - Joh. Bexell, Tranemo, Elin Eriksson, Aserum, Augusta Fredriksson, Viixjo, N. P. Forsell, Bran-

,

tevik, Gotha Holmkvist, Hardeberga, J. P. Lundalzl, To- melilla, Alfr. Lagerst~dm, Odensviholm, Alfr. LinclSn, Hus- kvarna,. Sofie Pettersmz, Persnas, A. E. Sondh , Varejo, Joh. A. Sjoblom, G.arsn.as, och Erik Thorsell, TranBs, hvardera 40 kr. - Elara Hultquist, Norrahammar, R. LH. Jaensen, Ane- by, Claes Nilsson, Sankt Peter och P. J. Wiklund, Karleborg, hvardera 35 kr. - A. G. Apelqvist, Kdlby, J. Andrh , SkedalagBrd, Rosa Busck, Uddebo, Oskar Enqvist, Slap- ThBrbse Ekeblnd, Skofde, Nils Bwertz, Blantarp, Per Hall, S vKngs tn, Jenny Hansson, Ronneby , Mathilda Jonsson, Ram- losabrunn, Ida Johansson, BorBs, Ernst Johansson, Haggum, Emma Jonsson, Stenungs.und, Cecilia Jonsson, Charlotten- lund, Helena Johansson, Hamburgsund, Gust. Kjell6n, Wossebro, Fritz Kallberg, Toarp, August Lundberg, Tren- . sum, Anna Olsson, Ousby, Karl Olofsson, Stehag, E. G. Svemberg, Laholm, Hulda Sandholm, Falkenberg, Selma Westerlund, Molndal och N. G. Winqvist, Skytts Vem- merlof, hvardera 30 kr. .

D A G N Y

Solidaritetskansla.

tande

d hrets riksdag liaf va tvanne l6nefrAgor slutbe- handlats, hvilka berort tviiune grupper a£ arbe- kvinnor, snlhskoll8.rarinnorna och barnmorskorna.

Intresset for smdskollararinnornas lonefrhga hade spridt sig i vida kretsar, det skrefs i tidningar och talades offentligt om det ytterst viktiga i att denna khrs eko- nomiska stallning ~rdnades ph ett tillfredsstallaucle satt, och i den allmanna meningen hade forestall- ningen om de verkligen upprorande sm8 ocll svka forhillanden, under hvilka smllskoll~rarinnorna verkade,

. klart och tydligt inghtt. ))Hvit ljungr~ hade kommit ut och liists i . vida kretsar, och den hade vackt intresset och medkanslan for sm%skolliirarinnorna Bfven hos de mhnga, hvilka annars icke taga del af eller tanka of ver sociala missforhbllanden. Niir sh lone- frAgau i riksdagen iindtligen fick sin i det stora hela ga~iska tillfred~stii~llaiide lowing, mottogs afgorandet med verklig gladje a£ de m&nga for saken intres- serade.

S% kom den senare lonefrkgan upp - barnmorskor- nas. FrAgan var i det stora liela mycket litet kand; medicinalstyrelsen, som narmast skulle kunna gjort ndgot At saken, hade i sitt forslng framkommit med en minilnilon a£ - 200 kronor, ingen ~Hvi t ljungw hade hos de breda lairen vackt forsthelse ocli med- kaiisla for dessa under enastiende svhra ekouomiska forhhllanden arbetande kvinnor. Det galde att i nl~gon mhn preparera jordrninen, sltt i nhgon m&n verka for att samhallet kande sin forpliktelse mot deiina kbr a£ kvinnor och att frl~gnn icke afgjordes, utan att det pekats pB deras fbrbisedda intressen. ahf for else- punkterna mecl sm%skoll$irarinnorna kommo osokta. Liklieterna voro mhuga, och de synpunkter, som be- aktats vid regleringen a£ deras liinefr&ga, kunde af ven h8r framdragas. De. yttre existensvillkoren inbjodo

till jamforelsepunkter, elluru arten ctf arbetet var olika. Det var icke frhga om att geuom j5iinforelse hoja den ena kllren ph den andras bekostnad, icke frhga om

- att: vardesatta de . enskilda individernas eller den enskilda k%rens vare sig bildningsgrad eller verksaml.let i jiimforelse med den andras, det gallde endast att geriom att framhhlla den enas stallning och forlihllan- den vid sidan af den andras kunna klarare f B fram de missforhiillanden och svhrigheter, sorn man beaktat vid den ena 16nefrBgans afgiSrande men senare tyckl tes vilja forbise - namligen oriktighetea af en lonebe- rakning sB lBg, att den faktiskt understeg ett mojligt existensminimum.

ICunde val de, som i god afsikt ville fora barn- morskorlias talan, tanka sig att sm&skollararinnorna geno~n denna jamforelse skulle k8ma sig shade och nedsatta, hvilket framghr af en artikel i Tidning for lararinnor och som gifvit auledning till dessa reflexio- ner i amnet! Det ar verkligen ph tid att svenska kvinnor borja att f orstB solidaritetskanslans betydelse , att , de borja forst&, att for hvar och en enskild och for hvarje k&r for sig stAr plikten att i hvarje fall - vid egen vunnen fordel. .och vid ett lyckligt taget steg framht - tanka pa, att detta ar icke. blott till fbrdel for den easkilde eIler for den kAr hoii tillhor, utan att detta steg framht afveu skall blifva det, som hjalper andra kvinnor fratn mot battre forl~llllanden och en mera tryggad existens. Vi kvinnor hafva alltfor m h g a gemensamma svArigheter utif~dlz att be- kiimpa, for att vi skulle hafva rBd till att i smhaktig sjalfhafdelse rakna ined den enas eller den andrns fore- traden i ahgot visst afseende, det gdler sannerligeii fijr oss att icke n~issfiSrsth hvarandra; utan att hblla till- saminan och i stark solidaritetskansla yenzensanzt f6ra fram vhr sak utan splittring och inbiSrdes oforstheade.

Spetskonst och spetsar. . .

Froken Hilda Starck. : .

@ et &r ett lika Beaktansviirdt som lyckligt faktum, detta resultat iifven ined basta vilja och talang icke att nu till dags allt, som presteras som hem- kan nhs i ett enda slag, ar helt naturligt. Meu allt

och h.andasl6jd - &Even kvinnlig s&dan -- i vhrt konstindustriellt och textilt arbete hvilar numera anda land allt mera kolnmit in .under begreppet konst. frin borjan p% en konstnarligt fordrande grund och

PA intet af liemslojdens omrhden nojer mau sig tenderar mot en utveckling, om hvars fullkomlighet vi nu mera med medelmhttig smak, medelmAttigft material, for en del Br sedan icke iigde nhgon ailing. ~nedelllzAitigt utf~rande; allt strafvar efter att fortjana Shv&l inom som omkring och utom flireningeA for vitsordet: prima - frhn de ledande krafterna ned till Svensk Hemslojd spira foretagen upp, som forgrenin- den ~nsprhksl~saste af de utf irrande f ormiigorna. Att gar eller sjalfstandigt. arbetan de grupper, of tast be-

H E N R I K G A H N S B E m D D AF DE FrNAsTE INGREDrENsER MED TILLSATS AF DET FOR HUDEN SA

. Bor-Lanolin-Tval ' VALGORANDE LANOLINFETTET JJMTE BORAX. YPPERLIG HUSHALLSTVAL. : : :

ghfvade med en lifskraft, som tidigt gijr sig giillancle och ledda af en konstniirlig och energisk personlighet, som i glad m%lmedvetenhet leder sin storre eller mindre trupp fram&t 1% den vag, lion ntstakat som det for den lainpliga arbetsfaltet, ocli dar heanes konst- niirliga fiirmiiga och smakf6rst:~nd kan bibringa basta mojljga utveckling At hennes arbetande aclepter.

En d dessa unga ~anfomr innor~ iir froken Hilcla Sta.rck.

Frijken Starck hade till 1897 Ars utstiillning ritat itskilliga monster fiir Bikupans riikning, ~udclsr , portiiirer oclz dukar. Pb denna utstlillaing observe- rades hennes arbeten a£ fru Tyra Grczfstrom, son1 d& fiirestoci egen textilatelier, och som. fiiste sig vid de originella och om sann konstniirlighet vittnande monstren. Fru ~rafs t ro in anmoclade froken Starck att for henlles rakning utfora niigrcz miSaster, ett uppdrag, som hon mecl gladje eniottog, och annu i dag forser friSken Starck fru Grafstroins atelier, (numera inforlif vad med Nordiska Kompsniet) ined rika fiirrgd a£ ~niiaster, afseclcla till forem&l for prydancle af bo- ningsrum.

Frirken Starck rojer sin. egenart genorn det fasta, koncentrerade i teckningen; dSir finnes intet vagt ut- fyllnnde af rum och ytor, allt hvilar pA en ornamen- tal, jag skulle vilja saga geometrisk basis. Man fijr- stAr, att froken Starck med fiirkarlek sysslar med spetsar och broclerier p% linnevaf, dar de klara, inonuinentala monstren fordra absolut konsekaens och genomfordhet, clar intet lsimnas Bt en nyck eller en tillf iillighet utan iordrar en lugn, enhetlig konn position, diir cle underordnade detaljema hhllas strangt undan for att lhta det hufvudsakliga i monstret komma till sin vederbijrliga rgtt . Froken Starcks intresse galler ocks& lzufvudsak- ligast ailt, sorn ror spetsar ocb s. k. hvit somnad.

Miir man ser frisken Starcks spetskoinpositioner och den liitta fiirdighet, hvarmed hon pryder de olika fore- mblen med Invita broderier i ln%lsom, hedebo-som eller reticella, frestas mali att tro, att d&r krafts hela hennes lif for att koinma till ett sA utlniirkt resultat, rikt sd v&l p& kompositions- som p$ utforandeform%ga, fullt af en cljup och ing&ende kunskap om det, som ror s petskonsten, dess historia, dess utveckling och art, dess blornstring, af viigar och dekadangs, dess fi-jrgre- r1inga.r och fratntidsmojligheter.

Men d e m a friSken Starcks kiirlek till och kihme- dom om den intressanta och fornaina spetskonsten Br tvart om af gaaska ungt dato.

Soininaren 1903 vistades frijken Starck nere i Danmark hos en bekant konst.ntirsfainilj och dar, infor 11.ggra af de gamln tonderspetsarna, hvilka alltjiiint bibehBllit framsta platsen i lzennes spetsbeundrau, blirjade hon eldas af intresse for det omrhde inom kolistslojden, soin sedan skulle bli heimes egentliga specinlitet och verkningsfiilt.

kterkommen till Stockholm horde hoa under vintern talas oni, att cl#r forbereddes en spetsutst~lliliilg i-

Sliijdforeningens lokal, och fylld a£ varm ifvei for detta foretag, erbjijd hori sig att hjal.pa de darner, som forestodo ordnandet cl#raf - Fru I. Petrelli och och friikeii E. Nordenfalk.

Diirmecl var grunden lagd. Under de mhnader, soln &tgingo fijr att anorclaa .

den vackra utsttillningen och under hvilken tic1 froken Starck fick tillfiille att handskas ined de gamla dyrbara, tunga eller subtila spetsklenoderna, pkades heniles intresse, och I ~ o n besl6t atk liira sig sy spetsax. Ihypplingen dikemot frestade heme iclre, och hon kiinde ingen lust att viinna n&.gon fiirdighet i clenna konst.. I

Men ett par Br senare, d& lifrustkainmaren skulle flyttas, och fr6ken Starck, alltid intresserad fijr .det historiska iinoln ko~~stinclustrien, ofta vandrade omk kring uppe i cle lAga ruininen i slottsflygeln, kom henries ))lick ntt fasta sig vid den lilla fina, inycket koinplicerade knyppelspets, soln pryder Gustaf I1 Adolfs skjorta, och 11011 fattade ett djarft beslut.

EIon ville kopiera den. Piirsecld ined nijdiga tillbel~iir och darjamte ined en .

lupp, satte sig friiken Starck i ett af de halft utrymda ruinmen oclz grep verket an.

Utan. nRgra s o n helst forkunskaper eller n9gon upplysande hjalp 1ta.stade hon sig in i detta arbete, och frijken Starck torde fiirlBta inig, om jag nnvzinder or- det genial, dB jag tiinlrer pA den djarfva intuition, den siikra konstniirssyn och energi, hvarined hon of ver- sann svkjgheterna och lyckades i sitt fijretstg, Astad- koinmande ett perfekt och vackert resultat. '

Nu var hennes afvogbet ino t kny ppeldynan 6f ver- vunnen, och P r h dennn stnllil vaxlade knypplade och sydda spetsar bland lnennes kompositioner och arbeten. Till lusten' att sjalf rita oclz utf'irra spetsar h o t sig mart iinskan ntt f6rviirPvn gainla dyrbara spetsexem- plar, och fr6keil Starck innelzrtr redan en sdlsynt vacker samling - omkring fyralzunclra numiner sf spetsar, hvaraf nElgra iiro unikn i sitt slag, soin t. ex. en hiirlig gauiinal brysselspets, hvilken icke ens Bter- finnes i museet i Bruxelles.

Med stor beredvillighet och fylld af liflig 6nska.n ntt sprida k$inneclom om spetskulturen hnr friiken Starck till flera utstallningar Ji'mat ut a sina dyrbar- . heter fiir att rikta mindre kompletta mbnstersam- lingar.

DJ, Nordiska inuseet skulle flytta in i sin nya lokal och dess stora spetssamlii~g skulle ordnas, uppdrogs At friiken Starck det a.asvarsfulla viirfvet att bli den ledande anden ocl; banden i det maktphlig-. gande arbetet, och pB mycket. kort tid ordnades - iinnu dock endast provisoriskt -- en del af moatrerna. En stor miingd spetsar vantar a l l t jmt pS att f & krypa fram ur askar och lidor f6r cztt visa sina vaclirn och egendomliga. mijnster i de praktiska fack, d8r de skola fiirvaras.

Friiken Starck . har nyligen fiiretagit en studieresn, till Portugal, men heanes ljnskan ar, att snart i andra

vel s%v#l &edfddd utpriiglad kvinnlig fdja trBden i den sells historia..

I Stockholm lmr f or Foreningen f 6r for .sydda spetsar:

sydliga kulturlander, sarskildt Italien, fB ytterligare vidga sina spetskunskaper. Och det fordras utan tvif-

kallelse som vaken beghfning och intuition f61: att kunua finaa och

inveclilade barf va, som heter spet-

fr6ken Starck under vintern 1907 Svensk Hemslojd startat en skola h&lsom, hedebos6m oc11 reticella,

och som hon alltjarnt rned vc&xande framghng firre- stir.

Skolans egentliga ursprung bestod af tvii elever; i narvarande stund raknar den fyrtio arbetande: barn konvalescenter, krymplingar och en del pazcvres honteux, for hvilka detta vackra, fina och konstnarliga arbete, som kan utforas i hemmen jamsides rned de vanliga .oundvikliga hemsys~lorn~, utgor en god och valkom- men hjjiilpkiill:~.

Med frijken Starck som det egentliga styret, och tvil andra lararinnor for de enklare arbetena, g&r detta foxtag, shorn synes af siffrorna, framht med gladjande hastighet.

FrBn diakonissanstalterna och kouvalesceathemmen f%r froken Starck mhnga af sina sm& elever, som rned ifver och gladje satta sig in i undervi~nin~en och mart vinna' en ganska god skicklighet, ettmin- stone i de mindre komplicerade monstren. En liten flicka kan p% detta satt fortjana frkn tre till sju kro- nor i veckan, de aldre, for svhrare arbeten dugliga, storre summor.

. EfterfrBgan ph t.. ex. blusar ined llhls6m och reticella p6 vackert svenskt hemvafdt linne har redan detta k varit mycket stor,. och man vill hoppas, att denna industri Bfven 110s oss skall taga god fart, om den iin aldrig kan. komma att miitas ined samma matt son1 liknnnde foretag i utlandet,, dar man har att rakna ined en starre och for lyxartiklar offervil- ligare publik. . &nu lBder ju ett visst drag af elevnrbete vid en del af de foremil i spets- och broderivag, som tills dato Astadkornmits af spetsskolans elever, men den, som kanuer friSken Starck, vet att hon icke stannar p% halfva vagen. Om a11 de svenska fiagrarna till en

Wrjirjan icke fullt forstii cltt ge sitt arbete den pii en g&ng ~njukt lefvande och skulpturalt fasta cache, soin ar t. ex. de italienska spetsbroderiernas sartecken, skall nog en gang den dag komma, d% man ar full- komligheten sA nara, som det fi.r mojligt for vArt folks handlag och kyme. - Den sydda spetsskolin hAller sig nastan uteslu- tande till Stockholm. Daremot star frdken Starck i begrepp att starta knyppelskolor i olika delar af lam det, bland annat i Hoganas. Diir vill hon, p& basis a£ de sklnska spetsarnas urgamla grunder, soka infora ni.gra varianter, sord kunna ligga latt for knyppler- skornas vid vissa traditionella monster invanda begrepp. Desse laudsortsskolor skola - forest& och tid efter annan efterses af en af de unga Iiirarinnor,

hvilka sthllt sina krafter till ..fi%ken Starcks for- ,

f ogande. Med en aldrig trottnande eller svikande lust oc11

formAga att skapa nytt, komponera, kombinera, jag skulle vilja saga uppfinna, forenar frbken Starck en stor osviklig respekt firr traditionen, historien och kul- turen, och i hennes llingtan efter nydaning ar frestel- .

sen att kullkasta de gamla traditionerna eller att for- vanska och omvandla de en ging gifna formerna och grundprinciperna helt och hAllet utesluten. Men hennes h skan ar att, jamsides meed den gamla spetskulturen, de traditionella .mi)nsterna, de historiska f orete- elserna, diir skall kunna trifvas och uppblomstra nya utgreningar, byggda ph de gamla principerna, men lefvandegjorda af ett vaket konstnfirs6ga och en intui- tivt skapande formhga. . Bredvid sitt spets-iutresse fortfar froken Starck, som redan namnt-s, att rita monster till Nordiska Kompa- niets textilafdelning. Dessa monster skisserar hon aldrig, utan -ut£ijr dem omedelbart i den for linda.mblet -

bestamda s torleken. For utstdlningen i S:t Petersburg under inneva-

rande &r forberedes bl. a. ett rum rned m&nga karak- teristiska foremu, ritade af .froken Starck. De aro ofta. utforda hvitt mot hvitt, blekt och oblekt linne- broderi mot halfblekt linnebotten, eller hvitt broderi mot hvitt linne, dar skif tningarna Hstadkommas genom silkets eller trBdens olika riktningar. En duk p% glest, oblekt linne, sydd rned guld och hvitt rorkade speci- ellt nobel och diskret trots det rika materialet; kud- dm i reticella, gardi-ner i linne iued h%lsommar och hedebo etc.; kort sagdt, alla fliremiil, som, ensamma eller sammanstallda rned andra, verka ovanligt harmoniska och enhetliga, passande i den rikaste som i den enk- laste interior, prydda med samlade, lugna monster, bundna till fast ornamentik.

Frdken Starck besitter en sallsynt rik kalla af fina, spelande idder, af nya impulser och ~~erknin~sful la , originella uppslag. .Henries h j arna och sinne arbetar outtrottligt for att erhhlla vaxlande och fascinerande resultat a£ de enkla medel, som st8 heme t.ill buds, tr%d, silke ocl1 vaf, oftast linne, och resultatet blir ocks& alltid vackert och liffullt, alltid hBllande sig inom de granser, som . for materialet och andamllet .

iiro de lampligaste och uttrycksfullaste, och alla prag- lade af en mycket persodig karaktar.

PA ett par, tre $r har frbken Starcks verksamhet p& spetskonstens omride vunnit ett stort stycke terrting. Den, som kunde se in i framtiden, skulle sakert, om ej alla tecken svika, fA skHda annu storre landvinning& p% detta omrhde, hvilket, for den, som har deu med- fodda kallelsen diirfGr, matte aga en outtirmlig rike- dom.

Och den n8r siikert vida, som med oforfarad energi och framghngsrik form&ga startar sin egen spetsknypp- ling rned att kopiera Gustaf I1 Adolfs spetsar! -

. .

ELLEN LUNDBEBQ, . F. NYBLOM.

Elin. V i l y n c ~ : Norrtul.lsligan, Elisabeths kro- ni kn. Stockholm., Ak ticbo1:lget Ljus.

Den woclernn, sjiilfstiindigl; nrbctnnde unga Izvinnnn hnr iinnu ickc fAtt nR&on erkiind plats i nutidcns cliktning. Hon hnr. visst rligen forekom n i t ,sporadiskt, sAsorn i Hen- ning von L\lt.lsteds ATud - en i sin art gripande skil- clring - hoii lmr forsiiksvis dykt. upp i Hugo oberga bockcr, nlen forfuttnren .f!ar icke tngit steget ut och in- rangerat hcnnc blaid e n sA poesilos lthtegori sorn bank- eller kontorsfr6lin:~r~ utnn 18ter heme i hcnnes egenslrap

. at' musilsliirnrinnn cller. blifvnndc operettclivn utgora ett nic1l:mting n~ellan clen pil vissa omrAden sedan liingc erkiind:~ och t. o. In. uppskattncle arbetande lrvinnan och vAra clngnrs s;jiilfforsorj.zncIc kviann ute sp5 arbcts-. mnrk~!:~clen o . Man kan icke undgK att .uppdragn en viss pnr:tlellien~ mrllnn diktarnca olust ntt upptnga clennn nyn kvinnotyp och den sviirighet,. son1 fiirefinnes fiir hcnne sjKlF, :ltt blifya tagen fullt p i allvar i lufvande lifvet. .

Hou stKr clir nlltjiimt som clen ogiirn:~ sedcln inkriikterskan pK det n~:lnliga arbetsonwhdet, innn glomn~cr alltfor ofta borb, i t t I~on ocksd fir en mCi12nisi'm rned vmn t blod, med sorger och lycliol~lii,jligheter, fijr hvilkcn (let str%fuarnms arl?etelifvet 5r en obeveklig 116clvKndighet~ son1 i eig alltfor oftn, gommer .en verlzlig ijdestrngcdi. - for att nu anviindn ett F A stort ord.

Elin Viigners bok iir ett i sin spccielltx gcnre nytt clokument till dennn nrbetancle kvinntm historia. I sin raskt clrifna stil och cletnlj fullt renlistislra frninstallning ger forfitttarinnan en bild, som hxr nAgot af en biograffore- stallnin'ga rorlighet och 5~kHdligllet. Medm bildernn snnrra i . vig . och Norrtullsligans Eva och Baby och Pegg p i sitt- ganska ov8rd:de stocli1~0lmsslnngsprRlr lKta oss f & en inblick i sitt stora sliip och &lit och sinasmiti forstrijelser och frojclcr, blir intrycket elnellerticl d jupare och varak- tigare.

Det Rr ungx kvinnor af en n~ycket jiimnstruken genom- snittnivh s o m skildins, de iiro icke siirsliildt begifvade, icke skrslrildt kunskqmika, de hnfva fAtt cle mest vaaliga., ge~~on~si~ittsatloi~rzde .platser, cle hoja sig pB intet eKtt ofver medeln~A.ttnn, hvitrken i sina personligheter eller genom att lron~ma, in i nfigra unclantngsforh8llai~den - och det 5r just detta sorn Br boltens atyrkn.' Det iir dt:t., att nlan stiilles infior det faktum, att just e:"l kunnn EB mbgnn arbetnude sj5lfforso~jmde kvilinor hxfva det.. Den liittn ironi, som Peggs be~iittnrejag brcder ofver cleras lif, gor boken liittarc, inen bilden bittrare. Hon ber5ttar pK ett stiille, att hon i siii. 'bnrndom hade en lararinna kliicld i . grA uppnappekl~dning, som hvar mtindngsmorgon inledde ekolurbetet nzed nt t i graflilt ton uppliiea en morgonbe- trnktelse, eon1 borjacle s5luuda: ,En ny veckn rned dess rnodor och bekymm& begynner Ater - -B och Pegg tyckte icke att dctta hade wr i t nggot uppmuntrande for em5 barn. Som medlem af Norrtullsligan fijrstod hon mgcket yR1 den s tn~kars skolfroken.

Vi fR varn rned on1 sijndngsnlorgonens obeskrifligs njutning, 1151 ))ligan D icke behSfver rum upp och klKda sig under oro fBr att icke hinna fram pb minuten till kontoret, dB kaffe icke heh6fver lrokns snmtidigt med toalettbcstyfen, dii kontorsmorghsnr icke skoln breda~ eller kaffeltopparna diskas i hast, innan n ~ a n ger sig iviig.

Men vi fij, oclrs5 varn nied, nar nllt detta skall gorns, och niir clen IHnga arbetsvcclzan igen ligger fralnfor mecl Ren~ingtonskrifmaskin och kassabok oc11 felriikaing, hvilken sennre slzall bctiickns af en lon, sorn ..icke riicker att lefva pfr, ens n5r nlnn lefver under Norrtullsligans for- hRllnnden, och man fAr ~ a r a ~ m e d on1 att skipa sig uppfiir mot dm' afiiigsnn clelen nf Vasastaden pH liirc?agskv#llen ettc'r miclilag p5 :butomat och spring i bodur ,for nodvfin- diga uppkop och hora Baby dottstrott i sKng vid 10-tide!, nKstnn i halfdummer, mumln, >Nu g%r ofverklaseen pb 0per:ddlaren XI.

Sedan bommer hiiradshofdingens flirt rned Elisabeth y&, kontoret och Babys lilln oskyldiga- foriilskelse i den blekn? glbmign notarien, och .sA fAr man vnrs ~ n e d om den misslyckade lonestrejken ph I?. B., ocll en af styrelse- rnedlen~m,zrnas - for ofrigt Peggs rika ~norbror - ut- liiggningsr om loneforhAllanc\eim, sorn skulle upphjlilpas genom qtt ,styrelscns familjer ekulle 18ta de kvinnliga ,

bitriidena fA matdagsr i sina hem, Och ridare att' Emn2y, den 5idsta och utarbetacle af xligar -medlemmarne, till slut , icke liiagrc knn ,dragas u p p ~ for veckan utan g5r ned for alltid sorn ett utslitet urverk och dijr p% Sabbatsberg, tacksam och lycklig ofver ntt icke ~behofva stiga upp .meran ))

Detta iir borjan till en allnjiin upplosning nf Norrtulls- lignu. . ~lisnbeth, som kanner att striden rned hgracls- holdingen pS kontoret iir mem ail ojiimn - diirfor att 11011 iir sH trott, och dkrt'ijr, ett hon hungrar efter omhet, och dSirf6r. att hon yet att cn flicka ~ 1 ~ ~ 1 1 varn son1 en sakerhetstiindsticka, son1 eldust tKnder mot 1A~nns. pliin, och darfor att haradshofdii~gcn iclie ar.plKnet ulaa elden, och diirfor att hon iclts har . en skyddnnde E famil jeask~ att ligga i - Elisabeth rcser a£ clessn grunder sin viig, och hamnar pA Inndet 110s en gift van, diir hon tviiltar och &try ker och hacknr . ben. till honsen och D triilnr vBrre Bn hon vore gift pA gArdens. Baby fHr hellnes plats 110s haradsholdingen, och son1 mhn ej hnr skal att antaga, att hennes bleka 1sKrleksdrom rned den gldmige notarien sA hardat hennes lilla hjKrta, ,a t t hon -Kr sthlsatt mot den flirtige ~ c h e f e a ~ , sA vct ingen huru de t gar ined lillcz Baby till sist. Eva riicldt~r sig f r in plqtsen p!~ begraf- ningsbyrdn genom att gifta sig. Och diirmed ar Norr- tullsligans saga all.

Den talangfullt och ledigt skrifna boken har sAsom ofvan antyclts eitt direkta intresse genom att deli - viil i en. ejalf- svHldigt latt ton - dock behandla! en frfiga a£ social inne- bord - den nrbetnnde ungn kvinnnas existensknmp under en minimalt . tilltagen nrbetslBn ocli hennes diirmed amm man- hangande utslitande existensvill kor. Boken ltan hafva en verklig mission att fy11a - &som Iattlast, sommnr- lektyr bpi1 den n% fram till att oppna ogonen p& nBgon a£ de m h g a , som icke .vilja forst&, att rnfingden af vfir tids nrbetande unga kvinnor verkligen st5 midt uppe i ))karnpen for iilIvarom) lika fullt sorn manneu, och att .det verkligen galler fiir dem att fortjiinn brodet fijr dugen, och att detta brod oftast blir ett mycltet torftigt tilln~Ktt shclant. Som skonlitteriir produkt hor va1 bolten till det liittare god- set -- i sin verl<lighetslrildri~~g och sin inncrst gijnlda niedkiinsla for den arbetande kvinnan iir den nf betydelse.

i Fareningem Dagny erhillas . 2 tidn ingens exp.edition mot Aterstallande af interimskvitto. .

33s , D A G N Y ,

Resolution antagen vid internationella rostrattsalliansens kongress i Amsterdam 1908.

?* elegerade frHn tjug uell liinder, f ijr~alnlade vid il~ternatioliell:~ ~b;striittsalliansens kongress i Am-

& sterdam ocb rqmsel i te r~nde den organidrade rest- rattsrorelse, son1 nu omf~lttar hela jordklotet, hafva an tagi t fol jaude rei01.u tion :

Vi hitfva ~ n e d stolthet tugit del u ~ ' do k l o k ~ och vfi.lgo~:ancle verkningar, som den kvinnliga rostslittens utofvande i Nya Zeeland under cle fijrflutlia fenlton Aren niedfort, liksom under de sistu sex .Awn' i Austra- lie11 - ctt vackert rekorcl, som i hog grad understodt den kviunliga ri5striittssaken i audra lander.

- T i lyckiiuska Finln~lds kvinllor till cleras &r 1906 erh.Kllna r6strGtt och till de bland clcm 1907. valda I I ~ tton lnnd tdngsledamoterna ; vi lyckonska Norge till att 1907 hafva' ~rl-~bllit rostriitt for flertalet af 1.winnor och vi hoppas -pQ en snar ocil lycklig u t g h g af deras ben~odanden att f B det sknttestreck borttaget, hvillret uteslutcr ~niuoriteten of kvinnorna u t m att detsamnia galler for de med dem lilzabeskattade rndnnen; vi lyckonska Daamerks Irvin~101' till att de under inne- ~a .~ .ande Ar beviljats kolnmunnl rostr8tt af rilssdagen p i samma villk.or som mannen, och vi fir0 fiirvissade 0111, att de skola forverkliga den forhoppaing deras konuug uttryckt watt denna viktiga reform 1n8tte blifva till landets n y t t a ~ , i s5 miitto, 3tt de Hfven mart mhtte forsl~affu sig allman rijstrfitt.

Vi iakttaga lnecl tillfredsstii.llelse, att ilet engelska parltmentet erkanner kviunornas ad~ninistrcztiva for- miiga och ntt regeringen visat sig htlfva anvtindniug for densamma -genom att gifra dem ~albarhet siisom la~idstii~gsledalnbter och st:idsful.lm&tige, ocli u t tda vi vidare vHr vakmaste synlpnti for den storartade kamp, son1 iEaglat~ds kvinuor fora fiir sin politiska frihet ; vi forbiuda oss till att uuderstijdja dem, tills deras val fortjiinta seger iir vuunen, och i i hoppas, att deuna clag Br nara fbr hfinden, iifven s& tillvida emedau in- fijrandet af den lcvinnliga rijstratten inom en stor nation skulle rara af oofverskidlig fordel for rostriitts- riirelsen ofver -11ela varlden.

- Vi lyckiinska Forenta statornas kvil~nor till att i .fyra af cless'. 'stater kvinuor nu hnfva allmki politisk rostriitt och att i ofver 118lften af de fyrtioses staterna kvinnor aga rostrfitt i nAgon form; till alt under de sista Rren deli allmanna meaingen stiindigt . h r blifvit gynnsammare stamd fiir saken, 11vilket visas af det

. ftir-h8llm1del, ntt under de sjsta Bren 500 foreningar, bildade af m#n for andra iindamhl, s&som nmerikaaska firbetsforbundet. med afver en milion medlemmar, de forellade grufarbetarna nled en half miljon, murare- forellingen ~ n e d en half miljon medlemmar, , officiellt upptagit kvinnnns rijstriitt ; afven mhoga kvinnofiir- eningar med hundra- och tuseli'tals ~nedlem~nar hafva nyligen upptagit r t is trat tsfr l i~u p& sitt program. Vi lyckonska Sv~r iges ltvinnor tdl det sista Brets iirorika arbete och till cleras beundraasviirda organisatiou, h.vilken rnhste:. haf va till foljd ett saart nBelldc af mltlet. Vi 1J;iWnska cle tyska kvinnornn till.att dettt~ Ar hafva erl.~&~lit foreniugsratt och protestera mot de

fo$ddracle bestiim melser, sonl i dctta hanseende galla i Osterrike. Vi lyckoliska kvil~norna i nlla Europns liinder,. mecl elidtist i~$gru 1'5 undantag, till cle ' hastigo frnmsteg ri5strlittsriirelseu gjort, tack valse deras ma- medvetns och energiskn ~ rbe te , och vi betona, ntt ltvint~orna tjfverallt ~nliste f~nld18112~ silt ljestiimdn. kraf ph mttvisa ~ttviil frbn regeringens sida, sol11 frbu de enskilcla mtii~nens..

Vi ansc, att in gel^ af de fiisinaetcle och fram- stegsviin ljga riktuingar, som i vhrt nya Rrhuudrade lofva sii inycket for den miinskliga raseus utveckling, i satnmn grad soln rostrii,ttsrorelsei1 har till mill att undaurildja de stora or8 ttvisor, under hvilka kvin- notm, lidit i 6rhuudraden, i det 11011 icke haft nAgon ros t mecl vid ordnanclet af de allman~lzl angda.gen11e- term. Det fiirhAllande, att under det gHngna Aret clen kviunliga r6strattsIrhgaa forelagts tjugut-vti folkrepre- sentationer och tjugunio lagstif tande fof.samlingar, att deu 11ar cliskuternts i pressen bfver hela den civili- scracle viirlclen, att den har omfattats af politislca partier i mhnga lander ocll debatterats frRn talarsto- larua bevisar, att dell 1:lar ofverghtt fr%n ren teori till en praktisk frAgga af akkuell betydelse. I och med att kvinnor i tusenden tagt~ akadenliska examine, anstallas i olik& yrken, trfingas p6. arl~etsmal.kuaden och taga ak tiv del i sand 18lleliga angeliigenheter hlir det ouud- vikligt att taga clem med shsom erkiinda faktorer i ststtsrepreselltationerna. Kvinnorna skola jcke langre tA1modigt och od~njukt uthiirda de orattvisor och miss- fiirlnAIlmden, so111 aro eu fijljd af cleras rostrattsloshet.

Vi anse, att livinnornrl. skola gora rostriittsfrhgnn till den fornatnsta af d la , inseende att-de gen0.m er- IG~llande nf rostratt skola kunna utralti sh ~nycket mersl, livilket arbete de a11 taga upp, a t t .de till detta iindambl mhste strafva efter fordelarm a£ en fa$ organisatiou, och att de i sammauslutning. och full bfver- ensstammelse sko1.a g% Ramit med odelade krafter och till gemensam hand l i~g , betraktandc hvarje . upp-

a. va. offring vard det m&l, som do efterstra.f Vi, anse att kvimans fiirsta. plikt for niirvaimde

iir att .fors~krti sjg om allt understod och allu krafter, son1 kun l~a medverka till ett lyckligt lijsailde af rijst- riittsfrAgcza, utan afseende f iistsldt vid olika politisku eller religiosa ri k tningar, att und* ka alla forvecklingar och ntt begiira 1-iistratt p% samma villkor som miin, l ~ ~ n n a n d e A t inan och kvinnor att tillsam~nan fatta 11iirmare best#mulelser, u8r de bBda hafva a1l1lia.n.~ lika och direkt riistrtitt.

ILlu Husted Hucclpe?.. Mh~gu g.et Asktoga. U. S. A. England. ' ' Ile~wiette C. oari Loenen cZe Bo~.cZes.

I3oll an d . Haftill beslots en syn~patindress till de rysks kviu-

nornsl fiir desas hjaltemodiga' kamp for silm riittig- ]letel- under de forf arligaste flirhA1landen.-

land Edra bekanta finnas siikert mhga, som annu ejprenumererat p i DAGNY. Upplys dem om tidningens tillvaro; strafvan och m i l och sok formi dem att understodja desamma genom prenumeration.

ORGL AR frln landets f6rnsrnstn fabriker saljns mot er-

liiggande af 4 % ttf priset strax och och sedan I2 % i hvarje ftiljancle kvartal nnder 2 5r snrnt

PI ANINON mot 4 % strax och 8 % i livnrje kvnrtal

under 3 Ar. Kataloger och narnlnre npplys-

nii~gar erhfillas mot 20 ore i £rim.

P. 0. AKERLUHD. Stromsbro.

JACOBSONS, 2 Hamngatan, midt for Berxelii park.

Tapisseri- handarbeten. Dam- o. presentartiklar.

Egnahemssparbanken. Kontor : Vasagatan 38.

Begngna denna sparbank for in- siittning % sparbanksriikning. Kan nnviindaslif ven for huahNlsr8kning. Intill 500 kr. kunna i regel utfls utan uppsilgning.

oppen half 10 f. m.-7 e. m. Allm. tel. 9 17. Rikstel. 73.

InlhingsrZinta f. n. 5'1, proc.

Ve jbys t r ands S j o k h e m vid Skelderviken

(Barkikra station, Vastkustbanan) fisr ben- oeh k6rteltuberkulos, raehitis och allm. svaghet, mot- tager barn och vuxna, dagafgift 4-6,50 kr. Oppet Aret om, central nppviirmning, hlirligt 1age i barr- ~ k o g vid hafvet. Lakare: Dr Ernst Lindahl vid Kronpr. Victorias Knstsanatorium, Barkhkra.

Kemisk Tvatt. A,-8. Nya BIB Hund,

- Stockholin. -

Extra fina Dorrskyltar, Stamplar

och Sigill erhhllas nlltid billigast frln '

GUSTAV H ~ K A N S S O N Stockholm. Box 173.

Masf ersarnuelsga f an 54.

Rodenstarnska

Slijd- 0th Hushiillsskolan, Hudiksvall. '

Husmoderskurs. Skolkokslararinne- kurs. Slojdlararinnekurs,

Hudens

PA, grund nf sin uppfrfskande inverkan ii hudsystemet vjnner Salubrin en stiidse oksd' miviiad- ning vid Iiudens sfircl. Giirskilclt. har frottering nf kroppen med ett af Salnbrin fnktad t tygstgcke be- funnits verksnm till fiir.ekoniniande af farkylning efter svettning ocil till motverknnde af iimhet och vfirk efter 6fveranstrlngning. Sa- lubrin tillhanclahiilles i Par Tym-, Speceri- & .l%rgafliirer. I pmti 110s Geijer c t C:o, Stockholm.

- . . De nu sB mode~na

Exlilbris (Bokagaremarken) itf far as konstnurligt och till liigsta pris st Carl Nilssoils I~j~lstrycksnnstult Stock- 11 11x1 0. Profver och prislistu 'hot 10 ores porto. Agentcr nntagns.

sokas pa alla platser i landet och erhalla fordelaktiga villkor. Tillskrif

Dagnys Expedifion, Stockholm. C. I l'ill Son~marlektyr nnbc-

dlcs siirskildt : Hcrmelin :

Frln svenska bygder ii kr. 2:50 O C ~

Wide : amraterna DI Forsbro

kr. 2 2 5 , 'allt i.. bok- idorntl pll LARS HOKER- ERGS flirlag, Stockholm.

VARA BARNS

AF PROF. seved Ribbing I LUND. 'q Omarbetad O C ~ tllllkt.

PrSfvad af furllldrar i tusental och tncksaml befunnen god. Bar ej saknae i ndgot hem: rcdgot folkbibliotek. SBljs i boklddor sanlt d Lars Hokerberqs forlag, Stockholm, iL kr. 2: 75, Ger gagn far eitt pris marigdubbelt1

~ N I ~ I I ~ I I I ~ ~ I ~ ~ I ~ I ~ I I

F R A ~ O R o c ~ SVAR.

Nvar kan man prenumerera p l Dagqy? I landete alla postmatalter och bok1iid6r kan man bestllln huru m h g a ex. sorn heist. r

Skall man allfid prenumerera d dessa sf.S/len? Jfi, ifall man 611skar endad 1, 2, 3 elfor 4 ex. skall mnn ajltid gam det.

I S

Hvad kostar Dagny I postanstalter och boklddor? Dagnys poatprenumerations- och bokl~dapris iir kr. 4: 50 for I!,, 2: 50 for '1, och 1: 25 for '1, Art*

Hvilkal- villkor irhdlla prenumerantsaq~lare H Diigny ? Den, som samlar minst' 5 prenumeranter, erh%ller en provision af 'kr. 1: - for livarje IlelArs-, 50 are for llvarje hnlf%rs- och 20 6re fZir hvarje kvartalsprenumerant. ' '

Huru skall man 'fiirfara far denna provisions er- hlllande 3 --

Sedan man samlat minet 5 prenumeranter, gar man tillv%ga ph ett af fsljande satt:

1) Aratingen: Genom insandandet af preriumera~ionsafgiften med afdrag af provisionen bestaller man det behbfligs antalet ex. (hur mlnga som Lielst, men alltid nzinst 5) direkt !ran Dagnya, exp., Stockholm, som under samla- ens adress i ett och sa~nma paket sander alla bestallda ex. Ss~nlaren har dh att ombes6rjn utdelningen till de samlnde pre- nnmeranterna.

2 ) Eller: Man prenumererar t3 narmaste postkontor (ej an- norstldes) for de sarhlade prenumeranterna, detta utider Liyars och ens adress, begar postens kvitto A samtlign or- lagda afgifter, tillstiiller oss detta kvitto, dA vi omgAende pr postanvisning sander sa~nlaren don stadgade provisionen

Nvar, och fill hvilket pris kan man nurnmervis Iiisa Dagn.y 3 --

I stadernas tidningskontor och cigarraffarer sam t hos C ag- nys kommission&rer i landsorten. Pris :I0 Ore pr nnrnrr.er.

Alla skrifvelser riirande expeditionen adresseras:

DAGNFS BXPEDITION,

Packskolan for huslig ekonomi i uppsi& ~ ~ r a r i n n e k u r s i matlagning och handarbete (f ullstsnd

&rarinneknrs i huslig ekonomi) borjar .den 1 sept. AnmaIan till i :riide garas fore den 1 juli.

Husmoderskurs lned undervisning i 'matlagning, sdmnbd oc hitlsoliira och nitrmnst afsecid ftir flickor med h6gre .skolbildnin bsrjar den 1 sept.. Anmslan fore den 1 ang.

Specialkurs (hogre hnsmoderskura) i finare ~natl~gning, klii samnad och barnavhrd bbrjar den 22 aug. AnmaIan 'f6re den 1 au

Praktibk yrkeskurs fdr utbildning af kokerskor och hush lerskor barjar den 22 aug. AnmaIan fore den 1 aug.

AnsBkan till de LArarinnekurser (endast f6r skolkiik), so b6yja.i jan. 1909, ins~ndas fore den 1 nov.

Tryckt program gratis och franko ph begaran. Inspektor: Professov 0. Hanznm-sten. . . ' Fbresthndarinna: Srokm Ida ATowbu.

Lediga platser inom alla ornrliden af for kvin- nor lampligt arbete annonseras f ~rdela~t igas t i Dagny, hvil ken, som tidning for ~venska lrvinno- rorelsen, torde erh&lln den mest vidstriickta spridning landet rundt.

For resande till

rekommenderas det skandinavis pensionatet Villsi Elsie i San Rer (Nordi tnlien). Pensionatet forest a£ en dansk dam. 20 rum o tradghrd med utsikt ofver Med hafvet. Moderata priser. .

Vid f olRskoleseminariet

-.-. - -.-.. . . b o r j a ~ nnstn. 1.ilsfir tisdiigen den 28 angi~sti, cl& i~itrii.ilessiSkande hnfva att inrinnfi sig h .seminariet kl. kl. 30 f. 111. 'Ans~kningarna om intriide I,ijrn ynra inliimnade ,fiil.a sistnii~nncla tlsg.

Uppl\-sningsvis ~necldelas, at t clet an td nya elever, soin' i fir kan intngns, Br 24 i ftirsta klassen och 1 i fjjirde klassen.

UIIIO:~~ (.let1 .2.5 .jnni 1.908.

Kvinnligt Kontorsbitrade med flern %rs uant~ och gocla be- t yg onsknr plats hiirstiides frbn 15 Juli eller 3. Augusti.

Pullt kunnig i bokforing, bok- slut, sve~isl; Irorrespondens, ~naskin- skri.fning in. 111. Svar till D Ener- gisk och Phlitlig~, aclresa AImn Obergs Boklifillerisltola, Regerings- gatnn 41.

Ung Tyska som vistats 2 Ar i Frankrike, 611- sknr plats i fin fa~uilj nlt, gS frun tillhnnda, helst [liir franskn t:ilas. Fina referenser. Svnr utbedes till D 1,. 13.~, Tidningakont., S ? h e r - vatoriegntan.

Plats p& landet i goclt hem sijker barnfrijken, 23 fir, enkel, bildad, behsglig, barn- kiir, van vicl barns tillsyn, c1eltnge.r giirna mecl husliga bestyr, sijmnad. Vackra betyd. N ~ R 11mclc.-Ryrh, Brnnkebergsg. 3 BJ Sthlm. Allm: 1.5067. B.2128. ' -

. .

EN A I ~ E 1 . O N ARS - FbIGR,4 f r ln godt for&lclral-ren~ soker

plats i finme f a~nilj so~A Mlskap ocll spsselsiittning nf- l5t;tare

pK lnndet under s0111n7'Rren. Svar enlotses tncksnnit, pr A. .T. . . 35 43.

--

\~LICOI(SL;<RAR~NNA, 31 :'IT Sr;enkel och bildd), fliclis s6ker plats nu till slutet a€ sept,einber , godt hem i Stock1101111 e11er dess ni-irhet ph lnndet, antingen soin nusl1Mlsfrtiken eller kokerskn i nindre familj, skicklig i matlagning, genon~giitt fnckslmlan i Upp- ml:i, och seclan flera fir praktise- rat. Sga hack.-ByrK.11, 13runke- ibergsgntan 3 B, Sthlm. 811111. Tel. 150 67. Riks. 21 28. .

Prenumeration

S ,TUI<SI<@~TRSI<A ijnsknr vhrcln Mlclre herre oller tlnm. Svar till

~Genas t D, S v e n ~ k a ~ L ' c l e g r a ~ ~ ~ ~ y r ~ ~ ~ ~ s hnnonsnfrleliii ng, H elsingborg.

E. N IiEl;, BILDAD FLICICA soker plats som hjalp ocl! sillllskap i

ininclre familj. - Ar kunnig i enkl. ~natlagning, bakning, klkls8mnad sal!It hanclarbeten. Svar .emotses tnckssl~~t till: ~Sm#iliinclsI<n 22 fir,, Loftnhammar. 11. r.

Vid Elemeetar.ltiroverket fllr flickor 'i Falun

linnes plats ledig inst. hijstterlnin f6r IWrsrinnn med t janstgBring8- skglcligl~et hufvudsnkligen i historin och 1 yska, #fven p& h6gsta stadiet.

RegynnelselBn 1,500 kr. Ans(ikningsha.ndlingnr inandns

fore den 1 juli till fijresthnclarin- nan, froken Gercln Rkirtin, Falun.

v ID HEDI';MORA SIDXLAS- SIGA SAMSKQLA finnes plats

leclig fr:"Ln och ined instundande Ibpr for cn Iiiral-e elles l i i r~~il inn mecl . nn~ieryisningqsky1c.li~et . i 't,psk+ iiti de l~ijgro, 'och historia nti de lligre k l ~ ~ s e r n n s:mt even- t~1~12t mntematik ' i . n,4:goOn legre kless: Ansblmingar torde 'snarAst ingifrns till etyrelsens orcIi'Orande, Hecleinora.

.JUKSK~TE~~SI<EPLATSEN vicl S Z'van6s &lkstugn blifver leclig att; tillty8Jas Jen 1 niista angnsti. LB~revillkor m. m. niecldelns aF sgsa lo~~~nni~en . ' Ansijlaningsh,zncl- lingar, hti@ljcla nf betycr .insiindns [email protected] don $5 Juli ;till % k o r ~ vM l'kantZs, sjZbkst?.bgu, ad~ess TmnZs.

NS~'ERRIT ERSKA. l?n rkick- . lig . inonste~~riterslcit. erl'ii%jler

plnts .nil gennst. . Svai: 'mecl 'foto- grhfi t i l l Clnrn Knl l s ' Broddrinffii.r, ICristinnstnd. ' . . *' - . .

~ ' v i n n l i ~ a Juridiska byrdhrr Vallingatan 12. - '

A. T. 183 36. .

Boutredningar, Inkasseringar, FBrlikningar, RiittegBngar, EgendomsforsiUnirgar, AfflrsBfverlBtelser, Legala bandlingars uppslttande, Juridiska uppdrai af a11a Slag.

Kontorstid kl . 1/210-4.

. .

frarnst'iiende '

, . . -

aptitretande och nervstarkande K R A F T M E D E E . .

F l s pB alla Apotek.

- slnkildt fruntimmer, har det lange varit ett kapitalister, ijnskning,s,a att kunna 6fverIinma varden af

sina vardepapper och skotseln af sina affarer 3t nHgon person eller institutioil, son1 med absolut sakerhet forenade punktlighet och nog- grannhet i utforandet af det anfortrodda uppdraget afvensom pris- billighet. En sadan institution ar Stockholmrs Enskilda Banks; Motariatafdelning

. . (LilJa Nygafan 27, expeditionstid 10-41, . . sotn under garanti af Stockholms Enskilda Bank Htager sig vird och forvaltning af enskilda personers och kassors vardepapper.

Exempel 1. Om en person hos Notariatafdelningen ' "deponerar obligationer, inkasserar Notariatafdelningen vid forfallotiderna kupouger och tillhandahHller deponenten influtna medel. Vidare ' efterser No- tariatafdelningen utlottningar af obligationer och underrittar deponeliten i god tid, ifall en denne tillhorig obligation blifvit utlottad, samt lam- nar fiii.slag till ny placering af det ledigblifna kapitalet. . -

Exempel 2. Om inteckningar depoileras hos Notariatafdelningen, underrattar Notariatafdelningen galdenaren darotn att rantorna H inteckningarna skola till.'afdelningen inbetalas, hvarefter de medel, son1 inflyta, till deponenten redovisas. Vidare tillser Notariatafdelni~~gen., att inteckningarna blifva i vederborlig tid fornyade. Om en hos afdelningen deponerad intecknitig genom undcrl%ten fi;rnyelse skulle forfalla, ersiitter Stockholms Enskilda Bank darigenon: uppkonlnlen skada.

. Farvaringsafgift: 50 ore for fir per 1,000 kronor af depositio- nens varde, dock ej under tvi kronor.

Fretirika-Bremer- F6rbundet: : ~ h t t n i n ~ ~ a t a n 54,. .

Rikstel. 27 62. F6rbu1dets .byrK ijppen. 1.1-4. Allm.- tel. 4s 16.

Fredr_l~a-Bremer-F6t$undets Sjuksk6terskebyro': Tunnelgatan 25. . . Rikstel. 68 98. . . . All~n. tel. 32 11.

M A S I C I N S I ~ ~ ~ I F V E ~ ~ S K ~ , . f11ilt , kompeten t s t t f6ra 'h:nn bli kor-

respo~jrlens, sokes for triivaru k61itor i NorrIalidss(ad. SGar mecl betygs- a'fskrif~er & uppgift fi filcler c? lone- nnsprhk , emotses till ~Dnctylo- g r aphe~ under itdress S. Gumx4ii An~~onsbgyfi, Sthlm, P. v., b.

- . . A EGENDOM I SODEIXMI\N- LAND, go& hem, fAr under-

visningsvan, seminariebildad, mu- si kalisk lillrarinna plnts. Elever tv&nne flickor 14 AI:, en gosse 11 A.r. Lonevill kor mellnn 4 h 500 pr 18sfir. N ya 111,ack.-By rhn, 13runke- bergsg. 3 B, Sthlm.

lnnehallsfirfeckning. . . Dagens nummer innehjiller :

\ " ' . ..'..'. .." . I u t o n ~ s t i o n c l l e ~ ~ s t l . i i t t s i ~ l l i ~ i s ,- . .- . , - .... . -- . . - ...- . styrolso. , . . . Gruypbilil Bger . . . VitL 'k'oir@h&h' i AmstOrtlsiiL.

' -'

sker B narmaste postanstalt (Tid- -, ningstaxa n:r 5) eller bokhandel. - --

Documents

Internationella. rostrattsalliansens styrelse. fileKvinnorna och nligt el1 skildring i Dngny af andelsforeningeu Sven- - ska Hem1) beror cless snnbba utveckling till stor del, pA den