Ellevio AB (publ). 115 77 Stockholm Säte Stockholm. Org-nr 556037–7326 Telefon 08-606 00 00 ellevio.se

Förlängd koncession för befintlig 145 kV ledning mellan station Hällefors och Persberg i Hällefors och Filipstads kommuner i Örebro och Värmlands län.

SAMRÅDSUNDERLAG September 2017

Samrådsunderlag

2 (24)

3(24)

Projektorganisation

Ellevio AB 115 77 Stockholm Telefonväxel: 08-606 00 00 Org.nr: 556037-7326 Ansvarig tillståndsfrågor: Sofia Miliander Samrådsunderlag NEKTAB, Nordisk ElkraftTeknik AB Sågaregatan 22 46132 Trollhättan www.nektab.se Uppdragsledare: Peter Waldeck Handläggare: Hanna Erixon

Samrådsunderlag

4 (24)

Innehållsförteckning

1 Inledning ........................................................................................ 5 1.1 Bakgrund och syfte 5 1.2 Presentation av ledningsägaren 6

2 Tillståndsprocessen ...................................................................... 7 2.1 Koncession 7 2.2 Markåtkomst 7 2.3 Samrådsprocessen 7

3 Beskrivning av befintlig ledning .................................................. 8 3.1 Ledningens sträckning 8 3.2 Ledningens utformning 8 3.3 Ledningsunderhåll 10 3.4 Elsäkerhet 11 3.5 Elektriska och magnetiska fält 11

4 Alternativ ...................................................................................... 13 4.1 Nollalternativ 13 4.2 Alternativa utformningar 13 4.3 Utredning av alternativ 14

5 Planeringsförutsättningar ........................................................... 15 5.1 Planförhållanden 15

6 Berörda intressen och förutsedd påverkan .............................. 15 6.1 Boendemiljö och bebyggelse 15 6.2 Landskapsbild 16 6.3 Friluftsliv och rekreation 17 6.4 Naturmiljö 18 6.5 Kulturmiljö 23 6.6 Infrastruktur 24 6.7 Försvarsmakten 24

Bilagor:

1. Naturvärden 2. Övriga Naturvärden 3. Kulturmiljö

Samrådsunderlag

5 (24)

1 Inledning

1.1 Bakgrund och syfte År 1989 fick Ellevio AB (då Uddeholm Kraft AB) nätkoncession för linje (tillstånd för ledning) för fyra stycken 130 kV ledningar i Örebro, Dalarna och Värmlands län. Detta dokument utgör samrådsunderlag inför ansökan om förnyad koncession gällande ledningen mellan Hällefors och Persberg, VL11.

Ledningen försörjer samhällena Hällefors och Persberg. I dessa områden finns t.ex. bostäder, skolor och industrier, varför ledningen har en viktig samhällsfunktion. Ledningen löper mellan Hällefors i Örebro län till slutstation i Persberg i Värmlands län.

Syftet med samrådet är att inhämta synpunkter på ledningen från berörda parter.

Samrådsunderlag

6 (24)

Figur 1. Översiktskarta över 145 kV-ledningen mellan startpunkten i Hällefors och slutpunkten i Persberg.

1.2 Presentation av ledningsägaren Ellevio är ett av Sveriges största elnätsföretag. Vi ser till att elen kommer fram till cirka 930 000 hem och arbetsplatser från Halland i söder till Hälsingland i norr och från Smögen i väster till Stockholm i öster. Vi satsar miljarder för att vädersäkra elnätet på landsbygden och förstärka och förnya elnätet i städerna. Vi har drygt 400 anställda och sysselsätter totalt cirka 3000 personer runt om i landet. Ellevio, som har sitt säte i Stockholm, ägs av pensionsförvaltarna Tredje AP-

Samrådsunderlag

7 (24)

fonden, Folksam, Första AP-fonden och Borealis Infrastructure Management. Läs mer om oss på ellevio.se.

2 Tillståndsprocessen

2.1 Koncession För att bygga och använda en elektrisk starkströmsledning krävs enligt ellagen (1997:857) tillstånd, så kallad nätkoncession för linje (koncession). I en ansökan om koncession ska det enligt ellagen ingå en miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Ansökan om koncession ska även innehålla karta, teknisk beskrivning mm. Koncessionsansökan sänds till Energimarknadsinspektionen som remitterar handlingarna till samtliga berörda instanser. Efter remisstiden beslutar Energimarknadsinspektionen om koncession. När koncession beviljas gäller tillståndet i regel tills vidare med möjlighet till omprövning efter 40 år.

2.2 Markåtkomst För att få driva ledningar krävs förutom tillstånd från Energimarknadsinspektionen även tillträde till berörda fastigheter. Befintlig ledning har sedan tidigare ledningsrätt hos Lantmäteriet, vilket innebär att marken fastighetsrättsligt upplåtits för ledning. Ledningsrätten gäller på obegränsad tid. I samband med att ledningen uppfördes ersattes berörda fastighetsägare med ett engångsbelopp för det intrång som ledningen utgör.

2.3 Samrådsprocessen Innan en MKB upprättas ska verksamhetsutövaren hålla samråd enligt 6 kap. 4 § miljöbalken med länsstyrelse, kommun samt de enskilda som kan antas bli särskilt berörda. I samrådsförfarandet ges de som är berörda möjlighet att lämna synpunkter. Samrådet är en del av processen med att ta fram den MKB som bifogas ansökan om koncession. Samrådsförfarandet och kraven på MKB sker i enlighet med vad som föreskrivs i 6 kap. miljöbalken.

Utifrån en samrådsredogörelse, där inkomna synpunkter redovisas och bemöts, fattar länsstyrelsen beslut om huruvida planerad ledning kan antas medföra betydande miljöpåverkan eller inte. Om verksamheten antas medföra betydande miljöpåverkan ska samråd även ske med de övriga statliga myndigheter, den allmänhet och de organisationer som kan antas bli berörda, om dessa inte redan varit med i samrådsprocessen. Verksamhetsutövaren kan även välja att samråda med en bred samrådskrets direkt.

Samråd genomförs nu med alla som kan antas vara särskilt berörda av projektet samt övriga berörda. Samråd med allmänheten sker även genom annonsering i Nya Wermlands tidning (NWT) och Nerikes Allehanda (NA). De samrådsparter som är med i föreliggande samråd kan ses i tabell 1 nedan.

Samrådsunderlag

8 (24)

Tabell 1. Samrådsparter i föreliggande samråd. Berörda fastighetsägare och närboende Länsstyrelsen Värmlands län Elsäkerhetsverket Länsstyrelsen Örebro län Filipstads Kommun Naturskyddsföreningen Filipstads Värme AB Skanova Försvarsmakten HKV Skogsstyrelsen Hällefors Kommun Strålsäkerhetsmyndigheten Hällefors Ornitologiska förening Sveriges Geologiska Undersökning (SGU) Hällefors Värme AB Trafikverket LA Cable AB Wermlands ornitologiska förening

De synpunkter som inkommer i samrådet beaktas i det fortsatta arbetet med ledningen och sammanställs i en samrådsredogörelse som är en del av kommande MKB.

3 Beskrivning av befintlig ledning

3.1 Ledningens sträckning Ledningen VL11 som är aktuell för förlängd koncession uppnår en sträcka på totalt ca 2 mil.

Aktuell ledningssträcka för befintlig 145 kV luftledning ligger mellan stationen i Hällefors Kommun, Örebro Län, samt stationen i Persberg i Filipstads Kommun, Värmlands län. Befintlig ledning har sin början strax utanför industriområdet väster om Hällefors och sträcker sig åt väster via Knuthöjdmossen för att passera länsgränsen mellan Örebro och Värmlands län. Ledningen passerar sjön Saxen och vidare över Väg 63. Där finns också Skanovas data/tele-ledningar placerade, som enligt ledningskollen befinner sig i osäkert läge, dvs att kartan över några Skanovas ledningar ej överensstämmer med verkligen. Ledningen löper vidare över vattenpassagen Björnviken och sedan via Sandviken och Rävviken tillhörande sjön Yngen. Strax efter Rävviken korsas den befintliga ledningen av Skanovas luftledning. VL11 sträcker sig fortsatt sydväst mot Persberg för att vid Jordåsen vika av åt öster. VL11 följs av en parallell lokalnäts-ledning, L128A, också tillhörande Ellevio. Vid Rothagen sträcker sig båda ledningarna åt söder och korsas. VL11 löper vidare mot slutstationen intill Malmbergsviken i Persberg. Ca 300 m fram till slutstationen sträcker sig ytterligare Skanovas ledningar, som dock anges vara i osäkert läge.

3.2 Ledningens utformning Ledningen är uppförd med kreosotimpregnerade trästolpar i form av portal- eller dubbelportalsutförande. Dessa har ett fasavstånd på 3,4 - 4,4 m och stolphöjd enligt stolptabeller 10-20 m, se figur 2 nedan.

Samrådsunderlag

9 (24)

Figur 2. Trästolpar tillhörande aktuell ledning längs sträckan Hällefors-Persberg. Med ledningsgata avses det röjda markområde (skogsgata + sidoområden) som sträcker sig längs en kraftledning eller liknande. Befintlig ledningsgata kräver underhåll för att hållas trädsäker vilket innebär att ledningsgatan görs så bred så att inga träd intill kraftledningen ska kunna falla på ledningen. Utöver den avverkning som sker inom den inlösta skogsgatan måste även enstaka så kallade farliga kantträd avverkas med jämna mellanrum i sidoområdena. Se figur 3.

Skogsgatan är enligt ledningsrätten från Hällefors till Persberg 30 m bred. Där ledningen viker av öster ut, inom Persberg vid Jordåsen, är skogsgatan 36 m bred.

Samrådsunderlag

10 (24)

Figur 3. Visar en 30 m bred skogsgata.

3.3 Ledningsunderhåll Starkströmsföreskrifterna ställer krav på omfattningen av ledningens underhåll. I enlighet med föreskrifterna besiktas ledningen en gång per år genom en så kallad driftbesiktning med därpå erforderliga åtgärder. Besiktningen görs till största delen från helikopter.

Vart åttonde år görs en mer omfattande besiktning (underhållsbesiktning) från marken då linor, stag, stolpar och jordtag med mera kontrolleras. Normalt underhåll för att upprätthålla driftsäkerheten kommer att genomförs för ledningen. Specifika framtida underhållsåtgärder på till exempel stolpar och stag kan inte förutses i nuläget.

Det skogliga underhållet omfattar underhållsröjning av skogsgatan (engångsinlösta området) samt avverkning av farliga kantträd i ledningsgatans sidoområden. Detta för att upprätthålla ledningens driftsäkerhet och personsäkerheten. Underhållsröjningen av skogsgatan sker vanligtvis med 6-7 års intervall medan syn och stämpling av farliga kantträd (skogsbesiktning) sker med intervallet 8-10 år. Intervallens längd beror på tillväxtförmågan i skogsgatan och dess sidoområden. Mellan röjningarna ska en röjningsbesiktning utföras vid minst ett tillfälle. Vegetation i skogsgatan som bedöms komma inom säkerhetsavståndet från faslinorna innan kommande röjning sker, röjs bort.

Röjning av skogsgatan sker normalt motormanuellt. Avverkning av farliga kantträd i skogsgatans sidoområde sker normalt med hjälp av avverkningsmaskiner. I det fall farliga kantträd står inom sumpskogar/ våtmarker/ strandängar ska avverkning ske utan markskador. Det säkerställs genom att anpassa tidpunkten, maskinval och metoder till gällande förutsättningar. Exempelvis att det sker motormanuellt.

Tekniskt ledningsunderhåll, dvs. reparation eller byte av ledningsdel, sker mer sällan. Dessa åtgärder kräver ofta tyngre fordon.

Lågväxande vegetation sparas, där detta inte hindrar underhåll och framkomlighet i skogsgatan. I strandzoner vid sjöar och större vattendrag lämnas buskar och lågväxande träd kvar för att bibehålla skuggning i den mån det är möjligt med hänsyn till ledningens säkerhet.

Tillfartsvägar och placering av virkesupplag planeras i samband med avverkningen. I första hand används den befintliga ledningsgatan som transportväg.

Samrådsunderlag

11 (24)

I det fall underhållsåtgärderna kan antas medföra en negativ påverkan på natur- eller kulturmiljö kommer Ellevio att samråda med Länsstyrelsen kring åtgärderna enligt 12 kap. 6 § miljöbalken respektive 2 kap. 10 § kulturmiljölagen.

3.4 Elsäkerhet Är en byggnad belägen/placerad för nära en kraftledning kan det innebära risk för att någon person, byggnaden, eller ledningen skadas. Elsäkerhetsverkets starkströmsföreskrifter anger regler för minsta avstånd mellan byggnader och kraftledningar. Elnätsföretaget är skyldigt att känna till och ta hänsyn till dessa regler när en ledning byggs. På samma sätt behöver den som uppför, utökar eller ändrar en byggnad, eller ger tillstånd till en sådan åtgärd, känna till och ta hänsyn till avståndsreglerna så att inte någon del av byggnaden kommer för nära en befintlig kraftledning.

Minsta tillåtna avstånd mellan en högspänningsledning och närmaste byggnadsdel beror på ledningens spänning och om det är detaljplanelagt område eller ej. Vid en ledning för 145 kV ska det horisontella avståndet mellan yttre fas och byggnad vara minst 5,4 meter inom ej detaljplanelagt område. Inom detaljplanelagt område ska avståndet vara 10 meter (ELSÄK-FS 2008:1). Regleringar av minsta tillåtna avstånd mellan en högspänningsledning och andra anläggningar/verksamheter finns även. Vid byggnads- eller anläggningsarbete nära en kraftledning ska därför elnätsföretaget alltid kontaktas för att få information om vilka minsta avstånd som gäller ur elsäkerhetssynpunkt.

Ovan nämnda regleringar gäller minsta avstånd ur elsäkerhetssynpunkt, vid samhällsplanering och byggande ska hänsyn också tas till den vägledning som finns avseende magnetfält, se avsnitt 3.5 nedan.

De byggnader som finns i ledningens närhet har ett avstånd som är längre än 5,4 m från ledningens yttersta fas och följer därmed aktuella elsäkerhetsföreskrifter.

3.5 Elektriska och magnetiska fält Elektromagnetiska fält (EMF) används som ett samlingsnamn för elektriska och magnetiska fält. Elektriska och magnetiska fält uppkommer bland annat vid generering, överföring och distribution samt slutanvändning av el. Fälten finns överallt i vår miljö, kring kraftledningar, transformatorer och elapparater så som hårtork och dammsugare.

Det elektriska fältet mäts i kilovolt per meter (kV/m) och beror på ledningens spänning samt avståndet mellan faslinorna och marken. Det elektriska fältet minskar proportionellt med avståndet. Vegetation och byggnader avskärmar fältet och därmed orsakar kraftledningar inga höga elektriska fält inomhus.

Magnetiska fält mäts i mikrotesla (μT) och styrkan i en angiven punkt beror på faslinornas placering och på avståndet mellan linorna. Fälten alstras av strömmen i ledningen och varierar med strömlasten som i sin tur är beroende på variationerna i elförbrukning över tiden. Ju mer ström som flödar i ledningen desto större blir magnetfältet. Magnetfältet avtar normalt med kvadraten på avståndet från ledningen (dubbla avståndet ger en fjärdedel av magnetfältet). Magnetfält avskärmas inte av väggar och tak och därför kan magnetfälten inne i hus nära kraftledningar vara högre än vad som normalt förekommer i bostäder.

Strålsäkerhetsmyndigheten arbetar pådrivande och förebyggande för att skydda människor och miljö från oönskade effekter av strålning och är ansvarig myndighet för dessa frågor. På deras hemsida finns bl.a. deras allmänna råd om begränsning av allmänhetens exponering för elektromagnetiska fält, www.stralsakerhetsmyndigheten.se. Folkhälsomyndigheten bildades den 1 januari 2014 och övertog då Socialstyrelsens arbete kring miljöns påverkan på hälsan.

Samrådsunderlag

12 (24)

Folkhälsomyndigheten är därmed också ansvarig myndighet rörande frågor om hur elektromagnetiska fält påverkar hälsan.

Trots mångårig forskning runt om i världen anses det vetenskapliga underlaget fortfarande inte tillräckligt för att ett gränsvärde ska kunna sättas för långvarig exponering av magnetfält från kraftledningar och kablar. Det finns ett referensvärde (rekommenderat maxvärde) för allmänheten avseende kortvarig exponering. Det är 100 μT enligt Strålsäkerhetsmyndighetens allmänna råd (SSMFS 2008:18).

Arbetsmiljöverket, Boverket, Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen och Strålsäkerhetsmyndigheten har arbetat fram en vägledning vid samhällsplanering och byggande (Magnetfält och hälsorisker, 2009). Följande rekommenderas om det kan genomföras till rimliga kostnader:

• Sträva efter att utforma eller placera nya kraftledningar och andra elektriska anläggningar så att exponering för magnetfält begränsas.

• Undvik att placera nya bostäder, skolor och förskolor nära elanläggningar som ger förhöjda magnetfält.

• Sträva efter att begränsa fält som starkt avviker från vad som kan anses normalt i hem, skolor, förskolor respektive aktuella arbetsmiljöer

3.5.1 Magnetfält från aktuell ledning Magnetfältsberäkningar är gjorda för sträckan mellan Hällefors och Persberg. Den parallella lokalnätsledningen, L128A, påverkar inte magnetfältet och finns således inte redovisad i tabell 6 nedan. Som angetts beror de magnetiska fälten kring en kraftledning på faslinornas (eller kablarnas vid markförlagd ledning) placering, avståndet mellan linorna och strömmens storlek. För den aktuella 145 kV - ledningen har det teoretiska magnetfältsvärdet beräknats vid en årsmedelströmlast genom ledningen på 94 A. Strömlasten är ett beräknat årsmedelvärde vilket kan förändras i framtiden beroende på om energibehovet i regionen ökar. Magnetfältets utbredning i sidled från centrum av ledningen redovisas i figur 4 nedan. Magnetfältet för en kraftledning redovisas normalt i en nivå som motsvarar brösthöjd, d.v.s. 1,5 m ovanför markytan.

Samrådsunderlag

13 (24)

Figur 4. Diagram som visar magnetfältet i relation till avståndet från ledningens centrum. Strålsäkerhetsmyndigheten skriver i sin rapport ”Magnetfält i bostäder” att årsmedelvärden över 2 μT kan anses vara kraftigt förhöjda.

4 Alternativ

4.1 Nollalternativ Nollalternativet innebär att aktuell luftledning inte får nytt tillstånd och måste tas ur drift. Detta skulle innebära allvarliga konsekvenser för elförsörjningen i området kring Hällefors och Persberg. En ny ledning med nytt markintrång och ny miljöpåverkan skulle behöva byggas istället. Nollalternativet innebär delvis att de konsekvenser som nuvarande ledning medför försvinner.

4.2 Alternativa utformningar När det gäller teknikval så är Ellevios utgångspunkt generellt att anlägga/bibehålla befintliga regionnätsledningar (30 kV – 170 kV) som luftledning, då det är en mycket driftsäker och kostnadseffektiv utformning för regionnätet. Ett eventuellt fel på en markkabel tar längre tid att lokalisera och reparera än ett eventuellt fel på en luftledning och regionnätet är mycket känsligt för långa avbrott i och med att det är många elkunder som berörs vid ett eventuellt driftavbrott. Regionnätsledningar anläggs med så kallade trädsäkra skogsgator och drabbas därför inte av stormfällda träd som faller på ledningen, såsom låg- och mellanspänningsledningar inom lokalnätet kan göra. Lokalnätet markförläggs ofta numera för att undvika problematiken med stormfällda träd. Det är dessutom mindre komplext och mindre kostsamt att markförlägga låg- och mellanspänningsledningar. Förutom att högspänningskablar är mycket dyrare än låg- och mellanspänningskablar så krävs även kostsam utrustning för att kompensera för den ökade strömförlust som uppstår vid långa markkabelförläggningar inom regionnätet. Ur ett driftsäkerhetsperspektiv är det inte heller lämpligt att ha flera övergångar mellan markkabel och luftledning på en och samma ledning, då varje övergång innebär en potentiell felkälla.

Samrådsunderlag

14 (24)

För att få liknande driftsäkerhet för en markkabel som befintlig luftledning behöver två oberoende kabelförband anläggas i ett gemensamt kabelschakt, så att ledningen kan vara i fortsatt drift även om det blir driftavbrott på ett kabelförband. Fördelarna med en markförlagd ledning är att den inte ger någon visuell påverkan, den genererar ett lägre magnetfält, samt ger ett mindre markintrång då ledningsgatan blir smalare. Nackdelen är att påverkan på natur- och vattenmiljön liksom kulturmiljön kan bli stor då schaktning av ett 1,2 meter djupt och 2-3 meter brett kabelschakt krävs längs hela sträckan. Vid ytnära eller ytligt berg krävs sprängning.

Det är främst inom tätbebyggda områden där det är svårt att anlägga luftledning av utrymmesskäl som ledningar markförläggs inom regionnätet. Det kan även bli aktuellt på andra ställen där det finns uppenbara intressekonflikter som medför att nyttan med en kabelförläggning väger upp merkostnaden. För att en kabelförläggning ska vara ekonomiskt möjlig förutsätts att markförhållandena är gynnsamma för schaktning, dvs. det får inte kräva mycket sprängning.

4.3 Utredning av alternativ Ellevios utgångspunkt inför en ansökan om förlängd koncession är att i första hand bibehålla befintlig ledning i befintlig sträckning och utförande, då det oftast är den bästa lösningen ur ett hållbarhetsperspektiv. I det fall tydliga intressekonflikter kan identifieras på hela eller delar av sträckan eller om synpunkter på ledningens sträckning har inkommit tidigare, utreds alternativa sträckningar och utformningar inför framtagande av samrådsunderlag.

I det fall inga uppenbara intressekonflikter förekommer är det inte motiverat att studera sträckningsalternativ, då en annan sträckning innebär ny miljöpåverkan, nytt markintrång och kostnader för anläggande av ny ledning och rivning av befintlig ledning. Enligt 2 kap 7§ miljöbalken ska en rimlighetsavvägning göras i samband med en tillståndsprövning. Vid denna bedömning ska särskild hänsyn tas till nyttan av en ombyggnad jämfört med kostnaderna för en sådan åtgärd.

För aktuell ledning har undersökningar av rådande förhållanden skett med hjälp av fältbesök och studier av kartmaterial samt flygfoton. Ledningen går genom naturreservat och andra utpekade naturområden. Nya biotoper har dock skapats i ledningsgatan med värdefulla brynmiljöer. En annan sträckning norr eller söder om befintlig ledning skulle innebära ett nytt intrång i värdefull natur.

Ledningen har funnits på platsen sedan lång tid tillbaka och allmänheten torde vara van vid dess inslag i landskapsbilden. Stora delar går genom skogsmark där den exponeras i liten grad. Ett fåtal bostadshus ligger i ledningens direkta närhet.

Med motivering enligt ovan förordar Ellevio att befintlig luftledning mellan Fredriksberg och Hällefors får kvarstå i sin helhet och inga nya sträckningsalternativ har studerats. Det är inte heller rimligt att kabelförlägga hela eller delar av ledningssträckan. Befintlig ledning bedöms ha minst påverkan på sin omgivning samt ha störst fördel ur ett ekonomiskt- och miljömässigt hållbarhetsperspektiv.

Samrådsunderlag

15 (24)

5 Planeringsförutsättningar

5.1 Planförhållanden

5.1.1 Översiktsplan Projektet berör översiktsplan antagen för Hällefors kommun antagen 1990-10-15 samt Filipstads kommun antagen 2016-03-10. En ny Översiktsplan för Hällefors kommun har varit ute för samråd fram till den 4 augusti 2017. Till den nya planen finns också områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen (LIS) som långsiktigt skall stimulera den lokala och regionala utvecklingen på landsbygden. Befintlig luftledning, VL11,bedöms inte stå i konflikt med gällande plan eller kommande översiktsplan med tillhörande LIS-områden om översiktsplanen utformas enligt det aktuella samrådet.

5.1.2 Detaljplaner Hällefors Kommun, Ovako Steel Industriområde, antagen 1993: Ändamålet för detaljplanen är att ge företaget bygglovsbefrielse inom industriområdet, samt möjlighet till att stycka av marken. Den befintliga luftledningen sträcker sig precis i utkanten av området för detaljplanen. I planen omnämns mottagnings och fördelningsstation som berör det kommunala ledningsnätet samt den befintliga ledningen. Ellevios ledning passerar utkanten av detaljplaneområdet. Ledningen bedöms inte strida mot detaljplanen.

Filipstads Kommun, Gruvjärnvägen del 2, antagen 1997: Detaljplanen beskriver bl.a. begränsningar av bebyggelse på marken, utformning av allmänna platser och användning av mark och vatten. Ledningen sträcker sig dels precis utanför detaljplanområdet men korsar sedan en del av detaljplansområdet. Ledningen finns omnämnd i detaljplanen. Precis utanför fastighet 1:9, slutstationen för ledningen, anges i detaljplanen att ingen byggnation får ske. Ledningen bedöms inte strida mot detaljplanen.

6 Berörda intressen och förutsedd påverkan Länsstyrelsens GIS- data har studerats tillsammans med Riksantikvarieämbetets digitala informationssystem, Skogsstyrelsen, FMIS, ArtDatabankens artportal samt skyddsklassad data från Artdatabanken. Nedanstående intressen har identifierats i direkt anslutning till den berörda sträckan och beskrivs här kortfattat.

I nuläget görs en enkel analys av ledningarnas påverkan på identifierade intressen, en mer detaljerad analys görs i den miljökonsekvensbeskrivning som kommer att bifogas ansökan om nätkoncession för linje.

Ellevio är mån om att ta del av den information och de synpunkter som Länsstyrelsen, kommuner och övriga berörda kan ha för att på bästa sätt kunna beskriva ledningarnas miljöpåverkan i kommande miljökonsekvensbeskrivning (MKB).

6.1 Boendemiljö och bebyggelse I Örebro län finns inga bostadshus inom 50 m från ledningen. I Värmlands län finns fyra bostadshus inom 50 m från ledningen, varav den närmsta bostaden (ett fritidshus kallat Ängstugan) är lokaliserad ca 19 m från den befintliga ledningens yttersta fas och ca 24 m från ledningens centrum. Fritidshuset är beläget i Persberg intill den befintliga ledningen VL11 samt den parallella lokalnätsledningen L128A, som också ägs av Ellevio. Se figur 6. Den parallella ledningen är belägen 11,5 m söder om VL11. Enligt magnetfältsberäkningar påverkar inte ledning L128A magnetfältet, eftersom ledningen har en låg last. Magnetfältet vid bostaden ligger på

Samrådsunderlag

16 (24)

mellan 0,37 – 0,4 μT mätt från ledningens centrum fram till fasaden på bostaden. Magnetfältet bedöms därmed ligga på en sådan nivå att försiktighetsprincipen följs.

För mer information om magnetiska fält, se avsnitt 3 ovan.

6.2 Landskapsbild En luftledning påverkar landskapsbilden genom sina stolpar och den avverkade delen av ledningsgatan. Ellevios befintliga ledning löper i huvudsak genom skogsmark och exponeras således relativt lite.

Ledningens största nuvarande påverkan på landskapsbilden bedöms vara vid ett par bostadshus. Den första bostaden är belägen i Persberg, vid Bäcken/Vålbergstorp. Området är delvis omgivet av skogsmark, men har en sida av huset som vetter mot ledningsgatan och är beläget ca 90 från ledningens centrum. I och med att landskapet i övrigt inte är öppet så blir synintrycket av ledningen begränsat. Inga stolpar syns, endast linor. Se figur 5.

Den andra bostaden Ängstugan är belägen i Persberg, norr om ledningen ca 24 m från ledningens centrum. Omgivningen runt omkring huset består till största del av skogsmark. Inga stolpar från VL11 är placerade framför fritidshuset. Se figur 6.

Figur 5. Flygbild över fastigheten vid Bäcken/Vålbergstorp som har vy mot ledningen.

Samrådsunderlag

17 (24)

Figur 6. Bild som visar fritidshuset, ledningen VL11 samt den parallella ledningen L128A. .

6.3 Friluftsliv och rekreation Området Svartälven-Nittälven berör ledningen och är ett område inom Örebro län som är av riksintresse för friluftslivet. Kanot, vandring, fiske, bad och camping är exempel på aktiviteter som utförs inom området. Ledningen passerar genom området, se figur 7.

Den befintliga ledningen har funnits på plats sedan ett flertal år tillbaka i tiden, vilket torde göra dess närvaro väl känd, snarare än ett främmande inslag för människor som utövar friluftsliv. Stora delar av ledningen löper genom skogsmark. En kraftledning kan påverka upplevelsevärdet, särskilt om det rör sig om naturskog, men en ledningsgata kan även vara till en fördel för friluftslivet. Gatorna används ofta av allmänheten som rör sig genom skogsmark vid rekreation. Den befintliga ledningen bedöms inte stå i konflikt med aktuellt friluftsliv.

Samrådsunderlag

18 (24)

Figur 7. Riksintresse för friluftsliv.

6.4 Naturmiljö I tabell 2, 3 och 4 nedan, redovisas de naturområden som befintliga ledningarna berör. Alla Sveriges Natura 2000-områden utgör även riksintressen. Områdena redovisas i kartbilagor eller figurer enligt hänvisningar i tabellen.

Samrådsunderlag

19 (24)

Tabell 2. Riksintressen, Naturreservat, Blivande naturreservat, Natura 2000, VMI, Myrskyddsplaner, Särskilt värdefulla vatten, Vattenskyddsområde och Naturvårdsprogram .

Naturmiljö Namn Skyddsvärde Klass Berör aktuell luftledning (m uppmätt i karta) Bilaga

Örebro län

Riksintresse för naturvård (NRO18040)

samt ingår i Myrskyddsplan och VMI

Hammarmossen / Knuthöjdsmossen

Myrmark och skogsmarkmed

höga naturvärden. Ovanligt rikt

fågelliv, gölrik.

1 (norra) & 2 (södra)

Ledningen passerar genom området ca 3,2 km. 1

Blivande naturreservat Knuthöjdsmossen med utvidgning

Myrmark och skogsmarkmed

höga naturvärden. Ovanligt rikt

fågelliv, gölrik.

Ledningen passerar genom området ca 700 m. 1

Naturvårdsprogram NVP 1 (Saxeknut)

Strövområde med granskog, närhet till samhället och

goda utsiktsmöjligheter.

3 Ledningen passerar genom området ca 1000 m. 1

Naturvårdsprogram NVP 2

(Knuthöjdsmossens södra del)

Myrområde med viktiga

ornitologiska värden.

3 Ledningen passerar genom området ca 600 m. 1

VMI (11E5F02) VMI 1 (Södra

Knuthöjdsmossen)

Kärr, mosse, myr, sumpskog, tjärn,

blandmyr. 2 Ledningen passerar genom

området ca 1000 m. 2

Värmlands län

Natura 2000 Habitatdirektivet

(SE0610210) Gullplatshagen

Höglänt slåtteräng, rik

flora pga kalkrik mark.

Ledningen passerar området ca 20 m ifrån. 1

Riksintresse för naturvård, Naturreservat

(2002134), Ängs och betesmarksinventeringen

(386-UOH)

Yngen Gullplatshagen

Ängsmark, värdefull flora. Ledningen passerar igenom

området ca 200 m. 1

Riksintresse för naturvård Yngen Övrigt

Höga naturvärden, sjön Yngen,

bergarter, malm, mineral och fauna.

Ledningen passerar igenom området ca 4,7 km. 1

Vattenskyddsområde (2003981) Yngen Ledningen passerar genom

området ca 4,9 km. 1

VMI (S11E6D01) VMI 2 Myr kring kärret

3 Ledningen passerar genom området va 300 m. 2

VMI (S11E5D03) VMI 3 Fallmossen 2 Ledningen passerar genom

området ca 200 m. 2

VMI (S11E5C01) VMI 4

Myr väster om Rävviken

2 Ledningen passerar området ca 100 m ifrån. 2

Naturvärde, särskilt värdefulla vatten

(S_FiV_14) Yngen Värdefullt för

fisket. Särskilt

värdefullt. Ledningen passerar över delar av

Yngen, ca 1500 m. 1

Samrådsunderlag

20 (24)

Tabell 3. Sumpskog. Naturmiljö Namn Skyddsvärde Klass Berör aktuell luftledning

(m uppmätt i karta) Bilaga

Värmlands län

Sumpskog Sump 1

Björnmossen

Kärrskog, barrskog. 3 Ledning passerar området ca 50 m ifrån. 2

Sumpskog

Sump 2

Björnmossen

Kärrskog, barrskog. 3 Ledning passerar området ca 40 m ifrån. 2

Sumpskog

Sump 3

Björnmossen

Kärrskog, barrskog. 3 Ledning passerar området ca 20 m ifrån. 2

Sumpskog

Sump 4 Alsnåret

Kärrskog, barrskog. 3 Ledning passerar området ca 30 m ifrån. 2

Sumpskog

Sump 5 Alsnåret

Kärrskog, barrskog. 3 Ledning passerar området ca 60 m ifrån. 2

Sumpskog Sump 6 Fallmossen Kärrskog, barrskog. 3 Ledning passerar i utkanten av

området ca 70 m. 2

Sumpskog

Sump 7

Fallmossen

Kärrskog, barrskog. 3 Ledning passerar området ca 50 m ifrån. 2

Sumpskog Sump 8 Fallmossen Kärrskog, barrskog. 3 Ledning passerar i utkanten av

området ca 15 m. 2

Sumpskog Sump 9 Fallmossen Kärrskog, barrskog. 3 Ledning passerar i utkanten av

området ca 50 m. 2

Sumpskog

Sump 10

Fallmossen

Kärrskog, barrskog. 3 Ledning passerar området ca 30 m ifrån. 2

Sumpskog

Sump 11

Fallmossen

Kärrskog, barrskog. 3 Ledning passerar området ca 60 m ifrån. 2

Sumpskog

Sump 12

Johannestops-mossen

Kärrskog, barrskog. 2 Ledning passerar området ca 20 m ifrån. 2

Sumpskog

Sump 13 Buskarna

Kärrskog, barrskog. 2 Ledning passerar området ca 20 m ifrån. 2

Sumpskog

Sump 14 Buskarna

Övrig fuktskog, barrskog. 2 Ledning passerar genom området

ca 70 m. 2

Samrådsunderlag

21 (24)

Tabell 4. Nyckelbiotoper och skogliga värdetrakter. Naturmiljö Namn Skyddsvärde Klass Berör aktuell luftledning (m

uppmätt i karta) Bilaga

Örebro län Nyckelbiotop

Bergivik Skog AB NB 1

Krokbornsparken Saknas Saknas Ledning passerar område i ytterkant, ca 50 m. 2

Nyckelbiotop NB 2 Krokbornsparken

Grovskog, ansluter till Svartälven. Saknas Ledning sträcker sig förbi området ca

30 m ifrån. 2

Skogliga värdetrakter

Torrvarpen-Åbengtshöjdens barrskogstrakt

Barrblandskog, skogsbiologiska

värdekärnor (skog som utgör

livsmiljöer för arter som är

missgynnade p.g.a skogsbruk )

- Ledning sträcker sig genom området 3,6 km Figur 8

Värmlands län Nyckelbiotop

Bergvik skog AB NB 3 - Saknas Ledning passerar genom området ca 300 m. 2

Nyckelbiotop Bergvik skog AB NB 4 Saknas Ledning passerar genom området ca

130 m. 2

Nyckelbiotop Bergvik skog AB NB 5 - Saknas Ledning passerar området ca 40 m

ifrån. 2

Nyckelbiotop Bergvik skog AB

NB 6 Getön - Saknas Ledning passerar genom området ca

100 m. 2

Nyckelbiotop Bergvik skog AB

NB 7 - Saknas Ledning passerar området ca 50 m

ifrån. 2

Området som är utpekat som Skogliga värdetrakter finns redovisad på karta i figur 8. Området omfattas av en strategi för formellt skydd av skog i Örebro län som fastställdes år 2006. Strategins huvudinriktning är att befintliga skogsbiologiska värdekärnor ska bevaras genom formellt eller frivilligt skydd. Exempel på skydd är bildandet av naturreservat, biotopskydd eller naturvårdsavtal.

Samrådsunderlag

22 (24)

Figur 8. Kartan visar hur den befintliga ledningen löper genom området som är utpekade som skogliga värdetrakter inom Örebro län

6.4.1 Rödlistade eller skyddade arter Det förekommer att kraftledningar orsakar fågeldöd genom kollisioner eller genom strömgenomgång. Strömgenomgång är vanligast vid ledningar med lägre spänningar där det är kortare avstånd mellan faslinorna. Kollisioner är vanligast vid högre spänningar där faslinor har större avstånd och även kan sitta på olika höjd (AEWA, 20121). Aktuella ledningar har stort fasavstånd och faslinorna hänger på samma höjd.

Risken för påflygningar anses störst för fågelarter med sämre flygförmåga såsom vadare, hägrar, svanar, tranor och hönsfåglar (AEWA, 2012 och Bevanger, 19952). Det är dock ont om tillförlitlig statistisk från Sverige vad gäller fågeldödlighet orsakad av kraftledningar. Olyckor med kraftledningar är dessutom förutom artspecifik starkt plats- och årstidsspecifik (Bevanger et al 20123). Kollisioner är främst förekommande där ledningar korsar tydliga fågelflygstråk eller går intill fågelrika sjöar/våtmarker. Rödlistade/skyddade arter i aktuellt område Förekomst av känsliga, rödlistade arter har kontrollerats via Artdatabankens webbplats artportalen samt via via uttag av skyddsklassad data från Artdatabanken. Runt omkring ledningen har man funnit den, enligt rödlistan, missgynnade arten smålom (Gavia stellata) och storspov (Numenius arquata), samt den sårbara arten gulsparv (Emberiza arquata). Även skyddsklassade arter som inte är med på rödlistan har setts inom området, lärkfalk (Falco subbuteo).

1 AEWA, 2012. Review of the conflict between migratory birds and electricity power grids in the African-Eurasian region 2 Bevanger, 1995. Tetraonid mortality caused by collisions with power lines in boreal forest habitats in central Norway. 3 Bevanger et al 2012. Optimal design and routing of power lines; ecological, technical and economic perspectives (OPTIPOL). NINA rapport 1012

Samrådsunderlag

23 (24)

I Yngen, i Värmlands län inom området som är av riksintresse för naturvård, finns den rödlistade, nära hotade, fiskarten Lake (Lota lota). Hoten mot denna art är bl.a. exploatering, vattenreglering och syrgasbrist. Även den rödlistade och akut hotade arten ål (Anguilla anguilla) finns inom Yngen. Fiske, exploatering och torrläggning anses vara en stor negativ påverkan. Asp är ytterligare en art inom Yngen som är rödlistad och nära hotad, där exploatering är det största hotet.

Vid röjning och andra underhållsåtgärder vidtas skadeförebyggande åtgärder:

• Körning för planerat underhåll, inspektion eller reparation av ledningen får bara ske på våtmarker om minsta möjliga grad av körskador säkerställs. Detta ska göras genom att anpassa tidpunkten, maskinval och metoder till gällande förutsättningar.

• Vid passage av vattendrag ska tillfälliga eller permanenta broar användas. Körning i vattendrag får endast ske om det är miljömässigt motiverat eller vid akuta situationer. Vid sådan körning ska ris, virke eller annat läggas i vatten eller strandområde till skydd för naturmiljön. När arbetet är klart ska tillfälliga broar och utlagt skydd avlägsnas. Lägre träd och buskar i strandzonen, som inte utgör någon säkerhetsrisk, ska ej avverkas utan lämnas kvar. Avverkningsrester lämnas ej kvar i bäckar.

Sammanfattningsvis är bedömningen att minst påverkan på alla områden för naturmiljö sker genom att låta befintlig luftledning stå kvar. Inga anläggningsarbeten behöver då ske i område för och intrånget förblir samlat till aktuell ledningsgata. Området i och kring ledningsgatan hyser stora naturvärden. Ledningsgator utgör ett alternativt habitat för arter som tidigare levt i Sveriges försvinnande naturbetesmarker.

6.5 Kulturmiljö Kulturhistoriska lämningar, fornlämningar, skog och historia-punkter och byggnadsminnen i ledningens närhet finns listade nedan i tabell 5. Ledningen går igenom ett större område inom Värmlands län nära Persberg som är utpekat som Riksintresse för Kulturmiljövård, se bilaga 3.

Tabell 5. Kulturhistoriska lämningar, fornlämingar, skog & historia-punkter, byggnadsminnen, särskilt värdefulla vatten.

Antikvarisk bedömning Lämningstyp RAÄ-nummer Socken Berör aktuell luftledning

(m uppmätt i karta) Bilaga

Örebro län

Byggnadsminne Krokbornsparken Hällefors Ca 50 m från ledning 3

Byggnadsminne RAÄ

Bebyggelseregistret

Krokbornsparken (Byggnad)

Hällefors Hällefors

9:52 Ca 70 m från ledning 3

Skog och historia 40 - Färdväg Hällefors Ledning passerar området ca 40 m ifrån. . 3

Skog och historia 16 - Brott / Täkt Hällefors Ledning passerar utkanten av området. 3

Särskilt värdefulla vatten för

kulturvården Svartälven, Letälven

Hällefors Ledning passerar genom

området. 3

Värmlands län

Övrig kulturhistorisk

lämning Lägenhetsbebyggelse Färnebo 154:1 Färnebo Ledning passerar ca 70 m ifrån. 3

Skog och historia 83 - Lägenhetsbebyggelse Färnebo Ledning passerar ca 30 m ifrån. 3

Övrig kulturhistorisk

lämning Gruvområde Färnebo 165:1 Färnebo Ledning passerar igenom

området ca 50 m. 3

Samrådsunderlag

24 (24)

Bevakningsobjekt Gruvområde Färnebo 420:1 Färnebo Ledning passerar igenom området ca 40 m. 3

Övrig kulturhistorisk

lämning Gruvområde Färnebo 421:1 Färnebo Ledning passerar igenom

området ca 30 m. 3

Övrig kulturhistorisk

lämning Gruvområde Färnebo 376:2 Färnebo Ledning passerar ca 30 m ifrån. 3

Övrig kulturhistorisk

lämning Gruvområde Färnebo 376:3 Färnebo Ledning passerar ca 60 m ifrån. 3

Övrig kulturhistorisk

lämning

Husgrund, Historisk tid Färnebo 376:1 Färnebo Ledning passerar ca 50 m ifrån. 3

Övrig kulturhistorisk

lämning Lägenhetsbebyggelse Färnebo 375:1 Färnebo Ledning passerar ca 70 m ifrån. 3

Övrig kulturhistorisk

lämning Gruvområde Färnebo 388:1 Färnebo Ledning passerar ca 30 m från

området. 3

Fornlämning Gruvområde Färnebo 342:1 Färnebo Ledning passerar igenom område. 3

Övrig kulturhistorisk

lämning Gruvområde Färnebo 395:1 Färnebo Ledning passerar genom

område ca 300 m. 3

Övrig kulturhistorisk

lämning Lägenhetsbebyggelse Färnebo 395:2 Färnebo Ledning passerar område ca 50

m ifrån. 3

Övrig kulturhistorisk

lämning Gruvområde Färnebo 390:1 Färnebo Ledning passerar område ca 70

m ifrån. 3

Övrig kulturhistorisk

lämning Lägenhetsbebyggelse Färnebo 390:2 Färnebo Ledning passerar området ca

20 m ifrån. 3

De befintliga ledningarna bedöms inte påverka de kulturhistoriska lämningarna eftersom inga gräv- eller anläggningsarbeten är planerade. Hänsyn tas till aktuella lämningar vid underhållsarbeten. Körning över lämning och bevakningsobjekt får ej ske. Avverkningsrester får inte lämnas kvar på kulturlämningar.

6.6 Infrastruktur Ledningen korsar riksintresse kommunikationer väg 63 Karlstad-Kopparberg samt ett flertal mindre vägar.

Flertalet andra ledningar korsar och löper parallellt med Ellevios befintliga ledning, se avsnitt 3.1.

6.7 Försvarsmakten Befintlig luftledning berör inte några riksintressen för försvarsmakten.