1

Naturvårdsverket | Boverket

tema miljömål

Sveriges femton

miljökvalitetsmål

1 Frisk luft

2 Grundvatten av god

kvalitet

3 Levande sjöar och

vattendrag

4 Myllrande våtmarker

5 Hav i balans samt levande

kust och skärgård

6 Ingen övergödning

7 Bara naturlig försurning

8 Levande skogar

9 Ett rikt odlingslandskap

10 Storslagen fjällmiljö

11 God bebyggd miljö

12 Giftfri miljö

13 Säker strålmiljö

14 Skyddande ozonskikt

15 Begränsad klimatpåverkan

Planera förhållbar utveckling

”Hållbar utveckling” är ett begrepp som omfattar såväl ekologiska som sociala och

ekonomiska aspekter. Men vad menar vi egentligen – vad innebär det i praktiken och

hur kan vi veta att vi verkligen rör oss i rätt riktning? Detta är en sammanfattande

skrift från idé- och metodutvecklingsprojektet SAMS (Samhällsplanering med miljö-

mål i Sverige) om hur man kan använda miljömål i planarbetet.

NOVEMBER 2000

ISBN NV 91-620-8006-7ISBN BV 91-7147-643-1ISSN 1404-6059

mm i l j ö m å l e n

15

2

Naturvårdsverket lämnar i samverkan med andra myndigheter i serien ”Tema miljömål” exempel på hur lokala och regionalamiljömål kan utformas. Detta nummer behandlar samhällsplanering med miljömål. Råmanus: SWECO; Ulf Ranhagen.

Redaktionskommitté: Boverket; Claes Göran Guinchard, Ylva Rönning (projektledare), Karin Slättberg (projektsekreterare),Naturvårdsverket; Katrin Ottosson (projektledare), Kristina Wassén (informatör), Ulrik Westman (projektsekreterare).

Flera nummer kommer att ges ut av Naturvårdsverket tillsammans med olika myndigheter.ISBN Naturvårdsverket 91-620-8006-7, ISBN Boverket 91-7147-643-1, ISSN 1404-6059 © Boverket och Naturvårdsverket

BESTÄLLNINGSSADRESSER Boverkets publikationsservice, 371 23 Karlskrona. Tel: 0455-35 30 50, fax 0455-81 927,

e-post: publikationsservice@boverket.seNaturvårdsverket, Kundtjänst, 106 48 Stockholm. Tel: 08-698 12 00, fax: 08-698 15 15, e-post: kundtjanst@environ.se,

BOKHANDEL: www.miljobokhandeln.com INTERNET: www.environ.se/samsGrafisk form: Peter Hönig/NV och AB Typoform. Omslagsbild: Beatrice Lundberg och J A Kraulis.

Tryck: Lenanders Tryckeri AB, 00-10. Upplaga: 2.000 ex.

Samhällsplaneringbehövs i miljöarbetet!”Utsläpp hotar svamp och bär!” ”Dricksvattnetförorenat!” ”Luftföroreningar från trafiken förkor-tar liv!” Vi möts allt oftare av alarmerande rubrikeri media. Vi anar att miljöproblemen är stora ochsvåra att lösa. Men de presenteras ofta lösryckta,utan att sättas in i ett större sammanhang.

När det handlar om djurs och växters livsbeting-elser i våra skogar och vatten sätts problemen säl-lan i samband med mark- och vattenområdens stor-lek och form.

I diskussionen om förnybar energi beskrivs denlokala opinionen kring t.ex. plantering av en ener-giskog eller lokaliseringen av ett vindkraftverk. Menvi får sällan veta vilka alternativ som finns med iplaneringen, och deras konsekvenser för miljön.

Hur påverkar tätorters form, placering av bo-städer, arbetsplatser och service vårt resande, vårlivsmiljö och spridning av buller och föroreningar –och därmed vår hälsa? Det är frågor som sysselsät-ter forskarna. Men den diskussionen når ofta inteut till medborgarna. De ekologiska och sociala kon-sekvenserna av de stora handels- och nöjescentrasom växer upp längs våra motorvägar är inte till-räckligt utredda. Men redan nu kan vi se att stads-kärnor utarmas och värdefulla grönområden naggasi kanten. Felaktigt lokaliserade motor- och järnvä-gar skapar också barriärer mellan bostadsområdenoch rekreationsområden.

Den här uppräkningen av miljöfrågor som är vik-tiga för människors, djurs och växters överlevnad,

Hur kan den biologiska mångfalden bevaras och utvecklas genomen framsynt fysisk planering? Här från Nationalstadsparken iStockholm. Foto: Klaus Lukkonen, Bildmedia.

hälsa och välbefinnande är bara några exempel. Devisar att den fysiska planeringen av bebyggelse, in-frastruktur, mark och vatten spelar en viktig roll föratt sätta in frågorna i ett större sammanhang.

Alla våra aktiviteter utspelas i rummet – i ett hus,ett område, en stad, eller en region. Det är så själv-klart att det ofta glöms bort.

Sverige har 15 miljökvalitetsmål som ska varavägledande för samhällsplaneringen och tillämp-ningen av miljöbalken. De är uppräknade på fram-sidan av denna skrift. SAMS-projektet (Samhälls-planering med miljömål i Sverige) har arbetat meddessa frågor.

3

Erfarenheter frånnorr till söder

Hur kan fysisk planering användas för att uppnåmiljömål? Hur stärker man dialogen mellan dem somdeltar i planeringen – planerare, miljövårdare, poli-tiker och medborgare?

Boverket och Naturvårdsverket har haft i reger-ingsuppdrag att utveckla metoder och verktyg föratt behandla miljöfrågor i samhällsplaneringen medtonvikt på den kommunala översiktsplaneringen.Arbetet har skett i samverkan med flera kommuneroch regionala myndigheter inom projektet Samhälls-planering med miljömål i Sverige (SAMS). En grund-tanke i projektet var att skapa ett nära samarbetemellan miljöexperter och planerare genom helaplaneringsprocessen. Praktiska försök gjordes för attse vad den miljömässiga aspekten på en hållbar ut-veckling i översiktlig fysisk planering kan innebära.

Vitt skilda miljö- och planeringssituationer harbelysts, i allt från en utpräglad glesbygdskommun(Storuman) till de mest tätbefolkade regionerna(Stockholms- respektive Skåneregionen).

Två studier om liknande frågor har genomförtsav Boverket och Naturvårdsverket i samverkan medstäderna Kimberley och Port Elizabeth i Sydafrika.

SAMS-projektet medfinansierades av EU:s miljö-fond Life och Sida. Projektet avslutades i september2000.

ekonomiska sociala

ekologiska

fysiskt-rumsliga aspekter

• Storuman: Scenarier ochframtidsbilder för hållbar utvecklingi en glesbygdskommun.

• Trollhättan: Lokal anpassning av detnationella miljökvalitetsmålet ”Godbebyggd miljö”.

• Helsingborg: Förbättrade villkor förcykel- och kollektivtrafik för attmotverka bilismens miljöpåverkan.

För att uppnå hållbar utveckling måsteekologiska, sociala och ekonomiska aspektersamspela inom en fysiskt-rumslig ram.Överlappningen mellan cirklarna representerarmål som i sig rymmer alla fyra dimensionerna.Om man enbart uppnår miljömål respektiveenbart ekonomiska och sociala mål kan detinnebära att övriga mål åsidosätts.

• Falun-Borlänge: Planeringsanpassademiljömål och indikatorer för jord-och skogsbruk.

• Stockholm 1: Biologisk mångfald iNationalstadsparken.

• Stockholm 2: Bedömning avmiljökonsekvenser vid fördjupning avöversiktsplanen.

• Den regionala planeringsnivånrepresenteras av Regionplane- ochtrafikkontoret i Stockholm: Strategiskmiljöbedömning i regionplanering.

• Burlöv. God livsmiljö genom minskadmiljöpåverkan från trafiken.

Kärnan i projektet var åtta fallstudier.Här är de medverkande kommunerna och deras nyckelfrågor:

Burlöv

Trollhättan

Storuman

Helsingborg

Stockholm

Falun Borlänge

4

Några lärdomar

Det finns gott om verktyg och metoder som är an-vändbara i översiktsplanering där miljöfrågor be-handlas med samma tyngd som sociala och ekono-miska frågor. Vissa metoder och verktyg har utveck-lats på ett teoretiskt plan och har därför inte tidi-gare använts i praktisk planering. Nu finns de till-gängliga.

Kunskaper och erfarenheter från olika miljö-sektorer och från grundforskning är formuleradepå många olika sätt. Därför är de svåra att förståoch jämföra. Ett sätt att översätta miljömål är attformulera indikatorer – ett av de verktyg som ut-vecklats i SAMS-projektet.

Stora informationsmängder som har att göramed fysisk planering är svåra att hantera och tolka.Manuella metoder blir lätt tidsödande och klum-piga när det gäller att åskådliggöra statistiska upp-gifter geografiskt. Det blir allt vanligare att användaavancerade datorverktyg.

Här följer i korthet de viktigaste slutsatserna frånSAMS. På följande sidor berättar vi mer.

MÅL

• De 15 nationella miljömålen är till hjälp när manformulerar lokala miljömål och indikatorer.

• Låt inte miljömålen skymma de sociala och sam-hällsekonomiska målen!

FYSISK STRUKTUR

• En orts fysiska struktur, d.v.s. hur bebyggelse, tra-fikleder, grönytor och försörjningsvägar är lokali-serade, har stor betydelse för vilka miljömål somkan uppnås.

MÖTE MELLAN AKTÖRER

• Den gemensamma referensramen ”Samhällsplane-ring med miljömål” överbryggar klyftor mellanplanerare, miljövårdare, forskare och praktiker. ISAMS kunde kommuner med helt olika förutsätt-ningar ifråga om storlek, läge och resurser utbytaerfarenheter och kunskaper. Det fungerade somen stimulerande jämförelse.

• Börja med dialoger – de ger idéer till nya formerav samarbete mellan politiker, medborgare, pla-nerare, miljövårdare och andra expertgrupper!

METODER OCH VERKTYG

• Tillämpade metoder och verktyg har bidragit tillatt lyfta planeringen och integrera miljöfrågor.

• Visioner, scenarier och framtidsbilder inspirerarden lokala diskussionen.

• Strategiska miljöbedömningar (SMB) är viktiga föratt välja rätt väg.

• Geografiska informationssystem (GIS) ger nyamöjligheter, men kompetens och datainsamlingmåste förbättras.

Den gemensamma referensram för planeringsprocesseni SAMS-projektet.

förändring och genomförande

fysisk verklighet

planerings- och beslutsprocesser

ett hållbarhetsperspektiv

ekologisktekonomiskt

socialt

planutformningsprocessen

informella dialoger – formell process, samråd, utställning, antagande, beslut, laga kraft

5

INDIKATORER

• Att använda indikatorer är ett bra sätt att stimu-lera dialogen. De fungerar som väckarklocka ochskärper jämförelsen mellan miljömål.

• Felaktigt använda indikatorer kan leda till förstora förenklingar och förhastade slutsatser.

INTRESSANT OCH STIMULERANDE

• Frågorna och arbetssätten väcker internationelltintresse.

• Det är stimulerande att arbeta med miljömål ochindikatorer.

Genom att systematiskt arbeta med miljömål ochindikatorer med hjälp av en bred uppsättning avverktyg, metoder och processer kan planeringensformer förnyas. Fallstudierna visar på ett stort en-gagemang och en imponerande kreativitet frånmånga olika aktörer för att utveckla den fysiska pla-neringen och göra den till ett mer slagkraftigt in-strument i arbetet för en hållbar utveckling.

FORSKNING OCH UTVECKLING

• Inom SAMS-projektet har olika planeringsteorieranvänts. Det behövs fortsatt forskning och prak-tisk utveckling i många frågor bl.a. när det gäller:– Samspelet mellan nationella, regionala och lo-

kala miljömål.– Betydelsen av fysisk planering i förhållande

till andra styrmedel.– Utvärdering av planerings- och miljödialoger

för att få idéer till att utveckla samarbetsfor-mer mellan olika typer av aktörer.

– Metodansatser, uppslag och verktyg i prak-tisk tillämpning.

– Strategiska konsekvensanalyser där alterna-tiv värderas utifrån både miljömål och socialaoch ekonomiska mål.

– Indikatorer som kan presenteras i geografiskainformationssystem.

– System av indikatorer för att kunna jämförakommuner och regioner.

Trollhättans fallstudie handlarom lokal anpassning av detnationella målet God be-byggd miljö. Man har strävatefter att engagera mångaintressenter. Foto: Metria.

6

Hållbar mark- ochvattenanvändning

Ska vi lösa trafikproblemen genom att bygga nyatrafikleder eller ska vi kanske införa biltullar? Detär ett aktuellt exempel ur debatten om kopplingenmellan fysisk struktur och hållbarhet.

Den fysiska strukturen, dvs hur bebyggelse, tra-fikleder, grönytor och försörjningsvägar lokaliseras,är en nyckelfråga i arbetet för att uppnå hållbarhet.Andra frågor som politik, ekonomi, juridik, organi-sation, tekniska lösningar och livsmönster är ocksåavgörande för om vi ska nå målen.

Kopplingen mellan fysisk struktur och hållbarhet haruppmärksammats av Expertgruppen för stadsmiljövid Europeiska kommissionen som uttrycker sig såhär:

”Planering med tanke på miljöns bärförmåga kräveratt den maximala exploateringsnivån fastställs som enlokal miljö (stad, storstad, region) kan tåla i alloändlighet samtidigt som både det kritiska ochkonstanta naturliga kapitalet och det kapital somskapats av människan i miljön bevaras”.

Sverige präglas liksom många andra länder i Europaoch övriga världen av att storstäderna och uni-versitetsstäderna växer allt snabbare. Samtidigt ärdet så att majoriteten av Sveriges befolkning, drygt60 procent, bor i små och medelstora tätorter medmellan 200 och 100.000 invånare. Trots att vi borså glest har tillgången till utökade och snabbare kom-munikationer gjort att allt större regioner för bo-ende, arbete och service har skapats. Regionen hardärmed fått ökad betydelse i diskussionen om håll-bar utveckling.

politiska

organisatoriska

sociala

tekniska

ekonomiska

bebyggelsestruktur

grönstruktur

återbruk avmark och byggnader

infrastruktur

verksamhets-struktur

rumsligainstrument

juridiska

De fysiskt-rumsliga instrumenten måstekombineras med en rad andra medel föratt miljön ska kunna förbättras på lång sikt.

7

TÄTT ELLER GLEST?Vilket bebyggelse- eller trafikmönster skapar bästförutsättningar för hållbar stadsutveckling? Det finnsmotstridiga åsikter om detta. En del förespråkar enkompakt stad och en del hävdar att en utglesning ärnödvändig. I den praktiska planeringen måste manalltid hitta bra avvägningar mellan tätt och glest.

Flera förorter på ett visst avstånd från en störrestad kan minska belastningen genom att många bådekan bo och arbeta i de mindre tätorterna.

VILKEN GEOGRAFISK FORM ÄR HÅLLBAR?Under stadsbyggandets historia har olika modellerför bebyggelseutveckling skisserats: kompaktare stä-der ger goda förutsättningar för effektiv kollektiv-trafik och centraliserade system för uppvärmning,vattenförsörjning och avloppshantering. Även linj-ära, stjärnformiga och fingerformiga städer ger, omde är tillräckligt stora och täta, underlag för godkollektivtrafik, samtidigt som det är nära till natu-ren.

INTEGRERAT ELLER ZONINDELAT?Under hela 1900-talet har stadens funktioner delatsupp och blivit alltmer specialiserade. Arbetsplatser,bostäder, nöjesliv och handel har haft sina egna zo-ner. Men under det senaste decenniet har det sketten markant attitydförändring; verksamheter i stads-bygden blandas istället för att skiljas åt eller delas ini zoner. De sociala och kulturella fördelarna med enintegrerad stad är många.

Det finns dock alltid miljöstörande verksamhe-ter som inte går att integrera. Den integrerade sta-den kan medföra trafikproblem – buller och avga-ser.

ÅTERBRUK AV MARK OCH LOKALER– EN NY DIMENSION FÖR HÅLLBARHET

Nedläggningar och förändringar inom industrin, för-svaret och vården har inneburit att mark och be-byggelse blivit fri för ny användning. Härigenom kannybyggandet på jungfrulig mark dämpas. Centraltbelägna områden kan förtätas vilket kan leda till atttransporterna minskar. Genom att marken är att-raktiv för bostäder och arbetsplatser finns ofta ettekonomiskt motiv att sanera förorenad mark.

Helsingborgs fallstudie belystemöjligheterna att öka andelen cykel-och kollektivtrafikresenärer genomatt bygga vidare på den tydligafingerstruktur med ett pärlband avpågatågsstationer och bytespunktersom föreslogs i Öp-97.

En principskiss över olika stadierav fragmentering i stadsbygden.

kärnområde medspridnings- ochbuffertzon

kärnområde medbuffertzon

kärnområdeomgivet avbarriär

landskapsekologisk zon i stadsbygd fragment

8

GRÖN- OCH VATTENOMRÅDEN

”…kan man undra om barna, nånsin får det som vi:Om det finns jobb, om det finns mat,om det är drägligt där dom bor,finns det får och kor och vatten och luft? …

(AB Svenska Ord 1970)

Kännetecknande för många svenska orter är dengröna väv av stora och små parker och naturområdensom omsluter bebyggelsen i de områden där män-niskor bor. Grönstrukturens olika funktioner i etthållbarhetsperspektiv – dess ekologiska, sociala ochkulturella funktioner – har uppmärksammats allt-mer. Det är bra för hälsan att kunna gå ut i det gröna.Men under de senaste decennierna har andelen obe-byggd mark minskat i städer och tätorter, bland an-nat genom förtätning och förändrad markanvänd-ning. Tillgängligheten till sammanhängande grön-områden har också minskat. Det senaste decennietsstora infrastrukturprojekt har bidragit till att splittragrönområdena. Det är inte längre så lätt att ta sigtill svampskogen.

Flera studier visar hur vårt välbefinnandeoch vår hälsa hänger samman medtillgången till grönytor. I Burlövs fallstudiehar man särskilt sett till möjligheten förmedborgarna att nå grönområden på ettsmidigt sätt. Till höger redovisas grön-områden i Burlövs kommun efter typ avintresse. Nedan ett intryck från Burlövmed blandad bebyggelse, grönområdenoch järnvägsnät. Foto: Inger Sellers

Tillgången till friskt sötvatten kommer att bli en av2000-talets kärnfrågor. Hushållningen med vatten-resurser med anknytning till städer, industrier ochboplatser innebär en kraftfull utmaning för att nåen hållbar utveckling. Tillgången till dricksvatten äravgörande för ekonomisk utveckling och en säkerlivsmedelsförsörjning. Många svenska städer saknaruthållig vattenförsörjning. De vatten som är lämp-liga för dricksvattenförsörjning är ojämnt fördeladei Sverige.

Klass 1 Riksintresse (1)

Klass 2 Regionalt intresse (6)

Klass 3 Kommunalt intresse (15)

Klass 4 Lokalt intresse (207)

9

SAMSPELET STAD-LAND

För att vi ska få en energienhet mat på tallriken hardet gått åt nästan tio energienheter fossila bräns-len, t.ex. olja, som använts i matproduktionens allaled. Av ett hushålls energianvändning går 50 pro-cent till maten – transporter, handel, konserveringoch emballage – medan 30 procent går till famil-jens transporter och 20 procent till uppvärmning.

Detta exempel pekar på behovet av att planeraför ett förbättrat samspel mellan tätorter och omgi-vande landsbygd. En hållbar utveckling förutsätteratt samhällets försörjning grundas på förnyelsebararesurser samt att flöden av vatten, energi och mate-rial kretsloppsanpassas.

samhället

erosion och näringsläckage

yt- och grundvattenåker och odlingsmark

multifunktionella energiodlingarmat

avloppsvatten och slam

biomassa

koldioxid och aska

rent vatten

energivärmeverk

gödning av energiskog!

biobränsle!

samhället�

restprodukter (slam)!(aska)!

värmeverk! reningsverk!Kretsloppsanpassad kväverening är ettsätt att minska miljöbelastningen.

Minskade utsläpp av t.ex. koldioxid har stimuleratsi Sverige genom bl.a. koldioxidskatt på fossila bräns-len. Förutom att biobränslen medför miljöfördelarvid användning, kan produktionen av biobränslenockså ge miljövinster.

En miljöanpassad odling av fleråriga energi-grödor – energiskog eller energigräs – innebär t.ex.att jordbrukets miljöbelastning i form av närings-läckage, erosion och växthusgaser kan minska. En-ergiskog kan också utnyttjas för att minska haltentungmetaller i åkermark. Odling av energigrödor kanäven användas för att rena avlopps- och lakvatten,samt för att ta hand om restprodukter som slam.

Exempel på hur multifunktionella energiodlingar kan ge olikamiljönyttor har belysts i SAMS fördjupningstudie kring samspeletstad-land.

10

Miljömålen iöversiktsplaneringen

Den översiktliga fysiska planeringen har tidigare oftaförknippats med utbyggnad av våra tätorter. Denmoderna översiktsplaneringen tar in hela samspeletmellan bebyggelse, infrastruktur, mark och vatten.Förvaltning och utveckling av de resurser som finnsfår ökad tyngd.

På senare år har översiktsplanens främsta upp-gift blivit att medverka till att de förändringar somgörs främjar en god livsmiljö. Eftersom översikts-planen är vägledande – inte bindande – måste dessriktlinjer och förslag genomföras med hjälp av an-dra instrument, varav områdesbestämmelser och de-taljplan är några. Andra instrument finns t.ex. iMiljöbalken, Skogsvårdslagen och Väglagen.

Översiktsplanen visar vad som är god mark- ochvattenanvändning. Den ska också samordna ett stortantal beslutsfattare utanför kommunen. Översikts-planen ska nämligen användas som beslutsunderlagav samtliga som tillämpar tredje och fjärde kapitleti Miljöbalken. Dessa bestämmelser kan inte använ-das utan stöd av tolkning och konkretisering i över-siktsplanen (se vidare Boverkets ”Boken om över-siktsplan” del 1).

SAMS-projektets temastudie ”Miljöinriktad fysiskplanering” understryker att det är upp till varje kom-mun att ta ställning till hur man utnyttjar över-siktsplaneringens möjligheter. Liksom det är upp tillvar och en att avgöra hur aktiv man vill vara i sam-talet om sin egen och sina barns framtida livsmiljö.

Den fysiska planeringen ger många möjligheter imiljöarbetet, inte minst med utgångspunkt från denkommunala översiktsplaneringen. Här ett axplockfrån temastudien:

• Översiktsplanen utvecklas fortlöpande i gränsö-verskridande, demokratiska processer. Någotbättre lokalt forum för samlad diskussion omframtiden och om innebörden av hållbar utveck-ling finns inte obligatoriskt reglerat inom någotannat samhällsområde. Viktiga frågor kan lyftasfram och genomlysas på alla ledder. Processenidentifierar konflikter och kan bidra till samsyn.

• Översiktsplanen växer fram i det lokala livsrumdär människor tillbringar sin mesta tid. Medbor-gare, företagare, intressegrupper och andra kanföra en direkt dialog med experter och besluts-fattare om hur de fysiska strukturer som bildarlivsmiljöns yttre ram långsiktigt ska utformas. Idenna dialog kan det växa fram gemensam kun-skap och insikt om de lokala miljöproblemen.

För att översiktsplanering ska kunna fungera somett kraftfullt instrument för att integrera miljömålräcker det inte med väl utformade plandokument.Det allra viktigaste villkoret är att åstadkomma enplaneringsprocess som bygger på öppenhet och sam-verkan mellan olika intressenter under kommunensledning. Planeringen skapar då ett forum för me-ningsutbyte, där expertkunskaper, medborgarnasengagemang och lokalkännedom och politisk viljaska mötas. I SAMS exempelsamling ”Översiktspla-nering för hållbar utveckling” presenteras ÖP-pro-cesser som satt miljöfrågorna i centrum. Planerings-processens senare skeden med samråd och utställ-ningar regleras i PBL.

Krav på miljöhänsyn i Plan- och bygglagenDet finns ett starkt politiskt stöd för att använda denfysiska planeringen som en integrerad del i en samladmiljöpolitik. Genom ändringar i PBL 1996 och 1998ökade kraven på miljöhänsyn i planeringen. Attplaneringen ska främja ändamålsenliga fysiska strukturerbetonas i PBL:

”Planläggning skall, med beaktande av natur- ochkulturvärden, främja en ändamålsenlig struktur ochen estetiskt tilltalande utformning av bebyggelse,grönområden, kommunikationer och andraanläggningar. Även en från social synpunkt godlivsmiljö, goda miljöförhållanden i övrigt samt enlångsiktigt god hushållning med mark och vattenoch med energi och råvaror skall främjas.” (PBL 2kap 2§)

Vidare fördes krav in på en allsidigkonsekvensbedömning av översiktsplanen:

”Översiktsplanens innebörd och konsekvenser skakunna utläsas utan svårighet.” (PBL 4 kap 1§)

11

Ett hinder kan t.ex. vara de olika kulturerna inommiljövården respektive planeringen. Miljövårdarengör ofta anspråk på att företräda omistliga värden,som försvaras med stöd av lagar och normer somtillämpas lika över hela landet. Planerarens attitydär ofta att söka jämka ihop motsatta intressen ge-nom att samordna eller kompromissa mellan olikavärderingar utifrån den lokala situationen. Riskenär att planerarens lösning blir kortsiktig. Miljövårda-rens stränga attityd kan istället göra det svårt att

finna en lösning som kommer oss som är verksammanu till godo.

En annan aspekt på processen rör möjligheternaatt förstärka medborgarinflytandet i planeringen. Engrundläggande förutsättning för ett bra vardagslivär våra möjligheter att som medborgare bli mer del-aktiga i de beslut som fattas och som berör vårt egetlokala samhälle. Möjligheterna att kunna påverkanäraliggande förhållanden har en avgörande bety-delse för gemenskap och social sammanhållning.

Kungä lvs kommun harsamordnat Lokal Agenda 21och översiktsplanen (KP)och kommit fram till dennakonsekvensbedömning.

Hur ser det ut? Hur ska vi göraför att det ska bli bra framöver?Översiktsplaneringen belyser denfysiska strukturens möjligheter attskapa hållbar utveckling. Foto:Staffan Arvegårdh

Den första nyckeln:Ändliga naturtillgångar som olja, koloch mineraler ska inte tömmas. Derasrestprodukter får inte öka i naturen.

Den andra nyckeln:Långlivade naturfrämmandeprodukter och ämnen får intespridas i naturen.

Den tredje nyckeln:Det fysiska utrymmet för naturenskretslopp – mark och vatten –får inte hotas. Mångfalden av djur-och växtarter ska bevaras.

Den fjärde nyckeln:Förbrukningen av förnyelsebaratillgångar ska inte vara högre än vadnaturens kretslopp klarar.

KP:s målKP:s utformning

bidrar

påverkar inte

motverkar

?

12

Kreativ dialog

SAMS-projektets fallstudier visar att det går bra attutveckla nya och informella sätt att tidigt få in ettbrett spektrum av synpunkter på miljö- och andrafrågor. Fallstuderna behandlar de tidiga skedena avarbetet innan det finns en formell samrådsversionav planen. Först utarbetas bl.a. planeringsunderlag,övergripande mål formuleras och alternativ utveck-las. Formerna för detta arbete är inte lagreglerade –man har alltså möjlighet att utveckla nya arbetsme-toder.

Burlövs kommun valde att engagera 15 miljö-och planeringsintresserade medborgare i runda-bordssamtal för att ringa in viktiga miljömål, skapapositiva framtidsbilder och utveckla konkreta åtgär-der och förslag. Nio möten hölls, men deltagarnahar även gjort ”hemläxor” där de fördjupat sig iolika delfrågor som kommit upp på mötena. Dess-utom hölls ett större möte med ett hundratal invå-nare i kommunen, där miljöfrågorna diskuterades.Basen för arbetet var Picabue-metoden som utveck-lats vid Leeds-universitet och som fokuserar på an-vändningen av miljöindikatorer. Andra verktyg somtilllämpats i medborgardialogen är ”mentala kartor”och GIS.

Trollhättans kommun valde också att pröva runda-bordssamtal i sitt arbete med att lokalt anpassa miljö-målen. Picabue-metoden övervägdes men förkasta-des eftersom det visade sig svårt att diskuteraindikatorer utan att först formulera mål och delmål.Vid de två första mötena diskuterades övergripandeoch detaljerade mål. Materialet från dessa större träf-far sammanställdes tillsammans med kontakt-personernas egna funderingar och Boverkets förslagtill delmål.

Storumans fallstudie representerar ytterligare ettsätt att engagera medborgarna i en dialog kringmiljömål och översiktlig planering. En viktig bas varNaturvårdsverkets studie ”Sverige 2021” medframtidsbilderna ”Vägvinnaren” och ”Stigfinnaren”.En seminariegrupp bildades med bred representa-tion från kommunens näringsliv, föreningar och öv-rig samhällsverksamhet.

I Burlöv och Storuman engagerades medborgarnai dialoger om planering och miljö. Foto: UlfRanhagen.

13

Gemensamt för de dialoger som bedrivits i SAMS-projektet är följande:

• Brett engagemang från många aktörer – plane-rare, miljövårdare, företrädare för näringslivet,Agenda 21-grupper m.fl.

• Arbete i ett växelspel mellan en större grupp ochmindre arbetsgrupper som fördjupat sig i del-frågor.

• Arbete i dialogform i en inledande fas av översikts-planearbetet.

• Test och vidareutveckling av metoder på ett tidi-gare delvis oprövat sätt.

1. principles�Rundabordssamtal'begreppet hållbar'

utveckling.'

Picabue-�modellens�sju steg�

2. identify�Identifiering av'angelägna områden.'

3. construct�K'onstruktion av livs-'kvalitetsindikatorer'.'

4. augment�Prövning av livskvalitets-'

indikatorer mot de nya'hållbarhetsprinciperna.'

5. boundary�difficulties�Modifiering av indikatorerna'så att hänsyn tas till gränsfall.'

6. uncertainty indicators�K'omplettering av'

hållbarhets indikatorer'med osäkerhetsindikatorer'

7. evaluate�Utvärdering av indikatorerna.'

Några skiljelinjer är:

• De tre kommunerna har haft olika inriktningar:– att utveckla plan- och fältindikatorer utifrån

det övergripande målet en god livsmiljö (Burlöv)– att bryta ner och lokalt anpassa ett nationellt

miljömål (Trollhättan)– att utveckla framtidsbilder utifrån miljömål men

även ekonomiska och sociala mål (Storuman).

• De tre kommunerna har tacklat metodfrågor påolika sätt:

– att i huvudsak omsätta en metod med ett antalpreciserade arbetssteg som utvecklats vid ett uni-versitet i praktisk tillämpning (Burlöv)

– att söka tillämpa den arbetsgång som tagits framinom SAMS-projektet och kombinera flera me-toder och verktyg (Storuman)

– att utveckla en egen arbetsmodell (Trollhättan).

I delrapporten ”Översiktsplanering för hållbar ut-veckling” redovisas andra intressanta exempel påÖP-processer där en hög grad av delaktighet frånmedborgarna eftersträvats.

nationellt miljömål

regionalt miljömål

lokalt miljömål preciseradelokala mål

indikatorer

åtgärdsprogram

De nationella och regionala miljömålen anpassas tilllokalt övergripande mål. Dessa preciseras och försesmed indikatorer och åtgärdsprogram.Källa: Planera med miljömål! Fallstudie Trollhättan, godbebyggd miljö.

Picabue-modellen syftar till att utveckla målinriktadeindikatorer som mäter en orts eller en regions väg mothållbarhet. Gruppen arbetar sig igenom stegen och kansedan arbeta i flera varv för att revidera ochkomplettera indikatorlistan.

14

Metoder och verktygVerktygslådan får representera hela systemet av me-toder och verktyg som vidareutvecklats och tilläm-pats i SAMS. Verktygslådan är tänkt att kunna an-vändas på ett flexibelt och situationsanpassat sätt iden översiktliga planeringen. Verktygen har olikafunktion och kommer in i olika steg i arbetet. Läsmer om hur man använder verktygslådan och tänk-bara kopplingar mellan dess olika delar i ”Planeramed miljömål! En idékatalog”.

ARBETSGÅNGENI en framsynt planering måste miljöfrågornagenomsyra alla planeringssteg och behand-las kopplade till sociala och ekonomiska frå-gor. Det finns fördelar med att arbeta i åter-kommande planeringsvarv när man tar framplanprogram och samrådsförslag. Arbete iflera varv – eller att olika arbetssteg bearbe-tas parallellt – gör det lättare att få med allaolika frågor. Om man tidigt använderframtidsbilder och alternativ och gör tidigakonsekvensanalyser aktualiseras angelägnaproblem, förutsättningar och mål. Dessaskulle kanske inte ha upptäckts eller fokuse-rats lika tydligt om man arbetat lineärt, detvill säga försökt fullfölja ett steg innan nästapåbörjades.

Ett exempel: Vid en översiktsplanering ut-arbetades en mycket noggrann inventering avalla miljöförutsättningar innan man börjadeta fram alternativ. Det visade sig vid det ef-terföljande skissarbetet att ett område medhöga naturvärden som var mycket bra belä-get i förhållande till kollektivtrafiken intehade kartlagts på grund av en för snävområdesavgränsning. Hade arbetet bedrivitscykliskt skulle detta upptäckts tidigare. Detcykliska arbetssättet innebär nämligen att enpreliminär inventering och preliminäraalternativskisser görs redan i ett förstaplaneringsvarv.

SAMS arbetsgång och verktygslåda.

Swot

dialog-verktyg

GIS

mentalakartor

ind

ikat

orer

ind

ikat

orer

ekonomiska sociala

ekologiska

fysiskt-rumsliga aspekter

definition av planeringsuppgiften

omvärlds-förutsättningar

planområdes-förutsättningar

nyckelfrågormål

planerings-relevanta mål

indikatoransatser

rumsliga alternativ – framtidsbilder

alternativ A alternativ B alternativ C

konsekvens-bedömning

precisering av måloch indikatorer

åtgärds-program

strategi

huvud-alternativ

huvud-strategi

komplettering av indikatorer

0-alternativ

genomförandeuppföljning

ekologiskafotavtryck

scenario-teknik

SMB

fokus-diagram

MCA

15

Framtidsbilder kan användas för att skissera utvecklingslinjer somär intressanta ur ett miljöperspektiv. Grundprinciper förVägvinnaren och Stigfinnaren (från ”Sverige 2021 – vägen till etthållbart samhälle”, Naturvårdsverket 1998).

VERKTYGSLÅDANIngen metod är användbar i alla planerings-situationer. Det gäller att välja verktyg och metodefter de lokala förutsättningarna.

Scenarioteknik med backcasting och framtidsbilderär metoder för att föreställa sig handlingsalter-nativ för framtiden.

SMB (Strategiska miljöbedömningar) är en metodför att tidigt få med miljöaspekter i planeringen.Den har sin tyngdpunkt på analyser av konse-kvenser, men förutsätter att värderingar och målklargörs.

GIS (Geografiska informationssystem) är inte en-bart ett sätt att underlätta och förbättra grafiskredovisning av information på kartor. Det gördet också möjligt att knyta ihop geografisktlägesorienterade objekt med annan typ av in-formation och andra presentationssätt än kar-tor, t.ex. tabeller, texter, bilder eller video-sekvenser.

Med en Swot-analys kan man ringa in ett områdesförutsättningar: styrkor och svagheter, hot ochmöjligheter, och formulera nyckelfrågor.

Hur stort är problemet och hur går det att påverka?Det kan man bedöma med hjälp av fokus-diagrammet.

Mentala kartor bygger på samtal och enkäter därsynpunkter och önskemål ritas in på kartor.

Ekologiska fotavtryck är en pedagogisk bild somillustrerar hållbarhet. Hur stor plats behöver enbefolkning för sin försörjning?

MCA (multikriterieanalys) används för att värderaett planalternativs totala kvalitet med hjälp avvissa faktorer eller indikatorer.

Olika varianter av planerings- och miljödialogerfinns för att utveckla indikatorer i runda-bordssamtal. (”Picabue” är en sådan metod).

Här följer några exempel på hur några olika verk-tyg har använts i SAMS-projektet:

Vägvinnaren

Stora försörjningsområden

Koncentration av bebyggelse

Jordbruk medintensiv produktion

Skogsbruk medkoncentrerad naturhänsyn

Storskalig ochspecialiserad teknik

Stigfinnaren

Små försörjningsområden

Spridning av bebyggelse

Jordbruk med extensivproduktion

Skogsbruk medkombinerad naturhänsyn

Småskalig ochdifferentierad teknik

LÅNGSIKTIGT TÄNKANDE!Om vi föreställer oss hur vår stad kommer att fung-era år 2021 har vi skapat en vision. Att formuleravisioner, scenarier, framtidsbilder och alternativ kanhjälpa oss att utveckla samhällsplaneringen i hållbarriktning. Våra metoder och verktyg kan dock bli ännubättre om vi mer systematiskt söker ta tillvara erfa-renheter som vunnits vid arbete med framtidsstudier.En metod som används alltmer i arbete med scenarieroch framtidsbilder är ”backcasting”. Det innebär attman försätter sig i en framtidssituation och där t.ex.föreställer sig, konstruerar, en hållbar samhällsstruk-tur. Detta görs förutsättningslöst och utan att man ärlåst av de hinder som finns idag.

16

STRATEGISK MILJÖBEDÖMNING

– ETT SÄTT KOMMA RÄTT FRÅN BÖRJAN!

En strategisk miljöbedömning ska belysa hur de valsom görs i översiktlig planering påverkar miljön ochmöjligheterna att nå uppsatta miljömål. Ska manbygga en väg eller ej? För att bedömningen ska blimeningsfull ska den göras så tidigt som möjligt såatt planeringens inriktning kan modifieras utifrånde resultat som kommer fram. Bedömningen bidrartill att peka på viktiga vägval och avslöja mål-konflikter, men också till att upptäcka synergier mel-lan mål. Då måluppfyllelsen värderas görs flera ställ-ningstaganden.

• Tänkbara effekter – objektivt mätbara, fysiska,sociala eller ekonomiska förändringar till följd avplanen.

• Konsekvenser värderade utifrån deras betydelseför de människor som berörs av planeringen.

SMB görs på olika nivåer både inom sektorsöver-gripande samhällsplanering och inom sektors-planering. Processen och dokumenten får olika inne-håll och utseende beroende på var i beslutskedjan

man befinner sig. Arbetet bör ske i ett växelspel såatt frågor som aktualiseras på kommunnivå ocksåkan bollas upp till regionnivå. Det gäller t.ex. frå-gan om de intrång i naturen som trafikleder med-för; studier på kommunnivå ska kunna leda till om-prövning av en diskuterad leds sträckning på region-nivå.

Några råd för arbete med SMB:

• Välj ansats och lägg stor vikt vid uppsättningenav mål, vid att miljöfrågorna blir tydligt urskilj-bara samt vid växelspelet mellan analys och syn-tes. Gör kvalitativa bedömningar hellre än kvan-titativa om man därigenom kan behandla målenjämbördigt. Det finns en risk att kvantifiering avett mål får orimligt stort genomslag i förhållandetill övriga mål.

• Forma processen så att den blir konstruktiv, kom-munikativ och kontinuerlig.

• Involvera aktörer med expertkunskap, erfarenhet

och engagemang.

policy-planer/program

SMB

MKB

projekt

varom

varför

hur

SMB fokuserar på den strategiska nivån där frågorna VARFÖR,OM och VAR är av huvudintresse. På projektnivån, där MKBaktualiseras, handlar bedömningen huvudsakligen om HUR ettområde eller ett objekt ska utformas för att uppfylla miljömåloch miljökrav.

En miljökonsekvensbedömning (MKB) av t.ex. en ny väg handlarom vilka miljökonsekvenser man kan förvänta sig av en vissvägdragning eller av vissa alternativa vägsträckningar samt vadman kan göra för att minska negativa miljöeffekter. En SMBdiskuterar i stället varför och om den nya vägen verkligen behövsoch vilka miljökonsekvenser som blir följden av att ha en vägeller inte. SMB tar alltså upp frågorna om miljökonsekvenser iett tidigare skede.

17

DATORVERKTYG GER BÄTTRE KVALITET,EFFEKTIVITET OCH DELAKTIGHET!

GIS är datoriserade system för att hantera, analy-sera och presentera geografisk eller lägesbunden in-formation. GIS innefattar både programvara, dator-utrustning, data och den organisation som krävssamt användarna.

Men GIS är inte enbart ett sätt att underlättaoch förbättra grafisk redovisning av informationpå kartor. Det är också ett verktyg som gör det möj-ligt att knyta ihop geografiskt lägesorienterade ob-jekt med annan typ av information och andrapresentationssätt än kartor, t.ex. tabeller, texter, bil-der eller videosekvenser. Här är några slutsatser frånarbetet med GIS i SAMS-projektet.

SATSA PÅ KOMPETENSHÖJNING!Förbättrad GIS-kompetens är avgörande för att tek-niken ska få större genomslag i arbetet med att in-tegrera miljömål i den fysiska planeringen.

FÖRBÄTTRA KVALITET OCH UTBYTEAV INDATA OCH METADATA!

Det ställs höga krav på de indata som används vidolika indikatoranalyser kopplade till miljömålen.Ofta krävs mycket specifika metadata för varje temai en beräkning.

PLANERA INTERAKTIVT MED GIS!Genom att introducera GIS-verktyget tidigt i pro-cessen kan aktörernas intentioner och politiska ställ-ningstaganden redovisas och analyseras på ett dju-pare sätt under hela planeringsförloppet än vad somär möjligt med manuella metoder. Kvalitativa bedöm-ningar kan byggas in i systemen understödda av VR-teknik (Virtual Reality) och animeringar.

ANVÄND GIS FÖR ATTBERÄKNA INDIKATORER!

GIS kan fungera som ett hjälpmedel för att beräknaindikatorer kopplade till miljömålsarbetet och miljö-kvalitetsnormerna (MKN) i exempelvis översiktspla-nering.

GÖR EN GRUNDLIG BEHOVSINVENTERINGINFÖR UPPBYGGNAD AV ETT GIS-SYSTEM!

Regel nummer ett i allt GIS-arbete i en organisationär att genomföra en ordentlig inventering som om-fattar nuläge och resultat.

#· #·

1.2

1.2

1.11.2

2.0

1.2

2.51.6

1.2 2.51.6

1.4

3.0

1.21.1

3.0 1.1

2.51.0

1.21.1

1.01.3

1.2

1.0

1.2

2.03.0

1.5

1.1

3.01.1

1.5

1.1

1.1

2.51.21.3

1.4

10.06.0

1.1 4.01.2

1.1

1.2

1.1

1.81.1

4.0 1.01.2

1.0

1.3

1.1

1.1

1.2

1.4 1.43.0

1.3

1.04.0

1.23.5 1.3

0

1.0

1.3

2.51.0

3.0

2.0

4.0

1.2

2.0

1.21.0

1.2

3.0 1.1

1.51.13.0

8.0

1.41.1 2.0

1.41.2

1.1

1.21.4

1.3

1.2

1.41.2

1.31.3

1.26.0

1.32.010.0

1.31.6 1.1

1.2 1.3

1.61.21.3

1.41.5

1.2

1.5

1.5

1.6

1.0

2.01.5

1.6

1.5

1.5

1.3

1.11.5

1.45.0

3.0

5.0 1.6 10.0

1.6.1

1.1

1.3

2.3

1.4

2.02.2

1.1

6.03.0 1.2

2.5

1.3

1.1

3.0

1.8

#·

meter

källastigväghägnadströmpilvattendragbostadshuuthustomtträdgårdslåkerinägaängodlingsrösskogsmarkmyr

berghällbrobåtplatsdammgatagruvhåljämgruvakärrokändqvamplatssjöslogsågplatsträdgårdvattenrännösjö

övrigt

0 200 400 600 800 1000

N

Utdrag ur ett kulturhistoriskt kartöverlägg i GIS över byn Rog som grund för formulering avindikatorer. Kartöverlägget visar markanvändningen vid 1800-talets början och kan därför tjänasom planeringsunderlag för kulturmiljövården. Exemplet visar att ett historiskt perspektiv ärvärdefullt och nödvändigt i planeringen. Från Falun-Borlänges fallstudie.

18

INDIKATORER – MÅNGA MÖJLIGHETEROCH EN DEL FALLGROPAR

Miljökvalitet, utbildningsnivå, valdeltagande,bostadsstandard och många andra mått ärindikatorer på hur väl samhället fungerar. En indi-kator är en företeelse som visar eller röjer en annanföreteelse. Indikatorn uttrycker ett fenomen på ettförenklat sätt och hjälper oss att förstå och få enöverblick över förhållanden och skeenden som ärsvåra att beskriva. Här används indikatorn för attuttrycka ett mått eller ett nyckeltal. Härigenom blirdet lättare att utvärdera och följa upp miljöföränd-ringar.

Naturvårdsverket har efter samråd med andra myn-digheter föreslagit ett uppföljningssystem för de na-tionella miljömålen som anknyter till den sk DPSIR-modellen. De indikatorer som föreslås delas in i föl-jande grupper:• Samhällsbehov eller drivkrafter som påverkar

miljötillståndet (Driving Forces)• Faktorer som direkt påverkar miljön (Pressure)• Utvecklingen av miljötillståndet (State)• Konsekvenserna av miljöförändringarna (Impact)• Samhällets åtgärder för att motverka en eller flera

av ovannämnda delar av effektkedjan (Response)

Med DSPIR-indikatorer kan man kartlägga hur detär nu och och hur det har varit i omvärlden och iplanområdet. Men planeringens uppgift går ut påatt skapa en bättre beredskap och söka hållbara al-ternativ för framtiden. I SAMS-projektet betecknarbegreppet planindikator en typ av indikator som skagöra det lättare att läsa av miljökonsekvenser i fy-siskt-rumsliga planer. Den ska kunna utläsas ur plan-handlingar eller från analyser av dessa, t.ex. genomGIS eller andra typer av datorsimuleringar.

I våra fallstudier har vi formulerat och testat plan-indikatorer med kopplingar till miljömål och fysiskt-rumsliga medel i planeringen. Viktiga kriterier föratt planindikatorer ska vara verkningsfulla verktygi planeringen:• Framtidskriteriet – indikatorn ska kunna utläsas

ur planalternativ som visar idéer eller antagan-den om framtida fysisk struktur.

• Rumslighetskriteriet – indikatorn ska kunna ut-tryckas i rumsliga termer och relateras till en fram-tidsbild.

• Riktningskriteriet – indikatorn ska kunna visa deförändringar som planalternativ innebär i förhål-lande till nuläget och helst även en historisk si-tuation. Dåtida, nutida och framtida miljö-förhållanden ska kunna uttryckas med sammamått.

• Målkriteriet – de planegenskaper som indikatornuttrycker ska på ett trovärdigt sätt kunna relate-ras till miljömål eller andra mål.

Planindikatorer kan ses som brygga mellan måloch fysiskt-rumsliga medel, förslag eller alternativ.

Pyramiden för informationsbehov.

Olika målgrupper behöver veta olika mycket. Fors-kare, miljöexperter och professionella planerare kanbehöva detaljerad information som kan härledas till-baka till rådata och statistik. Beslutsfattare och me-dia kan behöva mer koncentrerad information.Indikatorer för allmänheten kan behöva uttryckasförenklat och pedagogiskt.

teknisk/vetenskaplig process “expertdialog”

miljömålplanerings-relevanta

mål

plan-indikatorer

fält-indikatorer

medelalternativ

förslag

demokratisk process “breddialog”

19

ALLMÄNGILTIGA PLANINDIKATORERSAMS-projektet har tagit fram närmare 300indikatorer av varierande slag. De flesta kan for-muleras så att de både kan användas som plan-indikatorer och fältindikatorer. Alltså både för pla-nering och för att beskriva hur det är nu.

Tolv huvudgrupper av planindikatorer har valts

ut som kan fungera i alla kommuner. I varje huvud-grupp finns en eller flera planindikatorer som är merspecifikt formulerade. Nedan återges huvudgrupper-na av indikatorer. De exemplifieras närmare i ”Pla-nera med miljömål! En vägvisare” och ”Planera medmiljömål! En idékatalog”.

1. Tillgänglighet tillkollektivtrafik

2. Framkomlighet medcykel och till fots

3.Tillgänglighet tillrekreationsområden

4. Bullerstörd bebyggelseoch grönområden

5. Återanvändning avexploaterad mark

6. Bebyggelse med hållbarenergiförsörjning

7. Tillgång till parkmark 8. Tillgång till skogs-,ängs- och våtmark

9. Skyddade grönområden

10. Biologisk mångfald 11. Exploaterad kust ochstrandlinje

12. Skyddsområden för långsiktigvattenförsörjning

20

RTK

Stockholm 1 Stockholm 2

Trollhättan

Helsingborg

BurlövStoruman

Falun – Borlänge

fallstudier

GIS

miljömål och fysiska strukturer

SMB

temastudier

Bioenergioch kretslopp

Siffror, lägenoch upplevelser

Sams omvatten

Arbeta i nätverkBoverkets och Naturvårdsverkets uppdrag från re-geringen var att utveckla en metodik som skulle bi-dra till att uppnå de nationella miljömålen. Moti-ven var följande:• Kunskaper inom olika miljösektorer var inte lätt

tillgängliga som underlag för fysisk planering.• Verktyg och metoder för att integrera miljö-

frågorna i fysisk planering saknades.• Det var svårt att visualisera miljöinformation på

ett åskådligt sätt.

Många har engagerat sig i detta arbete. Kunskaps-och erfarenhetsinhämtning har skett bl.a. genomlitteraturstudier och genom kontakter med forskareoch praktiker i andra projekt samt deltagande i olikaseminarier och konferenser.

Så här har SAMS-projektet varitupplagt. En lista på alla somdeltagit finns i ”Planera medmiljömål! En vägvisare”.

Efter tre års arbete finns nu resultat tillgängliga somvi hoppas ska komma till nytta. SAMS-projektetsresultat presenteras i flera böcker och rapporter.”Planera med miljömål! En vägvisare” är en sam-manfattande bok där viktiga resultat och exempelfrån tema- och fallstudier lyfts fram på ett översikt-ligt sätt. I boken ”Planera med miljömål! En idé-katalog” ges en mer detaljerad redovisning avpraktikexempel på kommunala och regionala fall-studier. Utöver dessa böcker har rapporter från fall-och temastudier, flera kunskapsöversikter och en ex-empelsamling publicerats.

SAMS har givit många aktörer goda erfarenhe-ter av att arbeta i nätverk, vilket ofta är centralt iplanerings- och miljöarbete.

LästipsMiljömålspropositionen (SOU: 1997/98)Boken om översiktsplan Boverket 1996.Sverige år 2021 - vägen till ett hållbartsamhälle, Naturvårdsverkets rapport 4858,1998.Framtidens miljö – allas vårt ansvar (SOU2000:52).

21

Här är de böcker ochrapporter som presenterarresultaten från SAMS-projektet.Adresser var skrifterna finns att fåtag på: se sidan 2.

22

Vem gör vad?

Flera myndigheter arbetar med samhällsplanering isamarbete med privata och offentliga intressenter.Här kommenteras några viktiga aktörers roller:

Kommunerna har genom det kommunala plan-monopolet en nyckelroll i den översiktliga och de-taljerade fysiska planeringen. Kravet att alla kom-muner ska ha en kommuntäckande översiktsplaninfördes genom PBL 1987. Genom ändringar i PBL1996 och 1998 ökade kraven på miljöhänsyn i pla-neringen. Sedan dess samarbetar förvaltningar somsvarar för planering och byggande (plan-, stads-byggnads- och stadsarkitektkontor), miljöför-valtningar och tekniska förvaltningar.

Länsstyrelserna tillvaratar och samordnar de stat-liga intressen som framförs från trafikverken, riks-antikvarieämbetet m.fl. myndigheter i planeringensamt bevakar att kommunerna respekterar varan-dras intressen. Formulering och tillämpning av re-gionala miljömål spelar en viktig roll. Det förutsät-ter dialoger med både centrala myndigheter ochkommuner samt med andra berörda län. I vissa länbedrivs försöksverksamhet med regionala själv-styrelseorgan som har planeringsanknutna uppgif-ter.

Boverket är central förvaltningsmyndighet för frå-gor om byggd miljö och hushållning med mark- ochvattenområden, fysisk planering, byggande och bo-ende. Verket har huvudansvaret för miljökvalitets-målet God bebyggd miljö. Verket är också tillsam-mans med Naturvårdsverket huvudman för SAMS-projektet.

Naturvårdsverket har ett övergripande ansvar förmånga av samhällets miljöfrågor. Verket samordnarmiljömålsarbetet och har ansvaret för huvuddelenav de nationella miljökvalitetsmålen samt är denandra huvudmannen i SAMS-projektet.

Därutöver finns mer än 20 myndigheter som harett ”särskilt sektorsansvar” för en ekologiskt håll-bar utveckling, dvs. de ansvarar för att alla som ver-kar inom en samhällssektor, i offentlig förvaltningsåväl som näringslivet, arbetar med hållbar utveck-ling som ledstjärna. Naturvårdsverket, Kemikalie-inspektionen, Boverket, Riksantikvarieämbetet ochStrålskyddsinstitutet ska gemensamt samordnamiljö- och hushållningsfrågorna i samtliga sektorer.Socialstyrelsen har motsvarande uppgifter när detgäller miljö och hälsa.

Det är svårt att se skogen för bara träd. Så är det också när expertkunskap ska göras tillgänglig för fysisk planering.Foto: P O Eriksson, Natur-fotograferna

23

Nationella miljökvalitetsmålDen 28 april 1999 antog riksdagen 15 nationella miljökvali-tetsmål. Målen är en utveckling av tidigare miljömål ochbeskriver vad som krävs för att vi ska få en hållbar utveckling(prop. 1997/98:145).

Naturvårdsverket samordnar myndigheternas arbete mednationella miljökvalitetsmål och delar ansvaret för utveckling,information och uppföljning med flera myndigheter.

DelmålDelmålen beskriver vad som ska uppnås inom ett särskiltområde till en viss tidpunkt. De används som utgångspunkt närman väljer handlingsvägar för att nå ett visst miljökvalitetsmål.Delmålen läggs fast av riksdagen.

SektorsmålSektorsmålen utformas av de myndigheter, organisationer ochföretag som verkar inom en gemensam samhällssektor. Syftetmed sektorsmålen är att precisera de förändringar som varjesektor bör åstadkomma inom en viss tid.

Regionala och lokala målSamtliga länsstyrelser har utformat strategier för regional miljö(STRAM) grundade på tidigare miljömål.

Regeringen har givit länsstyrelserna i uppdrag att reviderasina strategier utifrån de nya nationella miljökvalitetsmålen. Enanpassning av de nationella och regionala målen till lokalamiljömål pågår i många kommuner.

Uppföljning av målenUppföljningen är viktig på alla nivåer eftersom den visar omoch i vilken takt man närmar sig målen. Den visar också omåtgärderna måste förändras eller målen ses över.

Målen och balkenMiljökvalitetsmålen gör det möjligt att bedöma vad som krävsför att uppnå en hållbar utveckling. Vid tillämpning av miljö-balken ger miljökvalitetsmålen vägledning. För att kunnabedöma enskilda verksamheter måste målen anpassas såvälgeografiskt som för olika sektorer.

Miljöbalken samordnar traditionella miljöregler med lag-stiftning kring markanvändning och resurshushållning. På såsätt förbättras möjligheterna att göra en samlad bedömningmed sikte på miljömålen. Förutom allmänna regler somförsiktighetsprincipen, kretsloppsprincipen och produktvals-principen erbjuder balken nya instrument som t ex miljö-kvalitetsnormer. Normerna ska följas vid planering, tillstånds-prövningar och tillsyn. Normerna preciserar miljökvalitetenför olika områden.

I länsstyrelsernas arbete med regionala miljökvalitetsmål ingår,enligt regeringens uppdrag, följande uppgifter:• Att samordna målformuleringarna, såväl över länsgränsernasom tillsammans med sektorer och kommuner.• Att formulera miljömålen så att de kan användas vidtillämpningen av miljöbalken.• Att samordna miljömålsarbetet med miljöövervakningen.Uppföljning och utvärdering av de regionala miljömålen börske löpande. Uppföljningen ska utgöra underlag för revideringav de regionala målen.

Genomförandet av miljömålsarbetet är en fortlöpandeprocess, som symboliseras av pilen. Revision bör ske medjämna mellanrum. (Ur Länstyrelsernas STRAM-arbete –En utvärdering, Naturvårdsverket, 1997).

Börja nu– höj tempot!

Målstrukturen i översikt

15 nationellamiljökvalitetsmål

nationellasektorsmål

regionalamiljömål

lokalamiljömål

regionalasektorsmål

delmål för varjemiljökvalitetsmål

24

Naturvårdsverket har det övergripande samordningsansvaret för myndigheternas miljömålsarbete. Naturvårdsverket är också Sverigesstörsta producent av miljökunskap som vi sprider genom eget förlag, presstjänst, utbildningar, Internet, tidskrifter och via vår t bibliotek.Kundtjänst Tel 08-698 12 00 fax 08-698 15 15. E-post: kundtjanst@environ.se Bokhandel www.miljobokhandeln.comInternet www.environ.se

Ett samarbete mellan

Naturvårdsverket

Boverket

mm i l j ö m å l e n

15

ww

w. l

en

an

de

rs. s

eL

i ce

ns

nu

mm

er

34

1 1

45

MILJÖM

Ä

RKT