Janet Cunningham ST-Läkare

Psykossjukdomar

Janet Cunningham ST-Läkare

Psyko,ska ,llstånd •  Schizofreni •  Schizoaffek,vt syndrom •  Schizofreniformt syndrom •  Kortvarig psykos •  Drogutlöst psykos •  Läkemedelsbe,ngad psykos •  Vid hjärnskador och soma,ska sjukdomar •  Vid andra psykiatriska ,llstånd •  ”folie a deux” – utvidgad psykos •  Vanföreställningssyndrom

Schizofreni

•  Vanligaste psykossjukdomen •  30-‐40 000 personer i Sverige har diagnosen. •  Vanligaste åldern aK insjukna; 18-‐30 år. •  Ca 1000 insjuknar årligen •  Runt 1/3 av de som insjuknar med psyko,ska symtom får på sikt en schizofrenidiagnos.

….mer om schizofreni senare…..

Schizofreni Svår sjukdom

Mycket stor varia,on vad gäller sjukdomstecken och förlopp, oUa kronisk sjukdom med livslånga besvär

Stort behov av rehabilitering och vårdinsatser •  Ekonomi… kostnaden för en pa,ent med schizofreni beräknas ,ll ca

500.000 kr/år (inkl sjukförsäkring) Lidande... •  Går inte aK prissäKa... •  Tidig debut och långvarigt förlopp •  Förhöjd suicidrisk •  Schizofreni är också en sjukdom som påverkar •  närstående i hög grad

Schizofreniformt syndrom

•  Samma sjukdomsbild som vid schizofreni men kortare dura,on på sjukdomsepisoderna än 6 månader. Pa,enten återhämtar sig fullständigt mellan episoderna. (Enligt DSM-‐IV).

” schizofreni light”

Schizoaffek,v syndrom

•  ”Mix av schizofreni och affek,v sjukdom”.

Intressant!!! Lite förenklat innebär deKa aK psyko,ska symtom eller vanföreställningar ska ha förekommit dels sam,digt som affek,va symtom (depression och eller mani) men dels under en period utan sam(dig förekomst av affek,va symtom.

Kortvarig psykos

•  Pa,enten uppvisar minst en typ av psyko,ska symtom under 1 dygn – 1 månad.

•  Återfår sin fulla hälsa och funk,onsförmåga. •  Vik,gt aK definiera huruvida psykosepisoden var s.k. reak,v. (Stress, sömnstörning, alkohol).

Drogutlöst psykos

•  Diskussion pågår ang. hur lång dura,onen får vara mellan drogintag och debut av psyko,ska symtom, för aK psykosen ska anses såsom drogutlöst.

•  Amfetamin •  Kokain •  Cannabis (”spice”) •  Hallucinogener …..

Läkemedelsbe,ngad psykos

•  Madopark •  Betablockare •  Kor,son •  …..

Psykos vid hjärnskador och soma,sk sjukdom

•  Hjärntumör •  CVL •  Temporallobsepilepsi (lukter, religiösa vanföreställningar).

•  MS •  Korsakoffs psykos •  Endokrina och metabola störningar •  Autoimmuna sjukdomar •  CNS-‐infek,oner •  Feber •  Postopera,vt

Psyko,ska symtom vid andra psykiatriska ,llstånd förutom de redan nämnda

•  Vid personlighetsstörningar (schizoid-‐, schizotyp-‐, paranoid personlighetsstörning).

•  Vid förstämningssyndrom

”folie a deux”

Psykos är en klinisk diagnos

• Inga säkra biologiska markörer • Många olika karakteris,ska symptom • Symptom från olika domäner

– percep,on – kogni,on – emo,oner – motorisk ak,vitet

Symptom Posi%va symptom (,llägg ,ll den normala beteenderepertoaren)

Hallucina,oner Vanföreställningar Desorganisa,on i tanke eller beteende Tankestörningar Tanke-‐detrak,on, tanke-‐påsäKning, tankeutsändning HänsyUningsideer och magiskt tänkande

Nega%va symptom (förlust av normala förmågor & beteenden)

Känsloavflackning Brist på vilja, mo,va,on och ini,a,vförmåga Brist på social interak,onsförmåga >>> Isolering

I psykosens gränsland

Vanföreställningar Är en felak,g personlig uppfaKning som baseras på felak,gt dragna slutsatser

ang. den yKre verkligheten. OemoKaglighet för logisk argumenta,on och bevisning är typisk. Övertygelsen delas inte av andra och är omöjlig aK förstå u,från personens sociala, utbildningsmässiga, religiösa och kulturella bakgrund.

1.  Erotomani 2.  Grandiosa vanföreställningar/ Depressiva 3.  Svartsjukeparanoia 4.  Förföljelseparanoia 5.  Sjukdomsparanoia 6.  Blandad form 7.  Ospecificerad form

Delas in i bisarra och icke-‐bisarra!

Psyko,sk symtomatologi -‐ förvrängd verklighetsuppfaKning -‐

•  Hallucina,oner En percep,on utan föregående s,muli.

-‐ Hörsel; vanligast! (OUast rösthallucinos. Mummel, dis,nkta röster, impera,v).

-‐  Syn; droger, organisk hjärnskada. -‐  Smak -‐  Känsel (tak,la)

Kogni,va störningar

•  Tankestörningar -‐  Tankestopp -‐  Tankeflykt -‐  Neologismer -‐  Ordsallad -‐  Långsam tankeström •  Svårigheter aK ta emot, processa och lagra informa,on •  Ambivalens Samtliga av ovanstående symtom leder (ll svårighet a= hålla röd

tråd i samtalet. O@a även spli=ring och desorganiserat tal.

Psyko,sk symtomatologi

•  Affektstörningar -‐  Avtrubbade affekter -‐  Anhedoni -‐  Inadekvata affekter


•  Motoriska symtom -‐  Kataton stupor -‐  Kataton excita,on -‐  Ekopraxi -‐  Manierism -‐  Desorganiserat beteende


•  Kogni,va symtom – har ca 70% av alla schizofrena pa,enter.

Störning i uppmärksamhet, minne och problemlösningsförmåga.

Av allvarlig karaktär, jämförbar med kogni(va skador

hos pa(enter med hjärnskador eller neurodegenera(va skador.

Prodromalfasen vid schizofreni •  Kan pågå veckor-‐år innan första psykossymtomen.

•  OUa svår aK avgränsa mot andra psykiatriska ,llstånd..

•  Grubblerier, oUa kring iden,tet •  NedsaK social, yrkesmässig eller •  studiemässig funk,on •  Nedstämdhet •  Oro •  Isolering •  Ibland gränspsyko,ska symptom

Olika schizofrenityper

•  Kataton schizofreni -‐ Bilden domineras av psykomotoriska störningar. Stupor, nega,vism, kroppslig stelhet, kataton oro, intagande av fixerade kroppsställningar under längre eller kortare ,d.

-‐  OUa mu,s,ska perioder. -‐  Ekolali Ligger funk,onsmässigt och prognos,skt miK emellan Paranoid och heberfren schizofreni.

Urtedning/diagnos,sering

•  Klinisk intervju! En-‐,mmes-‐regeln. •  Strukturerade diagnos,ska intervjuinstrument. (Ex. PANSS, CPRS, BPRS, SCID-‐I, MINI). Vik,gt med differen,aldiagnos,k! Uteslut missbruk!

•  Lab; ru,nstatus. Soma,sk utredning. •  CT-‐skalle •  EEG

Patofysiologi •  Vid schizofreni tycks en förhöjd frisäKbar mängd dopamin finnas vid nervterminalerna i vissa delar av hjärnan.

•  Möjligen föreligger även en funk,onell sensi,sering (receptormedierad överkänslighet) för dopamin.

•  An,psyko,ska läkemedel verkar via blockad av dopaminreceptorer av D2-‐typ. D v s ,llgängligheten för dopamin minskas.

Patofysiologi

•  För psyko,sk och an,psyko,sk läkemedelseffekt verkar basala ganglierna (nucleus caudatus) och prefrontala neocortex vara inblandade.

•  Det extrapyramidala systemet (putamen) är säte för de mekanismer som utlöser läkemedelsinducerade rörelsebiverkningar av extrapyrimidal typ.

Psykos ger hjärnskador! Det är sedan länge känt aK kronisk psykossjukdom åröljs av

vidgade lateralventriklar i hjärnan.

Patofysiologi

•  Förlust i hjärnvolym vid psykossjukdom har kunnat studeras via strukturell MR. Förändringar syns redan första året eUer insjuknandet.

•  Den normala hjärnsubstansförlust som ,llhör hjärnmognaden under tonåren är fyrdubblad om man drabbas av psykossjukdom under tonåren. Särskilt frontala och temporala områden drabbas. -‐ Don´t do drugs! (Särskilt inte som tonåring).

An,psyko,ska läkemedel -‐ neurolep,ka

•  Neurolep,ka verkar via blockad av dopaminreceptorer av D2-‐typ.

•  Delas upp i första respek,ve andra genera,onens preparat (typiska, atypiska).

1.  Trilafon – Perfenazin, Cisordinol – Zuklopen,xol, Haldol – Haloperidol.

2.  Risperdal – Risperidon, Zyprexa – Olanzapin, Leponex – Klozapin.

Skillnader i biverkningsprofiler och effekt.

Riskfaktorer

•  Gene,k (Enäggstvillingar; i hälUen av fallen drabbas båda. Risken aK drabbas är ,ofaldig om man har en förälder som är schizofren)

•  Års,dsbundet – infek,onsbe,ngat? •  Förlossningskomplika,oner •  Psykosociala faktorer, barndomstrauma. •  Äldre fäder •  Storstadsmiljö •  Cannabis

Slut

An,psyko,sk behandling

•  ”Compliance” •  ECT •  KBT •  Teamarbete •  LPT i öppenvård •  Komorbiditet

Documents

Janet Cunningham ST-Läkare