Upload
tidningar-i-norr-ab
View
246
Download
22
Embed Size (px)
DESCRIPTION
Jord&Skog nr 5 2012
Citation preview
Nr 52012
Mjölkupproret
sprider sigSidorna 4–6
Planer för ny
biogasfabrikSidan 21Såg framtiden
i träföretagetSidorna 12–13
Hur kan det komma sig attskogsnäringen nästan alltid hamnar i svarsposi-
tion? Hur kan det komma sig attden näring som mer än någonannan bidragit till att lyfta oss frånfattig-Sverige till en välfärdsnation
återigen ställs vid skampålen? Hurkan det komma sig att det faktumatt sönderhuggna skogar för 100 årsedan har ersatts med välsköttaskogar med dubbelt så mycketvirke inte uppskattas?
Beror det bara på illvilliga krafter vars ”affärsidé” eller tilloch med existensberättigande bygger på att beskriva tillståndet iså mörka färger som möjligt ellerberor det möjligen på hur näringens egna företrädare uppträder och argumenterar?
Sannolikt utgörs svaret av enkombination, men både skogs-bruket och skogsindustrin haranledning att ta sig en rejäl funderare över hur man ska ageraframöver.
Man brukar prata om detså kallade problem-formuleringsprivilegiet,
det vill säga att den som formu-lerar problembilden, eller om manså vill tillståndet, anger utgångs-punkten för debatten.
Den som inte delar beskriv-ningen av problemet eller tillståndet tvingas därmed perautomatik i försvarsposition. Det
är i den positionen som skogs-näringen har hamnat, vilket ärdjupt olyckligt.
I dag formuleras ”problemet”ofta av storstadsbaserade före-trädare för politiska partier,medier och miljöorganisationersom för sin försörjning endastavlägset är beroende av alla de nyttigheter som skogsnäringenbidrar med till det svenska samhället. Därmed riktas uddenmot människor och bygder som ärmer direkt beroende av skogs-näringen för arbete, service och välfärd.
Det är nu hög tid att ändra pådetta. Det är dags för skogs-näringen att lämna sina försvars-positioner och gå till offensiv.
Det är dags att vrida problem-formuleringsprivilegiet ur händerna på alla dem som avokunnighet eller av andra anled-ningar hela tiden klankar på skogen. De är de som ska upp tillbevis, inte skogsnäringen sombidrar med så mycket positivt i detsvenska samhället.
Knappast någon ifrågasätter attNorrmejerier marknadsför sigsom ett bondeägt företag som görgott. Skogsnäringen skulle kunnamarknadsföra sig med sammainriktning. Argumenten för dettaär tunga och välgrundade.
Förutom att skogen är mycketviktig för svensk ekonomi bidrarden med många andra nyttor.
Klok användning av biprodukter
från skogen är huvudorsaken tillatt Sverige redan passerat 2020-målet om 50 procent förnybarenergi. Cirka en tredjedel av vårenergianvändning har sittursprung i skogen.
Känner alla som arbetar inomskogsnäringen till detta?
Skogsnäringen bidrar vidaretill en infrastruktur som gördet möjligt att leva och verka
i många landsbygder och småorterrunt om i landet, inte minst i norraSverige.
Det faktum att drygt hälften avall skog ägs av cirka 350 000 privataskogsägare utgör en garanti för ettmycket varierat skogslandskapmed stora naturvärden.
Skogsbruket och skogsnäringenhar på generell nivå ingenting attskämmas för.
Visst finns det sådant som blirfel ibland och visst finns det sakersom kan bli bättre. Men det gerinte skäl för att hamna i försvars-position.
Nu är det dags att vända på kuttingen, det är ett viktigt arbeteinte bara för skogsnäringen utanför hela Sveriges framtid.
oktober 20122
Gun FahlénEkonomi/Prenumeration090-711 381
Besöksadress: Kylgränd 4B, Umeå Postadress: Box 3053, 903 02 UmeåTelefon: 090-711 380 Fax: 090-711 389Redaktionen: [email protected]: [email protected]: Daily Print, Umeå. www.dailyprint.seUtges av: Tidningar i Norr AB, Box 3053, 903 02 UmeåAnsvarig utgivare: Jonatan Hjort, vd, 090-711 382, 073-818 00 06Annonsförsäljning: Display Umeå AB, 090-71 15 00
Eric NordlundReporter0910-376 41
Fredrik BjärnesandReporter090-711 393
Peter KärrReporter090-711 383
Gunnar ErikssonRedaktör090-711 396
Redaktionen ansvarar ej för insänt icke beställt material.Eventuell vinstskatt betalas av vinnaren.
Besök oss gärna på webben:www.tidningarinorr.se/jordskog/
Jord&Skog kommer ut 6 gånger per år och har över40.000 läsare, främst i Västerbotten och Norrbotten.
Krönika
Till offensiv för att skogsnäringen gör gott
Torbjörn WennebroHeleneborgs gård
Jaktintresset blev till butikÖSTERSELEn vidareutveckling avfabriksladdningen avammunition. Det steget tog Tommy Lindmark som iaugusti öppnadeÖrnsköldsviks endarenodlade vapenaffärhemma på gården.– Jag tror på den häridén, det viktiga är attkunna sitt sortimentför kunden, berättarhan.
Jaktintresse är något somTommy haft med sig sedanbarnsben och under desenaste två åren har hanfabriksladdat ammunitionför Milforce Huntings kulsortiment.
Därifrån sett var stegetinte stort till att öppna egenjaktbutik i den numeraombyggda ladugårdenhemma i Östersel, Bjästa.
I mitten av augusti slogsportarna upp och intresset
från jägarkåren har varittillfredsställande stort.
Sortimentet spänner frånjaktvapen och ammunitiontill jaktkläder och annanutrustning, då även med enspeciell hörna för hund-utrustning.
Enda jaktbutiken– Jag har den enda jakt-butiken i kommunen och dethar även lockat hit mycketkunder från exempelvisKramfors. Vad som märktshittills är ett tydligt intresse
för ljuddämpare. Det äregentligen märkligt att detinte är lag på ljuddämpare,med tanke på att det krävspå bilar.
Med den goda responsenfinns det också en del tankarpå vidareutveckling av butiken.
– Vad som efterfrågas ären skjuttunnel, vindskyddadvintertid, så att man kanskottställa vapen. Det funderar jag på att bygga,säger Tommy Lindmark.
MARIA BOSTRÖMSätter siktet på ökat jaktutbud gör Tommy Lindmark som öppnat Jaktbutiken i Österselhemma på gården. Foto: MARIA BOSTRÖM
”Vad som märkts hittills är etttydligt intresse för ljud-dämpare. Det är egentligenmärkligt att det inte är lag på ljuddämpare, eftersom det krävs på bilar.
Tommy Lindmark,
ägare av den enda renodlade vapenaffären i Örnsköldsvik
”Klok användning av biprodukter frånskogen är huvudorsaken till att Sverige passerat 2020-målet om 50procent förnybar energi. Känner allainom skogsnäringen till detta?
Maria BoströmReporter0660-431 400
oktober 2012 3
atnet ep mok akil rä iVnär det gäller industriportar.
www.garageportexperten.se
- epmok agöh ammas iv rah ås ,stort llit tenmaN .netrepxetropegaraG
tens och samma djupa sortiment inom portar för industrier, butiker,
lant- och skogsbruk. Hos oss hittar du t.ex. vikporten RECO Duo som
.aggyrbdlök neturb dem darelosi göh hco lånsigrene tekcym rä
Porten är stabil med fl exibel design som är smidig och enkel att
manövrera med hjälp av lyftande gångjärn som standard. Porten går
givetvis att få motordriven.
LuleåHandelsvägen 15 ATel: 0920-25 41 00
SkellefteåIndustrivägen 36Tel 0910-77 90 82
SundsvallTrafi kgatan 11Tel 060-56 80 70
UmeåSpinnvägen 1Tel 090-12 06 20
ÖrnsköldsvikRavesta 135, ArnäsvallTel: 0660-37 51 11
ÖstersundOdenskogsvägen 30Tel: 063-12 90 06
”Med en skogsbruksplan missar jag aldrig någon viktig åtgärd.”
Richard Nekby på Almungebergs gård utanför Uppsala har tecknat ett ramavtal med Holmen som innebär att
Skogsbruksplanett måste för Richar
Richard Nekby på Almungebergs gård utanför Uppsala har tecknat ett ramavtal med Holmen som innebär att
Skogsbruksplanett måste för Richar
Richard Nekby på Almungebergs gård utanför Uppsala har tecknat ett ramavtal med Holmen som innebär att
Skogsbruksplan – dett måste för Richar
Holmen köper allt hans virke, i gengäld får Richard service och rådgivning av Holmen.– Jag är mycket nöjd, det är verkligen ett samarbete som fungerar bra, säger Richard.Nyligen uppdaterade Holmen hans skogsbruksplan. För Richard är det en självklarhet. – En sådan måste man ha. Med en skogsbruksplan missar jag aldrig någon viktig åtgärd. Jag tittar ofta i den, för att planera vad som ska göras framöver
Holmen köper allt hans virke, i gengäld får Richard service och rådgivning av Holmen.– Jag är mycket nöjd, det är verkligen ett samarbete som fungerar bra, säger Richard.Nyligen uppdaterade Holmen hans skogsbruksplan. För Richard är det en självklarhet. – En sådan måste man ha. Med en skogsbruksplan missar jag aldrig någon viktig åtgärd. Jag tittar ofta i den, för att planera
.vad som ska göras framöver
Holmen köper allt hans virke, i gengäld får Richard
– Jag är mycket nöjd, det är verkligen ett samarbete
Nyligen uppdaterade Holmen hans skogsbruksplan. För Richard
– En sådan måste man ha. Med en skogsbruksplan missar jag aldrig någon viktig åtgärd. Jag tittar ofta i den, för att planera
na fler att skapa i hjälper gärVdefull skog. Läs mer på en vär
.holmen.comwww
Kontakta oss på 0660-37 74 00 eller läs mer och se filmen om r påskogsbruksplaner
vi-varden/Richard-N
na fler att skapa defull skog. Läs mer på
y
Kontakta oss på 0660-37 74 00 eller läs mer och se filmen om på: illg.holmen.com/sv/Skog/TwwwNekby/
pKontakta oss på 0660-37 74 00 eller läs mer och se filmen om
-lsammans-skapar
Umeå 090-10 90 00Skellefteå 0910-73 40 00
Lycksele 0950-347 50 LFvasterbotten.se
Länsförsäkringar känner till dina behov som lantbrukare. Därför ser vår service ut som den gör. Hos oss får du hjälp med banktjänster, lån, skogskonto, EU-kredit, maskinfinansiering samt person-, sak- och lantbruksförsäkringar. Allt finns under ett och samma tak. Det blir enklare så.
Vi är lite eljest.Det är också vår styrka.
Rädda abborren!Vi jobbar på att stoppa övergödningen av Östersjön,
som bl.a. gör det svårt för abborren att överleva.
Med din hjälp blir vi starkare!
SMS:a MEDLEM till 72 900. (normal SMS-taxa gäller)
Medlemskapet kostar 24 kr/mån
Vi når fram till världens barn
varldensbarn.se
Utanför mjölkbondens dörr
”När utgifterna är större än intäkterna är läget allvarligt. Mjölkpriset måste upp till minst fyra,
I måndags startade en nyvariant av mjölkupproret iVästernorrland, en variantsom redan är igång i Jämt-lands län och som är på gångäven i Gävleborgs län.
Med ”Mjölk är tjockare än
vatten” ges konsumenternamöjlighet att betala mer förden lokalproducerade mjölk-en och extraslanten går tillbaka till just mjölkprodu-centerna.
– Det som är så väldigt bra
med det här, för förstagången har man en kontaktmellan handlare, konsum-ent och producent. Ett stortsteg framåt som egentligenborde gjorts för många,många år sedan, säger ThureEriksson och fortsätter:
– Det som är viktigt medden här kampanjen är att gekonsumenten en chans attvisa att man vill värna ettöppet landskap och ett liv-skraftigt jordbruk i norraSverige. Det är viktigt att detfinns människor på lands-
bygden! säger han.Just att öka konkurrens-
kraften för det svenska ochinte minst det norrländskajordbruket ser Thure Eriks-son som en viktig uppgift förLRF.
”Ingen respons”Med mjölkmanifestation för-väntar han sig också ettkvitto på att det är en viktigfråga som bör få en spinnoffeffekt och möjligheten attta högre pris för svenskaprodukter.
– En viktig fråga för oss ärockså Sveriges grad av själv-försörjning som är slopad.Vi har fört fram det gång pågång utan någon respons.LRF är politiskt obundet,men jag tror inte att vi fårnågot gehör för det så längemoderaterna sitter kvar,säger Thure.
– När vi hela tiden måstefråga efter mat från annathållen än från egen mark, dåär det något fel. I Sverige idag finns det en miljon hek-tar obrukad åkermark som
Med omkring 550 nötkreaturtotalt och av dessa hittills230 mjölkkor, tillhör Tagelänets stora mjölkproducen-ter. För något år tillbakabyggde han nytt kostall för320 mjölkkor och framtids-tron var god. Inte minst medtanke på de förbättrade möjligheterna för nästageneration som ska drivamjölk-gården vidare.
Ansträngd ekonomiNu är däremot ekonominhårt ansträngd, med stig-ande kostnader för såvälfoder som diesel. Utgiftersom äter upp intäkterna.
– Med facit i handenskulle vi köpt in fler djurifrån starten istället för attsatsa på att föda upp egnaför att fylla upp platserna.Det ekonomiska läget är riktigt illa, säger Tage.
– Det går inte att produ-cera mjölk till samma pris vigjorde för 20 år sedan. Undersamma tid har det varitfruktansvärda prishöjningarpå diesel och foder.
Låna 1 miljon kronorFör att riktigt tydliggöra hurhårt det slår kan nämnas att
Tage för ett par veckor sedantvingades låna ytterligare 1 miljon kronor för att driften skulle gå ihop.
– Det går inte att låna fördriften och inte kunna inve-stera. Tänk bara under skördetid, då måste man hafräscha grejer och kunnaköra på. Det går inte attvänta då. Vad som måste tillär mer betalt för mjölken tilloss producenterna. Mini-mumpris är fyra kronorkilot, helst fem kronor. Dåskulle vi kunna andas i allafall. I dag är Norrmejeriersgrundpris 3,30 kronor/kilo,säger han.Känns det i dag som envettig satsning att dubyggde nytt och större?
– Det kan man väl disku-tera. Jag är kluven. Förframtiden och om pojkarnavill ta över, då är det bra.Men det går långt ifrån bra,det är snarare katastrof !
”Något fel”I måndag startade en lokalvariant av mjölkupproret,under namnet ”Mjölk ärtjockare än vatten” blandflera butiker runt om i länet.En manifestation som Tage
har gott hopp om, inte minstför kundernas vilja attbetala för mjölken.
– Det bevisar att konsu-menterna är beredda attbetala för just mjölken. Närmjölk kostar 9 kronor liternoch vatten 30 kronor litern,då är det något fel. Det ärmejerierna som stoppar uppdet hela när de tror att folkinte köper mjölk om prisetstiger.
SjälvförsörjningskravEn annan detalj som Tagetror skulle kunna förbättraför svenska mjölkproducen-ter, likväl som för övrigamatproducenter, vore omSverige återupptog ett kravpå självförsörjning.
Det kravet slopades i sam-band med EU-inträdet, medan såväl Norge som Fin-land har bibehållit ett kravpå självförsörjning inomriket.
– I dag är bara 45 procentav köttet vi köper svenskt,resten är import. Det bär siginte att föda upp en kalv idag. Vi är så djävulskt långtifrån självförsörjning mankan komma. Det behövs meroch mer mat i Sverige ochdet blir allt färre som produ-cerar. I slutändan blir det enekonomisk fråga, vem harråd att köpa maten närmaten inte räcker åt alla,menar Tage Hellström.
Pris måste uppSjälva poängen som Tagevill ha fram är att det ärmärkligt att det går att höjapriset på allt, utom det vilever av.
– Jag gnäller inte på konsumenterna. De köperprodukterna och de köperNorrmejeriers produkter.De är beredda att betala fördet. Men priserna måste uppom det ska finnas någramjölkproducenter kvar.
MARIA BOSTRÖM
oktober 20124
LÄNETMånga tror att Norrmejeriers mjölkproducenterhar det så mycket bättre än exempelvis Arla.Problemet är att exempelvis foderpriserna slårigen även för dem. Därför är mjölkmanifestatio-nen en viktig signal. Det menar Thure Eriksson,ordförande för LRF Västernorrland.
”Det optimala vore om vi kan öka produktionenmed en årlig procent istället för att den som nu minskar med två procent varje år.
Thure Eriksson, LRF
”Med 18 timmars arbetsdagarska man inte behöva börjaysta ost de timmar man harledigt. Det är bättre med enrimlig ersättning för mjölken.
Tage Hellström
Thure Eriksson, ordförandeLRF Västernorrland.
Foto: PRIVAT
SKORPEDStörre och mer effektiva gårdar till trots. Det ärkrisläge för mjölkbönderna.– Det är riktigt allvarligt läge nu. Även de sominte byggt nytt klarar inte av det. Intäkternatäcker inte driftskostnaderna, konstaterar TageHellström på Näsbackens gård i Uberg, Skorped.
Manifestation är ett måste för att stärka
Medan insatsvarorna ökat ikostnadsväg, såsom foder,reservdelar och diesel, harmjölkpriset stått mer ellermindre stilla och därmedhar en försämring uppståttnär det gäller lönsamheten.
– Vi behöver ett högre
mjölkpris om vi ska kunnabehålla mjölkbönderna. Idag hankar sig böndernafram men på sikt så måstedet till ett högre mjölkprisom vi ska kunna behållavåra mjölkbönder.
MARIA BOSTRÖM
LÖVSJÖNågot radikalt måsteske när det gällerprisbilden. Den upp-fattningen har AndersNordin, mjölkbondepå Lövsjö gård.– Det fattas en kronaeller att allting annatgår ned i pris. Diesel,foder och löner ökaroch mjölken går ner.Den ekvationen fårjag inte att gå ihop!
Att situationen är kritiskhåller Anders med om.
Lövsjö Gård, med dess300 mjölkkor, är Ångerman-lands största mjölkprodu-cent. Men, storleken tilltrots, läget är eländigt.
– Alla andra led har rätt
att ta ut sina kostnader,men inte själva råvaran.Det är fruktansvärt jobbigti dag, jag har aldrig varitmed om dylikt under mina40 år som bonde.
– Jag är mycket med-veten om den här kampan-jen och jag är mycket kluv-en till den. Pengarna somkommer in är jättebra,men det känns lite somRobin Hood-mentalitetfrån Icahandlarna. Deblir hjältarna och viblir förmånstagarna.Det hade varit merreko om de gått tillsina tjänstemän somförhandlar om pri-serna och sagt att demåste släppa ige-nom en prishöjningpå mjölkvarorna,säger Anders.
MARIA BOSTRÖM
Prisförändringarär ett måste
Högre mjölkpris ett måste sett till utgiftsökningen
tidigare brukats. Det ärbedrövligt egentligen, tilläg-ger han.
”Ser inte lovande ut”Inte minst i ett långsiktigtoch även globalt perspektivmenar Thure att det svenskajordbruket är viktigt.
Om 50 år måste nämligenproduktionen av livsmedelpå jorden fördubblats för atträcka till. Med dagens pris-pressade system som hotardräpa den svenska livs-medelsproduktionen ser det
inte allt för lovande ut.– Vi måste skapa en
opinion för svenskt lantbruk
och ur ett norrländskt pers-pektiv. Ett enhetligt tänktdär huvudmålet är att viproducerar vår egen mat iSverige, det vore det opti-mala. Tänk om vi kan vändautvecklingen och öka prod-uktionen varje år. En årligprocent i tillväxt istället föratt som nu tappa två procentvarje år. Jag ser den härkampanjen ”Mjölk är tjock-are än vatten” som någon-ting väldigt positivt, sägerThure Eriksson.
MARIA BOSTRÖM
oktober 2012 5
står krisen
helst fem kronor”, säger Tage Hellström som driver Näsbackens gård i Uberg, Skorped.Foto: MARIA BOSTRÖM
Anders Nording, Lövsjö gård, anser att det är hög tid att höja priserna på mjölkprodukter.Foto: MARIA BOSTRÖM
Läs merLäs mer om mjölk-kampanjen på nästa sida.
320platser förmjölkkorfinns i TageHellströmsnybyggdaladugård.”När mjölk kostar 9 kronor
litern och vatten 30 kronorlitern, då är det något fel.
Tage Hellström
Anders Nording, Lövsjögård, anser att det ärhög tid att höja prisernapå mjölkprodukter.
Foto: MARIA BOSTRÖM
ÖRNSKÖLDSVIKHögre utgifter medan intäkterna står stilla.Det är orsaken till den dåliga lönsamhetenför mjölkbönderna.– I år har det skett en lönsamhetsförsämring,konstaterar lantbruksekonomen Ulf Eklund,Swedbank, Örnsköldsvik.
mjölkproducenterna
50år framåt i tiden måste
jordens mat-produktion fördubblas
för att räcka till.
”Det går inteatt produceramjölk tillsamma prisvi gjorde för20 år sedan”,säger TageHellström.
oktober 20126
Mjölk är tjockare än vatten.Med denna lilla parafras påett välkänt begrepp syftarkampanjen till att minskaavståndet mellan mjölkprod-ucent och mjölkkonsumentsåväl som att väcka tankenpå vikten av lokalproduce-rad föda.
1,20 kronorMed kampanjen vill man gekunderna möjlighet attbetala mer för den lokalamjölken och därigenom visapå att man värnar om denlokala produktionen.
I kampanjen höjs priset på
de lokala enliters mjölkför-packningarna med 1,20 kro-nor, pengar som efter momsgår tillbaka till bonden.
– De här pengarna kom-mer väl inte att rädda någramjölkbönder, men det blirtill ett stöd och kanske kanstarta en lobbyverksamhetoch ökad uppmärksamhet.Att även bönderna måstekunna tjäna pengar på sinproduktion. Visst kanskeman får jobba mycket, menman ska kunna leva på sittarbete även som bonde,menar Astrid Gradin ochfortsätter:
– Jag hoppas att det kanbli någonting bra av det, attdet sätter sina spår. Jag hop-pas på en lösning för bönd-erna.
Till årsskiftetFrån i måndags och fram tilloch med årsskiftet ska kam-panjen vara igång och stödjsav LRF Västernorrland.
– Det här en konsument-kampanj. Vi vet att konsu-menterna är beredda attbetala mer för svenska pro-dukter med dess mervär-den, bra mjölk, bra djurhåll-
ning, bra djurskydd, sägerSusanne Öberg, regionchefför LRF Västernorrland.
I Västernorrland har merän 15 butiker redan anslutitsig till kampanjen och fler ärpå gång. En av dessa butikerär Ica Nära i Bredbyn.
– Mycket för att vi gickmed är att just för att vi villvärna bönderna och deöppna landskapen. Förhopp-ningen är att kunderna ärmåna om att de lokala bönd-erna ska vara kvar, sägerKrister Nyberg, Ica Bredbyn.
MARIA BOSTRÖM
Kampanj ska rädda mjölkbönder
Ett stöd för de lokala mjölkbönderna och en möjlighet för konsumenterna att visa sitt stöd för öppna landskap, det är tanken med mjölkmanifestationen ”Mjölk är tjockare än vatten”. ”Vivill visa att vi värnar om bönderna och det öppna landskapet, säger Icahandlaren i Bredbyn, Krister Nyberg. Foto: MARIA BOSTRÖM/ARKIV
LÄNETI måndags drog kampanjen ”Mjölk är tjockareän vatten” igång på många butiker runt om ilänet. Initiativet i Västernorrland togs av IcaSupermarket i Ånge.– Vi bor ju på landsorten och vi vill ju fortsättavärna om en levande landsbygd. Vi måste hjälpas åt om vi ska ha kvar en lokal produk-tion, säger Astrid Gradin, Icahandlare i Ånge.
”Vi vet att konsumenterna ärberedda att betala mer försvenska produkter med dessmervärden, bra mjölk, bradjurhållning, bra djurskydd.
Susanne Öberg, LRF
Genomsnittligt avräkningspris i landet
Pris vid 4,2 procent fett och 3,4 procent protein öre/kg
År Kronor/kilo1995 2,97 1996 3,05 1997 2,99 1998 2,97 1999 2,98 2000 2,98 2001 2,93 2002 2,99 2003 3,01 2004 2,83 2005 2,75 2006 2,71 (lägst)2007 2,95 2008 3,50 (högst)2009 2,89 2010 3,35 2011 3,48
Källa: Svensk Mjölk
Foto
: NO
RRM
EEJE
RIER
Foto
: ARL
A
Hos oss får du svar på frågor som rör barn och råd kring hur du kan samtala med barn.
oktober 2012 7
Högteknologi i mjölkföretagMÅRSMARKENDen senaste i raden avhigh-tech-lösningarinom lantbruket testasnu på tre gårdar inorra Sverige, enhelautomatisk foder-blandare som arbetarsju dagar i veckan 24timmar om dygnet. Enav dem finns hos företaget Mårs-markens mjölk.
Mekaniseringen och teknik-utvecklingen är inte bara enföreteelse inom industrinför att öka produktiviteten.
Den pågår också inomlantbruket, inte minst blandmjölkproducenterna.
Sedan i februari i år testasen helautomatisk foder-blandare från holländskaLely, som registrerar kornasfoderintag och utfodrar
därefter korna på tre gårdari norra Sverige: två mjölk-gårdar i Jämtland, Hammar-strand och Hallen samt påMårsmarkens mjölk, Flarken, ett mjölkföretagmed 100 mjölkkor i kall lösdrift, mjölkrobot och frikotrafik.
Testas i norr– Fodervagnen testas i norraSverige för att se om tekniken fungerar i vårt vinterklimat, ungefär sombilföretagen testar sina bilari norr, säger Mikael Johans-son, produktspecialist påLely och även delaktig iMårsmarkens mjölk.
– Så fort jag blev upp-märksammad på foder-vagnen ville jag ha hit dentill gården, eftersom jag såghur den kunde öka produk-tiviteten på vår gård, sägerhan.
Vi står i en stor hall, foder-köket, med neddragbaraplastjalusier, här finns möjlighet att lägga in foderså att det räcker i tre dagar.Framför står oss den rödafoderblandaren, som ser utsom en stor centrifug på luft-kuddar.
MobiltelefonenMikael Johansson program-merar med hjälp av mobil-
telefonen om han vill ändrareceptet på foderbland-ningen.
Blandaren är sprängfylldmed flera sensorer: ultra-ljud, gyroskop och lasermat-ning. Den rälsgående skopan, som går efter enskena i taket, börjar plockabland de olika fodermedlensom ligger på golvet i hallenoch lägger alltihop i foderb-landaren.
Hjälp av laserNär påfyllningen är övermixas blandningen någraminuter, vagnen glider sedanut som en svävare i ladu-gården där den släpper av
fodermixen i en jämn strömoch i rätt mängd till korna.
Mellan utfodringarna scannar maskinen av foder-bordet med hjälp av laser föratt avgöra hur mycket fodersom ligger framför kon, ärdär för lite foder så blandasen ny fodermix.
– Nu utfodrar vi baramjölkkorna, fullt anpassatpå denna gård ska vi kunnablanda foder till alla djur pågården: kvigor, småkalvar
och sinkor, säger MikaelJohansson.
Foderblandaren är batteridriven och ska kunnavara operativ 24 timmar omdygnet.
– Med stigande el- och dieselpriser är det här ettenergieffektivt system, dessutom kan man flyttaarbetstimmar från helgernatill vardagar, säger MikaelJohansson.
PETER KÄRR
”Så fort jag blev uppmärksammad på tekniken med en helautomatisk foderblandare kände jag direkt att jag ville ha hit den till gården”, förklarar Mikael Johansson”. Foto: PETER KÄRR
Skopan släpper ner fodret i foderblandaren.
Med mobiltelefonen programmerar Mikael Johanssonreceptet på foderblandningen.
”Med stig-ande el-och diesel-priser ärdet här ettenergief-fektivt sätt.
oktober 20128
BondelivetengagerarkvinnorBUAFORSMalin Sjöström ochEmma Bäckström, 28och 21 år, tillhör dennya unga engageradebondegenerationen.De gillar dessutombondelivet, något dehar med sig från uppväxten.
Båda sitter i styrelsen förLRF Ungdomen i Väster-botten, med cirka 700 med-lemmar och med kvinnor påalla ledande poster: MalinSjöström, ordförande,Emma Bäckström, vice ordförande och Malin Pellbrant, sekreterare.– Får man frågan om man
vill engagera sig ska man tachansen och vara med ochpåverka och inte säga ”intejag”, tycker de.
LantbrukslinjenDe tog med sig sina positivaerfarenheter från lantbruketi sina studieval, lantbruks-linjen på Forslunda, ingetatt tveka om. MalinSjöström är anställd på engård sedan flera år. EmmaBäckström arbetar på hem-gården. Ingen av dem harplaner på att köpa egen gård.– Svårt för mig eftersom
jag dels har en sambo sominte är intresserad och
sedan har jag aldrig riktigtkänt att det är en egen gårdsom är drömmen, konstate-rar Malin Sjöström.Emma Bäckström för sin
del trivs med sitt nuvarandearbete.– Jag känner ingen läng-
tan just nu efter egen gård.Baksidan är att det handlarom så mycket pengar, administrativt arbete och ettosäkert mjölkpris.
Varierande arbeteEmma och Malin trivs medsina jobb, varierande därman får arbeta med kroppen, hantera teknikenpå gården och samtidigt hamed djur att göra.– Jobbet känns menings-
fullt, att vara med och producera bra livsmedel,säger de.Emma och Malin är över-
ens om att dagens bönderlever under en stor ekono-misk press, globala händel-ser påverkar bonden i Sverige.
MiljömedvetnaDe reagerar på att dagensbönder skylls för att varamiljöbovar som bidrar tillväxthusgaser och köttfrimåndag anser de inte vara lösningen på miljö-problemen som mångaandra gärna förespråkar
som en lösning.– I norra Sverige använ-
der vi väldigt lite bekämp-ningsmedel och mineral-gödsel, men ibland får manuppfattningen att all-mänheten tror att bön-derna använder bekämp-ningsmedel och mineral-gödsel hur som helst, sägerde.Emma och Malin, tycker
att det är viktigt att dagens bönder syns mer och fram-förallt vad det är de produce-rar.
Obefintlig kopplingVi diskuterar att matpro-grammen avlöser varandra itv-kanalerna, men kopp-lingen mellan vem som producerar maten och vemsom lagar den är obefintlig.
– Man kanske skulle hakockar ute på gårdarna somlagar den mat vi producerar,säger de. Det är viktigt att vibönder syns mer och intebara hamnar i försvarsställ-ning så fort det kommer larmrapporter.
Bättre marknadsföring– Många konsumenter harinte en susning vad dagens
bönder gör och hur produk-tionen går till, menar de. Viborde marknadsföra ossbättre. De tycker att det finns en
större öppenhet mellandagens bönder, där man kandiskutera stort som smått,samverka och samarbetasom gör att det blir en störreöppenhet.
PETER KÄRR
Malin Sjöström till höger med sonen Axel och Emma Bäckström, trivs med bondelivet och tycker det både är intressant och stimulerande att vara en del av den norrländska livsmedelsproduktionen. Foto: PETER KÄRR
”I norra Sve-rige använ-der vi väldigtlite bekämp-ningsmedeloch mineral-gödsel.
Malin Sjöström
och Emma Bäckström
”Många konsumen-ter har inteen susningom hur produktio-nen går till.
Malin Sjöström
och Emma Bäckström
TAVELSJÖProjektet ”100 bäddari bygden” har ett långsiktigt mål som ska få fart på boende, serviceoch aktiviteter i Tavelsjö- och Rödåbygden.
Under några höstveckor harföreningen TuRe, Tavelsjö–och Rödåbygdens utveck-ling, genomfört inspira-tionsmöten för att speglaintresset bland markägare
och fastighetsägare i det geo-grafiska området till ensamordnad satsning för attfå fram fler bäddar, genomrenovering och nybyggnadav stugor, bagarstugor ochlägenheter. Projektet är finansierat
via Leader URnära.– Som det nu är finns det
lite boende på landsbygdenför besökare och turister,förklarar Göran Sundqvist,ordförande för TuRe.– Mötena som vi anordnat
hittills har varit välbesökta Förstudien ska pågå fram
till årsskiftet.– Då vet vi om det finns ett
intresse att vara med i denhär satsningen och hur stortintresset att gå vidare är,säger han.Är det tillräckligt många
som nappar på idén kan projektet gå vidare.– Det vi kan göra är att
hjälpa till med marknads-föring, upphandlingar,bygglov och andra admi-nistrativa rutiner.
”100 bäddar i bygden”handlar långsiktigt om attgöra Tavelsjö- och Rödåbyg-den känd, skapa en mottag-ningsorganisation som kanta emot turister, besökare,öka inflyttningen och stärkaturismen i området.Den 27 oktober genomförs
en seminariedag i Tavelsjöbygdegård under rubriken: ”Bygga för uthyrning pålandsbygden” som GrönaNavet står bakom.
Där kommer bland annaten representant från föreningen NeDa, Nedre
Dalälvssamarbetet, att med-verka. NeDa bildades redan1986 och består av orter ochsamhällen efter nedre Dal-älven, en sträcka på 15 mil.
PETER KÄRR
Turistprojekt i Tavelsjö- och Rödåbygden
”Som det ser ut nu finns detlite boende på landsbygdenför besökare och turister.
Göran Sundqvist, ordförande för TuRe
100bäddar i bygden
handlar långsiktigt omatt stärka turismen iTavelsjö- ochRödåbygden.
oktober 2012 9
Skogsaffärer på nya sätt.
Våra fl erträdshanterande skördaregallrar snabbare och billigare. Vi driver hela tiden utvecklingen för att öka produktiviteten och värdet på skogen. Nästan alla våra gallringsmaskiner har aggregat för fl er träds hantering som kan ta 3–4 träd åt gången istället för ett och ett. Med fl erträdsaggregat kan vi gallra tidigare, vilket ökar produktiviteten. Tekniken gör också att vi kan få ut större volymer biobränsle i gallringen och på så sätt skapa ett bättre netto för skogsägaren. Hitta och kontakta din närmaste virkesköpare på www.sveaskog.se.
8–10% MÖJLIG AVKASTNING Jord- och skogsbruket är framtidsbranscher i förändring. Att vara uppdaterad inom sparande, avkastning och investeringar blir allt viktigare. Genom Landshypotek kan du investera till låg risk och med en prognostiserad avkastning på 8–10%.
Gå in på landshypotek.se för att se vad Landshypoteks unika investeringsmöjlighet kan göra för dig.
Anmälan till möte görs på landshypotek.se eller på 0771-44 00 20.
VÄLKOMMEN TILL NÅGOT AV VÅRA MÖTEN SÅ BERÄTTAR VI MER. Enköping 17/10 · Sjöbo 18/10 · Ängelholm 18/10 · Kalmar 23/10 · Karlstad 30/10 · Örebro 31/10 · Roma 1/11 · Växjö 6 /11 · Huskvarna 7/11
Halmstad 13/11 · Skövde 20/11 · Alingsås 20/11 · Gnesta 22/11 · Stockholm 22/11 · Norrköping 27/11 · Skellefteå 28/11 · Hedemora 29/11
Östersund 4/12 · Örnsköldsvik 6/12
LÄNETEfter flera års kraftigvindkraftsutbyggnadväntas vindkraftengöra en kraftiginbromsning kommande år.– Kombinationen aven halverad ersättningför förnybar el och dei dagsläget låga elpris-erna innebär en eko-nomisk utmaning förvindkraftsprojekt,säger Annika HelkerLundström, vd Svenskvindenergi.
2011 producerade svenskavindkraftverk drygt 6,1terawattimmar el, vilket ärmer än en genomsnittligsvensk kärnkraftsreaktor.Fjolåret innebar att produk-tionskapaciteten för vindel
ökade med 74 procent, jäm-fört med föregående år. I årtillkommer ytterligare enterawattimme produktion-skapacitet jämfört med 2011,vilket innebär en årsökningpå 33 procent.
PrognoserSvensk vindkraftsutbygg-nad har gått som tåget desenaste åren. Sedan 2008 harelproduktionen från vind-kraft tredubblats, och sedan2006 har en sexdubblingskett. I dagsläget står elpro-duktionen från vindkraft för4,4 procent av den totalaelanvändningen i Sverige.
Enligt en färsk rapportfrån konsultföretaget WSP,om vindkraftens samladebidrag till den svenska eko-nomin, har omsättningeninom vindkraftsbranschenökat från 6,9 miljarder år2010 till 15 miljarder år 2011.
I samma rapport görs enprognos, baserat på 27 vind-kraftsföretags befintligainvesteringsplaner, om attsatsningarna kommer attöka till 30,5 miljarder år2020, med en fyrdubbladvindkraftsproduktion, tillöver 26 TWh, som följd.
MotvindSamtidigt konsta-terar branschensaktörer ochdebattörer attden kraftigautbyggnadenlett till pris-ras på elcer-tifikat. Ikombina-tion medfallandeelpriserbefarar
branschorganisationenSvensk vindenergi att vind-kraftsutbyggnaden kommeratt få motvind.
–Under 2012 fortsätterden kraftiga utbyggnaden,men från 2014 ser det ut attbli en kraftig inbromsningom inte regeringen ingriper,säger Annika Helker Lund-ström, vd för svensk Vinde-nergi, i en intervju i DagensIndustri.
FREDRIK BJÄRNESAND
Inbromsningväntas nästa år
”Utbyggnaden är fort-farande väldigt kraf-
tig, men efter 2012kommer vi se enkraftfull inbroms-ning”, sägerAnnika HelkerLundström, vdför intresse-
organisationenSvensk
Vindenergi.Foto: BALDUR
BRAGSON
oktober 201210
Samhällsvinster✔ Antalet anställda inomvindkraftsbranschen ökadefrån 3 300 personer år 2010till drygt 7 000 år 2011. Framtill 2020 beräknas antaletanställda öka till cirka 11 000personer, om vindkraftsbola-gens planer slår in. Denstörsta ökningen väntas skefram till 2015. ✔ Samhällets skatteintäkterfrån vindkraftsbranschenökade från 950 miljoner kro-nor år 2010 till 2,0 miljarderår 2011, och beräknas öka till3,6 miljarder kronor år 2020.
Källa: WSP
Vindkraftslän i Sverige
Drifttagna verk, första
halvåret 2012
Totalt antal verk,
halvårsskiftet 2012
Total installerad
effekt (MW)
Riksranking, installerad
effekt
Riksranking, effekt per landyta
Västra Götaland3447462014Skåne 5 359 460 2 2Västerbotten 10 149 293 3 10Jämtland 1 117 217 4 12Halland 13 175 215 5 3Dalarna 3 96 191 6 9Gotlands län318018771Kalmar län 4 135 187 8 6Östergötland 4 136 147 9 7Norrbotten 0 63 120 10 17Jönköpings län 2 47 72 11 8Blekinge 3 42 57 12 5Gävleborg 13 28 52 13 13Värmland 2 19 40 14 14Örebro län 3 36 38 15 11Västernorrland 2 23 28 16 16Uppsala län 1 13 11 17 15Kronoberg 0 5 3,8 18 19Södermanland 1 5 3,5 19 18Stockholms län062,12020Västmanland 0 2 0,066 21 21
Källa: Svensk vindenergi
Statistik
”Vindkraftenhar byggts utsnabbare änvad någonkunnat före-ställa sig.Men omdenna ut-veckling skafortsättamåste utbygg-nadsmålettidigare-läggas.
oktober 2012 11
NYLANDLara Domeij, Nyland,Husum, är en verkligvindkraftspionjär inorr.– Folk flockades närjag drog igång 1998,det var roligt attkunna bjuda på enattraktion, sägerLasse.
Det viner svagt mellan tal-larna på tomten hos LasseDomeij i Nyland, Husum.Väl dold bakom trädstam-marna reser sig stålmasten20 meter upp i luften.
Rotorbladen sveper medelva meters radie i takt medatt vinden tilltar.
– Jag var först med vind-kraft i Ö-vik, säger Lasseoch gläntar på ståldörrendär styrenheten blinkar idunklet.
Lasse var förutseende, det
kan man konstatera om manhöjer blicken mot Gabriels-berget, där i dag 26 snurrorbryter horisonten. Totalt ärparken planerad för 44 snurror.
– Jag var väl intresseradatt gå med i början, menintresset svalnade, sägerLasse som inte haft någralysande erfarenheter avvindkraftens lönsamhet.
MätarskåpNär det begav sig betaladeLasse 250 000 kronor för sittgårdskraftverk på 15 kW.
– I början, när ersättningför grön el var 9 öre perkilowattimme, utöver dåva-rande marknadspriser påcirka 37 öre kilowatten, gavdet bra utdelning. Men detdröjde bara tre år så halvera-des ersättningen för grön el,säger Lasse och visar mätar-skåpet på ladan där förbruk-ning och leveranser registre-ras.
– Statistik och siffror ärinte min starka sida. Hadejag kunnat ta vara på all elsjälv, och sälja när det blåser,hade jag både varit självför-sörjande och tjänat bra påkuppen.
De fasta avgifterna tillnätägaren, för in- och utför-sel, är en nagel i ögat.
– Jag har försökt få till enöverenskommelse med nätä-garen, Vattenfall. Snurrornapå berget har en helt annanförhandlingssits, dessutom
har de elcertifikat att gå på.Om jag fick ”cleara” över-skottet mot vad jag konsu-merar skulle jag må gott.
VattenkraftI dag är det vågkrafternasom fascinerar Lasse.
– Så mycket som det blås-er, och med alla vattenrörel-ser, vore det konstigt om intenågot skulle gå att omvandlatill energin via plattformarsom höjer och sänker sig.
FREDRIK BJÄRNESAND
VindkraftspionjärenLasse Domeij, Nyland, Husum, har under sitt 80-åriga liv arbetat som maskinentreprenör och bland annat kuskat runt isamband med vattenkraftsepoken. Vindkraftverket på tomten köptes från Mellansverige. Foto: FREDRIK BJÄRNESAND
När det blåser och snurrar står konsumtionsmätaren stilla,då tickar leveransmätaren istället. ”Nettopluset är litet, medalla tillkommande nätavgifter” säger Lasse Domeij.
Vid horisonten reser sig Gabrielsbergets vindkraftspark iNordmalings kommun, med 44 planerade snurror. ”Vind-läget här är perfekt.”
”Utdelningen täcker väl en ochannan krognota till jul, menmed tanke på investerings-kostnaden och all servicegenom åren så blir detganska dyra krogbesök.
oktober 201212
Nedläggningshotad såg blev
Patrik och Andreas Olofsson, far och son i företaget Flärke såg och
”Kompletterat medhörn och
indelningsknutar fårman känslan av ettriktigt timmerhus,
men med klarabyggtekniska
fördelar. Interiörtpassar vår panel var
helst du vill skapaen rustik, mysig och
gedigen miljö.”
”Vi är som pizzabud och levererar hem tilldörr om så önskas, det är en del av grejen.”Patrik, Jimmy och Andreas.
Hunden Blomma, 11 år. ”Där har du personalchefen i företaget.”
Patrik och Andreas Olofsson är till 100-pro-cent fokuserade på hyvlade produkter.
”Jag återinvesterarefter vad likvidi-teten räcker till, så har vi gjort hela tiden.
FLÄRKE Årets företagare i Nordmaling har med långsiktiga återinvesteringar skapat god lönsamhet i mindresågverk.– Jag kom hit för attköpa trälister, när jagkörde hem hade jag köpthela sågen, sägerAndreas Olofsson.
Det var 1979 som Andreas Olofs-son svängde in till Torsten Berg-lunds såg i Flärke för attbeställa listverk.
Ägaren, som närmade sig pensionssträcket, sa sig varaless och ville sälja, alternativtlägga ner.
”Vad ska du ha?” undradeAndreas, som vid tiden varreparatör på sågen i Rundvik,dåvarande Masonite.
Gamla kunderPlanen var att göra Flärke sågoch hyvleri till ett lagom som-marjobb.
Men redan 1983 var det dagsatt bilda aktiebolag.
–Jag tog över de gamla kun-derna, säger Andreas som i dag levererar profilproduktentimmerpanel till privatperso-ner, återförsäljare och byggföre-tag i främst norra Sverige.
Stabil omsättningBokslutssiffrorna lyser behag-ligt svarta många år tillbaka.
Omsättningen är stabil pådryga 6,5 miljoner, med envinstmarginal på fem, sex pro-cent.
–Vi har haft en lämplig stor-lek och inte blivit lika drabbadeav lågkonjunkturer, sedan är vinaturligtvis också väldigt flex-ibla, det är en fördel med attinte vara för stor, sägerAndreas.
UtbyttaI dag är alla hyvelmaskinerutbytta.
–Jag återinvesterar efter vadlikviditeten räcker till, så har vigjort hela tiden, säger Andreas.
Sågen däremot står still.–Virket köper vi från de
stora jättarna, kapacitetenhär är för liten, det vi sågar pååtta timmar har vi hyvlat uppföre klockan elva morgonendärpå, säger Andreas Olofs-son.
Flärkesågen har idag fyraanställda.
Årets företagare✔ Andreas Olofssons har nyligen utsetts till årets företagare i Nordmalings kommun, där Andreas och företaget är skrivet. Moti-veringen lyder: ”Familjen och jubilaren har genom ett långsiktigtoch målmedvetet företagsengagemang skapat ett lönsamt företagsom även är ett föredömligt exempel på lyckad planerad genera-tionsväxling.” ✔ Utmärkelsen, som delas ut av organisationen Företagarna i lan-dets samtliga kommuner, går till företagare som under året utförten prestation i sin kommun; som visat prov på extra kreativitet,företagsamhet och gott ledarskap; samt genom sitt sätt att vara fungerar som förebild för och ambassadör för andra företagare.
Källa: Företagarna
–Styrkan är vår kunskap, vianpassar oss snabbt och kanköra korta serier, allt efter kun-dernas önskemål, säger sonenPatrik som mer eller mindrevuxit upp på sågen och medgeratt det blir en hel del oplaneradarbetstid.
–Det är familjen som får sittaemellan, det är ju så det är attvara egen företagare, sägerAndreas.
–Å andra sidan kan manbörja lite tidigare på morgonen,och fredagskvällarna är heliga,säger Patrik.
–Semestrarna håller vi ocksåpå, vi brukar överlappa så attalla får vara lediga, sägerAndreas.
ÄgarskifteEfter nästa årsbokslut tarPatrik över. Han är fullt på detklara med vad han ger sig in i.
–I sex år arbetade jag påVolvo lastvagnar i Umeå, menjag valde att säga upp mig ochgå tillbaks hit. Jag var ändå härall tid som jag var ledig frånVolvo, säger Patrik.
Fördel vara ensamAndreas menar att det är en fördel att vara ensam i ledningen.
–Då blir det lättare att fattabeslut, slitningarna blir mindre. Å andra sidan bör man hanågon att bolla tankar med, därhar jag litat till vänner ochbekanta, de har fått vara gratiskonsulter.
Efterfrågan avgörKommer du att anställa nunär pappa slutar, Patrik?
–Vi får väl se hur marknadenutvecklar sig, det är helt bero-ende på efterfrågan, sägerPatrik.Vad ska du göra som pensionär, Andreas?
–Jag får väl fortsätta somkonsult, skrattar Andreas.
FREDRIK BJÄRNESAND
4anställda har Flärke såg och hyvleri, som
grundades 1979.
oktober 2012 13
långsiktig hyvelframgång
Efter nästa årsboksluttar Patrik över. Han ärfullt på det klara medvad han ger sig in i.
hyvleri. Foto: FREDRIK BJÄRNESAND
”Det var en stor överraskningatt bli utsedd till årets företagare. Jag trodde intemina öron när de ringde, jagblev helt mållös.”
Andreas Olofsson, Nordmaling
Verkar för ett hästliv utanför travbananÖRNSKÖLDSVIKEn förening som syftartill att höja statusenför travarna och verkaför ett fortsatt liv förhästarna utanför ovalen.– Det är hemskt atttravare inte ska hanågot värde utanförovalen, säger Linda-LiIsaksson, ordförande iMittsvenska ridtravar-föreningen som frånoch med i år har sittsäte i Örnsköldsvik.
Mittsvenska ridtravarföre-ningen är en underföreningtill Svenska ridtravarföre-ningen som startade upp2003. År 2008 öppnades detupp för distriktsföreningaroch från och med i år harMittsvenska ridtravarföre-ningen sätet i Örnsköldsvik. Syftet är framförallt att
höja travhästens status ochverka för att travhästen harett värde även utanför tävlingsbanan. Då oavsettom karriären som travareavslutats på grund av ålder-
kriterier eller bristandetalang framför sulkyn.– Föreningen ska hjälpa
till att skapa nytt liv för travare, för hästar som intedög i travet, som fallit förålderstrecket och även förframgångsrika travare sominte kan gå till avel. Det manmåste tänka på är att manmåste utbilda travarna tillridhästar, säger Linda-Livars första häst var en föredetta travare.– Det är fortfarande en
häst med fyra ben och tregångarter. Det är bara det attman får se dem som unghäs-tar igen när man börjar ridadem. De är som regel outbil-dade när det gäller ridning.
Avlade för hastigetenTravhästar är avlade för attvara snabba. Det är en detaljsom inte bör glömmas bort.Likaså är det bra att redan
från början ha inställningenatt arbeta med en travaresom om det vore just en ung-häst. – Det är just det som folk
glömmer, travare haranvänts till ett specifiktändamål tidigare. I stort sett
är det trevliga hästar, lätt-hanterade och arbetsvilliga.Som förening vill vi hjälpadem som vill utbilda sin travare till ett liv utanförtravbanan och därigenomhjälpa hästen att få en högrestatus. Hästen är ändå detviktiga, det gemensammaför alla på amatörnivå. JagHar aldrig förstått de härklyftorna mellan olikarasintressen inom häst-branschen.
Utbildad till ridhästSjälv rider Linda-li numeraforne travaren ”Seeyouin-court” och har under halv-året hon haft honom fått tillen samlad galopp just genomatt hon arbetat med attutbilda honom till ridhästfrån grunden.– Jag älskar verkligen de
här hästarna, riktiga kompi-sar om man hittar rätt. Otro-ligt fina hästar som är värdaett liv utanför travet. Inte såatt man ska täcka frys-stämpeln som avslöjar attdet är en ridtravare medmascara eller skokräm, konstaterar Linda-Li.
MARIA BOSTRÖM
14 oktober 2012
En stor koffert full med böcker. Enmindre väska. Den innehöll lite
kläder. Dessutom hade hanmed sig sin fiol. Det var allt.
Året var 1902. Vår Profilhade precis fyllt 14. Hanskulle göra en lång resa.Han var på väg till Amerika.Vår Profil reste ensam. En
bonde skjutsade honom tillGrängesberg. Där tog hantåget. Färden gick sedan via
England till New York.Vår Profil måste få ett namn.
Senare i livet brukade han an-vända pseudonymen ”Black Jim”.Låt oss kalla honom för Jim.
I New York fick han problem. Hanavkrävdes en tullavgift för sin fiol.Jim vägrade betala och sade att
han hellre slog sönder fiolen än be-talde tullen. Då slapp han avgiften.
Jim var mycket begåvad. Han hade lärt sig att läsa ochskriva redan vid 5 års ålder. Han hade också lärt sig såmycket engelska att han klarade sig under resan.
Från New York fortsatte han till Forest Lake i Minne-sota. Där bodde hans faster. Det var hon som betaltresan.
Vår Profil började jobba på fasterns gård. Det gickinget vidare. Jim orkade inte med det tunga jordbruksar-betet.
Han flyttade till en farbror som levde av jakt ute i öde-marken. Där fanns det fortfarande en del indianer.
Vår Profil trivdes inte i ödemarken. Det skrev han tillsin pappa. Det var pappan som sänt iväg Jim till USA föratt sedan eventuellt komma efter med resten av familjen.
Nu skrinlades de planerna. Jim kallades hem. Hanlämnade kvar kofferten, böckerna och fiolen och lycka-des med knapp nöd ta sig tillbaka till Sverige.
Vår Profils USA-resa är en av de mindre kända episo-derna i hans liv. Trots att han inte blev särskilt gammalhann han ända pröva många olika yrken.
Jim hade en mycket enkel bakgrund. Han kom från enfattig familj. Alla måste försörja sig. År 1906 började vårProfil arbeta på ett pappersbruk. Det gick inte. Sedanblev han byggnadsarbetare. Det gick inte heller.
En tid var han försäljare, men lyckades inte säljanågot. Han blev lärare på ett par platser, men slutade all-tid efter en kort tid.
Ett något mer varaktigt jobb fick han först 1912. Dåblev han ombudsman för en nykterhetsrörelse som hetteTemplarordern. Den tjänsten behöll han i cirka ett år.
Vår Profil passade inte till något av de här jobben. Hanhade en helt annan och mycket speciell typ av begåv-ning. Han var poet och drömmare.
Jim skrev dikter. Enligt fadern Adolf kom han igång påordentligt först 1913. Resultatet blev en diktsamling somdöptes till ”Kolarhistorier”. Vår Profil skickade den tillbokförlaget Tiden som gav ut den 1914.
Det blev succé. Vår Profils dikter byggde på gamla his-torier från hans hemtrakter. De innehöll både drömmaroch realistiska berättelser sammanvävda i en sällsamblandning.
Kolarhistorier följdes så småningom av flera nyadiktsamlingar. Totalt blev det åtta stycken mellan åren1914 – 1922.
Vår Profil berättade om människor och natur. Han in-troducerade originella typer som ”Ring-Anders”, ”Medel-pads-Pelle”, ”Dobb-Lasse” och ”Hyvlebänken” som fåttsitt namn därför att han stulit en hyvelbänk.
Succén medförde tyvärr inte några större inkomster.Jim fick visserligen en del honorar och dessutom någrastipendier. Men pengarna rann bort genom fingrarna påhonom.
År 1918 hände något trevligt. Då gifte sig Jim med enlärarinna som hette Olga. De bosatte sig i Gonäs straxutanför Ludvika.
Vår Profil fick en fru som förstod honom och tog hand
om honom. Olga behöll sitt jobb och stannade kvar iGonäs medan Jim ofta befann sig på annat håll för attsöka inspiration till sina dikter eller träffa författarkollegor.
Den 15 september 1920 tog Jim in på Hotell Hellmanpå Bryggaregatan 5. Han hade kommit till Stockholm föratt söka jobb på tidningen Social-Demokraten.
På morgonen den 16 september hittades han död påsitt rum. Han hade blivit förgiftad. Hotellpersonalen haderökt rummet med cyanväte för att döda vägglöss ochsedan inte vädrat ut det ordentligt.
Ytterligare en person dog på hotellet samma natt. Detvar en försäkringsinspektör från Bollnäs som blev förgif-tad i ett annat rum.
Han är glömd. Men vår Profil är ihågkommen som en av Sveriges
mest älskade poeter. Han har hyllats med ett museumoch hans minne vårdas av ett sällskap med över 1.000medlemmar.
Vem var han?
Av Anders Palm
Tävli
ng
Skriv ditt svar på ett vykort och sänd in det till oss senast fredag 2 november. Vinnare och rätta svar presenteras i nästa nummer.Jord & Skog Box 3053, 903 02 UmeåMärk vykortet med Den Mystiska Profilen.
Gissa och vinnBlomstercheck värde 200 kr.
DEN MYSTISKA PROFILEN
Det ska inte vara tungt för ryttare som har en före detta travare att samlas och utbilda sigför ridning tillsammans. Den inställningen har Linda-Li Isaksson, ordförande för Mitt-svenska ridtravarföreningen som från och med i år har sätet i Örnsköldsvik. Foto: PRIVAT
oktober 2012 15
Skivstången som är prydd med röda
och gula vikter sträcks upp i luften på
enklaste sätt.
Det är Norrflärkes styrkelyftspionjär
Urban Forslund som ligger på bänken
och låter inte träningen vila trots
helgens tävling på hans förra ort,
Sollefteå.
– Jag har inte varit aktiv med trä-
ningen hela tiden, men nu när man har
Urban gör både sig själv
och Norrflärke starkare
NORRFLÄRKE. När Urban
Forslund flyttade till Norr
flärke var ett ordentligt gym
något som saknades.
Styrkelyftaren som varit med
att starta Sollefteås första
gym bestämde sig då för att
även ge den lilla byn på
landsbygden en chans att bli
starkare.
– Det är ju inte alls lika roligt
att träna själv och nu har jag
ett lag att tävla med, berättar
Urban.
fått ihop ett lag så har jag startat upp
igen, säger Urban och sätter sig upp.
Det är en ödmjuk man med en finur-
lig glimt i ögat som sitter på tränings-
bänken och tar igen sig efter lyften.
Flera personer är på plats i lokalen
och däribland yngsta sonen Alfred som
ger sig på att lyfta en skivstång av trä.
– Arlfred är med mig på gymmet mer
än någon av mina tre andra barn, och
åldern är inget hinder, säger Urban
som har förhoppningar om att det även
blir en styrkelyftare av honom.
Att träna ungdomar är något han
sysslat med ända sedan han började på
Bredbynsskolan som resurs och
elevassistent.
Han ordnade då styrketräning på
Elevens val, ett tillval som ledde flera
av högstadiets ungdomar till ungdoms-
SM.– På den tiden var jag inte lika aktiv
utan ungdomarna fick tävla, och det
var roligt att de blev så duktiga, säger
han.
Själv minns han sin första tävling
från 1999 som väldigt spännande.
– Jag var riktigt nervös. Det krävs ju
att man vågar för det är trots allt en
stor skillnad då det är tävling jämfört
med träning. Det är trots allt tre
domare som ska sitta och bedöma ens
utförande, berättar Urban.
Redan innan första tävlingen var han
väl etablerad inom Sollefteås
träningsvärld som en av grundarna till
Arla gym och hade själv hållit igång
med träningen i nio år.
– Gym fanns ju, men inte i Sollefteå.
Det var ingen som introducerat den
formen av träning där, säger Urban.
2001 flyttade han, frun Charlotta och
den då ettårige sonen Edvin till Urbans
föräldrahem i Norrflärke.
– Det föll sig helt naturligt, då jag
spenderat alla somrar i Norrflärke när
jag var liten och det var bland det roli-
gaste som fanns, säger Urban och lyfter
fram närheten till fisket som ett kärt
intresse.
Samma sak gällde på den nya orten.
Ett gym fanns inte, och några av
byborna kom med förslaget att Urban
skulle starta upp med ett även här.
– Vi sökte bidrag och beviljades en
summa på 220 000 kronor. Då fick vi
möjlighet att göra det ordentligt med
rejäl och varierad utrustning, säger
Urban.Innan dess hade han börjat finna
sporten allt mer ensam och mindre
inspirerande.
– Jag tränade själv hemma i källaren
och min fru fick passa vikterna. Det
blev också tråkigt att sitta och köra
själv till träning, berättar han.
Men trots falnande inspiration lyck-
ades han ändå smitta av styrkelyftets
fördelar till byarna runtomkring och
i våras startade dessutom ett lag.
– Nu har vi börjat tävla, och grab-
barna som är med är riktigt duktiga.
Det blir mycket roligare när man är
fler, påpekar Urban.
Skogen är utöver bra invånare och fina
fiskelägen en annan av Norrflärkes
tilltalande styrkor, och innan han ham-
nade i skolans värld arbetade Urban
i skogen. Det var ett arbete han fann
väldigt avkopplande.
– Det är bra hjärnrensning, både att
stapla och hugga. Oftast lyssnar jag på
ljudbok under tiden, säger han.
Då det är ett sådant stort intresse,
händer det då att du går till
överdrift med veden?
– Det får jag höra hela tiden. Min fru
brukar säga att jag bara flyttar runt
veden på olika ställen på tomten, säger
Urban och skrattar.EMMA ERIKSSON
6 september 2012
13
Personligt
Urban Forslund
Ålder: 47 år
Bor: Norrflärke
Familj: Frun Charlotta, barnen Emma, 26,
Edvin, 12, Linnéa, 10 och Alfred, 3,5.
Yrke: Resurs på Bredbynskolan
Senast lyssnat: Gidons ring ”Jag lyssnar på
ljudböcker jämt, när jag håller på med ved
lagar mat, kör bil.”
Lagar helst: Stekt fläsk, löksås och ”pärer”.
Roligaste tävlingsminne: USM i Borlänge
när jag följde skolans elever, de var riktigt
duktiga”.
Bästa avkopp-
lingen för Urban
är att hålla på
med veden.
Både huggandet
och staplandet
ger honom ett
lugn efter
arbetsdagarna
på Bredbyn-
skolan.
Nästa generation styrkelyftare är på gång. Urban Forslund ser på när sonen Alfred, 3,5 år, lyfter skivstången av trä, som tillverkats
just för barn som vill prova på träningen.
Foto: EMMA ERIKSSON
2001flyttade han,
frun Charlotta
och den då
ettårige sonen
Edvin till
Urbans
föräldrahem
i Norrflärke.
Sånt&
6 septemb
12
FamiljVälkomm
hälsning
tecknin
uppvak
Senast må
vi ha din f
eller post
Foton ret
Vi vill gratulera
Jessika Modin Uberg, som
fyllde 7 år den 2 september.
Hoppas du fick många presenter
och tårta.
Vi som önskar detta är
Farmor och Farfar.
Ringen – cirkeln – är en
gammal symbol för enhet.
Jesus ber i sin överstepräs-
terliga förbön, att ”de alla
ska vara ett - liksom Fadern
och Han ÄR det.” Jesus
gjorde sig inga illusioner
om enheten, det gjorde inte
aposteln Paulus heller.
Enheten är minst av allt
lättköpt. I den fallna världen
ligger splittring och konflikt
närmare till hands än
enhet. Egenintresse och själ-
viskhet konkurrerar alltid
med kärleken. Enheten går
ständigt förlorad.
Men Jesus ber ändå i sin
bön ”att de alla må vara ett”
– och Paulus likaså. Han
fortsätter att vädja till våra
bästa sidor, därför att enhe-
ten är ett av kyrkans
främsta kännetecken. Om
enheten INTE finns, brister
kyrkan i trovärdighet.
Paulus skriver i brevet till
Filipperna så här: OM det
alltså finns tröst genom
Jesus Kristus, uppmuntran
från kärleken och gemen-
skap från Anden, OM det
finns ömhet och med-
känsla, gör då min glädje
fullkomlig genom att visa
enighet. Lev samman i kär-
lek, eniga i tanke och sinne-
lag, fria från självhävdelse
och fåfänga. Var ödmjuka
och sätt andra högre än er
själva.Tänk inte bara på ert eget
bästa utan också på andras.
Låt det sinnelag råda hos er
som också fanns hos Jesus
Kristus. Ja dessa uppma-
ningar från Paulus behöver
vi också i vår tid ta till oss.
Uppmuntra varandr
andra högre än os
och framförallt vis
och aktning för v
Men blev det, ÄR d
Ordet symbol b
det som är spli
samman så att he
synlig. Men värl
bolisk, den känn
att alla driver ÅT
HÅLL. Därför
ojämn kamp a
kyrkans enhet
samling ska ni
VI har den rä
har det varit
rätt vanligt än
– när vi upp
litenhet, och
försoning, d
erkänna
mellan män
shatteringa
9/9 2012 Fjortonde efter Trefaldighet ENHETEN I KRIS
Betraktelse
Bilden som visar h
gammal. Bilden ä
Sellner, Leksand.
Tusen rosor till Ar
för hjälpen till två fl
i Nepal.
Elsi och Kurt
Örnsköldsvik
Inför älgjakten vill Erland Westman i Bredbyn
tipsa om följande recept för en god älggryta.
Älggryta (4-5 portioner)
I kg älgkött (fint) ex fransyska eller ytterlår, skuret i tärningar.
Bryn köttet och lägg över i gryta, tillsätt 2-3 dl vatten.
3 msk vetemjöl
1 flaska porter eller öl
1 tsk salt
10-15 enbär
1-2 tsk timjan
3-5 lagerblad
2 msk soya
3-4 morötter, skurna i ca 2 cm bitar
1 gul lök
1,5 purjolök
1 dl lingonsylt
Kryddor: svartpeppar efter önskemål.
Gör så här: När köttet är brynt och har ”puttrat” färdigt, häll
över till en gryta, ca 3l, tillsätt ovan nämnda ingredienser och
koka upp, skumma om det behövs. Låt grytan småkoka i 1 – 1,5
timme på låg temperatur. Garnera med persilja.
Grytan blir bäst om den görs dagen före användning.
Tipsar om god älggryta
FAMILJESIDAEn familjesida därdu helt utan kostnad får dina hälsningar framförda, dikter, roliga historier, bilder, teckningar – Ja nästan vad du vill! Skicka till [email protected]
REPORTAGEVi hittar varje vecka personer som någonstans ute i lands-bygden har hittat och lever sin egen livsstil på det ena eller andra sättet.
Pang. Där var jakten är
igång. Bland de första skott-
en som föll på säsongens
första dag stod Norrvåge
jaktlag för, två smällar som
fick en tiotaggare till
backen.
– Älgen sprang ut under
kraftlinan på 30 meters
avstånd, berättar Hans West-
man som har den tradition-
senliga grankvisten i keps-
en, och är en av morgonens
två skyttar.
Han och Anders Sellin satt
spänt och lyssnade på drevet
som startade upp en kilo-
meter bort under regi av
jämthundstiken Ami när
tjuren helt plötsligt dund-
rade ut framför dem.
Jaktlaget förfogar över
1 000 hektar utbrett över fyra
öar ett par kilometer bort
från Gullivks havsbad.
På Råskärsön där morgo-
nens jakt bedrivs ser skogen
ut precis som en vanlig skog
redan då man traskat endast
hundra meter från strand-
kanten. För ett par år sedan
drabbades ön av ett åskned-
slag och en del av skogen
började brinna, men trots
förödelsen av träd så har det
inte drabbat jaktlagen.
– Det blir ju till mat för
djuren, så på det viset har
det varit bra, berättar
Anders.
Klockan är nio på morgo-
nen då älgen är redo för
transport ner till båten, ett
arbete som heter duga då en
älgtrack inte är att tala om
ute på ön.
Istället använder jägarna
en platt pulka, spännband
och armstyrka för att få ner
älgen, och denna morgon
går det extra lätt då det
handlar om hundra meter in
nedförslutning.
Väl nere vid båten används
en stubbrytare av gammal
modell för att få älgen
i båten. Anordningen har
jaktlagets äldste medlem
Hugo Wågberg konstruerat.
Trots sina 88 år, varav tre
fjärdedelar av alla hans hös-
tar har spenderats i älg-
skogen, verkar han vara
pigg som en mört.
– Älgjakten har varierat
mycket mellan åren, men
det som har allra mest bety-
delse är hundarna. De gör 95
procent av jobbet, säger han.
När han på slutet av
40-talet började jaga var bra
hundar en sällsynt vara, och
likaså jägare.
– Dåliga hundar och
ovana jägare var det då.
I dag är det annat, berättar
Hugo.
Ö-jakten startade i början
av 90-talet och Norrvåges
laguppställning har under
åren bytts ut och numera
består det av tio medlemmar
varav sju gav sig ut under
årets premiärdag.
– Det är ju speciellt att
jaga på en ö. Är vädret för
blåsigt kan vi inte ta oss ut,
sen så måste vi jaga med
omdöme. Tömmer vi ön är
den ju tom. Det kan ta lång
tid innan älgar simmar ut
hit igen, berättar jakt-
ledaren Lage Tjärnström.
Men djurlivet består inte
bara av älgar, utan även hare
och räv jagas ute på ön.
Rådjur brukar också skym-
tas mellan träden, och ovan-
för våra huvuden längs
kraftlinan seglar en havs-
örn. Med tre plus tre älgar
i tilldelning är jakten oftast
avklarad på ett par dagar,
och då beger sig de flesta av
jägarna till andra jaktlag.
EMMA ERIKSSON
GULLVIK. Många jägare packade på
söndagskväll i ordning bilarna och körde iväg
till jaktstugan längs någon krånglig skogs-
bilväg. Men inte Norrvåges jaktlag – de åkte
båt.– Det är väldigt speciellt att jaga på en ö,
berättar jaktledaren Lage Tjärnström från
Degerfälle.
Jakt på ön
där vädret styr
Dagens skyttar Anders Sellin och Hans Westman satt på 30 meters avstånd när tjuren dundrade förbi
6 september 2012
14
Här övergår havsö till älgskog efter bara ett par meter med klippor och strand.
Jägarna förbereder pulkan för att kunna baxa ner älgen till båten.
1983fälldes det 180 000 älgar
i Sverige. Detta var under
70- och 80-talets
älgexplosion, vilket
innebar att jaktlagen fick
större tilldelning för att
reglera stammen.
Älg på latin
Alces Alces är det latinska
namnet på älg, som är
det största djuret i våra
svenska skogar.
Älgen kan väga upp till 550 kilo. ”Det är ju
speciellt att
jaga på en ö.Lage Tjärnström
längs kraftlinan.
Foto: EMMA ERIKSSON
ÖRNSKÖLDSVIK.
Inlandet är tidsvis hårt
drabbade av inbrott
i bostäder, fritidshus
och jaktkojor. Nu tar
Örnsköldsvikspolisen
ett nytt grepp och
vädjar jägarkåren om
hjälp. – Nu när det är mycket
folk ute i skogen och rör
på sig är det lättare att
det görs iakttagelser på
sådant som sticker ut,
säger polisen Peter
Selling.
Inbrott är tidvis något som
drabbar inlandet tungt.
Samtidigt är det ett brott
som i regel kräver iaktta-
gelser för att det ska gå att
nysta upp och därmed
kväva brottsligheten i sin
linda. Svårigheten är ofta
att det saknas just iakt-
tagelser, därav greppet att
vända sig till jägarkåren.
– Vi vill ju ha så mycket
tips som möjligt, så det här
är ett sätt av många för att
försöka komma inbrotts-
tjuvarna på spåret. Vi för-
söker på alla sätt och vis att
folk ska höra av sig till oss.
Det försöker vi på alla möj-
liga sätt. Det är möjligt att
det är ett nytt grepp för oss
att gå via jägarkåren.
Under älgjakten, och
framförallt i början av älg-
jakten, är det mycket folk
som är ute och rör på sig.
Då ökar chansen att iaktta-
gelser görs, sådant som folk
reagerar på för det sticker
ut. Det kan handla om
okända bilar, okända
människor och rörelser på
knepiga tider på dygnet.
– Sådant som gör att man
känner att det är någonting
som inte riktigt stämmer,
säger Peter Selling och fort-
sätter:– Det är nog inte en och
samma som gör alla in-
brotten utan det är flera
falanger. Det är hela inlan-
det som är drabbat. Ena
veckan kan det vara en
ökning i Anundsjötrakt-
erna, för att nästa vecka
vara en ökning i Gideå-
trakterna. Vi har även kon-
takt med polisen i Väster-
botten och försöker hålla
kontakten över länsgrän-
serna.
För något år sedan svepte
också en inbrottsvåg över
inlandet, då även menings-
lös förstörelse följde med i
samma veva. Riktigt så illa
är det inte nu, men det blir
tillräckligt mycket skade-
görelse bara av att det bryts
upp dörrar eller fönster för
att bereda sig tillträde in i
stugor.– Det vänds ju upp och
ned på allting i inredning
för att hitta och komma åt
prylar att stjäla.
Bilars registrerings-
nummer, signalement på
misstankeväckande per-
soner är typen av upplys-
ningar som polisen vill ha.
Om man skulle kliva rätt
in på en brottsplats finns
även möjligheten till
envarsgripande, det vill
säga möjligheten att omgå-
ende slå larm till polisen
och hålla kvar gärnings-
mannen eller gärnings-
männen på platsen. Då
måste ett brott också vara
begånget.
– Fast det är inget vi
rekommenderar, påpekar
Peter Selling.MARIA BOSTRÖM
Jägare ska hjälpa polis
i jakten på tjuvar
LÄNET. I fjol fälldes det
22 788 älgar i mellersta
Norrland. I år beräknas
avskjutningen bli minst
lika stor.
Medan man i Jämtland
fortfarande fäller för
många tjurar så fällde
man i Västernorrland
färre tjurar än hondjur.
I Västernorrland fälldes det
ifjol 9 539 älgar, vilket är en
ökning med 566 djur sedan
2010.
I år beräknas avskjut-
ningen bli minst lika stor.
Men det gäller att lägga
tanke bakom skotten då
Jägareförbundet vill att
jaktlagen fokuserar på hon-
djur och låter de större
tjurarna vara.
Brist på ståtliga tjurar kan
innebära att korna skjuter
på brunsten med påföljd att
kalvarna blir sent födda
som i sin tur inte hinner
utvecklas som de ska.
Därför har Jägareförbun-
det sänt ut direktiv som ska
förstärka älgstammens
kvalité.
4 Skjut fler hondjur än
tjurar under jakten.
4 Skjut lika många kalv-
ar som vuxna.
4 Spara tjurar med mer
än tio taggar under septem-
berjakten.EMMA ERIKSSON
Tjur-brist ett växande problem
6 september 2012
15
23tusen älgar fälldes
i mellarsta Norrland
i fjol. I Västernorrland
fälldes 9 539 älgar.
Nu tar polisen i Örnsköldsvik ett nytt grepp för att stävja
inbrottsvågen i inlandet. Detta genom att vända sig till
jägarkåren för att jägarna ska rapportera om något sticker ut.
Foto: ARKIV
”Vi vill ju ha så mycket
tips som möjligt.Peter Selling
Jaktledaren Lage Tjärnström jagar i flera jaktlag då ö-jakten är slut på bara ett par dagar. ”Vi måste
skjuta med omdöme, tömmer vi ön på älgar så är det ju slut på jakt här”.
100tusen älgar skjuts
varje år, ändå
finns det kvar två
till tre gånger så
många i våra
skogar när jakten
är över.
Älgjakten
Älgjakten startades
den 3 september och
håller i Västernorr-
land på till den 29
februari. Ӏlgjakten har varierat mycket
mellan åren, men det som har
allra mest betydelse är hundarna.Hugo Wågberg
6 september 2012
16
KryssetLösning/Vinnare
Nordsverigekrysset v 34
1:a pris: 2 trisslotter
Helen Ahlenhed, Junsele
2-4:e pris: 1 trisslott
Margot Nilsson, Backe
Bengt Hopstadius, Växsjö
Bertil Aronsson, Hörnefors
Lös krysset och du kan vinna:
1:a pris: 2 Trisslotter
2:a-4:e pris 1 Trisslott
Din lösning oss tillhanda
senast den 13 september 2012.
Vinnare och lösningar presenteras
om två veckor.
Skicka lösningen till nedanstående adress:
Nordsverige, Box 3053
903 02 Umeå (Märkes kryss vecka 36)
Namn..............................
..............................
..............................
......................
Adress..............................
..............................
..............................
.....................
Postadress ..............................
..............................
..............................
..............
Lösning/Vinnare
Lilla krysset/Rebus v 34
Rätt svar: Ukraina bryter sig
loss från Sovjetunionen
1:a pris: 1 trisslott
Maria Ahlström, Frösön
Sockar
Sven Ulander, Junsele
Miriam Swedengren, Skog
Vinn
lotter!
6 september 2012
17
5 8 4
7
1
8 12
89
3 1
9 3 1 5 7 2
6 27
9
85 9
6
3
2 7 6
84
21 3 7
6 3 78
27
9
7 31
2 4
83
5
35 7 2
1 4 79
83
1 87
7 9 16 3
4 9 7
6 31
4
3
42 5
1 9 8
8 75 9 1
37 5
Lilla krysset v 36
Sudoku - lätt (ingen tävling)
Sudoku - mellan (ingen tävling)
Sudoku - svår (ingen tävling)
Så här fungerar det:
Fyll i siffrorna 1-9 i varje vågrät och lodrät rad samt i varje låda. Ingen siffra får förekomma mer än en gång
i varje rad eller ruta. Inga siffror ska summeras.
Skriv nyckelordet på ett vykort
och sänd in det till oss. Senast fredag nästa vecka vill vi ha ditt svar.
Märk vykortet med veckans nr och skicka till
Nordsverige, Box 3053, 903 02 Umeå 1:a pris 1 Trisslott, 2–3 pris: Sockar
KRYSSIDORVarje vecka hittar du ett kryss tillverkat av kryssmakareLars Burman. Melodikrysset finns också med samt barnkorsord, rebusar och sudoku.
Namn: ...............................................................................................................................................................................................
Adress ...............................................................................................................................................................................................
Postadress ................................................................................................................... ....................................................................
Telefon - även riktnr......................................................................................................................................................................Personuppgiftsansvarig: 090-711 381, Gun Fahlén NS_4 GRATIS
Portobetalt
SvarsförsändelseKontonummer900141500908 50 Umeå
Ja tack, jag vill prova 4 veckor utan kostnad.4veckor
GRATIS
Testa Nordsverige gratisunder fyra veckor!Smakprover ur innehållet:
PERSONLIGTVarje vecka port rätterarvi en länsbo med enpersonlig vinkel. Under vinjetten ”Personligt” lärvi känna intressanta personligheter i länetbättre.
LIVSSTIL LANDSBYGDVi hittar varje vecka personer som någonstans på den västerbottniska landsbygden har hittat och lever sin egenlivsstil på det ena eller andra sättet.
TRAV & TIPSVarje vecka kan Ni travtippa V75med hjälp av Västerbottningendär vi bland annat har en initieradtext och samtliga startlistor. Stryk-tipsets aktuella omgång får ocksåsitt utrymme till läsarnas hjälp.
24 augusti 2012
16 Trädgårdsliv
Bland det mest praktfulla
och exotiska i rabatten är
dahliorna som har sitt
ursprung i bördiga vulkan-
sluttningar på Mexicos hög-
platå.Där på 2 000 till 3 000
meters höjd, med en medel-
temperatur på 15 grader,
breder dahliorna ut sig likt
ett ogräs och de flammande
blommorna kallas där för
”aztekernas blomma”.
Inte i köket
Blomman har fått sitt namn
av Linnélärjungen Andreas
Dahl (1751-1789) som var
läkare och botanist.
Man hyste på den tiden
förhoppningar att dahlia-
knölarna skulle kunna
odlas på samma sätt som
potatis.
Tyvärr motsvarade dah-
lia- knölarnas smak inte för-
väntningarna, men tack
vare sina attraktiva blom-
mor fick dahlian flytta från
sin plats i köksträdgården
till praktrabatten.
De vilda örtartade dahli-
orna med enkla blommor
finns i ett 20-tal arter, men
tack vare ett idogt arbete
med att förädla och korsa
olika dahlior, finns idag
55 000 namngivna sorter.
Dahliorna är indelade i
olika grupper baserat på
blommans form. Några av
de vanliga grupperna är
kaktus-
dahlia, dekorativdahlia,
näckrosblommiga och enkel-
blommiga samt ”pompom-
gruppen”.
Vacker dekoration
Dahliorna blommar från
slutet på juni tills det att
frosten gör sig påmind.
Har man dem i en kruka
kan man förvara dem i växt-
huset eller uterummet och
på så vis få njuta av blom-
morna en längre period.
Men låt dem inte stå i
rabatten och skämmas. Bjud
in dem till middagsbordet
och gör en vacker bords-
dekoration.
Klipp av blommor och
lägg dem i en stor skål med
vatten. Dekorera med
vackra blad och njut av den
sköna fägringen som blir ett
självklart diskussionsämne
bland gästerna
runt bordet.
För att lyckas
med dahliaodling
måste man sätta knölarna i
kruka inomhus på våren
och sedan sätta ut dem när
risken för nattfrost är över.
Dahlian vill ha en solig plats
i näringsrik trädgårdsjord,
men får inte stå för blött till.
Även i handeln
De högre sorterna behöver
ett växtstöd som bör sättas
upp redan vid planteringen
för att inte skada rötterna.
På hösten måste man
gräva upp rotknölarna
innan frosten når ner i
marken.
Klipp av stjälkarna tio
centimeter från knölarna,
märk dem med namnetikett,
för att sedan lägga dem på
tork och borsta försiktigt
bort jordklumpar samt ta
bort skadade rötter.
Förvara knölarna i torr
sand eller jord. Det går även
bra att rulla in dem i tid-
ningspapper. Förvara knöl-
arna torrt och frostfritt tills
det åter är dags att sätta dem
i jorden.
Om man inte vill plantera
själv går det att hitta färdig-
drivna dahlior hos träd-
gårdshandeln.
Vill du lära dig mer om
dahlior, skötselråd, samt för-
ökning, så hittar man
mycket information på
Svenska Dahliasällskapets
hemsida, svenskdahlia.se.
AGNETA MALMSTRÖM
Färgsprakande
dahlior i
rabattenLÄNET
Så här på sensommaren svämmar rabatterna
över av en flodvåg med blomster i regnbågens
alla färger.
De liksom tävlar i att få flest blommor, locka
till sig mest insekter och frambringa mest frön
i slutspurten på livscykeln.
55000stycken olika varianter
finns av dahlior.
1
På 1700-talet kom de första dahliorna till Europa för att odlas liksom potatis, men
smaken var inte till belåtenhet och den blev istället förädlad som rabattblomma för
sin skönhet. Den blodröda dekorativdahlian (1) passar bra ihop med ringblommorna
och slingerkrassens varma färgskala.
Foto: AGNETA MALMSTRÖM
24 augusti 2012
17
Trädgårdsliv
LÄNET
I boken om dahlior
kan man känna
passionen för dessa
blomsterknölar
växa fram.
Vild, passionerad, otyglad
eller stram och elegant – det
finns en dahlia för varje
smak och personlighet.
Läs om dahlians spän-
nande resa från Mexiko, där
den numera är national-
blomma, till att spridas över
hela världen.
Boken innehåller vackra
och inspirerande bilder
Läs om blomman med
tusen ansikten, om odling,
förökning, och olika sorter.
Dessutom hittar man
recept på dahliasallad om
man vill prova på något nytt
att äta.Elisabeth Svalin Gun-
narsson är skribent och
fotograf med trädgård,
historia och arkitektur som
ämnesområden.
Hon har en brokig bak-
grund och har bland annat
arbetat som förbundssekre-
terare på Riksförbundet
Svensk Trädgård och kom-
mer även snart ut med
boken ”I trädgårdsmästa-
rens spår”.AGNETA MALMSTRÖM
Dahlior av Elisabeth
Svalin Gunnarsson
Boktips
UMEÅ
I en meandring
i Tavelån mellan
Ersmark och Ersboda
ligger ett pittoreskt
koloniområde med
63 små stugor och
odlingar.
Söndagen den 12 augusti
deltog Umeå koloniträd-
gårdsförening för första
gången i Tusen Trädgårdar,
ett riksarrangemang initie-
rat av trädgårdsgurun
Gunnel Carlsson.
– I Umeå koloniträdgårds-
förening var i princip alla
kolonilotter involverade för
att tillsammans kunna
genomföra dagen, berättade
Ann-Marie Lindgren som
organiserat förberedelserna.
Guidningar
Några av föreningens med-
lemmar erbjöd guidningar
runt i området och berättade
samtidigt om kolonins histo-
ria och visade några utvalda
trädgårdar.
– Helt fantastiskt! Jag
bara njuter av alla färger
och former, sa Marie Nord-
lund som var en av besök-
arna. Hon hade gått runt och
tittat tillsammans med sin
dotter Isabelle och hittat
inspiration till den egna
trädgården i Ersmark. De
var överens om att de ska
plantera humle vid sin nya
portal.
– Vi såg en så snygg per-
gola nyss, täckt med humle!
Andra som följt med gui-
derna menar att de fått ut
mer av besöket än om de
bara gått runt själva.
Stor lottskillnad
Någon påpekade att det är
rätt stor skillnad mellan
olika lotter. En del satsar
mest på odling. Andra föred-
rar perenner.
Att underhålla de små
husen, några gamla och hit-
flyttade från sin ursprung-
liga plats där Östra gymna-
siet idag står, ger en
omväxling i arbetet och
utlopp för andra talanger.
Utanför föreningsstugan
hade ett trädgårdscafé ställts
i ordning för dagen. Där
kunde besökarna köpa hem-
bakat kaffebröd och slå sig
ner en stund.
Sålde perenner
För den som ville ha fördjup-
ning erbjöds en rad korta
föredrag som bland annat
handlade om odling, ogräs-
rensning, resultat av skör-
den, perenner och hur man
lockar in vilda djur och
insekter i sin trädgård.
Några kolonister sålde
billiga perenner och andra
bjöd på tips och goda råd i
det fina vädret.
Drygt 200 personer
besökte koloniområdet,
många hade hittat hit för
första gången.
LEONA KLEVFJORDEN
Umeå koloni-
trädgårdsförening
visade sitt område
Ann-Marie Lindgren gav tips om ogräsrensning.
Foto: MARIA LINDQVIST
”I Umeå
koloniträd-
gårdsförening var
i princip alla
kolonilotter
involverade
för att tillsammans
kunna genomföra
dagen.
Ann-Marie Lindgren
BILDREPORTAGEBilden är ett viktigt inslag i vår tidning. Ibland genomstörre bildreportage, gärna genom läsarnas insändabilder och självklart även som viktig illustration tillvåra skrivna artiklar.
7 september 2012
28
Vn-krysset v 34
1:a pris: Två Trisslotter
E. Stenlund, Norsjö
2:a–4:e pris: En Trisslott
Katrin Andersson, Bålsta
V. Björnludd, Vännäsby
Nils-G. Oldman, Umeå
Lilla krysset v 34
Rätt svar:
Ukraina bryter sig loss från Sovjetunionen.
Trisslott
Maud Marklund, Skellefteå
Sockar
Björn Ineborn, Enköping
Gerda Nilsson, Vindeln
Namn ........................................
........................................
........................................
........................................
........................................
........................................
............................
Adress ........................................
........................................
........................................
........................................
........................................
........................................
...........................
Postort ........................................
........................................
........................................
........................................
........................................
.........................................
.........................
Din lösning oss tillhanda senast nästa fredag till adress:
Västerbottningen
Box 3053
903 02 Umeå
Märk kuvertet med VN-krysset v 36
1:a pris: 2 Trisslotter, 2–4 pris: 1 Trisslott - Vinnare och lösningar presenteras om två veckor.
KRYSSIDA
Varje vecka hittar du ett kryss, specialgjortendast för Västerbottningen, av kryss-makare Lars Burman. Melodikrysset finnsmed varje vecka.
7 september 2012
22
Västerbottningen
ger dig goda travtips!
Västerbottningen är en veckoutgiven
nyhetstidning med tonvikt på nyheter
och annonser som berör människors
vardag. Vi tror på ”Livsstil landsbygd”
och ger röst åt dessa människor.
Vi synliggör småföretag, entreprenörer
och speglar det lokala föreningslivet.
Genom en aktiv rapportering bidrar vi
till positiv landsbygdsutveckling. Även
människor som bor utanför central -
orterna ska kunna känna igen sig.
Gillar du ”Livsstil landsbygd” då är det
här tidningen för dig. Vår ambition är
att tidningen skall vara till nytta och
glädje oavsett var man bor.
Sex gånger per år får dessutom alla
prenumeranter tidningen Jord & Skog
som bilaga. Jord & Skog är den le-
dande tidningen för aktuella fråge-
ställningar kring det norrländska
jord- och skogsbruket.
Välkommen som prenumerant!
Namn
Adress
Postadress
Telefon - även riktnr.
Personuppgiftsansvarig: 090-711 381, Gun Fahlén
Portobetalt
Gäller t.o.m. 20121231
Svarsförsändelse
Kontonummer 900141500
908 50 Umeå
6 månader 319 kr
Helår 530 kr
Välj betalnings-
intervall:
Ja tack, jag vill
prenumerera!
Nu äntligen
på fredagar!
Kris på ATG
i väntan på
ny ledning
Upprörande händelser
avlöser varandra. Lätt
överdrivet verkar ATG
vara ett sjunkande
skepp.
En av många viktiga
frågor: Vem blir ny VD?
Skrev om ATG:s två stora
problem förra veckan.
Trovärdighet och minskad
omsättning. Tyvärr måste
jag fortsätta på samma tema
då det släppts uppdaterade
siffror. Dessutom har en
"spelskandal" uppdagats.
Vi börjar med siffrorna.
Spelomsättningen för helåret
2012 pekar på ett underskott
på mellan sex och tio pro-
cent mot budget. När vi talar
om så höga tal som 13,1 milj-
arder blir det en rejäl summa.
Det kan komma att handla
om 800 miljoner, troligen mer.
Eftersom 13 kronor av
varje satsad hundralapp går
tillbaka till sporten kan pris-
summorna för 2013 sänkas
rejält. Tror inte att upp-
födare, hästägare, tränare
och anställda direkt skrattar
åt det. Det kommer att
påverka hela kedjan.
Trovärdigheten är ett
annat kapitel som fått sig en
rejäl känga den senaste
tiden. I veckan var det dags
igen, om möjligt ännu värre.
Återigen kunde man spela
till ett lopp som redan gått i
mål. Senast det hände var i
början av året och redan en
gång är för mycket. Två
gånger är en stor skandal.
Hur är det möjligt? Det har
nu gått så långt att Lotteri-
inspektionen är inkopplad
och då är det i högsta grad
allvarligt. Spekulationer och
misstänksamhet förstärks
gärna och det gagnar förstås
inte nyrekryteringen av nya
kunder som möjligen skulle
hjälpa till att vända på
omsättningsutvecklingen.
Rekryteringen av ny VD
är nu ännu viktigare. Rent
framgångsmässigt är det
inte lätt att matcha avgående
Remy Nilsson. En viktig
egenskap måste nu vara att
sätta ner foten, trycka på
rätt knappar och lyssna på
travsverige.
Vad vill spelarna ha?
Veckans rankningssystem
Avd. 1: 11, 10, 3, 12, 5
Avd. 2: 6 Eros Tooma
Avd. 3: 2 Pihlajan Aaroni
Avd. 4: 11, 10, 2, 12, 5
Avd. 5: 7, 13, 1, 14
Avd. 6: 5, 4, 1, 10
Avd. 7: 14 Nahar
400 rader=200 kronor
V75: 4 – Klass IIAuto 2140
Extra svårt när de på förhand bästa hästarna startar från
bakspår. Den som har råd helgaderar. För att få ungefär
samma kostnad kan man helgardera här och ta Parkin och
B.W.L Champion i första. Vem man förstarankar är en
smaksak. Jag tror personligen mycket på 11 Charles Boko
som skulle kunna vara en chansspik.
Testa Västerbottningen under fyra veckor!Smakprover ur innehållet: LEDARE/DEBATT
Västerbottningensledare argumenterarför hela länet med värdegrund i Center -partiet. På debatt sidansamlas regionaladebattinlägg medlokala insändare.
30
Din sida!Välkomna att skicka in firarhälsningar, bilder, dikter, historier,
teckningar, nyfödda, bröllopsbilder och uppvaktningar/tack.
Betraktelse
Hissjöflickorna Hanna som fyller 6 år 9/9 och Lina som blev 4 den 22/8 gratu
Ringen – cirkeln – är en
gammal symbol för enhet.
Jesus ber i sin överstepräs-
terliga förbön, att ”de alla
ska vara ett - liksom Fadern
och Han ÄR det.” Jesus
gjorde sig inga illusioner
om enheten, det gjorde inte
aposteln Paulus heller.
Enheten är minst av allt
lättköpt. I den fallna världen
ligger splittring och konflikt
närmare till hands än
enhet. Egenintresse och själ-
viskhet konkurrerar alltid
med kärleken. Enheten går
ständigt förlorad.
Men Jesus ber ändå i sin
bön ”att de alla må vara ett”
– och Paulus likaså. Han
fortsätter att vädja till våra
bästa sidor, därför att enhe-
ten är ett av kyrkans
främsta kännetecken. Om
enheten INT
kyrkan i tro
Paulus sk
Filipperna
alltså finn
Jesus Kris
från kärl
skap från
finns ö
känsla,
fullkoml
enighet
lek, eni
lag, fri
och få
och sä
självaTän
bästa
Låt dsomKrisninvi o
9/9 2012 Fjortonde efter Tre
Psykologisk drama
Beatrice och Thomas har åkt till Tanzania
begrava en gemensam vän när flyget som s
dem ifrån den ödsliga vildmarken inte komm
Ensamma och utan kontakt med omvärlde
deras överlevnadsförmåga på prov. När N
Illum Berg inte författar är hon storviltsjä
safariguide. Vildsnår är hennes femte bok.
Norsted
Boktips!
DIN SIDAEn familjesida därdu helt utan kostnad får dina hälsningar framförda, dikter, roliga historier, bilder, teckningar - ja nästan vad du vill! Skicka till [email protected]
Namn: ...............................................................................................................................................................................................
Adress ...............................................................................................................................................................................................
Postadress ................................................................................................................... ....................................................................
Telefon - även riktnr......................................................................................................................................................................Personuppgiftsansvarig: 090-711 381, Gun Fahlén VN_4 GRATIS
Portobetalt
SvarsförsändelseKontonummer900141500908 50 Umeå
Ja tack, jag vill prova 4 veckor utan kostnad.4veckor
GRATIS
Lagstiftningfick motsatteffektLÄNETRiksdagens beslutom lättnader i lagenför strandnära byg-gen vid sjöar ochvattendrag 2009 harresulterat i rakamotsatser.– Myndigheternastillämpning hargjort det svårare attbygga i närheten avvatten, säger ÅkeSandström, tidigareriksdagsledamot förCenterpartiet i Västerbotten.
Myndigheternas tillämp-ning av lagen har resul-terat i att regeringen ihöstbudgeten gett Natur-vårdsverket och Boverketi uppdrag att utreda nyalättnader i lagen förstrandnära byggen vidsjöar och vattendrag, såkallade LIS-områden,landsbygdsutveckling istrandnära läge. Det som var tänkt att
bli lättnader i lagen harefter det att lagen tolkatsoch tillämpats av exper-ter, myndigheter ochkommuner blivit en ickeavsedd skärpning avstrandskyddslagen istora delar av landet.– Och det var inte tan-
ken när beslutet röstadesigenom i riksdagen,säger Åke Sandström,Västerbottens bygderåd,tidigare riksdagsman,som var med när lagenröstades igenom.– Resultatet har blivit
att ärenden skickats tilllänsstyrelsen för över-prövning och det var ald-rig tanken. Därför ärregeringens beslut om enöversyn av lagen välkom-men, säger han.Lättnaderna i lagens
för strandnära byggenvar en del i regeringensambition att minskaregelverket med 25 pro-cent.
PETER KÄRR
Prio med stödför investeringVÄSTERNORRLANDDet är hårt tryck på inve-steringsstödet till lant-bruket i Västernorrland,pengarna räcker inte till.Därför har länsstyrelsenbeslutat om att fördelaom resurserna från start-och förädlingsstöd tillinvesteringsstödet.
Utvecklingfår pengarLÄNETRegeringens forsknings-och innovationsproposi-tion innehåller en för-stärkning av medel tillforskningen om miljö ochhållbar utveckling vidforskningsrådet Formaspå 300 miljoner kronorfram till 2016.
Gun Lidestav och Tomas Nordfjell, i diskussion om ett forskningsprojekt. Foto: PETER KÄRR
SLU-institution proffs på projektansökningarUMEÅEtt föredöme när detgäller framgångsrikaansökningar till EU-finansierade projekt.Det anser statligaforskningsmyndig-heten Vinnova, medtvå miljarder kronor ikassan, om institutionen för skoglig resurshushåll-ning, SLU i Umeå.Tomas Nordfjell, professorvid institutionen, var somenda representant frånsvenska universitet inbju-den till en informationsdagpå Vinnova för att redogöraför institutionens fram-gångar vid ansökningar tillolika EU-finansierade projekt.
14 projekt14 EU-finansierade projektfinns i institutionens forsk-ningsportfölj, varav mankoordinerar fem. Av institu-tionens totala intäkter på
drygt 146 miljoner kronorkommer hälften från offent-liga anslag, drygt 70 miljo-ner, andra hälften kommerfrån näringslivet.
Ökat kraftigtDe EU-finansierade projek-ten har ökat under desenaste fem åren. Från 5,1procent av de totala externaslagen 2007 till 26,2 procent2011. I pengar handlar detom en ökning från två miljo-ner kronor per år till tio mil-joner kronor.En framgångsfaktor är,
enligt Tomas Nordfjell, attinstitutionens forskare harmöjlighet att växla upp destatliga anslagen med EU-pengar.Institutionen har också
personal som bistår forsk-arna med den formella hant-eringen kring forsknings-programmen, de kanfokusera sig på forskningen.– Till stor hjälp, bekräf-
tar forskaren TomasLämnås som har deltagit iflera
EU-finansierade forsknings-projekt.– Det har gjort att jag har
kunna bygga upp ett nätverkav forskare och forskning-sinstitutioner runt om iEuropa.
Kritisk mot SverigeOm institutionen fickberöm, fick Sverige somnation kritik av EU:srepresentant.– EU tycker att
Sverige som nationhar varit usel på attdelta i EU-finan-sierade forsk-ningsprojekt, vihar blivit lite bättreunder de senasteåren
och ligger nu någonstans imitten av EU:s genomsnitt,säger han.Gun Lidestav, forskare vid
institutionen, påpekar attDanmark har dubbelt såmycket i forskningsanslagsom Sverige, i euro räknat.– Danmark har stora EU-
finansierade forskningspro-jekt som berör pri-
vatskogsbruket,säger hon.
Vinnovas utmärkelse tillinstitutionen betyder upp-märksamhet, nationell ochinternationell, och gör insti-tutionen till en intressant”äktenskapspartner” i forsk-ningsprojekt, konstaterarTomas Nordfjell.
PETER KÄRR
oktober 201216
Forskningsprojekt
Det övergripande forsk-ningsfältet vid institutionenför skoglig resurshushåll-ning handlar om hur Sve-rige som nation hanterarnaturresursen skog, ettuthålligt nyttjande av natur-resursen skog, skogens soci-ala värden och skogligalandsbygdsstudier. Rik-sskogstaxeringen, skogens”Bibel”, vars främsta syfteär att beskriva tillstånd ochförändringar i Sveriges sko-gar, ingår i institutionensarbetsuppgift. Och inte attförglömma: den årliga blå-bärsprognosen.
TomasLämnås harbyggt upp ettnätverk medforsknings-kolleger ochforskning-sinstitutioner
i Europa.
18 oktober 2012 17
oktober 201218
Medarbetarna bygger trappor– Johan bygger laget NORSJÖI september fick Trätrappor i Norsjöny vd. Johan Jonsson avancerardärmed inom företaget.En man med trä och byggandei generna, men det tog ett taginnan han hamnade där själv.– Min främsta uppgift är att varaen lagbyggare, säger han.
Trätrappor i Norsjö med sina ungefär 120anställda är ett företag som under senare tidgått igenom flera förändringar. 2011 lämnadeföretaget försäljningsorganisationen SSC,Skellefteå Snickericentral, som man självavar med och startade 1959. Skälet att lämnavar en större en inriktning på den privatamarknaden. Förut gjordes trappor enbart tillnyproduktion, i huvudsak till hustillverkareoch stora bostadsproducenter.Numera marknadsför de sig också mot
privatmarknaden, där de försöker få folk attse på trappen som en inredningsdetalj somkan bytas ut.I år sålde familjen Persson, som grund-
ande företaget 1923, sin aktiepost till Hult-dins i Malå, som alltså är nya ägare. Detinnebar att Carl-Erik Ridderstråle blev ord-förande i Trätrappors styrelse och JohanRiddarstråle gick in som ledamot, det är desom äger Hultdins.Trätrappor har en ovanlig ägarform, där
de anställda äger 48 procent av aktierna. I det finns också ett vinstdelningssysteminbyggt. En tidigare vd, Bengt Lindgren,äger 15 procent och Hultdins andel är 35 pro-cent. Återstående två procent finns iägarstiftelsen, därifrån har anställda före-trädesrätt att köpa.
Fäder i byggbranschenEfter att ha lämnat SSC och fått nya ägarekommer så tredje delen i förändringen;Johan Jonsson är sedan ungefär en månadny vd. Han har varit försäljningschef påföretaget sedan början av året och har alltsårekryterats internt, men har före det i drygtfem år funnit på SSC i Skellefteå.Men om någon för tio år sedan hade sagt
att han skulle bli vd på Trätrappor hade sannolikt både Johan och omgivningen höjten aning på ögonbrynen. Visserligen harhan trä och byggande i generna. Morfar drevbyggnadsföretaget Alfred Boström ochpappa var platschef på PEAB, så det är miljön som präglat uppväxten.Men det var inte den väg som unge Johan
Jonsson valde.Det blev social linje med ett tredje sam-
hällskunskapsår, lumpen och sedan direkt uti arbetslivet. Några problem att få jobb vardet inte.
– Jag började inom radio/tv och fortsatteinom IT-branschen en massa år, de sista årenhos Carl Lamm, berättar han.Men rötterna går aldrig ur, och 2007 bör-
jade Johan vandringen i sina fäders fotspår,som marknadschef på SSC. Karriären harsedan gått spikrakt mot den chefspost hannu satt sig på.
Öppen dörrHan känner dock inte att det senaste klivetvar gigantiskt.– Jag har ju funnits här som marknads-
chef sedan i februari, och vi är väldigt tightai ledningsgruppen. För mig känns stegetnaturligt, säger han.Varför tror du att de valde dig?– Det bör nog andra svara på...
Men vad tror du själv? Vad är dina styrkor som chef?– Jag är bra på att se människor, och att få
andra att växa. Jag behöver inte vara storexpert på det vi tillverkar, det har vi produk-tionschefer och andra som är. Min främstauppgift är att vara en lagbyggare, säger han.Hur får man människor att växa?– Ett sätt är att ge människor förtroende,
och därmed befogenheter, det tror jag är väl-digt viktigt.Har du en öppen dörr in till vd-kontoret?– Ja, visst är det så. Men samtidigt har vi
en tydlig organisation, där man i första handvänder sig till närmaste chef. Men dörren äröppen.– Och de håller faktiskt på nu med att
montera in ett fönster i den så att jag ska sefolk även om jag har dörren stängd av någonanledning, då kan man i alla fall få ögon-kontakt.
Mest i NorsjöJohan Jonsson bor på Morö Backe i Skell-efteå, det kommer han att fortsätta med.Företaget har fler anställda som bor i stanoch har sedan ett halvår ett litet kontor därför tre-fyra personer, vilket innebär att allainte behöver pendla varje dag. Men det är iNorsjö Johan kommer att finnas mest.– Ungefär 70 procent av tiden ska jag fin-
nas där. Sedan är jag också ute och reser enhel del, säger han.Trätrappor, som marknadsför sig under
namnet Drömtrappor, har precis som allaandra i branschen känt av konjunktur-nedgången. – Jag tycker ändå vi klarat oss hyfsat,
eftersom vi står på flera ben. När det är ned-gång i byggbranschen väljer istället fler attrenovera. Man kanske också reser mindreoch lägger pengar på hemmet istället, reso-nerar han.I dag är fördelningen av sålda trappor
ungefär en tredjedel vardera till husfabriker,
byggaktörer som Skanska och Peab samt detman kallar Rot-sidan, alltså till privatperso-ner som renoverar sina hus. Dessutom harman nyligen lanserat något man kallarRestair, med egen hemsida och allt. Dethandlar om trapprenoveringskit för privat-personer som vill förbättra, men inte byta ut,sin redan existerande trappa.– Ett fjärde ben att stå på som ligger helt
rätt i tiden, menar han.
Nya ögon braHultdins, nya ägarna, är ju ett industri-företag som inte jobbat med trä...– Ja, det är sant, men de för in nya idéer,
ett industriellt tänk som vi behöver. Tydligtledarskap, tydlig organisation. Hitta flask-halsar i produktionen, få ett jämnare flöde.De kommer in med nya ögon, och det är bra,konstaterar Johan Jonsson.Den nordiska och den tyska marknaden
har de jobbat på länge. Nu sätter de in enhögre växel på den engelska marknaden, därman ser en ökad efterfrågan på svenskatrappor. Hur mycket trä kan du? Om du ska byggany altan, gör du det själv eller anlitar dunågon?– Nej, det gör jag själv. Med hjälp av pappa.
Varifrån kommer trappan hemma hosdig?– Självklart från Trätrappor. Jag måste ju
veta vad jag säljer, och brinna för det. Ochdet gör jag, garanterar Johan Jonsson, ny vdför Trätrappor i Norsjö.
ERIC NORDLUND
Fullständigt namn: Johan Ludvig Gösta Jonsson.Född: 30 december 1974 i Skellefteå, där han ocksåbor.Familj: Gift med Catharina, som jobbar på Ica Maxis
kundservice. Barnen Maj, 10, och Frida, 9.Fritid: Lägger mycket tid på stugan i Östanbäcksommartid. På vintern är det slalom som gäller.Bil: Snart Volvoägare.
Reser gärna till: Thailand. Var där i vintras och vill tillbaka.På tallriken:Gärna en riktigt god entrecôte.Motto:Allt är möjligt!
Johan Jonsson
Johan Jonsson basar sedan en månad över 120 att ge medarbetare förtroende och befogenheter.
Trätrappor
� Trätrappor grundades 1923 som BöleSnickeri och flyttade 1979 in till Norsjö.Sedan i år ägs det till 35 procent av Hultdins iMalå, efter att ha varit i samma familjs ägosedan starten.� Man tillverkar inomhustrappor till hus-fabriker, byggnadsföretag och för försäljningdirekt till privatpersoner. Största markna-derna är Norden och Tyskland.
”Jag måste ju veta vad jag säljer, ochbrinna för det. Ochdet gör jag.
Johan Jonsson
oktober 2012 19
anställda på Trätrappor i Norsjö. Han ser sig som en lagbyggare och understryker vikten av Foto: ERIC NORDLUND
I Norsjö ligger Trätrappors fabrik, sombyggts ut på senare år.Den är på 14 000kvadratmeter, varav dennya delen är på 3 000kvadratmeter.
Foto: BERGSLAGSBILD
NYHET!Miniskotare 6WDBison 6000 Många tillbehör
till finns!
Vännäsby 0935-399 30 • Sikeå 0934-151 00
Vi har även Kranmans hela sortiment av skogsvagnar till 4-hjulingar!
Anders Landström har stora skogsmarker och sköter markberedning själv med egenmaskin. Foto: URBAN VIKLUND
Såddpucken börjar tillverkasSTORUMANAnders Landströmfrån Storbäcken i Sto-ruman uppfann sådd-pucken. Ett frö med“matsäck” som skaförenkla och förbilligaåterbeskogning.Utvecklingen har tagittid men nu planerasför tillverkningsstartav såddpuckarna i Forsvik våren 2013.
Intresset för såddpucken harvarit stort. 2009 fick AndersLandström årets Skapa-prisi Västerbottens län och varmed och tävlade om titelnSveriges uppfinnare.Jag träffar Anders Land-
ström vid E45 en bit in i Vil-helmina kommun där hanhåller på att markbereda etthygge på sin skogsmark.Han har fullt upp som företa-gare, skogsägare och utveck-lingen av såddpucken.– Det har ju blivit mycket
större än väntat och så hardet tagit mycket längre tidän vad jag hade kunnatdrömma om, säger han omsåddpucken. Men under våren 2013 är
det tänkt att tillverkningenska starta i verkstads-lokalerna i Forsvik. – Sista årens utveckling
har först och främst varit
koncentrerad till att få dendatastyrda produktions-linjen att fungera.
Fattas en delDet som fattas är paketer-ingslinjen, lite intrimningoch lite jobb med införsel avden torv som tillsammansmed fröet pressas sammantill en såddpuck.– Men vi har provkört lin-
jen och ser att det fungerar,säger Anders Landström somi dagsläget har en anställdsom jobbar med projektet.Planteringsrören, som
rymmer 50 puckar, har varitlite svåra att få perfekta.Såddpuckarna har velatställa sig på tvären de sistacentimetrarna innan de nårmarken.– Men vi har hittat en lös-
ning som ser ut att fungera.Vi ska göra lite större testernu i höst.Såddpucken ska produce-
ras i Forsvik medan planter-ingsrören, när man har enväl fungerande prototyp, skaläggas över på något annattillverkande företag.– Jag tror att vi kommer
att hålla i väldigt mycketutvecklingsarbete och even-tuellt byggande av produk-tionslinjer. För det kommeratt bli en försäljning av pro-duktionslinjer framöver. Detkommer att behövas mångasådana för att mätta mark-
naden bara här i Sverige,säger Anders Landström.I övrigt planeras för stor-
skaliga försök till sommarenoch hösten på Svea skogsmarker.– Det blir plantering av
såddpucken på upp till ettpar hundra hektar.
Ser storheten Anders Landström är lutt-rad företagare sedan mångaår, men han ser storheten idet där lilla fröet med “mat-säck”.– Vi har fått förfrågningar
från olika länder. Och dendag vi har fått allt att fun-gera och vi börjar prata omen markberedare med enplanteringsenhet på, då ärdet väldigt stort. Det kännsså. Då du har markberetthygget är det planterat ochklart. Det är dit vi strävar.Den absolut största vinstenför markägaren kommer närvi är där.Han ser i dagsläget sådd-
puckarna som ett komple-ment till vanliga plantor.– Låt säga att vi i början
tar en viss del av planter-ingen. Framtiden får utvisahur stor del. Men överalltdär det går att fröså tall, därkan vi vara med. Men vi hargjort försök i år på markersom inte är typiska fröså-marker, och det har gått bra.Nästa steg är att se hur
såddpucken fungerar pågranmarker.– Vi har gjort små försök,
vi anar att det kommer attfungera.
URBAN VIKLUND
Såddpucken kommer att tillverkas i den här industrilokaleni Forsvik.
Nedgångenstörst i länetLÄNETAvverkningsarealen somrapporteras till skogs-styrelsen fortsätter attminska. Under tredjekvartalet i år minskadeden med 15 procent jämfört med mot-svarande kvartal 2011.Jämförs en enskild
månad, september 2012, såsjönk anmäld avverk-ningsareal med 23 procent till 22 480 hektarjämfört med motsvarandemånad förra året.Den största nedgången
av anmäld areal finns,enligt skogsstyrelsen, iVästerbottens län. Minus1 765 hektar jämfört medförra året. Ett av de tre län som
går mot strömmen ärNorrbotten där ökadanmäld areal redovisas.
Storstadsboranpassar mat LÄNETStorstadsbor är bättre påatt anpassa sin matlag-ning efter säsongens pro-dukter än de som bor imindre orter och städer.Hela 83 procent av de
som bor i Stockholmsäsongsanpassar sin mat-lagning, medan 25 pro-cent av de som bor imindre städer inte gördet. Det framgår av enundersökning omsäsongsanpassad matlag-ning som Lantmännenligger bakom.
Pengar tillfinska bönderFINLANDDe finska bönderna fårnu ersättning för skadorna som de drabbats av på grund avdet ymniga regnandet ihöst. Den finska rege-ringen öronmärker 1,5miljoner euro som ska gåtill de drabbade bönderna. Totalt har den finska regeringenöronmärkt 14 miljonereuro, cirka 121 miljonersvenska kronor.
Krafttag motdieselstölderLÄNETNu jobbar LRF på att fåmyndigheternas god-kännande att sätta uppövervakningskameror pålantbruksfastigheter ochi skogen. Bakgrunden ärde omfattande stöldernaav diesel och maskiner.
KramforssågdioxinsanerasKRAMFORS30 miljoner kronor ibidrag satsar Natur-vårdsverket på att saneraMariebergssågen i Kram-fors kommun, ett av landets mest dioxinföro-renade områden. Förore-ningarna i marken kommer i huvudsak frånimpregnering av virkemellan 1940 till 1970, dåsågen lades ner.
oktober 201220
Såddpucken� När Anders Landström en sommar skulle återbeskoganärmare 300 hektar började han fundera på nya lösningar.Det resulterade i en ny uppfinning inom skogsbruket, ensåddpuck. Ett frö med “matsäck”. Fröet ligger i samman-pressad torv med lite näring. Pucken är inaktiv så länge deninte absorberar fukt. När den planteras tränger fukt in, fröetbörjar gro.� Metoden har testats av Sveaskog och Skogsforsk. Grobar-heten är mellan 70 och 80 procent. Resultaten visar att sådd-pucken ger bättre groningsresultat än vanlig skogssådd ochatt såddpucken är mindre känslig för “slarvig” plantering.Resultaten har också visat att den har högre tillväxt än van-lig sådd. Hanteringen är enklare än vid plantering och detfinns förutsättningar för mekaniserad föryngring. Det är enfrösnål metod jämfört med vanlig skogssådd, vilket gör attbättre frö kan användas.� Plantering görs med ett plantrör som laddas med mindrerör som rymmer cirka 50 puckar vardera. Pucken planteras iharvsspåret, där man normalt sår. Puckarna matas framautomatiskt efter plantering.
Anders Landström uppfannsåddpucken.
Återbeskogning av avverkad mark kan förenklas och förbilli-gas med såddpucken.
”Det har jublivit mycketstörre änväntat ochså har dettagit mycketlängre tid...
Anders Landström
oktober 2012 21
KarlgrensSlakteri AB
• Gällivare •
Liv- &
slaktdjur
köpes!
Ring 0970-77 22 50
Info och video påwww.lotico.se
Proffsverktyg från PellencSelion stångsåg passar tillmycket inom skogsbruket. Attröja i rätt tempo, göra bra stam-val, bra stamkvistning, intestressad av sågen. Röja utmedåkerkanter o beten, göra kör-vägar för lastbil o sko-tare. Toppa tallar ochlövträd till viltbetnings-mat. I röjningar medlånga gångavstånd ärdenna el-röjsåg att föredra.Kraftfullt litiumjon-batterimed lång driftstid.
Tel. +46 (0)414-242 60
EN INVESTERING I RÄTT OCHROBUSTA VERKTYG ÅNGRAR
DU ALDRIG!
StångsågLängder:1.30, 2.0 och3.0 meter.Avgas-,buller- ochvibrationsfri!
LAPPMARKENS VILT ABTel 070-629 62 36, 0943-104 10Lars Lidberg, Gravsjöberg, Fredrika
Vi köper: Älg och älghudar.Salt finns för avhämtning
921 45 Lycksele (Hälla)Tfn 0950-70 05 18 Mob 070-550 96 26
www.lse-tele.com
Snart dax...ICOM, V-COM, ALBECOM Jaktradio med tillbehör
GARMIN Hundpejl och navigatorer, Kartor,
Terrängkartor, fastighetskartor
med rågångar för Garmin
Nyhet! Garmin Rino GPS och jaktradio
TRACKER Hundpejl för hundar med kapacitet
Net1 Mobilt bredband som fungerar i glesbygd
Mobiltelefoner som tål utebrukHar du skjutit en björn?
Lämna den till Umeåkonservatorn!Jan Fredriksson • Umeåkonservatorn
120 Västerås • 916 93 BJURHOLM • 0932 - 210 62www.umeakonservatorn.dinstudio.se
varldensbarn.se
Vi når fram till världens barn
– din gåva gör det möljligt
HALLAR � CONTAINERFÖRRÅD � VÄDERSKYDD � PRESENNING
Stort sortiment på lager Leveranser i hela Sverige
Biogasfabrik planeras i VännäsVÄNNÄSEn biogasanläggningför produktion av tremiljoner kubikmeterfordonsgas i Vännäs.Är det möjligt?– Jag tror benhårt påidén, en biogas-anläggning är ytter-ligare ett grönt ben för lantbruket, sägerChrister Lindberg,mjölkbonde och ord-förande i Klara Gasekonomisk förening,en sammanslutning avett 20-tal lantbrukare i Vännäs med omnejdsom driver projektet.
Råvaran finns, förklararChrister Lindberg, inventer-ingen av tillgången på gödsel visar att det finnsmöjligheter att få ihop mellan 50 00 och 100 000 toninom en radie av cirka tremil från Vännäs. Förutom gödsel som
råvara behövs vallgrödafrån cirka 2 000 hektar. Medstöd av länsstyrelsen i Västerbottens län pågår nuen arealinventering. Allaägare av åkermark inom enradie på cirka tre mil frånVännäs kommer att få enenkät.
55 miljoner kronorInvesteringskostnaden förfabriken beräknas till cirka55 miljoner kronor. För det
får man en anläggning meden årlig produktion på tremiljoner kubikmeter fordonsgas, vilket mot-svarar tre miljoner liter bensin. Omsättningenberäknas till nära 20 miljo-ner kronor.
Marknaden växerVem som ska bygga och ägaden tänkta fabriken är enöppen fråga, menar ChristerLindberg. Men ambitionenär att anläggningen skallbyggas med kapital frånlokala investerare för attframtida vinster stannar
kvar i området.Klara Glas affärsidé är att
producera biogas för en växande marknad för fordonsgas. Marknaden är iväxande stadie. Det bekräftas av en
rapport från BioFuel Region”Biogas till fordonsgas iUmeåregionen – en för-studie” skriven av Anna Säfvestad Albinsson.
Marknaden finnsRapporten ingår i Vännäskommuns projekt Glasklartsom går ut på att göra de förberedelser – lokaliser-
ingar och miljökonsekvens-beskrivningar – som krävsför ett investeringsbeslut ien biogasfabrik. Anna Säfvestad Albinsson
gör bedömningen att mark-naden för fordonsgas ökarsnabbt så snart det finns etttankställe på en plats. Så serutvecklingen ut i övriga Sverige.
Ytterligare grönt benInom tio år bedöms envolym på åtta miljonerkubikmeter vara fullt möjlig, där 75 procent avgasen används av tung trafik
och 25 procent av person-bilar och taxi.– En biogasanläggning är
ytterligare ett grönt ben förlantbruket som har fram-tiden för sig, säger ChristerLindberg.
IntäktsmöjligheterBondeengagemanget i KlaraGlas handlar om att ge lant-brukare möjligheter tillintäkter som inte användsför livsmedelsproduktionoch samtidigt få tillbaka etthögvärdigt gödsel. Christer Lindberg gör en
liknelse mellan fordons-
gasen och Västerbottens-osten, högförädlade produk-ter som ger större intäkterän rågas och mjölkpulver.Klara Gas arbetar
parallellt med att bygga uppen gemensam samverkans-organisation med Hammer-dal, Jämtland och Piteå,Norrbotten där liknandeprojekt planeras.– Eftersom vi arbetar med
snarlika projekt kan detvara värdefullt att träffasoch utbyta erfarenheter ochkunskap, säger ChristerLindberg.
PETER KÄRR
Råvaran till fordonsgasen ska komma från flytgödsel och vallgröda, produktionen beräknas till tre miljoner kubikmeter. Det motsvarar tre miljoner liter bensin. Foto: ARKIV
En biogasanläggning förproduktion av fordonsgas.
oktober 201222
Skogskrysset nr 5
Nam
n.........................................................................................................................
Adress........................................................................................................................
Postadress.................................................................................................................
Telefonnummer........................................................................................................
Senast 9 novem
ber vill vi ha ditt svar.
Vinnare och lösning presenteras i nästa nummer av Jord & Skog.
Märk kuvertet: ”Skogskrysset nr 2”
Skicka till adress: Tidningar i N
orr AB , Box 3053, 903 02 Umeå
1:a
pri
s:3 Trisslotter •
2:a
pri
s:2 Trisslotter •
3–5
pri
s:1 Trisslott
1:a pris: Lars-Olow Norlund, Täfteå
2:a-4:e pris:Hans Wising, KågeBert-Ove Karlsson, SundsvallÅke Johansson, Tvärålund
Skogskrysset nr 4 lösning och vinnare:
Grattis!
oktober 2012 23
Vi har det mesta inomträvaror:• Hyvlade brädor• Reglar• Plank• Tak • Golvlister• Väggpanel• Isolering • Väggskivor• Spik, skruv m m
Bodbysund 131, BurträskTel 0914-150 19,
Mob 070-213 52 75
Vi producerar och säljerStugor
Garage • Förråd
www.burtrask.org
ENGLUNDS TRÄ ABMarahällan, 911 94 Vännäs
Tel 0935-124 50Ronny
070-665 45 74Jörgen - Försäljning
070-346 57 21
Trävaror till rätt pris!Vi har lister, paneler, brädor och
plank mm. Välkommen till oss!Öppettider: mån-fre 7–16
lördagar 8–12
Huggarvagn6–12 ton
Växlarvagn10–24 ton
TraktorprocessorGallring-slutavverkning
VedprocessorHelaut vedhantering
Enmans-cirkel-sågverk
www.sathes.se 0612-133 62 Kramfors
Allt steg för steg!Kundbesök: - måttning - tillverkning - montering
trapporLokalt tillverkade
Special-snickerier,dörrar, inredningar,fönster mm
Såthes Snickerifabrik
Vi ger dig råd!I över 70 år har vi på Norrskog gett våra medlemmar skoglig rådgivning som ger tillväxt såväl i skogen som på banken.
www.norrskog.se
Höga KustenAnette Thelberg0612-153 85
ÅdalenMats Andersson0612-153 86
Östra VilheminaPär-Anders Bergqvist
0940-120 13
Åsele/DoroteaTorsten Lundborg
0941-102 44
Västra VilheminaDaniel Andersson
0940–121 64 Sollefteå
Lars Boström0620-121 15
JunseleNils-Anders Forssén
0621-100 14
RamseleAnton Sjödin0623-102 91
Ströms VattudalJohan Hansson 0670-61 18 43
Tåsjö/FjällsjöJonas Strömstedt 0670-107 45
Som medlem i Norrskog har du alltid till-gång till kostnadsfri rådgivning och våra kunniga skogsrådgivare erbjuder dig hjälp och stöd med allt som rör ditt skogsbruk. Planerar du att avverka eller har du be-
hov av gallring eller röjning? Är det dags att plantera eller funderar du kanske på vilka miljökrav som ställs vid avverkning. Vilka behoven än är, finns Norrskog där, för din skull.
Lantbrukare!
• TKS rundbalsfräs• Mullerup datavagnar• Tuna utgödsling• Ydre-grinden Inredningar
Degernäs 10 916 91 Bjurholm, 0932-270 43, 070-57 270 43
www.bjornavagnar.se0662-100 08 • BJÖRNA
• Lastbils-påbyggnader
• Timmersläp-vagnar
• Ombyggnationer
SKOGSGRIP130
SUPERSTUD130TS
PIGGELINFLEX
MEGASTUD160TS
Grepp och bärighet från världens ledande tillverkare av slirskydd.
TERRA GROUZERROCKY TXL
GUNNEBO INDUSTRIER AB | tel. 0490-890 00 www.gunneboindustries.com | [email protected]
SLÅ PÅ VÄRMEN!
Intectra AB, 0941-102 25www.intectra.se
SIKOM GSM A-COMFORTUtan att vara på platskan du enkelt;- höja & sänka värmen.- läsa av temperatur.- få larm om hög/låg temp.- få inbrottslarm.
Du styr och övervakardirekt från din telefon.GSM-kommunikation gör dig oberoende av tillgång till fast telefon.SIKOM GSM A-Comfort är enkelatt installera och använda!
Begär mer information!
www.brperssons.com
Junselevägen. 47, 895 30 BREDBYN
Telefon: 0661-103 08Mobiltelefon: 070-317 49 80E-post: [email protected]
BRIS för vuxna.
oktober 2012
LELY CENTER FLARKENDegerfors 6SE-915 96 FLARKENTel: 0046 (0)934 177 70
www.lelycenterflarken.se [email protected]
VÅRT DYNAMISKAUTFODRINGSSYSTEMKAPAR DINA FODER-
KOSTNADER!
innovators in agriculture
Flexibel, färsk utfodring
LELY VECTORAutomatiskt utfodringssystem
Nyhet!
SMSa LUNCH till 72 950 så ger du 50 kronor i kampen mot hungern i världen.
BJUD NÅGON DU INTE KÄNNER
PÅ LUNCH!
Gården, familjen och framtiden. Det hänger liksom ihop.
lfy.se/lantbruk
Vad händer om olyckan är framme? Vad gör du om någon plötsligt blir sjuk? Hur tänker du dig framtiden för dig och din familj? Hos oss hänger de här frågorna ihop. Vi reder ut dem och ger dig ett förslag på en totallösning som är enkel och trygg. Med skadereglering, service och beslutsfattande nära dig. Vi finns i Härnösand, Kramfors, Sollefteå, Sundsvall och Örnsköldsvik.Ring oss idag på telefon 0611-36 53 00 för personlig rådgivning.
Mats Ågren Bank
Stefan Hägglund Lantbruksförsäkring
Per Ångman Skadeförebygg
Nordmaling, Umeå S, Vännäs S, Lycksele, Dorotea Anders OhlsTel: 070-600 69 19
Vännäs N, Vindeln, Umeå Ö, Robertsfors
Nils-Olov EklundTel: 070-600 21 15
Umeå N, Bjurholm, Åsele
Hanna HöglundTel: 070-600 63 18
”Vi har förädlat den västerbottniska träråvaran sedan 1931!”
Tväråbäck 20SE-911 91 Vännäswww.nkltra.seTel: 0935-305 00
Höga priser på barmarksposter!
Kontakta våra virkesköpare