JournalenJJournalenJ Ger utrymme åt osynliga tjejer Inger Berggren uppvärderar arbetarklasstjejers insatser i samhället s 12-13NYHETER FRÅN GÖTEBORGS UNIVERSITET Allan Eriksson/Tel:

JournalenJ

Ger utrymme åt osynliga tjejerInger Berggren uppvärderar arbetarklasstjejers insatser i samhället s 12-13

NYHETER FRÅN GÖTEBORGS UNIVERSITET

Kommentator blirgästprofessor s 17

GU kringgårgrundlag? s 4

Engelskan tar överallt mer s 18-19

5/01

FO

TO

: JER

KE

R A

ND

ER

SS

ON

Allan Eriksson/Tel: 773 [email protected]

Eva Lundgren/Tel: 773 [email protected]

Kajsa Asklöf/Tel: 773 [email protected] Beckman/Tel: 773 5162 [email protected]

Göran Olofsson/Tel: 773 2997

Anders Eurén

Siv Bondenäs Brink

Åke Pettersson

Jenny Lööf, Annica Carlsson Bergdahl, VivecaBladh, Jens Christian Berlin och Rosie Rothstein

Jenny Lööf

GU Journalen, Göteborgs universitet Box 100, 405 30 Göteborg. Fax 031-773 4354

[email protected]

http://www.gu.se/aktuellt/GU-journalen

Mikael Stoltz

Elanders Novum, Göteborg. Tidningen trycks på miljövänligt papper som uppfyller kraven för Svanenmärkning.

5 900 ex

7 nummer/år. Nästa GU Journal utkommer i börjanav november.

19 oktober

Gör skriftlig anmälan till redaktionen. För obeställt material ansvaras ej. För ej signerat material ansvarar redaktionen. Citera gärna, men ange källan. ISSN 1402-9626

REKTOR HAR ORDET

GU JOURNALEN är en personaltidning från Göteborgs universitet

JournalenJ

2 G U JOURNALEN 5 | 0 1

Innehåll

Nedskärningar slår hårt motnaturvetenskap

Offentlighetsprincipen åsidosatt

Student frias i Avskiljande-nämnden

Konservatorprogrammeti farozonen

Friare friskvård på andrauniversitet

Intresset för stamcells-forskning kom för tidigt

Krav på mer rättvisalöner mellan män och kvinnor

GU vet nu vilka bisyssloranställda har

Hon synliggör klasskillnader

Eldsjäl belönas för storainsatser

TV-proffs lär ut knepen

Engelskan gör svenskan tillett andra klassens språk

GU visar sig från sin bästasida under Universitetetsvecka

3

4

5

6

7

8

10

11

12-13

15

17

18-19

20-21

okt 2001

FO

TO

: GÖ

RA

N O

LO

FS

SO

N

EN KONFERENS med beteckningen Glo-balt Forum har nyligen hållits i Göteborg.Göteborgs universitet deltog dels sommedarrangör, dels med ett seminarium omdet globala universitetet. Konferensenutgjorde ett västsvenskt initiativ som pla-neras återkomma vartannat år och somsyftar till att aktualisera globaliseringsfrå-gor från ett regionalt perspektiv.

Statsministern inledde med att blandannat beröra demokratiska maktfrågor.

En uppgift, som många förvånadesöver, var att OECD-ländernas samladejordbrukssubventioner, med syfte att skyd-da och bevara det inhemska jordbruket, ärstörre än hela Afrikas bruttonationalpro-dukt. En demokratisk globalisering förut-sätter således rivandet av väldiga fördäm-ningsvallar. Statsministern fortsatte medatt teckna en förhållandevis optimistiskbild av framtiden, där den jämlika till-gången av kunskap globalt är befrämjandeför demokrati och utveckling i frånvaro avkrig.

MIN EGEN BILD kändes inte lika ljus. Enbetydande del av världens befolkning sak-nar såväl verktyg som utbildning att ut-nyttja tillgänglig information och kun-skap. De fruktansvärda terrordåden i USAvisar vidare att kunskap kan utnyttjas påett fasansfullt sätt.

Universiteten lever sedan länge i englobal värld. Ny kunskap sprids sekund-snabbt till andra universitet i andra världs-delar. Man kan dock fråga sig om kollek-tiv vetenskaplig kunskap verkligen är glo-bal. Mitt svar är otvetydigt nej. Våra sam-arbetsstrukturer talar ett tydligt språk.Forska ”med” gör vi oftast med hög presti-ge vid universitet i högt utvecklade indus-triländer. Forska ”på” görs på länder medsäregna förhållanden, företrädesvis i tredjevärlden. Forskningssamarbete med lågpre-stigeuniversitet i tredje världen benämnsofta ”forskning som u-hjälp” och fordrarsärskild ekonomisk sponsring.

PATENTERINGEN av forskningsresultatutgör ett hinder för global spridning ochutnyttjande av kunskapen och bidrar sam-tidigt till att öka de ekonomiska klyftorna.Kunskap för vem är en fråga som smygersig på. Den av GU anordnade konferensen”Knowledge and learning for a sustainablesociety” visade tydligt att tiden för att nånödvändig kunskap är knapp och att uni-versitetens struktur till alla delar inte svararupp mot de utmaningar som väntar.Sheldon Rothblatt, professor i historia vidBerkley och hedersdoktor vid GU, sommedverkade vid konferensen, skrev medanledningen av den i Times HigherEducation Suppl., July 13, 2001, en arti-kel med titeln ”All for one, but none forall”. ”Universities need radical restructuring

to cooperate in addressing global problems”,skriver han.

I någon mening har Rothblatt helt rätt.Samtidigt kan jag kanske inte säga att jagkänner entusiasmen för förändringar vällamot mig. Tvärtom. Processen som leddefram till Sahlgrenska akademin har varitsegsliten och i vissa stycken hård. Skapan-det av IT-universitetet har varit en besvärligprocess. Förnyelsen av lärarutbildningarnaär trots en arbetsam och stundtals kontro-versiell process endast i sin linda. I skrivan-de stund har jag ingen aning om vadremissprocessen om tvärvetenskapens fram-tid kommer att utmynna i.

VÅRA EKONOMISKA VILLKOR och realite-ter, en ökande klyfta mellan resurser ochprestationer och en successiv omdispone-ring av medel från fasta fakultetsmedel tillråds- och fondstyrda forskningsmedel, gördet knappast lättare för interna omgruppe-ringar och initiativ.

En annan följd är att vi kommer att fåallt svårare att förhålla oss till högskoleför-ordningens paragraf om en nära relationmellan utbildning och forskning. Jag befa-rar en utveckling där utbildningen succes-sivt fjärmas från den levande forsknings-miljön. En sådan utveckling kommer attpå sikt utplåna det enda riktigt unika medett universitet, nämligen att vara en platsdär det är tätt både i tid och rum mellanutbildning och forskning, mellan lärare-/forskare och student och mellan akademioch samhälle. Detta är av fundamentalbetydelse för universitetens roll i globalise-ringsprocessen.

Jag är dock övertygad om att univer-siteten som organisation och mänskligmultiorganism, vi kommer att klara ävendenna period av utmaningar.

Bo Samuelsson

Universiteten har svårt attklara utmaningar

CHEFREDAKTÖR:

BITRÄDANDE REDAKTÖR:

REPORTRAR:

FOTOGRAF:

LAYOUT / GRAFISK FORMGIVNING:

ANSVARIG UTGIVARE:

STF ANSVARIG UTGIVARE:

MEDVERKANDE SKRIBENTER:

KORREKTUR:

ADRESS:

E-POST:

INTERNET:

WEBBTIDNING:

TRYCK:

UPPLAGA:

UTGIVNING:

MANUSSTOPP:

ADRESSÄNDRING:

Tre tysta minuterför offren i USA

G U JOURNALEN 5 | 01 3

NYHETER Notiser

Sämre än väntatDET GÅR SÄMRE än planeratför Göteborgs universitet. I delårsrap-porten redovisar GU ett underskott pånästan 57 miljoner kronor, varav 41miljoner avser semesterlöneskulden.Enbart verksamheten går med minus16 miljoner och det största underskot-tet, nästan 11 miljoner, stårHoldingbolaget för. Men efter försälj-ningar planerar Holdingbolaget att gåmed 7 miljoner i överskott.

I prognosen för 2001 beräknar GUatt redovisa nollbudget, vilket är 33miljoner kronor sämre än väntat.

– Det försämrade resultatet berorfrämst på att avkastningen på dona-tionskapitalet blir betydligt lägregenom den svaga börsutvecklingen,säger ekonomidirektör Lars Nilssonsom varnar för att det kan få följderför den långsiktiga planeringen avverksamheten under 2002.

Ny dekan för vårdvetenskapFANNIE GASTON Johansson harutsetts till dekan för den nya vårdve-tenskapliga fakulteten.

Hon utbildade sig till sjuksköter-ska vid John Hopkins University iBaltimore, kom sedan till Sverige ochdisputerade 1985 med en avhandlingom smärtupplevelser. Så småningomåtervände hon till USA där hon blevdocent vid John Hopkins University.Hon har behållit sina kontakter medGöteborg och blev bland annat gäst-professor vid vårdvetenskapliga sek-tionen förra året. Hon har tillsam-mans med olika medicinska ämnesfö-reträdare utarbetat den första forskar-utbildningen i omvårdnad vid GU.

Eden tar överNY DEKANUS för medicinska fakulte-ten efter Göran Bondjers är StaffanEden, professor i fysiologi och tidiga-re prodekan.

Rektor ska spara 48 miljonerFörutom naturvetarnas sparkrav på73 miljoner kronor ska rektor på sty-relsens uppdrag se över avtalenmed Kristineberg och Chalmers.Denna åtgärd väntas ge 48 miljoner.

FÖRHANDLINGAR HAR INLETTS och senasti slutet av året räknar Bo Samuelsson medatt kunna ge besked om hur det går.

En av åtgärderna gäller Kristinebergsmarina forskningsstation som GU drivertillsammans med Kungliga Vetenskaps-akademien. Målet är att ”kraftigt” minskakostnaderna för universitetets verksamhetpå Kristineberg.

– Det handlar framför allt om att för-

söka minska hyreskostnaderna. Vi harredan haft ett möte och det samtalet för-des i en positiv och konstruktiv anda,kommenterar Bo Samuelsson.

Det andra huvuduppdraget är att seöver relationen mellan Chalmers och GUnär det gäller gemensamma institutioner.Problemet är att GU och Chalmers – sommyndighet respektive stiftelse – har olikasystem för administration och redovisning.

– Målet är en ökad tydlighet i adminis-trationen som gör det lättare att se varpengarna finns och hur de kan användas.

En kontroversiell fråga gäller den ge-mensamma förvaltningens kostnader, därfakultetsledningen kräver att få betala

mindre. I den antagna åtgärdsplanen ingåren preliminär besparing på totalt 12 mil-joner under sjuårsperioden. Men det räck-er inte, menar naturvetarna som vill min-ska avsättningarna med ytterligare 18,5miljoner under perioden.

Även om förhandlingar kommer atthållas om minskade centrala kostnaderbedömer rektor redan nu att en sådanbesparing är orealistisk.

Om rektor lyckas i sina ansträngningarkommer naturvetenskapliga fakulteten attuppnå ekonomisk balans tidigare och där-med få utrymme för nysatsningar.

Allan Eriksson

Naturvetarnas sparpaket, som tillslut godkändes av styrelsen, inne-bär en rejäl skuldsanering. Meninte till vilket pris som helst.

Verksamheten ska hålla accep-tabel kvalitet och ingen massupp-sägning av personal planeras.

SEX ÅR HAR MAN på sig för att nå balans,och det är ett rekordstort underskott på45 miljoner som ska betalas tillbaka. Destörsta besparingarna görs på personalsi-dan, där många går i pension, och pålokaler och investeringar. Läget är allvar-ligt men inte så illavarslande som deka-nus Stefan Nilsson befarade för ett halvårsedan.

– Jag är inte nöjd – men ändå tillfredsmed situationen, säger han. Det kännssom en befrielse att vi inte behöver sägaupp mycket personal.

Efter flera månaders hårda förhand-lingar har fakultetsledningen och rektors-ämbetet kommit överens om vilka åt-gärder som krävs för att fakulteten skakomma på fötter igen.

– Fakulteten har gjort ett imponerandeoch ambitiöst arbete. Det är nu det hårdaarbetet börjar och det är viktigt att spar-planen följs upp och stäms av regelbun-det, konstaterar prorektor Martin Fritz.

DET ÄR ETT omfattande sparprogramsom ska genomföras de närmaste åren.Fakultetens åtgärder innebär besparingarsom ska ge ett resultat på 73 miljoner. År2006 planerar fakulteten att vara i eko-nomisk balans.

– Det tar naturligtvis tid innan allaåtgärder får effekt, säger Stefan Nilsson.Men i år ska vi uppnå ett noll-resultat.Prognosen tyder på att vi kommer attklara av det, vilket närmast får betraktassom ett mirakel.

Åtgärdsplanen innebär att personal-styrkan minskar. Under de kommandeåren kommer 74 personer att beröras avdirekta åtgärder – i de flesta fall i form avpensioneringar. Eftersom en del av tjän-sterna inte återbesätts sparar fakultetentotalt 21,5 miljoner kronor. StefanNilsson utesluter dock inte helt att detkan bli aktuellt med uppsägningar, menatt det är för tidigt att svara på nu.

– Det är ingen som sjunger glädje-sånger direkt. Men det måste gå – alldelesoavsett underskottet måste vi på olika sättrationalisera grundutbildningen inomfakulteten. Det handlar bland annat omförändrad pedagogik och sammanslagningav kurser, framför allt på fördjupningsnivå.

För institutionerna har besparingarnaredan märkts av. Botaniska institutionenhar minskat sin personalstyrka, men pre-fekt Gun Selldén uppskattar att institu-tionen kommer att klara av 7-årsplanen.

– Det ska nog fungera men det ärklart att det får konsekvenser. Ett stortproblem är bristen på TA-personal, somsnart är en utrotningshotad art. Lärarnagår redan i dag på knäna och det blirknappast lättare i framtiden. Det är ensvår balansgång att hinna med undervis-ning, forskning, tredje uppgiften ochadministration.

FAKULTETENS MÅL att alla lärare skahinna med 20 procents forskning klararinstitutionen av, men många har förmycket undervisning. Enligt GunSelldén är idealet att ingen undervisarmer än 50 procent, i så fall skulle lärarnahinna med andra uppgifter också.Följden av sparplanen är att de läraresom är kvar får mer att göra.

Grundutbildningen förväntas öka.Samtidigt har studentpengen urholkats.Det innebär att lärare och forskare får

undervisa mer och därmed har mindretid för forskning, vilket gör att fakultetenkan få svårt att stå sig i den hårda inter-nationella konkurrensen. Stefan Nilssontycker att det är en djupt olycklig utveck-ling.

– Om våra lärare inte kan få tid attägna sig åt forskning eller handledningav forskarstuderande då är vi inte längreett universitet – utan en högskola på läg-sta nivå. Våra studenter har rätt att fåundervisning av lärare som är vetenskap-ligt skolade och aktiva.

För att ekvationen ska gå ihop kräverStefan Nilsson mer pengar till forskningoch han har vädjat till styrelsen omomfördelning av resurser.

– Det går inte att behålla samma högakvalitet som tidigare. För mindre pengarska vi få igenom fler studenter. Men detbehöver inte bli så katastrofalt dåligt,utan vi kan garantera en acceptabel kva-litet och vi jobbar för att studenternainte ska drabbas.

PROBLEM ÄR INGET ORD som StefanNilsson tar i mun utan han talar hellreom utmaningar. Framtiden ser inte natt-svart ut. Positivt är att lärarkåren vidfakulteten föryngras, vilket sannolikt gördet mer attraktivt för externa aktörer attsatsa på ”unga och lovande” forskare.Fakulteten når även sitt utbildningsupp-drag inom forskarutbildningen.

Dessutom har fakulteten mångapopulära utbildningar med högst sökan-detryck i landet.

– Utmaningen är att behålla för-språnget, säger Stefan Nilsson. Det krä-ver en enorm arbetsinsats för att stimule-ra barns och ungdomars intresse förnaturvetenskap.

Allan Eriksson

Tuff sparplan gör lärarnas arbetsbörda tyngre

FO

TO

: GÖ

RA

N O

LO

FS

SO

N

Fannie Gaston Johansson


NYHETER

Bidrag till humanioraHUMANISTISKA FAKULTETEN får ettbidrag på totalt 4 miljoner för attkunna satsa på postdoktorsforskning-en. Det är Kungl. Vitterhets Historieoch Antikvitets Akademien som harbeslutat att avsätta 8 miljoner kronorårligen som en engångsinsats tillhumanistisk och teologisk forskningvid universiteten i Uppsala, Lund,Göteborg, Stockholm och Umeå.Orsaken är att de senaste årens bespa-ringar har slagit hårt mot forskarassi-stenttjänster. Pengarna ska gå till attinrätta rekryteringstjänster, exempelvisforskarassistenter eller biträdande lekto-rer. För GU handlar det om ett stöd påen miljon årligen under fyra år.

– Det är ett mycket välkommetbidrag som inte kunde komma bättre itid eftersom den här satsningen ingårsom en del i den strategiska plan somvi kommer att anta i höst, säger dekanLennart Olausson.

Det enda krav som bidragsgivarenställer är att det tydligt ska framgå attbefattningarna finansieras av Aka-demien.

3,7 milj till nyttcentrumREGERINGEN har beviljat Centrum förkonsumentvetenskap bidrag med 3,7miljoner kronor under en treårspe-riod. Centrum för konsumentveten-skap, som inrättades i våras, har somsyfte att bedriva flerdisciplinär forsk-ning från konsumenternas perspektiv.

I sitt beslut skriver regeringen attforskning med ett tydligt konsument-perspektiv är viktigt för att kunnautveckla en aktiv konsumentpolitikoch ett gott konsumentskydd.

Regeringen har inte för avsikt attfinansiera verksamheten efter de treförsta åren.

Blanketter på nätetNU FINNS DE flesta administrativablanketterna i elektronisk form.Blanketterna kan nås på olika sätt,antingen via universitetets hemsidagenom att välja ”blankett” i snabbvaleller via avdelningarna personal- ochorganisationsutvecklings eller ekono-mistyrnings hemsidor. Det går ocksåatt söka direkt på:http://blanketter.gu.se/, där blanket-terna kan hämtas hem och fyllas idirekt på skärmen eller skrivas ut ochfyllas i manuellt. Om det uppstår pro-blem kan det bero på att din webblä-sare behöver uppgraderas till en senareversion.

Notiser

FO

TO

:GÖ

RA

N O

LO

FS

SO

N

Alla handlingar som inkommer tillmyndighet ska enligt offentlighets-principen vara offentliga, om detinte föreligger särskilda skäl.

Frågan är om GU kringgårgrundlagen genom att anlita ettrekryteringsföretag vid tillsättandetav en chefstjänst.

DET HANDLAR OM avdelningen för lokaleroch försörjning där man söker en ny fas-tighetschef efter Agneta Kores. GU haranlitat rekryteringsföretaget Mercuri Urvalför att ta hand om ansökningarna. Närpersonalen vid avdelningen för lokaler ochförsörjning bett att få veta vilka som sökttjänsten svarar rektorsämbetet att hand-lingarna inte kan lämnas ut.

– Det handlar om intresseanmälning-ar och inte om ansökningar, förklararuniversitetsdirektör Björn Järbur. För attfå de personer vi vill ha måste vi se till attde sökande är skyddade under viss del avprocessen. Duktiga personer inomnäringslivet, som en chef inom ett bygg-företag till exempel, vill inte skylta medatt de söker annat arbete. Det kan be-traktas som illojalt inom deras nuvarandebefattning. Men när Mercuri vaskat framde personer som är möjliga för anställ-ningen, kommer dessa förstås att blioffentliga.

ENLIGT GU:S JURIST Kristina Ullgrenanses handlingarna som inkomna tillmyndighet även om de skickats till ettannat företag så länge innehållet i hand-

lingarna rör myndighetens verksamhet:– Den allmänna principen är att även

i de fall vi lägger ut ett ärende till någonannan som gör det på vårt uppdrag kanman inte frångå offentlighetsprincipen. Iannat fall vore ju principen inte värdnågot.

Kristina Ullgren tycker också att detfinns en moralisk aspekt av att göra pådet sätt som GU nu gör:

– Det blir ju svårt att överklaga ettbeslut om man inte vet vilka som är ensmedtävlare eller vilka meriter de har.Dessutom undrar jag om denna personverkligen är välkommen på avdelningen?Öppna kort brukar vara det bästa sättetatt vinna respekt.

MEN BJÖRN JÄRBUR hävdar att det är såhär det måste gå till när man söker perso-ner till ledande befattningar:

– Som myndighet har vi krav påeffektivt resursutnyttjande. Vi har därförgjort bedömningen med stöd i tidigareerfarenheter från Göteborgs kommun attdet är möjligt att arbeta på detta sätt.Regelverket som styr statlig verksamhetstår inte i rimlig proportion till kravensom ställs på GU idag.

– Vi gjorde på samma sätt och anlita-de ett rekryteringsföretag när vi tillsattechef för fastighetsavdelningen förra gång-en. Om det visar sig att detta arbetssättvid en närmare granskning inte är an-vändbart ska vi förstås rätta oss efter gäl-lande regelverk.

Det finns fall liknande det vid GU

som prövats i regeringsrätten och av JO.Exempelvis sökte Gävle kommun 1996en chef och använde sig av en konsult påsamma sätt som GU. Där fastställdes iregeringsrätten att konsultföretaget måsteanses ”ha mottagit och förvarat handling-arna för kommunens räkning”.

UNIVERSITETSADJUNKT Jan Turvall vidstatsvetenskapliga institutionen hållermed om att det kan vara lättare för enmyndighet att få flera sökande till entjänst om man anlitar ett utomståendeföretag. Men det beror på att många heltenkelt inte känner till vad offentlighets-principen innebär.

– Eftersom man vet att alla handling-ar som skickas till en myndighet bliroffentliga finns det säkert de som drar sigför att söka tjänster där och sedan kanskeinte få jobbet. Så då tror man att någotsådant inte kan hända om myndighetenanlitat ett rekryteringsföretag. Menoffentlighetsprincipen kan man intekringgå på det här sättet. De ansökningarsom kommer in till företaget är att betrak-ta som offentliga eftersom företaget gör ettarbete åt myndigheten.

– Det strider tveklöst mot idén ioffentlighetsprincipen och det är extremtanmärkningsvärt att en statlig myndighetoch därtill ett universitet gör på dettasätt, säger professor Dennis Töllborg vidjuridiska institutionen.

Eva Lundgren & Allan ErikssonDebattera: Bryter GU mot offentlighets-principen? http://friaord.gu.se

Jurister anser att GU kringgår grundlag

SAMHÄLLSVETENSKAPLIGT miljövetarprogram –så heter den nya utbildning som GU nu startaroch som kommer att profilera Göteborgsområdetännu mer som den region i Sverige som satsarmest på forskning och utbildning om miljö.

Utbildningen är på fyra år och innebär ett sam-arbete mellan flera olika delar av GU samtChalmers och är placerat vid Handelshögskolan.Det finns fem profiler att välja mellan: miljöeko-nomi, humanekologi, miljömanagement, miljö-planering och miljöpolitik. Drygt 500 personerhade sökt till de 50 platserna.

Vid invigningen den tredje september plantera-de miljöminister Kjell Larsson en fjärilsbuske påHandelshögskolans innergård som en påminnelseom alla de fjärilsarter som är utrotningshotade iEuropa.

– Utbildningen är unik, berättade KjellLarsson. Studenterna läser tillsammans med natur-vetare och får kunskaper om både samhälle ochmiljö, samtidigt som de lär sig att arbeta i nätverkoch projekt. Det är en utbildning jag själv skulleha valt om jag varit ung i dag.

Ny utbildning om samhälle och miljö

Miljöminister Kjell Larsson planterar en fjärilsbuske som en påminnelseom alla de fjärilsarter som är utrotningshotade i Europa.


NYHETER

Det tar lång tid innan institutionerrapporterar in i Ladok. Under 2000gick GU miste om närmare 7 miljo-ner kr i intäkter. Nu förbereds enmodell som innebär ekonomiskakonsekvenser för fakulteter som interapporterar in studieresultat i tid.

6,7 MILJONER KR i uteblivna intäkter. Såmycket gick GU miste om förra året.Under 2000 var det så många som 210helårsprestationer som rapporterades införst efter deadline. De kom alltså inte medi den årsredovisning som ligger till grundför regeringens tilldelning av resurser.

– Vi kan inte stillatigande se på näruniversitetet förlorar så mycket pengar.Det var en överraskning att det var så illaställt, konstaterar planerings- och budget-

direktör Per-Erik Eriksson, som nu förbe-reder ett förslag om åtgärder.

Det är visserligen inget nytt problemmen eftersom GU inte examinerade till-räckligt många studenter förra året blirkonsekvensen mindre pengar från rege-ringen. Något som i slutändan drabbarfakulteterna på grund av minskade resur-ser från styrelsen.

Universitetsstyrelsen anser att situatio-nen är ohållbar och kräver åtgärder.

I den modell som diskuteras kommerstyrelsen troligen att ställa krav på att fakul-teter, som inte rapporterar in i tid, tvingasbetala tillbaka hälften av uteblivna intäkter.

– För flera nämnder kan det handla ommiljonbelopp, säger Per-Erik Eriksson somär övertygad om denna åtgärd leder tillskärpta rutiner på fakulteterna.

– Det är eländigt att det slarvas. Menännu allvarligare är att studenterna drab-bas. Om studieresultat rapporteras in försent kan det få konsekvenser för studenter,till exempel när det gäller att söka studie-medel, menar Per-Erik Eriksson.

Allan Eriksson

Sen rapportering straffas

Fakta / Rapportering

När det gäller grundutbildning får universi-tetet ersättning från staten beroende påantal studenter (helårsstudenter) och antalavtenterade kurspoäng (helårsprestatio-ner). Ersättningen baseras på prestationersom institutionerna rapporterar in i studie-dokumentationssystemet Ladok.

GU:s begäran att få en manlig stu-dent avstängd från en vårdutbild-ning har avslagits av Högskolansavskiljandenämnd. Studenten hartidigare dömts till rättspsykiatriskvård efter att ha befunnits skyldig tillvåldtäkt och grov misshandel.Avskiljandenämndens bedömning äratt det inte finns någon risk att hanskadar någon under sin utbildning.

SKYDDET FÖR STUDENTER som hotas avavstängning är starkt. För att någon skatvingas att lämna sin utbildning krävs atthan eller hon lider av psykisk störning,missbrukar alkohol eller narkotika, ellerhar gjort sig skyldig till allvarlig brottslig-het och att det dessutom bedöms finnasen påtaglig risk att studenten kan kommaatt skada annan person eller värdefullegendom under utbildningen. Om perso-nen kan anses vara lämplig för sitt yrkeeller ej avgörs varken av avskiljandenämn-den eller universitetet.

Avskiljandenämnden kan anmoda enstudent att genomgå läkarundersökning,vilket gjordes i det här fallet eftersom tidi-gare läkarutlåtanden om studentens psy-kiska hälsa varit motstridiga.

En sådan gjordes och med den somutgångspunkt har nu alltså Avskiljande-nämnden beslutat att avslå GU:s begäranom avskiljning.

– Nämnden prövar inte lämplighet iyrket utan bara om studenten utgör enpåtaglig risk i sin utbildning. Vi gör enprognos över vad vi tror kommer atthända under utbildningen, och kan intesträcka den längre, säger Caroline Cruz,

jurist och föredragande i ärendet hosHögskolans Avskiljandenämnd.

I GU:s anmälan står att flera av stu-dentens kurskamrater känt sig oroliga ochotrygga, men något sådant känner inteCaroline Cruz till.

– Det var något nytt. Det framkomingenting sådant när jag talade med hanslärare, säger Caroline Cruz.

I LÄKARUTLÅTANDET STÅR att studenteninte längre lider av psykisk störning ochatt han heller inte missbrukar alkoholeller narkotika.

Läkarens bedömning är att de brottstudenten begick stod i samband med denbelastande och kaotiska situation som stu-denten befann sig i vid tiden för brottet.Läkarens slutsats är att det inte finnsnågon risk att studenten återfaller i brott-slig gärning.

Kristina Ullgren, GU:s jurist, har inteföljt ärendet men konstaterar även hon attuniversitetet inte kan bedöma studenterslämplighet för sitt kommande yrke.

– Det ingår inte i vårt uppdrag. Läm-pligheten får en tilltänkt arbetsgivarebedöma, säger Kristina Ullgren och tilläg-ger att de nu fått reda på var ”ribban lig-ger”.

HON BEKRÄFTAR ATT flera kvinnliga stu-denter hört av sig för att de kände sigosäkra i studentens närhet, men att honinte kan ge dem något annat råd än att dei så fall får byta grupp.

Avskiljandenämndens beslut kan över-klagas av universitetet till länsrätten, mendet kommer GU inte att göra.

– Vi anser att Avskiljandenämnden ärmer kompetent att avgöra detta än läns-rätten. Vi får acceptera detta och utgåfrån att det är rätt beslut, säger Claes-Olof Olsson, chef för akademiförvalt-ningen.

Kajsa AsklöfDebattera: Är det rätt att stänga avolämpliga studenter? http://friaord.gu.se

Nämnd avslår GU:s begäranFd åtalad student får inte stängas av

Fakta / HögskolansAvskiljandenämnd

Varje år får Högskolans Avskiljandenämnd3-4 fall att ta ställning till. Under tioårspe-rioden 1988 till 1998 behandlades 31 an-mälningar, 20 av dem ledde till att studen-ten hindrades att fortsätta sin utbildning.

Den vanligaste orsaken var att studen-ten ägnat sig åt allvarlig brottslighet, dennäst vanligaste att studenten led av psy-kisk störning.

Nämnden kan avskilja studenten frånviss typ av utbildning eller från all högsko-leutbildning. Nämndens beslut kan över-klagas hos allmän förvaltningsdomstol.

Nämnden har sammanträde två gångerper termin. Den formella begäran omavskiljande ska rektorn vid respektive hög-skola göra. Studenten har rätt att begäraomprövning av ärendet efter 2 år.

Studenter som fuskar, stör lektionereller ägnar sig åt sexuella trakasserieranmäls inte till Avskiljandenämnden, fördem finns istället en särskild disciplinstad-ga. Ungefär 10-15 sådana fall handhas påGU per år, enligt Kristina Ullgren.

Disciplinnämnden kan utdela en var-ning eller stänga av någon från undervis-ningen under några veckor eller månader.

Emigrationsutredningen”Och varför drogo nu alla dessa iväg?”

På UB i Göteborg har vi nu lagt ut denklassiska emigrationsutredningen1907-14 på webben. Utredningen om-fattar 5 000 sidor.

Innehållet är en spännande genom-gång av de svenska emigranternassituation i Amerika och en del av utred-ningen ägnas åt brev där man blandannat berättar varför man reste.Utredningen ger den tidens bild av detsvenska folklynnet och sekelskiftetsSverige både socialt och ekonomiskt.

Arbetet har skett inom ramen somnationellt ansvarsbibliotek inom sam-hällsvetenskap. Läs mer på:http://www.ub.gu.se/samwebb/-textarkiv/emigrationsutredningen/

Bok- och biblioteksmässa

UB i Göteborg har i år deltagit i Bok-och biblioteksmässan i Göteborg, 13-16 september. I årets mässa har UBsamarbetat med Chalmers bibliotekoch Stadsbiblioteket. Målet med vårgemensamma monter var att visa attGöteborgs tre största bibliotek tillsam-mans erbjuder ett stort antal läsplat-ser, böcker, tidskrifter och utbildning.

EZproxy

Ny tjänst på UB underlättar tillgångentill elektroniskt material.

Tillgången till UB:s prenumerationerpå databaser, elektroniska tidskrifteroch e-böcker är idag begränsad tillpersoner inkopplade på universitetetsnät, på GU:s modempool eller viaTeleNordia (s k IP-filtrering). Alla somhar bredband hemma eller som tillhörGU men arbetar på annan ort kan numed hjälp av sitt lånekort och person-nummer logga in sig på UB:s nyaEZproxy (uttalas easyproxy).

Inloggningen sker via GUNDA,bibliotekets databas. För att dennainloggning skall fungera måste man hagiltigt lånekort och vara användareinom GU, d v s student, lärare, forska-re eller anställd.

Mer information kommer på biblio-tekets hemsida www.ub.gu.se/Gm/

Biomedicinska biblioteketbygger om

Den vårdvetenskapliga litteraturenkommer från och med januari 2002 attfinnas på Biomedicinska biblioteket.

För att bereda plats för fler studen-ter, lärare, forskare och anställda menockså för böcker, tidskrifter och annatmaterial måste biblioteket byggas om.

Det kommer tidvis att vara rörigtoch stökigt på biblioteket men håll ut.Vi startar det nya året, 2002, med ettuppfräschat bibliotek.

Läs mer påwww.ub.gu.se/Gm/bygg.html

Linda Nordlund, UB

UB-nytt

NYHETER

Får universitetet inte mer resursertvingas vi snart lägga ned utbildning-en, säger avdelningsprefekt KristerSvedhage. Hotet gäller konservators-programmet, en utbildning som ärunik i Sverige, med en forskarutbild-ning som man är ensam om i världen.

AVDELNINGEN FÖR KULTURVÅRD liggervid institutionen för miljövetenskap ochkulturvård vid naturvetenskapliga fakulte-ten. Man har två program – bebyggelse-antikvariskt program och konservatorspro-grammet. Det är anslagen till konserva-torsprogrammet som inte räcker till efter-som utbildningen är så lokalkrävande ochlärarintensiv. Nu vänder sig fakulteten till-sammans med rektorsämbetet till finans-departementet och utbildningsdeparte-mentet för att få ersättning i nivå med dekonstnärliga utbildningarna.

– Krisen finns redan, personalen orkarinte mycket mer, säger Krister Svedhage.Den undervisning vi ger måste ske i smågrupper genom en mix av teori och prak-tik och vi anlitar ett mycket stort antalexterna experter. Allt detta gör att utbild-ningen blir dyr.

Göteborgs universitet var en föregångare

internationellt när det gällde att erbjudaen yrkesinriktad akademisk konservators-utbildning. Den forskarutbildning i kon-

servering som institutionen erbjuder ärdessutom unik i världen. Till de cirka 15platser som utbildningen erbjuder varje århar man mellan 40 och 75 sökande. Detman läser spänner över så skilda områdensom materiallära och konstvetenskap.

– Vi har påtalat krisen i cirka fem år nuoch har vidtagit olika åtgärder för att fåner kostnaderna. Vi har till exempel tagitbort den naturhistoriska inriktningen ochvi slår ihop andra inriktningar. Kanskekommer vi i framtiden att ägna oss åt pro-blemområden i stället för materialkatego-rier för att ytterligare få ned kostnaderna.

INOM EU FINNS sedan en tid en proklama-tion om vikten av att ta hand om kulturar-vet, och många länder, som Danmark ochTyskland, satsar mångdubbelt mer på sinautbildningar än Sverige gör.

– Det finns en risk att våra studentersöker sig utomlands om läget inte förbätt-ras. Det vore synd eftersom vi trots allthittills har haft mycket gott renomméinternationellt, säger Krister Svedhage.

När GU nu vänder sig till departemen-ten är det för att få bort de spärrar somgör att pengen för konstnärliga utbild-ningar inte också kan gå till konservators-

utbildningen. Och man har stöd blandannat från Riksantikvarieämbetet:

– VI SER DEN här utbildningen som oer-hört viktig och är mycket oroliga för kon-servatorsprogrammets kris, säger enhets-chef Cecilia Engellau-Gullander vid Riks-antikvarieämbetet. Något som gör att manfrån statsmakternas sida borde vara än merintresserad av utbildningen är den kyrko-antikvariska ersättning som kommer attbörja betalas ut från och med nästa år. Dåkommer staten att betala ut femtio miljo-ner kronor för restaurering och vård avkyrkor, en summa som successivt kommeratt höjas. Det är mycket pengar det hand-lar om och självklart måste det finnasutbildad personal som kan se till att deanvänds på bästa sätt.

För att markera att man tillmäter ut-bildningarna i Göteborg största vikt harRiksantikvarieämbetet beslutat att med 50procent delfinansiera en professur i kultur-vård vid GU under sex år.

Eva Lundgren

Dimridåerna kring tvärvetenskapensframtid börjar skingras. Nu finns ettkonkret förslag att ta ställning tilloch åtgärderna ska stärka tvärve-tenskapens ställning vid GU. Menför Temanämnden innebär förslagetslutet.

UTREDNINGEN OM tvärvetenskapens fram-tid är en av de mer omdiskuterade underde senaste åren. Under sommaren harfakulteter med flera fått tid på sig attkomma in med synpunkter (sista datumvar den 25 september). Och med störstasannolikhet blir det en massiv respons påremissen.

Samverkan är nyckelordet i remissen.Den övergripande målsättningen är attutreda hur man på bästa sätt kan stimuleratvärvetenskaplig forskning och undervis-ning vid GU. Det konstateras att ”tväran-de” verksamheter är en angelägenhet förhela universitetet och att samverkan är nöd-vändig för att lösa dagens komplexa forsk-ningsuppgifter. Inte minst gäller det storaprojekt som ofta är externt finansierade.

Tvärvetenskaplig forskning och utbild-

ning är inget nytt, utan finns inom ochmellan alla discipliner. Problemet är attadministrativa hinder ofta sätter käppar ihjulet för samarbetet.

Det är hinder som måste undanröjas,menar rektor som kommer med tre förslagför att åtgärda problemen. För det förstaföreslår han en utredning som ska se överdet administrativa regelverket. Den skakomma med förslag till åtgärder som gördet lättare att samarbeta över institutions-och fakultetsgränser.

I REMISSEN KONSTATERAS att GU i daggår miste om en hel del externa medel föratt det saknas organisation och beredskapför att konkurrera med andra aktörer. Detkrävs en omvärldsbevakning och en höggrad av flexibilitet för att svara mot förän-dringarna i samhället.

Rektors andra förslag går ut på att ettvetenskapligt råd, ett så kallat vetenskap-ligt observatorium, inrättas. Ett sådant rådska bland annat analysera vad som sker iomvärlden och ha en kontinuerlig dialogmed fonder, forskningsråd och andra fi-nansiärer.

Det tredje förslaget handlar om attskapa en speciell organisation med arbets-namnet Enheten för temporära tematiskaflerfakultetsprojekt som kan ta hand omtvärande projekt som inte passar inom deordinarie fakultetsområdena. Enheten skaframför allt ge stöd till tidsbegränsade pro-jekt som spänner över minst tre fakultets-områden, så att ”alla lovande projekt er-bjuds en plattform för att utvecklas”. Menäven anslagsfinansierad grundutbildningska kunna ges inom ramen för enheten.

DESSA FÖRÄNDRINGAR påverkar i högstagrad Temanämnden som kommer att läggasner när den nya organisationen fungerar.Vad händer då med all den verksamhet somidag ryms inom Temanämnden? Det fram-går inte riktigt av remissen. Där står det att”vital” verksamhet ska flyttas över till”lämplig” fakultet och verksamhet som intepassar in i fakultetsmönstret kan – tillfälligtoch i undantagsfall permanent – flyttas tillden nya enheten. Däremot framgår det att”icke-vitala delar av Temanämndens verk-samhet skall avvecklas”.

Under förutsättning att universitetssty-

relsen kan fatta beslut under senhöstenräknar rektor med att översynen av detadministrativa regelverket kan starta på engång. Vid årsskiftet kan det lokala veten-skapsrådet vara igång. Däremot lär det talängre tid innan den nya enheten fungerar,vilket hänger ihop med avvecklingen avTemanämnden.

Allan ErikssonDebattera: Tvärvetenskapens framtid.http://friaord.gu.se

Utbildning för konservatorer hotasav nedläggning

Nytt förslag stärker tvärvetenskap

Fakta /Fyra förslag om tvärvetenskap

1. Översyn av regelverket för att utreda vilka administrativa hinder som idag försvårar tvärvetenskapligt samarbete.

2. Ett lokalt vetenskapsråd inrättas som bland annat ska syssla med omvärldsanalys.

3. En särskild enhet för tillfälliga tema-tiska projekt skapas.

4. Temanämnden avvecklas och dess verksamhet överförs till fakulteterna eller tas bort.

Krister Svedhage, avdelningsprefekt vidavdelningen för kulurvård, varnar för kris.

FO

TO

:GÖ

RA

N O

LO

FS

SO

N


NYHETER

GU satsar betydligt mindre på frisk-vård än andra lärosäten. Det visar enkartläggning som GU Journalen gjortav friskvården vid sex universitet.

Gör GU tillräckligt? Varför kol-lektivansluts vi till Fysiken, undrarIngrid Lundgren på Fria ord.

Björn Järbur, universitetsdirektör, hurtycker du att friskvården fungerar vidGU?

– Allmänt sett är friskvården en oer-hört viktig fråga och en rejäl satsninginom friskvårdsområdet skulle ge braeffekter både för den enskilde medarbeta-ren och för universitetet som arbetsgivare.

– Dagens system är lite begränsat menfungerar väldigt bra för dem som utnyttjardet. Det finns många människor som skul-le vilja ha större frihet när det gäller bådeval av var man har sin friskvård och när.

– Ett gemensamt mål kunde vara attvar och en rör sig minst 45 minuter tvågånger i veckan så att man får lite puls-stegring. Först då uppnår man de godaeffekterna både när det gäller arbetskapa-citeten och välfärdssjukdomar.

Skulle det inte underlätta för folk attkomma igång om man fick möjlighetatt träna en timme i veckan på betaldarbetstid?

– Vi sitter nu i löneförhandlingar, därfriskvården är en del i diskussionerna. Detkommer säkert att bli någon form av möj-lighet för detta, men det behöver komplet-teras med andra organisatoriska frågor. Entimme totalt i veckan är rimligt, men denkunde disponeras på två tillfällen så attmedarbetarna står för halva tiden ocharbetsgivaren för andra halvan. Man kundetill exempel utöka flextiden över lunchenmed en timme till och är det då så att manär på friskvård så kan man räkna av en delav den tiden.

Hur har man resonerat då man valt att”skicka” de anställda till just Fysiken?

– Fysiken är den största anläggningeni Göteborg och den har det bredaste utbu-det. Fysiken ligger också bra till geogra-fiskt. Dessutom är det studenternasanläggning och då känns det naturligt föruniversitetet att utnyttja den.

Diskuterar ni andra former av friskvårdför att förebygga till exempel utbrändhet?

– Det är viktigt att man har en balans ilivet som helhet. Det är vetenskapligt belagtatt fysisk friskvård är bra men det är förståsockså viktigt att kunna slappna av från arbe-tet, att sätta sig ner med en god bok. Det ärchefernas ansvar att skapa utrymme förandra aktiviteter så att jobbet inte tar allt förstor plats i medarbetarnas liv.

Gör GU några speciella satsningar förgrupper som riskerar att få förslitnings-skador, exempelvis lokalvårdarna?

– Det är egentligen upp till respektivearbetsledare att ta ställning i den frågan,man kan jämföra det med kompetensut-veckling. Det är fullständigt rimligt ochmöjligt att arbetsledare sätter av nödvän-dig tid för fysisk träning, på samma sättsom brandmän, poliser och militärer harfysisk träning i sitt arbete.

GU är en stor arbetsplats. Kunde det varaaktuellt att anställa en friskvårdskon-sulent med ansvar för de här frågorna?

– Det stämmer inte överens med vårorganisationsmodell utan ett sådant härarbete måste initieras och prioriteras avcheferna. Top-downlösningar av den härtypen stämmer över huvud taget dåligtmed dagens arbetsliv, där vi i allt störreutsträckning försöker uppmuntra indivi-den att tillsammans med chefen ta ansvarför sin egen arbetssituation: Hur arbetetska läggas upp, vad man ska göra och inteoch hur arbetsmiljö och friskvård ska se ut.

Ylva Beckman

Debattera friskvården på:http://friaord.gu.se

GÖTEBORGS UNIVERSITETerbjuder gratis träning på Fysiken någratimmar under dagtid måndag till fredag.10 pass i veckan är reservade för GU-och Chalmers anställda. Anställda kanockså köpa ett X-kort för 250 kr somberättigar till ett 30-tal gympa/aerobic-pass i veckan vid andra ställen. Dess-utom kan man köpa Fysikens kombikort,som ger tillgång till hela utbudet, tillrabatterat pris. Träning kan ske på icke-betald arbetstid inom flexramen.

LINKÖPINGS UNIVERSITEThar tecknat avtal med några arrangörersom erbjuder allt från styrketräning tillsimning. Universitetet betalar 75 procentav kostnaden för motionsaktiviteten upptill 2 000 kr/anställd och år, skattefriersättning. Friskvård får bedrivas på ickebetald arbetstid inom flexramen.

LUNDS UNIVERSITETär delägare i Gerdahallen som erbjuderolika motionsaktiviteter från styrketrä-ning till tai chi och simning.

Anställda vid universitetet får det såkallade Gerdakortet (450kr/termin) somberättigar till gratis träning i hallen. Menanställda ges möjligheter att fritt välja varoch vad de vill träna. För dem som väljeratt träna någon annanstans ersätter uni-versitetet träningskostnaden med450kr/termin. Friskvård på icke betaldarbetstid inom flexramen.

STOCKHOLMS UNIVERSITETerbjuder sina anställda en timme frisk-vård i veckan på betald arbetstid. VidFrescatihallen kan anställda kostnadsfrittta del av olika träningsformer från bodypump till tai chi. Universitetet har ocksåett personalgym som har öppet mellan07.00-21.30.

UMEÅ UNIVERSITETrekommenderar en timme i veckan påbetald arbetstid och uppmanar institu-tionerna att bidra med upp till 400 kr pertermin som subvention till träningskortvid Iksu, som erbjuder allt från bad (trebassänger) till styrketräning. Iksu ligger icampus och är Nordens största trä-ningsanläggning. De anställda kan tränadär vilka tider som helst.

UPPSALA UNIVERSITET har träffat avtal med ett antal olikamotionsanläggningar (gym, bad medmera) som tar emot rekvisition vid köpav motionskort. Institutioner och dylikt.bestämmer själva hur mycket man skasubventionera kostnaden för kortet med,men enligt beslut av rektor ska det skemed minst 300 kr/termin (skattepliktigersättning). De anställda ska kunna väljaen motionsform som passar dem ochsom finns i närheten av bostaden om deså önskar.

Friskvård inom flexramen, men det ärupp till varje prefekt eller motsvarandeatt avgöra om det får ske på betald tid.

ÖREBRO UNIVERSITETerbjuder en timmes friskvård i veckan påbetald arbetstid – detta oavsett om manarbetar heltid eller deltid. Personalenerbjuds gratis motionspass i idrottsföre-ningens regi, tillgång till IoH:s sportan-läggning i campusområdet och gratisträning i universitetsgymet (öppet 7.30-16.30, vissa tider är reserverade förenbart anställda). Vidare subventioneraruniversitetet terminskort vid Friskis ochSvettis med 300 kr/termin (skattepliktigersättning) och har träffat avtal med Öre-bros inomhusbad som ger anställda möj-lighet till en gratis motionssimning pervecka. Slutligen sponsrar man persona-lens deltagande i motionslopp.

Fakta / Sätt Sverige i rörelse

Inaktivitet är en av de största riskfaktorernaför ohälsa, i nivå med tobaksrökning. Trefjärdedelar av Sveriges befolkning över 30år rör sig för lite. Med kampanjen ”SättSverige i rörelse” vill regeringen att sven-skarna ska bli fysiskt mer aktiva och friskare.

Kampanjen betonar bland annat sam-bandet arbete-hälsa-livsstil och arbetsgi-varnas ansvar att stimulera fysisk aktivitet.

Friare och större utbud av friskvård på andra universitet

Fakta /Friskvård vid andra universitet

FO

TO

: G

FS

ST

UD

EN

TS

ER

VIC

EF

OT

O: G

FS

ST

UD

EN

TS

ER

VIC

E



FO

TO

: G

ÖR

AN

OL

OF

SS

ON

NYHETER

Sedan det blev klart att hela nittonav de sextiofyra stamcellslinjer somkan komma i fråga för amerikanskforskning finns i Göteborg har tele-fonerna gått varma vid medicinskafakulteten. Men intresset kommerför tidigt, anser professor PeterEriksson och docent Henrik Semb.

– STAMCELLER ÄR JU knappast lösningenpå alla medicinska problem, betonar pro-fessor Peter Eriksson vid institutionen förklinisk neurovetenskap. Man får inteblåsa upp en jätteballong kring det härsom sedan bara spricker. Därför tycker jagatt det hade varit bättre om intresset frånmassmedia hade kommit några år senarenär vi förhoppningsvis vet mer om vartforskningen kan leda.

Många frågor återstår, bland annat närdet gäller stamcellslinjernas kvalitet:

– Att USA:s regering bara godkännerforskning på redan existerande stamcells-linjer är oroande, det finns så få ochingen vet om de som vi har verkligen ärde bästa, förklarar docent Henrik Sembvid institutionen för medicinsk och fysio-logisk kemi. Bland annat vet vi inte omdet är en eller flera celler som ger upphovtill en stamcellslinje. Och för att till exem-pel få fram insulinproducerande celler

måste vi ha mer material att arbeta medinnan vi kan avgöra vad som fungerar.

DET FINNS EN STOR tveksamhet införforskning på mänskliga embryon inteminst i USA. Många tycker att manenbart borde tillåta forskning på somatis-ka stamceller, det vill säga på dem somredan finns i kroppen, till exempel ihuden, hjärnan eller i ryggmärgen.

– Men dessa stamceller är svåra atthitta. För att vi ska kunna lära oss hur desomatiska stamcellerna fungerar och hurman sätter igång dem måste vi först for-ska på embryonala stamcellslinjer.

TROTS STORT INTRESSE i USA är detinte tal om att forskarna vid GU ska säljastamceller till amerikanska företag.

– Det är viktigt för patienterna att viförklarar att vi varken har tillstånd ellerlust att sälja stamceller, förklarar PeterEriksson. Blir det ett samarbete med USAkommer det att ske på strikt vetenskapligbasis.

Forskarna vid GU hoppas att all upp-märksamhet ska föra med sig det goda attman får mer pengar till forskning frånstaten men även från det amerikanskaforskningsrådet.

– Men vi vill inte vara beroende av

amerikanska pengar, säger Henrik Semb.Det råder ett rent kaos där när det gällersynen på stamcellsforskning medan vi iSverige har ganska klara rekommendatio-ner även om några exakta regler ännu intefinns. Det är faktiskt så att amerikanernaär mer beroende av oss än vi är av democh så får det gärna fortsätta att vara.

Beslut om svenska riktlinjer för stam-cellsforskning kommer att tas av Veten-skapsrådet under hösten.

Eva Lundgren

Ett välbehövligt bidrag, 6,5 miljoner,extra till doktorander vid GU. Menräcker pengarna, undrar doktorand-ombudsman Marie Tuula.

REGERINGEN HAR BESLUTAT att göra enengångssatsning på 30 miljoner kronor pådoktorander inom humaniora och sam-hällsvetenskap. Det extra tillskottet skafördelas på sju universitet och för GU:s delhandlar det om ett stöd på 6,5 miljoner.

– Det är på tiden att det görs något,men jag tror inte att åtgärden är tillräck-lig. Beloppet på 6,5 miljoner verkar mesttagen ur luften och det är helt uppenbartatt pengarna inte räcker, säger MarieTuula som tycker att det är angeläget atthöja doktorandernas status och lön.

Hon kan inte låta bli att undra varförregeringens satsning på doktorander kom-mer just nu när problemet varit känt länge.

– Kanske var det en reaktion på ettP1-program i våras om doktorandernasutsatta situation som fick regeringen attvakna till liv.

Vid GU kan totalt 185 doktoranderkomma ifråga för stödet, visar en kart-läggning. Från humanistiska fakultetenuppfyller 65 doktorander villkoren, 30

från samhällsvetenskapliga fakulteten, 55från Handelshögskolan och 35 från ut-bildningsvetenskapliga fakulteten.

Enligt förslaget till universitetsstyrel-sen kommer pengarna att fördelas efterfakulteternas andel av forskarstuderande,vilket innebär att humanistiska fakultetenfår mest, 2,3 miljoner.

Men om man slår ut beloppet påsamtliga doktorander räcker pengarnabara till 1,3 månad per forskarstuderande,eller till 20 doktorander under ett helt år.

FÖR ATT DOKTORANDER ska kunna anställasmåste de ha antagits före 1 april 1998 ochanses kunna avsluta sina studier inom etttill två år. Ett annat villkor är att forskar-studerande inte tidigare haft anställningsom doktorand eller utbildningsbidrag.

– Jag tycker inte att det är en lyckadbegränsning. Många doktorander harbara haft 2 års anställning men får ändåinte fortsatt stöd, beklagar Marie Tuula.

Allan Eriksson

HandledningensynadHUR UPPFATTAR doktoranderna sinsituation? Hittills har ingen vetat.Men nu kommer GU:s första bredastudie – inspirerad av Lunds”Doktorandbarometer”.

Resultatet presenteras vid ett all-mänt möte i 10:an i universitetetshuvudbyggnad i Vasaparken den 10oktober kl 17.00.

Det är en omfattande genomlys-ning av forskarutbildningen somgenomförts. I korthet visar enkätenatt doktoranderna är mest nöjda medtillgången till infrastrukturen på insti-tutionerna, UB som forskningsbiblio-tek och möjligheterna att själva väljaavhandlingsområde. Alla är ocksånöjda eller mycket nöjda med färdig-heter i vetenskaplig metodik och kri-tiskt vetenskapligt tänkande. Mestmissnöjd är man med information omfakultetens/universitetens organisa-tion och arbetsmöjligheter. Ju merman har klarat av sin forskarutbild-ning desto mindre tillfredsställd ärman med handledarens ämneskompe-tens.

Tidsfrist förhumanekologiBRÅKET SOM SEGLADE UPP i våraskring professuren i humanekologi harfått en lösning – åtminstone tillfälligt.Humanistiska fakulteten ger ett bidragpå 90 000 kr till forskarutbildningenoch Temanämnden skjuter i höst tillpengar till Hans Egnéus anställningsom tf professor.

Debattvågorna kring humanekolo-gi stod som högst i våras (läs GUJournalen nr 2 och 3-2001). Närhumanistiska fakulteten förklarade attman inte tänkte finansiera professurenefter 1 juli i år varnade doktorander,lärare och forskare för konsekvenser-na. Ämnets existens stod på spel,menade humanekologerna.

Trots kritiken tycker dekanusLennart Olausson ändå att fakultetenhar tagit sitt ansvar.

– Vi har tilldelat pengar till under-visning och handledning så att for-skarutbildningen kan bedrivas på etttillfredsställande sätt. Det är det vikti-ga. Ämnet får vi ta ställning till närutredningen om tvärvetenskapensframtid är klar.

Men tack vare överskott går nuTemanämnden in och finansierar pro-fessuren i höst.

– Vi var tvungna att få lugn ocharbetsro, säger Anneli Scherman påTemanämden. Fast vi lever fortfaran-de i ett vakuum och vet inte vad somhänder.

Allan Eriksson

NotiserSvenska forskare vill intevara beroende av USA

Osäkert om stödet till doktorander räcker

Fakta / Stamceller

Stamceller är celler som kan utvecklas tillvilka slags celler som helst i kroppen ochär därför användbara för att behandlasvåra sjukdomar som hjärtinfarkt, diabe-tes, Parkinsons.

Man skiljer på somatiska stamcellersom tas från kroppen, till exempel blodeteller huden, och embryonala stamcellersom tas från embryon som blivit över vidprovrörsbefruktning. Det är dessa som vål-lar etisk debatt.

Stamceller som förökar sig från ett ochsamma embryo kallas för cellinje.

Tuula vill höja doktorandernas status


FO

TO

: GÖ

RA

N O

LO

FS

SO

N

NYHETER

Förhoppningarna är stora inför detnya IT-universitetet. Här ska studen-ter, forskare och näringsliv mötas,gränser sprängas och framtidens IT-kunskap skapas.

FRÄSCHA, LJUSA LOKALER och en studiemil-jö som snarare påminner om en arbetsplatsän en skola. De 150 studenter som nu harbörjat vid IT-universitetet får god tillgångtill digital utrustning och projektrum somdöpts efter datorsymbolerna: Ctlr, Alt,Dot. Och självklart får var och en hyra enbärbar dator för här är det trådlös kommu-nikation som gäller.

Symboliskt klipper kommunfullmäkti-ges ordförande Göran Johansson av slad-den till datorn och plötsligt när ljusetsläcks visas en ljud- och bildshow på skär-men. Därmed är IT-universitetet invigt.

Det är tänkt att studenterna under sinutbildning ska få lära sig informationstek-nologins användning och tillämpning.Studenterna kommer från olika håll ochhär finns musiker, ekonomer, lärare, ling-vister och tekniker. Deras olika kunskaperkommer enligt projektledningen att berika

undervisningen. En stor del av utbildning-en sker också i projektform ute i näringsli-vet eller kommunen.

Mattias Lundquist, en av de studentersom läser Business Technology, tycker attdet är bra med en koppling mellan under-visning och praktik.

– Man får lära sig hur IT fungerar, såatt det inte blir bara tomma ord. Jag troratt det är bra att gå den här utbildningenefter IT-kraschen eftersom man har enmer verklighetsanpassad syn på IT nu.

Det tvärvetenskapliga synsättet sompräglar utbildningarna är något som lära-ren Solveig Andersson vid IKT och läran-de tycker är stimulerande.

– Just det program som jag undervisarpå är unikt i Sverige. Det är inspirerandeatt få arbeta på program som är så tvärve-tenskapliga. Information och IT blir alltmer integrerade i nästan all verksamhet isamhället och därför behövs inputs frånolika discipliner.

Samarbetet är något som är betydelse-fullt för skolans utveckling. Det framhållsav samtliga invigningstalare. SvenLindqvist, som varit ordförande i IT-uni-

versitetets styrgrupp, poängterar att IT-universitetet är en paraplyorganisationmed både bredd, djup och spets.

– Det här får inte misslyckas. Ett fröhar såtts – nu är det en späd planta sombehöver mycket omvårdnad och näring.Men även forskningsanknytningen är vik-tig och för att vi ska kunna utvecklasbehöver vi mer sponsring.

Bo Samuelsson betonar att något nyttoch mångkulturellt nu har skapats.

– Att GU som myndighet och Chal-mers som stiftelse kan samarbeta är unikt.Det är ett bra exempel på hur högskolankan förnyas och bli en del av samhället.Självklart kommer vi att lyckas.

Eva Lundgren & Allan Eriksson

”Det här får inte misslyckas”

Fakta / IT-universitetet

IT-universitetet är en skapelse av Göte-borgs universitet och Chalmers. Bakomprojektet står också Göteborgsregionenskommunalförbund och VästsvenskaIndustri- och Handelskammaren.

Notiser

Budgetproppen20,4 MILJONER kronor – så mycketfår grundutbildningen inom humani-ora och samhällsvetenskap vid GUunder perioden 2002-2003 enligtden nya budgetpropositionen.

Dessutom kommer sjuksköter-skeutbildningen att utökas med 150nya platser.

Utbildningsminister ThomasÖstros lovade också fortsatt ökadesatsningar på forskning och forskar-utbildning under de kommande åren.Det innebär bland annat satsningarpå de universitet som står som värd-universitet för de nya forskarskolor-na. För GU:s del betyder det att for-skarskolorna i genomik och bioinfor-matik samt i språkvetenskap varderafår 5 miljoner kronor under 2002och 3,5 miljoner under 2003.

Ny nämnd förlärarutbildningDEN 1 JULI startade den nya Utbild-nings- och forskningsnämnden förlärarutbildning (UFL) sin verksam-het. Den stora skillnaden mellanUFL och föregångaren LUN är attUFL inte bara ansvarar för lärarut-bildningen utan också för forskningoch forskarutbildning med anknyt-ning till denna.

UFL fungerar som en fakultets-nämnd och har samma befogenheter.Man har det övergripande ansvaretför utbildningen, beslutar om organi-sation, policy och utbildningsplanersamt fastställer kursplaner. ProfessorAnders Fransson är ordförande iUFL.

Satsning på obehöriga lärare 4 000 NYA LÄRARE – så mycket be-räknas regeringens satsning på utbild-ning av obehöriga lärare att ge. Sexuniversitet och högskolor har fått iuppdrag att stå för utbildningen, för-utom GU, Karlstads universitet,Umeå universitet, Lärarhögskolan iStockholm, Malmö högskola samtHögskolan i Jönköping.

Samordningsansvarig blir Göte-borgs universitet. Högskoleverket får iuppgift att följa upp undervisningen.

Akademisk högtid DOKTORSPROMOTIONEN 2001 ägerrum i Kongresshallen, SvenskaMässan, lördagen den 20 oktober kl15.00. Den som har avlagt doktors-examen under tiden 1 juli 2000 till30 juni i år inbjuds till promotionen.Ansvarig för årets promotion ärRoger Palmqvist, telefon: 773 1220,e-post: roger.palmqvist nordicom.gu.se

Nu finns över 650 bilder i GU:s bilddatabas !Du behöver inte leta längre… Hämta hem bilder på http://cumulus.it.gu.se

De första studenterna har just kommit till det nystartade IT-universitetet, men det här är bara början. Inom ett par år kommer 4 000 studenter att finnas här, hoppas grundarna.


Här är din guide inför höstens löneförhandlingar

Löner2001

Titel Totalt Kvinnor Män

Avdelningsdirektör 29 919 29 668 30 107

Assistent med 16 160 16 090 16 244utbildningsbidrag

Biträdande forskare 19 075 19 118 19 001

Bibliotekarie 19 603 19 585 19 704

Doktorand 18 042 18 091 17 978

Forskningslab 18 630 18 633 18 400

Forskare 25 986 25 433 26 360

Institutionssekreterare 17 069 17 070 17 048

Intendent 19 186 19 016 20 194

Laboratorieassistent 17 352 17 366 16 900

Lokalvårdare 14 392 14 416 14 150

Professor 36 687 36 323 36 778

Projektassistent 18 123 17 731 18 717

Tekniker 17 165 16 870 17 232

Universitetsadjunkt 23 788 23 849 23 683

Universitetslektor 28 294 27 824 28 562

GU:s vanligaste yrkesgrupper. Den genomsnittliga lönen vid GU är 22 050 kr

Vi har listat medellönerna för de vanligaste yrkesgrupperna vid GU. Har du rätt lön?

Medellöner, mars 2001. Lönestatistiken baseras på mars månads lönereftersom ny löneperiod gäller från och med april. I lönestatistiken har anställda vid medicinska fakulteten som går på läkar-avtalet ej tagits med.

Lika lön för lika eller likvärdigt arbe-te. Nej, det är långt ifrån en själv-klarhet, menar arbetsrättsjuristenSusanne Fransson som ska under-söka situationen vid Göteborgs uni-versitet.

PROJEKTET JÄMSTÄLLDA LÖNER och an-ställningsvillkor ska ta reda på om detfinns diskriminerande löneskillnader mel-lan män och kvinnor vid GU.

Projektledare Susanne Fransson är spe-cialist på området. Hennes avhandling omlönediskriminering blev klar i februari –samtidigt som domen i det segdragnabarnmorskemålet kom, där Arbetsdom-stolen avslog Jämos begäran att ge tvåbarnmorskor lika mycket betalt som man-liga tekniker har.

Sedan 1994 är arbetsgivare skyldiga attårligen kartlägga skillnader mellan kvin-nors och mäns löner. Den 1 januari i årskärptes kravet betydligt. Då kom den nyajämställdhetslagen vars regler är att upp-täcka, förhindra och åtgärda löneskillnadersom har samband med kön. Och sådanaorättvisor skall justeras inom tre år.

– Det radikala med lagen är kravet påanalys och åtgärder. Inom projektet ska viförsöka identifiera grupper som har likaeller likvärdigt arbete och jämföra yrkes-grupper som är kvinnodominerade med

grupper som inte är det, säger SusanneFransson.

Jämförelser ska göras mellan gruppersom kan betraktas som lika eller likvärdi-ga. Det nya är att jämförelser ska göras ut-över kollektivavtalsgränserna, inom helaarbetsgivarens verksamhetsområde.

Projektet, som ska vara klart i marsnästa år, innehåller tre delar. Den förstadelen är en detaljerad lönekartläggning,sedan ska arbetsuppgifter värderas och tillsist ska materialet analyseras för att se omlöneskillnader är direkt eller indirekt köns-diskriminerande.

ARBETSGIVAREN HAR NÄMLIGEN baraskyldighet att rätta till sådana orättvisorsom är könsdiskriminerande. Även om detfinns kvinnodominerade grupper vid GUär det inte säkert att dessa grupper är dis-kriminerade i laglig mening, förklararSusanne Fransson.

– Fast vi får inte bara stirra oss blinda pådet som är direkt könsdiskriminerande. Vikan rätta till andra orättvisor också, detfinns stöd för det i förarbetena till lagen.Ett exempel är kvinnliga bibliotekarier somlänge kämpat för mer rättvisa löner.

Ett stort problem, och något som vållatmycket debatt, är den rättsliga tolkningenav begreppen. Susanne Fransson har i sinavhandling visat att traditionella normer

präglar både Arbetsdomstolen och EG-rät-ten. Det är ett synsätt som innebär attmäns arbete värderas högre än kvinnors.

Vad är då lika och likvärdigt arbete?Hur arbeten ska klassificeras är den storaknäckfrågan. Susanne Fransson hänvisartill jämställdhetslagens andra paragraf:Likvärdigt arbete ska bedömas utifrån kri-terierna kunskap och färdigheter, ansvar,ansträngning och arbetsförhållanden.

– Det är ett minimikrav. Jag tycker att viska utgå från kriterier som är ganska enkla.

Vid universitetet försvåras analysen avatt det finns så många olika tjänstebeteck-ningar. Två personer kan ha en och sam-ma tjänst men ha helt olika arbetsuppgif-ter. Dessutom saknas det ofta lönekriterieroch arbetsbeskrivningar vid GU.

SUSANNE FRANSSON menar att det finnsen stor och dold lönediskriminering iarbetslivet.

– Utifrån min erfarenhet här på univer-sitetet kan jag se att chefer fortfarandeklumpar ihop kvinnor, ofta omedvetet, ikollektiv. Den individuella lönesättningengäller inte riktigt för kvinnor, medan mäntar för sig mer individuellt. Dessa infor-mella strukturer är svåra att komma åt.Forskning visar att kvinnor missgynnas isådana strukturer, de tjänar mer på löneta-riffer, säger Susanne Fransson fullt medve-

ten om att det är ett kontroversiellt påstå-ende.

Frågan om jämställda löner är till stordel ett politiskt problem och kollegor harvarnat henne för att ge sig in på ett mine-rat fält.

– Man får vara medveten om att det vigör och kommer fram till kan uppfattassom känsligt och att det finns de som häv-dar att det inte går att göra. Men vi skafölja det som står i lagen och förarbetena,och ta hjälp av Jämo.

Allan Eriksson

Orättvisa löner måste justeras

FO

TO

: GÖ

RA

N O

LO

FS

SO

N

Susanne Fransson, arbetsrättsjurist


FÖRST ENSKILDA LÖNESAMTAL, sedanförhandling. Det kravet ställer ST-ATFpå arbetsgivaren inför årets lönepro-cess. Om inte det sker hotar facket attblockera förhandlingarna.

Göteborgs universitets andra störstafackförbund ST-ATF med 1 500 med-lemmar går nu in i löneförhandlingarnamed krav på att alla medarbetare ska hahaft lönesamtal innan förhandlingarnakan starta.

– Vi tänker inte genomföra någraförhandlingar förrän alla våra medlem-mar har fått lönesamtal. Det är ettovillkorligt krav från vår sida som vihar kämpat för länge, säger EvaSjögren, representant för ST-ATF vidGU.

För att kartlägga hur många perso-ner som fått lönesamtal har man gåttut med enkät. Den visar att merpartenav medlemmarna haft lönesamtal, menlångt ifrån alla. För ST-ATF är detta enstor principfråga.

– Alla anställda ska kunna få vetahur man kan påverka sin lön. Sedan1994 har det varit arbetsgivarens skyl-dighet att se till att alla får utvecklings-och lönesamtal. Det borde vara rutin år2001 men det är det inte.

Konsekvensen av ställningstagandetär att medlemmarna troligen får väntaännu längre på besked om löneförhöj-ning. Eva Sjögren håller med om attdet är ett tufft krav.

– Men om vi inte gör något idagkommer ingenting att hända i framti-

den. Vi måste markera detta – även omdet innebär att löneförhandlingarnablir utdragna.

Universitetsdirektör Björn Järburhåller med om att det är ett rimligtkrav att alla ska ha haft lönesamtal,men tycker det är svårt att ställa ulti-mata krav.

– Lönesamtal är en god bas för ettförtroendefullt samarbete mellan med-arbetare och chef. Som princip är detviktigt, även om det kan vara svårt attnå målet i år.

� Enligt centrala RALS 2001 ochOFR/S

Om OFR/S och arbetsgivaren, motförmodan, inte kommer överens inomsex månader är den lägsta lönepotten2,5 procent. Lönepotten ska fördelastill olika grupper och även räcka tillsärskilda satsningar. Lägsta garanteradelöneökning för varje medlem är 230kr. � Enligt centrala RALS 2001 ochSEKO

Om parterna inte kommer överensinom sex månader är den totala löne-potten 2,6 procent. Lägsta löneökningför varje medlem är 230 kr. � Det centrala avtalet mellan SACOoch Arbetsgivarverket innehåller ingaminiminivåer. SACO vid GU kräveratt löneutrymmet ska fördelas indivi-duellt i direkta förhandlingar medrespektive fakultet.

ST-ATF kräver lönesamtal åt alla

LÖNEFÖRHANDLINGARNA är kraftigtförsenade – vilket främst beror på attfacken och arbetsgivaren fortfarandeinte är överens om hur förhandlingar-na ska gå till.

Det bud som arbetsgivaren har pre-senterat ligger på knappt tre procent.Men de tre facken vid GU tycker attdet är för lite och hänvisar till att hög-skolesektorn som helhet har släpatefter i löneutvecklingen med 5 pro-cent.

Nytt för i år är att facken har träffatsamtliga områden vid GU, där blandannat fakultetsledningarna har fåttbeskriva de speciella problem somfinns inom respektive område.

Under den närmaste tiden kommer

facken att var för sig förhandla medarbetsgivaren och sluta lokala avtal.Därefter tar de så kallade realförhand-lingarna vid, alltså individförhandling-ar med respektive fakultet.

Om de nya lönerna ska kunna rap-porteras in i tid för novemberlönenmåste individförhandlingarna varaklara i slutet av oktober, eller senastförsta veckan i november. Men det ärhögst osäkert om den tidsplanen håller,bedömer facken.

– Vi är försenade med förhandling-arna. Vi är en liten grupp som skaklara av mycket förhandlingar på korttid och det blir inte lätt att hinna med,konstaterar Inger Wilgotson Lundh påSACO.

Oviss utgång av förhandlingarna

Var tredje lärare vid Göteborgs uni-versitet har någon bisyssla.

Dokumentationen av bisysslor ärgod, enligt internrevisionens kart-läggning. Men kritik riktas motfakulteterna för bristande rutineroch uppföljning.

DEN SOM HAR en bisyssla är enligt hög-skoleförordningen skyldig att rapporteradetta till fakulteten. Internrevisionen harundersökt i vilken utsträckning lärarnahar anmält bisyssla. Resultatet är positivt:cirka 90 procent av de lärare som harverksamhet vid sidan av sin anställninghar nu redovisat sina bisysslor.

– Det visar att GU i dag har god kon-troll på hur bisysslor dokumenteras, sägerinternrevisionens chef Torie Kallin.

Men kontrollen var inte alls lika braför några månader sedan. Först efter detatt internrevisionen uppmanade lärare attkomma in med uppgifter tog det skruv.

– Vi har gjort nytta under resans gång.Det är glädjande, konstaterar Torie Kallin.

För att få en bild av läget har internre-visionen jämfört näringslivsregister medvad som rapporterats in av lärarna själva.Enligt studien har närmare 500 av lärarnavid Göteborgs universitet en bisyssla, vil-ket motsvarar 30 procent.

LÄRARNAS BISYSSLOR regleras iHögskolelagen. Jämfört med andraanställda inom offentlig verksamhet kanprofessorer, lektorer, adjunkter och for-skarassistenter ägna sig åt bisysslor omderas kompetens kommer till nytta i sam-hället. Men det är bara tillåtet om bisyss-lan inte skadar allmänhetens förtroendeför universitetet, om den hålls klartåtskild från lärarens arbete inom ramenför anställningen och om den inte ärarbetshindrande eller konkurrerande.

Skyldigheten att rapportera gäller

endast bisysslor som ligger inom anställ-ningens ämnesområde. Dokumenta-tionen ska, enligt Torie Kallin, vara isådan ordning att ”det går att fortlöpandefölja vilka bisysslor varje lärare har”.

I den statliga bisyssleutredning, sompresenterades förra året, betonas vikten avatt bisysslorna rapporteras så att högsko-lan kan följa vilka bisysslor en lärare har.Öppenheten ska minska risken för attlärare ägnar sig åt olämplig verksamhet.Det är högskolans skyldighet att förbjudaen lärare att ha en förtroendeskadligbisyssla.

MEN I DEN HÄR undersökningen har inteinternrevisionen undersökt om en bisysslastrider mot reglerna.

– Det har aldrig prövats vid GU ochdet kan vara svårt att avgöra var gränsengår. Det är något som nämnderna får tatag i.

Torie Kallin menar att kontrollen påfakultetsnämnderna hittills har varit brist-fällig eller praktiskt taget obefintlig. Detsaknas regelbundna rutiner och uppfölj-ning. Ett problem är att många anmäl-ningar stannar på institutionerna. Nuhoppas hon att granskningen ska leda tillbättre kontroll av bisysslornas omfattning.

– När vi började studien hade bara 40procent av alla som har bisyssla anmältdetta och det är en låg siffra. Då kan maninte påstå att man har god kontroll.Fakulteterna bör göra årliga uppföljning-ar av dokumentation av bisysslor, föreslårinternrevisionen.

Även fördelningen av bisysslor varierarinom universitetet. Inte helt överraskandeär det framför allt lärare inom medicinskafakulteten, Handelshögskolan och sam-hällsvetenskapliga fakulteten som har flestbisysslor.

Allan Eriksson

Bättre kontrollefter påminnelse

I våras disputerade Inger Berggren.Avhandlingen riktar strålkastarljuset på arbe-tarflickor.

Klassperspektivet är givet. – Vad skulle man annars ha för måttstock,

undrar hon.Under avhandlingens gång fortsatte hon sitt

arbete på Ungdomsmottagningen. – Det finns något dödande med teoretiskt

arbete. Jag måste ha direktkontakt med denverklighet ungdomarna finns i, säger IngerBerggren och skrattar högt.

FÅ GÖR SOM Inger Berggren. De flesta kombinerarinte forskning och vanligt arbete.

– Det finns en vila i att befinna sig bland arbets-kamrater som inte lägger pannan i djupa veck utan fat-

tar rätt beslut i de mest komplicerade situationer, sägerhon.

– Jag kunde aldrig ägna mig åt alltför vidlyftiga teo-retiska fantasier eftersom jag hela tiden blev avbrutenav den komplexitet som är unga arbetarflickors verk-lighet. Om jag hade isolerat mig och bearbetat materi-alet kunde jag glidit iväg och avhandlingen hade bliviten annan. Teoretisk fantasi är viktig men man ska varaförsiktig.

Vi sitter på Ungdomsmottagningen i VästraFrölunda som Inger Berggren har varit med och startatför att möta unga kvinnors behov. Här arbetar barn-morskor, kuratorer, psykolog och läkare. Ett team påtio – perfekt, enligt Inger Berggren. När man arbetarmed mänskliga dimensioner ska man inte vara fler.Kommunikationen fungerar och det går inte åt enmassa tid till att sitta i möte och informera.

Inger Berggren har aldrig varit engagerad i någotpolitiskt parti. Hon var med några veckor i grupp 8men tröttande på alla som visste hur allt var och hadefacit till en bättre värld.

– Så fort jag organiserat mig blir jag motståndaretill det jag gett mig in i. Jag kan aldrig vara sådär 100-

procentigt säker. Min strävan är större ödmjukhet ochden stöter man inte på bland ”sanningssägarna” i orga-nisationer. Samtidigt innebär både chefskapet ochforskningen att ständigt välja och fatta beslut, på godagrunder.

Annedals byalag är det närmaste hon har varit attvara organiserad. Det var ett gäng som i början på1970-talet stred för att det gamla Annedal skulle beva-ras och som förde en öppen diskussion om samhälls-planering. Hon minns hur hon klädde sig fin, tog påsig kjol, när hon tillsammans med likasinnade skulleuppvakta Göteborgs politiker. Annedal revs men dis-kussionen som fanns i byalaget blev en del av den poli-tiska processen. Utan deras iver hade Haga aldrig settut som det gör idag.

NÄR INGER BERGGREN BÖRJADE på universitetet vardet en pol. mag. hon tänkte sig. Matematik var hennesämne och ekonomi intresserade henne. Den politiskaglöden fanns även om den inte gick att inordna i bok-stavskombinationer. Det blev statistik (aldrig matema-tik), sociologi, pedagogik och psykologi. En sak visstehon – hon ville inte bli traditionell socialarbetare.

Profilen

Namn: Inger Berggren

Sysselsättning: Beteendevetare. Är enhetschefpå Ungdomsmottagningen Väster. Blev i våras klarmed sin avhandling på institutionen för pedagogikoch didaktik. ”Identitet, kön och klass. Hur arbe-tarflickor formar sin identitet”.

Familj: Man och 24-årig dotter.

Hobby: Snickrar och spikar gärna. Ser mycketteater. Teater Halland är favorit.

Livselixir: Nyfikenhet.

Motto: Treåringens: Varför då-då?

Läser: Nästan bara facklitteratur. ”Det är inga valutan det känns som måsten”.

Äter: Italienskt. ”Jag gillar att laga mat och drickavin”.

FOT I VERKLIGHETENMed en

Text: Annica Carlsson Bergdahl Bild: Jerker Andersson



– Jag kan inte tänka mig att sitta på den makt som göratt all genuin kommunikation stryps. Ungdomar har ettbra uttryck för bluffande och ljugande för att få det lilla –jidder. Även om rätten till ett drägligt liv finns på pappe-ret definieras innehållet i denna rätt av dominerandegrupper i samhället. Det finns fortfarande för få möjlighe-ter att begära hjälp på egna villkor.

Trots sitt motstånd blev Inger Berggren socialarbetare.Fältassistent.

Inger Berggren anser att det går mode i språket, inteminst i den akademiska världen. Hon är förvånad överhur blind och okritisk forskarvärlden kan vara.

– Klasser, har ni det? frågade en dansk kvinnlig forska-re i lila och rosa velour Inger Berggren på ett av de semi-narier som avhandlingen har föranlett.

INGER BERGGREN KONSTATERADE en viss skepsis hos dendanska damen som troligtvis inte är ensam om att reagerapå ordet ”klass”.

– Så länge vi inte har något annat begrepp som beskri-ver samhällets ojämlikhet och som har med utbildning,ekonomi och social status att göra tänker jag hålla mig tillklass.

I början av 1970-talet kom Inger Berggren att arbetamed förortsungdomar i västra Göteborg, vid sidan av ettforskningsprojekt på sociologiska institutionen om nyfat-tigdom. Miljön i förorten var fruktansvärd i jämförelsemed hennes egen barndomsidyll i Sävedalen. Människorslivsvillkor var helt andra än i medelklassens välordnadeglesa villaområde, där man kunde planera sin framtid ochkontrollera de ungas situation. Förorten, där IngerBerggren arbetade, hade rykte om sig att vara Sverigessniffningscentral och droger florerade. Den nyinflyttadeföräldragenerationen hade lyckats skaffa sig en bättrebostad men de var oförberedda och naivt omedvetna omvad deras barn gjorde.

– Vi hade läst olika samhällsvetenskapliga ämnen menden konkreta förortsverkligheten blev ändå chockerande.Jag jobbade fem kvällar i veckan. Jag ville förstå varför detsåg ut som det gjorde. Om jag inte hade haft mina red-skap från universitetet hade det varit omöjligt. Att ha till-gång till olika teoretiska begrepp är en förutsättning föratt kunna analysera och för att inte gå vilse och göra miss-bedömningar. Vi var optimistiska och trodde på lösningaroch en ljusare framtid men efterhand bleknade drömmar-na och blev mer realistiska. Det finns strukturer i samhäl-let som klasstrukturer som man inte rår på med optimismoch lokalt socialt arbete.

1972 FICK INGER BERGGREN en fast tjänst som fältassis-tent i en förort dominerad av medelklassfamiljer. Ett arbe-te som pekade ut för henne att medelklassnormen är såstark att andra grupper definierar sig mot den. Den nyaerfarenheten innebar att Inger Berggren idiotförklaradesig som socialarbetare.

– Det var ett psykologiskt försvar mot att inte bara selivet och misären i de nya arbetarförorterna som avvikel-ser mot en allt mer dominerande medelklasstruktur. Imedelklassförorten fanns en annan nöd och andra pro-blem men också andra lösningar och framförallt resurser.

I närmare femton år arbetade Inger Berggren som fält-assistent. Med åren blev samhällsklimatet tuffare.

Arbetslösheten ökade och det gjordes rejäla neddrag-ningar i välfärden, med oro som följd. Fältarbete varunder 1970- och början av -80-talet ett arbete med pojk-gäng där tjejerna ofta bara var bihang. Skolor byggdes ut,en utbyggnad som, enligt Inger, fick olika konsekvenserför pojkar och flickor. En del pojkar straffade ut sig, debeväpnade sig och bildade gäng på etniska grunder. Dethårdnade klimatet och killarnas annorlunda organiseringdrabbade också tjejerna. I mitten av 1980-talet var tjejer-na inte längre bara bihang utan bildade egna grupper somgjorde anspråk på att få ta plats, till exempel på fritidsgår-darna.

– Många ville inte se vad som höll på att ske, eftersom

vi alla vill tro att allt blir till det bättre. Så därför taladeingen om den komplicerade situationen i förorterna. Detinnebar också en kris för fältarbetet som blev både farliga-re och svårare.

Inger kände för första gången att fältarbetet inte fun-gerade. Hon jobbade allt mer med tjejgrupper i samarbetemed skolan.

– Det var positivt att dessa arbetarklasstjejer tog sigrätten att vara ute, på så vis tog de del av den kvinnligafrigörelse som fördes i medelklasskvarteren och i tidnings-spalterna, menar Inger.

Efter alla pojkgrupper genom åren blev mötet medtjejgrupperna ett annorlunda och lärorikt arbete. Inger

Bergström var nyfiken på hur flickorna och de unga kvin-norna levde i sina grupper och hur de försökte att få livetatt gå ihop hur komplicerat de än hade det.

Vad betyder det att bli övergiven av sina närmaste vän-ner? Vilket känslomässigt pris är tjejerna beredda att betalaför att slippa vara ensamma? Hur hanterar de sin utsatthet?

Tjejerna anförtrodde sig till Inger. De hade andra för-väntningar och använde ett annat språk än killarna sombetraktade relationen till henne mer som en affärsupp-görelse.

INGER BERGGREN SAMLADE ERFARENHETER som hontog med sig när hon blev föreståndare för Ungdoms-mottagningen när den startade 1990.

Inom ungdomsforskningen handlade det mesta fortfa-rande om unga pojkar.

– Det var i första hand de häftiga killarna forskarnaintresserade sig för. Jag blir urirriterad. När forskarna bör-jade upptäcka tjejerna var det de häftiga tjejerna som fickstå i fokus, de som mäter sig med grabbarna. Arbetar-tjejerna som inte utmärker sig och som varken har ambi-tionen att bli företagsledare eller rockmusiker har svårt attfå plats i forskningen.

Med tiden blev behovet av att få kunskap om dessatjejer allt viktigare för Inger Berggren. Arbetarflickornasidentitetsskapande blev ämnet för hennes avhandling.Dessa unga kvinnor bär mycket socialt ansvar, de tar handom varandra, sina killar och de hjälper sina föräldrar. Defår ofta jobb i tunga service- och vårdarbeten. Deras insat-ser är avgörande för att samhället ska hålla ihop, menarInger. Att få kunskap om dessa flickor, hur de ser på sigsjälva och hur de hanterar sin situation som uppväxandeunga kvinnor är viktigt.

TJEJERNA I AVHANDLINGEN är dessa viktiga unga kvinnorjust när de försöker att etablera sig som självständiga indi-vider och ta plats i samhället.

Hon valde Frölunda för att det där finns både medel-

klass- och arbetarklassbefolkning och för att det inte ärutpekat som ett problemområde.

– Tjejerna är duktiga på att organisera sig och de harkontroll över varandra. De värnar om sina kompisar ochom sina relationer, och de lever oerhört kollektivt. Depratar ärligt med varandra och är medvetna om sin situa-tion. De vill gärna bo kvar i sin förort. Tjejerna driver påsitt sätt en motståndsrörelse mot dåliga sociala villkor ochkillarnas krav på att de alltid ska finnas till hands.

– Och de har en fantastisk humor, säger Inger Berg-gren. Häftig, rå, självutlämnande, men aldrig cynisk somden ofta kan vara hos medelklasstjejer, journalistgenera-tionen, som hon kallar dem, med orden i sin makt. Detfinns en stor diskrepans mellan dessa två grupper av ungakvinnor.

Hon menar att det sociala avståndet har ökat, mellanmedelklassen, som har brett ut sig, och arbetarklassensom har minskat.

– Social kompetens, som är en merit i alla samman-hang, handlar inte om något annat än att man är uppfos-trad i medelklassen.

ARBETARKLASSEN HAR PRESSATS tillbaka. Under hela1980-och 90-talen skedde en gigantisk omfördelning avresurser. Mer pengar gick till aktiespekulation och till enslags vinprovningskultur, menar Inger.

– Arbetartjejerna har idag svårare att göra en klassresa.Visserligen räddar gymnasiet många av arbetartjejernamen inte på grund av sitt innehåll utan tack vare sinform.

Gymnasieskolan är likt ett stort torg där 16-19-åringarstår och pratar med varandra i tre år. De blir starkare,slipper att ge sig ut i arbetslöshet och skjuter på familje-bildande och barn. De får några egna år för utbildningoch utveckling.

För att få arbetartjejerna att bryta upp från sin barn-domsmiljö och läsa på universitetet krävs att de gör dettillsammans med varandra, en slags sällskapsresa, somInger upplevde att många gjorde när hon var ung. Menidag finns ingen gemensam destination och tjejerna trorinte att utbildning ska förändra deras situation. De vill blivärderade som goda och viktiga människor som kan få enansedd plats i samhället även om de väljer praktiskautbildningar.

– Jag brukar säga till min mamma, när hon skryter omvilka duktiga barn hon har, att min generation hade enjäkla tur. Det fanns ekonomiska resurser att bygga omhela Sverige. Och en tro på att allt kunde bli bättre, barnoch samhälle kunde odlas. Dagens unga är inga förlorareutan det handlar om att verkligheten ser annorlunda utidag. Men om dessa kvinnor ska få det bättre måste dialo-gen mellan arbetarklassens och medelklassens kvinnorupprättas på nytt, konstaterar Inger Berggren. �


NYHETER

FO

TO

: GÖ

RA

N O

LO

FS

SO

N

Så är det då äntligen dags att högtidlighålla en avde största organisatoriska förändringarna i Göte-borgs universitets historia. Efter fem år av utred-ningar och förberedande arbete invigs den femteoktober Sahlgrenska akademin i Konserthuset.

– GENOM INVIGNINGEN vill vi visa att nu börjar det härnya sättet att tänka och fungera inom universitetet, nusätter vi igång och kavlar upp ärmarna, förklarar GöranBondjers, preses för Sahlgrenska akademin. Men man skainte tro att en ny organisation innebär omedelbara förän-dringar – det kommer att ta några år innan omdaningar-na får effekt och de enskilda anställda kommer nog attmärka att deras arbetsplats fortfarande är sig mycket lik.

Det var 1996 som den så kallade HSGU-utredningentillsattes av universitetsstyrelsen för att undersöka om detgick att förbättra samverkan mellan de olika hälso- ochsjukvårdsutbildningarna. Tanken var att i en akademiknyta samman de medicinska, odontologiska och vård-vetenskapliga fakulteterna men att också låta universiteteti övrigt få inflytande över akademin. Till akademin knytsnu även Sahlgrenska Universitetssjukhuset och NordiskaHälsovårdshögskolan. I styrelsen finns representanter förvård, region och näringsliv.

– Det gällde att se lite bredare på vilken kunskap sombehövs för att man ska uppnå hälsa, både för individensoch samhällets bästa och inte minst för att förbättra denförebyggande vården, säger Göran Bondjers.

– Visionen och målsättningen är god, menar GunnarDahlén, dekan vid odontologiska fakulteten. Sedan kräverförändringen en hel del omställningar rent mentalt. Menjag tror att det är ett riktigt grepp att samla all hälsoveten-skaplig kunskap och verksamhet inom universitetet underen hatt och att forskning och utbildning nu separeras tyd-ligare eftersom pengarna kommer från två olika håll.

Kommunalråd Bengt Odlöw var ordförande i HSGU-utredningen. Han tror att den nya akademin kommer attinnebära större lyhördhet för vad samhället önskar ochbehöver av hälso- och sjukvården:

– Akademins organisation bygger på samarbete och det

tror jag är nödvändigt om vi ska kunna bibehålla en högkompetensnivå inom vården. Inte minst den förebyggandevården kommer att bli alltmer betydelsefull i framtidenmen då måste skola, sjukvård och näringsliv samverka föratt nå resultat. Sahlgrenska akademin ser jag som ett före-döme som mycket väl kan få efterföljare på andra håll.

I och med att Sahlgrenska akademin trädde i kraft denförsta juli i år har också vårdvetenskapliga sektionen blivitegen fakultet.

– Det blir därmed den första vårdvetenskapliga fakul-teten i Norden, berättar Fannie Gaston Johansson, nybli-ven dekan för fakulteten. Jag tror att allt det som nu hän-

der inom det hälsovetenskapliga området vid GU kom-mer att få stor betydelse i framtiden. Universitetet är endel av samhället och att det finns nära kontakter mellanakademin, kommunen och regionen gör att vårt arbeteblir både effektivare och bättre. Det kommer att bli mernaturligt att arbeta ihop i team, skillnader mellan olikayrken kommer att jämnas ut och så småningom, när för-ändringarna kommit i gång ordentligt, kommer bådepatienter och anhöriga att märka att det skett en stor för-ändring till det bättre.

Eva Lundgren

Nu invigs Sahlgrenska akademin

Fakta / Sahlgrenska akademin

Sahlgrenska akademin, som trädde i kraft den1 juli i år, invigs den femte oktober i Konsert-huset. Den nya akademin ska fungera som ettbesluts- och beredningsorgan direkt underuniversitetsstyrelsen och rektor. Tre fakulteteringår – den medicinska, den odontologiskasamt den vårdvetenskapliga. I styrelsen finnsockså representanter för övriga fakulteter vidGU, liksom företrädare för Nordiska hälso-vårdshögskolan samt för sjukvård och närings-liv i regionen. Tanken är att hela universitetetskompetens ska utnyttjas effektivare samt attsamarbetet med samhället i övrigt ska blibättre.

Mer än 2 000 lärare, forskare och annanpersonal arbetar vid akademin. När Annedals-klinikerna invigs kommer verksamhet samlaspå Medicinareberget och på SahlgrenskaUniversitetssjukhuset.

DOWEN BIRKHED, professor vid odontologiska institu-tionen vid Göteborgs universitet, har i samband medNordisk Odontologisk Förenings årliga möte i Köpen-hamn 23-35 augusti tilldelats Acta OdontologicaScandinavica Foundation´s Prize. Priset, som är på50 000 norska kronor, går till nordiska forskare sompå ett ”betydelsefullt sätt bidragit till odontologiskforskning”.

– Jag har inte fått det här priset för något speciellt,någon särskild undersökning eller så, utan det är förarbetet i stort, säger Dowen Birkhed. Det känns somett erkännande att få ett sådant här pris och det bety-der jättemycket, både för mig och för mina medarbe-tare. Jag kände stor glädje när jag fick priset och detsmittar nog av sig på dem som man har i sin närhet.

Dowen Birkhed blev professor i cariologi vid odo-nologiska fakulteten vid Göteborgs universitet 1989,dessförinnan var han verksam vid Tandvårdshögskolan

i Malmö. Han har arbetat med kariesforskning i drygt25 år, han har varit handledare för ett 20-tal dokto-rander och har publicerat en stor mängd vetenskapligaartiklar i internationella tidskrifter. Hans forskninghar framförallt varit inriktad på kolhydrater och sock-erfria produkter men under senare år har han ocksåägnat sig åt forskning kring fluor och fluortandkräm,produkter som starkt bidragit till att tandhälsan harblivit bättre i världen.

Prispengarna är inte bundna till något speciellt. – Jag kommer att använda en del av pengarna till

min forskning och en del privat. Jag har bland annatköpt en skön fåtölj som jag ska kunna sitta och läsa i.Nyligen hade vi också all personal på avdelningenhemma – så man kan väl säga att en del av priset gårtill trivselkassan.

Jenny Lööf

Nordiskt pris till kariesprofessor

Fannie Gaston Johansson, Göran Bondjers, BengtOdlöw och Gunnar Dahlén.

FO

TO

: GÖ

RA

N O

LO

FS

SO

N

För prispengarna har Dowen Birkhed köpt en fin fåtölj som hanska sitta och läsa i.

GU:S NYA HEDERSDOKTORER

FO

TO

: GÖ

RA

N O

LO

FS

SO

N

Han har kallats universitetets själ – GunnarDahlström, numera chef för stadsmuseet menunder trettiotre år verksam vid GU. Allt frånutformningen av brevpapper till renoveringen avuniversitetets byggnader har engagerat denneestet som nu blir hedersdoktor vid Göteborgsuniversitet.

TRETTIOTRE ÅR vid universitetet – men egentligen var detmuseiman Gunnar Dahlström ville bli. Att han i mitten avsextiotalet tog jobb som sekreterare vid medicinska fakul-teten var mest för att det kunde vara bra med administra-tiv erfarenhet.

– Jag skrev ut medicine licentiatexamina på löpandeband och fick arbeta med ganska komplicerade saker. Vidden tiden var tandläkarhögskolan ny och många professo-rer skulle tillsättas. För mig gällde det också att lära in enhelt ny terminologi.

Informationssekreterare, informationschef och akade-midirektör hör till de titlar Gunnar Dahlström haft. Sjurektorer har han hunnit avverka och alla de stora förän-dringar universitetet gått igenom sedan mitten av sjuttio-talet har han varit med om, till exempel när lärarhögsko-lan, journalisthögskolan och de konstnärliga utbild-ningarna skulle införlivas. Sedan 1969 har han dessutomtagit del av alla universitetets doktorspromotioner – vil-ket måste vara världsrekord.

– Antagningssystemet förändrades när universitetetbyggdes ut. Förr var det bara att komma i slutet av augus-ti och säga: Här har ni mig! Det gjorde verksamheten svåratt planera – skulle det komma 20 eller 200 studenter påde olika kurserna? Så ett komplicerat antagningssysteminfördes och 1977 kom den första kurskatalogen.

FÖR ATT GÖRA universitetet mer känt i samhället bjödGunnar Dahlström in riksdagsledamöter, kommunled-ning, museifolk och journalister till informationsmöten.

– Allmänheten visste inte riktigt vad universitetet var.Vi både målade och opererade, vi blandades ihop medChalmers, ingen visste var vi fanns. En japan kundekomma till huset i Vasaparken med resväskor och alltoch fråga: Var är konferensen? Vilken konferens? undra-de vi, för vi inom administrationen visste inte heller vadsom hände på andra håll.

Universitetshörnan kom till på Gunnar Dahlströmsinitiativ – en plats dit man kan gå och fråga om detmesta som rör universitetet.

Och sitt stora intresse för kultur har Gunnar Dahl-ström visat, inte bara inom universitetet utan också somkulturnämndens utredare om Konsthallen och som grun-dare av universitetets konstförening.

– Estetik är nödvändigt för människan. Varför skulleannars den person som skapade ett lerkärl för 5 000 årsedan ha bemödat sig om att sätta dit prickar runt kärlet?Människan behöver mentala klädhängare, kultur, kun-skap om det historiska arvet, olika intressen. Det är bris-ten på detta, inte stressen i arbetslivet, som gör att såmånga går i väggen i dag.

NU BLIR GUNNAR DAHLSTRÖM hedersdoktor vidGöteborgs universitet. Beskedet ramlade ner i brevinkas-tet i ett vanligt fönsterkuvert.

– Jag trodde förstås att det var ännu en räkning, förkla-rar Gunnar Dahlström. Men när jag såg vad det var blev jagbåde omtumlad och lycklig.

Eva Lundgren

I drygt trettio år har kemi- och biolo-giläraren Bengt Andersson arbetattillsammans med högstadieelever påFlatåsskolan i olika miljöprojekt. Nublir han hedersdoktor vid Göteborgsuniversitet.

DE HAR UNDERSÖKT vattnet i privatabrunnar, tagit reda på vilka tungmetallersom finns i konserverade champinjoneroch gått runt i traktens livsmedelsbutikerför att se om det finns miljövänliga varor.Målet har alltid varit att genom konkretaprojekt fånga upp elevernas intresse:

– För några år sedan var det en killesom slängde in en smällare i en av skolanskorridorer, berättar Bengt Andersson.Egentligen borde han få kvarsittning men istället fick jag med honom och ett par avhans kompisar på ett bullerprojekt. Viägnade flera kvällar åt att tända smällareoch mäta ljudnivån från olika avstånd. Dethela ledde så småningom till en utställningi Stockholm och uppmärksamhet i bådetidningar och tv.

Vid fackmässan om miljö på SvenskaMässan var Bengt Andersson med elevermed. Och när det anordnades Kemins dagför ett par år sedan fick elever från

Flatåsskolan visa brandförsök för blandandra räddningschefen i Göteborg. Ochvid flera tillfällen har elever från Flatås-skolan varit med i Finnupptävlingar ochtävlingar anordnade av Unga Forskare.

– Genom Science across the World harvi utbyte med elever från andra länder.Och får vi pengar över, till exempel frånvåra brunnsvattenmätningar, eller när visäljer gödsel vi gjort från skolans kompost,skickar vi överskottet till Röda Korset ellerBarnens regnskog. På så sätt får eleverna

en känsla för hur det står till med miljön iandra länder.

För sitt miljöengagemang har BengtAndersson fått många utmärkelser. 1996tilldelades han Lindqvistpriset som delasut i samband med Nobelfirandet och sominnebar pengar både till honom och sko-lan. för två år sedan fick han tillsammansmed sina elever Råd&Röns miljöpris. Hanhar också fått Göteborgs stads miljöprishela två gånger.

Men att han skulle bli lärare var inte

självklart. Som ung var han mycket intres-serad av vattenfrågor och tänkte sig ettarbete vid Fiskeristyrelsen.

– Men när jag läst zoologi, botanik ochkemi tyckte jag att det kunde vara intres-sant att studera vid lärarhögskolan ocksåoch sedan har jag blivit kvar i skolan.

Intresset för miljöarbete är stort påFlatåsskolan. Ändå är Bengt Anderssoninte helt optimistisk inför framtiden.

– Det har rustats ner så mycket vidskolorna under nittiotalet, bland annatsedan huvudlärarna togs bort. Ingen haransvar för det material som finns och sakeroch ting slits snabbt ner. Vi har till exempelflera datorer, men de fungerar inte. Nyalärare får inte lätt att lappa ihop det somfinns kvar till fungerande undervisning.

Eva Lundgren

Estet som värnat om GU:s profil

Långvarigt miljöintresse ger utdelning

Bengt Andersson blev både överraskad och glad när han fick veta attblivit hedersdoktor vid Göteborgs universitet.


Vilka är de andrahedersdoktorerna?

Läs mer påwww.gu.se/aktuellt

Efter 33 år vid GU blir Gunnar Dahlström hedersdoktor.

FO

TO

: GÖ

RA

N O

LO

FS

SO

N


FO

TO

: AL

LA

N E

RIK

SS

ON

Krönikan

Universitet och högskolor kommeratt spela en viktig roll när Ingenjöreroch Naturvetare Utan Gränser(INUG) startar sitt första projekt.Organisationen som officiellt bilda-des i Göteborg i maj har redan fåttanmälningar från studenter som villarbeta i projekt i utvecklingsländer.

– DET FINNS MÅNGA studenter som har ettsocialt och miljömässigt intresse och enga-gemang för vår omvärld, säger ElisabethUndén, som studerar naturvetenskapligproblemlösning vid Göteborgs universitetoch som valts in i INUG:s styrelse.

– I INUG kommer vi att behöva jobbamed många olika saker och många olikakompetenser kommer att behövas: alltfrån att skriva information på hemsidantill att åka ut i fält.

Hon är mycket positiv till den nya

organisationen och tror inte att välbetaldajobb är det viktigaste för nyutexaminerade:

– Jag vet många som vill ha ett me-ningsfullt arbete, ett arbete att vara stoltöver. Vi som har en akademisk utbildninghar ju faktiskt ett ansvar för hur vår kom-petens används. Om man till exempel arbe-tar på ett företag som tillverkar vapen ellervapensystem har man ett ansvar för det.

TANKEN MED INUG är också att studenterfrån utvecklingsländer skall få hjälp attskaffa utbildningsplats eller praktik genomorganisationen i Sverige.

Said Irandoust, rektor vid Högskolan iBorås och ordförande i INUG, säger attengagemanget på Göteborgs universitet,Chalmers och andra högskolor i VästraGötaland var den bidragande faktorn attINUG startades just i Göteborg. Han ochClaes I Helgesson, tidigare professor vid

Göteborgs miljövetenskapliga centrum,har arbetat med att utbilda studenter frånutvecklingsländer. För nästan två år sedanbörjade de att prata om en organisationsom kunde erbjuda kunskap och tekniktill utvecklingsländerna och samtidigtarbetade för en hållbar utveckling. Läkareutan gränser var en förebild och lite senareförstod de att tanken funnits på annat hållockså. I Frankrike finns organisationenIngénieurs Sans Frontières, som den sven-ska organisationen har kontaktat nu.

– Vi får samtal nästan dagligen frånprojekt i utvecklingsländer om tekniskaproblem där vi kan stå till tjänst med vårkunskap, säger Said Irandoust.

ORGANISATIONEN VILL BYGGA upp ettnätverk för att förmedla kunskapen, menockså för att få kunskap om de förhållan-den som gäller i utvecklingsländerna.

– Studenterna som kommer hit harviktig information att ge för organisatio-nens framtida arbete, berättar Claes IHelgesson. Vi har också beslutat att kon-kret stödja studenter som vill genomförasina ex-jobb i u-länder, så kallade MinorField Studies, MFS, genom att förmedlahandledare i landet i fråga och ställa ossbakom deras ansökningar till SIDA.

Styrelsen har inlett kontakter medtänkta finansiärer och samarbetspartnersom till exempel SIDA, Lutherhjälpen ochandra hjälporganisationer. Hjälpen kanhandla om att stå till tjänst med kunskapom vattenrening och energiförsörjningoch där finns det hur mycket som helst attgöra, berättar Said Irandoust.

INUG:s hemsida: www.hb.se/iug

Viveca Bladh

DET PÅSTÅS IBLAND att vi i Sverige intekan föra mer än en debatt åt gången. Detär nog ett påstående som även gäller förolika grupper i det svenska samhället –akademiker till exempel. Under den fördagen gällande frågan ligger ett antalandra frågor och pockar på uppmärksam-het utan att riktigt hamna i fokus. Ensådan fråga är den om den akademiska fri-heten. Med jämna mellanrum kan manläsa en krönika eller en debattartikel inågon av landets stora dagstidningar. Detordnas seminarier och ges ut skrifter. Mennågon riktig debatt blir det inte, varkennationellt eller inom det akademiska sam-hället.

Det mesta av vad som sägs och skrivsom akademisk frihet handlar om forsk-ningens frihet. Denna frihet är i högskole-lagen definierad till frihet att välja forsk-ningsproblem, frihet att utveckla forsk-ningsmetoder samt frihet att publiceraforskningsresultat. Många debattörerpekar på ekonomin, som styr och begrän-sar forskningen. Andra pekar på faror somlurar i regelverk och extern styrning avlärosäten.

Dock saknar jag hos många debattöreren viktig aspekt av den akademiska frihe-ten, eftersom universitetens verksamhetinte bara handlar om forskning utan i

minst lika hög grad om utbildning. Inomdet humboldtska universitetsbygget tala-des det om Lehrfreiheit och Lernfreiheit –frihet att lära ut och frihet att lära sig detman är intresserad av. Som det framgår sågäller det en rättighet för både lärare ochstudenter. Hur skulle detta formuleras idagens system?

DEN FÖRSTA PRINCIPEN bör vara studen-tens frihet att välja utbildning, Lern-freiheit. En student skall få studera dethon själv vill, så länge som kvalitén iundervisningen kan garanteras och stu-denten har nödvändiga grundkunskaper.Att universitetet eller regeringen, avarbetsmarknadsskäl eller av andra orsaker,tycker att studenten borde läsa någotannat, spelar ingen roll. Denna idé brukari dagligt tal kallas fri dimensionering, ochfinns inskriven i högskolelagen. Dock ärinte högskolelagen överordnad statsbudge-ten vilket kan få till följd att dimensione-ringen av enskilda utbildningar trots alltstyrs av regeringen och inte av studenter-nas önskemål.

Den andra delen, Lehrfreiheit, böromfatta rätten att fritt strukturera ochutveckla utbildningen samt, att i den kon-kreta undervisningssituationen fritt lära utdet man finner lämpligt. Läraren måste

ges möjlighet att, utifrån sin kunskap ochsina perspektiv, forma undervisningen. Attövergripande strukturera utbildningenmåste vara en rättighet som lärare och stu-denter delar på. Dock inskränks denna fri-het när utomstående politiker, näringslivs-företrädare och andra kräver inflytandeöver utbildningens utformning. Problemetär då inte ett externt inflytande över uni-versitetet, utan att vissa utomstående aktö-rer kan tvinga till sig inflytande utan attegentligen ha en formell rätt till det.Rätten att fritt utforma utbildningen ärinte heller något som finns inskrivet i hög-skolelagen!

FINNS DET DÅ någon koppling mellan fri-het i forskning, respektive studier? Ja, jagtror att det finns det. Skall man kunnautnyttja rätten att utforma undervisningenfritt så måste det finnas en mångfald avperspektiv att arbeta utifrån. Aktiva for-skare kan bidra med dessa perspektiv. Detinnebär inte nödvändigtvis att utbildningpå grundnivå skall handla om de senasteforskningsrönen, men lärare som samtidigtär aktiva forskare kan sätta in utbildningeni ett sammanhang som även omfattarforskningsfronten. En sådan utbildningresulterar i studenter som kan fortsätta sinbana som kritiska, idérika och fria forskare.

På så sätt kan fri forskning och fri utbild-ning gå hand i hand.

Som ett post scriptum måste tilläggasatt all undervisning på universitetet intevilar på vetenskaplig grund (och beprövaderfarenhet). En viss del av utbildningenvilar istället på konstnärlig grund, någotsom många tenderar att glömma bort.Detta pekar på att konstens frihet ocksåborde räknas in i den akademiska friheten.Men det är ett faktum som är värt en egenkrönika.

Studentens frihet diskuteras nästan aldrig

Jens Christian Berlin

Student & ledamot i universitetsstyrelsen

Gränslösa naturvetare erbjuder sin kunskap


FO

TO

: GÖ

RA

N O

LO

FS

SO

N

Utseendet är bekant. Rösten likaså. Hans rapporter har spridits med

etervågorna över både Östersjönoch Atlanten under så många år attde nu är en del av historiebeskriv-ningen.

Som gästprofessor på JMG villStig Fredrikson nu bidra till respek-ten för fördjupning och eftertanke.

MÖTET MED STIG FREDRIKSON börjar dra-matiskt. Attentatet i USA har just blivitkänt och personalen på institutionen förjournalistik och masskommunikation(JMG) följer nyhetsrapporteringen på tevei fikarummet. Den skakade nyhetsuppläsa-ren avslutar sändningen med att lämnaöver till vädret. Personalen stönar överokänsligheten:

– Gör något Stig!Vi hinner bara precis ta de få stegen till

hans arbetsrum innan mobilen ringer. Avsamtalet förstår jag att Aktuellts redaktionvill ha upp sin utrikeskommentator tillkvällssändningen.

– Vi får nog ställa in den här intervjun,säger Stig.

Han är halvtid som gästprofessor i Göte-borg och halvtid på Aktuellt. Nu blir detkonflikt mellan rollerna.

Men Stig väljer professorsrollen dennagång och intervjun blir trots allt av.

I sin installationsföresläsning på JMGtalade han om vikten av att ha tur, det villsäga att vara på rätt plats vid rätt tidpunkt.Det var den unge reportern Stig Fredrik-son den gången i april 1972 då han somTT:s korrespondent i Moskva åkte hemtill Alexander Solzjenitsyns hemliga adressinför nobelprisceremonin.

MÖTET LEDDE DELS TILL att Stig kundeskicka hem en lång intervju med nobel-pristagaren (där nobelpristagaren självskrivit alla frågor och svar), och dels till attStig blev Solzjenitsyns förbindelselänkmed västvärlden. Under två år hjälpte Stigtill att förmedla brev och manuskript,ända tills Solzjenitsyn blev arresterad ochutvisad.

– Vi har fortfarande kontakt. Än idagär han övertygad om att vi faktiskt lycka-des lura KGB. Vi hade hemliga mötesplat-

ser och reservplatser. Det var lite av enagentverksamhet faktiskt.

– Spännande?– Ja, men otäckt också.Att Stig från Aneby i Småland över

huvud taget blev journalist har en del attgöra med vad som hände under de sistadagarna av en semesterresa sommaren1968. På väg hem från ett förhoppnings-fullt Prag mötte Stig och hans reskamratdet som skulle komma att krossa den spi-rande frihetsglädjen. På gränsen mellanTjeckoslovakien och Polen kom en kolonnav Warszawapaktens stridsvagnar körande.

När de båda unga männen kom hemblev de intervjuade av Smålands-Tidning-en och Stig upplevde känslan av att havarit med om något betydelsefullt som varviktigt att berätta för dem där hemma.

– Jag har alltid känt att jag vill varamed och berätta vad som händer utanförSverige. Och jag tror att det är viktigt hurman rapporterar, om man gör det kun-nigt, initierat och engagerat.

Som utrikeskommentator vill han barauttala sig om det han känner väl till. Ihans fall handlar det främst om USA ochRyssland.

– Det är väldigt roligt att kommenteranågot som just har inträffat. Det är då detvisar sig om man är påläst eller inte. Menom det inte märks att du varit med om nå-got som du blivit berörd av blir det inte bra.

Han har nyligen installerats i sitt lillarum på JMG som än så länge har kala väg-gar.

– Jag kanske måste sätta upp lite ryskaaffischer här.

Ryssland är ett land han ibland kanlängta till. Han lämnade fler vänner i detforna Sovjetunionen än han gjorde i USA.

– Det gjorde stort intryck på mig då vilevde i Sovjet, trots att det var på dengamla onda tiden med hemsk diktatur. Vifick djupare mänskliga kontakter i Moskvaän i Washington, och ibland längtar jagtillbaka till människorna där.

ÅRET SOM GÄSTPROFESSOR ser han somett bra tillfälle att få prata med studenter,vädra ut sitt huvud och ta in andra intryckän dem han får på Aktuelltredaktionen.

– Det här kom väldigt lägligt. Jag blevjätteglad när jag fick frågan. Jag ser framemot att få höra studenternas åsikter omvad vi håller på med på Aktuellt.

När nyheterna på teve organiserades omslutade Stig som Aktuellts redaktionschefefter åtta år. Utvecklingen med allt fler ochsnabbare nyhetsrapporteringar i kombina-tion med krympande resurser blev förtungt för en person som inte håller medom att antalet utrikeskorrespondenter kanminskas och bilderna köpas från CNN.

– Då är det ju andra ögon som har sett,och inte medarbetarnas. Jag tycker att vimåste slå vakt om kommentarerna ochanalysen. Speciellt nu i ytlighetens tid, dådet är desto viktigt att sätta in saker i derasrätta sammanhang.

Kajsa Asklöf

Namn: Stig FredriksonAktuell: Nytillträdd gästprofessor på JMGFamilj: Hustrun Ingrid och tre vuxnabarn.Fritidsintressen: Springer varje morgon.Läser gärna skönlitteratur.

I Göteborg kommer han att passa påatt besöka Konserthuset.

– De är väldigt duktiga. Sedan blir detnog mest att jag sitter och tittar påAktuellt och ser om de gör bra sändningar.

Viktigt med eftertanke i ytlighetens tidStig Fredrikson ny gästprofessor på JMG

Som utrikeskommentator på Aktuellt vill Stig Fredrikson ge nyheterna fördjupning och som gästprofesssor på JMG vill han bidra till respekten för eftertanke i ytlighetens tid.


tt det snarare är du än ungdomarnasom utgör en fara för vårt språk

har Svenska språknämnden slagitfast. Där menar man att den allt störredominansen av engelska inom allt flerområden, inte minst vetenskapliga, kankomma att få allvarliga konsekvenser iframtiden. Den offentliga diskussionen avviktiga frågor och problem i det svenskasamhället måste diskuteras på svenska.Annars finns det risk för att fältet lämnasfritt för mindre seriösa debattörer, vilketinte är bra för demokratin.

”Domänförlust” är ett nytt ord som vårtspråk berikades med 1997. Med det menasatt man på ett visst språk inte längre disku-terar vissa frågor inom till exempel ekono-mi, politik eller vetenskap. Om man under-låter att diskutera dessa frågor på svenska,urholkas på sikt möjligheterna att göra det.

Och det är här faran finns för svenskan– att vårt språk i framtiden kommer att blinågot man talar hemma vid köksbordetmedan samhällsdebatten förs på engelska.

Till dem som funderar över dessa frågorhör professor Lars-Gunnar Andersson vidinstitutionen för svenska språket. Han spårtill och med att frågan om domänförlusteroch en eventuell marginalisering av sven-skan kommer att bli den viktigaste språk-frågan i vårt land de närmsta hundra åren:

– Mycket av den kvalificerade forsk-ningen bedrivs på engelska, framgångsrikasvenska företag har gått över till engelskasom koncernspråk och inom politiken dis-kuteras i EU-sammanhang viktiga sam-

hällsfrågor på ett språk som inte är vårtmodersmål. Och på senare år har helsven-ska familjer börjat sätta sina barn i engelsk-talande gymnasier där de undervisas i tillexempel fysik, kemi och biologi på engel-ska. Folk hetsar upp sig över att någonsäger ”det är upp till dig” eller ”mejla” och”chatta” men det är inte det som utgörfaran för vårt språks framtid.

ATT FORSKARE MÅSTE kunna förklara påsvenska vad det är de håller på med hand-lar förstås om demokrati:

– Eftersom de svenska skattebetalarnabekostar vår forskning, så är det minsta vikan göra att rapportera om det vi gör på ettbegripligt språk. Men det handlar också omvetenskapsmännens ansvar för kommandegenerationers forskare. Det är genom attinformera unga människor och få demintresserade för det vi gör som vi får framnya studenter som vill forska vidare.

Men Lars-Gunnar Andersson framhålleratt han inte är motståndare till att mananvänder engelska i forskningssamman-hang:

– Självklart måste man publicera sig pådet sätt som ger ens forskningsresultat bästvingar. Och jag menar inte att man måstehitta en svensk term för minsta detalj manhåller på med. Men om man sitter ochpratar vid ett middagsbord och någon frå-gar vad man arbetar med, då ska man inteplötsligt behöva byta språk. Egentligen ärdet inte konstigare än så. Jag stöder alltsåSvenska språknämndens förslag om att till

exempel alla avhandlingar bör ha en sam-manfattning på svenska, eller att man påannat sätt informerar om sina forsknings-insatser på svenska.

Bland de cirka 6 000 språk som finns ivärlden hör svenska trots allt till den star-kaste procenten. Vårt språk har en långskriftspråklig tradition med stor bokutgiv-ning och med en befolkning som hör tillde mest läskunniga i världen.

– Det jag efterlyser är egentligen intesjukvård utan snarare hälsovård. Det gälleratt uppmärksamma problemen innan deblivit alltför allvarliga, och få regler somsäger att saker som anställningsvillkor, var-ningsföreskrifter och maskininstruktionermåste finnas på svenska. Svenskan värnarvi genom att använda den – i alla möjligasammanhang.

Engelska – hot mot Hör du till dem som tycker att kidsens svengelska inte är så cool och funderar över på vilken level deras språk egentligenbefinner sig? Då oroar du dig för fel saker! För den som utgör det största hotet mot svenska språket är inte kidsen utan du!

Texter: Eva Lundgren

Säg så här i stället!Svenska språknämnden uppmanar oss att använda följande svenska ord i stället för engelska:brainstorm – idémötecredit – erkännande, förtjänstdisplay – bildskärm, teckenruta, eller bara skärm, rutae-mail – e-post, e-brevjoint venture – samriskföretagleasa – hyrapaper – uppsats, artikelpolicy – riktlinjer, principerprinta – skriva uttrainee – elev, praktikant

A

ILLUSTRATION: TOMAS KARLSSON

Lars-Gunnar Andersson efterlyser språklig hälsovård.

FO

TO

: G

ÖR

AN

OL

OF

SS

ON


edicinare, tekniker och naturvetare är bäst,humanister och samhällsvetare sämst – så seren kort sammanfattning ut när det gäller dok-

torandernas förmåga att klara av engelskan.– Det beror förstås på att medicinare, naturvetare och

tekniker skriver inom ganska avgränsade områden, därmycket handlar om material, metoder och tabeller, berättarMall Stålhammar, som gjort en undersökning av doktorsav-handlingar och abstracts vid GU. Humanister och samhälls-vetare måste ofta resonera sig fram till en viss slutsats ochdå ställs det förstås helt andra krav på språkhanteringen.

I början av 1990-talet gav engelska institutionen kur-ser för doktorander vid olika institutioner för att de skulleförstå vilka problem och konventioner som finns i engel-ska. Det är något som Mall Stålhammar tycker att manborde ta upp igen:

– Det är synd att låta unga människor göra dummamisstag som lätt hade kunnat undvikas genom en kortutbildning. Jag menar inte att alla måste skriva perfekt eng-elska men att den som ska skriva en avhandling måste görasuppmärksam på vad som kan orsaka missförstånd. Somdet är nu får varje institution betala för översättningshjälp

som dessutom ofta sätts in på ett så sent stadium att över-sättare och doktorand inte hinner prata sig samman. Resul-tatet blir ofta ganska dåligt.

Men Mall Stålhammar tycker också att fler forskareoch forskarstuderande borde fundera över om det verkli-gen är nödvändigt att alltid skriva på engelska.

– Om man skriver inom ett ämne som kanske mestintresserar svenskar missar man ju fler läsare än man vin-ner om man ändå skriver på engelska.

e första åren på naturvetenskapligfakultet handlar lika mycket omengelsk språkträning som om att

läsa det ämne man valt. För här är det eng-elska som gäller. Det fungerar som arbets-språk, är det språk som all litteratur är skri-ven på och ska man publicera avhandlingareller artiklar är engelska det självklara valet.

– Svenska studenter är väldigt duktigapå engelska och det tror jag beror på att deredan som små exponeras så mycket förspråket, inte minst via tv, säger StefanNilsson. Vi försöker dessutom skicka ivägvåra doktorander till USA, Canada, Stor-britannien eller Australien och när dekommer tillbaka har de lärt sig fantastisktmycket.

Ändå tycker Stefan Nilsson att det vorevärdefullt med språkkurser för studenterna

liknande dem som finns på Chalmers:– Engelska är ju inte så lätt som man

kan tro, det finns fullt med synonymeroch svåra uttryck och särskilt för den sominte är tränad på plats kan brister i språketutgöra ett handikapp. Vi har tidigare haftkortare kurser i presentationsteknik påengelska och mer i den stilen skulle säkertvara värdefullt.

Att den som arbetar på engelska kan hasvårt att hitta svenska termer för det hanhåller på med och att många engelska orddärför smyger sig in i svenska språket ärdet svårt att göra något åt, anser StefanNilsson:

– Jag ser inte heller det som något störreproblem. Det viktiga är att ett ord fungerar.Anglicismer behöver man inte rynka pånäsan åt så länge alla förstår vad man menar.

Men att forskare ofta har svårt att görasig förstådda inför allmänheten hållerStefan Nilsson med om. Men det handlarsnarare om bristande kommunikationsför-måga än om språk:

– Om jag ska förklara för en samlingintresserade lekmän hur nervceller funge-rar är det svårt att veta vad jag kan utgåifrån att min publik redan känner till ochvad det är som jag måste förklara. Man villvarken lägga sig på en lekskolenivå ellervara helt obegriplig. Det här är ett stortoch viktigt problem som varje forskaremåste fundera över. Men huruvida forska-re använder svenska eller engelska när deföreläser eller skriver avhandlingar handlarom en annan sak: vill man nå ut med sinforskning i hela världen så är det bara såatt det är engelska som gäller.

svenska språket?

År 2000 skrevs samtliga doktorsavhandlingar vidmedicinska, odontologiska samt naturvetenskapligafakulteterna på engelska. Vid samhällsvetenskapligafakulteten samt Handelshögskolan skrevs något fleruppsatser på engelska än på svenska. Vid utbildnings-vetenskapliga fakulteten skrevs två av fem avhandlingarpå engelska och vid humanistiska fakulteten skrevs 22avhandlingar på svenska, tio på engelska samt tre påövrigt språk.

Vid en jämförelse med avhandlingsspråk 1980 kanman se att av 59 doktorsavhandlingar vid medicinskafakulteten skrevs sju på svenska och en på tyska. Vidnaturvetenskapliga fakulteten skrevs också en avhand-

ling på tyska, alla andra på engelska. Vid odontologiskafakulteten skrevs samtliga sex avhandlingar på engel-ska.

Samhällsvetenskapliga fakulteten, där Handelshög-skolan och utbildningsvetenskapliga fakulteten ingick,publicerade 13 avhandlingar på svenska och sju påengelska. Vid humanistiska fakulteten skrevs 10 av-handlingar på svenska och sex på engelska. Dessutompublicerades fyra avhandlingar på annat språk.

Engelskans dominans har alltså ökat på tjugo år,men inte bara på svenska språkets bekostnad utanengelskan har även trängt ut andra språk, som tillexempel tyska.

Hellre ett dåligt paper på engelska än en bra uppsats på svenska. Så tycks både forskare och studenter vid GU resonera.Men vid engelska institutionen finns universitetslektor Mall Stålhammar som tycker att många fler borde skriva på svenska.

Att forskarnas språk kan utgöra ett demokratiskt problem håller Stefan Nilsson, dekan vid naturvetenskapliga fakulteten,med om. Men det beror inte på det myckna användandet av engelska.

FO

TO

: GÖ

RA

N O

LO

FS

SO

N

M

D


Utomhusdebatt om framtidens arbete,världsmusik och föreläsningar om ungasval och kval – det är en del av innehålletnär Universitetets vecka för andra året irad flyttar ut en del av aktiviteterna tillstadsdelar utanför centrum.

NÄR FÖRRA ÅRETS Universitetets vecka var påturné till några av kranskommunerna hade manäven med programpunkter i Angered ochBiskopsgården.

– Arrangemangen ute i stadsdelarna föll väl utoch därför har vi utökat satsningen i år så att viockså har med Bergsjön och Västra Frölunda,säger Lena Hallgren som är projektledare förstadsdelssatsningen.

Tanken med stadsdelssatsningen är att spridaUniversitetets vecka över stan och inte bara hållaaktiviteterna i centrum. Målgruppen är framför-allt boende i områdena i åldern 18 till 50 år.

– Liksom med resten av Universitetets veckahandlar det om att föra ut det som kommer frami forskningen vid universitetet så att alla kan tadel av den. Men det finns också en viktig poäng imöjligheten att skapa förståelse hos föräldrar förvad universitetet är och vad universitetsstudierkan innebära för deras ungdomar, säger LenaHallgren.

Programmet har tagits fram tillsammans medstadsdelsförvaltningarna och olika organisationeri stadsdelarna. På flera håll var samarbete redanigång; i Frölunda mellan Grundtviginstitutet,Frölunda stadsdelsnämnd, Frölunda Kulturhusoch Levande historia i Göteborg. Den 6 oktober,

under Universitetets vecka, kommer en debatt atthållas i Frölunda Kulturhus. Forskare från Göte-borgs universitet, journalister och göteborgaremed anknytning till andra delar av världen kom-mer då att diskutera kring temat ”krigets effekterpå människor i Göteborg”. Diskussionerna kom-mer bland annat att föras utifrån konflikterna påBalkan och i Mellanöstern och det är en fråge-ställning som tagits fram av samarbetsgruppen iFrölunda.

– Universitetets vecka blir där som en del ideras redan pågående arbete, säger Lena Hallgren.

I STADSDELSSATSNINGEN KOMMER inslag frånutbildningarna vid den konstnärliga fakultetenatt finnas med, för att visa upp bredden på uni-versitetets utbud. I programmen i Bergsjön ochVästra Frölunda deltar studenter från Musik-högskolans nya kurs Världsmusik och underkvällen i Angered kan man se en kortversion avskådespelarprogrammets avgångsstudenters slut-produktion ”Ser åt samma håll”. Det kommerockså att bli utställningar med arbeten av eleverfrån HDK och Konsthögskolan Valand.

Med på plats kommer också att finnas studie-vägledare och studentambassadörer.

UNGAS VAL OCH KVAL står i centrum när Universi-tetets vecka kommer till Blå Stället i Angered tors-dagen den 11 oktober. Programmet i Angered rik-tar sig framförallt till ungdomar, deras föräldraroch människor som jobbar med ungdomar.

Religionsvetare Göran Larsson är en av förelä-sarna vid Universitetets vecka i Angered. Hans

Tio dagars kunskapsfest

Ökad satsning utanför centrum

Kunskap är kul – det är budskapet somska marknadsföra årets upplaga avUniversitetets vecka.

Den 5-14 oktober blir det fakultetsdagar,musikshow och lunchföreläsningar närGöteborgs universitet för fjärde året i radsamlar en mängd populärvetenskapliga akti-viteter under namnet Universitetets vecka.

– Väldigt mycket är sig likt sedan tidigareår, säger Tina Fernström, projektledare förUniversitetets vecka. Vad som är nytt frånförra året är framförallt den utökade sats-ningen på aktiviteter utanför centrum och attAdlerbertska Forskningsstiftelsens dag ingåri programmet. Kampanjen, som liksom tidigare år tagitsfram av Dragster Kommunikation, drar igång

i slutet av september med annonser i dags-press och affischer på spårvagnar.

Programmet trycks i fyrahundrasextiotu-sen exemplar och kommer att distribuerasmed GP till samtliga hushåll i Storgöteborgden 2 oktober.

Det stora arbetet med att ta fram pro-grampunkterna till fakultetsdagarna har ägtrum på respektive fakultet. På avdelningenför information och omvärldskontakter sam-ordnar man programmet och marknadsfö-ringen och har hand om stadsdelssatsning-en och aktiviteterna i universitetets huvud-byggnad i Vasaparken.

– Det som alla har gemensamt är att manvill försöka få dit fler personer i lite yngreåldrar, säger Tina Fernström. Många hardärför lagt in sådana programpunkter som

man tror ska locka en yngre målgrupp. Detavspeglar sig också i årets kampanj somframförallt syftar till att avdramatisera univer-sitetet och vår verksamhet.

Budgeten för Universitetets vecka är på1,1 miljon kronor men de egentliga kostna-derna uppgår till över 3 miljoner kronor.Mellanskillnaden täcks upp av sponsorbi-drag, bland annat från GP som skjuter tillflera stora annonsplatser. Den stora kostna-den är enligt Tina Fernström informations-och marknadsföringskampanjen.

– Det man vinner med att samla ihop dethela till Universitetets vecka är framförallt attinformationen och marknadsföringen vägertyngre och att man på så sätt skapar meruppmärksamhet och förhoppningsvis drarfler besökare.

Universitetets vecka - oktober

Skördetid!5 okt

Sahlgrenska akademien vid Göteborgs universitet invigs*

6 oktHälsans dag/Samhällsvetenskapens dag

Program i Frölunda Kulturhus

7 oktNaturvetenskapens dag/Handelshögskolans dag

8 oktAdlerbertska Forskningsstiftelsens dag

Program i Kulturhuset i Bergsjön

8-12 oktLunchföreläsningar i Vasaparken

8-14 okt“Those Were the Days” - musikshow i Vasaparken

9 oktUtbildningsvetenskapens kväll i Vasaparken

10 oktTV-debatt på Friskväderstorget i Biskopsgården

11 oktProgram på Blå Stället i Angered

13 oktVärldspremiär på pjäsen ”Ser åt samma håll”, Artisten

13-14 oktHumanistdagarna

Hela programmet hittar du på www.gu.se/universitetetsvecka

Texter: Jenny Lööf

Programmet i sin helhet finns på www.gu.se/universitetetsvecka


föredrag går under rubriken "Är det möjligt att lyssnapå hiphop och vara muslim?" och bygger bland annatpå en intervju med en muslimsk kille som är väldigtengagerad både i musik och i sin religion.

– Jag tycker att det är viktigt att vara med på sånahär arrangemang, särskilt när det är utlokaliserat sompå Blå Stället den här kvällen, säger Göran Larsson.Det är uppenbart att universitetet har en snedrekryte-ring och att man måste arbeta för en ökad mångfald.

HAN HOPPAS ATT en kväll som den i Angered kangöra skillnad för någon.

– Det finns ju en förhoppning om att man skakunna locka någon att bli intresserad av att läsa påuniversitetet. Kanske kan det få en person som tidi-gare tyckt att religion är tråkigt att tycka att det fak-tiskt inte behöver vara så tråkigt.

Men Göran Larsson nämner också en annanaspekt med den utåtriktade verksamheten.

– Vid Humanistdagar, Vetenskapsfestivaler ochandra sådana arrangemang får man ofta annorlundafrågor. Kanske är det på grund av att den som ställerfrågorna inte är beroende av att jag är läraren, menman säger helt andra saker. Ibland är det väldigt basa-la frågor men det är alltid bra att möta dem. Det ärett sätt att legitimera vad man håller på med, det ärviktigt att få förklara vad man gör.

För Universitetets vecka i Bergsjön kontaktadeLena Hallgren Medborgarkontoret i Bergsjön.

– Vi pratade förutsättningslöst kring vilka fråge-ställningar som skulle kunna vara aktuella och komfram till att arbete, språk och delaktighet var sakersom de tyckte var viktiga och som de också hade job-bat med.

UTIFRÅN DETTA BLEV temat Framtidstro i Bergsjön.Föreläsningar kring framtidens arbete, majoritetssam-hället och "de andra" och framtidens svenska språkäger rum i Kulturhuset på Rymdtorget måndagenden 8 oktober.

På Friskväderstorget i Biskopsgården blir detutomhusdebatt med arbete i fokus på eftermiddagenden 10 oktober. Programmet är framtaget i samarbetemed BoBra-processen och Storstadssatsningen iBiskopsgården.

– Det är många människor som passerar överFriskväderstorget på eftermiddagarna och utifrån detväcktes tanken att man skulle ordna något utomhusså att det är enkelt att stanna till och lyssna.

Var finns och vem får framtidens arbete? är frågorsom ska debatteras och medverkar gör forskare, poli-tiker och representanter från näringslivet. Debattenbandas av Göteborgs Universitets-TV och sänds den22 oktober i Öppna kanalen, i direktsändning så attdet finns möjlighet för tittarna att ringa in efteråt föratt fortsätta diskussionen eller ställa frågor.�

Under Universitetets vecka är det världspremiärför pjäsen Ser åt samma håll på Högskolan förteater, opera och musikal. Den är specialskrivenav Anders Duus, student vid DramatiskaInstitutet, för skådespelarprogrammetsavgångsstudenter.

DET ÄR ANDRA ÅRET I RAD som en nyskriven pjäs upp-förs på Högskolan för teater, opera och musikal.

– För ensemblen betyder det mycket att pjäsen ärskriven just för dem, det är både speciellt och berikan-de. De har ett nära samarbete med manusförfattarenoch det det gör stor skillnad att spela en pjäs som aldrigtidigare uppförts mot en som många i publiken kännertill sedan förr, säger pjäsens producent Charlotta Miller.

Ser åt samma håll är en svart komedi som utspelar

sig i en bingohall, där människorna är vana att få varaifred. När Utroparen en kväll inte dyker upp göromständigheterna att det blir en annorlunda kväll, därfiendeskap, besvikelser och outtalade konflikter plötsligtkommer upp till ytan.

I pjäsen medverkar Jesper Barkselius, Niklas Engdal,Ylva Gallon, Peter Lorentzon, Mirja Turestedt och JonasWilliam Wahlstedt. För regi står Per Nordin och sceno-grafin är signerad Linda Wallgren – ett par som ocksålåg bakom förra årets framgångsrika slutproduktionON/OFF. Ser åt samma håll har premiär den 13 okto-ber på Artisten och pjäsen spelas sedan till och med den12 november. En kortversion av pjäsen kan också sesnär Universitetets vecka kommer till Blå Stället iAngered den 11 oktober. För speltider och biljettinfor-mation se programmet för Universitetets vecka.

– JAG KOMMER ATT TALA om ett rederi på Donsö ochom hur de gör sina bedömningar när de köper en ny båt,säger Per Forsberg, en av föreläsarna under AdlerbertskaForskningsstiftelsens dag och doktorand vid Handels-högskolan. Jag tar upp det här rederiet som ett exempelpå hur det går att driva ett företag inom ramen för uthål-lig utveckling.

Just uthållig utveckling är temat när åtta av Adler-bertska Forskningsstiftelsens stipendiater under en hel-dag presenterar sin forskning för alla intresserade. PerForsbergs föredrag har rubriken Det goda omdömetsroll för uthållig utveckling men man kan under dagenockså höra föredrag om till exempel Naturen som rättes-nöre? Vad är Naturen, vad är det vi vill bevara och var-för? och Betydelsen av miljömässiga aspekter i produkt-utvecklingsprocesser.

Det är första gången som Adlerbertska Forsknings-stiftelsens dag äger rum under Universitetets vecka.Allmänheten har varit välkommen också tidigare årmen då har publiken ändå till största delen bestått avforskare. I år kan det dock komma att se lite annorlun-da ut.

– Det är kul att få träffa folk från så många olikafakulteter men det är också roligt att få presentera vadman håller på med inför en blandad publik, säger PerForsberg.

Adlerbertska Forskningsstiftelsens dag äger rum iVolvosalen på Handelshögskolan måndagen den 8oktober klockan 9-16. För övriga föreläsningar underdagen se Universitetets veckas program.

Universitetets vecka - oktober

Ekologisk helhetssyn präglar forskningsstiftelsens dag

Svart komedi om fiendeskap och konflikter

Ser åt samma håll, en pjäs om fasaderna vi visar upp för världen, har premiär underUniversitetets vecka.

Göran Larsson föreläser i Angered om ungdomar, reli-gion och identitetsskapande och om hur religionen kanfå andra funktioner och betydelser än de ursprungliga.

FO

TO

: CH

AR

LO

TT

A M

ILL

ER

FO

TO

: GÖ

RA

N O

LO

FS

SO

N


I HÖST STARTAR en förnyad lärarutbild-ning vid universitetet. Utvecklingen ochutformningen av denna har, naturligt nog,väckt många engagerade och engagerandediskussioner. Som sekreterare för ULU(Utvecklingsgruppen för lärarutbildning-en) har jag haft förmånen att kunna ta delav en stor del av dessa diskussioner påolika nivåer i organisationen och kännermig mot denna bakgrund kallad att, somett underlag för en fortsatt debatt på densakliga grund som anstår vår Alma Materoch med den trohet mot källorna som tar-vas, sammanfatta utvecklingsarbetet ochåterge något av vad som i olika fora utta-lats i samband med detta.

ULU:S UPPGIFT har inte varit lätt. Det harfunnits många hinder att titta på ochkänna på. Gruppen har, i den lagda ambi-tionen att borra ordentligt i frågan för att

få alla kort på borden, stött på många del-aktiga meningar, många olika perspektivför att rulla upp lärarutbildningen ochmånga bollar som varit frågetecken. Sam-tidigt har det varit viktigt att inte slå tum-men i väggen och rikta blanka handenmot problem och kritiker, även om desenare ibland varit ute på helt fel is ochULU fått bära hundörat för omständighe-ter utanför dess kontroll. Arbetet har vida-re fått bedrivas under stor tidspress.Området har sprungit väldigt snabbt,essensen har bytt skepnad under resansgång, tiden har dragit ihop sig och klock-an runnit iväg. Det har i detta läget varitoerhört viktigt att kontinuerligt hälla olja iverksamheten och förskansa sig om att allaarbetat unisont mot den gyllene medel-punkten och den absolut mest optimalalösningen.

Det har alltså varit en tuff match att

vandra. ULU har emellertid inte barasprungit förbi med ballongen utan verkli-gen ställt huvudet på spets och därmedåstadkommit att isen nu trots allt är väl-digt bruten. Man har sjösatt grundprinci-pen om mångfaldhet i utbildningen. Manhar lagt grunden till ett system där vi kanhöra tusen blommor blomma. Spindeln ikärnan är att fakulteterna inte skall vara enbrännande nagel i ögat på varandra utantvärtom befrukta varandra både nerifrånoch upp och uppifrån och ner.

TROTS STORA SVÅRIGHETER har såledesULU kammat ett långt strå och har nugått i mål. Utbildnings- och forsknings-nämnden för lärarutbildning, UFL, hartagit över ansvaret för det fortsatta utveck-lingsarbetet och ett stort antal ärenden,som ULU lyft och lagt under dess täcke.Där finns åtskilliga principiella och prak-

tiska problem som brinner i knutarna.Utöver de frågor, som direkt hänger sam-man med utbildningsreformen, har vi tillexempel det faktum att många, inte minstpå Pedagogen, med högst blandade käns-lor ser Sociala huset närma sig med storm-steg. Det gäller att se till att varken peda-goger eller andra blir trampade på tårna.

MEN MED DEN GRUND som är lagd för attetablera ett nytt tänk, som tryggt vilar påbåda fötterna, och med den sammansätt-ning, som den nya nämnden består av,torde det trots allt finnas goda förutsätt-ningar att komma med på rätt vagn och såsmåningom också landa i rätt härad.

Hilding Sjödén(kc på UB)

OM VÅREN BURRAR brushanarna upp sig på myrarna och genomför sinastumma tornerspel för att visa de andra snäpporna vem som är störst, bäst ochvackrast. Ingen jämställdhet där inte! Och ingen plats för seniorer heller!

De brunstiga hanarna tiger still om sina ambitioner. Det är blott med sinafasoner som de visar vad de är ute efter. Och revirbevakningen tar på orken.De utrotningshotade hanarna blir torra och sega i gubbköttet under speltiden.Därför utgör de inte något attraktivt villebråd för gastronomer av något slag.Men när kraftmätningarna väl är över och seraljen blivit bedårad så blir deåter lika grå och mjälla som alla andra.

PÅ SENARE ÅR har brushanar börjat spela året runt i Alma Maters hägn.Fortfarande ohörbart för ett otränat människoöra. Och ibland i flock. Det harnämligen kommit en främmande fågel i reviren som irriterar och attraherar påett otillbörligt sätt: En spontanmuterande tvärvigg som stjäl omvärldens upp-märksamhet. Snäpphanarna är smärtsamt medvetna om att den pippin kanvärpa guldägg med multipotenta stamceller! Det får dem att bli mindre nog-räknade. De kan till och med börja samhumma och tillfälligtvis samsas omhonor och reden – om inte för biologikens så åtminstone för mammons skull.

MEN EGENTLIGEN BRUSAR hanarna upp sig förgäves. Tvärviggarna trivs näm-ligen bäst bland de sina. De struntar i hegemonier och hierarkier och spararsina krafter åt att värna om den biologiska mångfalden i de akademiska tasse-markerna – även om en och annan snäpptupp skulle tappa skruden av någotså pass gement.

Guido Satir

SKRIV TILL GU JOURNALEN Häftiga diskussioner vid kaffebordet? Protester, debatter, kritik och beröm?Skriv om det som berör dig på universitetet eller svara på andras inlägg. Låtfler få veta vad du tycker. Skicka din insändare per e-post till: [email protected]. Skriv kort och kärnfullt, helst inte mer än 400 ord, max550 ord. Uppge namn (men det går också bra att vara anonym). Redaktionen förbehåller sig rätten att korta manus. Manusstopp för nästanummer är den 19 oktober. Låt diskussionen leva! Debattera även på webben: http://friaord.gu.se

Fria ord

Lagt grunden till ett system där tusen blommor blommar

En främmande fågel i reviren

Gibraltargatan 39-41, 412 79 Göteborg, 031-16 99 37, www.fysiken.nu

Personalrabatt på Fysiken!

Träna obegränsat på Fysiken med kombikortet fram till 2002-08-31

För GU anställda endast 1.380 kr*

* vid första gångs köp tillkommer en kor-tavgift på 50 kr. Motsvarande pris för student är 1.595 kr ochicke student 2.815 kr

Du kan även träna gratis på Fysiken som GUanställd. Observera att gratistimmarna dock ärreglerade. Se schema på Fysiken eller det ut-skickade schemat.

Som GU anställd kan du även rehabträna på Fysiken.Kontakta FeelGood på 775 58 00 för mer info

Vill du bli v�r nya ledare?H�gskolan i Trollh�ttan/Uddevalla s�ker

NY REKTOR

F�r anst�llning som rektor g�ller H�gskolef�rordningens 2 kap, 8-13 ⁄. S�kande skall vara beh�rig f�r anst�llning somprofessor eller lektor. Vid anst�llningen skall �ven administrativ skicklighet beaktas. Tilltr�de: 1 juli 2002.V�lkommen med din ans�kan senast 2001-10-22. M�rk ans�kan med ref.nr. 167/01. Adress: Registrator, H�gskolan i Trollh�ttan/Uddevalla, Box 936, 461 29 Trollh�ttan. Fullst�ndig profilbeskrivningfinns tillg�nglig p� HTU:s webbplats: www.htu.se. V�lkommen att ringa h�gskolestyrelsens ordf�rande professorIngemar Lind tel. 0733-97 50 20 alt. 0383-550 13 eller HTU:s personalchef Anita Runestig tel. 0520-47 50 21.

www.htu.se

Högskolan i Trollhättan/Uddevalla (HTU)är en kvalitetsmedveten och utvecklings-inriktad högskola. Vi satsar för närvarandepå uppbyggnad av flera tvärvetenskapligaprofilområden för forskning. Vi har tidigtgjort oss kända för våra arbetslivsnära ut-bildningar och för en tät samverkan medsamhälle och näringsliv. På sikt vill vi blibäst i Europa inom området arbetsinte-grerat lärande.

Högskolan i Trollhättan/Uddevalla är iett skede av stark utveckling och föränd-ring. Våra planer för forskningen och grund-utbildningens forskningsanknytning kräveratt rektor har förmågan och viljan attutveckla dessa områden. Vi vill också attvår rektor skall ha förmågan att identifieraoch engagera sig för olika utvecklingsbe-hov inom HTU. Självklart skall rektor dess-utom ha ett uttalat intresse för att vidare-

utveckla HTU:s inriktning mot utbild-ningar för kvalificerat yrkesliv.

Vår rektor skall ha goda ledaregenskaperoch förmåga att fatta beslut och lyhörtlyssna till och entusiasmera både sina med-arbetare och studenterna. Han eller hon harväl inarbetade kontaktnät såväl nationelltsom internationellt. Viktigt är också attrektor har erfarenhet av och intresse för attvidareutveckla HTU:s samverkan med ar-betsliv, näringsliv samt offentlig och kul-turell verksamhet. Vi hoppas också att vårblivande rektor har ett modernt och jämliktarbetssätt och kan verka för att högskolanär en god arbetsplats för studenter och per-sonal.

Andelen kvinnor inom gruppen av rek-torer vid universitet och högskolor är liten.Högskolan ser därför gärna kvinnor somsökande till rektorsposten.

Högskolan i Trollhättan/Uddevalla, HTU,etablerades 1990 och har idag drygt7.500 studenter. Antalet anställda ärcirka 400. Vår verksamhet är organise-rad i fem institutioner på tre campus:Trollhättan, Uddevalla och Vänersborg.Institutionerna innefattar ett drygt tju-gotal huvudämnen. Under läsåret 2001/2002 ges vid HTU ett trettiotal flerårigautbildningsprogram och cirka 180 kurser.

HTU är väl rustad för framtiden meden ny strategisk plan. Vår övergripandevision är att bli europaledande i ar-betsintegrerat lärande och i forskninginom våra profilområden: – arbetsintegrerat lärande– uthålliga verkstadsindustriprocesser– medieproduktion– hälsa och handikapp

Mellan HTU och studentkåren finnsett mycket gott samarbetsklimat, ochnya fina kårlokaler finns på samtliga trecampus.

HTU har ett brett internationellt nät-verk. Samarbete pågår med ett fyrtiotalutländska högskolor och universitet ifrämst Europa, USA och Australien.

LARS F AFZELIUS, förre föreståndaren förTjärnö marinbiologiska laboratorium inorra Bohuslän, avled i juni 65 år gam-mal. Lars Afzelius var med redan vid star-ten av Tjärnölaboratoriet i mitten av 60-talet och under hans föreståndarskap(1974-1999) utvecklades Tjärnö successivttill en av Europas ledande fältstationer förmarin forskning och undervisning. Larsoerhörda entusiasm för marinbiologi ochhans förmåga att med inlevelse beskrivamarinbiologiska sammanhang för en bredpublik bidrog starkt till ett ökat intresseifrån allmänheten såväl som från politikeroch beslutsfattare för marinbiologisk verk-samhet.

ETT TIDIGT INITIATIV var att öppna verk-samheten för besökare och under åren hartiotusentals besökare fått fascineras avKosterfjordens myller av marint liv, klap-pat fiskar och sjöborrar i ”klappakvariet”,lyssnat på föreläsningar om marin forsk-

ning och åkt på exkursioner med forsk-ningsfartyget Nereus.

I MILJÖPROBLEMEN KRING Idefjorden, vårgränsfjord till Norge, hade Lars tidigt ettstarkt engagemang. Idag är fjorden renareän på flera decennier och har med rege-ringsbeslut status av Natura 2000-område.

Lars Afzelius arbete präglades av grän-söverskridande och nytänkande. Till-sammans med Gerlesborgsskolan tog haninitiativ till en kurs i vetenskaplig illustra-tionsteknik. Denna väckte stor uppmärk-samhet då den knöt ihop humaniora mednaturvetenskap i en unik kombination.För många naturvetare något närmastotänkbart – för Lars ett sätt att utvecklakreativitet och gränsöverskridande.

FÖR SITT MÅNGÅRIGA engagemang förmarina frågor och för sin mycket fram-gångsrika utveckling av Tjärnölaboratorietfick Lars 1999 Hans Majestäts Konungens

medalj, 8:e storleken, i serafimerordensband. Liksom hans promotion till heders-doktor vid GU 1992, var detta ett storterkännande av hans framgångsrika verk-samhet som skett trots (eller tack vare?)utebliven satsning på egen vetenskapligkarriär.

LARS ÖDMJUKA och icke-auktoritära led-ning gjorde honom till en nära vän ochinsiktsfull mentor för alla verksamma vidTjärnölaboratoriet samt för alla de mångabiologer som under åren fått sin introduk-tion till de marina miljöerna genom Larsundervisning. Genom Lars ledarskap växteen sammanhållning och en gemensamvision för Tjärnö fram i den så kalladeTjärnöandan som vi alla nu strävar efteratt bibehålla.

Kerstin Johannessonföreståndare vid Tjärnölaboratoriet

Livsgärning för marinbiologi

Rättelse

I förra numret fanns en felaktig uppgiftunder ”personalnytt”. Maria Oscarsonuppgavs vara ny professor, men rättperson ska vara Mats Oscarson, profes-sor i pedagogik med inriktning mot eng-elska språket.

NYA PROFESSORER

Carl-Johan Gadd, professor i ekono-misk historia

NYA GÄSTPROFESSORER

Stig Fredrikson, gästprofessor i praktiskjournalistisk (t o m 31 maj 2002)Hans Egnéus, gästprofessor i human-ekologi (t o m 31 december 2001) Guy Heyden, gästprofessor i miljö ochhälsa med placering vid institutionen förarbetsvetenskap

NYA DOCENTER

Thomas Magnusson, historia Staffan Wahlgren, grekiska Maria Sjöberg, historiaUwe Kjär, tyska Karin Krohn, tyskaBo Lennernäs, onkologiGöran Malmstedt, historiaPer Cornell, arkeologiBjörn Mårdén, pedagogik

ÖVRIGA

Amanda Peralta, förlängt förordnandesom föreståndare för MuseionMerritt Polk, universitetsadjunkt ihumanekologi med 50 procent tjänst-göring vid avdelningen för humanekologiClaudia Fahlke, universitetslektor (50procent) i psykologi

Personalnytt

FO

TO

: SU

SS

AN

NE

LIL

JEG

RE

N

Lars F Afzelius avled i juni 65 år gammal.


GöteborgsPostregionPORTO BETALT

P 410280400

JournalenJGÖTEBORGS UNIVERSITET Box 100, SE 405 30 Göteborg

Läs nästa nummer av GU Journalen – ute i början av november

Gästkrönikan

FO

TO

: GÖ

RA

N O

LO

FS

SO

N

ALI RAYASH, han heter förstås inte så i verkligenheten,läser anslagstavlan på Idépunkten i Norra Biskopsgården.Han är precis fyllda arton och läser alla platsannonser.Sen letar han vidare efter jobb på nätet.

Sen suckar han och sen börjar vi prata. Ali säger atthan inte vet vad han vill göra, när han gått ut gymnasiet.Han vet inte vad han vill bli. Han vill tjäna pengar och blihelt oberoende.

Oberoende av vad, undrar jag. Han säger att han i vartfall inte vill bli beroende av svenskarna, på tämligen felfrigöteborgska. Men tänker du bo och leva här i Sverige, frå-gar jag. Jo, svarar han. Det är inte Sverige han menar, utansvenskarna.

Och eftersom jag inte förstår sätter vi oss ner och Aliförklarar hur det hänger ihop, att han vill leva i Sverige. Föregentligen är detta det land han har vuxit upp i och här harhan många olika slags kompisar, också riktiga svenska. Fastde är inte som de andra ”svenskarna”. De som inte läthans pappa och mamma jobba fast båda har akademiskutbildning och ledigt tar sig fram på svenska. Hans föräl-drar har levt på socialbidrag och gått minst tiotusen kurser,säger han. Så nu har de gett upp, för svenska jobb får barasvenskar som heter typ Anders Nilsson och som aldrig setten riktig svartskalle på nära håll – och absolut inte i fika-rummet på jobbet. Ali vet inte om ”utbildning lönar sig”om man, som han, är av ”fel” sort.

MEN, STÅR JAG PÅ, kompetens måste väl vara kompetens,hur den än ser ut på utsidan. Kanske är det inte så nu,men det måste bara bli så i framtiden.

Åtminstone när vi fyrtiotalister går i pension, tänkerjag. Alla vi som heter Anders, Tommy, Birgitta, Kristina –Nilsson.

”Fråga dina föräldrar, dina kamrater och deras kamra-ter om de känner till lediga jobb på det område som du ärintresserad av. Det är vanligt att man får jobb genom per-sonliga kontakter”, så sägs det ofta.

Men vem skall Ali Rayash fråga? De flesta vuxna i hansnärmsta nätverk är ju antingen arbetslösa, går en ny kurseller har pizzeria. Och alla kan ju inte jobba på pizzeria…

MEN ALI, kan du inte tänka dig att plugga vidare – undrarjag. Du verkar ju ha rätt så bra betyg.

För Ali är universitetet lång borta, inte geografiskt,men det mentala avståndet är minst två gånger jordensomkrets, inte en kvart med spårvagn. För Ali vet inte ”hurdet går till på universitetet”.

Alltså, säger han, jag vet inte hur man skall vara ochom det ens är lönt för en svartskalle från Biskopsgården.Tänk om man pluggar och pluggar och så får man intejobb ändå.

Vilka är framtidens arbeten? Hur kommer arbetslivetatt se ut? Vilka krav kommer den unga generationen ha?Hur kommer deras uppväxt och bakgrund, deras erfaren-heter att prägla deras val – deras preferenser? Var finns

framtidens arbeten, här i Göteborg eller i någon annanstad i något annat land?

Kan man hitta framtidsbranscher, sådana som vi interiktigt ser i dag, men som kommer att växa och utvecklas?Kommer gamla yrken att förändras och få ett annat inne-håll, som kräver andra kunskaper? Kommer framtidensarbetsmarknad att kunna se dugligheten hos de unga,även om de inte heter Marianne Persson?

Ibland tänker jag att jag arbetar i en ravin, segrega-tionsravinen.

KAN UTBILDNING – akademisk utbildning – vara ett sättför barnen i Norra Biskopsgården att skaffa sig en platt-form? Jag hoppas det, både för Alis skull men också förmin egen. För vad händer annars…

UNIVERSITETET MÅSTE VARA synligt och tillgängligt,måste visa sig, sträcka ut handen också i förorten. Intebara ”komma ut” och forska lite då och då. Sådana somAli och hans föräldrar är snart helt sönderforskade. En avde viktigaste uppgifterna är att minska det mentalaavstånden för unga människor och förstå att här finns enbegåvningsreserv att ösa ur.

Det skall max vara en kvart med spårvagn – om manhar betyg nog att antas på en utbildning.

Utbildning ska löna sig – även om man kommer ”utifrån”

Rosie Rothstein

Ansvarig för Storstads-satsningen i BiskopsgårdenDeltar i tv-debatten om ”Varfinns och vem får framtidensarbete?” under UniversitetetsVecka. Plats: FriskväderstorgetTid: Onsdag 10 oktober kl. 16.00-17.30

Documents

JournalenJJournalenJ Ger utrymme åt osynliga tjejer Inger Berggren uppvärderar arbetarklasstjejers insatser i samhället s 12-13NYHETER FRÅN GÖTEBORGS UNIVERSITET Allan Eriksson/Tel: