Man  kan  använda  påhängsfrågor      

också  på  svenska,  kan  man’te?  Karin Axelsson

Postdoktor  i  engelsk  språkvetenskap  Institutionen  för  språk  och  li>eraturer  

 Göteborgs  universitet

Presentation vid Svenskans beskrivning 35

Göteborg, 11–13 maj 2016

Engelska  ”tag  questions” •  Deklarativ ankarssats – omvänd polaritet pos. anchor + neg. tag neg. anchor + pos. tag

– konstant polaritet pos. anchor + pos. tag •  Imperativ ankarsats pos. anchor + pos./neg. tag neg. anchor + pos. tag

You’re jealous, aren’t you? You’re not jealous, are you? Peter laughed, didn’t he? Peter didn’t laugh, did he?

It’s raining, is it? Peter laughed, did he? Come here, will you/ won’t you/can’t you/ could you/would you? Don’t tell him, will you?

2

Terminologi  och  avgränsning

tag question = anchor + (question) tag

påhängsfråga = ankarsats + påhäng varianta påhäng: ex. She obeys you, doesn’t she?

Hon lyder dig, gör hon inte (det)?

exkluderade: invarianta påhäng: eller hur? inte sant? va?

3

Engelska  ”tag  questions” Doktorsavhandling: Axelsson, K. 2011. Tag questions in fiction dialogue. frekvenser, former och funktioner jämfört med muntlig vardagskommunikation i BrE. Data från British National Corpus mycket vanliga i skönlitterär dialog (1,720 pmw) ännu vanligare i vardagligt tal (5,210 pmw) många ordkombinationer, mest isn’t it, don’t you ofta retorisk funktion (inget svar förväntas/ges)

4

Blo>  engelskan  påhängsfrågor  har?

•  ”the tag question construction […] occurs in English but apparently in no other language”

(Culicover 1992:193) •  ”highly English-specific formations” (Lakoff 1972:917) •  ”typologically unusual – perhaps even unique” (Matthiessen 2004:622)

5

Nej,  inte  unikt  för  engelska Axelsson, K. (2011) A cross-linguistics study of grammatically-dependent question tags: data and theoretical implications. Studies in Language 35: 4, 793–851.

även portugisiska, persiska, walesiska, iriska, skotska, finska, norska m.fl. språk (men inte i tyska, franska, spanska, italienska etc.)

Norskt exempel från skönlitterär dialog: Han bruker visst kontaktlinser nå, gjør han ikke? (Nesbø)

6

Källor  mot  sv.  varianta  påhäng • inte nämnda i Ahrenbergs (1987) avhandling: Interrogative structures of Swedish

• inga exempel i Nordenstam (1989) Tag questions och dylika påhäng i svenska samtal ”inte vanliga […] mer onaturliga än motsvarande norska konstruktioner” (1989:7) ”hardly ever used” (Nordenstam 1992:77)

• inte nämnda i SAG (Teleman et al. 1999)

• English-Swedish Parallel Corpus (Axelsson 2009) 95 engelska tag questions i engelska skönlitt. original: inga varianta påhäng i de svenska översättningarna däremot flera i English-Norwegian Parallel Corpus

7

Vad  sägs  i  engelska  grammatikor  för  svenskar? •  ”Svenskan har ingen direkt motsvarighet till

påhängsfrågor utan använder istället olika adverb, tex. ‘eller hur’, ‘ju’, ‘väl’.”

(Svartvik & Sager 1977:424, 1996:435)

•  “Svenskan saknar direkt motsvarighet till påhängsfrågan och den närmaste svenska motsvarigheten utgörs av småord som väl, ju, va och frasen eller hur.” (Ljung & Ohlander 1992:123)

•  ”In Swedish, a similar meaning can be expressed by eller hur, väl, inte sant etc.”

(Estling Vannestål 2015:173) 8

Forskningsfrågor •  Används varianta påhängsfrågor trots allt i svenska? Om ja, •  är det mer än ett marginellt bruk? är det ”god” svenska eller ”dålig” svengelska? •  hur ser användningen ut i tal och skrift? •  varför har de inte beskrivits förut?

9

Datainsamling •  korpusar otillräckliga

Istället: • noterat vardaglig användning i konversation – svårt att dokumentera och analysera • noterat användning i radio och TV = MUNTLIGT – dokumenterat och analyserat genom återlyssning • noterat användning i skönlitteratur = SKRIFTLIGT – dokumenterat och analyserat Risk: styrt av vad jag själv råkar läsa och lyssna till

10

Muntlig  data 72 analyserade exempel •  obetonade/svagbetonade, fallton (eller jämn ton)

•  fonologiskt reducerade

•  mycket kort eller ingen paus mellan ankarsats och påhäng

•  ofta utan att svar förväntas/ges

11

Inspelat  exempel  1

(1) Hon lyder dig, gör hon ’te de’? (gör hon inte det)

12

Astrid Lindgren i SVTs dokumentär, filmklipp inspelat för ca 50 år sedan. svagbetonat, reducerat, med det ingen paus före påhänget besvaras med bekräftande ”a”

Inspelat  exempel  2

(2) … men ja’ tror inte att de’ e’ straffbart, e’ re’? (är det) ur TV-deckaren Maria Wern (”scripted”) svagbetonat, reducerat, utan det ingen paus mellan ankarsats och påhäng negativ ankarsats + positivt påhäng retoriskt: inget svar förväntas eller ges

13

Fler  muntliga  exempel (3) Aqua? Dom finns väl fortfarande, gör ’om inte de’? (Lotta Bromé i P4 Extra i SR)

(4) De’ e’ ju ett … underbart skåp, e’ de’ ’nte de’? (Knut Knutsson i Antikrundan i SVT)

(5) … de’ går väl lite långsamt också va, gör ’e’ ’nte de’? (Christian Olsson i Radiosporten)

(6) Jag skicka’ dig presenter, gjorde ja’ ’nte de’? (Gunwer Bergqvist i Knäppupprevyn 1963, TV-repris)

(7) Vi har haft de’ så bra tillsammans, ha’ vi ’nte? (ur filmen Hets från 1944, med manus av Ingmar Bergman) 14

Modalpartiklar (3) Aqua? Dom finns väl fortfarande, gör ’om inte de’? (Lotta Bromé i P4 Extra i SR)

(4) Det är ju ett … underbart skåp, e’ de’ ’nte de’

(Knut Knutsson i Antikrundan i SVT)

20 väl 14 ju 2  nog (8) Det har du nog lite, va, har ’u ’nte de’? (Niklas Källner intervjuar i Skavlan i SVT)

Modalpartiklarnas funktion verkar förstärkas av påhänget. 15

I  kombination  med  va (5) … de’ går väl lite långsamt också va, gör ’e’nte de’? (Christian Olsson i Radiosporten)

(8) De’ har du nog lite, va, har ’u ’nte de’? (Niklas Källner intervjuar i Skavlan i SVT)

va före: 7 va efter: 1

(9) De’ e’ väl nationalarenan för skidåkning, e’ re ’nte de’, Lugnet, va? (Rickard Olsson i Vem vet mest? i SVT)

Invariant tag + variant tag förstärker varandra 16

Muntliga  exempel:  statistik •  68 pos. ankarsats + neg. påhäng 4 neg. ankarsats + pos. påhäng •  65 med objektet det 7 utan objektet det •  subjekt: 38 det, 7 han, 7 vi, 6 du, 3 den, 3 de, 3 man, 2 hon, 2 jag, 1 ni •  hjälpverb: 32 är/var, 24 gör/gjorde, kan, blir, får •  vanligaste kombination: är det inte det? 17, övriga 55 fördelas på 33 olika kombinationer

•  58 i spontant tal, 8 ”scripted” (6 oklara)

17

Skriftlig  data •  32 exempel från skönlitteratur

•  varav 28 i svensk originaltext, 4 i översättningar (3 från engelska, en från norska) –> tyder inte på att det är översättningslån (jfr. ESPC) – dessutom vanligen annan ordföljd i engelskan: isn’t it? (marginellt: is it not?)

•  Källor: David Lagercrantz (19), Ulf Lundell (4), Liza Marklund, Fredrik T. Olsson, Kristina Appelqvist, Mons Kallentoft, Louise Boije af Gennäs

18

Skriftliga  exempel • 5 med det, 27 utan det – tvärtom mot muntliga exempel

(10) Det var obegripligt, var det inte? (Lagercrantz)

(11) […] för det fanns en tiotusenkronorsfråga här redan i upplägget, fanns det inte? (Lagercrantz)

(12) […] men hon är väl jävla fantastisk är hon inte? (Lundell)

(13) Han skulle ha skjutit henne, skulle han inte det? (Marklund)

• bara ett exempel med neg. ankarsats + pos. påhäng

(14) Du kan inte göra ett skvatt, kan du? (Kallentoft)

19

Verkliga  frågor? av 28 exempel i svenska originallitteratur

• endast 3 besvaras (i dialog eller återberättad dialog)

(15) ”Vi har väl tagit oss igenom saker tillsammans förr, har vi inte?” Pella skrattade. ”Jo”, sa hon. ”Det har vi. […]” (Boije af Gennäs)

• 9 retoriska i dialog (inget svar el. annan reaktion än svar)

(16) ”Du satt bredvid mig, gjorde du inte det? Du såg det precis lika bra som jag. […]” (Olsson)

(17) ”Ha, ja! Men det är väl så det är med hemlängtan, är det inte?” ”Hur då?” (Lagercrantz)

20

Verkliga  frågor?  forts.

• 16 huvudpersonens eller berättarens tankar: retoriska

(18) och det kändes lite märkligt, gjorde det inte? Lisbet var ju ändå hans … ja, vad tusan var det? (Lagercrantz)

(19) Det var ganska märkligt, var det inte, och nu hade Erika Berger ringt, som verkligen inte brukade höra av sig i onödan, särskilt inte under arbetstid. (Lagercrantz)

(20) Ja, va fan, jag är redan min egen husmor, är jag inte? Jag tvättar, städar, lagar mat. (Lundell) Svenska skönlitterära exempel

• vanligare utanför än i dialog (tvärtom mot BrE)

• retorisk funktion dominerar (som i BrE) 21

Komplexa  meningar  i  SAG  (Teleman  et  al.  1999:832–843)

•  syntaktiskt: två delmeningar: ”Huvudsatserna kan […] följa på varandra utan mellanliggande konjunktion (asyndes)” (s. 833) • ankarsats + påhäng ”En delmening kan vara en icke satsformad mening” […]: Du fixar jeansen, va!” (s. 833) • ≈ Du fixar jeansen, gör ’u ’nte?

•  pragmatiskt: ”en hög grad av inbördes samhörighet […] kommunikativt ungefär som en enkel mening […] en enda språkhandling” (s. 832): • Axelsson (2011b) analyserar funktionen hos hela tag questions, inte taggen separat! Kimps et al. (2014): tag questions: fråga, påstående eller något däremellan: ”statement–question blends”

22

Komplexa  meningar  i  SAG  (Teleman  et  al.  1999:832–843)  forts.

•  semantiskt: ”uppfattas […] som ett innehållsligt helt gentemot den omgivande texten” (s. 832)

•  prosodiskt: ”kan ha en sammanhållen intonationskontur med en enda final sänkning” (s. 832) • variation i intonationskurvan både på sv. och eng.

•  grafiskt: inget stort skiljetecken mellan delmeningarna • komma: (21) Det låter lovande ändå, gör det inte? (Lagercrantz)

Om grafiskt uppdelat: Punkten antyder paus och därefter en oplanerad separat förvånad fråga = ingen påhängsfråga (21a) Det låter lovande ändå. Gör det inte?

23

Sammanfa>ning:  form   •  deklarativ ankarsats

•  omvänd polaritet

•  klar övervikt för positiv ankarsats + negativt påhäng

•  med eller utan objektet det utan betydelseskillnad men: oftast med det i muntliga exempel oftast utan det i skönlitteratur

• ofta en modalpartikel i ankarsatsen: väl, ju, nog 24

Slutsatser Varianta påhäng i svenska •  är naturliga och inte särskilt ovanliga – vardagligt tal – TV/radio, särskilt i kommenterande samtal – manusbunden film/TV/teater – skönlitteratur, särskilt utanför dialogen •  är obetonade, oftast med fallton •  är fonologiskt reducerade •  verkar passera obemärkta •  används ofta retoriskt •  inte ”afterthoughts” = inte en självständig fråga -> Svenska påhängsfrågor är komplexa meningar.

25

Referenslista •  Ahrenberg, L. (1987). Interrogative structures of Swedish:

aspects of the relation between grammar and speech acts. Doktorsavhandling. Uppsala: Uppsala universitet.

•  Axelsson, K. (2006). Tag questions in English translations from Swedish and Norwegian – are there differences? I Svenska som källspråk och målspråk: aspekter på översättningsvetenskap. Artiklar från en forskarkurs vid Göteborgs universitet höstterminen 2005. red. av Englund Dimitrova, B. och Landqvist, H., 4–21. Göteborg: Översättarutbildningen vid Humanistiska fakulteten.

•  Axelsson, K. (2009). Tag questions in translations between English and Swedish. I Northern lights: Translation in the Nordic countries, red. av. Epstein, B. J., 81–106. Oxford: Peter Lang.

•  Axelsson, K. (2011a). A cross-linguistic study of grammatically-dependent question tags: Data and theoretical implications. Studies in Language 35 (4), 793–851.

•  Axelsson, K. (2011b). Tag questions in fiction dialogue. Doktorsavhandling. Göteborg: Göteborgs universitet.

26

Referenslista,  forts. •  Culicover, P. W. (1992). English tag questions in Universal

Grammar. Lingua 88: 193–226. •  Estling Vannestål, M. (2015). A university grammar of English: with

a Swedish perspective. 2 uppl. Lund: Studentlitteratur. •  Faarlund, J. T., Lie, S. & Vannebo, K. I. (1997). Norsk

referansegrammatikk. Oslo: Universitetsforlaget. •  Kimps, D., Davidse K. & Cornillie, B. (2014). A speech function

analysis of tag questions in spontaneous British English dialogue. Journal of Pragmatics 66, 64–85.

•  Lakoff, R. (1972). Language in context. Language 48(4), 907–927. •  Ljung, M. & Ohlander, S. (1992). Gleerups engelska grammatik

Malmö: Gleerup. •  Matthiessen, C. M. I. M. (2004). Descriptive motifs and

generalizations. I Language typology: A functional perspective, red. av Caffarel, A., Martin J. R. & Matthiessen, C. M. I. M., 573–673. Amsterdam: Benjamins.

27

Referenslista,  forts. •  Nordenstam, K. (1989). Tag questions och dylika påhäng i

svenska samtal. Göteborg: Göteborgs universitet, Institutionen för nordiska språk.

•  Nordenstam, K. (1989). Tag questions och dylika påhäng i svenska samtal. Göteborg: Göteborgs universitet, Institutionen för nordiska språk.

•  Nordenstam, K. (1992). Tag questions and gender in Swedish conversation. Working papers on language, gender and sexism, 2(1), 75–86.

•  Svartvik, J. & Sager, O. (1977). Engelsk universitetsgrammatik. 1 uppl. Stockholm: Esselte Studium.

•  Svartvik, J. & Sager, O. (1996). Engelsk universitetsgrammatik. 2 uppl. Stockholm: Almqvist & Wiksell.

•  Teleman, U., Hellberg, S. & Andersson, E. (1999). Svenska Akademiens grammatik, vol. 4. Stockholm: Norstedts.

28

Skönli>erära  primärkällor • Appelqvist, K. (2012). De blå damerna. Alfabetas, s. 245. • Boije av Gennäs, L. (2014). Folk av främmande stam. Bonniers, s. 453. • Kallentoft, M. (2007). Midvinterblot. Pocketförlaget, s. 211. • Lagercrantz, D. (2015). Det som inte dödar oss. Norstedts. s. 51, 55, 55, 96, 106, 143, 226, 269, 293, 298, 335, 347, 349, 386, 401, 402, 410, 417, 487. • Lundell, U. (2011). Allt är i rörelse. Wahlström & Widstrand, s. 171, 362, 373, 386. • Marklund, L. (2008). En plats i solen. Piratförlaget, s. 445. • Nesbø, J. (2013). Flaggermusmannen. Aschehoug, s. 250. • Olsson, F. T. (2014). Slutet på kedjan. Wahlström & Widstrand, s. 317.

29

Korpusar •  British National Corpus (BNC) http://www.natcorp.ox.ac.uk/

•  English–Swedish Parallel Corpus (ESPC) http://sprak.gu.se/english/research/research-activities/corpus-linguistics/corpora-at-the-dll/espc •  English–Norwegian Parallel Corpus (ENPC) http://www.hf.uio.no/ilos/english/services/omc/enpc/

30