Nyttokalkyl för FFFN-projektetVilka ekonomiska effekter kan förväntas av FFFN-modellen?

Den 1 april, 2008Andreas BrorydSlutrapport

Innehåll

• Bakgrunden och syfte• Nyttokalkyl – för vem, och vad för nytta?• Vad ingår i kalkylen • Förslag på angreppssätt• Dagens kostnader• Möjliga besparingar• Dynamiska effekter• Nästa steg

Broryd & Lutz AB

Bakgrund till uppdraget• Nacka Kommun har under en längre period varit drivande i att

minska antalet personer som är beroende av försörjningsstöd• Drivkraften har varit att skapa Fler Friska Företagsamma

Nackabor (FFFN)• Under senare delen av 2007 arbetade kommunen, i

samarbete med Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen fram en modell för hur man skall kunna samverka i kommunen för at uppnå målet

• En ny arbetsmodell är framtagen på hög nivå som är presenterad för ett antal aktörer

• För att kunna fortsätta framåt, vill man nu göra en nyttokalkyl för att uppskatta ”värdet ” av den nya modellen

Broryd & Lutz AB

Uppdragets syfte

• Uppskatta de direkta ekonomiska konsekvenserna av den nya arbetsmodellen

• Uppskatta de indirekta, dynamiska effekterna, av den nya arbetsmodellen

• Input till finansiering av insatser• Att kunna visa på vinster för medborgarna i

Nacka kommun

Broryd & Lutz AB

”Varje dag räknas” – mottot för det nya arbetssättet

Broryd & Lutz AB

FFFN-TorgetFFFN-Torget InsatsInsats ArbetsmarknadArbetsmarknad

FörsörjdFörsörjd SjälvförsörjdSjälvförsörjd

Genom ett nytt arbetssätt där myndigheterna samarbetar vill få individer snabbare tillbaks till självförsörjning

Utbet. Idag

Utbet. I morgon

750

500

250

711 Mkr670 Mkr

40

Försiktiga uppskattningar ger ca ca 40 Mkr i årlig reduktion av utbetalningar

Kommun

Af

F-kassan

Kommun

Af

F-kassan

Besp-aring

40 Mkr

830 Mkr i samlad årlig kostnad för samhället inom Nacka kommun, varav 711 Mkr i utbetalningar, 55 Mkr i admin. och 63 Mkr i insatser.

Slutsatser:•Besparingar att hämta främst inom utbetalningar vilka representerar 86% av kostnaderna •Runt fem tusen individer har idag försörjning, vilket kostar ca 2,3 Mkr dagligen i Nacka*•Samarbete mellan myndigheterna (FFFN) ger möjlighet till besparingar runt 40 Mkr årligen vilket skulle få ca 280 personer till egenförsörjning*•”Varje dag räknas” rekommenderas som ledord för det nya arbetssättet•Siffror från Landstinget saknas

* Räknat på en snittersättning på 12000 Innan skatt (40 000 000 /( 12000*12))

Och mer än dubbelt igen för samhället när en person går till självförsörjning

Broryd & Lutz AB

Direkta effekter

Kr. Försörjd SjälvförsörjdInkomst 10 000 12 000 Utgift för samhället -10 000 0

Arb.givaravgift 0 3 600Skatt 3 000 3 600 Effekt för samhället -7 000 7 200

Dynamiska effekter

• Den mycket rudimentära beräkningen ger en skillnad på 16 000 kr månatligen per person från en månatlig kostnad för samhället på 7 000 kr till en intäkt på 7 200kr

• Det ger alltså mer än dubbelt igen om en individ går från att vara försörjd till att bli självförsörjande

• Baserat på att det nya arbetssätter kan få 280 individer till självförsörjning ger det, utöver minskade utbetalningar, en årlig ökning av intäkterna på 24** Mkr för samhället

• En individs investerings-, konsumtions- och sparbeteende beror till stor del på tron om sin egen och samhällets framtida ekonomi

• En individ som är självförsörjande har högre disponibel inkomst och ofta en bättre framtidstro om sin egen ekonomi

• God framtidstro ökar konsumtions- och investeringsviljan, vilket i sin tur påverkar positivt på kommunens ekonomi eftersom uppskattningsvis 42 % av inkomsten konsumeras lokalt i kommunen*

• Möjligheterna för företagande ökar när kommuninvånarna får en högre disponibel inkomst

* Uppskattning från SCB:s hushållsekonomi statistik** 7 200 * 12 *280 = 24 Mkr

Kostnader per område och myndighet

Broryd & Lutz AB

Nuläge Årliga kostnader MkrAdministration*** Arbetsförmedlingen 22 100 000Försäkringskassan* 24 700 000Kommunen 7 800 000Summa Administration 54 600 000Insatser Arbetsförmedlingen 15 500 000Försäkringskassan* 11 200 000Kommunen** 36 000 000Summa Insatser 62 700 000Utbetalningar (2008) Arbetsförmedlingen 130 000 000Försäkringskassan 544 835 997Kommunen 37 087 857Summa utbetalningar 711 923 854 Totala kostnader för Nacka 829 223 854

Kommentarer:*Uppskattat genom en uppdelning där Nacka står för 70% av totala kostnader och Värmdö för 30%** 23 Mkr från vuxenutbildning, resterande från socialtjänsten*** Räknat på 650’ per Heltidstjänst, inklusive omkostnader

Vad gäller insatser finns mer att hämta! Arbetsförmedlingens centralt upphandlade kurser och insatser finansierade av Landstinget är två exempel.

Innehåll

• Bakgrunden och syfte• Nyttokalkyl – för vem, och vad för nytta?• Vad ingår i kalkylen • Förslag på angreppssätt• Dagens kostnader• Möjliga besparingar• Dynamiska effekter• Nästa steg

Broryd & Lutz AB

Nyttokalkyl - För vem?

• Nyttan skall skapas för medborgaren i Nacka kommun:– Nettomottagare skall få tillgång till snabbare och

bättre insatser för att kunna återgå till självförsörjning

– Nettobetalare får se sina inbetalade skattepengar användas effektivare

Broryd & Lutz AB

Ökad effektivitet genom bättre kvalitet och högre produktivitet

Broryd & Lutz AB

Effektivitet

EffektivitetKv

alite

tKv

alite

t

ProduktivitetProduktivitet

• Färre möten för individer i behov av stöd

• Snabbare till insatser

• Färre möten för individer i behov av stöd

• Snabbare till insatser

• Högre grad av samarbete

• Kortare ledtider

• Högre grad av samarbete

• Kortare ledtider

Den ökade effektiviteten minskar behovet av utbetalningar i systemen totalt sett

Fler friska företag-samma

Nyttokalkyl –vad för nytta?

• Den nya arbetsmodellen inom Nacka kommun skall skapa nytta genom:– Ökad produktivitet genom att handläggningstider

kortas– Ökad kvalitet genom att individer kommer

snabbare till välriktade insatser– Sammanslaget skall det ge en ökad effektivitet i

hela systemet där individer snabbare kan återgå till egenförsörjning

Broryd & Lutz AB

Ökad produktivitet

• Produktiviteten ökar främst genom ett närmare samarbete mellan parterna med kortare och snabbare beslutsvägar vilket medför:

– En reduktion i antalet medarbetare totalt sett för att hantera de utvalda målgrupperna

– En reduktion av övriga verksamhets kostnader i form av lokaler etc

– En reduktion i av dagar som individer väntar på beslut från de tre systemen ger minskade utbetalningar

Broryd & Lutz AB

Ökad kvalitet

• Kvaliteten genom en bättre matchning mellan en individs behov av insatser och insatsmarknaden. Detta medför två huvudsakliga effekter:• Utgifterna ökar i ett tidigt skede av processen• Individen kommer snabbare tillbaks till

självförsörjning

Broryd & Lutz AB

Innehåll

• Bakgrunden och syfte• Nyttokalkyl – för vem, och vad för nytta?• Vad ingår i kalkylen • Förslag på angreppssätt• Dagens kostnader• Möjliga besparingar• Dynamiska effekter• Nästa steg

Broryd & Lutz AB

Vilka komponenter i Nyttokalkylen• Utbetalningar

– Sjukpenning + Rehab + Sjukersättning (SA)– Utbetalningar från Arbetsförmedlingen samt A-

kassorna– Ekonomiskt bistånd

• Insatser– Hur stora är insatserna från Kommunen, Af, F-kassan

idag och hur kommer de se ut framöver• Administrationen

– Vad kostar det idag och vad kommer det att kosta räknat i antal heltidstjänster och övriga kostnader

Broryd & Lutz AB

Hur finner vi dessa komponenterMyndighet Komponent Nyckeltal Källa

Försäkringskassan Sjukpenning + rehab + Sjukersättning

Ohälsotal – viktat tal i relation till befolkning

Försäkringskassan statistik, Controlleravdelning, internet

Arbetsförmedlingen Olika ersättningar från Af

Utbetalda medel / grupp

Af Ekononmistyrning-senheten, internet

Kommunen Ekonomisk bistånd Utbetalda medel / grupp i genomsnittstider

Intervjuer

Broryd & Lutz AB

Problematik

• De olika myndigheterna har olika nyckeltal• Befintliga system och arbetssätt stödjer inte

ett gemensamt angreppsätt• Svårt att uppskatta effekter av den nya

modellen i dagsläget

Broryd & Lutz AB

För att komma runt detta har vi jämfört Nacka med liknande kommuner

Innehåll

• Bakgrunden och syfte• Nyttokalkyl – för vem, och vad för nytta?• Vad ingår i kalkylen • Förslag på angreppssätt• Dagens kostnader• Möjliga besparingar• Dynamiska effekter• Nästa steg

Broryd & Lutz AB

Täby och Sollentuna har valts som jämförelsekommuner

• Kommunerna är relativt lika, och bättre än Nacka i minst ett avseende

• Täby har en något äldre population, vilket delvis förklarar den högre medianinkomsten

Broryd & Lutz AB

Kommun Invånare (2007)

Medianinkomst (2006)

Arbetslöshet (2007)

Utländsk bakgrund (2007)

Ohälsa (F-kassan, 2007)

Nacka 84 303 248 965 1,9 22% 25,5

Täby 61 633 265 713 0,8% 23% 24,4

Sollentuna 61 387 250 186 1,7% 17% 28,7

Fördelning av försörjningstyper

Broryd & Lutz AB

• Nacka har störst del ekonomiskt bistånd och arbetslöshetsersättningar men lägst sjukersättning.

• Sjukpenningen har i Täby legat still mellan 06 och 07 medan Nacka och Sollentuna minskat

• Nacka har störst del ekonomiskt bistånd och arbetslöshetsersättningar men lägst sjukersättning.

• Sjukpenningen har i Täby legat still mellan 06 och 07 medan Nacka och Sollentuna minskat

Utveckling av utbetalningar (Mkr)

Broryd & Lutz AB

• Alla kommuner har minskat sina utbetalningar kraftigt de senaste åren. Nacka mest med 18% mellan 05 och 07.

• Arbetslöshetsersättningarna mest i Täby med hela 47 % sedan 2005. Nacka har reducerat med 41 %.

• Sjukpenningen har minskat med 30 % i nacka mellan 05 och 06, vilket är betydligt mer än Täby och Sollentuna

• Alla kommuner har minskat sina utbetalningar kraftigt de senaste åren. Nacka mest med 18% mellan 05 och 07.

• Arbetslöshetsersättningarna mest i Täby med hela 47 % sedan 2005. Nacka har reducerat med 41 %.

• Sjukpenningen har minskat med 30 % i nacka mellan 05 och 06, vilket är betydligt mer än Täby och Sollentuna

Nacka har minskat mest

Broryd & Lutz AB

Innehåll

• Bakgrunden och syfte• Nyttokalkyl – för vem, och vad för nytta?• Vad ingår i kalkylen • Förslag på angreppssätt• Dagens kostnader• Möjliga besparingar• Dynamiska effekter• Nästa steg

Broryd & Lutz AB

Ekonomiskt bistånd idag

• Nacka kommun har valt ut fyra målgrupper för FFFN-projektet:

Broryd & Lutz AB

Grupp Budget 2008

Arb.sök utan ersättning A-kassa/Alfa, i avvaktan 9 179 193

Invandrare med undervisning ex SFI o SAS 11 175 438Oklar orsak till försörjn.hinder/under utredning

5 991 187

0-klassad-ej rätt till sjukpenning 10 742 039

Totalt 37 087 857

Arbetslöshetsersättningar idag

• Arbetsförmedlingen har valt ut fem målgrupper för FFFN-projektet:

Broryd & Lutz AB

Grupp Budget 2008

Arbetspraktik 2 052 320

Arbetslivsinriktad rehabilitering 1 713 600

Förberedande upphandlad utbildning 799 680

Jobb- och utvecklingsgaranti 21 978 500

Jobbgaranti for ungdomar 2 530 000

Summa 29 074 100

Sjukpenning, rehab och sjukersättningar idag

• Försäkringskassan har ej valt ut någon specifik grupp för FFFN-projektet, men vill fokusera på de som är ”inne” i flera system:

Broryd & Lutz AB

Grupp Utfall 07Sjukpenning + Rehab

16-29 år 16 244 820

30-49 år 106 146 569

50-64 år 89 603 626

Summa Sjukpenning + Rehab 211 995 015

Sjukersättningar

16-29 år 12 038 378

30-49 år 78 174 298

50-64 år 242 628 306

Summa Sjukersättningar 332 840 982

Totalt 544 835 997

Utvecklingen av ohälsotalet

Broryd & Lutz AB

• Täby har det lägsta Ohälsotalet (24,4)• Dock har Täby ett högre tal för

sjukpenning (8,0) medan Sollentuna har lägst på 7,4

• Sollentuna har haft den klart högsta ökningen av sjukersättningar (21,3)

• Nacka har utvecklats bäst från 2003 och frammåt

• Täby har det lägsta Ohälsotalet (24,4)• Dock har Täby ett högre tal för

sjukpenning (8,0) medan Sollentuna har lägst på 7,4

• Sollentuna har haft den klart högsta ökningen av sjukersättningar (21,3)

• Nacka har utvecklats bäst från 2003 och frammåt

Insatsmarknaden idag• Sammanställningen är ej fullt

validerad • Arbetsförmedlingens siffror inbegriper

tex ej det som handlas upp centralt• Från kommunen uppskattas ca 13 Mkr

gå till insatser, men dessa går till alla försörjda, inte endast de fyra utvalda grupperna

• Vuxenutbildningarna har en budet på ca 23 Mkr

• Försäkringskassans siffror är uppskattningar baserat på en totalsiffra för Nacka-Värmdö

Broryd & Lutz AB

Insatser Mkr

Arbetsförmedlingen

Jobb och utvecklingsgaranti 3,25

Särskilt anställningsstöd 3

Förberedande utbildning 1

Övrigt 8,25

Totalt Af 15,5

Försäkringskassan

Aktiva insatser* 4,2

Medfinansiering* 7

Totalt F-kassan 11,2

Kommunen

Vuxenutbildning 23

Övriga insatser 13

Totalt kommunen 36

Summa 62,7

Administrationen idag och framöver

Myndighet Antal idag Antal planerat för FFFN

Försäkringskassan 35 Ca 5

Arbetsförmedlingen Ca 33 25

Kommunen

Socialtjänsten Ca 5 2-3

Vuxenutbildning 4 4

Totalt Kommunen Ca 9 Ca 7

Summa Nacka < 90 Ca 37

Broryd & Lutz AB

Med en snittkostnad på 650 000 kr per medarbetare kommer den nya verksamheten behöva en årlig budget på ca 24 Mkr

Innehåll

• Bakgrunden och syfte• Nyttokalkyl – för vem, och vad för nytta?• Vad ingår i kalkylen • Förslag på angreppssätt• Dagens kostnader• Möjliga besparingar• Dynamiska effekter• Nästa steg

Broryd & Lutz AB

Hypoteser om möjliga reduktioner i utbetalningar

Broryd & Lutz AB

Hypoteser Effekter

Hypotes 1 (verifierad)Nacka blir i snitt 15 % effektivare i att få personer med ekonomiskt bistånd ut i arbetslivet

Ca 6 Mkr årligen (16%)

Hypotes 2 (overifierad) Nacka når en kostnad för arbetslöshetsersättning i samma nivå som Täby (mätt i kostnad / invånare)

Ca 3 Mkr årligen (10%)

Hypotes 3 (overifierad) Nacka når ett ohälsotal i nivå med Täby, dvs 24,4 i jämförelse mot dagens 25,5

Ca 30 Mkr årligen (5,5%)

Summa Ca 39 Mkr (5,6%)

Dubbelt igen för samhälletSituation 1:Person med statligt stöd

Situation 2:Person med egen inkomst

Broryd & Lutz AB

• Inkomst på 10 000 kr / mån ger staten en motsvarande utgift. Kommunen beskattar inkomsten med 30 %.

• Samhällets samlade utgifter: 10 000• Samhällets samlade intäkter: 3 000• Nettoeffekt för samhället: -7 000• Till detta kommer kostnader för

insatser och administration

• Inkomst på 12 000 kr / mån från privat aktör. Staten erhåller 33 % i arbetsgivar- avgifter. Kommunen beskattar inkomsten med 30 %.

• Samhällets samlade utgifter: 0• Samhällets samlade intäkter: 7 960• Nettoeffekt för samhället: 7 960

Den totala effekten uppskattas till över 60 Mkr årligen

Broryd & Lutz AB

Ökade intäkter i form av arbetsgivaravgifter och skatt

Minskade utbetalningar till följd av högre grad av självförsörjning

Ökad konsumtion och investeringar av invånare i kommunen

40

20

Minskad konsumtion av sjukvård inom Landstinget Indirekta ”dynamiska”

effekter

Direkta effekter

Uppskattad total årlig ekonomisk effekt av FFFN

Milj

on

er

kro

no

r

Med mer i plånboken ökar konsumtionen i kommunen

Broryd & Lutz AB

Genomsnittliga utgifter, 2006 (SCB)Ensamstående utan barn

KÖPTA LIVSMEDEL 17 630

ALKOHOLFRIA DRYCKER 1 510

UTEMÅLTIDER 7 240

ALKOHOLHALTIGA DRYCKER 3 050

TOBAK 1 450

FÖRBRUKNINGSVAROR 3 180

HUSHÅLLSTJÄNSTER 7 080

KLÄDER OCH SKOR 7 230

BOSTAD 51 700

MÖBLER, INVENTARIER, TEXTILIER , HUSHÅLLSUTRUSTNING 7 630HÄLSO- OCH SJUKVÅRD 4 580

TRANSPORT 29 310

FRITID OCH KULTUR 30 500

SKATTEPLIKTIGA FÖRMÅNER 590

TOTALT 172 680

Ca 42 % av den disponibla inkomsten kan förväntas spenderas i kommunen. Detta är mer än 70 000 kr / år och individ.

Rekommenderad väg framåt

• Input till check-systemet• Utred vidare insatserna

– Landstinget– Arbetsförmedlingen

Broryd & Lutz AB