Karlstads kommun

SCB:s Medborgarundersökning – våren 2012

Karlstads kommun

Rapportbilaga

SCB:s Medborgarundersökning våren 2012 Innehållsförteckning - Rapportbilaga

Rapportbilaga - Innehållsförteckning Allmänt om undersökningen

Arbeta vidare med resultaten .................................................................................. 1

Förändringar i enkäten ............................................................................................ 3

SCB:s analysmodell med NKI .................................................................................. 10

Om undersökningen ............................................................................................... 15

A. Hur bedömer medborgarna sin kommun som en plats att bo och leva på?

Diagram 1A. Modellbild A ....................................................................................... 20

Diagram 2A. Prioriteringsmatris A .......................................................................... 21

Tabell 1A. Medelvärde och svarsfördelning för de olika frågorna - Samtliga ........ 22

Diagram 3A. Andel som gett högt respektive lågt betyg - Samtliga ....................... 25

Tabell 1A_K. Medelvärde och svarsfördelning för de olika frågorna utifrån kvinnors svar ........................................................................................................... 26

Diagram 3A_K. Andel som gett högt respektive lågt betyg utifrån kvinnors svar ........................................................................................................... 29

Tabell 1A_M. Medelvärde och svarsfördelning för de olika frågorna utifrån mäns svar ................................................................................................................ 30

Diagram 3A_M. Andel som gett högt respektive lågt betyg utifrån mäns svar ................................................................................................................ 33

Tabell 2A.1–5 Faktorernas betygsindex redovisat efter bakgrundsfrågor ............. 34

B. Vad tycker medborgarna om kommunens verksamheter?

Diagram 1B. Modellbild B ...................................................................................... 39

Diagram 2B. Prioriteringsmatris B ......................................................................... 40

Tabell 1B. Medelvärde och svarsfördelning för de olika frågorna - Samtliga ....... 41

Diagram 3B. Andel som gett högt respektive lågt betyg - Samtliga ...................... 45

Tabell 1B_K. Medelvärde och svarsfördelning för de olika frågorna utifrån kvinnors svar .......................................................................................................... 46

Diagram 3B_K. Andel som gett högt respektive lågt betyg utifrån kvinnors svar .......................................................................................................... 50

Tabell 1B_M. Medelvärde och svarsfördelning för de olika frågorna utifrån mäns svar ............................................................................................................... 51

Diagram 3B_M. Andel som gett högt respektive lågt betyg utifrån mäns svar .... 55

Tabell 2B.1–10 Verksamheternas betygsindex redovisat efter

bakgrundsfrågor och erfarenhet ........................................................................... 56

C. Vad tycker medborgarna om inflytandet i sin kommun?

Diagram 1C. Modellbild C ..................................................................................... 67

Diagram 2C. Prioriteringsmatris C ........................................................................ 68

Tabell 1C. Medelvärde och svarsfördelning för de olika frågorna - Samtliga ...... 69

SCB:s Medborgarundersökning hösten 2011 Innehållsförteckning - Rapportbilaga

Diagram 3C. Andel som gett högt respektive lågt betyg - Samtliga ....................... 72

Tabell 1C_K. Medelvärde och svarsfördelning för de olika frågorna utifrån kvinnors svar........................................................................................................... 73

Diagram 3C_K. Andel som gett högt respektive lågt betyg utifrån kvinnors svar........................................................................................................... 76

Tabell 1C_M. Medelvärde och svarsfördelning för de olika frågorna utifrån mäns svar................................................................................................................ 77

Diagram 3C_M. Andel som gett högt respektive lågt betyg utifrån mäns svar ..... 80

Tabell 2C.1-6. Faktorernas betygsindex redovisat efter

bakgrundsfrågor och erfarenhet ........................................................................... 81

SCB:s Medborgarundersökning våren 2012 Arbeta vidare med resultaten

Arbeta vidare med resultaten Resultatredovisningen för var och en av undersökningens tre delar A, B och C, bygger på:

• En modellbild (Diagram 1 A–C)

• En prioriteringsmatris (Diagram 2 A–C)

• En tabell (Tabell 1 A–C)

• Bakgrundstabeller (Tabell 2 A-C)

Modellbild och prioriteringsmatris

Starta med att studera modellbild och prioriteringsmatris (korsdiagram-met) som ger överblick åt materialet.

Man bör i sitt förbättringsarbete uppmärksamma faktorer med stor effekt och relativt låga betygsindex, dvs. i första hand de som hamnat i kvadrant Prioritera (nedre högra delen av prioriteringsmatrisen). Även faktorer med relativt höga betygsindex och stor effekt, dvs. de som hamnat i kvadrant Förbättra om möjligt (övre högre delen), bör man uppmärksamma om man tror att det finns en påtaglig potential för ytterligare förbättringar. Dessa faktorer tillhör en andra prioriteringsgrupp.

Om det finns faktorer som hamnat i kvadrant Lägre prioritet (nedre vänstra delen) kan de ges lägre prioritet eftersom en förbättring av deras låga betygsindex förväntas ha en lägre effekt på helhetsbetyget.

I kvadrant Bevara, högst upp till vänster, hamnar de faktorer som kan ges lägst prioritet i ett förbättringsarbete. Se till att betygsnivån inte försämras för de faktorer som har låga effektmått.

Tabell 1 A–C

I tabell 1 A–C redovisas medelvärde och svarsfördelning för var och en av de frågor som ligger till grund för de olika faktorerna. Det är viktigt att närmare studera vilka frågor och vilka svarsfördelningar som ligger bakom de olika faktorernas betygsindex och de enskilda frågornas medelvärden, speciellt hur stor andel av medborgarna som gett låga betyg.

Frågorna har besvarats på en 10-gradig skala på vilken 1–4 klassas som låga betyg, 5–7 som mellanbetyg och 8–10 som höga betyg. Observera att i en frågas procentfördelning på dessa tre betygsklasser ingår inte svaren från de medborgare som uppgett ”Ingen åsikt” eller valt att inte besvara den aktuella frågan.

Studera framförallt betygen på frågorna för de olika faktorer som enligt prioriteringsmatrisen hör till dem som bör uppmärksammas.

1

Arbeta vidare med resultatet SCB:s Medborgarundersökning våren 2012

Bakgrundstabeller

I bakgrundstabellerna redovisas hur betygsindexen för faktorerna eventuellt varierar mellan kön, ålder, boendeort, boendetid i kommunen och svaren på erfarenhetsfrågorna i enkäten. För kön och ålder har felmarginaler tagits fram i samband med modellanalysen. Information om kön och ålder på de svarande har hämtats från SCB:s register över totalbefolkningen (RTB).

För resterande bakgrundstabeller är resultaten uppdelad efter svaren på boendeort, boendetid i kommunen och svaren på erfarenhetsfrågorna, vilket medför att felmarginalerna för delgruppernas betygsindex blir större än de felmarginaler som angetts i modellbilderna. För dessa är därför skillnader på 4 – 5 indexenheter mellan dessa gruppers indextal av mindre betydelse.

Övrigt

Arbetet med att höja en faktors betygsindex behöver inte nödvändigtvis betyda att en faktor eller ett verksamhetsområde måste förbättras. Det kan också vara så att medborgarna har en bristfällig kunskap om hur en viss verksamhet fungerar och kanske därför behöver mer information om den verksamheten.

Studera även kommunens resultat i jämförelse med andra deltagande kommuner för att på så sätt hitta bra exempel. I rapporten redovisas jämförelser för höstens undersökning, dels med samtliga 115 kommuner och dels med kommuner i samma storleksklass.

På SCB:s webbplats www.scb.se/medborgarundersökningen kan jämförelser göras med andra kommuner som har deltagit i undersökningen och godkänt publicering på webbplatsen.

2

http://www.scb.se/medborgarundersökningen�

SCB:s Medborgarundersökning våren 2012 Förändringar i enkäten

Förändringar i enkäten SCB:s Medborgarundersökning har genomförts två gånger om året sedan starten hösten 2005. Till undersökningen hösten 2010 genomgick enkäten en helhetsöversyn. Efter önskemål från flertalet av de kommuner som deltar i undersökningen har SCB tillsammans med en referensgrupp reviderat enkäten för att passa kommunerna och dess verksamheter bättre. Referensgruppen har bestått av representanter från Eskilstuna kommun, Piteå kommun, Järfälla kommun, Kungsbacka kommun och Gotlands kommun samt med representanter från Sveriges Kommuner och Landsting.

Förändringarna i enkäten handlar främst om att frågor som inte bedömts som relevanta för kommunerna har tagits bort samt att en stor andel frågor formulerats om och blivit mer tydliga. En del nya frågor har även tillkommit.

Förändringarna i enkäten kommer att påverka jämförbarheten med tidigare år, men vår förhoppning med översynen är att detta ska kompenseras av att enkäten får en högre kvalitet och bli mer användbar för kommunerna. Helhetsbetygen, NRI, NMI och NII är däremot helt jämförbara mellan samtliga undersökningsomgångar.

Större delen av de delfrågor som ingår i faktorerna kan däremot jämföras med tidigare år. I Tabell1 A – C redovisas kommunens resultat från det år då undersökningen gjordes senast i kommunen, för de frågor som bedöms kunna jämföras med tidigare år.

Nedan beskrivs vilka ändringar som har gjorts mellan åren.

Del A. Hur bedömer medborgarna sin kommun som en plats att bo och leva på? (Nöjd-Region-Index)

Från och med hösten 2010 har följande ändringar gjorts jämfört med den enkät som användes från och med hösten 2007. Dessa ändringar måste beaktas vid jämförelser mellan åren.

Den inledande frågan för samtliga frågor har ändrats från ”Hur nöjd är du vad gäller” till ”Hur ser du på”.

Faktorn Arbetsmöjligheter

Frågorna ”hur väl möjligheterna till arbete uppfyller dina förväntningar” och ” Föreställ dig en ideal arbetsmarknad. Hur nära sådana ideala förhållanden är arbetsmöjligheterna för invånarna i din kommun” har tagits bort.

Faktorn Utbildningsmöjligheter

Frågorna ”utbildningsmöjligheterna inom rimligt avstånd”, ”hur väl möjligheterna till utbildning uppfyller dina förväntningar” samt ” föreställ dig ideala utbildningsmöjligheter. Hur nära sådana ideala förhållanden är utbildningsmöjligheterna för invånarna i din kommun” har tagits bort. Frågan ”tillgången till högre utbildningar (universitets- eller

3

Förändringar i enkäten SCB:s Medborgarundersökning våren 2012

högskoleutbildning) inom rimligt avstånd” har omformulerats till ”tillgången till universitets- eller högskoleutbildning inom rimligt avstånd”.

Frågan ”tillgången till övriga utbildningar inom rimligt avstånd? (Folkhögskola, Kvalificerad Yrkesutbildning, Komvux etc.)” har lagts till.

Faktorn Bostäder

Frågorna ”möjligheterna att hitta prisvärt boende”, ”hur det planeras för bostäder” samt ”Föreställ dig ideala bostadsförhållanden. Hur nära ett sådant ideal tycker du att boendet i din kommun kommer” har tagits bort.

Frågorna ”möjligheterna att hitta bra boende” och ”utbudet av olika typer av boendeformer (hyresrätt, bostadsrätt, småhus etc.)” har lagts till.

Faktorn Miljö

Faktorn har tagits bort. Frågan om ”tillgången till parker, grönområden och natur” har flyttats till faktorn Fritidsmöjligheter.

Faktorn Kommunikationer

Frågan ”tillgången till gång- och cykelvägar” har flyttats från faktorn Gång- och cykelvägar.

Frågorna kollektivtrafikens ”linjesträckning”, ”turtäthet” och ”biljettpriser” har tagits bort och ersatts av frågan ”möjligheterna till att använda kollektivtrafiken för resor (Med kollektivtrafik menas lokal och regional trafik med buss, spårvagn, tunnelbana, tåg och/eller båt/färja.)”.

Frågorna ”tillgången till förbindelser med fjärrtåg inom rimligt avstånd”, ”tillgången till förbindelser med expressbuss (långfärdsbuss i linjetrafik)” samt ”tillgången till flygförbindelser inom rimligt avstånd” har tagits bort och ersatts av frågan ”tillgången till förbindelser för längre resor? (Resor med tåg, buss, båt och/eller flyg.)”.

Frågan ”vägnätet” har tagits bort och ersatts med ”möjligheterna till att enkelt kunna transportera sig med bil”.

Frågan ”Föreställ dig en kommun med ideala kommunikationer. Hur nära ett sådant ideal kommer kommunikationerna i din kommun” har tagits bort.

Faktorn Kommersiellt utbud

Frågorna ”tillgången till bank och post inom rimligt avstånd” och ”Föreställ dig en kommun med idealt kommersiellt utbud. Hur nära ett sådant ideal kommer det kommersiella utbudet i din kommun” har tagits bort.

Frågan ”nöjesutbudet inom rimligt avstånd” har formulerats om till ”nöjesutbudet” samt flyttats till faktorn Fritidsmöjligheter.

Faktorn Fritidsmöjligheter

Faktorn har ändrat namn, från Fritid till Fritidsmöjligheter.

Frågorna ”nöjesutbudet” och ”tillgången till parker, grönområden och natur” har lagts till från faktorn Fritidsmöjligheter respektive Miljö.

4


Frågan ”möjligheterna att utöva dina fritidsaktiviteter” har omformulerats till ”möjligheterna till att kunna utöva fritidsintressen t.ex. sport, kultur, friluftsliv, föreningsliv”.

Frågan ”tillgången till kulturaktiviteter” har omformulerats till ”tillgången till kulturevenemang”.

Frågan ”tillgången till sport- och idrottsevenemang” har omformulerats till ”tillgången till idrottsevenemang”.

Frågorna ”tillgången till utflyktsmål” och ”Föreställ dig en kommun med ideala fritidsmöjligheter. Hur nära ett sådant ideal kommer fritidsmöjligheterna i din kommun” har tagits bort.

Faktorn Trygghet

Frågorna ”hur trygg och säker du och dina närmaste kan känna er” och ”Föreställ dig en kommun med ideal trygghet. Hur nära ett sådant ideal kommer tryggheten i din kommun” har tagits bort.

Frågan ”hur tryggt du kan vistas utomhus på kvällar och nätter” har omformulerats till ”hur tryggt och säkert du kan vistas utomhus på kvällar och nätter”.

Frågan ”hur trygg och säker du kan känna dig mot stöld och inbrott” har omformulerats till ”hur trygg och säker du kan känna dig mot inbrott i hemmet”.

Frågan ”hur trygg och säker du kan känna dig mot hot, rån och misshandel” har lagts till.

Indexet Rekommendation

Ingen ändring har gjorts i frågan för detta index, ”Kan du rekommendera vänner och bekanta att flytta till din kommun”.

Förändringar mellan tidigare undersökningsomgångar 2005 – våren 2010

Frågeblankettens del A har ändrats sedan första gången undersökningen genomfördes 2005. Detta gäller till exempel faktorn Miljö som 2005 även innehöll frågor om bebyggelsens trivsamhet och prisvärt boende. Betygsindexet för faktorn Miljö har emellertid räknats om så det är jämförbart med åren 2006, 2007, 2008, 2009 och våren 2010.

Från och med 2006 har faktorn Bostäder tillkommit där ovan nämnda frågor ingår tillsammans med en fråga om planering för bostäder.

Vidare har faktorn Kommersiellt utbud utökats med två frågor om utbud av livsmedelsaffärer och tillgång till post och bank. Ovanstående förändring innebär att faktorn Kommersiellt utbud inte är helt jämförbar mellan åren 2005 och 2006, 2007, 2008, 2009 och våren 2010.

För faktorn Kommunikationer har det tillkommit en fråga om tillgången till förbindelser med expressbuss.

Från och med hösten 2007 har texten ”din kommun” tagits bort i frågorna rörande Arbetsmöjligheter och Utbildningsmöjligheter. Detta måste beaktas vid jämförelser mellan åren.

5


Helhetsbetyget NRI har beräknats på samma sätt genom åren och är därmed jämförbart mellan alla undersökningsomgångar.

Del B. Vad tycker medborgarna om kommunens verksamheter? (Nöjd-Medborgar-Index)

Från och med hösten 2010 har följande ändringar gjorts jämfört med den enkät som användes från och med hösten 2007. Dessa ändringar måste beaktas vid jämförelser mellan åren. Verksamheten Förskolan

Ingen ändrig i enkäten för denna verksamhet.

Verksamheten Grundskolan


Verksamheten Gymnasieskolan


Verksamheten Äldreomsorgen


Verksamheten Stöd för utsatta personer

Frågan ”Vad tror eller tycker du om det stöd och den hjälp som utsatta individer får i din kommun” till ”Vad tror eller tycker du om det stöd och den hjälp som utsatta personer får i din kommun”.

Verksamheten Räddningstjänsten

Frågan ”Vad tror eller tycker du om räddningstjänsten din kommun” till ”Vad tror eller tycker du om räddningstjänsten (brandkåren) i din kommun”.

Verksamheten Gång- och cykelvägar

Frågan ”tillgången till gång- och cykelvägar samt cykelvänliga vägar i din kommun” har flyttats till faktorn Kommunikationer.

Frågan ”belysningen av gång- och cykelvägar i din kommun” har lagts till

Frågan ”gång- och cykelvägar samt cykelvänliga vägar i allmänhet i din kommun” har tagits bort.

Verksamheten Gator och vägar

Frågan ”belysningen av gator och vägar i din kommun” har lagts till.

Frågan ”gator och vägar i allmänhet i din kommun” har tagits bort.

Verksamheten Idrott- och motionsanläggningar

Faktorn har ändrat namn, från Fritid – Idrott till Idrott- och motionsanläggningar.

6


Frågorna ”tillgången till idrotts- och motionsanläggningar”, ”tillgången till friluftsområden och promenadvägar” samt ”möjligheterna till idrotts- och friluftsliv” har tagits bort.

Frågorna ”öppettiderna vid kommunens idrotts- och motionsanläggningar” och ”belysningen i kommunens motionsspår”.

Verksamheten Kultur

Faktorn har ändrat namn, från Fritid – Kultur till Kultur.

Frågan ”kulturaktiviteter i allmänhet” har tagits bort.

Verksamheten Miljöarbete

Faktorernas samtliga frågor har tagits bort och ersatts med frågan ”kommunens insatser för att kommuninvånarna ska kunna leva miljövänligt”.

Verksamheten Renhållning och sophämtning

Faktorn har bytt namn, från Renhållning till Renhållning och sophämtning.

Frågan ”renhållning av gator och vägar i din kommun” har tagits bort.

Frågan om ”tillgängligheten till återvinningscentraler i din kommun (Där du t.ex. kan lämna farligt avfall, grovavfall och elektronikavfall)”.

Verksamheten Vatten och avlopp

Frågan ”kvaliteten på dricksvattnet i din kommun” har formulerats om till ”dricksvattnet i din kommun”.

Indexet Bemötande och tillgänglighet

Den inledande frågan för frågorna har ändrats till ”Hur nöjd är du med”.

Frågan ”hur blir du bemött när du har kontakt med personal i din kommun” har omformulerats till ”hur du blir bemött när du har kontakt med tjänstemän eller annan personal i din kommun”.

Frågan ”hur tycker du att servicen är när du har kontakt med personal i din kommun” har omformulerats till ”den servicen du får när du har kontakt med tjänstemän eller annan personal i din kommun”.

Frågan ”hur lätt är det att komma i kontakt med personal i din kommun” har omformulerats till ”hur lätt det är att komma i kontakt med tjänstemän eller annan personal i din kommun”.

Frågan ”möjligheter att komma i kontakt med kommunens högre chefer” har lagts till.


Frågeblanketten har för del B ändrats genom åren. För varje verksamhet ställdes 2005 tre övergripande frågor. För undersökningar från och med våren 2006 är det endast den första av dessa tre frågor som ingår för verksamheterna Förskolan, Grundskolan, Gymnasieskolan, Äldreomsorgen, Stöd för utsatta personer och Räddningstjänsten.

7


För 2005 har dessa verksamheters betygsindex räknats om så att dess betygsindex är helt jämförbara med övriga undersökningsomgångar.

Från och med hösten 2007 till och med våren 2010 tillkom det ett antal frågor under verksamheterna Gator och vägar, Gång- och cykelvägar, Fritid – Idrott, Fritid – Kultur, Miljöarbete, Vatten och avlopp samt Renhållning. Ovanstående förändringar innebär att nämnda verksamheter för åren 2005, 2006 och våren 2007 inte är helt jämförbara med resultaten för hösten 2007 till och med våren 2010. Helhetsbetyget NMI har emellertid beräknats på samma sätt genom åren och är därmed jämförbart mellan alla undersökningsomgångar.

Del C. Vad tycker medborgarna om inflytandet i kommunen? (Nöjd-Inflytande-Index)

Från och med hösten 2010 har följande ändringar gjorts jämfört med den enkät som användes från och med hösten 2007. Dessa ändringar måste beaktas vid jämförelser mellan åren.

Faktorn Kontakt

Faktorn har bytt namn och hette tidigare Tillgänglighet.

Frågan ”Hur nöjd är du med invånarnas möjligheter att komma till tals med kommunens ansvariga tjänstemän” har tagits bort.

Frågan ”Hur nöjd är du med invånarnas möjligheter att komma till tals med kommunens politiker” har omformulerats till ”Hur nöjd är du med möjligheter att komma i kontakt med kommunens politiker”.

Faktorn Information

Faktorn har bytt namn och hette tidigare Information, Öppenhet.

Frågorna ”kommunens information om sina verksamheter”, ”omfattningen av kommunens information” och ”möjligheterna att få tag på information från kommunen” har tagits bort.

Frågorna ”tillgången till information om kommunen och dess verksamheter” och ”kommunens webbplats” har lagts till.

Faktorn Påverkan

Frågan ”invånarnas möjligheter att påverka kommunala beslut” har omformulerats till ”invånarnas möjligheter att påverka politiska beslut”.

Faktorn Förtroende

Den inledande frågan för frågorna har ändrats från ”Vilken uppfattning har du om din kommun vad gäller” till ”Vad tror eller tycker du om”.

Frågan ”hur kunniga kommunens politiker är” har tagits bort.

Frågan ”hur väl kommunala beslut genomförs” har omformulerats till ”hur väl politiska beslut genomförs”.

8


Frågan ”kommunens högre tjänstemän arbetar för kommunens bästa” har lagts till.


Från och med våren 2006 till och med våren 2010 har ändringar gjorts i frågeblankettens del C jämfört med 2005. För faktorn Tillgänglighet har en fråga tagits bort och dessutom har frågornas formuleringar ändrats något. Antalet frågor inom faktorn Information – Öppenhet har utökats från tre till fem frågor.

Faktorn Inflytande ändrade namn till Påverkan och innehöll en fråga om påverkan inom de kommunala verksamheterna. Förändringar innebär att nämnda faktorer inte är helt jämförbara mellan år 2005 och övriga undersökningsomgångar. Frågorna för faktorn Förtroende är helt jämförbar mellan 2005 och våren 2010. Helhetsbetyget NII går att jämföra mellan samtliga år.

9

SCB:s analysmodell med NKI SCB:s Medborgarundersökning våren 2012

SCB:s analysmodell med NKI SCB:s analysmodell med Nöjd-Kund-Index (NKI) är uppbyggd dels av ett mått för totalnöjdheten, NKI, dels av ett antal faktorer som speglar olika delar av den undersökta verksamheten. Helhetsbetyget NKI mäts med tre specifika frågor. I denna undersökning finns tre helhetsbetyg, ett för varje modell. I modell A, med frågor om kommunen som en plats att bo och leva på, ingår helhetsbetyget Nöjd-Region-Index (NRI). I modell B, med frågor om kommunens verksamheter, ingår helhetsbetyget Nöjd-Medborgar-Index (NMI) och i modell C, med frågor om medborgarnas inflytande på kommunala beslut och verksamheter, ingår helhetsbetyget Nöjd-Inflytande-Index (NII).

Varje modell ovan består av ett antal faktorer. Varje faktor mäts i regel med flera frågor som alla behandlar delar av det område som avses. De svarande medborgarna sätter sina betyg på de enskilda frågorna på 10-gradiga skalor, där 1 är lägsta betyg och 10 är högsta betyg.

Vilka frågor som ingår i respektive faktor framgår av tabell 1 samt hänvisningarna till frågeblanketten i modellbilden för respektive modell. Frågeblanketten finns sist i rapporten.

Indexberäkningar

Medborgarna besvarar frågorna på 10-gradiga skalor, där 1 är lägsta betyg och 10 är högsta betyg. Betygen räknas om till betygsindex, vilket innebär att resultaten omvandlas till en ny skala som går från 0 till 100. Ju högre indexvärdet är desto nöjdare är medborgarna med faktorn. Den 10-gradiga skalan får vid översättning till betygsindex följande indexvärden (inom parentes): 1 (0), 2 (11,1), 3 (22,2), 4 (33,3), 5 (44,4), 6 (55,6), 7 (66,7), 8 (77,8), 9 (88,9) samt 10 (100). Anledningen till att betyget 5 inte översätts till betygsindex 50 etc. är att den 10-gradiga skalan börjar på 1 och index-skalan startar på 0.

Tolkning av skalan

För att få en större förståelse för hur den 10-gradiga skalan tolkas har SCB genomfört undersökningar där de svarande får ange var på skalan de anser att olika omdömen passar in. Resultaten indikerar att betyg under 5 kan klassas som ”inte godkänt”. Gränsen för ”nöjd” går enligt undersökningarna vid betyget 6 och betyg på 8 eller högre kan tolkas som ”mycket nöjd”. Motsvarande tolkning av betygsindexen ger att betygsindex under 40 kan klassas som ”inte godkänt”. Gränsen för ”nöjd” går vid 55 och betygsindex på 75 eller högre kan tolkas som ”mycket nöjd”.

10

SCB:s Medborgarundersökning våren 2012 SCB:s analysmodell med NKI

Effektmått – grad av påverkan

För varje faktor beräknar analysmodellen ett effektmått. Effekten utgör ett mått på sambandet mellan NKI och respektive faktor. Bakom effektmåttet ligger inga specifika frågor om hur medborgarna prioriterar olika faktorer. En faktors effektmått anger i vilken utsträckning NKI (i denna undersökning NRI, NMI och NII), förväntas förändras vid en förändring av faktorns betygsindex med fem enheter. Om en faktor till exempel fått effektmåttet 1,0 innebär det att NKI (helhetsbetyget) förväntas öka med en enhet om faktorns betygsindex ökar med fem enheter. Sjunker däremot faktorns betygsindex med fem enheter förväntas NKI på motsvarande sätt minska med en enhet.

Tolkningen av faktorernas effektmått

Hur ska man då tolka att vissa faktorer har låga effektmått? Det ska inte tolkas som att de faktorerna inte är viktiga. Effektmåttet anger enbart vilken förväntad påverkan på helhetsbetyget som en förändring av faktorns betygsindex skulle innebära.

Vad kan ligga bakom att en faktor med lågt betygsindex får ett lågt effektmått? Svaret är att det beror på att medborgarnas betygsättning av den faktorn har ett lågt samband med hur de som grupp satt sina helhets-betyg. Medborgarnas sammanlagda svarsmönster, vad gäller sambandet mellan deras helhetsbetyg och deras betyg på faktorn, kan vara betydligt starkare för andra faktorer i modellen.

T.ex. i undersökningens frågeblock A, om kommunen som en plats att bo och leva på, ingår faktorn Arbetsmöjligheter. Även om faktorn Arbetsmöjligheter fått ett lågt betyg av medborgarna i kommunen kan faktorn samtidigt få ett lågt effektmått, alltså ha ett lågt samband med helhetsbetyget Nöjd-Region-Index (NRI). Detta kan t.ex. förklaras av att majoriteten av de svarande inte är personligen drabbade av arbetslöshet och att de kanske just därför fäster större avseende vid andra faktorer när de avger sitt helhetsbetyg NRI. Sambandet (dvs. effektmåttet) mellan medborgarnas betyg på faktorn Arbetsmöjligheter och deras helhetsbetyg på kommunen som en plats att bo och leva på (NRI) kan därför bli svagt trots att de gett ett lågt betyg åt Arbetsmöjligheter.

Prioriteringsmatris

För att på ett enkelt sätt åskådliggöra resultaten placeras faktorerna in i ett fyrfältsdiagram, en så kallad prioriteringsmatris. De fyra fälten i prioriterings-matrisen, kvadranterna, skapas av medelindex och medel-effekt för de faktorer som ingår i modellen. Kvadranterna utgör fyra områden med olika prioriteringsgrad i ett förbättringsarbete.

I prioriteringsmatrisen placeras varje faktor in efter sitt betygsindex och sitt effektmått. Ju högre upp i diagrammet en faktor ligger desto nöjdare är medborgarna med faktorn. Ju längre åt höger i diagrammet en faktor ligger, desto större påverkan förväntas en förändring av dess betygsindex ha på NMI.

11


För att förbättra NKI bör man främst prioritera faktorer som ligger långt ner till höger i matrisen (Prioritera), dvs. de med relativt låga betygsindex i kombination med höga effektmått. I en andra prioriteringsgrupp återfinns de faktorer som hamnar uppe till höger i matrisen (Förbättra om möjligt). Även dessa faktorer har förhållandevis höga effektmått och bör därför om möjligt förbättras, trots att de redan har relativt höga betygsindex.

Faktorer som hamnat i den nedre vänstra delen av prioriteringsmatrisen (Lägre prioritet) kan ges lägre prioritet eftersom en förbättring av deras låga betygsindex förväntas ha en lägre effekt på NKI. I kvadranten högst upp till vänster (Bevara) hamnar de faktorer som kan ges lägst prioritet i ett förbättringsarbete. Dock bör man försöka bevara dessa faktorers höga betygsindex eftersom en sänkning kan leda till att effektmåttet ökar och faktorn då hamnar i den prioriterade kvadranten.

Felmarginaler

Felmarginalerna beaktar den osäkerhet som härrör från att endast ett urval av medborgarna har tillfrågats och att inte alla som ingår i urvalet har besvarat enkäten. Skattningarna plus/minus felmarginalen bildar ett så kallat 95-procentigt konfidensintervall. Om en faktor exempelvis har fått ett betygsindex som är 55 och felmarginalen är ± 2,1 så innebär det att det sanna värdet med 95 procents säkerhet ligger i intervallet 52,9–57,1.

Statistiskt säkerställda skillnader

För att avgöra om skillnaderna i betygsindex mellan åren eller mellan olika kommuner är statistiskt säkerställda har följande förenklade förfarande använts i rapporten: Om intervallen (indexvärdet ± felmarginalen) för två indexvärden inte överlappar varandra är skillnaden mellan indexvärdena statistiskt säkerställd. Även om intervallen för två betygsindex tangerar varandra, t.ex. ett intervall som är 53–57 och ett som är 57–61 anger vi att skillnaden är statistiskt säkerställd. Felmarginaler för betygsindex och effektmått finns angivna i diagram 1A-C.

12

SCB:s Medborgarundersökning våren 2012 SCB:s analysmodell med NKI

Bortfall

Bortfallet i en undersökning delas in i två olika typer. Totalbortfallet består av de medborgare som inte har besvarat enkäten överhuvudtaget. Partiellt bortfall innebär att medborgarna har svarat på enkäten men inte besvarat samtliga frågor. Även svarsalternativet ”Ingen åsikt” betraktas vid modell-beräkningarna som partiellt bortfall. Det partiella bortfallet ersätts med hjälp av en metod som kallas medel-värdesimputering. För att imputera en individs uteblivna svar på en fråga studeras de redovisningsgrupper där individen ingår. Det uteblivna svaret ersätts med medelvärdet för frågan i kommunen. De svarande som inte har besvarat eller angett ”Ingen åsikt” på mer än 25 procent av frågorna utesluts vid beräkningen av faktorernas betygsindex och effektmått. Anledningen till detta är att om dessa medborgare ska ingå i analysen måste deras stora partiella bortfall kompenseras genom imputering i så stor omfattning att det riskerar att snedvrida resultaten. Totalt inkom 22 896 besvarade enkäter. För modellen Nöjd-Region-Index (NRI) var 21 037 av dessa tillräckligt ifyllda för att kunna ingå i beräkningen av betygsindex och effektmått. För Nöjd-Medborgar-Index (NMI) var motsvarande antal enkäter 12 342 och för Nöjd-Inflytande-Index (NII) var motsvarande antal 13 460.

Det partiella bortfallet, dvs. den andel av de svarande som hoppat över en fråga, är inte stort. Däremot är andelen som markerat alternativet ”Ingen åsikt” relativt stor på flera av frågorna (se tabell 1 A–C).

Viktning av svaren

För att korrigera för att andelen svarande skiljer sig åt mellan könen och åldersklasserna har svar från kvinnor och män i de olika åldersklasserna inom varje kommun tilldelats olika vikter. Viktningen innebär att inom varje åldersgrupp för kvinnor respektive män räknas antalet svarande om så att det viktade antalet svarande i gruppen summerar till den gruppens faktiska antal medborgare i kommunen.

Modellens förklaringsgrad

Modellens förklaringsgrad (R2) är ett mått på hur väl modellen lyckas förklara den variation som finns bland medborgarna vad gäller deras helhetsbedömning av sin kommun (I denna undersökning NRI, NMI och NII). Förklaringsgraden (R2) kan variera mellan 0 och 1.

För Nöjd-Region-Index (NRI) blev förklaringsgraden för de deltagande kommunerna cirka 0,55 vilket innebär att modellens åtta faktorer förklarar 55 procent av variationen bland de svarande i helhetsbedömningen av kommunen som en plats att bo och leva på.

Förklaringsgraden för Nöjd-Medborgar-Index (NMI) blev för de deltagande kommunerna cirka 0,63 vilket innebär att modellens tretton faktorer

13


(verksamheter) förklarar 63 procent av variationen bland de svarande i helhetsbedömningen av kommunens verksamheter.

Förklaringsgraden för Nöjd-Inflytande-Index (NII) blev för de deltagande kommunerna cirka 0,78 vilket innebär att modellen med bara fyra faktorer förklarar 78 procent av variationen bland de svarande i helhetsbedöm-ningen av det inflytande som medborgarna har över kommunens verksam-heter.

Metoder bakom modellen

Beräkningarna av helhetsbetygen NRI, NMI och NII, betygsindex och effektmått skattas av en strukturekvationsmodell med latenta variabler. Skattandet görs med en algoritmisk metod som kallas Partial Least Squares (PLS). Kortfattat söker metoden maximera samvariationen mellan faktorerna och helhetsbetyget. Utifrån det stratifierade urvalet minus totalbortfallet skattas helhetsbetyget och faktorernas betygsindex genom att individernas svar viktas upp till hela populationen. Vikterna beräknas i enlighet med teorin om stratifierat urval med obundet slumpmässigt urval inom strata. Vid analysmodellens beräkning av betygsindex tilldelas varje delfråga en särskild vikt. Vikten tas fram utifrån hur stor betydelse delfrågan har för faktorns betygsindex. Metoden som används för att skatta felmarginalerna för betygsindex och effektmått kallas för Jack-knife-metoden.

14

SCB:s Medborgarundersökning våren 2011 Om undersökningen

Om undersökningen Undersökningens resultat har bearbetats utifrån SCB:s analysmodell med Nöjd-Kund-Index (NKI). Modellanalyser har genomförts för var och en av undersökningens tre delar (A, B och C).

Modellanalyserna är inte i första hand konstruerade med syfte att ta fram sammanfattande mått på hur stor del av medborgarna som är nöjda eller missnöjda med sin kommun. Modellanalyserna syftar till att ge en helhets-bild som pekar ut vilka områden eller delar som har särskilt stor betydelse för en förbättring av de helhetsbetyg som medborgarna ger sin kommun.

Population

Målpopulationen (målgruppen) är kommunens medborgare i åldrarna 18–84 år.

Urval

Undersökningen har genomförts som en urvalsundersökning. SCB:s register över totalbefolkningen (RTB) är urvalsramen. Som standard drogs ett urval på 500 personer i kommuner med färre än 10 000 invånare i åldrarna 18–84 år. I kommuner med 10 000 eller fler invånare i åldrarna 18–84 år drogs ett urval på 1 000 personer.

Metod

Undersökningen har genomförts som en kombinerad post- och webbenkät med tre skriftliga påminnelser varav de två sista innehöll ny frågeblankett och nytt svarskuvert.

Mätperiod

Datainsamlingen inleddes med utskick från SCB den 13 mars och avslutades den 10 maj.

Svarsandel

Den sammanlagda svarsandelen för de 52 kommunerna i vårens undersökning uppgår till 53 procent av nettourvalet (dvs. urvalet minus övertäckning)

15

Om undersökningen SCB:s Medborgarundersökning våren 2012

Tabell D. Urval och andel svarande per kommun. Våren 2012

Kommun Bruttourval Övertäckning Nettourval Antal svarande

Andel svarande (%)

Bergs kommun 500 8 492 263 53%Båstads kommun 1000 16 984 571 58%Eda kommun 500 7 493 261 53%Eslövs kommun 1000 12 988 503 51%Fagersta kommun 500 6 494 241 49%Götene kommun 1000 9 991 517 52%Haninge kommun 1000 13 987 429 43%Heby kommun 1000 17 983 467 48%Hudiksvalls kommun 1000 6 994 510 51%Håbo kommun 1000 12 988 512 52%Härjedalens kommun 500 5 495 265 54%Järfälla kommun 1000 10 990 476 48%Jönköpings kommun 1000 11 989 548 55%Karlshamns kommun 1000 4 996 514 52%Karlskoga kommun 1000 9 991 503 51%Karlstads kommun 1000 19 981 503 51%Kristianstad kommun 1000 11 989 466 47%Krokoms kommun 1000 9 991 567 57%Kungälvs kommun 1000 7 993 519 52%Kävlinge kommun 1000 9 991 588 59%Köpings kommun 1000 8 992 486 49%Ljungby kommun 1000 8 992 521 53%Ludvika kommun 1000 16 984 479 49%Lycksele kommun 500 8 492 266 54%Mörbylånga kommun 1000 10 990 551 56%Olofströms kommun 1000 19 981 521 53%Orsa kommun 500 6 494 312 63%Robertsfors kommun 500 2 498 264 53%Sjöbo kommun 1000 13 987 500 51%Staffanstorps kommun 1000 18 982 529 54%Sunne kommun 1000 7 993 541 54%Svalövs kommun 500 7 493 264 54%Säters kommun 500 2 498 279 56%Sölvesborgs kommun 1000 10 990 519 52%Tjörns kommun 1000 10 990 508 51%Torsås kommun 500 4 496 287 58%Tranås kommun 1000 10 990 506 51%Trelleborgs kommun 1000 9 991 514 52%Ulricehamns kommun 1000 8 992 530 53%Umeå kommun 1000 6 994 479 48%Vaggeryds kommun 500 5 495 275 56%Valdemarsviks kommun 500 3 497 297 60%Vansbro kommun 500 4 496 302 61%Vaxholms stad 500 5 495 278 56%Värmdö kommun 1000 8 992 506 51%Växjö kommun 1000 17 983 488 50%Ystad kommun 1000 10 990 548 55%Åmåls kommun 500 4 496 273 55%Ängelholms kommun 1000 11 989 532 54%Örkelljunga kommun 500 4 496 257 52%Östhammars kommun 1000 14 986 535 54%Östra Göinge kommun 1000 8 992 526 53%Samtliga kommuner 44000 474 43526 22896 53%

16

SCB:s Medborgarundersökning våren 2011 Om undersökningen

Tabell E. Andel svarande (%) efter kön och kommun. Våren 2012

Män KvinnorBergs kommun 48% 59% 53%Båstads kommun 55% 60% 58%Eda kommun 52% 54% 53%Eslövs kommun 49% 53% 51%Fagersta kommun 46% 52% 49%Götene kommun 50% 55% 52%Haninge kommun 38% 49% 43%Heby kommun 41% 55% 48%Hudiksvalls kommun 50% 53% 51%Håbo kommun 49% 54% 52%Härjedalens kommun 50% 57% 54%Järfälla kommun 43% 53% 48%Jönköpings kommun 54% 56% 55%Karlshamns kommun 49% 55% 52%Karlskoga kommun 48% 53% 51%Karlstads kommun 47% 55% 51%Kristianstad kommun 43% 52% 47%Krokoms kommun 53% 62% 57%Kungälvs kommun 50% 54% 52%Kävlinge kommun 55% 64% 59%Köpings kommun 47% 51% 49%Ljungby kommun 49% 56% 53%Ludvika kommun 47% 50% 49%Lycksele kommun 54% 54% 54%Mörbylånga kommun 55% 56% 56%Olofströms kommun 49% 57% 53%Orsa kommun 61% 65% 63%Robertsfors kommun 50% 56% 53%Sjöbo kommun 46% 56% 51%Staffanstorps kommun 49% 58% 54%Sunne kommun 51% 58% 54%Svalövs kommun 50% 58% 54%Säters kommun 52% 60% 56%Sölvesborgs kommun 51% 53% 52%Tjörns kommun 49% 53% 51%Torsås kommun 56% 60% 58%Tranås kommun 46% 56% 51%Trelleborgs kommun 49% 55% 52%Ulricehamns kommun 48% 59% 53%Umeå kommun 43% 54% 48%Vaggeryds kommun 54% 57% 56%Valdemarsviks kommun 56% 63% 60%Vansbro kommun 58% 63% 61%Vaxholms stad 51% 62% 56%Värmdö kommun 46% 56% 51%Växjö kommun 46% 53% 50%Ystad kommun 52% 58% 55%Åmåls kommun 50% 59% 55%Ängelholms kommun 51% 56% 54%Örkelljunga kommun 51% 52% 52%Östhammars kommun 51% 58% 54%Östra Göinge kommun 48% 59% 53%Samtliga kommuner 49% 55% 53%

KommunKön

Total

17

Om undersökningen SCB:s Medborgarundersökning våren 2012

Tabell F. Andel svarande (%) efter ålder och kommun. Våren 2012

18-24 25-34 35-44 45-54 55-64 65-74 75-84Bergs kommun 44% 24% 45% 50% 64% 65% 65% 53%Båstads kommun 37% 34% 53% 53% 62% 70% 73% 58%Eda kommun 44% 27% 42% 52% 65% 68% 59% 53%Eslövs kommun 38% 36% 47% 48% 59% 66% 67% 51%Fagersta kommun 25% 36% 40% 47% 56% 65% 68% 49%Götene kommun 26% 30% 44% 51% 65% 72% 65% 52%Haninge kommun 24% 32% 34% 40% 52% 68% 72% 43%Heby kommun 25% 21% 42% 51% 59% 68% 53% 48%Hudiksvalls kommun 28% 38% 43% 50% 56% 72% 54% 51%Håbo kommun 28% 32% 45% 44% 68% 79% 74% 52%Härjedalens kommun 39% 32% 47% 53% 60% 64% 64% 54%Järfälla kommun 25% 25% 43% 51% 60% 75% 69% 48%Jönköpings kommun 29% 44% 47% 51% 69% 81% 71% 55%Karlshamns kommun 17% 31% 44% 52% 65% 74% 66% 52%Karlskoga kommun 23% 28% 38% 48% 62% 71% 69% 51%Karlstads kommun 29% 39% 40% 51% 69% 69% 69% 51%Kristianstad kommun 25% 30% 42% 51% 56% 65% 65% 47%Krokoms kommun 30% 44% 47% 56% 68% 75% 74% 57%Kungälvs kommun 29% 39% 49% 55% 61% 68% 68% 52%Kävlinge kommun 33% 46% 52% 60% 69% 76% 83% 59%Köpings kommun 26% 25% 37% 44% 63% 74% 64% 49%Ljungby kommun 31% 43% 44% 51% 62% 72% 60% 53%Ludvika kommun 24% 30% 44% 44% 62% 62% 68% 49%Lycksele kommun 27% 40% 46% 53% 65% 70% 65% 54%Mörbylånga kommun 50% 33% 44% 50% 68% 71% 59% 56%Olofströms kommun 30% 26% 46% 54% 62% 74% 58% 53%Orsa kommun 43% 33% 62% 68% 72% 78% 73% 63%Robertsfors kommun 34% 53% 42% 52% 54% 64% 68% 53%Sjöbo kommun 28% 30% 47% 44% 59% 71% 66% 51%Staffanstorps kommun 30% 35% 51% 50% 61% 72% 79% 54%Sunne kommun 30% 42% 44% 52% 65% 71% 64% 54%Svalövs kommun 26% 51% 48% 56% 58% 72% 61% 54%Säters kommun 36% 51% 48% 50% 67% 71% 57% 56%Sölvesborgs kommun 25% 25% 45% 52% 65% 71% 63% 52%Tjörns kommun 28% 36% 40% 49% 64% 68% 64% 51%Torsås kommun 21% 35% 50% 62% 75% 69% 67% 58%Tranås kommun 35% 32% 44% 53% 64% 71% 56% 51%Trelleborgs kommun 31% 38% 40% 53% 57% 75% 65% 52%Ulricehamns kommun 29% 41% 48% 54% 62% 71% 61% 53%Umeå kommun 28% 39% 42% 52% 64% 73% 55% 48%Vaggeryds kommun 33% 40% 45% 60% 64% 78% 62% 56%Valdemarsviks kommun 38% 38% 36% 64% 63% 85% 69% 60%Vansbro kommun 52% 41% 57% 60% 65% 70% 73% 61%Vaxholms stad 36% 28% 47% 53% 70% 77% 68% 56%Värmdö kommun 29% 35% 45% 45% 69% 79% 61% 51%Växjö kommun 30% 34% 42% 50% 68% 68% 67% 50%Ystad kommun 32% 38% 43% 56% 60% 75% 66% 55%Åmåls kommun 28% 38% 38% 51% 73% 69% 61% 55%Ängelholms kommun 40% 29% 50% 54% 63% 75% 63% 54%Örkelljunga kommun 39% 26% 47% 45% 71% 61% 67% 52%Östhammars kommun 32% 37% 43% 50% 64% 75% 68% 54%Östra Göinge kommun 32% 36% 38% 53% 63% 76% 65% 53%Samtliga kommuner 30% 34% 44% 51% 63% 72% 65% 53%

Ålder Total andel (%)Kommun

18

SCB:s Medborgarundersökning våren 2012 Tabeller och diagram

A. Medborgarna om kommunen som en plats att bo och leva på

(Nöjd-Region-Index)

TABELLER OCH DIAGRAM

19

1780

Nöj

d-Re

gion

-Ind

ex (N

RI)

A1:

1

51±2

,40,

1

A2:

1 -

23,

878

± 2,

2D

el A

80±1

,80,

0±0

,3

A3:

1 -

3

Karl

stad

s ko

mm

un62

±1,8

1,2

70±

1,7

Vår

en 2

012

A4:

1 -

4

73±1

,71,

0

A5:

1 -

3

70±2

,10,

6

A6:

1 -

5

Ant

al s

vara

nde

503

72±1

,61,

4*

And

el s

vara

nde

(%)

51A

7: 1

- 3

Med

elin

dex

6761

±2,0

0,9

Med

elef

fekt

0,7

Tolk

ning

av

effe

ktm

ått:

*Ef

fekt

måt

tet 1

,4 in

nebä

r att

om

bety

gsin

dexe

t för

fakt

orn

Friti

dsm

öjlig

hete

r

ökar

med

5 e

nhet

er fr

ån 7

2 til

l 77

förv

änta

s he

lhet

sbet

yget

(NRI

) öka

med

1,4

enh

eter

från

70

till 7

1,4.

Arb

etsm

öjlig

hete

rRe

kom

men

-da

tion

Med

borg

arna

om

att

bo

och

leva

i ko

mm

unen

Utb

ildni

ngsm

öjlig

hete

r

NRI

Fråg

a

A9:

1Bo

städ

er

Kom

mun

ikat

ione

r

Fråg

a

A8:

1 -

3Ko

mm

ersi

ellt

utb

ud0,

0 - 0

,5

0,0

- 0,4

Frit

idsm

öjlig

hete

r0,

7 - 1

,7

0,5

- 1,5

Tryg

ghet

0,2

- 1,0

0,9

- 1,9

0,5

- 1,3

Felm

argi

nal f

ör

effe

ktm

ått

Dia

gram

1A

: Mod

ellb

ild

F

rågo

r

Bet

ygsi

ndex

Fel

mar

gina

l

Ef

fekt

måt

t

20

1780

Nöj

d-Re

gion

-Inde

x (N

RI)

Del

A

Karl

stad

s ko

mm

unV

åren

201

2

NRI

70Re

kom

men

dati

on78

Ant

al s

vara

nde

503

57

And

el s

vara

nde

(%)

5146

Med

elin

dex

6768

Med

elef

fekt

0,7

Fakt

orBe

tygs

-in

dex

Effe

kt-

måt

tA

rbet

smöj

lighe

ter

510,

1U

tbild

ning

smöj

lighe

ter

800,

0Bo

städ

er62

1,2

Kom

mun

ikat

ione

r73

1,0

Kom

mer

siel

lt ut

bud

700,

6Fr

itids

möj

lighe

ter

721,

4Tr

yggh

et61

0,9

Med

borg

arna

om

att

bo

och

leva

i ko

mm

unen

= k

omm

unen

s m

edel

inde

x oc

h m

edel

effe

kt=

med

elin

dex

för

sam

tliga

kom

mun

er

höst

en 2

011

och

våre

n 20

12

= lä

gsta

ko

mm

unm

edel

inde

x hö

sten

201

1 oc

h vå

ren

2012

= h

ögst

a ko

mm

unm

edel

inde

x hö

sten

201

1 oc

h vå

ren

2012

Arb.

möj

l.

Utb

.möj

l.

Bos

täde

r

Kom

mun

ik.

Kom

mer

s.ut

b.

Friti

ds.m

öjl.

Tryg

ghet

20

30

40

50

60

70

80

90

100

0,0

0,5

1,0

1,5

2,0

2,5

Bet

ygsi

ndex

Effe

ktm

ått

Kar

lsta

ds k

omm

un

Bev

ara

Förb

ättr

a om

möj

ligt

Lägr

e pr

iorit

et

Prio

riter

a

Dia

gram

2A

: Pri

orit

erin

gsm

atri

s

21

17

80

KARL

STA

DS

KOM

MU

N

Nöj

d-Re

gion

-Inde

x (N

RI)

Med

borg

arna

om

att

bo

och

leva

i ko

mm

unen

FRÅ

GA

V

åren

20

12V

åren

20

10Be

tygs

-in

dex

Lägs

tabe

tygs

-in

dex

Hög

sta

bety

gs-

inde

x

Del

AA

8: 1

- 3

7072

6145

79A

9: 1

7881

6540

86A

1: 1

51.

4723

78Ka

rlst

ads

kom

mun

A2:

1 -

280

.60

3187

Vår

en 2

012

A3:

1 -

362

.59

4471

A4:

1 -

473

.59

3474

A5:

1 -

370

.61

4275

A6:

1 -

572

.59

4372

A7:

1 -

361

.61

4280

6758

Ant

al s

vara

nde

503

And

el s

vara

nde

(%)

51M

edel

inde

x67

I den

na ta

bell

redo

visa

s be

tygs

inde

x fö

r N

RI o

ch s

amtli

ga fa

ktor

er s

amt m

edel

bety

g oc

h sv

arsf

örde

lnin

g fö

r de

lfråg

orna

i en

käte

n. Ä

ven

ande

len

som

har

ang

ett "

Inge

n ås

ikt"

sam

t de

som

inte

har

be

svar

at r

espe

ktiv

e de

lfråg

a fr

amgå

r i t

abel

len.

Bety

gsin

dex

Jäm

före

lse

med

sam

tlig

a ko

mm

uner

hö

sten

201

1 oc

h vå

ren

2012

FAKT

OR

NRI

, HEL

HET

ENRE

KOM

MEN

DA

TIO

NA

RBET

SMÖ

JLIG

HET

ERU

TBIL

DN

ING

SMÖ

JLIG

HET

ERBO

STÄ

DER

KOM

MU

NIK

ATI

ON

ERKO

MM

ERSI

ELLT

UTB

UD

FRIT

IDSM

ÖJL

IGH

ETER

TRYG

GH

ETM

EDEL

IND

EX

Tabe

ll1A

: Bet

ygsi

ndex

, med

elbe

tyg

och

svar

sför

deln

ing

22

KARL

STA

DS

KOM

MU

N

FRÅ

GA

FA

KTO

RV

åren

20

12V

åren

20

10Be

tygs

-in

dex

Lägs

tabe

tygs

-in

dex

Hög

sta

bety

gs-

inde

x

Låga

bety

g(1

- 4)

Mel

lan-

be

tyg

(5 -

7)

Hög

a be

tyg

(8 -

10)

Sum

ma

NRI

, H

ELH

ETEN

7072

6145

79Fr

A8:

1

H

ur n

öjd

är d

u m

ed d

in k

omm

un i

dess

hel

het s

om e

n pl

ats

att

bo o

ch le

va p

å?7,

87,

87,

05,

88,

56

3262

100

00

Fr A

8:2

Hur

väl

upp

fylle

r di

n ko

mm

un d

ina

förv

äntn

inga

r på

en

plat

s at

t bo

och

leva

på?

7,4

7,5

6,5

5,1

8,1

738

5510

00

0Fr

A8:

3Fö

rest

äll d

ig e

n ko

mm

un s

om e

n pl

ats

som

är

perf

ekt a

tt b

o oc

h le

va p

å. H

ur n

ära

ett s

ådan

t ide

al ty

cker

du

att d

in

kom

mun

kom

mer

?6,

67,

05,

94,

47,

612

5137

100

00

REKO

MM

END

ATI

ON

7881

6540

86

Fr A

9:1

Kan

du r

ekom

ende

ra v

änne

r oc

h be

kant

a at

t fly

tta

till

din

kom

mun

?8,

08,

36,

94,

58,

87

2667

100

02

ARB

ETSM

ÖJL

IGH

ETER

51.

4723

78

Fr A

1:1

Hur

ser

du

på…

…m

öjlig

hete

rna

att f

å ar

bete

inom

rim

ligt a

vstå

nd?

5,6

6,2

5,3

3,1

8,0

3145

2410

018

2

UTB

ILD

NIN

GSM

ÖJL

IGH

ETER

80.

6031

87

Fr A

2:1

Hur

ser

du

på …

…ti

llgån

gen

till

univ

ersi

tets

- elle

r hö

gsko

leut

bild

ning

inom

ri

mlig

t avs

tånd

?8,

58,

36,

23,

09,

34

1878

100

92

Fr A

2:2

…ti

llgån

gen

till

övri

ga u

tbild

ning

ar in

om r

imlig

t avs

tånd

? (F

olkh

ögsk

ola,

Kva

lific

erad

Yrk

esut

bild

ning

, Kom

vux

etc.

)7,

9.

6,5

4,3

8,4

627

6810

018

4

BOST

ÄD

ER62

.59

4471

Fr A

3:1

Hur

ser

du

på …

…m

öjlig

hete

rna

till

att h

itta

bra

boe

nde?

6,3

.6,

13,

87,

421

4436

100

72

Fr A

3:2

…ut

bude

t av

olik

a ty

per

av b

oend

efor

mer

(hyr

esrä

tt,

bost

adsr

ätt,

sm

åhus

etc

.)?6,

3.

5,7

3,7

7,2

2047

3310

08

2Fr

A3:

3…

hur

triv

sam

beb

ygge

lsen

är?

7,0

6,6

6,9

6,0

8,5

1043

4810

05

3

And

elIn

gen

åsik

t (%

)A

ndel

Ej

svar

(%)

Bety

gsin

dex

Jäm

före

lse

med

sam

tlig

a ko

mm

uner

hös

ten

2011

och

vår

en 2

012

And

el s

var

uppd

elat

på

låga

, mel

lan

och

höga

bet

yg fö

r ko

mm

unen

(%)

23

KARL

STA

DS

KOM

MU

N

FRÅ

GA

FA

KTO

RV

åren

20

12V

åren

20

10Be

tygs

-in

dex

Lägs

tabe

tygs

-in

dex

Hög

sta

bety

gs-

inde

x

Låga

bety

g(1

- 4)

Mel

lan-

be

tyg

(5 -

7)

Hög

a be

tyg

(8 -

10)

Sum

ma

And

elIn

gen

åsik

t (%

)A

ndel

Ej

svar

(%)

Bety

gsin

dex

Jäm

före

lse

med

sam

tlig

a ko

mm

uner

hös

ten

2011

och

vår

en 2

012

And

el s

var

uppd

elat

på

låga

, mel

lan

och

höga

bet

yg fö

r ko

mm

unen

(%)

KOM

MU

NIK

ATI

ON

ER73

.59

3474

Fr A

4:1

Hur

ser

du

på …

…ti

llgån

gen

till

gång

- och

cyk

elvä

gar?

7,6

7,7

6,0

2,9

8,1

1025

6510

02

1Fr

A4:

2…

möj

lighe

tern

a ti

ll at

t anv

ända

kol

lekt

ivtr

afik

en fö

r re

sor?

(M

ed k

olle

ktiv

traf

ik m

enas

loka

l och

reg

iona

l tra

fik m

ed b

uss,

sp

årva

gn, t

unne

lban

a, tå

g oc

h/el

ler

båt/

färj

a.)

7,4

.5,

42,

77,

812

2959

100

51

Fr A

4:3

…ti

llgån

gen

till

förb

inde

lser

för

läng

re r

esor

? (R

esor

med

tåg,

bu

ss, b

åt o

ch/e

ller

flyg.

)7,

0.

5,6

2,9

7,9

1242

4710

04

2Fr

A4:

4…

möj

lighe

tern

a ti

ll at

t enk

elt k

unna

tran

spor

tera

si

g m

ed b

il?8,

2.

8,0

7,0

8,8

323

7310

05

1

KOM

MER

SIEL

LT U

TBU

D70

.61

4275

Fr A

5:1

Hur

ser

du

på …

…ut

bude

t av

livsm

edel

saff

ärer

inom

rim

ligt a

vstå

nd?

7,5

7,7

7,2

5,3

8,6

1131

5910

01

0Fr

A5:

2…

utbu

det a

v an

dra

affä

rer

och

serv

ice

inom

rim

ligt

avst

ånd?

7,1

7,0

6,1

3,9

7,7

1040

5010

01

0Fr

A5:

3…

utbu

det a

v ka

féer

/bar

er/r

esta

uran

ger

inom

ri

mlig

t avs

tånd

?7,

17,

36,

13,

97,

715

3055

100

30

FRIT

IDSM

ÖJL

IGH

ETER

72.

5943

72

Fr A

6:1

Hur

ser

du

på …

…ti

llgån

gen

till

park

er, g

röno

mrå

den

och

natu

r?7,

97,

87,

85,

98,

57

2767

100

20

Fr A

6:2

…m

öjlig

hete

rna

till

att k

unna

utö

va fr

itid

sint

ress

en t.

ex. s

port

, ku

ltur

, fri

luft

sliv

, för

enin

gsliv

?7,

87,

97,

25,

78,

16

3262

100

61

Fr A

6:3

…ti

llgån

gen

till

idro

ttse

vene

man

g?7,

67,

86,

24,

57,

86

3460

100

142

Fr A

6:4

…ti

llgån

gen

till

kult

urev

enem

ang?

7,1

7,2

5,7

3,7

7,4

1140

5010

016

1Fr

A6:

5…

nöje

sutb

udet

?7,

06,

94,

62,

87,

012

4147

100

121

TRYG

GH

ET61

.61

4280

Fr A

7:1

Hur

ser

du

på …

…hu

r tr

yggt

och

säk

ert d

u ka

n vi

stas

uto

mhu

s på

kvä

llar

och

nätt

er?

6,2

5,9

6,5

4,3

8,5

2245

3310

05

0Fr

A7:

2…

hur

tryg

g oc

h sä

ker

du k

an k

änna

dig

mot

hot

, rån

och

m

issh

ande

l?6,

1.

6,4

4,4

8,3

2443

3310

06

0Fr

A7:

3…

hur

tryg

g oc

h sä

ker

du k

an k

änna

dig

mot

inbr

ott

i he

mm

et?

7,0

6,1

6,3

4,8

7,7

1432

5310

04

0

24

-100 0 100

Fr A8:1

Fr A8:2

Fr A8:3

Fr A9:1

Fr A1:1

Fr A2:1

Fr A2:2

Fr A3:1

Fr A3:2

Fr A3:3

Fr A4:1

Fr A4:2

Fr A4:3

Fr A4:4

Fr A5:1

Fr A5:2

Fr A5:3

Fr A6:1

Fr A6:2

Fr A6:3

Fr A6:4

Fr A6:5

Fr A7:1

Fr A7:2

Fr A7:3

Karlstads kommun

Lågt Högt

Diagram 3 Andel som givit högt respektive lågt betyg

25

17

80

KARL

STA

DS

KOM

MU

N -

Kvin

nor

Nöj

d-Re

gion

-Inde

x (N

RI)

Med

borg

arna

om

att

bo

och

leva

i ko

mm

unen

FRÅ

GA

V

åren

20

12V

åren

20

10Be

tygs

-in

dex

Lägs

tabe

tygs

-in

dex

Hög

sta

bety

gs-

inde

x

Del

AA

8: 1

- 3

7073

6245

79A

9: 1

7883

6640

87A

1: 1

50.

4725

78Ka

rlst

ads

kom

mun

A2:

1 -

280

.61

3588

Vår

en 2

012

A3:

1 -

363

.59

4472

Kvin

nor

A4:

1 -

473

.60

3376

A5:

1 -

370

.61

4277

A6:

1 -

573

.61

4274

A7:

1 -

358

.58

4077

6758

Ant

al s

vara

nde

272

And

el s

vara

nde

(%)

55M

edel

inde

x67

I den

na ta

bell

redo

visa

s be

tygs

inde

x fö

r N

RI o

ch s

amtli

ga fa

ktor

er s

amt m

edel

bety

g oc

h sv

arsf

örde

lnin

g fö

r de

lfråg

orna

i en

käte

n. Ä

ven

ande

len

som

har

ang

ett "

Inge

n ås

ikt"

sam

t de

som

inte

har

be

svar

at r

espe

ktiv

e de

lfråg

a fr

amgå

r i t

abel

len.

Bety

gsin

dex

för

Kvin

nor

Jäm

före

lse

med

sam

tlig

a ko

mm

uner

hö

sten

201

1 oc

h vå

ren

2012

för

Kvin

nor

FAKT

OR

NRI

, HEL

HET

ENRE

KOM

MEN

DA

TIO

NA

RBET

SMÖ

JLIG

HET

ERU

TBIL

DN

ING

SMÖ

JLIG

HET

ERBO

STÄ

DER

KOM

MU

NIK

ATI

ON

ERKO

MM

ERSI

ELLT

UTB

UD

FRIT

IDSM

ÖJL

IGH

ETER

TRYG

GH

ETM

EDEL

IND

EX

Tabe

ll1A

_Kvi

nnor

: Bet

ygsi

ndex

, med

elbe

tyg

och

svar

sför

deln

ing

26

KARL

STA

DS

KOM

MU

N -

Kvin

nor

FRÅ

GA

FA

KTO

RV

åren

20

12V

åren

20

10Be

tygs

-in

dex

Lägs

tabe

tygs

-in

dex

Hög

sta

bety

gs-

inde

x

Låga

bety

g(1

- 4)

Mel

lan-

be

tyg

(5 -

7)

Hög

a be

tyg

(8 -

10)

Sum

ma

NRI

, H

ELH

ETEN

7073

6245

79Fr

A8:

1

H

ur n

öjd

är d

u m

ed d

in k

omm

un i

dess

hel

het s

om e

n pl

ats

att

bo o

ch le

va p

å?7,

87,

97,

15,

78,

56

3064

100

00

Fr A

8:2

Hur

väl

upp

fylle

r di

n ko

mm

un d

ina

förv

äntn

inga

r på

en

plat

s at

t bo

och

leva

på?

7,4

7,6

6,6

5,0

8,0

838

5410

00

0Fr

A8:

3Fö

rest

äll d

ig e

n ko

mm

un s

om e

n pl

ats

som

är

perf

ekt a

tt b

o oc

h le

va p

å. H

ur n

ära

ett s

ådan

t ide

al ty

cker

du

att d

in

kom

mun

kom

mer

?6,

77,

26,

14,

57,

712

4940

100

00

REKO

MM

END

ATI

ON

7883

6640

87

Fr A

9:1

Kan

du r

ekom

ende

ra v

änne

r oc

h be

kant

a at

t fly

tta

till

din

kom

mun

?8,

08,

47,

04,

58,

88

2468

100

02

ARB

ETSM

ÖJL

IGH

ETER

50.

4725

78

Fr A

1:1

Hur

ser

du

på…

…m

öjlig

hete

rna

att f

å ar

bete

inom

rim

ligt a

vstå

nd?

5,5

6,1

5,3

3,2

8,0

2949

2210

020

2

UTB

ILD

NIN

GSM

ÖJL

IGH

ETER

80.

6135

88

Fr A

2:1

Hur

ser

du

på …

…ti

llgån

gen

till

univ

ersi

tets

- elle

r hö

gsko

leut

bild

ning

inom

ri

mlig

t avs

tånd

?8,

68,

26,

33,

19,

32

1978

100

122

Fr A

2:2

…ti

llgån

gen

till

övri

ga u

tbild

ning

ar in

om r

imlig

t avs

tånd

? (F

olkh

ögsk

ola,

Kva

lific

erad

Yrk

esut

bild

ning

, Kom

vux

etc.

)7,

9.

6,7

4,4

8,5

629

6510

019

4

BOST

ÄD

ER63

.59

4472

Fr A

3:1

Hur

ser

du

på …

…m

öjlig

hete

rna

till

att h

itta

bra

boe

nde?

6,4

.6,

14,

07,

419

4338

100

81

Fr A

3:2

…ut

bude

t av

olik

a ty

per

av b

oend

efor

mer

(hyr

esrä

tt,

bost

adsr

ätt,

sm

åhus

etc

.)?6,

3.

5,7

3,9

7,3

1846

3610

09

2Fr

A3:

3…

hur

triv

sam

beb

ygge

lsen

är?

7,1

6,8

6,9

6,0

8,5

1040

5110

05

3

And

elIn

gen

åsik

t (%

)A

ndel

Ej

svar

(%)

Bety

gsin

dex

för

Kvin

nor

Jäm

före

lse

med

sam

tlig

a ko

mm

uner

hös

ten

2011

och

vår

en 2

012

för

Kvin

nor

And

el s

var

uppd

elat

på

låga

, mel

lan

och

höga

bet

yg fö

r ko

mm

unen

(%)

27

KARL

STA

DS

KOM

MU

N -

Kvin

nor

FRÅ

GA

FA

KTO

RV

åren

20

12V

åren

20

10Be

tygs

-in

dex

Lägs

tabe

tygs

-in

dex

Hög

sta

bety

gs-

inde

x

Låga

bety

g(1

- 4)

Mel

lan-

be

tyg

(5 -

7)

Hög

a be

tyg

(8 -

10)

Sum

ma

And

elIn

gen

åsik

t (%

)A

ndel

Ej

svar

(%)

Bety

gsin

dex

för

Kvin

nor

Jäm

före

lse

med

sam

tlig

a ko

mm

uner

hös

ten

2011

och

vår

en 2

012

för

Kvin

nor

And

el s

var

uppd

elat

på

låga

, mel

lan

och

höga

bet

yg fö

r ko

mm

unen

(%)

KOM

MU

NIK

ATI

ON

ER73

.60

3376

Fr A

4:1

Hur

ser

du

på …

…ti

llgån

gen

till

gång

- och

cyk

elvä

gar?

7,8

7,8

6,1

2,9

8,2

822

6910

03

0Fr

A4:

2…

möj

lighe

tern

a ti

ll at

t anv

ända

kol

lekt

ivtr

afik

en fö

r re

sor?

(M

ed k

olle

ktiv

traf

ik m

enas

loka

l och

reg

iona

l tra

fik m

ed b

uss,

sp

årva

gn, t

unne

lban

a, tå

g oc

h/el

ler

båt/

färj

a.)

7,3

.5,

52,

67,

813

2760

100

6

1Fr

A4:

3…

tillg

ånge

n ti

ll fö

rbin

dels

er fö

r lä

ngre

res

or?

(Res

or m

ed tå

g,

buss

, båt

och

/elle

r fly

g.)

6,9

.5,

72,

77,

814

4145

100

42

Fr A

4:4

…m

öjlig

hete

rna

till

att e

nkel

t kun

na tr

ansp

orte

ra s

ig m

ed b

il?8,

3.

8,1

7,2

8,9

321

7610

08

1

KOM

MER

SIEL

LT U

TBU

D70

.61

4277

Fr A

5:1

Hur

ser

du

på …

…ut

bude

t av

livsm

edel

saff

ärer

inom

rim

ligt a

vstå

nd?

7,5

7,6

7,3

5,2

8,6

1228

6010

02

0Fr

A5:

2…

utbu

det a

v an

dra

affä

rer

och

serv

ice

inom

rim

ligt

avst

ånd?

7,1

6,9

6,2

3,8

7,9

1140

4910

02

0Fr

A5:

3…

utbu

det a

v ka

féer

/bar

er/r

esta

uran

ger

inom

rim

ligt a

vstå

nd?

7,1

7,2

6,1

3,8

7,7

1434

5210

03

0

FRIT

IDSM

ÖJL

IGH

ETER

73.

6142

74

Fr A

6:1

Hur

ser

du

på …

…ti

llgån

gen

till

park

er, g

röno

mrå

den

och

natu

r?7,

98,

07,

96,

08,

67

2469

100

30

Fr A

6:2

…m

öjlig

hete

rna

till

att k

unna

utö

va fr

itid

sint

ress

en t.

ex. s

port

, ku

ltur

, fri

luft

sliv

, för

enin

gsliv

?7,

78,

17,

35,

78,

27

3261

100

81

Fr A

6:3

…ti

llgån

gen

till

idro

ttse

vene

man

g?7,

68,

16,

44,

67,

85

3758

100

192

Fr A

6:4

…ti

llgån

gen

till

kult

urev

enem

ang?

7,3

7,5

5,9

3,7

7,7

1037

5310

014

1Fr

A6:

5…

nöje

sutb

udet

?7,

26,

94,

72,

77,

211

3653

100

170

TRYG

GH

ET58

.58

4077

Fr A

7:1

Hur

ser

du

på …

…hu

r tr

yggt

och

säk

ert d

u ka

n vi

stas

uto

mhu

s på

kvä

llar

och

nätt

er?

5,9

5,5

6,2

4,0

8,4

2646

2810

07

0Fr

A7:

2…

hur

tryg

g oc

h sä

ker

du k

an k

änna

dig

mot

hot

, rån

och

m

issh

ande

l?5,

8.

6,1

4,1

8,2

2647

2810

07

0Fr

A7:

3…

hur

tryg

g oc

h sä

ker

du k

an k

änna

dig

mot

inbr

ott i

hem

met

?6,

85,

96,

24,

87,

616

3648

100

40

28

-100 0 100

Fr A8:1

Fr A8:2

Fr A8:3

Fr A9:1

Fr A1:1

Fr A2:1

Fr A2:2

Fr A3:1

Fr A3:2

Fr A3:3

Fr A4:1

Fr A4:2

Fr A4:3

Fr A4:4

Fr A5:1

Fr A5:2

Fr A5:3

Fr A6:1

Fr A6:2

Fr A6:3

Fr A6:4

Fr A6:5

Fr A7:1

Fr A7:2

Fr A7:3

Karlstads kommun

Lågt Högt


29

17

80

KARL

STA

DS

KOM

MU

N -

Män

Nöj

d-Re

gion

-Inde

x (N

RI)

Med

borg

arna

om

att

bo

och

leva

i ko

mm

unen

FRÅ

GA

V

åren

20

12V

åren

20

10Be

tygs

-in

dex

Lägs

tabe

tygs

-in

dex

Hög

sta

bety

gs-

inde

x

Del

AA

8: 1

- 3

6970

6045

78A

9: 1

7779

6440

86A

1: 1

52.

4721

77Ka

rlst

ads

kom

mun

A2:

1 -

280

.59

2787

Vår

en 2

012

A3:

1 -

362

.58

4470

Män

A4:

1 -

473

.59

3574

A5:

1 -

370

.60

4175

A6:

1 -

571

.58

4271

A7:

1 -

364

.63

4482

6858

Ant

al s

vara

nde

231

And

el s

vara

nde

(%)

47M

edel

inde

x68

I den

na ta

bell

redo

visa

s be

tygs

inde

x fö

r N

RI o

ch s

amtli

ga fa

ktor

er s

amt m

edel

bety

g oc

h sv

arsf

örde

lnin

g fö

r de

lfråg

orna

i en

käte

n. Ä

ven

ande

len

som

har

ang

ett "

Inge

n ås

ikt"

sam

t de

som

inte

har

be

svar

at r

espe

ktiv

e de

lfråg

a fr

amgå

r i t

abel

len.

Bety

gsin

dex

för

Män

Jäm

före

lse

med

sam

tlig

a ko

mm

uner

hös

ten

2011

och

vår

en

2012

för

Män

FAKT

OR

NRI

, HEL

HET

ENRE

KOM

MEN

DA

TIO

NA

RBET

SMÖ

JLIG

HET

ERU

TBIL

DN

ING

SMÖ

JLIG

HET

ERBO

STÄ

DER

KOM

MU

NIK

ATI

ON

ERKO

MM

ERSI

ELLT

UTB

UD

FRIT

IDSM

ÖJL

IGH

ETER

TRYG

GH

ETM

EDEL

IND

EX

Tabe

ll1A

_Män

: Bet

ygsi

ndex

, med

elbe

tyg

och

30

KARL

STA

DS

KOM

MU

N -

Män

FRÅ

GA

FA

KTO

RV

åren

20

12V

åren

20

10Be

tygs

-in

dex

Lägs

tabe

tygs

-in

dex

Hög

sta

bety

gs-

inde

x

Låga

bety

g(1

- 4)

Mel

lan-

be

tyg

(5 -

7)

Hög

a be

tyg

(8 -

10)

Sum

ma

NRI

, H

ELH

ETEN

6970

6045

78Fr

A8:

1

H

ur n

öjd

är d

u m

ed d

in k

omm

un i

dess

hel

het s

om e

n pl

ats

att

bo o

ch le

va p

å?7,

77,

76,

95,

68,

55

3560

100

00

Fr A

8:2

Hur

väl

upp

fylle

r di

n ko

mm

un d

ina

förv

äntn

inga

r på

en

plat

s at

t bo

och

leva

på?

7,5

7,3

6,4

5,1

8,1

539

5610

00

0Fr

A8:

3Fö

rest

äll d

ig e

n ko

mm

un s

om e

n pl

ats

som

är

perf

ekt a

tt b

o oc

h le

va p

å. H

ur n

ära

ett s

ådan

t ide

al a

nser

du

att d

in

kom

mun

kom

mer

?6,

56,

95,

84,

47,

612

5534

100

00

REKO

MM

END

ATI

ON

7779

6440

86

Fr A

9:1

Kan

du r

ekom

ende

ra v

änne

r oc

h be

kant

a at

t fly

tta

till

din

kom

mun

?7,

98,

16,

74,

58,

76

2965

100

03

ARB

ETSM

ÖJL

IGH

ETER

52.

4721

77

Fr A

1:1

Hur

ser

du

på…

…m

öjlig

hete

rna

att f

å ar

bete

inom

rim

ligt a

vstå

nd?

5,7

6,2

5,3

3,0

8,0

3342

2510

015

2

UTB

ILD

NIN

GSM

ÖJL

IGH

ETER

80.

5927

87

Fr A

2:1

Hur

ser

du

på …

…ti

llgån

gen

till

univ

ersi

tets

- elle

r hö

gsko

leut

bild

ning

inom

ri

mlig

t avs

tånd

?8,

48,

46,

12,

89,

25

1778

100

62

Fr A

2:2

…ti

llgån

gen

till

övri

ga u

tbild

ning

ar in

om r

imlig

t avs

tånd

? (F

olkh

ögsk

ola,

Kva

lific

erad

Yrk

esut

bild

ning

, Kom

vux

etc.

)8,

0.

6,4

4,0

8,4

624

7010

016

3

BOST

ÄD

ER62

.58

4470

Fr A

3:1

Hur

ser

du

på …

…m

öjlig

hete

rna

till

att h

itta

bra

boe

nde?

6,3

.6,

03,

67,

523

4433

100

52

Fr A

3:2

…ut

bude

t av

olik

a ty

per

av b

oend

efor

mer

(hyr

esrä

tt,

bost

adsr

ätt,

sm

åhus

etc

.)?6,

2.

5,7

3,6

7,2

2347

3010

06

2Fr

A3:

3…

hur

triv

sam

beb

ygge

lsen

är?

7,0

6,4

6,8

5,9

8,5

947

4410

05

3

And

elIn

gen

åsik

t (%

)A

ndel

Ej

svar

(%)

Bety

gsin

dex

för

Män

Jäm

före

lse

med

sam

tlig

a ko

mm

uner

hös

ten

2011

och

vår

en 2

012

för

Män

And

el s

var

uppd

elat

på

låga

, mel

lan

och

höga

bet

yg fö

r ko

mm

unen

(%)

31

KARL

STA

DS

KOM

MU

N -

Män

FRÅ

GA

FA

KTO

RV

åren

20

12V

åren

20

10Be

tygs

-in

dex

Lägs

tabe

tygs

-in

dex

Hög

sta

bety

gs-

inde

x

Låga

bety

g(1

- 4)

Mel

lan-

be

tyg

(5 -

7)

Hög

a be

tyg

(8 -

10)

Sum

ma

And

elIn

gen

åsik

t (%

)A

ndel

Ej

svar

(%)

Bety

gsin

dex

för

Män

Jäm

före

lse

med

sam

tlig

a ko

mm

uner

hös

ten

2011

och

vår

en 2

012

för

Män

And

el s

var

uppd

elat

på

låga

, mel

lan

och

höga

bet

yg fö

r ko

mm

unen

(%)

KOM

MU

NIK

ATI

ON

ER73

.59

3574

Fr A

4:1

Hur

ser

du

på …

…ti

llgån

gen

till

gång

- och

cyk

elvä

gar?

7,5

7,6

6,0

2,9

8,0

1128

6110

02

1Fr

A4:

2…

möj

lighe

tern

a ti

ll at

t anv

ända

kol

lekt

ivtr

afik

en fö

r re

sor?

(M

ed k

olle

ktiv

traf

ik m

enas

loka

l och

reg

iona

l tra

fik m

ed b

uss,

sp

årva

gn, t

unne

lban

a, tå

g oc

h/el

ler

båt/

färj

a.)

7,4

.5,

32,

57,

711

3158

100

5

1Fr

A4:

3…

tillg

ånge

n ti

ll fö

rbin

dels

er fö

r lä

ngre

res

or?

(Res

or m

ed tå

g,

buss

, båt

och

/elle

r fly

g.)

7,1

.5,

62,

87,

910

4248

100

41

Fr A

4:4

…m

öjlig

hete

rna

till

att e

nkel

t kun

na tr

ansp

orte

ra s

ig m

ed b

il?8,

2.

7,9

6,8

8,8

426

7010

03

1

KOM

MER

SIEL

LT U

TBU

D70

.60

4175

Fr A

5:1

Hur

ser

du

på …

…ut

bude

t av

livsm

edel

saff

ärer

inom

rim

ligt a

vstå

nd?

7,5

8,0

7,2

5,2

8,5

934

5710

00

1Fr

A5:

2…

utbu

det a

v an

dra

affä

rer

och

serv

ice

inom

rim

ligt

avst

ånd?

7,2

7,1

6,1

4,0

7,6

1039

5110

00

1Fr

A5:

3…

utbu

det a

v ka

féer

/bar

er/r

esta

uran

ger

inom

rim

ligt a

vstå

nd?

7,2

7,4

6,0

3,9

7,7

1627

5810

03

1

FRIT

IDSM

ÖJL

IGH

ETER

71.

5842

71

Fr A

6:1

Hur

ser

du

på …

…ti

llgån

gen

till

park

er, g

röno

mrå

den

och

natu

r?7,

97,

67,

75,

88,

66

2965

100

11

Fr A

6:2

…m

öjlig

hete

rna

till

att k

unna

utö

va fr

itid

sint

ress

en t.

ex. s

port

, ku

ltur

, fri

luft

sliv

, för

enin

gsliv

?7,

87,

67,

15,

88,

04

3264

100

40

Fr A

6:3

…ti

llgån

gen

till

idro

ttse

vene

man

g?7,

57,

66,

04,

27,

87

3261

100

81

Fr A

6:4

…ti

llgån

gen

till

kult

urev

enem

ang?

7,0

6,9

5,6

3,8

7,2

1143

4610

017

1Fr

A6:

5…

nöje

sutb

udet

?6,

86,

94,

62,

96,

812

4641

100

81

TRYG

GH

ET64

.63

4482

Fr A

7:1

Hur

ser

du

på …

…hu

r tr

yggt

och

säk

ert d

u ka

n vi

stas

uto

mhu

s på

kvä

llar

och

nätt

er?

6,5

6,2

6,9

4,6

8,8

1844

3810

04

0Fr

A7:

2…

hur

tryg

g oc

h sä

ker

du k

an k

änna

dig

mot

hot

, rån

och

m

issh

ande

l?6,

4.

6,7

4,7

8,6

2140

3910

05

0Fr

A7:

3…

hur

tryg

g oc

h sä

ker

du k

an k

änna

dig

mot

inbr

ott i

hem

met

?7,

36,

26,

44,

77,

813

2859

100

40

32

-100 0 100

Fr A8:1

Fr A8:2

Fr A8:3

Fr A9:1

Fr A1:1

Fr A2:1

Fr A2:2

Fr A3:1

Fr A3:2

Fr A3:3

Fr A4:1

Fr A4:2

Fr A4:3

Fr A4:4

Fr A5:1

Fr A5:2

Fr A5:3

Fr A6:1

Fr A6:2

Fr A6:3

Fr A6:4

Fr A6:5

Fr A7:1

Fr A7:2

Fr A7:3

Karlstads kommun

Lågt Högt


33

Bet

ygs-

inde

xFe

l-m

arg.

Bet

ygs-

inde

xFe

l-m

arg.

Bet

ygs-

inde

xFe

l-m

arg.

NR

I69

±2,4

70±2

,570

±1,7

Rek

omm

enda

tion

77±3

,278

±3,0

78±2

,2Ar

bets

möj

lighe

ter

52±3

,650

±3,1

51±2

,4U

tbild

ning

smöj

lighe

ter

80±3

,080

±2,1

80±1

,8B

ostä

der

62±2

,763

±2,4

62±1

,8K

omm

unik

atio

ner

73±2

,473

±2,3

73±1

,7K

omm

ersi

ellt

utbu

d70

±3,0

70±2

,970

±2,1

Friti

dsm

öjlig

hete

r71

±2,4

73±2

,272

±1,6

Tryg

hhet

64±2

,858

±2,8

61±2

,0AN

TAL

SVAR

AND

E23

127

250

3

Bet

ygs-

inde

xFe

l-m

arg.

Bet

ygs-

inde

xFe

l-m

arg.

Bet

ygs-

inde

xFe

l-m

arg.

Bet

ygs-

inde

xFe

l-m

arg.

Bet

ygs-

inde

xFe

l-m

arg.

Bet

ygs-

inde

xFe

l-m

arg.

Bet

ygs-

inde

xFe

l-m

arg.

Bet

ygs-

inde

xFe

l-m

arg.

NR

I69

±6,1

70±4

,770

±5,4

70±4

,770

±5,1

71±4

,467

±6,4

70±1

,7R

ekom

men

datio

n75

±10,

078

±5,4

80±6

,577

±5,6

76±6

,081

±5,3

80±6

,978

±2,2

Arbe

tsm

öjlig

hete

r45

±8,3

55±7

,258

±7,4

48±6

,452

±5,7

51±5

,444

±7,3

51±2

,4U

tbild

ning

smöj

lighe

ter

72±8

,684

±4,6

83±4

,881

±5,0

80±4

,681

±4,8

77±7

,480

±1,8

Bos

täde

r57

±5,9

64±5

,267

±5,3

62±5

,363

±5,2

64±4

,957

±7,0

62±1

,8K

omm

unik

atio

ner

75±6

,575

±4,3

68±5

,670

±4,6

74±4

,577

±4,6

74±6

,073

±1,7

Kom

mer

siel

lt ut

bud

66±8

,577

±4,7

71±6

,269

±5,2

68±6

,168

±5,8

67±8

,770

±2,1

Friti

dsm

öjlig

hete

r66

±7,8

68±4

,471

±4,7

76±3

,976

±4,3

76±4

,272

±5,9

72±1

,6Tr

yghh

et69

±5,9

61±5

,764

±5,7

63±5

,456

±5,4

59±5

,449

±8,5

61±2

,0AN

TAL

SVAR

AND

E35

7261

8910

891

4750

3

65-7

4 år

Kar

lsta

ds k

omm

un. V

åren

201

2

TAB

ELL

2A.1

Fak

tore

rnas

bet

ygsi

ndex

och

NR

I efte

r kön

Kön

Sam

tliga

Man

Kvi

nna

75 å

r elle

r äld

re

TAB

ELL

2A.2

Fak

tore

rnas

bet

ygsi

ndex

och

NR

I efte

r åld

erÅ

lder

Sam

tliga

18-2

4 år

25-3

4 år

35-4

4 år

45-5

4 år

55-6

4 år

34

Kom

mun

ens

cent

ralo

rtAn

nan

täto

rtU

tanf

ör tä

tort

Upp

gift

sakn

asN

RI

7168

6570

Rek

omm

enda

tion

8078

7178

Arbe

tsm

öjlig

hete

r52

4651

51U

tbild

ning

smöj

lighe

ter

8277

7780

Bos

täde

r63

6362

62K

omm

unik

atio

ner

7772

5973

Kom

mer

siel

lt ut

bud

7563

5870

Friti

dsm

öjlig

hete

r74

7068

72Tr

yggh

et61

5962

61AN

TAL

SVAR

AND

E34

567

8850

3

Kar

lsta

ds k

omm

un. V

åren

201

2

TAB

ELL

2A.3

Fak

tore

rnas

bet

ygsi

ndex

och

NR

I efte

r ort

styp

Var b

or d

u?Sa

mtli

ga

35

0-2

år3-

5 år

6-10

år

11 å

r elle

r lä

ngre

Upp

gift

sakn

asN

RI

7066

6971

70R

ekom

men

datio

n83

7479

7878

Arbe

tsm

öjlig

hete

r52

5257

5051

Utb

ildni

ngsm

öjlig

hete

r77

8377

8180

Bos

täde

r61

6161

6362

Kom

mun

ikat

ione

r76

6969

7473

Kom

mer

siel

lt ut

bud

7470

7070

70Fr

itids

möj

lighe

ter

7269

7073

72Tr

yggh

et61

6760

6161

ANTA

L SV

ARAN

DE

2747

5037

550

3

TAB

ELL

2A.4

Fak

tore

rnas

bet

ygsi

ndex

och

NR

I efte

r boe

ndet

id i

kom

mun

en

Hur

läng

e ha

r du

bott

i kom

mun

en?

Sam

tliga

36

Min

st 4

ggr

/vec

ka1-

3 gg

r/vec

kaN

ågra

gå

nger

/mån

adM

er s

älla

n än

1

gång

/mån

adAl

drig

Upp

gift

sakn

asN

RI

7168

7071

6861

70R

ekom

men

datio

n78

7880

7974

7578

Arbe

tsm

öjlig

hete

r49

4949

5451

4551

Utb

ildni

ngsm

öjlig

hete

r78

8182

8180

6280

Bos

täde

r58

6462

6561

4962

Kom

mun

ikat

ione

r76

7876

7366

7473

Kom

mer

siel

lt ut

bud

6970

7172

6564

70Fr

itids

möj

lighe

ter

6876

7374

6966

72Tr

yggh

et60

6558

6259

5561

ANTA

L SV

ARAN

DE

5343

8320

211

111

503

TAB

ELL

2A.5

Fak

tore

rnas

bet

ygsi

ndex

och

NR

I efte

r erf

aren

het a

v ko

llekt

ivtr

afik

Hur

ofta

åke

r du

med

kol

lekt

ivtr

afik

en?

Sam

tliga

37


B. Medborgarna om kommunens verksamheter

(Nöjd-Medborgar-Index)


38

1780

Nöj

d-M

edbo

rgar

-Ind

ex (N

MI)

B1: 1

67±1

,70,

1

B2: 1

Del

B65

±1,7

0,7

B3: 1

3,2

Karl

stad

s ko

mm

un66

±1,7

0,0

±0,4

60±

2,2

Vår

en 2

012

B4: 1

51±2

,10,

2

B5: 1

51±2

,10,

9

B6: 1

64±

1,9

Ant

al s

vara

nde

503

80±1

,60,

3

And

el s

vara

nde

(%)

51B7

: 1 -

4

Med

elin

dex

6664

±2,5

0,2

Med

elef

fekt

0,5

B8: 1

- 4

58±2

,51,

1*

B9: 1

- 3

67±1

,70,

0

B10:

1 -

3

Tolk

ning

av

effe

ktm

ått:

73

±1,7

0,4

*Ef

fekt

måt

tet 1

,1 in

nebä

r att

om

B11:

1

bety

gsin

dexe

t för

ver

ksam

hete

n G

ator

och

väg

ar64

±2,5

0,5

ökar

med

5 e

nhet

er fr

ån 5

8 til

l 63

B12:

1 -

4

förv

änta

s he

lhet

sbet

yget

(NM

I) ök

a65

±2,2

0,7

med

1,1

enh

eter

från

64

till 6

5,1.

B13:

1 -

3

84±1

,90,

9

Förs

kola

nBe

möt

ande

oc

h Ti

llgän

g-lig

het

Med

borg

arna

om

kom

mun

ens

verk

sam

hete

r G

rund

skol

an

Gym

nasi

esko

lan

Äld

reom

sorg

enFr

åga

B1

5: 1

- 4

Stöd

för

utsa

tta

pers

oner

NM

I

Rädd

ning

stjä

nste

n

Gån

g- o

ch c

ykel

väga

rFr

åga

B1

4: 1

- 3

0,0

- 0,6

Gat

or o

ch v

ägar

0,3

- 1,1

0,0

- 0,4

Idro

tt- o

ch m

otio

nsan

lägg

ning

ar0,

0 - 0

,7

0,4

- 1,4

Kult

ur0,

0 - 0

,8

0,0

- 0,9

Vat

ten

och

avlo

pp0,

1 - 1

,3

0,4

- 1,4

Milj

öarb

ete

0,4

- 1,8

0,0

- 0,4

Renh

ålln

ing

och

soph

ämtn

ing

0,0

- 0,9

0,0

- 1,1

Felm

argi

nal f

ör

effe

ktm

ått

Dia

gram

1B:

Mod

ellb

ild

Frå

gor

B

etyg

sind

ex

F

elm

argi

nal

Eff

ektm

ått

39

1780

Nöj

d-M

edbo

rgar

-Ind

ex (N

MI)

Del

B

Karl

stad

s ko

mm

unV

åren

201

2

NM

I64

Bem

ötan

de o

ch T

illgä

nglig

het

60

Ant

al s

vara

nde

503

60

And

el s

vara

nde

(%)

5151

Med

elin

dex

6669

Med

elef

fekt

0,5

Ver

ksam

het

Bety

gs-

inde

xEf

fekt

-m

ått

Förs

kola

n67

0,1

Gru

ndsk

olan

650,

7G

ymna

sies

kola

n66

0,0

Äld

reom

sorg

en51

0,2

Stöd

för

utsa

tta

pers

oner

510,

9Rä

ddni

ngst

jäns

ten

800,

3G

ång-

och

cyk

elvä

gar

640,

2G

ator

och

väg

ar58

1,1

Idro

tt- o

ch m

otio

nsan

lägg

ning

ar67

0,0

Kultu

r73

0,4

Milj

öarb

ete

640,

5Re

nhål

lnin

g oc

h so

phäm

tnin

g65

0,7

Vatt

en o

ch a

vlop

p84

0,9

Med

borg

arna

om

kom

mun

ens

verk

sam

hete

r

= k

omm

unen

s m

edel

inde

x oc

h m

edel

effe

kt=

med

elin

dex

för

sam

tliga

kom

mun

er

höst

en 2

011

och

våre

n 20

12

= lä

gsta

ko

mm

unm

edel

inde

x

höst

en 2

011

och

våre

n 20

12

= h

ögst

a ko

mm

unm

edel

inde

x h

öste

n 20

11 o

ch v

åren

20

12

Förs

kola

G

rund

sk.

Gym

.

Äld

reom

s.

Stöd

.

Räd

dnin

g.

Gån

g/cy

.

Gat

or.

Idro

tt.

Kul

tur

Milj

öarb

. R

en.

Vatte

n.

20

30

40

50

60

70

80

90

100

0,0

0,5

1,0

1,5

2,0

2,5

Bet

ygsi

ndex

Effe

ktm

ått

Kar

lsta

ds k

omm

un

Bev

ara

Förb

ättr

a om

möj

ligt

Lägr

e pr

iorit

et

Prio

riter

a

Bev

ara

Förb

ättr

a om

möj

ligt

Lägr

e pr

iorit

et

Prio

riter

a

Bev

ara

Förb

ättr

a om

möj

ligt

Lägr

e pr

iorit

et

Prio

riter

a

Bev

ara

Förb

ättr

a om

möj

ligt

Lägr

e pr

iorit

et

Prio

riter

a

Dia

gram

2B:

Pri

orit

erin

gsm

atri

s

40

Ta

bell:

Bet

ygsi

ndex

, med

elbe

tyg

och

svar

sför

deln

inga

r

1780

Karl

stad

s ko

mm

un

Nöj

d-M

edbo

rgar

-Inde

x (N

MI)

Med

borg

arna

om

kom

mun

ens

verk

sam

hete

rFR

ÅG

A

Vår

en

2012

Vår

en

2010

Bety

gs-

inde

x

Lägs

tabe

tygs

-in

dex

Hög

sta

bety

gs-

inde

x

Del

BB1

4: 1

- 3

6462

5541

66B1

5: 1

- 4

60.

5746

70B1

: 167

6964

4876

Karl

stad

s ko

mm

unB2

: 165

6558

3977

Vår

en 2

012

B3: 1

6667

6037

79B4

: 151

5052

3869

B5: 1

5152

4837

60B6

: 180

8174

6285

B7: 1

- 4

64.

5334

68B8

: 1 -

458

.53

3965

Ant

al s

vara

nde

503

B9: 1

- 3

67.

5940

71

And

el s

vara

nde

(%)

51B1

0: 1

- 3

KULT

UR

73.

6144

75M

edel

inde

x66

B11:

164

.54

4267

B12:

1 -

465

.65

5376

B13:

1 -

384

8578

5889

6660

I den

na ta

bell

redo

visa

s be

tygs

inde

x fö

r N

MI o

ch s

amtli

ga v

erks

amhe

ter

sam

t sva

rsfö

rdel

ning

och

med

elbe

tyg

för

delfr

ågor

na i

enkä

ten.

Äve

n an

dele

n so

m h

ar a

nget

t "In

gen

åsik

t" s

amt d

e so

m

inte

har

bes

vara

t res

pekt

ive

delfr

åga

fram

går

i tab

elle

n.

Bety

gsin

dex

Jäm

före

lse

med

sam

tlig

a ko

mm

uner

hö

sten

201

1 oc

h vå

ren

2012

VER

KSA

MH

ETN

MI,

HEL

HET

ENBE

MÖ

TAN

DE

OCH

TIL

LGÄ

NG

LIG

HET

FÖRS

KOLA

NG

RUN

DSK

OLA

NG

YMN

ASI

ESKO

LAN

ÄLD

REO

MSO

RGEN

STÖ

D F

ÖR

UTS

ATT

A P

ERSO

NER

RÄD

DN

ING

STJÄ

NST

ENG

ÅN

G- O

CH C

YKEL

VÄ

GA

RG

ATO

R O

CH V

ÄG

AR

IDRO

TT- O

CH

MO

TIO

NSA

NLÄ

GG

NIN

GA

R

MIL

JÖA

RBET

ERE

NH

ÅLL

NIN

G O

CH S

OPH

ÄM

TNIN

GV

ATT

EN O

CH A

VLO

PPM

EDEL

IND

EX

41

Karl

stad

s ko

mm

un

FRÅ

GA

V

ERKS

AM

HET

Vår

en

2012

Våre

n 20

10Be

tygs

-in

dex

Lägs

tabe

tygs

-in

dex

Hög

sta

bety

gs-

inde

x

Låga

bety

g(1

- 4)

Mel

lan-

be

tyg

(5 -

7)

Hög

a be

tyg

(8 -

10)

Sum

ma

NM

I, H

ELH

ETEN

6462

5541

66Fr

B14

:1

Hur

nöj

d är

du

med

hur

din

kom

mun

skö

ter

sina

olik

a ve

rksa

mhe

ter?

6,8

6,7

6,1

5,0

7,1

858

3410

00

3Fr

B14

:2H

ur v

äl u

ppfy

ller

din

kom

mun

s ve

rksa

mhe

ter

dina

fö

rvän

tnin

gar?

6,7

6,6

5,9

4,9

7,0

959

3110

00

3Fr

B14

:3Fö

rest

äll d

ig e

n ko

mm

un s

om s

köte

r si

na o

lika

verk

sam

hete

r på

ett

per

fekt

sät

t. H

ur n

ära

ett s

ådan

t ide

al a

nser

du

att d

in

kom

mun

kom

mer

?6,

46,

35,

74,

76,

913

6027

100

03

BEM

ÖTA

ND

E O

CH T

ILLG

ÄN

GLI

GH

ET60

.57

4670

Fr B

15:1

Hur

nöj

d är

du

med

……

hur

lätt

det

är

att k

omm

a i k

onta

kt m

ed tj

änst

emän

elle

r an

nan

pers

onal

i di

n ko

mm

un?

6,3

.6,

14,

97,

121

4732

100

301

Fr B

15:2

...hu

r du

blir

bem

ött n

är d

u ha

r ko

ntak

t med

tjän

stem

än e

ller

anna

n pe

rson

al i

din

kom

mun

?6,

8.

6,6

5,6

7,3

1539

4610

030

2Fr

B15

:3…

den

serv

ice

du få

r nä

r du

har

kon

takt

med

tjän

stem

än e

ller

anna

n pe

rson

al i

din

kom

mun

?6,

6.

6,5

5,5

7,3

1743

4110

031

2Fr

B15

:4…

möj

lighe

ter

att k

omm

a i k

onta

kt m

ed k

omm

unen

s hö

gre

chef

er?

5,0

.5,

34,

07,

043

3720

100

611

FÖRS

KOLA

N67

6964

4876

Fr B

1:1

Vad

tror

elle

r ty

cker

du

om fö

rsko

lan

i din

kom

mun

?7,

07,

26,

75,

68,

07

5340

100

462

GRU

ND

SKO

LAN

6565

5839

77

Fr B

2:1

Vad

tror

elle

r ty

cker

du

om g

rund

skol

an i

din

kom

mun

?6,

76,

96,

24,

67,

99

5735

100

412

GYM

NA

SIES

KOLA

N66

6760

3779

Fr B

3:1

Vad

tror

elle

r ty

cker

du

om g

ymna

sies

kola

n i d

in k

omm

un?

7,0

7,1

6,4

4,3

8,1

849

4310

042

3

And

el E

j sv

ar (%

)

Bety

gsin

dex

Jäm

före

lse

med

sam

tlig

a ko

mm

uner

hös

ten

2011

och

vår

en 2

012

And

el s

var

uppd

elat

på

låga

, mel

lan

och

höga

bet

yg fö

r ko

mm

unen

(%)

And

elIn

gen

åsik

t (%

)

42

Karl

stad

s ko

mm

un

FRÅ

GA

V

ERKS

AM

HET

Vår

en

2012

Våre

n 20

10Be

tygs

-in

dex

Lägs

tabe

tygs

-in

dex

Hög

sta

bety

gs-

inde

x

Låga

bety

g(1

- 4)

Mel

lan-

be

tyg

(5 -

7)

Hög

a be

tyg

(8 -

10)

Sum

ma

And

el E

j sv

ar (%

)

Bety

gsin

dex

Jäm

före

lse

med

sam

tlig

a ko

mm

uner

hös

ten

2011

och

vår

en 2

012

And

el s

var

uppd

elat

på

låga

, mel

lan

och

höga

bet

yg fö

r ko

mm

unen

(%)

And

elIn

gen

åsik

t (%

)

ÄLD

REO

MSO

RGEN

5150

5238

69

Fr B

4:1

Vad

tror

elle

r ty

cker

du

om ä

ldre

omso

rgen

i di

n ko

mm

un?

5,5

5,5

5,7

4,4

7,0

2758

1510

039

2

STÖ

D F

ÖR

UTS

ATT

A P

ERSO

NER

5152

4837

60Fr

B5:

1Va

d tr

or e

ller

tyck

er d

u om

det

stö

d oc

h de

n hj

älp

som

uts

atta

pe

rson

er få

r i d

in k

omm

un?

5,4

5,6

5,3

4,3

6,2

3744

2010

052

1

RÄD

DN

ING

STJÄ

NST

EN80

8174

6285

Fr B

6:1

Vad

tror

elle

r ty

cker

du

om r

äddn

ings

tjän

sten

(bra

ndkå

ren)

i di

n ko

mm

un?

8,1

8,4

7,7

6,2

8,5

130

6910

027

1

GÅ

NG

- OCH

CYK

ELV

ÄG

AR

64.

5334

68

Fr B

7:1

Vad

tror

elle

r tyc

ker d

u om

……

bely

snin

gen

av g

ång-

och

cyk

elvä

gar

i din

kom

mun

?6,

6.

5,8

4,3

6,9

1253

3510

010

1Fr

B7:

2…

unde

rhål

l och

skö

tsel

av

gång

- och

cyk

elvä

gar

i din

ko

mm

un?

6,5

6,9

5,8

4,0

6,8

1843

3910

07

1Fr

B7:

3…

snör

öjni

ng a

v gå

ng- o

ch c

ykel

väga

r i d

in k

omm

un?

6,6

6,2

5,3

3,7

6,9

1940

4110

08

1Fr

B7:

4…

traf

iksä

kerh

eten

på

gång

- och

cyk

elvä

gar

i din

ko

mm

un?

6,6

6,7

6,0

4,2

6,9

1743

4010

08

1

GA

TOR

OCH

VÄ

GA

R58

.53

3965

Fr B

8:1

Vad

tror

elle

r tyc

ker d

u om

……

bely

snin

gen

av g

ator

och

väg

ar i

din

kom

mun

?6,

8.

6,3

4,5

7,1

1248

4110

04

0Fr

B8:

2…

unde

rhål

l och

skö

tsel

av

gato

r oc

h vä

gar

i din

ko

mm

un?

5,4

5,3

5,5

3,3

6,6

3348

1910

04

1

Fr B

8:3

…sn

öröj

ning

av

gato

r oc

h vä

gar

i din

kom

mun

?5,

95,

45,

43,

86,

725

4927

100

31

Fr B

8:4

…tr

afik

säke

rhet

en p

å ga

tor

och

väga

r i d

in k

omm

un?

6,4

6,1

6,0

4,9

6,7

1650

3410

06

1

IDRO

TT- O

CH M

OTI

ON

SAN

LÄG

GN

ING

AR

67.

5940

71

Fr B

9:1

Vad

tror

elle

r tyc

ker d

u om

……

öppe

ttid

erna

vid

kom

mun

ens

idro

tts-

och

m

otio

nsan

lägg

ning

ar?

7,3

.6,

64,

87,

76

4252

100

390

Fr B

9:2

…ut

rust

ning

och

skö

tsel

av

kom

mun

ens

idro

tts-

och

m

otio

nsan

lägg

ning

ar?

6,9

.6,

24,

17,

59

5041

100

400

Fr B

9:3

…be

lysn

inge

n i k

omm

unen

s m

otio

nssp

år?

6,8

.6,

24,

27,

511

5336

100

411

43

Karl

stad

s ko

mm

un

FRÅ

GA

V

ERKS

AM

HET

Vår

en

2012

Våre

n 20

10Be

tygs

-in

dex

Lägs

tabe

tygs

-in

dex

Hög

sta

bety

gs-

inde

x

Låga

bety

g(1

- 4)

Mel

lan-

be

tyg

(5 -

7)

Hög

a be

tyg

(8 -

10)

Sum

ma

And

el E

j sv

ar (%

)

Bety

gsin

dex

Jäm

före

lse

med

sam

tlig

a ko

mm

uner

hös

ten

2011

och

vår

en 2

012

And

el s

var

uppd

elat

på

låga

, mel

lan

och

höga

bet

yg fö

r ko

mm

unen

(%)

And

elIn

gen

åsik

t (%

)

KULT

UR

73.

6144

75

Fr B

10:1

Vad

tror

elle

r tyc

ker d

u om

……

bibl

iote

ksve

rksa

mhe

ten?

8,0

7,6

7,6

6,3

8,4

228

7010

021

1Fr

B10

:2…

utst

älln

ings

- och

kon

stve

rksa

mhe

ter?

7,1

6,9

6,4

4,6

7,7

744

4810

040

0Fr

B10

:3…

teat

erfö

rest

älln

inga

r oc

h ko

nser

ter?

7,5

7,1

5,6

3,2

7,6

537

5810

024

0

MIL

JÖA

RBET

E64

.54

4267

Fr B

11:1

Vad

tror

elle

r tyc

ker d

u om

……

kom

mun

ens

insa

tser

för

att k

omm

unin

nevå

narn

a sk

a ku

nna

leva

milj

övän

ligt?

6,7

.5,

94,

86,

912

4840

100

151

REN

HÅ

LLN

ING

OCH

SO

PHÄ

MTN

ING

65.

6553

76

Fr B

12:1

Vad

tror

elle

r tyc

ker d

u om

……

soph

ämtn

inge

n i d

in k

omm

un?

7,3

7,9

7,6

5,9

8,2

1233

5610

07

2Fr

B12

:2…

tillg

ängl

ighe

ten

till

åter

vinn

ings

cent

rale

r i d

in k

omm

un?

(Där

du

t.ex

. kan

läm

na in

farl

igt a

vfal

l, gr

ovav

fall

och

elek

tron

ikav

fall)

6,8

.7,

14,

98,

319

3546

100

42

Fr B

12:3

…ko

mm

unen

s åt

gärd

er m

ot k

lott

er o

ch a

nnan

sk

adeg

örel

se?

6,3

6,5

6,3

5,3

7,4

2048

3310

030

2Fr

B12

:4…

renh

ålln

inge

n av

par

ker

och

allm

änna

pla

tser

i di

n ko

mm

un?

6,7

6,6

6,6

5,0

7,8

1346

4110

011

2

VA

TTEN

OCH

AV

LOPP

8485

7858

89

Fr B

13:1

Vad

tror

elle

r tyc

ker d

u om

……

dric

ksva

ttne

t i d

in k

omm

un?

8,9

9,0

8,3

5,7

9,4

210

8810

05

2Fr

B13

:2…

din

kom

mun

s va

tten

förs

örjn

ing?

8,5

8,6

8,3

6,2

9,2

416

7910

016

2Fr

B13

:3…

din

kom

mun

s av

lopp

ssys

tem

?8,

18,

47,

86,

68,

76

2173

100

272

44

-100 0 100

Fr B14:1

Fr B14:2

Fr B14:3

Fr B15:1

Fr B15:2

Fr B15:3

Fr B15:4

Fr B1:1

Fr B2:1

Fr B3:1

Fr B4:1

Fr B5:1

Fr B6:1

Fr B7:1

Fr B7:2

Fr B7:3

Fr B7:4

Fr B8:1

Fr B8:2

Fr B8:3

Fr B8:4

Fr B9:1

Fr B9:2

Fr B9:3

Fr B10:1

Fr B10:2

Fr B10:3

Fr B11:1

Fr B12:1

Fr B12:2

Fr B12:3

Fr B12:4

Fr B13:1

Fr B13:2

Fr B13:3

Karlstads kommun

Lågt Högt


45

Ta

bell1

B_K

vinn

or: B

etyg

sind

ex, m

edel

bety

g oc

h sv

arsf

örde

lnin

g

17

80

KARL

STA

DS

KOM

MU

N -

Kvin

nor

Nöj

d-M

edbo

rgar

-Inde

x (N

MI)

Med

borg

arna

om

kom

mun

ens

verk

sam

hete

rFR

ÅG

A

Vår

en

2012

Vår

en

2010

Bety

gs-

inde

x

Lägs

tabe

tygs

-in

dex

Hög

sta

bety

gs-

inde

x

Del

BB1

4: 1

- 3

6363

5640

67B1

5: 1

- 4

61.

5846

70B1

: 168

6965

5177

Karl

stad

s ko

mm

unB2

: 163

6659

4177

Vår

en 2

012

B3: 1

6668

6134

80Kv

inno

rB4

: 150

5253

3468

B5: 1

4752

4934

60B6

: 180

8275

6285

B7: 1

- 4

63.

5334

69B8

: 1 -

459

.53

3866

Ant

al s

vara

nde

272

B9: 1

- 3

66.

6039

74

And

el s

vara

nde

(%)

55B1

0: 1

- 3

KULT

UR

75.

6444

79M

edel

inde

x65

B11:

165

.55

3870

B12:

1 -

466

.66

5375

B13:

1 -

383

8779

5589

6561

I den

na ta

bell

redo

visa

s be

tygs

inde

x fö

r N

MI o

ch s

amtli

ga v

erks

amhe

ter

sam

t sva

rsfö

rdel

ning

och

med

elbe

tyg

för

delfr

ågor

na i

enkä

ten.

Äve

n an

dele

n so

m h

ar a

nget

t "In

gen

åsik

t" s

amt d

e so

m

inte

har

bes

vara

t res

pekt

ive

delfr

åga

fram

går

i tab

elle

n.

Bety

gsin

dex

för

Kvin

nor

Sam

tlig

a ko

mm

uner

hös

ten

2011

och

vår

en 2

012

för

Kvin

nor

VER

KSA

MH

ETN

MI,

HEL

HET

ENBE

MÖ

TAN

DE

OCH

TIL

LGÄ

NG

LIG

HET

FÖRS

KOLA

NG

RUN

DSK

OLA

NG

YMN

ASI

ESKO

LAN

ÄLD

REO

MSO

RGEN

STÖ

D F

ÖR

UTS

ATT

A P

ERSO

NER

RÄD

DN

ING

STJÄ

NST

ENG

ÅN

G- O

CH C

YKEL

VÄ

GA

RG

ATO

R O

CH V

ÄG

AR

IDRO

TT- O

CH

MO

TIO

NSA

NLÄ

GG

NIN

GA

R

MIL

JÖA

RBET

ERE

NH

ÅLL

NIN

G O

CH S

OPH

ÄM

TNIN

GV

ATT

EN O

CH A

VLO

PPM

EDEL

IND

EX

46

KARL

STA

DS

KOM

MU

N -

Kvin

nor

FRÅ

GA

V

ERKS

AM

HET

Vår

en 2

012

Våre

n 20

10Be

tygs

-in

dex

Lägs

tabe

tygs

-in

dex

Hög

sta

bety

gs-

inde

x

Låga

bety

g(1

- 4)

Mel

lan-

be

tyg

(5 -

7)

Hög

a be

tyg

(8 -

10)

Sum

ma

NM

I, H

ELH

ETEN

6363

5640

67Fr

B14

:1

Hur

nöj

d är

du

med

hur

din

kom

mun

skö

ter

sina

olik

a ve

rksa

mhe

ter?

6,8

6,8

6,1

5,0

7,1

859

3310

00

4Fr

B14

:2H

ur v

äl u

ppfy

ller

din

kom

mun

s ve

rksa

mhe

ter

dina

fö

rvän

tnin

gar?

6,7

6,7

6,0

4,9

7,0

1060

3010

00

3Fr

B14

:3Fö

rest

äll d

ig e

n ko

mm

un s

om s

köte

r si

na o

lika

verk

sam

hete

r på

ett

per

fekt

sät

t. H

ur n

ära

ett s

ådan

t ide

al a

nser

du

att d

in

kom

mun

kom

mer

?6,

46,

45,

84,

66,

913

6127

100

03

BEM

ÖTA

ND

E O

CH T

ILLG

ÄN

GLI

GH

ET61

.58

4670

Fr B

15:1

Hur

nöj

d är

du

med

……

hur

lätt

det

är

att k

omm

a i k

onta

kt m

ed tj

änst

emän

elle

r an

nan

pers

onal

i di

n ko

mm

un?

6,4

.6,

25,

17,

022

4335

100

301

Fr B

15:2

...hu

r du

blir

bem

ött n

är d

u ha

r ko

ntak

t med

tjän

stem

än e

ller

anna

n pe

rson

al i

din

kom

mun

?6,

9.

6,7

6,0

7,5

1534

5110

029

1Fr

B15

:3…

den

serv

ice

du få

r nä

r du

har

kon

takt

med

tjän

stem

än e

ller

anna

n pe

rson

al i

din

kom

mun

?6,

8.

6,6

5,8

7,5

1838

4510

032

2Fr

B15

:4…

möj

lighe

ter

att k

omm

a i k

onta

kt m

ed k

omm

unen

s hö

gre

chef

er?

5,2

.5,

33,

96,

842

3325

100

611

FÖRS

KOLA

N68

6965

5177

Fr B

1:1

Vad

tror

elle

r ty

cker

du

om fö

rsko

lan

i din

kom

mun

?7,

07,

26,

95,

78,

19

5239

100

432

GRU

ND

SKO

LAN

6366

5941

77

Fr B

2:1

Vad

tror

elle

r ty

cker

du

om g

rund

skol

an i

din

kom

mun

?6,

67,

06,

34,

68,

010

5535

100

401

GYM

NA

SIES

KOLA

N66

6861

3480

Fr B

3:1

Vad

tror

elle

r ty

cker

du

om g

ymna

sies

kola

n i d

in k

omm

un?

6,9

7,1

6,5

4,3

8,1

951

4010

044

1

And

el E

j sv

ar (%

)

Bety

gsin

dex

för

Kvin

nor

Sam

tlig

a ko

mm

uner

hös

ten

2011

och

vår

en 2

012

för

Kvin

nor

And

el s

var

uppd

elat

på

låga

, mel

lan

och

höga

bet

yg fö

r ko

mm

unen

(%)

And

elIn

gen

åsik

t (%

)

47

KARL

STA

DS

KOM

MU

N -

Kvin

nor

FRÅ

GA

V

ERKS

AM

HET

Vår

en 2

012

Våre

n 20

10Be

tygs

-in

dex

Lägs

tabe

tygs

-in

dex

Hög

sta

bety

gs-

inde

x

Låga

bety

g(1

- 4)

Mel

lan-

be

tyg

(5 -

7)

Hög

a be

tyg

(8 -

10)

Sum

ma

And

el E

j sv

ar (%

)

Bety

gsin

dex

för

Kvin

nor

Sam

tlig

a ko

mm

uner

hös

ten

2011

och

vår

en 2

012

för

Kvin

nor

And

el s

var

uppd

elat

på

låga

, mel

lan

och

höga

bet

yg fö

r ko

mm

unen

(%)

And

elIn

gen

åsik

t (%

)

ÄLD

REO

MSO

RGEN

5052

5334

68

Fr B

4:1

Vad

tror

elle

r ty

cker

du

om ä

ldre

omso

rgen

i di

n ko

mm

un?

5,5

5,6

5,8

4,3

7,0

2856

1510

037

1

STÖ

D F

ÖR

UTS

ATT

A P

ERSO

NER

4752

4934

60Fr

B5:

1Va

d tr

or e

ller

tyck

er d

u om

det

stö

d oc

h de

n hj

älp

som

uts

atta

pe

rson

er få

r i d

in k

omm

un?

5,2

5,6

5,3

4,2

6,4

3844

1810

052

0

RÄD

DN

ING

STJÄ

NST

EN80

8275

6285

Fr B

6:1

Vad

tror

elle

r ty

cker

du

om r

äddn

ings

tjän

sten

(bra

ndkå

ren)

i di

n ko

mm

un?

8,1

8,5

7,8

6,5

8,7

132

6810

031

1

GÅ

NG

- OCH

CYK

ELV

ÄG

AR

63.

5334

69

Fr B

7:1

Vad

tror

elle

r tyc

ker d

u om

……

bely

snin

gen

av g

ång-

och

cyk

elvä

gar

i din

kom

mun

?6,

5.

5,8

4,2

6,8

1452

3410

011

1Fr

B7:

2…

unde

rhål

l och

skö

tsel

av

gång

- och

cyk

elvä

gar

i din

ko

mm

un?

6,6

6,9

5,8

4,1

6,8

1742

4110

08

0Fr

B7:

3…

snör

öjni

ng a

v gå

ng- o

ch c

ykel

väga

r i d

in k

omm

un?

6,5

6,1

5,3

3,4

6,9

2139

4010

08

0Fr

B7:

4…

traf

iksä

kerh

eten

på

gång

- och

cyk

elvä

gar

i din

kom

mun

?6,

56,

66,

04,

17,

117

4439

100

101

GA

TOR

OCH

VÄ

GA

R59

.53

3866

Fr B

8:1

Vad

tror

elle

r tyc

ker d

u om

……

bely

snin

gen

av g

ator

och

väg

ar i

din

kom

mun

?6,

8.

6,3

4,3

7,1

1347

4110

05

1Fr

B8:

2…

unde

rhål

l och

skö

tsel

av

gato

r oc

h vä

gar

i din

kom

mun

?5,

65,

55,

63,

56,

730

4921

100

51

Fr B

8:3

…sn

öröj

ning

av

gato

r oc

h vä

gar

i din

kom

mun

?6,

05,

35,

43,

76,

722

5127

100

41

Fr B

8:4

…tr

afik

säke

rhet

en p

å ga

tor

och

väga

r i d

in k

omm

un?

6,4

6,0

6,0

4,9

6,7

1354

3310

07

1

IDRO

TT- O

CH M

OTI

ON

SAN

LÄG

GN

ING

AR

66.

6039

74

Fr B

9:1

Vad

tror

elle

r tyc

ker d

u om

……

öppe

ttid

erna

vid

kom

mun

ens

idro

tts-

och

m

otio

nsan

lägg

ning

ar?

7,2

.6,

74,

67,

99

3853

100

460

Fr B

9:2

…ut

rust

ning

och

skö

tsel

av

kom

mun

ens

idro

tts-

och

m

otio

nsan

lägg

ning

ar?

6,9

.6,

34,

07,

69

4942

100

490

Fr B

9:3

…be

lysn

inge

n i k

omm

unen

s m

otio

nssp

år?

6,6

.6,

24,

48,

011

5634

100

481

48

KARL

STA

DS

KOM

MU

N -

Kvin

nor

FRÅ

GA

V

ERKS

AM

HET

Vår

en 2

012

Våre

n 20

10Be

tygs

-in

dex

Lägs

tabe

tygs

-in

dex

Hög

sta

bety

gs-

inde

x

Låga

bety

g(1

- 4)

Mel

lan-

be

tyg

(5 -

7)

Hög

a be

tyg

(8 -

10)

Sum

ma

And

el E

j sv

ar (%

)

Bety

gsin

dex

för

Kvin

nor

Sam

tlig

a ko

mm

uner

hös

ten

2011

och

vår

en 2

012

för

Kvin

nor

And

el s

var

uppd

elat

på

låga

, mel

lan

och

höga

bet

yg fö

r ko

mm

unen

(%)

And

elIn

gen

åsik

t (%

)

KULT

UR

75.

6444

79

Fr B

10:1

Vad

tror

elle

r tyc

ker d

u om

……

bibl

iote

ksve

rksa

mhe

ten?

8,0

7,8

7,8

6,7

8,6

227

7110

016

1Fr

B10

:2…

utst

älln

ings

- och

kon

stve

rksa

mhe

ter?

7,4

7,1

6,6

4,6

7,9

440

5610

035

1Fr

B10

:3…

teat

erfö

rest

älln

inga

r oc

h ko

nser

ter?

7,6

7,3

5,8

3,0

7,8

337

6010

022

1

MIL

JÖA

RBET

E65

.55

3870

Fr B

11:1

Vad

tror

elle

r tyc

ker d

u om

……

kom

mun

ens

insa

tser

för

att k

omm

unin

nevå

narn

a sk

a ku

nna

leva

milj

övän

ligt?

6,8

.5,

95,

07,

111

4841

100

151

REN

HÅ

LLN

ING

OCH

SO

PHÄ

MTN

ING

66.

6653

75

Fr B

12:1

Vad

tror

elle

r tyc

ker d

u om

……

soph

ämtn

inge

n i d

in k

omm

un?

7,4

8,0

7,7

6,1

8,3

1130

5910

08

1Fr

B12

:2…

tillg

ängl

ighe

ten

till

åter

vinn

ings

cent

rale

r i d

in k

omm

un?

(Där

du

t.ex

. kan

läm

na in

farl

igt a

vfal

l, gr

ovav

fall

och

elek

tron

ikav

fall)

6,7

.7,

15,

08,

321

3445

100

41

Fr B

12:3

…ko

mm

unen

s åt

gärd

er m

ot k

lott

er o

ch a

nnan

sk

adeg

örel

se?

6,4

6,7

6,4

5,3

7,4

1845

3810

031

1Fr

B12

:4…

renh

ålln

inge

n av

par

ker

och

allK

vinn

orna

pla

tser

i di

n ko

mm

un?

6,8

6,6

6,7

4,8

7,8

1440

4510

012

1

VA

TTEN

OCH

AV

LOPP

8387

7955

89

Fr B

13:1

Vad

tror

elle

r tyc

ker d

u om

……

dric

ksva

ttne

t i d

in k

omm

un?

8,9

9,1

8,4

5,7

9,3

39

8810

06

1Fr

B13

:2…

din

kom

mun

s va

tten

förs

örjn

ing?

8,5

8,7

8,3

6,3

9,2

514

8010

022

1Fr

B13

:3…

din

kom

mun

s av

lopp

ssys

tem

?8,

18,

67,

96,

58,

97

1974

100

351

49

-100 0 100

Fr B14:1

Fr B14:2

Fr B14:3

Fr B15:1

Fr B15:2

Fr B15:3

Fr B15:4

Fr B1:1

Fr B2:1

Fr B3:1

Fr B4:1

Fr B5:1

Fr B6:1

Fr B7:1

Fr B7:2

Fr B7:3

Fr B7:4

Fr B8:1

Fr B8:2

Fr B8:3

Fr B8:4

Fr B9:1

Fr B9:2

Fr B9:3

Fr B10:1

Fr B10:2

Fr B10:3

Fr B11:1

Fr B12:1

Fr B12:2

Fr B12:3

Fr B12:4

Fr B13:1

Fr B13:2

Fr B13:3

Karlstads kommun

Lågt Högt


50

Ta

bell1

B_M

än: B

etyg

sind

ex, m

edel

bety

g oc

h sv

arsf

örde

lnin

gar

17

80

KARL

STA

DS

KOM

MU

N -

Män

Nöj

d-M

edbo

rgar

-Inde

x (N

MI)

Med

borg

arna

om

kom

mun

ens

verk

sam

hete

rFR

ÅG

A

Vår

en

2012

Vår

en

2010

Bety

gs-

inde

x

Lägs

tabe

tygs

-in

dex

Hög

sta

bety

gs-

inde

x

Del

BB1

4: 1

- 3

6560

5337

66B1

5: 1

- 4

58.

5643

70B1

: 167

6962

4476

Karl

stad

s ko

mm

unB2

: 166

6457

3777

Vår

en 2

012

B3: 1

6767

5940

78M

änB4

: 151

4951

3869

B5: 1

5451

4836

63B6

: 180

8173

6086

B7: 1

- 4

64.

5335

66B8

: 1 -

456

.53

3865

Ant

al s

vara

nde

231

B9: 1

- 3

68.

5842

69

And

el s

vara

nde

(%)

47B1

0: 1

- 3

KULT

UR

71.

5941

75M

edel

inde

x66

B11:

162

.53

3966

B12:

1 -

463

.64

5279

B13:

1 -

384

8377

5789

6659

I den

na ta

bell

redo

visa

s be

tygs

inde

x fö

r N

MI o

ch s

amtli

ga v

erks

amhe

ter

sam

t sva

rsfö

rdel

ning

och

med

elbe

tyg

för

delfr

ågor

na i

enkä

ten.

Äve

n an

dele

n so

m h

ar a

nget

t "In

gen

åsik

t" s

amt d

e so

m

inte

har

bes

vara

t res

pekt

ive

delfr

åga

fram

går

i tab

elle

n.

Bety

gsin

dex

för

Män

Jäm

före

lse

med

sam

tlig

a ko

mm

uner

hö

sten

201

1 oc

h vå

ren

2012

för

Män

VER

KSA

MH

ETN

MI,

HEL

HET

ENBE

MÖ

TAN

DE

OCH

TIL

LGÄ

NG

LIG

HET

FÖRS

KOLA

NG

RUN

DSK

OLA

NG

YMN

ASI

ESKO

LAN

ÄLD

REO

MSO

RGEN

STÖ

D F

ÖR

UTS

ATT

A P

ERSO

NER

RÄD

DN

ING

STJÄ

NST

ENG

ÅN

G- O

CH C

YKEL

VÄ

GA

RG

ATO

R O

CH V

ÄG

AR

IDRO

TT- O

CH

MO

TIO

NSA

NLÄ

GG

NIN

GA

R

MIL

JÖA

RBET

ERE

NH

ÅLL

NIN

G O

CH S

OPH

ÄM

TNIN

GV

ATT

EN O

CH A

VLO

PPM

EDEL

IND

EX

51

KARL

STA

DS

KOM

MU

N -

Män

FRÅ

GA

V

ERKS

AM

HET

Vår

en

2012

Våre

n 20

10Be

tygs

-in

dex

Lägs

tabe

tygs

-in

dex

Hög

sta

bety

gs-

inde

x

Låga

bety

g(1

- 4)

Mel

lan-

be

tyg

(5 -

7)

Hög

a be

tyg

(8 -

10)

Sum

ma

NM

I, H

ELH

ETEN

6560

5337

66Fr

B14

:1

Hur

nöj

d är

du

med

hur

din

kom

mun

skö

ter

sina

olik

a ve

rksa

mhe

ter?

6,8

6,6

6,0

4,7

7,1

857

3510

00

2Fr

B14

:2H

ur v

äl u

ppfy

ller

din

kom

mun

s ve

rksa

mhe

ter

dina

fö

rvän

tnin

gar?

6,8

6,4

5,8

4,7

7,1

959

3210

00

3Fr

B14

:3Fö

rest

äll d

ig e

n ko

mm

un s

om s

köte

r si

na o

lika

verk

sam

hete

r på

ett

per

fekt

sät

t. H

ur n

ära

ett s

ådan

t ide

al a

nser

du

att d

in

kom

mun

kom

mer

?6,

46,

25,

64,

46,

914

6027

100

03

BEM

ÖTA

ND

E O

CH T

ILLG

ÄN

GLI

GH

ET58

.56

4370

Fr B

15:1

Hur

nöj

d är

du

med

……

hur

lätt

det

är

att k

omm

a i k

onta

kt m

ed tj

änst

emän

elle

r an

nan

pers

onal

i di

n ko

mm

un?

6,1

.6,

04,

87,

219

5229

100

302

Fr B

15:2

...hu

r du

blir

bem

ött n

är d

u ha

r ko

ntak

t med

tjän

stem

än e

ller

anna

n pe

rson

al i

din

kom

mun

?6,

6.

6,5

5,2

7,4

1645

4010

030

2Fr

B15

:3…

den

serv

ice

du få

r nä

r du

har

kon

takt

med

tjän

stem

än e

ller

anna

n pe

rson

al i

din

kom

mun

?6,

5.

6,3

5,0

7,2

1647

3610

029

2Fr

B15

:4…

möj

lighe

ter

att k

omm

a i k

onta

kt m

ed k

omm

unen

s hö

gre

chef

er?

4,7

.5,

23,

77,

244

4214

100

612

FÖRS

KOLA

N67

6962

4476

Fr B

1:1

Vad

tror

elle

r ty

cker

du

om fö

rsko

lan

i din

kom

mun

?7,

07,

26,

65,

27,

84

5541

100

492

GRU

ND

SKO

LAN

6664

5737

77

Fr B

2:1

Vad

tror

elle

r ty

cker

du

om g

rund

skol

an i

din

kom

mun

?6,

86,

86,

14,

68,

07

5934

100

433

GYM

NA

SIES

KOLA

N67

6759

4078

Fr B

3:1

Vad

tror

elle

r ty

cker

du

om g

ymna

sies

kola

n i d

in k

omm

un?

7,0

7,1

6,2

4,3

8,0

647

4710

040

4

And

el E

j sv

ar (%

)

Bety

gsin

dex

för

Män

Jäm

före

lse

med

sam

tlig

a ko

mm

uner

hös

ten

2011

och

vår

en 2

012

för

Män

And

el s

var

uppd

elat

på

låga

, mel

lan

och

höga

bet

yg fö

r ko

mm

unen

(%)

And

elIn

gen

åsik

t (%

)

52

KARL

STA

DS

KOM

MU

N -

Män

FRÅ

GA

V

ERKS

AM

HET

Vår

en

2012

Våre

n 20

10Be

tygs

-in

dex

Lägs

tabe

tygs

-in

dex

Hög

sta

bety

gs-

inde

x

Låga

bety

g(1

- 4)

Mel

lan-

be

tyg

(5 -

7)

Hög

a be

tyg

(8 -

10)

Sum

ma

And

el E

j sv

ar (%

)

Bety

gsin

dex

för

Män

Jäm

före

lse

med

sam

tlig

a ko

mm

uner

hös

ten

2011

och

vår

en 2

012

för

Män

And

el s

var

uppd

elat

på

låga

, mel

lan

och

höga

bet

yg fö

r ko

mm

unen

(%)

And

elIn

gen

åsik

t (%

)

ÄLD

REO

MSO

RGEN

5149

5138

69

Fr B

4:1

Vad

tror

elle

r ty

cker

du

om ä

ldre

omso

rgen

i di

n ko

mm

un?

5,5

5,5

5,6

4,2

7,2

2560

1510

041

4

STÖ

D F

ÖR

UTS

ATT

A P

ERSO

NER

5451

4836

63Fr

B5:

1Va

d tr

or e

ller

tyck

er d

u om

det

stö

d oc

h de

n hj

älp

som

uts

atta

pe

rson

er få

r i d

in k

omm

un?

5,6

5,5

5,3

4,0

6,6

3544

2210

053

2

RÄD

DN

ING

STJÄ

NST

EN80

8173

6086

Fr B

6:1

Vad

tror

elle

r ty

cker

du

om r

äddn

ings

tjän

sten

(bra

ndkå

ren)

i di

n ko

mm

un?

8,2

8,3

7,6

5,8

8,4

128

7110

023

0

GÅ

NG

- OCH

CYK

ELV

ÄG

AR

64.

5335

66

Fr B

7:1

Vad

tror

elle

r tyc

ker d

u om

……

bely

snin

gen

av g

ång-

och

cyk

elvä

gar

i din

kom

mun

?6,

7.

5,9

4,0

7,0

1055

3510

08

0Fr

B7:

2…

unde

rhål

l och

skö

tsel

av

gång

- och

cyk

elvä

gar

i din

ko

mm

un?

6,4

6,9

5,7

3,7

7,0

2043

3810

06

1Fr

B7:

3…

snör

öjni

ng a

v gå

ng- o

ch c

ykel

väga

r i d

in k

omm

un?

6,7

6,3

5,4

3,8

6,8

1741

4210

08

1Fr

B7:

4…

traf

iksä

kerh

eten

på

gång

- och

cyk

elvä

gar

i din

ko

mm

un?

6,7

6,8

6,0

3,9

7,0

1842

4110

06

1

GA

TOR

OCH

VÄ

GA

R56

.53

3865

Fr B

8:1

Vad

tror

elle

r tyc

ker d

u om

……

bely

snin

gen

av g

ator

och

väg

ar i

din

kom

mun

?6,

9.

6,3

4,7

7,1

1149

4110

03

0Fr

B8:

2…

unde

rhål

l och

skö

tsel

av

gato

r oc

h vä

gar

i din

ko

mm

un?

5,2

5,2

5,4

3,2

6,6

3548

1710

02

1Fr

B8:

3…

snör

öjni

ng a

v ga

tor

och

väga

r i d

in k

omm

un?

5,8

5,4

5,4

3,7

6,7

2847

2610

02

1Fr

B8:

4…

traf

iksä

kerh

eten

på

gato

r oc

h vä

gar

i din

kom

mun

?6,

46,

16,

04,

96,

819

4635

100

41

IDRO

TT- O

CH M

OTI

ON

SAN

LÄG

GN

ING

AR

68.

5842

69

Fr B

9:1

Vad

tror

elle

r tyc

ker d

u om

……

öppe

ttid

erna

vid

kom

mun

ens

idro

tts-

och

m

otio

nsan

lägg

ning

ar?

7,4

.6,

54,

37,

73

4552

100

320

Fr B

9:2

…ut

rust

ning

och

skö

tsel

av

kom

mun

ens

idro

tts-

och

m

otio

nsan

lägg

ning

ar?

6,9

.6,

14,

27,

39

5041

100

311

Fr B

9:3

…be

lysn

inge

n i k

omm

unen

s m

otio

nssp

år?

6,9

.6,

24,

17,

311

5138

100

331

53

KARL

STA

DS

KOM

MU

N -

Män

FRÅ

GA

V

ERKS

AM

HET

Vår

en

2012

Våre

n 20

10Be

tygs

-in

dex

Lägs

tabe

tygs

-in

dex

Hög

sta

bety

gs-

inde

x

Låga

bety

g(1

- 4)

Mel

lan-

be

tyg

(5 -

7)

Hög

a be

tyg

(8 -

10)

Sum

ma

And

el E

j sv

ar (%

)

Bety

gsin

dex

för

Män

Jäm

före

lse

med

sam

tlig

a ko

mm

uner

hös

ten

2011

och

vår

en 2

012

för

Män

And

el s

var

uppd

elat

på

låga

, mel

lan

och

höga

bet

yg fö

r ko

mm

unen

(%)

And

elIn

gen

åsik

t (%

)

KULT

UR

71.

5941

75

Fr B

10:1

Vad

tror

elle

r tyc

ker d

u om

……

bibl

iote

ksve

rksa

mhe

ten?

7,9

7,5

7,4

5,9

8,2

329

6810

026

1Fr

B10

:2…

utst

älln

ings

- och

kon

stve

rksa

mhe

ter?

6,8

6,6

6,1

4,5

7,6

1250

3910

045

0Fr

B10

:3…

teat

erfö

rest

älln

inga

r oc

h ko

nser

ter?

7,3

6,9

5,4

3,2

7,5

737

5610

026

0

MIL

JÖA

RBET

E62

.53

3966

Fr B

11:1

Vad

tror

elle

r tyc

ker d

u om

……

kom

mun

ens

insa

tser

för

att k

omm

unin

nevå

narn

a sk

a ku

nna

leva

milj

övän

ligt?

6,6

.5,

84,

56,

914

4739

100

151

REN

HÅ

LLN

ING

OCH

SO

PHÄ

MTN

ING

63.

6452

79

Fr B

12:1

Vad

tror

elle

r tyc

ker d

u om

……

soph

ämtn

inge

n i d

in k

omm

un?

7,1

7,7

7,4

5,5

8,1

1235

5210

07

2Fr

B12

:2…

tillg

ängl

ighe

ten

till

åter

vinn

ings

cent

rale

r i d

in k

omm

un?

(Där

du

t.ex

. kan

läm

na in

farl

igt a

vfal

l, gr

ovav

fall

och

elek

tron

ikav

fall)

6,9

.7,

14,

88,

318

3547

100

42

Fr B

12:3

…ko

mm

unen

s åt

gärd

er m

ot k

lott

er o

ch a

nnan

sk

adeg

örel

se?

6,1

6,3

6,2

5,0

7,5

2251

2810

029

4Fr

B12

:4…

renh

ålln

inge

n av

par

ker

och

allm

änna

pla

tser

i di

n ko

mm

un?

6,6

6,5

6,6

5,1

7,9

1252

3610

09

2

VA

TTEN

OCH

AV

LOPP

8483

7757

89

Fr B

13:1

Vad

tror

elle

r tyc

ker d

u om

……

dric

ksva

ttne

t i d

in k

omm

un?

9,0

8,9

8,3

5,6

9,4

111

8810

03

2Fr

B13

:2…

din

kom

mun

s va

tten

förs

örjn

ing?

8,5

8,4

8,2

6,1

9,3

318

7910

010

2Fr

B13

:3…

din

kom

mun

s av

lopp

ssys

tem

?8,

28,

27,

76,

28,

75

2372

100

193

54

-100 0 100

Fr B14:1

Fr B14:2

Fr B14:3

Fr B15:1

Fr B15:2

Fr B15:3

Fr B15:4

Fr B1:1

Fr B2:1

Fr B3:1

Fr B4:1

Fr B5:1

Fr B6:1

Fr B7:1

Fr B7:2

Fr B7:3

Fr B7:4

Fr B8:1

Fr B8:2

Fr B8:3

Fr B8:4

Fr B9:1

Fr B9:2

Fr B9:3

Fr B10:1

Fr B10:2

Fr B10:3

Fr B11:1

Fr B12:1

Fr B12:2

Fr B12:3

Fr B12:4

Fr B13:1

Fr B13:2

Fr B13:3

Karlstads kommun

Lågt Högt


55

Bet

ygs-

inde

xFe

l-m

arg.

Bet

ygs-

inde

xFe

l-m

arg.

Bet

ygs-

inde

xFe

l-m

arg.

NM

I65

±2,7

63±2

,764

±1,9

Bem

ötan

de o

ch ti

llgän

glig

het

58±3

,261

±3,0

60±2

,2Fö

rsko

lan

67±2

,368

±2,6

67±1

,7G

rund

skol

an66

±2,3

63±2

,665

±1,7

Gym

nasi

esko

lan

67±2

,266

±2,4

66±1

,7Ä

ldre

omso

rgen

51±2

,750

±3,2

51±2

,1St

öd fö

r uts

atta

per

sone

r54

±2,8

47±3

,251

±2,1

Räd

dnin

gstjä

nste

n80

±2,4

80±2

,180

±1,6

Gån

g- o

ch c

ykel

väga

r64

±3,7

63±3

,364

±2,5

Gat

or o

ch v

ägar

56±4

,059

±3,1

58±2

,5Id

rott-

och

mot

ions

anlä

ggni

ngar

68±2

,566

±2,3

67±1

,7K

ultu

r71

±2,5

75±2

,373

±1,7

Milj

öarb

ete

62±3

,765

±3,2

64±2

,5R

enhå

llnin

g oc

h so

phäm

tnin

g63

±3,4

66±2

,965

±2,2

Vatte

n oc

h av

lopp

84±2

,483

±3,1

84±1

,9AN

TAL

SVAR

AND

E23

127

250

3

Kar

lsta

ds k

omm

un. V

åren

201

2TA

BEL

L 2B

.1 F

akto

rern

as b

etyg

sind

ex o

ch N

MI e

fter k

ön

Kön

Sam

tliga

Man

Kvi

nna

56

Bet

ygs-

inde

xFe

l-m

arg.

Bet

ygs-

inde

xFe

l-m

arg.

Bet

ygs-

inde

xFe

l-m

arg.

Bet

ygs-

inde

xFe

l-m

arg.

Bet

ygs-

inde

xFe

l-m

arg.

Bet

ygs-

inde

xFe

l-m

arg.

Bet

ygs-

inde

xFe

l-m

arg.

Bet

ygs-

inde

xFe

l-m

arg.

NM

I65

±4,9

63±5

,363

±6,0

67±5

,260

±6,1

64±5

,967

±6,6

64±1

,9B

emöt

ande

och

tillg

ängl

ighe

t57

±7,9

58±5

,957

±6,6

61±5

,556

±6,5

64±6

,367

±6,9

60±2

,2Fö

rsko

lan

67±5

,270

±4,6

70±6

,269

±5,2

61±5

,570

±3,7

62±5

,267

±1,7

Gru

ndsk

olan

66±6

,168

±4,0

70±4

,761

±6,7

59±5

,365

±4,3

61±4

,765

±1,7

Gym

nasi

esko

lan

69±6

,467

±5,3

69±3

,865

±5,4

65±4

,965

±4,1

65±3

,766

±1,7

Äld

reom

sorg

en47

±6,6

48±5

,254

±6,0

51±6

,150

±6,1

52±6

,855

±7,1

51±2

,1St

öd fö

r uts

atta

per

sone

r61

±4,8

57±6

,543

±7,2

46±5

,448

±6,4

49±5

,754

±7,8

51±2

,1R

äddn

ings

tjäns

ten

77±4

,676

±5,1

80±4

,982

±4,3

83±4

,783

±4,8

78±6

,480

±1,6

Gån

g- o

ch c

ykel

väga

r64

±10,

366

±6,5

62±6

,964

±5,8

60±6

,666

±5,8

62±8

,764

±2,5

Gat

or o

ch v

ägar

60±1

1,1

63±6

,856

±6,4

56±5

,953

±6,2

56±6

,060

±9,6

58±2

,5Id

rott-

och

mot

ions

anlä

ggni

ngar

69±7

,367

±5,1

65±4

,565

±4,7

70±3

,871

±5,0

60±5

,067

±1,7

Kul

tur

73±6

,371

±4,9

73±4

,172

±4,5

71±5

,779

±4,2

72±6

,673

±1,7

Milj

öarb

ete

62±8

,364

±6,8

66±7

,165

±6,1

60±7

,367

±6,2

61±9

,164

±2,5

Ren

hålln

ing

och

soph

ämtn

ing

65±8

,062

±7,6

64±5

,363

±5,5

62±6

,470

±5,3

67±7

,065

±2,2

Vatte

n oc

h av

lopp

85±6

,082

±5,7

84±6

,585

±4,5

81±5

,988

±4,1

81±8

,584

±1,9

ANTA

L SV

ARAN

DE

3572

6189

108

9147

503

65-7

4 år

75 å

r elle

r äld

re

TAB

ELL

2B.2

Fak

tore

rnas

bet

ygsi

ndex

och

NM

I efte

r åld

er

Åld

erSa

mtli

ga18

-24

år25

-34

år35

-44

år45

-54

år55

-64

år

57

Ja, e

get/e

gna

barn

elle

r ba

rnba

rn

Ja, g

enom

vä

nner

/ be

kant

a

Arbe

tar i

nom

fö

rsko

lan

Nej

, ing

en s

ådan

er

fare

nhet

und

er

de s

enas

te 2

åre

n

Upp

gift

sakn

as

NM

I62

6459

6481

64B

emöt

ande

och

Till

gäng

lighe

t59

5857

5974

60Fö

rsko

lan

6969

6267

6567

Gru

ndsk

olan

6566

6065

6565

Gym

nasi

esko

lan

6667

6367

7166

Äldr

eom

sorg

en50

5345

5152

51St

öd fö

r uts

atta

per

sone

r45

5247

5269

51R

äddn

ings

tjäns

ten

8278

7480

8880

Gån

g- o

ch c

ykel

väga

r64

6059

6483

64G

ator

och

väg

ar57

5457

5967

58Id

rott-

och

mot

ions

anlä

ggni

ngar

6665

6668

6567

Kul

tur

7470

7072

7873

Milj

öarb

ete

6564

6363

6664

Ren

hålln

ing

och

soph

ämtn

ing

6460

5666

7765

Vatte

n oc

h av

lopp

8382

7786

9084

ANTA

L SV

ARAN

DE

110

7820

305

1850

3

Kar

lsta

ds k

omm

un

TAB

ELL

2B.3

Ver

ksam

hete

rnas

bet

ygsi

ndex

och

NM

I efte

r erf

aren

het a

v fö

rsko

lan

Har

du

erfa

renh

et a

v fö

rsko

lan

unde

r de

sena

ste

två

åren

?Sa

mtli

ga

58

Ja, e

get/e

gna

barn

elle

r ba

rnba

rn

Ja, g

enom

vä

nner

/ be

kant

a

Arbe

tar i

nom

gr

unds

kola

nN

ej, i

ngen

såd

an

erfa

renh

et u

nder

de

sen

aste

2 å

ren

Upp

gift

sakn

as

NM

I63

6566

6364

64B

emöt

ande

och

Till

gäng

lighe

t59

5864

6061

60Fö

rsko

lan

6970

6865

6167

Gru

ndsk

olan

6466

6265

6565

Gym

nasi

esko

lan

6766

6867

6366

Äldr

eom

sorg

en51

5148

5054

51St

öd fö

r uts

atta

per

sone

r47

5149

5264

51R

äddn

ings

tjäns

ten

8179

8179

8680

Gån

g- o

ch c

ykel

väga

r63

6270

6368

64G

ator

och

väg

ar55

5764

5863

58Id

rott-

och

mot

ions

anlä

ggni

ngar

6667

7167

7567

Kul

tur

7472

8072

7073

Milj

öarb

ete

6765

7361

6064

Ren

hålln

ing

och

soph

ämtn

ing

6661

6766

6465

Vatte

n oc

h av

lopp

8282

8484

8484

ANTA

L SV

ARAN

DE

120

9120

281

1650

3

TAB

ELL

2B.4

Ver

ksam

hete

rnas

bet

ygsi

ndex

och

NM

I efte

r erf

aren

het a

v gr

unds

kola

n

Har

du

erfa

renh

et a

v gr

unds

kola

n un

der d

e se

nast

e tv

å år

en?

Sam

tliga

59

Ja, h

ar s

jälv

gå

tt dä

rJa

, eg

et/e

gna

barn

elle

r ba

rnba

rn

Ja, g

enom

vä

nner

/ be

kant

a

Arbe

tar i

nom

gy

mna

sies

kola

nN

ej, i

ngen

såd

an

erfa

renh

et u

nder

de

sen

aste

2 å

ren

Upp

gift

sakn

as

NM

I66

6462

7363

7964

Bem

ötan

de o

ch T

illgä

nglig

het

5761

5779

5967

60Fö

rsko

lan

7066

6974

6765

67G

rund

skol

an67

6166

6965

6765

Gym

nasi

esko

lan

7164

6677

6771

66Äl

dreo

mso

rgen

4649

5155

5151

51St

öd fö

r uts

atta

per

sone

r57

4650

4651

6951

Räd

dnin

gstjä

nste

n76

8278

8280

9180

Gån

g- o

ch c

ykel

väga

r67

6460

7263

7364

Gat

or o

ch v

ägar

6556

5570

5765

58Id

rott-

och

mot

ions

anlä

ggni

ngar

6968

6575

6777

67K

ultu

r74

7570

8572

8173

Milj

öarb

ete

6565

6576

6270

64R

enhå

llnin

g oc

h so

phäm

tnin

g69

6462

7664

7965

Vatte

n oc

h av

lopp

8783

8292

8393

84AN

TAL

SVAR

AND

E24

8680

1230

711

503

TAB

ELL

2B.5

Ver

ksam

hete

rnas

bet

ygsi

ndex

och

NM

I efte

r erf

aren

het a

v gy

mna

sies

kola

n

Har

du

erfa

renh

et a

v gy

mna

sies

kola

n un

der d

e se

nast

e tv

å år

en?

Sam

tliga

60

Ja, e

gen

erfa

renh

etJa

, gen

om

nära

an

hörig

Ja, g

enom

vä

nner

/ be

kant

a

Arbe

tar i

nom

äl

dreo

mso

rgen

Nej

, ing

en s

ådan

er

fare

nhet

und

er

de s

enas

te 2

åre

n

Upp

gift

sakn

as

NM

I70

6263

5965

7264

Bem

ötan

de o

ch T

illgä

nglig

het

6657

6161

5961

60Fö

rsko

lan

6467

6866

6768

67G

rund

skol

an59

6463

5867

7165

Gym

nasi

esko

lan

6866

6663

6772

66Äl

dreo

mso

rgen

5948

5154

5250

51St

öd fö

r uts

atta

per

sone

r49

4846

4853

7651

Räd

dnin

gstjä

nste

n85

8079

8180

8980

Gån

g- o

ch c

ykel

väga

r66

6360

5965

7164

Gat

or o

ch v

ägar

6855

5655

5960

58Id

rott-

och

mot

ions

anlä

ggni

ngar

6667

6868

6774

67K

ultu

r76

7074

7472

7873

Milj

öarb

ete

6362

6564

6367

64R

enhå

llnin

g oc

h so

phäm

tnin

g69

6566

6063

6965

Vatte

n oc

h av

lopp

8787

8182

8391

84AN

TAL

SVAR

AND

E19

8798

3528

310

503

TAB

ELL

2B.6

Ver

ksam

hete

rnas

bet

ygsi

ndex

och

NM

I efte

r erf

aren

het a

v äl

dreo

mso

rgen

Har

du

haft

erfa

renh

et a

v äl

dreo

mso

rgen

und

er d

e se

nast

e tv

å år

en?

Sam

tliga

61

Ja, e

gen

erfa

renh

etJa

, gen

om

nära

an

hörig

Ja, g

enom

vä

nner

/ be

kant

a

Arbe

tar i

nom

so

cial

tjäns

ten

Nej

, ing

en s

ådan

er

fare

nhet

und

er

de s

enas

te 2

åre

n

Upp

gift

sakn

as

NM

I42

5962

6565

7464

Bem

ötan

de o

ch T

illgä

nglig

het

3850

6159

6173

60Fö

rsko

lan

5763

6776

6866

67G

rund

skol

an51

6261

7066

6465

Gym

nasi

esko

lan

4365

6564

6878

66Äl

dreo

mso

rgen

2244

5152

5267

51St

öd fö

r uts

atta

per

sone

r32

4750

4851

5051

Räd

dnin

gstjä

nste

n70

8079

8880

7880

Gån

g- o

ch c

ykel

väga

r42

5860

6066

6364

Gat

or o

ch v

ägar

3856

5460

5949

58Id

rott-

och

mot

ions

anlä

ggni

ngar

5767

6576

6867

67K

ultu

r67

7173

7273

7073

Milj

öarb

ete

4358

6366

6567

64R

enhå

llnin

g oc

h so

phäm

tnin

g60

6065

6465

6765

Vatte

n oc

h av

lopp

7082

8285

8510

084

ANTA

L SV

ARAN

DE

1041

6911

374

1050

3

TAB

ELL

2B.7

Ver

ksam

hete

rnas

bet

ygsi

ndex

och

NM

I efte

r erf

aren

het a

v so

cial

tjäns

ten

Har

du

haft

erfa

renh

et a

v so

cial

tjäns

ten

unde

r de

sena

ste

två

åren

?Sa

mtli

ga

62

JaN

ejÄr

sjä

lv/h

ar

varit

ans

tälld

av

kom

mun

en

Min

ns e

jU

ppgi

ft sa

knas

NM

I64

6466

6470

64B

emöt

ande

och

Till

gäng

lighe

t61

5666

4868

60Fö

rsko

lan

6669

7167

6767

Gru

ndsk

olan

6368

6666

7865

Gym

nasi

esko

lan

6568

6969

7866

Äldr

eom

sorg

en50

5153

5267

51St

öd fö

r uts

atta

per

sone

r48

5448

6278

51R

äddn

ings

tjäns

ten

8079

8378

7880

Gån

g- o

ch c

ykel

väga

r63

6564

6172

64G

ator

och

väg

ar57

5963

5372

58Id

rott-

och

mot

ions

anlä

ggni

ngar

6670

6970

5567

Kul

tur

7371

7569

7873

Milj

öarb

ete

6363

7060

6764

Ren

hålln

ing

och

soph

ämtn

ing

6370

6761

7665

Vatte

n oc

h av

lopp

8385

8885

8784

ANTA

L SV

ARAN

DE

271

159

5834

750

3

TAB

ELL

2B.8

Ver

ksam

hete

rnas

bet

ygsi

ndex

och

NM

I efte

r kon

takt

med

tjän

stem

än e

ller a

nnan

per

sona

l i k

omm

unen

Har

du

haft

kont

akt m

ed tj

änst

emän

elle

r ann

an p

erso

nal i

kom

mun

en u

nder

de

åSa

mtli

ga

63

Kom

mun

ens

cent

ralo

rtAn

nan

täto

rtU

tanf

ör tä

tort

Upp

gift

sakn

as

NM

I64

6663

64B

emöt

ande

och

Till

gäng

lighe

t61

5757

60Fö

rsko

lan

6869

6667

Gru

ndsk

olan

6466

6465

Gym

nasi

esko

lan

6668

6866

Äldr

eom

sorg

en52

5048

51St

öd fö

r uts

atta

per

sone

r51

5150

51R

äddn

ings

tjäns

ten

8078

7980

Gån

g- o

ch c

ykel

väga

r64

6063

64G

ator

och

väg

ar59

5456

58Id

rott-

och

mot

ions

anlä

ggni

ngar

6762

7167

Kul

tur

7374

7373

Milj

öarb

ete

6366

6764

Ren

hålln

ing

och

soph

ämtn

ing

6658

6665

Vatte

n oc

h av

lopp

8483

8484

ANTA

L SV

ARAN

DE

345

6788

503

TAB

ELL

2B.9

Ver

ksam

hete

rnas

bet

ygsi

ndex

och

NM

I efte

r ort

styp

Var b

or d

u?Sa

mtli

ga

64

0-2

år3-

5 år

6-10

år

11 å

r elle

r län

gre

Upp

gift

sakn

as

NM

I66

6259

6564

Bem

ötan

de o

ch T

illgä

nglig

het

6659

5760

60Fö

rsko

lan

5770

6568

67G

rund

skol

an57

6367

6565

Gym

nasi

esko

lan

6466

6367

66Äl

dreo

mso

rgen

5746

5351

51St

öd fö

r uts

atta

per

sone

r59

5149

5051

Räd

dnin

gstjä

nste

n78

7572

8280

Gån

g- o

ch c

ykel

väga

r69

5658

6564

Gat

or o

ch v

ägar

6452

5559

58Id

rott-

och

mot

ions

anlä

ggni

ngar

6466

6268

67K

ultu

r71

7472

7373

Milj

öarb

ete

6659

6265

64R

enhå

llnin

g oc

h so

phäm

tnin

g68

6260

6665

Vatte

n oc

h av

lopp

8781

7386

84AN

TAL

SVAR

AND

E27

4750

375

503

TAB

ELL

2B.1

0 Ve

rksa

mhe

tern

as b

etyg

sind

ex o

ch N

MI e

fter b

oend

etid

i ko

mm

unen

Hur

läng

e ha

r du

bott

i kom

mun

en?

Sam

tliga

65


C. Medborgarna om inflytandet i kommunen

(Nöjd-Inflytande-Index)


66

1780

Nöj

d-In

flyta

nde-

Inde

x (N

II)C1

: 1

48±2

,50,

2

C2: 1

- 4

Del

C60

±3,1

1,0

46±

2,8

C3: 1

- 4

Karl

stad

s ko

mm

un46

±2,3

2,3

*V

åren

201

2C4

: 1 -

4

52±2

,61,

4

Ant

al s

vara

nde

503

And

el s

vara

nde

(%)

51

Med

elin

dex

52

Med

elef

fekt

1,2

Tolk

ning

av

effe

ktm

ått:

*Ef

fekt

måt

tet 2

,3 in

nebä

r att

om

bety

gsin

dexe

t för

fakt

orn

Påve

rkan

ökar

med

5 e

nhet

er fr

ån 4

6 til

l 51

förv

änta

s he

lhet

sbet

yget

(NII)

öka

med

2,3

enh

eter

från

46

till 4

8,3.

Med

borg

arna

om

infly

tand

et i

kom

mun

en

NII

Info

rmat

ion

Påve

rkan

Fråg

a

C5: 1

- 3

0,6

- 1,4

Fört

roen

de1,

7 - 2

,9

0,9

- 1,9

Kont

akt

0,0

- 0,7

Felm

argi

nal f

ör

effe

ktm

ått

Dia

gram

1C:

Mod

ellb

ild

Fråg

or

B

etyg

sind

ex

F

elm

argi

nal

E

ffek

tmåt

t

67

1780

Nöj

d-In

flyta

nde-

Inde

x (N

II)

Del

C

Karl

stad

s ko

mm

unV

åren

201

2

NII

46

Ant

al s

vara

nde

503

47

And

el s

vara

nde

(%)

5136

Med

elin

dex

5257

Med

elef

fekt

1,2

Fakt

orBe

tygs

-in

dex

Effe

kt-

måt

tKo

ntak

t48

0,2

Info

rmat

on60

1,0

Påve

rkan

462,

3Fö

rtro

ende

521,

4

Med

borg

arna

om

infly

tand

et i

kom

mun

en

= k

omm

unen

s m

edel

inde

x oc

h m

edel

effe

kt=

med

elin

dex

för

sam

tliga

kom

mun

er

höst

en 2

011

och

våre

n 20

12

= lä

gsta

ko

mm

unm

edel

inde

x

höst

en 2

011

och

våre

n 20

12

= h

ögst

a ko

mm

unm

edel

inde

x h

öste

n 20

11 o

ch v

åren

20

12

Kon

takt

Info

rmat

ion

Påve

rkan

Fört

roen

de

20

30

40

50

60

70

80

90

100

0,0

0,5

1,0

1,5

2,0

2,5

Bet

ygsi

ndex

Effe

ktm

ått

Kar

lsta

ds k

omm

un

Bev

ara

Förb

ättr

a om

möj

ligt

Lägr

e pr

iorit

et

Prio

riter

a

Dia

gram

2C:

Pri

orit

erin

gsm

atri

s

68

Ta

bell

1C: B

etyg

sind

ex, m

edel

bety

g oc

h sv

arsf

örde

lnin

gar

17

80

KARL

STA

DS

KOM

MU

N

Nöj

d-In

flyta

nde-

Inde

x (N

II)

Med

borg

arna

om

infly

tand

et i

kom

mun

enFR

ÅG

A

Vår

en

2012

Vår

en

2010

Bety

gs-

inde

x

Lägs

tabe

tygs

-in

dex

Hög

sta

bety

gs-

inde

x

Del

CC5

: 1 -

346

4540

2854

C1: 1

48.

5039

67C2

: 1 -

460

.54

4465

Karl

stad

s ko

mm

unC3

: 1 -

446

.40

2752

Vår

en 2

012

C4: 1

- 4

52.

4630

6152

47

Ant

al s

vara

nde

503

And

el s

vara

nde

(%)

51M

edel

inde

x52

I den

na ta

bell

redo

visa

s be

tygs

inde

x fö

r N

II oc

h sa

mtli

ga fa

ktor

er s

amt s

vars

förd

elni

ng o

ch m

edel

bety

g fö

r de

lfråg

orna

i en

käte

n. Ä

ven

ande

len

som

har

ang

ett "

Inge

n ås

ikt"

sam

t de

som

inte

har

be

svar

at r

espe

ktiv

e de

lfråg

a fr

amgå

r i t

abel

len.

Bety

gsin

dex

Jäm

före

lse

med

sam

tlig

a ko

mm

uner

hös

ten

2011

och

vår

en

2012

FAKT

OR

NII,

HEL

HET

ENKO

NTA

KTIN

FORM

ATI

ON

PÅV

ERKA

NFÖ

RTRO

END

EM

EDEL

IND

EX

69

KARL

STA

DS

KOM

MU

N

FRÅ

GA

FA

KTO

RH

öste

n 20

12V

åren

20

10Be

tygs

-in

dex

Lägs

tabe

tygs

-in

dex

Hög

sta

bety

gs-

inde

x

Låga

bety

g(1

- 4)

Mel

lan-

be

tyg

(5 -

7)

Hög

a be

tyg

(8 -

10)

Sum

ma

NII,

HEL

HET

EN46

4540

2854

Fr C

5:1

Hur

nöj

d är

du

med

den

insy

n oc

h de

t inf

lyta

nde

invå

narn

a ha

r öv

er k

omm

unen

s be

slut

och

ve

rksa

mhe

ter?

5,2

5,1

4,8

3,9

5,9

2961

1010

00

4

Fr C

5:2

Hur

väl

upp

fylle

r di

n ko

mm

un d

ina

förv

äntn

inga

r på

invå

narn

as m

öjlig

hete

r til

l ins

yn o

ch in

flyta

nde?

5,2

5,1

4,8

3,9

5,9

2959

1210

00

4Fr

C5:

3Fö

rsök

före

stäl

la d

ig e

n id

eal s

ituat

ion

för

invå

narn

as in

syn

och

infly

tand

e öv

er k

omm

unen

s ve

rksa

mhe

ter

och

besl

ut.

Hur

när

a et

t såd

ant i

deal

tyck

er d

u at

t inv

ånar

nas

insy

n oc

h in

flyta

nde

kom

mer

i di

n ko

mm

un?

5,1

5,1

4,7

3,7

5,8

3160

910

00

4

KON

TAKT

48.

5039

67

Fr C

1:1

Hur

nöj

d är

du

med

möj

lighe

ter

att k

omm

a i k

onta

kt

med

kom

mun

ens

polit

iker

?5,

4.

5,5

4,5

7,1

3349

1710

062

1

INFO

RMA

TIO

N60

.54

4465

Fr C

2:1

Hur

nöj

d är

du

med

……

tillg

ånge

n til

l inf

orm

atio

n om

kom

mun

en o

ch

dess

verk

sam

hete

r?6,

7.

6,1

5,2

7,2

1154

3610

017

0Fr

C2:

2…

tydl

ighe

ten

i kom

mun

ens

info

rmat

ion?

6,6

6,5

6,0

5,0

7,0

1255

3310

017

1Fr

C2:

3…

i hur

god

tid

kom

mun

en in

form

erar

om

vi

ktig

a fr

ågor

?6,

46,

35,

74,

66,

715

5432

100

291

Fr C

2:4

…ko

mm

unen

s w

ebbp

lats

?6,

8.

6,2

5,0

7,1

1441

4510

026

1

And

el E

j sv

ar (%

)

Bety

gsin

dex

Jäm

före

lse

med

sam

tlig

a ko

mm

uner

hös

ten

2011

och

vår

en 2

012

And

el s

var

uppd

elat

på

låga

, mel

lan

och

höga

bet

yg fö

r ko

mm

unen

(%)

And

elIn

gen

åsik

t (%

)

70

KARL

STA

DS

KOM

MU

N

FRÅ

GA

FA

KTO

RH

öste

n 20

12V

åren

20

10Be

tygs

-in

dex

Lägs

tabe

tygs

-in

dex

Hög

sta

bety

gs-

inde

x

Låga

bety

g(1

- 4)

Mel

lan-

be

tyg

(5 -

7)

Hög

a be

tyg

(8 -

10)

Sum

ma

And

el E

j sv

ar (%

)

Bety

gsin

dex

Jäm

före

lse

med

sam

tlig

a ko

mm

uner

hös

ten

2011

och

vår

en 2

012

And

el s

var

uppd

elat

på

låga

, mel

lan

och

höga

bet

yg fö

r ko

mm

unen

(%)

And

elIn

gen

åsik

t (%

)

PÅV

ERKA

N46

.40

2752

Fr C

3:1

Hur

nöj

d är

du

med

……

hur

kom

mun

ens

polit

iker

lyss

nar

till i

nvån

arna

s s

ynpu

nkte

r?5,

34,

84,

63,

45,

631

5613

100

500

Fr C

3:2

…in

våna

rnas

möj

lighe

ter

att p

åver

ka p

oliti

ska

besl

ut?

4,9

.4,

33,

35,

340

519

100

500

Fr C

3:3

…in

våna

rnas

möj

lighe

ter

att p

åver

ka in

om d

e ko

mm

unal

a ve

rksa

mhe

tern

a?4,

84,

64,

33,

25,

441

4911

100

500

Fr C

3:4

…i v

ilken

uts

träc

knin

g di

na å

sikt

er i

stor

t fin

ns

repr

esen

tera

de b

land

kom

mun

ens

part

ier?

5,4

5,2

5,0

3,9

6,6

3346

2110

051

2

FÖRT

ROEN

DE

52.

4630

61

Fr C

4:1

Vad

tror

elle

r ty

cker

du

om…

…hu

r ko

mm

unen

s po

litik

er a

rbet

ar fö

r ko

mm

unen

s bä

sta?

6,0

5,6

5,4

3,8

6,7

2055

2510

032

0Fr

C4:

2…

hur

ansv

arst

agan

de k

omm

unen

s po

litik

er ä

r?5,

55,

25,

13,

66,

628

5616

100

340

Fr C

4:3

…hu

r ko

mm

unen

s hö

gre

tjän

stem

än a

rbet

ar fö

r ko

mm

unen

s bä

sta?

5,9

.5,

34,

06,

723

5324

100

380

Fr C

4:4

…hu

r vä

l pol

itisk

a be

slut

gen

omfö

rs?

5,5

.5,

03,

76,

528

5715

100

410

71

-100 0 100

Fr C5:1

Fr C5:2

Fr C5:3

Fr C1:1

Fr C2:1

Fr C2:2

Fr C2:3

Fr C2:4

Fr C3:1

Fr C3:2

Fr C3:3

Fr C3:4

Fr C4:1

Fr C4:2

Fr C4:3

Fr C4:4

Karlstads kommun

Lågt Högt


72

Ta

bell

1C_K

vinn

or: B

etyg

sind

ex, m

edel

bety

g oc

h sv

arsf

örde

lnin

gar

17

80

KARL

STA

DS

KOM

MU

N -

Kvin

nor

Nöj

d-In

flyta

nde-

Inde

x (N

II)

Med

borg

arna

om

infly

tand

et i

kom

mun

enFR

ÅG

A

Vår

en

2012

Vår

en

2010

Bety

gs-

inde

x

Lägs

tabe

tygs

-in

dex

Hög

sta

bety

gs-

inde

x

Del

CC5

: 1 -

346

4641

2853

C1: 1

50.

5138

71C2

: 1 -

462

.55

4366

Karl

stad

s ko

mm

unC3

: 1 -

448

.40

2850

Vår

en 2

012

C4: 1

- 4

54.

4630

62Kv

inno

r54

48

Ant

al s

vara

nde

272

And

el s

vara

nde

(%)

55M

edel

inde

x54

I den

na ta

bell

redo

visa

s be

tygs

inde

x fö

r N

II oc

h sa

mtli

ga fa

ktor

er s

amt s

vars

förd

elni

ng o

ch m

edel

bety

g fö

r de

lfråg

orna

i en

käte

n. Ä

ven

ande

len

som

har

ang

ett "

Inge

n ås

ikt"

sam

t de

som

inte

har

be

svar

at r

espe

ktiv

e de

lfråg

a fr

amgå

r i t

abel

len.

Bety

gsin

dex

för

Kvin

nor

Jäm

före

lse

med

sam

tlig

a ko

mm

uner

hö

sten

201

1 oc

h vå

ren

2012

för

Kvin

nor

FAKT

OR

NII,

HEL

HET

ENKO

NTA

KTIN

FORM

ATI

ON

PÅV

ERKA

NFÖ

RTRO

END

EM

EDEL

IND

EX

73

KARL

STA

DS

KOM

MU

N -

Kvin

nor

FRÅ

GA

FA

KTO

RV

åren

201

2V

åren

20

10Be

tygs

-in

dex

Lägs

tabe

tygs

-in

dex

Hög

sta

bety

gs-

inde

x

Låga

bety

g(1

- 4)

Mel

lan-

be

tyg

(5 -

7)

Hög

a be

tyg

(8 -

10)

Sum

ma

NII,

HEL

HET

EN46

4641

2853

Fr C

5:1

Hur

nöj

d är

du

med

den

insy

n oc

h de

t inf

lyta

nde

invå

narn

a ha

r öv

er k

omm

unen

s be

slut

och

ve

rksa

mhe

ter?

5,2

5,2

4,8

3,5

628

648

100

06

Fr C

5:2

Hur

väl

upp

fylle

r di

n ko

mm

un d

ina

förv

äntn

inga

r på

invå

narn

as m

öjlig

hete

r til

l ins

yn o

ch in

flyta

nde?

5,2

5,2

4,8

3,7

627

639

100

06

Fr C

5:3

Förs

ök fö

rest

älla

dig

en

idea

l situ

atio

n fö

r in

våna

rnas

insy

n oc

h in

flyta

nde

över

kom

mun

ens

verk

sam

hete

r oc

h be

slut

. Hur

när

a et

t såd

ant i

deal

tyck

er d

u at

t inv

ånar

nas

insy

n oc

h in

flyta

nde

kom

mer

i di

n ko

mm

un?

5,1

5,2

4,7

3,5

631

627

100

06

KON

TAKT

50.

5138

71

Fr C

1:1

Hur

nöj

d är

du

med

möj

lighe

ter

att k

omm

a i k

onta

kt

med

kom

mun

ens

polit

iker

?5,

5.

5,6

4,4

732

4722

100

641

INFO

RMA

TIO

N62

.55

4366

Fr C

2:1

Hur

nöj

d är

du

med

……

tillg

ånge

n til

l inf

orm

atio

n om

kom

mun

en o

ch

dess

verk

sam

hete

r?6,

9.

6,3

5,3

712

4443

100

150

Fr C

2:2

…ty

dlig

hete

n i k

omm

unen

s in

form

atio

n?6,

86,

66,

14,

97

1446

4010

017

0Fr

C2:

3…

i hur

god

tid

kom

mun

en in

form

erar

om

vi

ktig

a fr

ågor

?6,

56,

45,

84,

47

1744

3910

028

1

Fr C

2:4

…ko

mm

unen

s w

ebbp

lats

?6,

9.

6,3

4,8

714

3848

100

301

And

el E

j sv

ar (%

)

Bety

gsin

dex

för

Kvin

nor

Jäm

före

lse

med

sam

tlig

a ko

mm

uner

hös

ten

2011

och

vår

en 2

012

för

Kvin

nor

And

el s

var

uppd

elat

på

låga

, mel

lan

och

höga

bet

yg fö

r ko

mm

unen

(%)

And

elIn

gen

åsik

t (%

)

74

KARL

STA

DS

KOM

MU

N -

Kvin

nor

FRÅ

GA

FA

KTO

RV

åren

201

2V

åren

20

10Be

tygs

-in

dex

Lägs

tabe

tygs

-in

dex

Hög

sta

bety

gs-

inde

x

Låga

bety

g(1

- 4)

Mel

lan-

be

tyg

(5 -

7)

Hög

a be

tyg

(8 -

10)

Sum

ma

And

el E

j sv

ar (%

)

Bety

gsin

dex

för

Kvin

nor

Jäm

före

lse

med

sam

tlig

a ko

mm

uner

hös

ten

2011

och

vår

en 2

012

för

Kvin

nor

And

el s

var

uppd

elat

på

låga

, mel

lan

och

höga

bet

yg fö

r ko

mm

unen

(%)

And

elIn

gen

åsik

t (%

)

PÅV

ERKA

N48

.40

2850

Fr C

3:1

Hur

nöj

d är

du

med

……

hur

kom

mun

ens

polit

iker

lyss

nar

till i

nvån

arna

s s

ynpu

nkte

r?5,

34,

94,

63,

56

3159

1110

049

0Fr

C3:

2…

invå

narn

as m

öjlig

hete

r at

t påv

erka

pol

itisk

abe

slut

?5,

1.

4,3

3,3

537

5211

100

500

Fr C

3:3

…in

våna

rnas

möj

lighe

ter

att p

åver

ka in

om d

e ko

mm

unal

a ve

rksa

mhe

tern

a?5,

04,

74,

33,

25

3853

910

049

0Fr

C3:

4…

i vilk

en u

tstr

äckn

ing

dina

åsi

kter

i st

ort f

inns

re

pres

ente

rade

bla

nd k

omm

unen

s pa

rtie

r?5,

75,

25,

03,

97

3045

2510

053

0

FÖRT

ROEN

DE

54.

4630

62

Fr C

4:1

Vad

tror

elle

r ty

cker

du

om…

…hu

r ko

mm

unen

s po

litik

er a

rbet

ar fö

r ko

mm

unen

s bä

sta?

6,1

5,6

5,4

3,9

718

5725

100

360

Fr C

4:2

…hu

r an

svar

stag

ande

kom

mun

ens

polit

iker

är

5,7

5,4

5,2

3,6

724

5620

100

400

Fr C

4:3

…hu

r ko

mm

unen

s hö

gre

tjän

steK

vinn

or a

rbet

ar fö

r ko

mm

unen

s bä

sta?

6,2

.5,

43,

97

2149

3010

044

0Fr

C4:

4…

hur

väl p

oliti

ska

besl

ut g

enom

förs

?5,

6.

5,1

3,9

627

5320

100

480

75

-100 0 100

Fr C5:1

Fr C5:2

Fr C5:3

Fr C1:1

Fr C2:1

Fr C2:2

Fr C2:3

Fr C2:4

Fr C3:1

Fr C3:2

Fr C3:3

Fr C3:4

Fr C4:1

Fr C4:2

Fr C4:3

Fr C4:4

Karlstads kommun

Lågt Högt


76

Ta

bell1

C_M

än: B

etyg

sind

ex, m

edel

bety

g oc

h sv

arsf

örde

lnin

g

17

80

KARL

STA

DS

KOM

MU

N -

Män

Nöj

d-In

flyta

nde-

Inde

x (N

II)

Med

borg

arna

om

infly

tand

et i

kom

mun

enFR

ÅG

A

Vår

en

2012

Vår

en

2010

Bety

gs-

inde

x

Lägs

tabe

tygs

-in

dex

Hög

sta

bety

gs-

inde

x

Del

CC5

: 1 -

346

4440

2756

C1: 1

46.

4936

63C2

: 1 -

458

.53

4266

Karl

stad

s ko

mm

unC3

: 1 -

444

.39

2655

Vår

en 2

012

C4: 1

- 4

50.

4529

63M

än50

46

Ant

al s

vara

nde

231

And

el s

vara

nde

(%)

47M

edel

inde

x50

I den

na ta

bell

redo

visa

s be

tygs

inde

x fö

r N

II oc

h sa

mtli

ga fa

ktor

er s

amt s

vars

förd

elni

ng o

ch m

edel

bety

g fö

r de

lfråg

orna

i en

käte

n. Ä

ven

ande

len

som

har

ang

ett "

Inge

n ås

ikt"

sam

t de

som

inte

har

be

svar

at r

espe

ktiv

e de

lfråg

a fr

amgå

r i t

abel

len.

Bety

gsin

dex

för

Män

Jäm

före

lse

med

sam

tlig

a ko

mm

uner

hö

sten

201

1 oc

h vå

ren

2012

för

Män

FAKT

OR

NII,

HEL

HET

ENKO

NTA

KTIN

FORM

ATI

ON

PÅV

ERKA

NFÖ

RTRO

END

EM

EDEL

IND

EX

77

KARL

STA

DS

KOM

MU

N -

Män

FRÅ

GA

FA

KTO

RV

åren

20

12V

åren

20

10Be

tygs

-in

dex

Lägs

tabe

tygs

-in

dex

Hög

sta

bety

gs-

inde

x

Låga

bety

g(1

- 4)

Mel

lan-

be

tyg

(5 -

7)

Hög

a be

tyg

(8 -

10)

Sum

ma

NII,

HEL

HET

EN46

4440

2756

Fr C

5:1

Hur

nöj

d är

du

med

den

insy

n oc

h de

t inf

lyta

nde

invå

narn

a ha

r öv

er k

omm

unen

s be

slut

och

ver

ksam

hete

r?5,

25,

14,

83,

76

3058

1210

00

2

Fr C

5:2

Hur

väl

upp

fylle

r di

n ko

mm

un d

ina

förv

äntn

inga

r på

invå

narn

as m

öjlig

hete

r til

l ins

yn o

ch in

flyta

nde?

5,1

5,0

4,7

3,7

632

5415

100

02

Fr C

5:3

Förs

ök fö

rest

älla

dig

en

idea

l situ

atio

n fö

r in

våna

rnas

insy

n oc

h in

flyta

nde

över

kom

mun

ens

verk

sam

hete

r oc

h be

slut

. Hur

när

a et

t såd

ant i

deal

tyck

er d

u at

t inv

ånar

nas

insy

n oc

h in

flyta

nde

kom

mer

i di

n ko

mm

un?

5,1

5,0

4,6

3,4

632

5811

100

02

KON

TAKT

46.

4936

63

Fr C

1:1

Hur

nöj

d är

du

med

möj

lighe

ter

att k

omm

a i k

onta

kt

med

kom

mun

ens

polit

iker

?5,

3.

5,5

4,4

735

5213

100

611

INFO

RMA

TIO

N58

.53

4266

Fr C

2:1

Hur

nöj

d är

du

med

……

tillg

ånge

n til

l inf

orm

atio

n om

kom

mun

en o

ch

dess

verk

sam

hete

r?6,

6.

6,0

4,9

710

6427

100

180

Fr C

2:2

…ty

dlig

hete

n i k

omm

unen

s in

form

atio

n?6,

46,

45,

94,

87

1064

2610

017

1Fr

C2:

3…

i hur

god

tid

kom

mun

en in

form

erar

om

vi

ktig

a fr

ågor

?6,

26,

25,

64,

57

1265

2410

029

1

Fr C

2:4

…ko

mm

unen

s w

ebbp

lats

?6,

7.

6,0

4,6

715

4442

100

222

And

el E

j sv

ar (%

)

Bety

gsin

dex

för

Män

Jäm

före

lse

med

sam

tlig

a ko

mm

uner

hös

ten

2011

och

vår

en 2

012

för

Män

And

el s

var

uppd

elat

på

låga

, mel

lan

och

höga

bet

yg fö

r ko

mm

unen

(%)

And

elIn

gen

åsik

t (%

)

78

KARL

STA

DS

KOM

MU

N -

Män

FRÅ

GA

FA

KTO

RV

åren

20

12V

åren

20

10Be

tygs

-in

dex

Lägs

tabe

tygs

-in

dex

Hög

sta

bety

gs-

inde

x

Låga

bety

g(1

- 4)

Mel

lan-

be

tyg

(5 -

7)

Hög

a be

tyg

(8 -

10)

Sum

ma

And

el E

j sv

ar (%

)

Bety

gsin

dex

för

Män

Jäm

före

lse

med

sam

tlig

a ko

mm

uner

hös

ten

2011

och

vår

en 2

012

för

Män

And

el s

var

uppd

elat

på

låga

, mel

lan

och

höga

bet

yg fö

r ko

mm

unen

(%)

And

elIn

gen

åsik

t (%

)

PÅV

ERKA

N44

.39

2655

Fr C

3:1

Hur

nöj

d är

du

med

……

hur

kom

mun

ens

polit

iker

lyss

nar

till i

nvån

arna

s s

ynpu

nkte

r?5,

24,

74,

53,

26

3254

1510

051

0Fr

C3:

2…

invå

narn

as m

öjlig

hete

r at

t påv

erka

pol

itisk

abe

slut

?4,

6.

4,2

3,1

642

517

100

501

Fr C

3:3

…in

våna

rnas

möj

lighe

ter

att p

åver

ka in

om d

e ko

mm

unal

a ve

rksa

mhe

tern

a?4,

64,

54,

33,

16

4344

1310

051

1Fr

C3:

4…

i vilk

en u

tstr

äckn

ing

dina

åsi

kter

i st

ort f

inns

re

pres

ente

rade

bla

nd k

omm

unen

s pa

rtie

r?5,

15,

25,

03,

67

3647

1710

048

3

FÖRT

ROEN

DE

50.

4529

63

Fr C

4:1

Vad

tror

elle

r ty

cker

du

om…

…hu

r ko

mm

unen

s po

litik

er a

rbet

ar fö

r ko

mm

unen

s bä

sta?

5,9

5,5

5,3

3,7

722

5424

100

260

Fr C

4:2

…hu

r an

svar

stag

ande

kom

mun

ens

polit

iker

är

5,3

5,0

5,0

3,6

731

5613

100

271

Fr C

4:3

…hu

r ko

mm

unen

s hö

gre

tjän

stem

än a

rbet

ar fö

r ko

mm

unen

s bä

sta?

5,7

.5,

23,

97

2655

1910

031

1Fr

C4:

4…

hur

väl p

oliti

ska

besl

ut g

enom

förs

?5,

4.

4,9

3,6

728

6112

100

340

79

-100 0 100

Fr C5:1

Fr C5:2

Fr C5:3

Fr C1:1

Fr C2:1

Fr C2:2

Fr C2:3

Fr C2:4

Fr C3:1

Fr C3:2

Fr C3:3

Fr C3:4

Fr C4:1

Fr C4:2

Fr C4:3

Fr C4:4

Karlstads kommun

Lågt Högt


80

Bet

ygs-

inde

xFe

l-m

arg.

Bet

ygs-

inde

xFe

l-m

arg.

Bet

ygs-

inde

xFe

l-m

arg.

NII

46±4

,346

±3,5

46±2

,8K

onta

kt46

±3,7

50±3

,348

±2,5

Info

rmat

on58

±5,1

62±3

,560

±3,1

Påve

rkan

44±3

,048

±3,5

46±2

,3Fö

rtro

ende

50±3

,754

±3,6

52±2

,6A

NTA

L SV

AR

AN

DE

231

272

503

Bet

ygs-

inde

xFe

l-m

arg.

Bet

ygs-

inde

xFe

l-m

arg.

Bet

ygs-

inde

xFe

l-m

arg.

Bet

ygs-

inde

xFe

l-m

arg.

Bet

ygs-

inde

xFe

l-m

arg.

Bet

ygs-

inde

xFe

l-m

arg.

Bet

ygs-

inde

xFe

l-m

arg.

Bet

ygs-

inde

xFe

l-m

arg.

NII

50±1

3,6

47±6

,344

±6,6

45±7

,543

±6,9

47±6

,947

±7,2

46±2

,8K

onta

kt50

±10,

649

±5,4

44±7

,446

±6,0

49±6

,853

±6,7

47±7

,748

±2,5

Info

rmat

on55

±17,

664

±5,9

61±7

,459

±6,7

59±6

,763

±5,9

59±8

,360

±3,1

Påve

rkan

53±6

,843

±6,2

45±6

,743

±6,9

44±6

,548

±6,6

45±7

,846

±2,3

Fört

roen

de54

±9,4

54±6

,253

±7,6

49±7

,350

±6,7

53±7

,254

±9,6

52±2

,6A

NTA

L SV

AR

AN

DE

3572

6189

108

9147

503

65-7

4 år

Kar

lsta

ds k

omm

un. V

åren

201

2

TAB

ELL

2C.1

Fak

tore

rnas

bet

ygsi

ndex

och

NII

efte

r kön

Kön

Sam

tliga

Man

Kvi

nna

75 å

r elle

r äld

re

TAB

ELL

2C.2

Fak

tore

rnas

bet

ygsi

ndex

och

NII

efte

r åld

er

Åld

erSa

mtli

ga18

-24

år25

-34

år35

-44

år45

-54

år55

-64

år

81

JaN

ejÄ

r sjä

lv/h

ar

varit

pol

itike

rM

inns

ej

Upp

gift

sakn

as

NII

4946

3346

Kon

takt

5546

4648

Info

rmat

ion

6261

3860

Påve

rkan

5045

3746

Fört

roen

de55

5238

52AN

TAL

SVAR

AND

E88

394

2050

3

Kom

mun

ens

cent

ralo

rtAn

nan

täto

rtU

tanf

ör tä

tort

Upp

gift

sakn

asN

II47

4644

46K

onta

kt51

4243

48In

form

atio

n62

5359

60På

verk

an47

4541

46Fö

rtro

ende

5450

4752

ANTA

L SV

ARAN

DE

345

6788

503

Kar

lsta

ds k

omm

un. V

åren

201

2

TAB

ELL

2C.3

Fak

tore

rnas

bet

ygsi

ndex

och

NII

efte

r kon

takt

med

någ

on p

oliti

ker i

kom

mun

en

Har

du

haft

kont

akt m

ed n

ågon

pol

itike

r i k

omm

unen

und

er d

e se

nast

e tv

å år

en?

Sam

tliga

TAB

ELL

2C.4

Fak

tore

rnas

bet

ygsi

ndex

och

NII

efte

r ort

styp

Var b

or d

u?Sa

mtli

ga

82

0-2

år3-

5 år

6-10

år

11 å

r elle

r lä

ngre

Upp

gift

sakn

as

NII

4348

4446

46K

onta

kt45

4047

5048

Info

rmat

ion

6860

5861

60På

verk

an44

4746

4646

Fört

roen

de57

5251

5252

ANTA

L SV

ARAN

DE

2747

5037

550

3

TAB

ELL

2C.5

Fak

tore

rnas

bet

ygsi

ndex

och

NII

efte

r boe

ndet

id i

kom

mun

en

Hur

läng

e ha

r du

bott

i kom

mun

en?

Sam

tliga

83

Documents

Karlstads kommun