kartor som beskriver renskötseln viktiga för samebyarnaweblisher.textalk.se/lantmateriet/20151208/paper.pdf · GRÄNSSNITTET nr fj/fl120 3 redaktion 18 aNsVariG uTGiVarE och rEdaKTÖr

Ny kaNal föR GEodaTa

lovande försök sverige i minecraft

LaNTmäTEriETs TidNiNG

dEcEmbER 2015

#4

utmanar gpsgalileo

aTT mäTa iN GräNsEr i drÖNarBiLdEr

kartor som beskriver renskötseln viktiga för samebyarna

Gränssnittet nr 4/2015

2

innehåll4 ledare Bengt Kjellson

5 Stark utveckling av fastighetsmarknaden

E-ansökan har tangerat 100 000-gränsen!

6 Sverige från ovan - skälöfjärden

18 Säkerheten i fjällen ska bli ännu bättre

20 kartor som beskriver renskötseln viktiga

för samebyarna

25 Vandringar och interaktiv karttjänst gör miljön

tryggare för Luleåborna

27 Notiser

28 lovande försök att mäta in gränser i drönarbilder

31 På historisk mark

34 maria Nilsson viger sitt liv åt egyptiskt

stenbrott

37 Stenar som berättar om vår historia

38 Tävling

39 ortnamn så klart!

31

12

geodata8 Galileo utmanar GPs

9 Satellitmätning ger tidsvinster i stort

Va-projekt

12 framtidens karta har flera dimensioner

13 Sverige i minecraftmiljö ny kanal för geodata

14 Geoskolan - verktyg som kan lyfta

undervisningen

16 med dataspelteknik visualiseras verkliga

miljöer

Omslagsbild Jonatan Jacobsson

14


3

redaktion

18

aNsVariG uTGiVarE och rEdaKTÖr lena Nordin, [email protected]

LayOuT Natasja kamenjasevic TryCK Edita boberg

Lantmäteriet, 801 82 Gävle, Lantmäterigatan 2 C

TELEFON 0771-63 63 63 E-post [email protected] www.lantmäteriet.se

adrEssäNdriNGar, PrENumEraTiON [email protected]

adress

GRÄNSSNITTET nr 1/2012

4 lEdaRE BENGT KjELLsON

Hej kära läsare!

alla behöver vi någon gång använda en karta – nästan alla förete-

elser i samhället kan ju lokaliseras till en plats. med modern teknik och

enkel tillgång till kartdata kan allt smartare karttjänster utvecklas, till

nytta för gemene man – och för viktiga samhällsfunktioner.

Vi öppnar successivt upp våra data eftersom vi är övertygade om att

det gynnar många aktörer i samhället och driver utvecklingen framåt.

Från i somras kan Översiktskartan och en enkel höjdmodell användas

fritt och till årsskiftet gläntar vi återigen på ”locket” och släpper en detal-

jerad vägdatabas, detaljerade terräng- och fjällkartor plus en rikstäck-

ande positioneringstjänst.

man kan ha kul med kartor! Ett av de mer kända datorspelen i världen

är svenskutvecklade minecraft, det känns väldigt roligt att vi strax innan

jul kommer att lansera våra fria kartdata i det spelet. spelaren får då till-

gång till en rikstäckande landskapsmodell över sverige och kan bygga

upp egna platser i valfri lokal miljö. satsningen har fått mycket positiv

uppmärksamhet, media skriver att det är en riktig julklapp till alla barn

och det vill jag hålla med om. det känns som en fin final på det här året.

Vi har ytterligare en nyhet i beredskap, för skolungdomar på gym-

nasienivå. under vårterminen 2016 introduceras det digitala verktyget

Geoskolan som vi har tagit fram i samarbete med sveriges geologiska

undersökning, statistiska centralbyrån samt kommunerna Västerås

och Gävle. Geoskolan ska kunna användas under geografilektioner för

att eleverna ska utveckla sina kunskaper om Gis, men det finns poten-

tial för ytterligare skolämnen. det anser historieläraren Elisabeth Taube

som deltagit i projektet. Hon intervjuas på sidan 14.

i det här numret kan du också läsa om projektet för nationella geodata

i 3d. Vi berättar även om ett intressant försök att använda flygbilder

tagna av drönare för att mäta in fastighetsgränser. det går faktiskt, är

slutsatsen i ett examensarbete som två studerande på Högskolan i Gäv-

le har genomfört. du hittar artikeln på sidan 28.

Trevlig läsning!

jag vill också önska dig god jul och gott nytt år!

Bengt Kjellson


NoTISER 5

stark utveckling av fastighets-marknaden

Sveriges småhusmarknad har haft en stark utveckling fram till slutet av årets tredje kvartal. Priserna ökade, liksom

antalet försäljningar och nybildade fastigheter.

Lantmäteriet, som ansvarar för det officiella Fastighetsregist-ret, ger ut fakta och grafik kvartalsvis över Sveriges småhus-marknad. Jämfört med samma period 2014 har priserna på små-hus för permanentboende ökat med tio procent och antalet försäljningar har gått upp åtta procent. Dessutom har antalet nybildade fastigheter ökat med 13 procent.

–Utvecklingen är stark runtom i landet, men vi ser en särskilt stark prisutveckling för länen Stockholm och Örebro och en stark försäljningsökning i Södermanland och Västmanland. Blekinge län tillhör en av de svalare marknaderna, säger Henrik Roos, fastighetsanalytiker på Lantmäteriet.

I Stockholm steg priserna stigit 15 procent jämfört med sam-ma period 2014. Utvecklingen var svagast i Blekinge, där pri-serna sjönk med en procent.

För drygt tre år sedan startade Lantmäteriet E-ansökan för inskrivningsärenden, främst lagfarter och inteckningar. Tjänsten vänder sig till professionella ingivare och antalet användare har sakta men säkert ökat. Nyligen kom ansökan nummer 100 000 in till fastighetsin-skrivningen. Den lämnades in av Inger Johansson på Handelsbanken i Tomelilla.

– Det är jättesmidigt med E-ansökan, vi sparar tid genom att vi nu slipper skicka pappershandlingar mellan oss och Lantmäteriet. I förlängningen sparar vi också porto och kuvert. Och det är mindre risk för att det blir fel. Ansökan godkänns inte i systemet förrän alla nödvändiga uppgifter är ifyllda, säger Inger Johansson, som tillägger att hon inte kan tänka sig något annat sätt att jobba.

e-ansökan har tangerat 100 000-gränsen!

Gränssnittet nr 4/2015GRÄNSSNITTET nr 4/2015

6 flyGbIldER sVEriGE

Gränssnittet nr 4/2015GRÄNSSNITTET nr 4/2015

flyGbIldER sVEriGE 7

lyckad flygfotosäsong – trots alltdet som såg motigt ut i ett regnigt juli vändes till en stark avslutning på

flygfotosäsongen.

det dåliga vädret i juli gjorde att det under perioden 4 juli-3 aug fotograferades

endast 1 618 bilder. Som jämförelse fotograferades 10 562 bilder under samma

period 2014.

men efter regn kommer solsken – och augusti visade sig bli en riktigt fin

månad, med ett resultat på cirka 10 200 bilder. det gjorde att de områden som

enligt planen skulle flygfotograferas i södra Sverige snabbt kunde avverkas.

detta är en nytagen flygbild över är Skälö och Skälöfjärden mellan oskars-

hamn och Västervik.


8 saTELLiTmäTNiNG

– Det är en service avsedd för det civila samhället och kommer-siellt bruk, med fördelar de andra systemen inte har, inte minst i termer av oberoende, säger Reinhard Blasi, marknadschef för EU-organet GSA, som ansvarar för Galileo.

Blasi var speciellt inbjuden till Lantmäteriets årliga semina-rium om GNSS (Global Navigation Satellite Systems), och Swe-pos, nätverket av fasta referensstationer i Sverige.

Galileo är kompatibelt med de tidigare systemen, vilket inne-bär att en GPS-mottagare ska kunna användas för att ta emot Galileo-signaler. Systemen är koordinerade så att framtida mottagare kan utnyttja båda systemen parallellt.

Galileos precision ligger på omkring en meter, till skillnad mot GPS där exaktheten varierar mellan tre och åtta meter. För-klaringen är att systemet fullt utbyggt kommer att använda 30 satelliter – varav sex alltid är synliga – mot 24 för GPS-systemet.

Fler satelliter ger bättre tillgänglighet i exempelvis Norrlands inland, men faktiskt också i städer där höga byggnader försäm-rar kontakten med GPS-satelliterna. Tillförlitligheten ska fullt utbyggt vara så hög att man tillåts instrumentlanda trafikflyg-plan med en form av autopilot, vilket inte är möjligt med GPS.

Stora förbättringar för SverigeFör oss i norr innebar Glonass stora förbättringar, säger Anna Lööf, på Lantmäteriets enhet för Geodesi.

– Vi behöver fler satelliter och utbyggnaden av Galileo betyder mycket för kvaliteten. Galileo har hittills tio uppe och har dra-gits med förseningar, men nu ser det ut att snart vara ett full-värdigt system, säger hon.

Peter Wiklund är sektionschef för Swepos, Lantmäteriets stöd-system för satellitpositionering med fasta referensstationer.

– För många stora projekt där det handlar om väg- eller infra-strukturbyggen, är höjdnoggrannhet mycket viktigt, och där kan Galileo kan innebära förbättringar. Vi tror också att det fak-tum att Galileo ger noggrannhet under metern även utan kor-rektion mot fasta stationer, kan gagna till exempel fastighets-bildning i de förrättningar som inte kräver centimeter- noggrannhet, säger han.

Utvecklingen av de olika systemen sker i dialog. Amerikanska GPS sänder upp nya, modernare satelliter och kinesiska BeiDou planerar för ett eget, världsomspännande navigationssystem. Fördelen blir att användaren kan kombinera de olika systemen.Enligt den ursprungliga tidplanen skulle Galileo vara i drift 2011. I dag räknar man med att hela konstellationen om 30 sa-telliter kommer att vara komplett år 2020.▫

GPS, GlObal POSitiOninG SyStem, ut-veckladeS under SJuttiOtalet SOm ett militärt SatellitnaviGerinGSSyStem av

uSa men idaG är SyStemet öPPet för alla. det eurOPeiSka alternativet till

GPS – Och rySka mOtSvariGheten GlO-naSS – heter GalileO Och lOvar ett

reJält lyft av både nOGGrannhet Och täckninG.

galileo utmanar gpstext och foto Martin Hofvenstam

– Ett fullvärdigt system med Galileo-satelliter blir ett lyft för svensk mätning, menar Anna Lööf på Lantmäteriets enhet för geodesi.

– Vi räknar med att alla våra satelliter ska vara i drift till 2020, säger Reinhard Blasi, marknadschef på EU-organet GSA.


SaTEllITmÄTNING 9

på norrlandet utanför gävle pågår just nu ett av de största projekten när det gäller utbyggnad av va-nät i norrland. Det kommunala bolaget Gäst-

rike Vatten bygger ut det allmänna vatten- och avloppsnätet för cirka 850 fast-igheter. Området som berörs går från Engeltofta till Harkskär i Gävle kom-mun, en sträcka på cirka elva kilometer. Men totalt läggs 4,4 mil ledningar

ner då man räknar in alla ledningsdragningar från huvudstammen till respektive tomtgräns.

satellitmätningtext och foto Britt-Louise Malm

ger tidsvinster i stort va-projekt

»


10 SaTEllITmÄTNING

I det natursköna området med permanen-

ta bostäder, sommarbostäder, fiskebodar

och närheten till havet finns båthamn,

camping, bad och fiske med mera. Miljön

domineras under byggtiden av djupa

schaktdiken, stenar, grusvallar och gräv-

maskiner.

Det är inte bara vatten- och avloppsled-

ningar till det nya VA-nätet som grävs ner,

det kommunala elbolaget Gävle Energi

lägger samtidig ner rör för fiberledningar.

Elnätet byggs ut och luftburna elledningar

byts ut mot markkabel. Samtidigt bygger

kommunens Samhällsbyggnadsavdelning

i samarbete med Trafikverket ut gång- och

cykelbanor i området, och utför arbeten

med att förbättra vägar och utfarter för att

göra området mer trafiksäkert.

VA-projektet startade i april förra året

men det hade föregåtts av flera utredning-

ar.

–Det är mycket berg i området och anled-

ningen att det har dröjt innan utbyggna-

den kom igång var att det fanns svåra tek-

niska och ekonomiska utmaningar. Det är

först på senare år som det har blivit möj-

ligt att genomföra den här typen av pro-

jekt, säger projektadministratören Jessica

Zetterholm, Gästrike Vatten.

Med den gamla tekniken hade det krävts

många fler pumpstationer längs huvud-

ledningen och alla hushåll skulle ha varit

tvungna att ansluta med självfall till en

pumpstation, vilket hade medfört att

schakten hade blivit mycket djupare (mer

komplicerad grävning och dyrare). Nu får

varje hushåll som inte kan anslutas med

självfall till huvudledningen en fastig-

hetspumpstation på tomten. Den tryck-

sätter spillvattnet ut till huvudledningen

och vidare till reningsverket. Den nya tek-

niken med fastighetspumpstationer har

blivit billigare och mer driftsäker. Detta är

ett skäl till att kommunalt VA nu kan byg-

gas ut på Norrlandet.

– Utbyggnaden görs främst av miljöskäl.

De boende i området har enskilda avlopp

och egna brunnar. Med åren blir de en-

skilda avloppen sämre och risken ökar för

att avloppsvatten sipprar ut i miljön. Vissa

har bra dricksvatten och mycket vatten

medan andra har sämre vattenkvalité och

brunnar som sinar, säger Jessica Zetter-

holm.

längtar efter kommunalt vattenEn av de boende i området är Cecilia Wal-

lin, som tillsammans med sin sambo

Micke, köpte sin gammelfarmors fastig-

het för drygt två år sedan.

– Min gammelfarmor köpte huset 1919,

men huset är äldre än så. Vatten och av-

lopp gjordes om någon gång på 1980-talet.

Vi har egen brunn, men vattenkvalitén är

inte så bra så att vi vill dricka vattnet. Un-

der torrperioden förra sommaren sinade

nästan brunnen för oss. Vi ser fram emot

att få kommunalt vatten, säger Cecilia.

Det har blivit extra angeläget att lösa

–Tack vare Nätverks- RTK och Swepos kan jag röra mig mellan

olika platser i området och utföra mätnings-jobben, säger Henric

Olsson på Peab.

Två av grävmaskinerna som Peab använder vid schaktningsarbetet är utrustade med maskinstyr-ning med GPS. Maskinfö-rarna får sina mätdata via en radiolänk från en referensstation som står cirka en mil bort. Därmed har även maskinförarna direktkontakt med Lantmäteriets Sweposnät.

»


SaTEllITmÄTNING 11

vattenfrågan efter att familjen har utö-

kats med sonen Lukas.

Cecilia Wallin och hennes sambo ge-

nomför en omfattande renovering av det

gamla huset som har en tillhörande tomt

på över 4 000 kvadratmeter. Anslutnings-

avgiften kommer att kosta den unga fa-

miljen en bit över 200 000 kronor. Tomt-

storleken har inverkan på den slutliga

kostnaden och därför beräknas anslut-

ningsavgiften för varje fastighet.

Nätverks RTk underlättar arbetetUtbyggnaden har delats upp i fyra etap-

per. Peab är en av fyra olika entreprenörer

som arbetar på uppdrag av Gästrike Vat-

ten. Henric Olsson sköter allt mätnings-

tekniskt jobb längs Peabs delsträcka,

etapp 2, som omfattar drygt 300 fastighe-

ter. Peab:s platsledning ser till att logisti-

ken fungerar när arbetet väl sätter igång.

Det gäller att planera noggrant hur myck-

et material, avspärrningar med mera som

behövs och se till att allt finns på plats när

väl grävmaskinisterna börjar jobba. Peab

har fem arbetslag som arbetar på olika

platser utefter sträckan som Henric ska

serva.

– Jag riktar bland annat in stråken för VA-

ledningarna samt el- och telekabel, innan

maskinförarna sätter igång med schakt-

ningsarbetet och kollar med hjälp av GPS

att ledningar, avloppsbrunnar etcetera

hamnar på rätt plats och höjd. Den här ty-

pen av arbete skulle inte fungera tidsmäs-

sigt om jag inte hade tillgång till GPS,

Nätverks- RTK och Lantmäteriets Swepos-

nät. Det skulle ta alldeles för lång tid att

sätta upp en totalstation varje gång jag

ska kontrollmäta något, då arbetsområdet

är stort och utspritt, säger Henric Olsson.

bredband till de boende i områdetGävle Energi passar på att lägga ner rör när

schakten som grävs för VA-nätet ändå är

öppna.

– Det blir en samordningsvinst att samti-

digt lägga ner rör för fiber och elledningar,

säger Roger Sälg från Gävle Energi.

De har också nytta av Nätverks-RTK.

– Vi kopplar upp oss mot nätverks-RTK så

fort vi ska lägesbestämma kablarnas posi-

tion med GPS för el, belysning och fiber.

Koordinaterna lägger vi sedan in i läges-

kartor som måste finnas tillgängliga om

man behöver utföra grävningsarbeten i

området, säger Roger.

De boende i området kommer att erbju-

das uppkoppling till fibernätet under 2017.

Anslutningen till VA-nätet kommer för

vissa av de boende att kunna börja ske från

och med våren 2016. Hela projektet beräk-

nas gå i mål under 2017.▫

–Vi är positiva till att få kommunalt vatten och längtar till den dag vi får koppla upp oss mot det nya VA-nätet, säger Cecilia Wallin.


12 kaRTa FramTid

I framtiden handlar kartproduktion inte enbart om att visa platser i plan utan också i höjd, och

i förlängningen också i tidsserier. just nu formeras projektet som ska ge

nationella geodata i 3d.

– Det handlar om att snabba upp samhällsbyggnadsprocesser, det byggs för lite i Sverige och 3D ger bättre underlag. Men också om att skapa bra förutsättningar för klimatanpassning, samhällsskydd och beredskap, säger Thomas Lithén, senior advisor på Lantmäte-riet, och expertrådgivare.

Men det är inte gjort i en handvändning. Under 2016 ska Lantmä-teriet tillsammans med Sveriges Geologiska Undersökning, Sjö-fartsverket, Trafikverket och Försvarets materielverk slutföra ett ramverk och en testplattform för visning av geodata i 3D. Medverkar gör också kommunerna genom Göteborgs och Linköpings stad, samt Falu kommun, alla stora producenter av geodata.

År 2020 ska en rikstäckande landskapsmodell i 3D finnas framme enligt målbilden, berättar Thomas Lithén.

– Den stora utmaningen är att anpassa våra produkter och IT-mil-jöer för att kunna omsätta detta i stor skala, eftersom det är något

framtidens karta Har flera dimensioner

nytt. Det måste också fungera ihop med annan utveckling inom våra andra verksamhetsområden, säger han.

Nödvändigt för myndighetsservice

Den nationella 3D-modellen ska utgöras av grundläggande informa-tion. Man ska kunna se bebyggelse, adresser, vägar, ytvatten och vegetation på en markmodell, samt grundvatten, jordarter, berg-grund och havsbotten.

– I princip det som Inspire-direktivet kräver, men i 3D. Högre de-taljeringsgrad, analyser och vidareförädling får byggas på av använ-darna beroende på vad man behöver och vill visa, och utvecklingen mot öppna data kommer troligtvis att göra det enklare. Vi tar fram en plan som grundar sig på vad framtidens myndighetsservice be-höver, säger Thomas Lithén.

Tidsperspektivet viktigt

Det skjuts antagligen inte till några extra medel för ändamålet till de inblandade myndigheterna, utan allt måste göras inom de eko-nomiska ramar som redan är givna. Därför är målbilden viktig, me-nar han.

– Det är viktigt att vi som geodataproducenter tänker 3D och även 4D i samband med planerade förändringar framöver.

Den fjärde dimension man syftar på är tiden. Gamla flygbilder är allt mer efterfrågade, där gamla plankartor eller ritningar inte finns bevarade.

– Vi vill alltså inte bara kunna se en modell av ett område just nu, utan också äldre beskrivningar. Hur såg landskapet ut för tio år se-dan, eller fem? Även framtida scenarion ska kunna gå att visualise-ra, säger Thomas Lithén.

Många efterfrågar en nationell 3D-modell.– Bland annat Statens Lantbruksinstitut, Totalförsvarets Forsk-

ningsinstitut och länsstyrelser är intresserade av möjligheterna. Vid fastighetsbildning kan en 3D-modell bli användbar för att mins-ka fältarbete och därmed korta handläggningstiderna och minime-

ra kostnaderna för kunder. ▫

text Martin Hofvenstam illustration Lantmäteriet

...och så här kan staden se ut i Lantmäteriets 3D-demo.

Så här är vi vana att se Norrköping på kartan...


kaRTa FramTid 13

I skrivande stund jobbar Lantmäteriet till-sammans med ett team av konsulter för högtryck för att få hela Sverige klart till jul. Materialet man använder är detsam-ma som släpps som öppna data vid årsskif-tet. Bobo Tideström säger att han fått in-put och idéer från sin son, ur spelar- perspektiv.

– Spelet är förhoppningsvis ett sätt att nå ut till just barn och ungdomar med bra geodata, och få dem intresserade av kartor och geografi, säger Bobo Tideström.

Han ser gärna att Sverige i Minecraft-miljö kommer till användning i skolan.

– Absolut, det hänger ihop med andra satsningar Lantmäteriet gör, som exem-pelvis Geoskolan, en lektionsbank som ta-gits fram i samverkan med lärare och uti-från läroplanens mål.

Liknande Minecraftsatsningar har bland annat gjorts av danska Geodatastyrelsen

den förSta Juli 2015 SläPPte lantmäteriet överSiktSkartan för hela SveriGe. deSSutOm den öPPna GeOdatatJänSten tOPOGrafiSka webbkartan, mOtSvarande överSiktSkartanS SkalOm-

råde, Samt en förenklad höJdmOdell med 50-meterS Grid. till årSSkiftet är mer att vänta, men lite i förväG Sker det SPektakulära SläPPet av SveriGe i minecraftmilJö.

– vi hOPPaS nå ut till en helt ny GruPP användare, SäGer bObO tideStröm, initiativtaGare På lantmäteriet.

och Ordnance Survey, Lantmäteriets brit-tiska motsvarighet. Men Lantmäteriets avsikt är att ta det hela ett steg längre, med bland annat dolda tågbanor, över-siktskartor, inbyggda teleporteringsfunk-tioner, naturtrogen växtlighet och ett tyd-ligt vägnät.

Stort intresse för öppna geodataDen 1 januari 2016 släpps Vägkartan, Ter-rängkartan, Fjällkartan, och DGNSS, en rikstäckande tjänst för realtidsmätning. Många användare efterlyser mer, vilket är avhängigt att de anslagspengar som Lant-mäteriet behöver för att göra det möjligt görs tillgängliga av regeringen.

– Det vi vill se är att våra data kommer till nytta till ännu större delar av samhäl-let, vi hör från användarna att intresset är mycket stort, konstaterar Anna Svedlund, marknadsstrateg på Lantmäteriet.

– Just höjdmodellen har varit populär, den har laddats ned med en yta som motsvarar

över 300 rikstäckningar, säger hon.

Magnus Berglund driver företaget Viatact i Lund. Han utvecklar egna appar, men också specialbeställda på uppdrag. Han välkomnar Lantmäteriets nya generösa hållning.– Det talas mycket om kartor när Lantmä-

teriet släpper data, vilket självklart är in-tressant. För mig är dock nätverkstjänsten DGNSS från Swepos mer aktuell just nu. – Det finns ett stort segment användare

som har ett behov av meternoggrannhet, som kan dra nytta av att Lantmäteriet släpper den, säger han och tillägger:– Jag hoppas att Lantmäteriet fortsätter

på den inslagna vägen eftersom det ger ett

uppsving för den här branschen. ▫

sverige i minecraftmiljö

ny kanal för geodata

text Martin Hofvenstam illustration Lantmäteriet


14 GEodaTa uTBiLdNiNG

Ett helt nytt digitalt skol-verktyg kallat Geoskolan

kommer inom kort att intro-duceras på flera gymnasie-skolor i Gävle och Västerås. Tanken är att Geoskolan ska få nationell spridning. Ge-nom skolverktyget som har tagits fram på initiativ av Lantmäteriet i samverkan

med flera samarbetspartners ska eleverna utveckla sina

kunskaper om GIS och geodata.

–Genom Geoskolan blir det tydligare hur man kan an-

vända GIS i undervisningen, säger Elisabeth Taube, histo-rielärare på Vasaskolan och en av dem som varit med i

projektet.

geoskolan – verktyg som kan lyfta undervisningen


GEodaTa uTBiLdNiNG 15

Vasaskolan är Norrlands äldsta skola med anor från mitten av 1500-talet. Trots anorna och den pampiga, äldre stenbyggna-den mitt i Gävle dröjer man sig inte kvar i historien, tvärtom - snart är skolan en av de första i Sverige att använda ett helt nytt digitalt skolverktyg.

Elisabeth Taube sitter i Vasaskolans stora personalrum. Hon slår upp datorn och knappar snabbt in webbadressen till Geo-skolan. Någon minut senare är hon inne i programmet. En nu-tida karta fyller hela skärmen.

–Här ser man alla kyrkor som fanns i Uppland på 1700-talet, säger hon och med ett snabbt knapptryck tonar en historisk karta fram bakom den nutida.

Den äldre kartan ser nästan ut som ett litet konstverk med sina detaljerade illustrationer. Det blir en skarp konstrast mot dagens exakta och autentiska karta.

kartmaterial som källa –Även om kartorna skiljer sig åt något så framträder ändå det historiska arvet tydligt, säger Elisabeth som varit involverad i projektet med Geoskolan.

–För mig som historielärare är det här ett sätt att använda sig av historiska källor. Det är vanligt att eleverna får läsa texter som brev från 1700-talet, med den här tjänsten kan eleverna även jobba med kartmaterial som källa.

Elisabeth menar att inom geografi är kopplingen till kartor självklar, men inom historia får man göra lite andra kopplingar.

–Ur skolans perspektiv får man titta på vilka uppgifter man kan få fram från kartorna. Till exempel kan man gå in på en landskapskarta från 1730 och titta vilka byggnader som fanns då, sedan går man till den moderna kartan och tittar på hur det ser ut idag. Då arbetar man med förändringsprocesser som är ett av kunskapskraven på gymnasiet, fortsätter hon och tilläg-ger att andra saker man kan titta på ur ett historiskt perspektiv är var det fanns härader eller till exempel utjord.–Då gäller det också att först ta reda på fakta om vad härad eller utjord var. Drömmen är att i ett senare skede, efter kanske två-tre lektioner gå djupare in i kartorna och kanske titta hur det ser på orten där eleven är uppväxt och hur det förändrats under de senaste 150 åren.

Verktyg inom ämnet historiaDet var Lantmäteriet som tog kontakt med Elisabeth Taube och frågade om hon i egenskap av lärare ville vara med och utveckla Geoskolan.

Nu har hon varit med och bollat idéer och sett till att Geosko-lan ska kunna användas som ett verktyg även inom ämnet his-toria. I början var tanken med projektet att det i första hand skulle kunna användas under geografilektioner.

–Jag tror att när Geoskolan får utvecklas mer kan det användas som utbildningsverktyg i ännu fler ämnen, som till exempel samhällskunskap, säger Elisabeth.

Projektets målsättning är att underlätta för lärare och elever att använda sig av geodata och geografiska informationssystem i skolan genom att ge skolorna tillgång till och handledning i hur man använder geodata och GIS. Stödet innehåller också för-slag till lektioner som genomförs i en interaktiv kartmiljö.

–Vi hoppas att detta erbjuder en möjlighet för lärare att utan större förberedelser kunna använda sig av lektionerna och på så sätt närma sig både GIS och kartanvändning i allmänhet, säger Elisabeth Taube.

kartan en utgångspunktGeoskolan är en utveckling av projektet GODIS (GIS och geodata i skolan), som är ett samverkansprojekt mellan Lantmäteriet, Västerås stad, Sveriges geologiska undersökning, Statistiska centralbyrån, Gävle kommun och ett antal gymnasielärare.

–Tidigare kände ju många elever till Lantmäteriet som den myndighet som tillhandahöll kartor, men nu jobbar skolorna allt mer digitalt och då såg vi behov av att tillgängliggöra oss på nya sätt, berättar Johanna Fröjdenlund som är projektledare för Geoskolan på Lantmäteriet.

Geoskolan ska vara lätt att använda, det var ett av kraven när man arbetade fram det digitala verktyget.

–Vi har byggt en teknisk applikation som passar in i den digi-tala miljö som redan finns på skolorna. Verktyget har hela ti-den kartan som utgångspunkt, berättar Johanna Fröjdenlund och tillägger att via Geoskolan.se kommer skolorna att kunna nå historiska kartor, jordartskartor och annan geografisk infor-mation.

Från början var det tänkt att Geoskolan skulle vara klart under sommaren 2015 så att det kunde introduceras under hösttermi-nen.

–Av olika orsaker blev det inte så. Nu hoppas vi det blir färdigt så att det kan introduceras för lärarna under vårterminen 2016, säger Elisabeth Taube. ▫

Elisabeth Taube, lärare på Vasaskolan i Gävle har varit med och utvecklat Geoskolan.

Fotnot: För att skolan ska kunna använda sig av Geoskolan behöver kommunen ett licensavtal med Lantmäteriet för offentlig användning. Något som många kommuner redan har.

Text Camilla Lagerqvist Foto Pernilla Wahlman


16 GIS sPEL

virtuella verkliGheter kan användaS för att SkaPa medbOrGardialOG Och förutSe överSvämninGar. GiS-branSchen kan dra nytta av dataSPelSvärlden.

med dataspelteknik visualiseras

verkliga miljöer

Väggprojektionen i föreläsningssalen på Slagthuset i Malmö vi-sar hur skuggorna faller över ett soldränkt landskap skapat med snygg datorgrafik. En kompass visar väderstrecken, och det går enkelt att navigera fritt i det virtuella landskapet. Bakom visua-liseringsverktyget TyrEngine står Jonas Gry Fjellström, visuali-seringsspecialist på Tyréns, som var en av talarna på Geoinfo 2015, som bland annat handlade om hur spel och virtual reality, VR, kan användas av GIS-branschen.

– Jag har tidigare jobbat femton år i dataspelbranschen. Där-för var det självklart för mig att vi skulle använda oss av data-spelsteknik. Men bland konsulter inom stadsbyggnad är nog min bakgrund lite ovanlig, säger han.

För drygt två år sedan började han arbeta för Tyréns med vi-sualiseringsplattformen TyrEngine. Projektet började när Ty-

réns kund LKAB ville arbeta fram en ny visualisering av verk-samheten i Malmberget. Tanken var att användaren skulle kunna röra sig fritt i den virtuella 3D-modellen av Malmberget, på ett liknande sätt som spelare kan göra när de rör sig i en da-taspelsvärld. Därför var det passande att använda befintlig spel-teknik för att genomföra projektet.

Spelmotor i grundenSpelteknik i sammanhanget betyder dels spelmotor – det mjuk-varuprogram som används för att konstruera den virtuella värl-den. Men även spelhårdvara så som handkontroller, eller till och med VR-hjälmar för att navigera och interagera med om-givningen.

– Eftersom vi jobbar med en spelmotor i grunden kan vi följa

Tobias Lennartsson visade exempel på hur den danska halvön Stevns kan se ut i dataspelet Farming Simulator.

text och foto Jonatan Jacobson


GIS sPEL 17

med i utvecklingen av mjukvara och använda oss av ny hårdva-ruteknik för interaktion som utvecklas hela tiden, säger Jonas Gry Fjellström.

Den geografiska informationsmängden som ligger till grund för visualiseringen är olika omfattande beroende på kundens önskemål. Lantmäteriets höjddata kan vara användbara, men ofta krävs även ett mer anpassat och detaljerat underlag. För större områden används flygplan utrustade med laserskanner och kameror som fotograferar ur flera vinklar på samma gång. Till partier som behöver återges med större detaljrikedom an-vänds UAS (även kallat för drönare).

– Visualisering handlar om att göra något förståeligt med god korrekthet. Vi kan exempelvis simulera hur solen rör sig över himlen under dagen och hur skuggkastningen kan påverka tra-fiksituationer, säger Jonas Gry Fjellström.Ett annat tänkbart scenario som kan visualiseras är hur en om-fattande översvämning skulle påverka ett visst område.

Verkliga geodata till fantasivärldarTobias Lennartsson och Mikael Månsson arbetar båda som GIS-konsulter för Sweco och har ett stort dataspelsintresse. På friti-den har de gjort egna modifikationer till spel och använt geo-grafisk information för att återskapa verkliga områden i dataspel.

– När man jobbar med geografiska data i yrket vill man inte modellera en värld utan snarare kopiera från verkligheten, sä-ger Tobias Lennartsson, som återgivit en del av den danska halvön Stevns i lantbruksspelet Farming Simulator.

Från danska Geodatastyrelsen laddade han hem höjdmodel-ler, kartor och information om fastigheter, tomt- och odlings-mark. Med hjälp av programmen FME, ArcGIS, QGIS, GIMP, Ir-fanView och Excel har Tobias Lennartsson omvandlat dessa geodata till en verklighetstrogen spelvärld. Kollegan Mikael Månsson har i sin tur använt Open Street Map och en öppen amerikansk höjdmodell för att återskapa Trelleborg i stadsbygg-nadsspelet Cities: Skylines.

– Idag är många spelplattformar öppna och gjorda för att man ska kunna ”modda” sina egna världar. På liknande vis som gjorts med Minecraft kan dessa spel fungera som verktyg för medborgardialog, säger Tobias Lennartsson. ▫

”det har hänt att folk har sagt ’det

här ser för verkligt ut kan du göra

det mer likt en ritning’,”

säger jonas gry fjellström.

Konferensen Geoinfo 2015 riktade sig till användare och producenter av geografisk information. Bakom arrangemanget stod ULI Geoforum och SamGIS Skåne. På bilden Jonas Gry Fjellström, visualiseringsspecialist på Tyréns.


18 GEodaTaSamVERkaN KOmmuNEr

Fjällsäkerhetsrådet bildades 1984 och har sedan 2007 sin bas i Östersund. Rådets uppgift är att hålla olika kontaktytor öppna mot myndigheter, organisationer och andra som är viktiga för att hålla en hög fjällsäkerhet. Till rådet kan man också vända sig som privatperson om man vill ha tips på hur man kan und-vika olyckor på sin fjälltur.

–Det är Naturvårdsverket som driver rådet som har represen-tanter från sammanlagt 20 aktörer, förutom Lantmäteriet även bland annat SMHI, Försvarsmakten, Fjällräddningen och poli-sen, säger Eva-Lena Mäkinen som är Lantmäteriets represen-tant i rådet.

försvunnit på fjälletAtt Fjällkartan är korrekt och aktuell är väldigt viktig när fjäll-räddningen letar efter personer som försvunnit på fjället. Varje år arbetar kartingenjörer från Lantmäteriet ute på fältet med att uppdatera Fjällkartan. De delar in fjällen i fyra områden och betar av ett område varje år. Det innebär att kartan uppdateras var fjärde år.

–Kartingenjörerna har lokala kontaktpersoner, till exempel från samebyar, skoterklubbar och länsstyrelsernas naturbeva-kare för att samla in information om förändringar som har skett i området, berättar Eva-Lena Mäkinen.

Kartingenjörerna har också mycket samarbete med fjällräd-darna. Det är ofta de som upptäcker förändringar i naturen. Och för fjällräddarna är Fjällkartan ett viktigt arbetsredskap.

Utbildar snöskoteruthyrareFjällsäkerhetsrådet arbetar också inom flera andra områden för att förbättra säkerheten i fjällen.

Den gångna sommaren var väldigt hektisk för fjällräddningen i Norrbotten som har haft ovanligt många uttryckningar. Därför har Fjällsäkerhetsrådet

diskuterat hur säkerheten på fjället ska kunna bli ännu bättre. Lantmäteriet är en av rådets representanter.

säkerHeten i fjällen ska bli ännu bättre

–Bland annat utbildar man uthyrare av snöskotrar. Utbild-ningen innehåller information om lagstiftningen inom områ-det, fjällsäkerhet, allmän kunskap om naturvårdsarbete i fjäl-len och om hur man på bästa sätt kan förmedla viktig kunskap till den som hyr skotern, berättar Eva-Lena Mäkinen.

Appar till mobiltelefon har diskuteras av rådet, men när det kommer till kritan är man noga med att poängtera att det inte alltid går att förlita sig på tekniska hjälpmedel. Därför rekom-menderar man de som ska ge sig ut i fjällen att alltid ha med sig en karta tryckt på fukttåligt papper och en kompass. ▫

text Camilla Lagerqvist foto Britt-Louise Malm (porträtt) Natasja Kamenjasevic (fjäll)

Eva-Lena Mäkinen är Lantmäteriets representant i Fjällsäkerhetsrådet.


GEodaTaSamVERkaN KOmmuNEr 19

▻ ▻ ▻

–även om vår del inte är störst så är den väldigt viktig eftersom den handlar om att se till att

fjällkartorna har aktuella data. något som kan vara livsavgörande vid svåra väderförhållanden

eller vid olyckstillbud, säger eva-lena mäkinen, funktionschef, på lantmäteriet.


20 kaRTa

tOmaS kuhmunen ritar kartOr SOm beSkriver

renSkötSeln i SveriGeS 51 Samebyar. hanS alSter liGGer till Grund för

SamhällSPlanerinG, men användS även av Sameby-

ar i förhandlinGar Om förändrad markanvänd-

ninG inOm byarnaS markOmråden.

kartor

text Johan Joelsson foto Jonatan Jacobson


kaRTa 21

som beskriver renskötseln viktigaför samebyarnakartor »


22 kaRTa

GIS-operatören och renägaren Tomas Kuhmunens kontor på Sametinget i Ki-runa är belamrat med kartor. Med flin-ka fingrar plockar han fram en karta över ”sin” sameby Gabna som i årtusen-den bedrivit renskötsel i ett landområ-de som bland annat innefattar platser-na där Kirunas stadskärna och LKAB:s järnmalmsgruva idag ligger. På den detaljrika renskötselkartan visar han upp symboler för bland annat kalv-nings- och uppsamlingsområden samt flytt- och rastbeten. Tomas Kuhmunen talar snabbt, initierat och engagerat. Det råder inga tvivel om att han besit-ter en djup kunskap om renskötseln och dess villkor. Hans förfäder – flera av dem är förevigade på svartvita porträtt-bilder på Tomas Kuhmunens kontor – har bedrivit renskötsel i området i ge-nerationer. Efter examen vid Umeå universitet – GIS-ingenjör och arkeolog – kändes det naturligt att 2009 tacka ja till tjänsten som GIS-operatör med spe-ciellt ansvar för renskötselkartorna.– Även om jag sitter vid ett skrivbord har jag stora möjligheter att verka för den sa-miska kulturen. Samt att vara med och, i samarbete med samebyarna, utveckla och styra dess framtid, säger han.

Tre kartor över varje byDe kartor som Tomas Kuhmunen ajour-håller och uppdaterar med jämna mel-lanrum beskriver renskötseln i Sveriges 51 samebyar. Det finns tre kartor över varje sameby. Kartorna är allt mellan 1:110 000 till 1:250 000 beroende på samebyns storlek. Den första kartan kallas ”Årstidsland” och används bland annat för att beskriva var renarna be-finner sig under de olika tiderna på året. Kartan som heter ”Renens viktiga områden inom beteslandet” utgår från renens biologi och visar bland annat trivsel- och vandringsområden samt kalvnings- och brunstland. Den tredje kartan ”Strategiska områden” är ritad utifrån renskötarnas perspektiv. Den innefattar bland annat flyttleder, svåra passager och uppsamlingsområden in-för flytt eller rengärde. För att kunna erbjuda uppdaterade kartor åker Tomas Kuhmunen ut till landets samebyar för att få veta vad som har förändrats sedan föregående uppdateringstillfälle. Efter dialog med representanter från same-byarna digitaliserar Tomas Kuhmunen markanvändningen med hjälp av Arc-GIS varpå han skickar ut den nya versio-nen för granskning till samebyarna.

Tomas Kuhmunen blickar ut över Gabna sameby som sedan 115 år även innefattar en stad och gigantisk järnmalmsgruva.

Några av Tomas Kuhmunens förfäder pryder en vägg på kontoret.

»


kaRTa 23

renskötsel handlar inte om kronor och ören. det är sett

en livsstil som bygger på historia, traditioner, språk

och kultur”, säger tomas kuhmunen.


24 kaRTa

När han fått grönt ljus publicerar han de uppdaterade kartorna. Dessa finns som offentlig handling på sametingets hemsida.

– Renskötselområdet består av cirka 50 procent av Sveriges yta, så det blir många mil i bil, säger Tomas Kuhmunen.

I hans arbete är det av yttersta vikt att ha goda relationer med samebyarna. Det är också avgörande att ha en grund-kunskap om renskötarnas verklighet och vardag.

– Om min relation med samebyarna skulle fallera spiller det över på kartor-na och i sin tur även på renskötseln i stort, säger han.

all markanvändning påverkarTomas Kuhmunen behöver inte upp-finna hjulet på nytt. Databasen han uppdaterar heter iRenmark och är en vidareutveckling av den gamla databa-sen ”ren2000” som tidigare uppdatera-des av länsstyrelserna i Norrbotten, Västerbotten samt Jämtland. Trots det

har Tomas Kuhmunen och hans kolle-ga Peter Benson, GIS-samordnare på Sametinget, ett styvt jobb eftersom landskapet är i ständig förändring. All exploatering som går ut på att förändra markanvändningen inom renskötsel-området påverkar renskötseln mer eller mindre. Gruvor eller bergtäkter raderar ut möjligheten till renbete totalt inom ett område, berättar Tomas Kuhmunen:

– Även skogsbruket har stor påverkan på renens möjligheter att tillskansa sig föda. Det för också med sig nya bilvägar och därigenom ytterligare en betesför-lust, säger han.

Renskötselkartorna spelar inte bara en viktig roll i kommunala översikts-planer och annan samhällsplanering. De fyller även en funktion när represen-tanter från samebyarna ska träffa andra markintressenter i samrådsmöten.

– I vår stela, byråkratiska värld måste man ha allt på papper, säger han.

Och fortsätter:– Det räcker inte med en renskötares

ärvda kunskap om renen, renskötseln och markerna för att övertyga om att en exploatering kommer att medföra en försämrad livsmiljö för renen, föränd-rad betesgång, merarbete eller i värsta fall ett totalt omöjliggörande av ren-skötsel inom samebyn.

Är själv renägareVi kör upp mot berget Luossavárris topp för att få en bra utsikt över Gabna sam-eby. Mycket har hänt sedan Tomas Kuhmunens förfäder slog sig ned i om-rådet. En stad har byggts. En gruva har anlagts. Det är med ett visst vemod To-mas Kuhmunen betraktar den storslag-na vyn över det milsvida landskapet. Han är själv renägare och skulle gärna vilja ägna sig åt renskötsel på heltid.– Men jag kan inte vara en sådan egoist. Med all kunskap jag sitter på har jag ett ansvar. Den dagen då renskötarna får en aktiv del i utvecklingen och får forma sin samtid och framtid då sticker även jag ut i renskogen, säger han och ler. ▫

FaKTaPå sametingets hemsida (www.sametinget.se) finns kartorna tillgängliga för allmänheten.

Kartan ”Strategiska områden” över Gabna Sameby.

»

25

notiser

1 RENSNING I faSTIGhETS-REGISTRET

2

Vid årsskiftet nås en viktig milstolpe i arbetet med att ta fram ett rikstäckande hydrografinät-verk i skala 1:10 000. då är 15 områden i södra sve-rige klara för leverans ut till användarna. Hur tjänsterna ska se ut är under utveckling.

–där trevar vi oss fram under resans gång, säger sara stefansson, produktchef på Lantmäteriet.

Lantmäteriet och smHi samarbetar i hydrogra-fiprojektet och Havs- och vattenmyndigheten är med och delfinaniserar produktionen.

Behovet av en samlad datamängd med detaljerad information om sjöar, vattendrag och hydrologiska nätverk är stort. inte minst för att enklare kunna göra analyser inom miljö- och klimatområdena.

Bland de områden som är klara för leverans finns Emåns och Göta älvs huvudavrinningsom-råde som har varit testområden.

målet är att landets samtliga 119 huvudavrin-ningsområden och alla kustområden ska vara le-veransklara under 2017.

2Lantmäteriet kommer fram till slutet av 2018 att arbeta med att förbereda en rensning av inskrivningar av inaktu-ella avtalsservitut och nyttjanderätter som har beviljats före 1 juli 1968. i början av 2019 de tas bort från registret om ingen skriftligen begär att inskrivningen förnyas. uppskattningsvis en halv miljon inskrivningar kan kom-ma att tas bort ur Fastighetsregistret. servitut innebär rätten för en fastighet att på ett visst sätt använda en annan fastighet, till exempel köra på en väg eller ta vatten från en brunn.

Lantmäteriets uppdatering av Fastighetsregistret grun-dar sig i förnyelselagen som började gälla 2013. att in-skrivningen tas bort ur registret betyder inte att ett servi-tut blir ogiltigt men inskrivningen kan ha stor betydelse för om servitutet ska fortsätta gälla om fastigheten byter ägare.

servitut som beslutats i en lantmäteriförrättning, så kallade officialservitut, berörs inte.

NÄTVERkSbIldadE hydRoGRafIdaTa SNaRT klaRa föR lEVERaNS

1

Foto Natasja Kam

enjasevic


26 kaRTa

i luleå kOmmun GenOmförS varJe år tryGGhetSvandrinGar. OrtSbOr, POlitiker Och tJänStemän Går tillSammanS en förutbeStämd SlinGa Och tittar På närmilJön Och nOterar Om det finnS nåGOt SOm kan åtGärdaS för att Göra milJön tryGGare. Ofta deltar även rePreSentanter från POliSen, faStiGhetSbOlaG Och fritidSföreninGar

med flera. den förSta tryGGhetSvandrinGen GenOmfördeS 2006 Och vid det här laGet har kOmmunen GenOmfört vandrinGar i alla Större StadSdelar Och byar.

vandringar ocH interaktiv karttjänst

gör miljön tryggare för luleåborna

text Britt-Louise Malm foto Luleå kommun, Ronny Nyberg (luleå)


27

– Att man kan lämna synpunkter via kommunens interaktiva karttjänst och att delta i trygghetsvandring-arna ger bra input inför kommunens arbete, säger Ida Persson, trafikingenjör i Luleå kommun.

– Möjligheten att kunna peka ut områden i kartan är guld värd. Det är lättare att peka i kartan än att sätta ord på det man vill förmedla, säger Jimmy Rova, GIS-samord-nare i Luleå kommun.

tjänsten tillgänglig via kommunens hemsida och det är fritt fram för de boende i området att lämna synpunkter på sin när-miljö. En vandringsrutt sätts sedan upp för det område som ver-kar mest angeläget att inventera.

– Det går snabbt och är enkelt att sätta upp karttjänsten och att komma igång och använda den. Den är ett värdefullt kom-plement till andra kommunikationsvägar, säger Jimmy Rova.

– Markeringarna som görs i den interaktiva kartan och de syn-punkter vi får in är ett bra stöd när vi ska välja slinga. Vi försö-ker att inte göra slingan för lång, högst någon kilometer för att alla deltagare ska orka gå hela vägen. De synpunkter som har kommit in via karttjänsten tas upp under trygghetsvandring-en. Det är bra att vi tjänstemän går tillsammans med de som bor i området och kan förklara varför vissa saker ser ut som de gör. Vi får också en bättre förståelse för hur de boende upplever saker och ting, säger Ida Persson.

En vandring kan också göras i områden som kommunen pla-nerar att vidareutveckla för att redan från början kunna ta hän-syn till de boendes önskemål och behov.

ökad känsla av trygghetUnder själva vandringen, som sker kvällstid, inventeras vilka platser som upplevs trygga respektive otrygga. Det kan handla om dålig belysning som behöver åtgärdas, dålig sikt i gathörn där kanske häckar måste klippas eller att plogvallar behöver bortforslas vintertid. Det kan även komma synpunkter på kros-sat glas längs vägarna och synpunkter på att skogen längs cy-kelbanor och lekplatser är för tät och så vidare. Ett protokoll med alla synpunkter läggs sedan ut på kommunens hemsida med statusinformation om vad som händer med de olika försla-gen och motivering till varför vissa saker kanske inte åtgärdas. Studenter vid Luleå tekniska universitet har gjort en utvärde-ring av trygghetsvandringarna i kommunen och har kommit fram till att dessa har påverkat medborgarnas känsla av trygg-het. Detta motiveras med att alla synpunkter som kommit in under vandringen har setts över och att de flesta av problemen har åtgärdats. Själva vandringen bidrar också till en känsla av samhörighet. ▫

Under förra året började kommunen använda en interaktiv karttjänst som komplement till övriga informationskanaler med en förhoppning om att nå nya målgrupper. Många har uppmärksammat karttjänsten och lämnat värdefulla synpunk-ter inför trygghetsvandringarna.

– Vi ville få ut GIS i verksamheten och det blev enklare i och med att vi uppgraderade vår GIS-plattform med ArcGIS Server. Vi har skapat en karttjänst som är superenkel att använda. I botten finns en mix av Lantmäteriets fastighetskarta och kom-munens primärkarta, berättar Jimmy Rova, GIS-samordnare i Luleå kommun.

När besökaren klickar in sig på karttjänsten kan denne mar-kera platser där vederbörande känner sig otrygg respektive tyck-er om att vara. Detta markeras med symboler och när symbolen läggs in kommer det samtidigt upp ett formulär där det är möj-ligt att lämna synpunkter varför platsen upplevs på det viset.

– För att kunna använda karttjänsten behövs inga speciella plugins, det räcker med tillgång till dator och internet. Kart-tjänsten fungerar även i smartphones, säger Jimmy Rova.

Tillgänglig dygnet runt– Det är många äldre som deltar i våra trygghetsvandringar. Vi har inte gjort någon utvärdering, men jag har en känsla av att vi når fler yngre människor med hjälp av karttjänsten. Den är tillgänglig dygnet runt vilket är en fördel för många förvärvsar-betande, säger Ida Persson, trafikingenjör i Luleå kommun.

Några veckor innan en planerad trygghetsvandring görs kart-


28 faSTIGhETSbIldNING FramTid

är det med hjälp av drönare som vi i framtiden kommer att mäta in fastighetsgränser?

Att det är tekniskt möjligt visar ett examensarbete vid Högskolan i Gävle, gjort på uppdrag av Lantmäteriet.

–Jag ser att det skulle kunna vara ett komplement till traditionella mät-metoder. Men det kanske är ett försiktigt uttalande? Vem vet vad som

har hänt om fem år, säger Bengt Eurenius, sektionschef vid Fastighets-bildningsstöd på Lantmäteriet.

lovande försök att mäta in

gränser i drönarbilder

text Maria Brander foto Fredrik Lundberg (om ingen annan anges)


faSTIGhETSbIldNING FramTid 29

Det är vinter och ett stort mätarbete ska göras i oländig terräng. Det är svårt att ta sig till platsen och det blir inte bättre av den tunga utrustningen som måste med ut i fält.

För Lantmäteriet är det så här vardagen kan se ut. Inte minst i de uppdrag som handlar om att mäta ut nya naturreservat, uppdrag som kommer från Naturvårdsverket och landets läns-styrelser.

Även omarronderingar av opraktiska skiften som ofta är resul-tatet av historiska jordfördelningar är en typ av förrättningar som kräver mycket arbete och som tar tid. Inte sällan rör det sig om hävdade gränser som måste mätas in i terrängen för att Lantmäteriet ska kunna upprätta ett kartunderlag.

–Det är bland annat i sådana här förhållanden som vi behöver se om vi kan förenkla och effektivisera sätten att arbeta, säger Bengt Eurenius.

Det är också bakgrunden till det examensarbete som utförts av två studenter på lantmätarprogrammet vid Högskolan i Gävle under våren. Helene Berglund och Marianne Berg gjorde sin fe-riepraktik på Lantmäteriet i fjol och det var på den vägen som de fick uppslaget till sitt arbete och kontakt med Bengt Eurenius.

Jämförde med fältmätningFrågeställningen som studenterna har jobbat med är om det går att mäta in gränser i flygbilder som är tagna med en drönare och på så sätt underlätta arbetet i fält.Eftersom hävdemätning för omarrondering är den typ av arbete som kräver både mycket tid och arbete blev det också ramen för undersökningen.

Det skogsområde som valdes ut för mätningen finns i Norra Åbyggeby utanför Gävle. Till sin hjälp har studenterna haft en UAV, en obemannad flygfarkost (som ibland kallas för drönare) från Metria som flugit och fotograferat över området.

Helene Berglund och Marianne Berg började med att själva ge sig ut i fält för att med GPS mäta in detaljer i området och på så sätt få ”sanna” värden. Dessa har sedan jämförts med mätning-ar i flygbilderna från drönaren.

För att kunna göra den jämförelsen placerade studenterna ut signalskivor vid några av de naturliga hävderna och gränspunk-terna i området.

–De naturliga hävderna var till exempel beståndsgränser, rå-gångar och diken, berättar Marianne Berg.

Drönaren har sedan flugit över området i stråk och fotografe-rat från olika höjder. Enkelt förklarat har efterarbetet gått ut på att identifiera de olika signalpunkterna i bilderna för att kunna göra mätningarna.

klarar gällande gränsvärdenI efterbehandlingen av bilderna har de använt två olika meto-der. Dels har de använt ett bildbehandlingsprogram som snabbt skapar en ortofotomosaik över området. Dels har de lagt ihop

Efter examen i våras jobbar Helene Berglund (till vänster) på Fastighetsbild-ningsstöd inom division Fastighetsbildning på Lantmäteriet i Gävle. Marianne Berg arbetar på högskolan inom avdelningen Samhällsbyggnad/GIS.

»Pär Ljungdahl från Metria utförde flygningen med drönaren.Foto Bengt Eurenius


30 faSTIGhETSbIldNING FramTid

bilderna vilket har krävt sin tid. Fotograferingen på 100 meters höjd gav nämligen omkring 600 bilder medan flygningen på 180 meters höjd resulterade i omkring 200 bilder att gå igenom.–Det har varit ett pussel. Men fördelen är att när vi själva har gått igenom bilderna så har vi kunnat välja bort bilder där vi ser att till exempel en trädkrona har täckt en av signalskivorna, sä-ger Marianne Berg.

–Eftersom bilderna täcker över varandra så har vi kunnat välja en bild där signalskivan syns.

Och vad har de då kommit fram till? Ja, när de jämför mät-ningarna från drönaren med mätningarna gjorda i fält så håller sig mätningarna från drönarbilderna inom gällande gränsvär-den. Basnivåkraven vid denna typ av mätning är 0,5 meter och alla resultat håller sig väl under det.

Mätning med hjälp av drönare och flygbilder skulle alltså kun-na vara ett framtida sätt att mäta in gränser.

–Vinsten blir att det kanske krävs mindre arbetsinsats ute i fält. Det är ju ofta fysiskt krävande med tung utrustning att bära på. Men för närvarande måste du ändå ha stödpunkter att kunna georeferera till så helt kommer man nog inte undan ar-betet i fält, säger Marianne Berg.

fingervisning om möjligheternaNu har de inte tagit hänsyn till några ekonomiska aspekter i sitt examensarbete. Dessutom är baskraven för mätningar oli-

ka beroende på ändamål. Mätningar i till exempel stadsmiljö ställer högre krav på noggrannhet.

Men resultatet av deras arbete är tillräckligt intressant för att Bengt Eurenius på Lantmäteriet skulle vilja undersöka meto-den vidare. En möjlig fortsättning skulle kunna vara ytterligare ett examensarbete som fördjupning av det som Helene Berg-lund och Marianne Berg kommit fram till.

–Resultaten ger en fingervisning om möjligheterna. Vi behö-ver gå vidare för att se hur användbar tekniken är och i vilken utsträckning den kan underlätta och effektivisera fältarbetet, även ur arbetsmiljösynpunkt. Det är också viktigt att vi hänger med i den tekniska utvecklingen, säger Bengt Eurenius.

Det finns en koppling till ett pågående projekt som divisionen arbetar med rörande rättsverkande koordinater. I dagens lag-stiftning har gränsmarkeringen i fält det största bevisvärdet för en fastighetsgräns läge. Projektet ska titta på olika alternativ där i stället gränspunktens koordinater har största bevisvärde.

–Om vi ska arbeta med rättsverkande koordinater, så kan en sådan här teknik vara intressant, säger Bengt Eurenius.

För Marianne Berg och Helene Berglund har examensarbetet gett dem en spännande inblick i vardagen för en lantmätare – och en vision om hur framtiden skulle kunna se ut. ▫

vi behöver gå vidare för att se hur användbar tekniken är och i vilken utsträckning den kan underlätta och

effektivisera fältarbetet, även ur arbetsmiljösynpunkt, säger bengt eurenius.

Bengt Eurenius

»Marianne Berg och Helene Berglund (tv) var på plats i Norra Åbyggeby utanför Gävle när drönaren skulle upp i luften och fotografera.


aLLmäNNiNGar 31


SveriGeS häradSallmänninGar har en lånG Och turbulent hiStOria. under århundrade-

naS lOPP har deraS exiStenS flera GånGer hOtatS Och under 1800-talet hann månGa

förSvinna. idaG finnS ett SextiOtal häradSallmänninGar kvar. en av dem

liGGer utanför ödeShöG.

På HistoRisK

MaRK »I Lysingsskogen finns många små fiskesjöar.

text och foto Kristin Mörck


32 aLmäNNiNGar

Göran Berglunds jeep tar sig säkert fram längs de smala grusvägarna i tall-skogen. Vägarna går kors och tvärs och det finns få hus som bryter upp den djupa skogen. Den som kör in i områ-det utan karta eller GPS riskerar ganska snart att köra vilse. Vi befinner oss mitt i Lysings häradsallmänning, ett stort skogsområde som ägs gemensamt av gårdarna i trakten. Göran Berglund är ordförande i allmänningen. Han be-rättar att den varit en del av släktens liv sedan 1920-talet då hans farfar köpte gården Ingvaldstorp. Lysings hä-radsallmänning har 627 delägare. Del-ägarskapet är knutet till fastigheterna – i det här fallet till gårdarna i det som förr kallades Lysings härad.

Lysingsskogen är ett oländigt skogs-område, berättar Göran Berglund.

– För hundra år sedan fanns inga vä-gar och det var svårt att ta sig fram i den kuperade terrängen. Det var hä-radsallmänningen som byggde ut väg-nätet för att kunna bruka skogen, sä-ger han.

från tidig medeltidDet gemensamma ägandet av skogen uppstod troligen under tidig medeltid. Jägmästaren och amatörforskaren Karl Gustav Rosendal skriver i en samman-ställning av Lysingsskogens historia att allmänningarna ofta uppstod i vild-marksbetonade ytterområden av hära-det – områden som ofta låg långt från byarna och som ingen ansågs äga. Går-darna i häradet blev tilldelade en andel i allmänningen utifrån skattekraft, det så kallade mantalet. Varje fastighet med mark i häradet hade mantal i all-männingen beroende på gårdens vär-de. En gård med bördig jordbruksmark hade i regel fler mantal medan en gård i skogen hade färre. De som inte ägde mark blev helt utan.Allmänningarna har alltid fyllt en viktig funktion för häradets invånare. Idag är skogsbruket det centrala, men tidigare var tillgång till bete och foder eller jakt och fiske minst lika viktigt. Göran Berg-lund berättar att delägarna förr i tiden själva hämtade utdelningen i natura.

»

Häradsallmänningen vill göra skogen så tillgänglig som möjligt och få av vägarna har därför vägbommar.

Gränsen mellan Lysings och Göstrings härader ristades i sten.


aLLmäNNiNGar 33

– Så sent som på 1960-talet åkte vi upp till skogen för att hämta virke eller ved. Skogvaktaren hade en yxa med vilken han kunde hugga in olika tecken för varje gård, så att alla skulle veta vilket virke som tillhörde vem. Idag har delägarna i Lysings häradsall-männing det lite mer bekvämt. Det mesta av arbetet sköts externt via för-valtningsbolaget Häradsmarken som ägs av Östergötlands samtliga hä-radsallmänningar. Utdelningen sker varje år genom utbetalningar.

Strider om allmänningarnaMånga gånger har gårdarna kämpat för sin rätt till skogen och allmänningar-nas historia är i mångt och mycket en historia om folkets kamp mot staten. Med tiden blev skogen nämligen allt-mer värdefull och kungamaktens vilja att kontrollera den ökade. På 1600-talet försämrades villkoren drastiskt och hä-radsallmänningarna förbjöds att sälja virke. Under Karl XI blev allmännings-skogarna statens ägodel eftersom man

ansåg att de behövdes för att bygga lan-det. Med 1800-talet kom dock liberalare strömningar och den statliga kontrol-len ifrågasattes alltmer, inte minst av bönderna. Skogen återgick till bönder-na, men staten tillät att den delades upp mellan gårdarna, vilket gjorde att allmänningar upplöstes. Denna sking-ring stoppades på 1860-talet och 1932 kom till slut en lag som garanterade all-männingarnas fortsatta existens. Striderna om häradsallmänningarna förekom inte bara mellan delägarna och staten. Det uppstod även lokala konflikter om gränserna. Ibland gjor-des så kallade intagor, vilket innebar att delar av marken övergick i en bys ägo för att odlas upp. I den medeltida Östgötalagen finns bestämmelser för hur gränserna mellan by och allmän-ning skulle dras.

“Nu ligger där en by, gammal och med högar från hednatid, nu ligger den in-till allmänning; nu tvista de om grän-sen. Då skall man stå på äldsta odlings

kam och ropa, då dagen är som dövast, det är mellan Botolfsmässodag och midsommar; så långt skall byn äga, som ropet hörs i gräns mot allmän-ningen”

”levande kulturarv”Erik Petré är sekreterare i Sveriges Hä-radsallmänningsförbund. Han menar att allmänningarna med sin långa his-toria är ett levande kulturarv. – De här skogarna har haft samma ägare i tusen år och kommer att ägas på samma sätt under överskådlig tid. Det ger en kontinuitet och stabilitet som är ovanlig i andra skogar där lån, arvsskif-ten eller plötsliga behov av pengar kan styra hur skogen brukas.Att historien är viktig märks i högsta grad ute i allmänningarna, berättar han. – Det finns ett stort intresse för histo-rien. Många av delägarna har själva gjort historiska efterforskningar och man känner en stolthet över att förval-ta det här arvet. ▫

Erik Petré är vd för förvaltningsbolaget HäradSkog samt sekreterare i Sveriges Häradsallmänningsförbund. En av förbundets funktioner är att informera delägare, myndigheter och allmänhet om frågor som rör allmänningarna. Foto: Malin Petré

Mitt i Lysings häradsallmänning ligger en av landets urskogar. Den kuperade terrängen har gjort att delar av skogen aldrig brukats.

fakTa:i sverige finns 61 häradsallmänningar och sex sockenallmänningar av hä-radsallmänningsstatus. de ligger i ett område som sträcker sig från Västman-land i norr till småland i söder. äganderätten till häradsskogen är knuten till fastigheterna och kan inte säljas separat. Om en gård styckas av ska även mantalet delas upp. Häradsallmänningarnas yta uppgår till 120 000 hektar.Häradsallmänningarna är den äldsta formen av gemensamhetsägd skog.

Göran Berglund tycker att det är positivt att skogen ägs gemensamt av de som bor och verkar i trakten. Det gör att människor i bygden får bättre insyn i vad som händer med skogen.


34 aRkEoloGI

Tempel, minnesstenar och forntida graffiti. Arkeologen Maria Nilsson och hennes forskarteam gör sensationella fynd i ett flertusenårigt stenbrott i Egypten. Kartor och

3D-modeller spelar en viktig roll i arbetet.

maria nilsson viger sitt liv åt egyptiskt

stenbrott

text Johan Joelssonfoto Jonatan Jacobson


aRkEoloGI 35

»

Maria Nilsson visar upp en skengrav, en så kallad kenotaf.

Kevin Cain, i förgrunden, och Philippe Martinez fotograferar i Speostemplet för att skapa nya 3D-modeller.

Den tyske egyptologen Ludwig Borchardts karta från tidigt 1900-tal hjälpte Maria Nilsson och hennes team att hitta det bortglömda templet.


36 aRkEoloGI

Arkeologer som tidigare besökt det övergivna stenbrottet Gebel el Silsila mellan Luxor och Assuan i södra Egypten hade beskri-vit platsen som tämligen ointressant. Ett tempel, lite hierogly-fer, inte så mycket mer. Men när den svenska arkeologen Maria Nilsson och den brittiske historikern John Ward i mars 2007 gick i land fick de en stark känsla av att den gåtfulla platsen bar på hemligheter. De bestämde sig för att en dag återvända och dokumentera allt. Efter flera års förarbete kunde Maria Nils-son, genom Lunds universitet, 2012 dra igång Gebel el Silsila Survey Project.

Syftet med projektet är att kartlägga vilken funktion det cirka 30 kvadratkilometer stora stenbrottet vid Nilens strand haft un-der historien. Platsens anor är mångtusenåriga, men det var först under Nya riket, med start cirka 1500 före Kristus, som man i större skala började bryta sten här. I brottet arbetade tu-sentals människor med att hugga ut stenblock som sedan slä-pades ned på slädar till Nilen. Där lastades blocken på båtar som seglade norrut för att förse de mytomspunna templen – Luxortemplet, Karnaktemplet och Ramses tempel – med bygg-material.

Nya kartor behövdesDet var en ivrig arkeolog som anlände till Gebel el Silsila 2012 för att dra igång forskningsprojektet, men det dröjde inte länge förrän Maria Nilsson insåg att det fanns ett stort problem.

– Det fanns väldigt få relevanta kartor bevarade. När man på-börjar arkeologiska utgrävningar brukar det finnas en hel del att utgå ifrån, men vi fick i princip börja om från scratch, säger Maria Nilsson över en kopp kaffe på forskarteamets fartyg som ligger förtöjt vid Nilens strand.

De befintliga kartorna över stenbrottet – som bland annat ri-tats av brittiska, tyska och amerikanska armén under första och andra världskriget – var väldigt övergripande. Maria Nils-son och hennes kolleger behövde komma ned på en helt annan detaljnivå.

Så för att överhuvudtaget kunna komma igång och arbeta fick teamet börja med att ytundersöka de mest intressanta delarna av området och markera ut olika fyndplatser. För att få en upp-fattning om platsens infrastruktur kartlades även det virrvarr av stigar som löper genom stenbrottet. Med hjälp av satellitbil-der ritade forskarna sedan egna kartor och planritningar över intressanta platser – en slags rudimentära fältkartor som har varit väldigt användbara i det vardagliga arbetet.

– Även om det hade funnits äldre kartor skulle vi ändå varit tvungna att dubbelkolla allt. På det här sättet har vi sluppit lägga tid på kartrelaterade felaktigheter, säger hon.

användbara 3d-modellerFör att få djupare kunskap om platsens topografi anlitades 3D- och GiS-experten Kevin Cain från den amerikanska kulturarvs-

organisationen Insight Digital samt specialister från huma-nistlaboratoriet vid Lunds universitet. Hösten 2014 tog de ut fixpunkter för platsen, dessutom laserskannades några av de totalt 108 stenbrotten i Gebel el Silsila samt delar av Nilens bot-ten. Med hjälp av 3D-teknik har en annan av teamets medlem-mar, geologiprofessorn James Harrell, studerat hur klipporna i stenbrottet förflyttat sig genom historien. Hans slutsatser har stärkt forskarnas teorier om varför stenbrytningen upphörde abrupt år 54 efter Kristus.

– Vi tror att det inträffade en någon slags naturkatastrof. Kan-ske en jordbävning som ledde till en tsunami, säger Maria Nils-son.

Ett franskt team har rekryterats för att flygfotografera en tred-jedel av ytan med hjälp av drönare. Målet är att få en mer hel-täckande och detaljerad karta som kan fyllas på med geografisk information under resans gång.

– Redan från dag ett har vi varit noga med att spara all geogra-fisk information om de olika fyndplatserna. Så den kommer vi att kunna använda i den nya kartan, säger hon.

många intressanta fyndSedan 2012 har teamet – som består av ett 15-tal arkeologer, egyptologer, lingvister, geologer, 3D-experter och keramikspe-cialister – gjort en rad uppmärksammade fynd. Maria Nilsson har bland annat dokumenterat cirka 5 000 så kallade stenbrotts-märken. Det är en slags förenklad bildskrift som kan liknas vid trafikmärken eller graffiti och som genom sin stiliserade form kunde läsas av vanligt folk, inte bara det fåtal präster som be-härskade hieroglyfer. De fynd som uppmärksammats mest in-ternationellt är några tidigare okända obelisker och ett par 2 500 år gamla minnesstenar, som kan liknas vid inristade reliefer i stenväggarna.

Trots att Maria Nilsson många gånger förbannat bristen på befintliga kartor gjordes faktiskt det hittills kanske viktigaste fyndet just tack vare en karta från tidigt 1900-tal. Bland refe-renspunkterna på kartan över Nilens vattenstånd, signerad den tyske egyptologen Ludwig Borchardt, hittade Maria Nilsson till sin stora förvåning bokstaven ”T”, som i det här fallet betydde tempel. Med hjälp av kartan lyckades teamet lokalisera grun-derna efter ett 3 500 år gammalt tempel som senast beskrevs i en bok från 1934, men som sedan dess fallit i glömska. Maria Nilsson menar att fyndet skriver om Gebel el Silsilas historia eftersom det visar att stenbrottet även fyllt en funktion som he-lig plats.

– Eftersom stenbrottet är så stort och att det aldrig blivit ut-forskat i sin helhet har vi oerhört mycket kvar att hitta och lära oss. Vi kommer inte att bli klara under vår livstid, säger hon. ▫

»


STENaR 37

Gravstenar markerar ju också, mycket handfast, gränsen för människans liv. Samtidigt berättar de mycket av vår historia och speglar samhällsutvecklingen, smak och värderingar. Där-för sparas stenar som anses ha ett antikvariskt värde efter att gravrättstiden har löpt ut. På många kyrkogårdar sätts sparade stenar på rad, som ett enkelt och rätt oplanerat lapidarium, vil-ket är latin och betyder stensamling eller stenmuseum.I nordostskånska Sibbhult finns sedan 2013 Skånes lapidarium, påkostat och genomtänkt, skapat av ett 50-tal gravstenar från ett tjugotal av Skånes cirka 600 kyrkogårdar. Här har samhälls-vetare, arkeolog, kulturvetare och landskapsarkitekt tillsam-mans förpackat en bit kulturhistoria i en spiral, med häckar och blommor och stenbänk.

Stenarna berättar om trender och mönster, yrken och rike-dom, utsmyckningar och teckensnitt, form och teknik, gamla ortnamn och stenslag, titlar och kvinnornas osynlighet – alltid hustrur, döttrar och aldrig högre upp än sin man eller far.

Valde lokala specialiteterAnn-Britt Sörensen, samhällsvetare som har specialiserat sig på kyrkogårdar, formulerade idén till lapidariet tillsammans med kulturvetaren och arkeologen Anna Andréasson. De valde medvetet stenar som inte har ansetts vara värda att bevara, utan stått i något hörn på kyrkogårdarna i väntan på att malas sönder.

– De stenar som annars sparas är ofta ovanliga i form eller text, eller kanske en känd persons gravsten, säger Ann-Britt Sö-rensen. Vi valde stenar som representerade ”gemene man”.

Hon berättar att de tittade på över ettusen stenar.–Vi tittade till exempel efter lokala specialiteter, en dockmäs-

tare är inte vad man först tror om personen kommer från en varvsstad som Landskrona. Och stora, påkostade gravstenar var vanligt bland de mer förmögna, men även för arbetare från Östra Göinge där Sibbhult ligger. Här fanns det alltid någon stenhuggare i släkten. ▫

Stenar har under lång tid använts för att mar-kera gränser för oss människor. Gamla stenar,

ofta vackert formade, markerar gränserna för en fastighet och har ett starkt juridiskt skydd som bland annat innebär att de inte får flyttas. Även stengärdesgårdar används för att markera grän-

ser, för betesdjur och skogsskiften och runt moderna hustomter.

Stenar som berättar om vår historiaText och foto anna Persson

fakTaskånes lapidarium är tillsammans med ett litet lapida-rium utanför Trelleborg och ett i Göteborg förmodligen de enda påkostade och professionellt sammanställda lapidarierna med gravstenar i sverige. i sibbhult finns stenar från början av 1800-talet fram till 1980-talet, ett gränslöst kulturarv.

Ett 50-tal gravstenar finns i Skånes lapidarium


38 TÄVlING

På Lantmäteriets hemsida kan du få hjälp med information om din fastighet, ansöka om lagfart och titta på kartor – bland mycket annat.

I detta nummers tävling kan du ta hjälp av lantmateriet.se för att hitta svar på frågorna. Så har du chans att vinna biobiljetter lagom till jul!

S V a R

skicka in ditt svar till Gränssnittets redaktion: Lantmäteriet, 801 82 Gävlemärk kuvertet med ”Tävling 4/2015”.du kan även skicka svar till vår maillåda:[email protected] de tre först öppnade rätta svaren belönas med en två biochekar vardera. Vi vill ha ditt svar senast den 25 januari.

a d R E S S

Vinnare i tävlingen ”Vad vet du om lappland?”, Gränssnittet nr 3/2015margareta Nordqvist, Fårbogsvägen 37, 586 66 Linköping

anna Beckman, st Persgatan 31, 753 29 uppsala

NE Nilsson, skolgatan 11, 532 31 skara

tävla ocH vinn med lantmateriet.se

Lantmäteriet har ett digitalt arkiv med kartor över stora delar av sverige. i vissa fall så välgjorda och vackra att många väljer att hänga dem på väggen. Hur långt tillbaka sträcker sig vår kartskatt?

1. År 48 f.kr.X. 19772. 1628

all mark i sverige är indelad i fastigheter och vår uppgift är att se till att indelningen är effektiv och rättssäker - samt hålla reda på vad fastigheterna innehåller, vilka ägarna är och i vilka banker de är pantsatta. Nu undrar vi hur många nya fastigheter vi registrerar varje år?

1. 2 200X. 13 0002. 45 000

i arbetet med att mäta in eller sätta ut punkter på marken med hög noggrannhet är GPs och andra satellit-baserade system viktiga hjälpmedel. Lantmäteriet driver och utvecklar sWEPOs®, ett svenskt nätverk av fasta referensstationer för ändamålet. Vad kallas den vetenskap som ligger till grund för dessa tjänster?

1. speleologiX. Etruskologi2. Geodesi

�

�

�

Rätt svar: 1. Hornavan. sveriges djupaste

sjö, 2. Enok sarri, 3. stortoppen

Grattis! Biocheckar kommer med posten.


kRöNIka OrTNamN 39

Namnvården är en global företeelse och i år har det varit fokus på ortnamn som immateriellt kulturarv

i olika internationella sammanhang. Jag har fram till nu haft ett delat ordförandeskap för en arbetsgrupp inom

uNGEGN som arbetar med ortnamn som immateriellt kulturarv, men sedan ett par veckor tillbaka är min mångåriga

kollega Leif Nilsson vid institutet för språk och folkminnen pensionär. Leif är en av de som haft en stor inverkan på

att god ortnamnssed utvecklats till något självklart i offentlig verksamhet och hans arbete är ovärderligt – stort tack

Leif!

i Florens i våras och i Köpenhamn nu i höst har vi mötts under FN:s namn och diskuterat hur vi kan utveckla namn-

vården och stärka den för att förhindra en kommersialisering av namnskicket. att ortnamnen i de enskilda länderna

förändras på ett sätt som inte är förenligt med god ortnamnssed, utan blir en del av den kommersiella marknaden

som vilket varumärke som helst.

fN har antagit en resolution om kommersiella namn och hur de ska hanteras för att inte påverka det ge-

nuina ortnamnsskicket på ett negativt sätt. denna resolution ligger nu till grund för en rekommendation som

Ortnamnsrådet tog vid sitt senaste möte i jokkmokk. denna rekommendation (en tidigare finns om memorialnamn)

kommer att skickas ut till landets kommuner och andra myndigheter. i utbildningssammanhang är vi alltid tydliga

när det gäller hur man som kommun ska förhålla sig till en kommersialisering av namnfloran och det finns kommu-

ner som i sina namnstadgor och liknande har skrivit ned hur man ska hantera sponsornamn och annat.

Ortnamnen utgör vårt immateriella kulturarv och de berättar vår historia på ett effektivt sätt. Genom att studera

våra lokala namnmiljöer hittar vi information om topografin, platsens och människornas historia. Vi får information

om samhällsutvecklingen genom de olika ortnamn som knyts till vår administrativa indelning – socken, härad, ting-

slag, församling, kommun, län och landskap samt distrikt; alla har ett namn som på olika sätt knyter ihop vårt lands

administrativa utveckling. Ett ortnamn blir en historiebok i koncentrat. det gäller att förvalta denna historiebok så

att vi har nytta av den även i framtiden.

hur kan vi som namnvårdare möta den hyperkommersiella världen som framförallt uppkommer i våra ur-

bana miljöer, är namnet mall of Scandinavia något som direkt för våra tankar till Solna? Kan det finnas andra

köpcentrum som gör anspråk på att vara skandinaviens köpcentrum par préférence? Hur fungerar namngivning i en

kommersialiserad värld? ska vi ta patent på namnen? Blir ortnamnen privat egendom istället för vårt gemensamma

kulturarv? i den urbana namnmiljön har vi stora behov av en förtätning av namnen för att tillgodose behoven hos

bland annat blåljusaktörerna och i detta arbete är det av största vikt att vi finns med som namnexperter för att med-

vetet guida genom den nya namndjungel som växer upp. ▫

annette Torensjö, Lantmäteriets ortnamnsexpert

att hitta rätt är livSviktiGt – Och våra Ortnamn hJälPer OSS att Göra

det i månGa SituatiOner. vi har SkaPat Ortnamn Så lånGt vi kan

minnaS Och de har berättat Om PlatSen, hur det Sett ut, Om den haft

nåGOn SärSkild funktiOn eller Om det har bOtt nåGOn där. allt för

att effektiviSera kOmmunikatiOn männiSkOr emellan.

oRTNamN Så klaRT!

Lantmäteriet, 801 82 Gävle, Lantmäterigatan 2 CTELEFON 0771-63 63 63 E-post [email protected] www.lantmäteriet.se

GRÄNSSNITTET

Documents

kartor som beskriver renskötseln viktiga för samebyarnaweblisher.textalk.se/lantmateriet/20151208/paper.pdf · GRÄNSSNITTET nr fj/fl120 3 redaktion 18 aNsVariG uTGiVarE och rEdaKTÖr