TERIET KUNSKAPER I oRTNAMN I - Textalkweblisher.textalk.se/lantmateriet/20150609/paper.pdf · HINDREN PÅ VÄGEN MOT ÖPPNA GEODATA TERIET A oRTNAMN I KoSMoS mARTIN OCH sOFIE VILL

VIKTIGA I KLIMATFORSKNING

KUNSKAPER I LANDHÖJNINGEN

LaNTmäTEriETs TidNiNG

juNI 2015

#2

HINDREN PÅ VÄGEN MOT ÖPPNA GEODATA

LANTMÄTERIET VILL ÖVERVINNA

oRTNAMN I KoSMoS

mARTIN OCH sOFIE VILL JOBBA sOm

LANTmÄTARE

2 LEDARE

GRÄNSSNITTET nr 2/2015

Hej kära läsare!”Öppna data kan leda till innovation, det är därför viktigt att alla myndigheter jobbar för att göra sina data

tillgängliga.” det säger Vinnovas generaldirektör Charlotte Brogren i en intervju på sidan 11. Jag kan bara hålla

med, det skulle betyda mycket för samhällsutvecklingen i sverige om myndigheternas data var enkla och fria att

använda. Vi på Lantmäteriet hör till dem som arbetar för detta.

Efterfrågan på kartinformation har ökat de senaste åren, det handlar bland annat om data som rör trafik och

transporter, lokalisering, miljö och klimat. Nyheten om att vi i den 1 juli i år släpper Översiktskartan över hela

sverige som öppna data blev mycket uppmärksammad. allmänheten – och kommersiella aktörer – får därmed

fri tillgång till många av de kartor som används exempelvis i samband med friluftsliv och transporter. i slutet av

året kommer vi att öppna upp ytterligare data.

Vår ambition är att så småningom kunna släppa så gott som alla våra geografiska databaser fria för utvecklare

och andra användare. Vi samarbetar nära med Trafikverket och sveriges kommuner och landsting (sKL) för att

hitta gemensamma lösningar. men det finns en del hinder på vägen.

därför bjuder vi även i år in till samtal om öppna data i almedalen. Politiker, tjänstemän från andra myndigheter

och innovatörer får komma till tals om hur de ser på frågan. Hur ser hindren ut – vad krävs för att sverige ska få

öppna data? Hur kan den viktiga finansieringsfrågan lösas?

Ett annat inslag som vi har tagit initiativ till under almedalsveckan handlar om ”framtidens samhällsplanering”.

idén till detta har bland annat sin utgångspunkt i ett omfattande arbete med framtidsscenarier som vi har ge-

nomfört på Lantmäteriet under ett års tid. Vilka vägar den regionala utvecklingen kan ta och hur stort statens

inflytande över planeringen kommer att vara om tio år har varit viktiga inslag i våra diskussioner och den tråden

vill vi ta upp med inbjudna experter på ett seminarium i almedalen.

Föråldrade registerlagar är ett problem när vi vill göra vår information mer tillgänglig, men nu är en ändring

på gång. malgorzata drewniak, som är en av våra jurister, har medverkat som expert i informationshanterings-

utredningen. Nyligen kom deras slutbetänkande med förslag om en ny ”myndighetsdatalag”. På sidan 12 hittar

du en intervju med henne där hon berättar om huvuddragen i lagförslaget. själv tycker jag att ett för oss mycket

viktigt inslag i den nya lagen är att särskilda registerlagar, som exempelvis fastighetsregisterlagen, inte längre

behöver reglera hur registren får användas utan det ska bestämmas av varje myndighet. Om detta skulle bli

verklighet tar vi stora steg framåt när det gäller e-förvaltning.

i det här numret kan du också läsa om två unga entusiastiska blivande lantmätare, som inom kort ska göra

sitt gemensamma examensarbete i Gällivare. i malmberget förbereds uppbyggnaden av två nya arktiska städer

och deras examensarbete kommer att handla om samhällsomvandlingen. sedan vill de söka jobb på Lantmäte-

riet och det är vi glada för!

Trevlig läsning!

Bengt Kjellson

3


Gränssnittet nr 2/2015

Innehåll

4

2 Ledare Bengt Kjellson

6 Sverige uppifrån Orbaden, Hälsingland

12 Ny lag kan ersätta personuppgiftslagen

14 Lantmäteriet bjuder in till framtids-

diskussion i almedalen

15 SMÅHuS: Stark prisutveckling - men antalet

försäljningar minskar

16 Kunskaper om landhöjningen viktiga

i klimatforskning

19 GPS ett måste för husbilsåkarna

- men man kan ändå hamna fel

22 Vindkraft eller havsörnsbo?

26 Bengt vill väcka intresse för kartor

27 Notiser

28 Martin och Sofie vill jobba som lantmätare

30 ”Nu mår jag bra för att jag jobbar”

32 Namnvård i kosmos

36 upptäcksresande vid skrivbordet

38 Tävling

39 Ortnamn naturligt öppna data?

16

24

Öppna data8 Lantmäteriet vill övervinna hindren på

vägen mot öppna geodata

10 Möjligheter och utmaningar med

öppna data

11 Öppna data kan leda till fantastiska

innovationer

Omslagsbild Pernilla Wahlman

19

36

8


RedaktionaNsVariG uTGiVarE och rEdaKTÖr Lena Nordin, [email protected] Natasja Kamenjasevic TryCK Edita Bobergs

AdressLantmäteriet, 801 82 Gävle, Lantmäterigatan 2 CTELEFON 0771-63 63 63 E-post [email protected] www.lantmäteriet.se

adrEssäNdriNGar, PrENumEraTiON [email protected]

30 INNEHÅLL 5

22 Ängläaki (uggleeken) i Gröttingbo på södra Gotland. Foto mattias Andersson/Region Gottland


6 FLyGBILDER sVEriGE

SVERIGE fRåN oVAN

- LJUSNAN oRbADEN

FLyGBILDER sVEriGE 7


Orbaden som även kallas för Hälsinglands

riviera, är en kilometerlång sandstrand vid

älven Ljusnan. Flygfotot är taget med

Lantmäteriets kamera.


8 ÖPPNA DATA


Text Martin Hofvenstam Illustration Anders Thyr

HINDREN På VÄGEN

MoT ÖPPNA GEoDATA

LANTMÄTERIET VILL ÖVERVINNA


ÖPPNA DATA 9

Under Almedalsveckan bjuder Lantmäteriet in till samtal. Politiker, tjänstemän från andra myndigheter och innovatö-rer intervjuas av Elisif Elvinsdotter. Ämnet är den hinder-bana som återstår att övervinna – vad krävs för att Sverige ska få öppna geodata? En självklar punkt är finansiering.

Ur ett investeringsperspektiv skulle öppna geografiska da-tabaser hos Lantmäteriet kosta ungefär 100 miljoner kronor årligen i förlorade avgiftsintäkter, för bland annat ajourhåll-ning och förvaltning, vilket Lantmäteriet har framhållit i budgetunderlaget för 2016 till och med 2018. Beloppet mot-svarar, som jämförelse, två kilometer motorväg i landsbygd.

– Lantmäteriet behöver en ordnad och långsiktig statlig fi-nansiering, och det gäller att våra politiker förstår detta. Jag har stora förhoppningar om att vi ska kunna nå resultat i den diskussionen och ser fram emot Almedalsveckan, säger Peter Nyhlén.

Enhetligt och med modern lagstiftningEn annan punkt på agendan i Almedalen är standardisering. Peter Nyhlén framhåller vikten av att harmonisera den of-fentliga sektorns geografiska data, nationellt och internatio-nellt. Framtidens tjänsteleverantörer vill att data och data-specifikationer ska vara ”gränslösa” så att de är enkla att använda.

– Då måste vi se till att den offentliga sektorns information hänger samman sinsemellan, oavsett kommun- och na-tionsgränser, säger Peter Nyhlén.

Lantmäteriet meddelade i våras att myndigheten öppnar sina databaser med småskalig kartinformation, till

mångas uppskattning. Men för att kunna dela med sig av hela den skatt av geografiska data Lantmäteriet förvaltar ‒ flygbilder, högupplösta höjddata och adresser ‒ måste ett antal hinder över-vinnas. Det kräver politiska beslut och

gemensamma initiativ.– Vår inställning är att vi är beredda att gå

långt för att så många som möjligt ska kunna använda våra data, säger Peter

Nyhlén, marknadschef på Lantmäteriets geodatadivison.

Han tycker också att det är viktigt att otidsenliga lagar inte sätter onödiga käppar i hjulet.

– Att exempelvis registerlagstiftningen är inkonsekvent och begränsar hur adresser får användas är inget som gynnar spridningen av Lantmäteriets geodata.

Vill se ökad användningI sommar släpps ett öppet API¹ till Lantmäteriets översiktsda-tabas över Sverige. Ett API är helt enkelt ett strukturerat sätt att maskiner emellan hämta och lämna data i ett system. API:et innebär fritt tillträde till vägnät, bebyggelse, gränser, höjdkurvor och vattendrag i skala 1:250 000. Vid årsskiftet öppnas databaserna för Lantmäteriets terräng-, väg- och och fjällkartor. Det handlar om information som är mycket mer detaljrik än annan gratisinformation på nätet. Dessutom släpps en så kallad DGNSS-tjänst fri. Ett system som förbätt-rar exaktheten i GPS-positioneringar till under metern med hjälp av fasta geografiska referenspunkter som används för att korrigera positionen via mobilt Internet.

– Det vi bland annat hoppas ska hända är att någon till ex-empel ska vilja vidareutveckla tjänsten så att den kan använ-das utan dyr GPS-utrustning, i vanliga mobiltelefoner, säger Peter Nyhlén.

Ambition att släppa mer geografiska dataLantmäteriets ambition är därefter att stegvis släppa nästan alla geografiska databaser fria för utvecklare och andra an-vändare, men först måste som sagt ett antal hinder undan-röjas. Just nu jobbar Anna Svedlund och Johanna Fröjden-lund, verksamhetsutvecklare på Lantmäteriet, bland annat med att få en teknisk infrastruktur på plats för att underlätta åtkomst.

– Det handlar också om att kunna erbjuda support. Nu när trösklarna sänks förväntar vi oss fler nya användare och ut-vecklare. Vi kan inte utgå från att de redan vet allt om Lant-mäteriets data, säger Johanna Fröjdenlund.

– Det bästa hade varit att kunna göra allt tillgängligt på en gång, men självklart finns det fördelar med att börja i liten skala. De data som nu blir tillgängliga är efterfrågade, och samtidigt ganska okomplicerade att göra öppna i jämförelse med andra geodata, konstaterar Anna Svedlund.

Peter Nyhlén tror att Lantmäteriets strategi för öppna geo-data är både nödvändig och oundviklig.

– Vi vill att grundläggande geografiska data används ännu mer. Det kommer att leda till bättre beslut, mer innovation, bättre översikt vid planering och effektivare miljöarbete. Att någon måste avstå från Lantmäteriets data på grund av kost-nader är ett misslyckande ur samhällsynpunkt, säger han.▪

¹ API = applikationsprogrammeringsgränssnitt

Text Martin Hofvenstam Illustration Anders Thyr


10 ÖPPNA DATA

– Hos de flesta av våra medlemmar är detta ännu inte en fråga som är högt på agendan, det visar våra enkäter. Men visst, det finns tjänstemän och politiker som brinner för öppna geodata, säger Marianne Leckström på SKL.

Lantmäteriet och Sveriges kommuner behöver gå hand i hand, tycker Peter Nyhlén, Lantmäteriet.

– Vårt samarbete handlar om att förstå varandra, att vi menar samma saker när vi pratar om öppna data. Viktigt är också att få politikerna att förstå, eftersom både Lantmäteriet och kommu-nerna är beroende av politiska beslut för att trygga finansise-ringen, säger han.

Intäktsmodell inte längre optimalSveriges kommuner fyller på de nationella geografiska databa-serna hos Lantmäteriet och får ersättning för arbetet – ungefär 60 miljoner kronor årligen. Det rådande avtalet bygger på en procentsats av Lantmäteriets externa intäkter, vilken man för-handlat fram 2007.

– Som det är nu blir intäkterna för de ingivande kommunerna mindre om Lantmäteriets grundpott krymper. Men vi vänder just nu på alla stenar tillsammans med Lantmäteriet för att se

SKL SER MÖJLIGHETER ocH UTMANINGAR

hur en annan finansieringsmodell skulle kunna se ut, säger Marianne Lecksktröm.

Idag ingår Lantmäteriet och landets kommuner i en kedja av samarbeten, utbyten och transaktioner av intäkter, när det gäl-ler geodata. När förändringar sker på ett håll i kedjan, får de återverkningar på ett annat.

– Det kompliceras också av att kommunerna är så olika varan-dra när det gäller förhållandet mellan hur mycket geodata de ”köper” respektive ”säljer” till Lantmäteriet. Därför skulle öpp-na data med rådande finansieringsmodell påverka kommuner-na väldigt olika, konstaterar hon.

Hoppas på beslutsfattareMen både Lantmäteriet och kommunerna är ense om att vin-sterna för samhället blir stora med öppna geodata, när man hit-tat en långsiktig finansiering som tryggar fortsatt hög kvalitet.

– Till exempel när Lantmäteriet aviserar att de släpper de små-skaliga produkterna fria. Det gynnar ju medborgare, många företag och offentliga verksamheter med nationellt och regio-nalt ansvar. Alla vill att den här informationen ska vara till-gänglig för så många som möjligt, säger Marianne Leckström.

Mar

iann

e Le

ckst

röm

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) stöder sina medlemmar i arbetet med att förenkla tillgången till öppna

data för medborgare och företag. Sedan ett par år tillbaka samarbetar man med

Lantmäteriet när det gäller öppna geografiska data, och har upprättat en

handlingsplan för införande.

Text Martin Hofvenstam Foto Britt-Louise Malm

▪


ÖPPNA DATA 11

–Jag tror att vi bara har sett början på den här utvecklingen. Det är spännan-de att följa, men framförallt väldigt viktigt att alla myndigheter jobbar för att tillgängliggöra sina data, säger hon.

Det finns ett stort värde för alla an-vändare att myndigheterna öppnar upp sina data. Fria data kan leda till nya fantastiska innovationer och spännan-de applikationer, menar Charlotte Bro-gren.

–Det syns i så kallade Hackatons hur man genom att till exempel kombinera data från Lantmäteriet med data från SMHI kan hitta på helt nya saker som ingen tidigare har tänkt på.

Charlotte Brogren tycker att det är viktigt att skapa evenemang som dessa, som ger användarna möjlighet att ut-veckla nya uppfinningar genom att kombinera olika öppna data.

–Tillsammans med många andra myndigheter stöttar vi därför till exem-pel Hackatons och vi ger andra utveck-lingsbidrag för att just utifrån ett an-vändarperspektiv identifiera behoven.

Viktigt vara med på resanCharlotte Brogren tror att vi går en spännande framtid till mötes när det gäller öppna data eftersom det hela ti-den händer nya saker inom området.

–Det är viktigt att vara med på den här resan. Vart den leder vet jag inte, men jag är helt säker på att leverans av mer samhällsnyttiga tjänster som utgår från brukaren, användaren, bara kan göra saker och ting bättre. ▪

Charlotte Brogren, som nyligen fick förlängt

förordnade som general-direktör och chef för

Verket för innovations-system, Vinnova, har

tidigare sagt att värdet av den information som

myndigheterna har endast realiseras när

informationen används. Lösningen är att göra

informationen till öppna data som kan användas

av vem som helst.

Charlotte Brogren: ÖPPNA DATA KAN LEDA TILL fANTASTISKA INNoVATIoNER

Text Camilla Lagerqvist Foto Anette Andersson


12 Ny LAG

–Det behövs verkligen en reform inom det här rättsområdet. Registerlagstiftningen har kritiserats under många år nu och äntligen ser vi det första konkreta steget för att göra något åt problemen, säger Malgorzata Drewniak, jurist på Lantmäteriet och en av experterna som medverkat i utredningen.

Informationshanteringsutredningen slutbetänkande (SOU 2015:39) om en generell myndighetsdatalag ska på sikt även kunna ersätta många registerförfattningar. De innehåller idag myndighetsspecifika regler till skydd för integriteten. Utred-ningen har haft i uppdrag att se över den mycket omfattande och svåröverskådliga lagstiftningen inom området.

–Betänkandet är ett gediget verk så det kan vara svårt att få en snabb överblick över innebörden av förslaget. Det är bokstavli-gen en tung utredning. Ett tips är att börja läsa bakifrån, i ka-pitlet som beskriver konsekvenserna, säger Malgorzata Drew-niak.

Informationsutbytet stoppas uppUtredningen visar att gällande registerförfattningar inte är ut-formade på ett enhetligt sätt och innehåller regelkonflikter. Det har lett till att myndigheters hantering av information och samverkan om informationsutbyte ofta stoppas upp och tving-as förbli ineffektivt, exempelvis genom fortsatt pappershante-ring. Samtidigt ökar kraven på myndigheterna att hänga med i den digitala utvecklingen.

–De förvaltningspolitiska målen om en enklare vardag för medborgaren och en öppnare förvaltning som stödjer innova-

I mitten av april lämnades ett över 700 sidor tjockt betänkande till justitie- och migrationsminister Morgan Johansson. Rapporten är författad av informations-

hanteringsutredningen och föreslår att en särskild myndighetsdatalag ska gälla i stället för personuppgiftslagen när det gäller myndigheters och kommuners

verksamhet.

Ny LAG KAN ERSÄTTA

PERSoNUPPGIfTSLAGEN

FAKTAFörslaget till ny lag innebär att rättsutvecklingen ska

ske stegvis:

•utredningens förslag remissbehandlas i ett första

steg och regeringen tar fram en proposition.

därefter måste riksdagen godkänna myndighetsda-

talagen.

• i ett andra steg vidtar ett arbete med de register-

författningar som kan ersättas av den nya lagen.

• Ett sista steg i den föreslagna rättsutvecklingen är

kopplat till ett arbete som pågår för fullt nu inom

Eu, med dataskyddsdirektivet. direktivet ses över

och tanken är att det ska bytas ut mot en Eu-förord-

ning under namnet ”En allmän uppgiftsskyddsför-

ordning”.

Bytet från direktiv till förordning gör att sverige

antagligen inte kommer att kunna behålla sin

nuvarande personuppgiftslag. det beror på att

Eu-förordningar ska tillämpas direkt av medlemslän-

derna. dubbletter av regler i en Eu-förordning får inte

förekomma i nationell rätt. steg tre handlar om att

anpassa myndighetsdatalagen till den kommande Eu-

förordningen, när den trätt i kraft. det är förslaget till

myndighetsdatalagen redan förberett för.

Text Camilla Lagerqvist Foto Britt-Louise Malm


Ny LAG 13

tion och delaktighet, handlar i mångt och mycket om att kunna hantera information på ett effektivt sätt, säger Malgorzata Drewniak och tillägger att effektivitet exempelvis kan handla om att inte lagra samma information dubbelt hos flera olika myndigheter utan istället hämta den från källan när den be-hövs, genom en digital tjänst.

Drabbar medborgarnaProblemet med den snåriga registerlagstiftningen är att den inte bara drabbar myndigheterna utan i slutändan medborgar-na som inte får den hjälp och service från myndigheterna som de förväntar sig.

–Ineffektiv informationshantering innebär längre handlägg-ningstider, högre avgifter där sådana tas ut och onödigt krång-liga kontaktvägar med myndigheter, säger Malgorzata Drew-niak och tillägger att företagen drabbas på samma sätt.

Utredningen föreslår en lösning på bland annat detta genom att göra reglerna mer generella så att myndigheterna får ett större bedömningsutrymme. Det innebär också ett större an-svar för myndigheterna.

Hindras i onödan–För Lantmäteriet är förslaget till en generell myndighetsdata-lag mycket viktig eftersom flera av myndighetens registerlagar är föråldrade vilket medför bland annat att användningen av informationen i registret hindras i onödan, säger Malgorzata.

I över tre år har hon medverkat som expert i utredningen och åkt ner till Stockholm ungefär en gång i månaden för att delta i utredningens sammanträden. Hon tycker själv att det har varit roligt, lärorikt och väldigt givande att ha fått bidra med erfa-renheter från den egna myndigheten.

–Nu håller vi tummarna att utvecklingen av registerförfatt-ningarna tar fart på riktigt, säger Malgorzata Drewniak.▪

Det är bokstavligen en tung utredning. Ett tips är att börja

läsa bakifrån, i kapitlet som beskriver konsekvenserna,

säger Malgorzata Drewniak.


14 ALMEDALEN

–Vi ser ett stort värde i att diskutera utvecklingstrender, som kan ha betydelse för vår verksamhet. Det är viktigt för att kun-na planera strategiskt i ett långsiktigt perspektiv, säger kom-munikationsdirektör Henrik Stridsman. Lantmäteriet har där-för valt att under det senaste året jobba med framtidsscenarier på ett systematiskt sätt, på flera nivåer i organisationen.

I scenarier spekulerar man om hur det kan bli i framtiden, till skillnad från visioner, som handlar om hur man vill att det ska bli. Metoden är en hjälp att orientera sig mot omvärlden och försöka förutsäga sådant som annars skulle bli överraskningar.

Vill diskutera framtid med andra aktörerUtgångspunkten i Lantmäteriets scenarioarbete har varit de viktiga framtidsfrågorna klimatförändringar, globalisering, urbanisering och digitalisering.

Frågeställningarna i diskussionerna har i stora drag handlat

om: Vad händer med den regionala utvecklingen – blir det fort-satt koncentration till storstäderna eller mer balanserad regio-nal utveckling? Hur stort inflytande kommer staten att ha i framtiden – kommer den att ta ett fastare grepp om samhälls-planeringen eller får istället kommuner och företag ökat infly-tande?

–Dessa områden tycker vi är relevanta att diskutera även med andra aktörer och bjuder därför in till ett seminarium i Almeda-len i sommar på temat ”hur kommer samhällsplaneringen att gå till i framtiden?”, säger Henrik Stridsman.

Lantmäteriet har också i en färsk antologi låtit åtta experter teckna sin bild av framtidens samhällsplanering. Några av dem som medverkar i antologin kommer även att delta i seminariet och ge sin syn på städernas och landsbygdens roll och vad som kommer att krävas av beslutsfattare och samhällsplanerare år 2025.▪

Hur ser förutsättningarna ut för myndighetssverige i ett fram-tidsperspektiv, till exempel om tio år? Hur kommer samhällets

behov att se ut? Kommer just Lantmäteriets roll att föränd-

ras på något sätt? Vilka tjänster kommer att vara

viktiga och vilka frågar efter dem? Det beror för-

stås på hur det ser ut i omvärlden och kanske

framför allt på hur samhällsplaneringen

utvecklas.

Lantmäteriet bjuder in till framtids-diskussion i Almedalen



SMÅHuS 15

Lantmäteriet, som ansvarar för det officiella fastighetsregist-ret, ger ut fakta och grafik kvartalsvis över Sveriges småhus-marknad, det vill säga villor, radhus och kedjehus med ägande-rätt för permanentboende.

Av Lantmäteriets rapport framgår bland annat att landets samtliga 21 län har haft en positiv prisutveckling på småhus för permanentboende under årets första kvartal. Samtidigt fortsät-ter försäljningen att minska i de flesta län.

Totalt såldes 10 050 småhus i Sverige under första kvartalet 2015, vilket är två procent färre jämfört med samma period före-gående år. I Uppsala län minskar försäljningen mest i landet, minus 16 procent. Även Västra Götalands och Västerbottens län har haft en tvåsiffrig procentuell minskning av antalet försälj-ningar, minus 13 procent.

Kalmar län sticker ut från mängden med en 23-procentig ök-ning av antalet sålda småhus. Länet ligger samtidigt i botten gällande prisutvecklingen. Även i Jönköpings och Jämtlands

KVARTALSRAPPORT SVERIGES SMÅHuSMARKNAD:

län har försäljningarna ökat kraftigt jämfört med första kvarta-let föregående år, plus 15 procent.

Starkast prisutveckling i Östergötland, svagast i Kalmar och Blekinge För landet i genomsnitt har priserna ökat med åtta procent. Östergötlands län toppar listan över prisutvecklingen på små-hus för permanentboende, med 14 procent för första kvartalet i år jämfört med samma period 2014.

Delad tvåa på listan är Dalarnas, Västerbottens och Norrbot-tens län, där priserna ökat 12 procent jämfört med första kvarta-let 2014. Trea är Stockholms län med en prisuppgång på 11 pro-cent och därefter Södermanlands och Västmanlands län med vardera 10 procent.

Lägst uppgång i landet har Kalmar och Blekinge län haft, där priserna ökat med fyra procent. ▪

SÅLDA SMÅHuS PER LÄN FÖR

FÖRSTA KVARTALET 2015:

PRISuTVEcKLING PER LÄN FÖR

FÖRSTA KVARTALET 2015: Antalet småhusförsäljningar fortsätter att minska under årets första kvartal. Mest har försälj-ningen minskat i Uppsala län medan Kalmar län sticker ut med en kraftigt ökad försälj-ning. Prisutvecklingen under första kvartalet har dock varit positiv i samtliga län. Allra störst har prisökningen varit i Östergötlands län.

Stark prisutveckling – men antalet försäljningar minskar

KaLmar LäN +23 %

JÖNKÖPiNGs LäN +15 %

JämTLaNds LäN +15 %

sÖdErmaNLaNds LäN +8 %

GäVLEBOrGs LäN +8 %

KrONOBErGs LäN +6 %

ÖrEBrO LäN +6 %

sKåNE LäN +4 %

VärmLaNds LäN +4 %

BLEKiNGE LäN +/-0 %

HaLLaNds LäN -1 %

VäsTErNOrrLaNds LäN -1 %

sTOCKHOLms LäN -3 %

VäsTmaNLaNds LäN -4 %

daLarNas LäN -6 %

ÖsTErGÖTLaNds LäN -7 %

NOrrBOTTENs LäN -7 %

GOTLaNds LäN -9 %

VäsTra GÖTaLaNds LäN -13 %

VäsTErBOTTENs LäN -13 %

uPPsaLa LäN -16 %

ÖsTErGÖTLaNds LäN +14 %

daLarNas LäN +12 %

VäsTErBOTTENs LäN +12 %

NOrrBOTTENs LäN +12 %

sTOCKHOLms LäN +11 %

sÖdErmaNLaNds LäN +10 %

VäsTmaNLaNds LäN +10 %

ÖrEBrO LäN +8 %

JämTLaNds LäN +8 %

uPPsaLa LäN +7 %

sKåNE LäN +7 %

HaLLaNds LäN +7 %

VäsTra GÖTaLaNds LäN +7 %

VärmLaNds LäN +7 %

VäsTErNOrrLaNds LäN +7 %

JÖNKÖPiNGs LäN +6 %

KrONOBErGs LäN +6 %

GäVLEBOrGs LäN +6 %

GOTLaNds LäN +5 %

KaLmar LäN +4%

BLEKiNGE LäN +4 %

Text Daniel Vallin


16 KLIMAT LaNdHÖJNiNG

REdAN uNdER 1700-TALET OBsERVERAdE mAN ATT mARkEN HöJdE sIG I NORdEN. På

dEN TIdEN TROddE mAN ATT dET BEROddE På ATT dET FöRsVANN VATTEN OCH kALL-

LAdE FENOmENET FöR VATTumINskNING. I sJÄLVA VERkET VAR dET LANdET sOm HöJdE

sIG. uNdER dEN sENAsTE IsTIdEN då IsEN LåG kILOmETERTJOCk TRyCkTEs JORdskOR-

PAN NER FLERA HuNdRA mETER. I tAkt MeD Att IsArnA sMäLter MInskAr tryCket På jorDskorPAn oCH LAn-Det Höjer sIg sAktA oCH är På Väg

tILLBAkA tILL sItt ursPrungsLäge. dET sOm HÄNdE HÄR I skANdINAVIEN FöR 10 000 åR sEdAN, då INLANdsIsEN smÄLTE, ÄR Nu På VÄG ATT HÄNdA På ExEmPELVIs

ANTARkTIs OCH GRöNLANd.

LANDHÖJNINGEN

VIKTIGA I KLIMATfoRSKNING

Landhöjningen har på sina håll gjort att sjöbodar, som tidigare låg vid vattenbrynet, hamnar en bit upp på land. Här en vy från Brämön strax söder om sundsvall.

Text Britt-Louise Malm Foto Britt-Louise Malm, Lantmäteriet

KUNSKAPER oM


»

KLIMAT LaNdHÖJNiNG 17

Samma fenomen som syns i Skandinavien finns även på andra håll i världen bland annat i Kanada, men ingenstans har land-höjningen och havsnivåförändringen studerats och dokumen-terats så väl som här. Att känna till och förstå hur issmältning-en påverkar jorden blir allt viktigare inom klimatforskningen.

På Lantmäteriet finns många års erfarenhet från landhöj-ningsstudier. Det finns dels mätdata från tre riksavvägningar som skett under de senaste 100 åren, dels data från Swepos-nätet vilket är ett nationellt nät som består av fasta referens-stationer för GNSS¹. Lantmäteriet började bygga Swepos-sta-tioner i samverkan med Chalmers i mitten på 1990-talet. GNSS-mätning och data från Swepos möjliggör navigering och positionsbestämning på meter- till centimeternivå, i realtid eller genom efterberäkning.

Lantmäteriets samlade mätserier och studier bidrar till att det blir lättare att förstå vad som nu händer på Grönland och Antarktis.

celsius en pionjärEn av pionjärerna som studerade förändringarna som skedde av havsnivån på 1700-talet var Anders Celsius. Han föreslog att förändringarna som skedde i vattenståndet skulle studeras ge-nom att hugga in vattenmärken på klippor och stora stenar längs kusten. Från slutet av 1800-talet började man anlägga mareografer längs kusten för att göra automatiska vatten-ståndsobservationer. Dessa observationer ger en uppfattning om landhöjningen längs kusten och de kompletteras numera med data i inlandet från riksavvägningarna och GNSS-mät-ningar.

Den senaste riksavvägningen som ägde rum under åren 1971 – 2001 gav tillsammans med de två tidigare avvägningarna samt data från Swepos-stationerna underlag som bidrog till att Lantmäteriet kunde ta fram en bättre och mer tillförlitlig landhöjningsmodell.

En av de viktigaste anledningarna till att Swepos-nätet eta-blerades var att kunna mäta rörelserna i jordskorpan som orsa-kas av landhöjningen. Informationen från Swepos-stationer-na förklarar dock inte vad det är som händer under själva jordskorpan, det vill säga vad som driver landhöjningen. För att få bättre kunskap om detta och för att kunna bygga säkrare modeller började Lantmäteriet från och med 2006 mäta hur tyngdkraften förändras vid drygt ett tiotal stationer i Sverige.

– Det yttersta syftet med de modeller vi tar fram är att alla aktörer som är ute och mäter, med exempelvis GPS, inte ska behöva bekymra sig över att marken och punkterna på marken rör sig. På Lantmäteriet arbetar vi med att korrigera rörelserna och se till att vi behåller kvaliteten i mätningarna, säger geo-deten Per-Anders Olsson och fortsätter:

– Det finns egentligen två huvudanvändningsområden för

LANDHÖJNINGEN

VIKTIGA I KLIMATfoRSKNING

– Jag tror att Lantmäte-riet kommer att få en viktig roll i framtiden

inom klimatforskningen tack vare våra kunskaper

om landhöjningen och havsnivåförändringarna, säger Per-Anders Olsson,

Lantmäteriet.

¹ GNSS är samlingsnamn för de världstäckande navigeringssystemen som GPS, Glonass m.fl.


18 KLIMAT LaNdHÖJNiNG

våra landhöjningsmodeller. Dels har vi själva nytta av informa-tionen inom geodesiområdet för att hålla koll på våra referens-system, dels är våra data intressanta inom forskningsvärlden för exempelvis klimatstudier.

Ingen homogen spridning– En viktig och intressant aspekt är hur havet reagerar när in-

landsisarna smälter. Vattnet från isarna distribueras inte ho-mogent över världshaven utan i själva verket med stora varia-tioner. När isen smälter på Grönland påverkas inte Sverige nämnvärt av detta. Däremot skulle havsnivån stiga i andra de-lar av världen som exempelvis Bangladesh medan den skulle sjunka avsevärt runt Grönland, säger Per-Anders.

Anledningen till att vattnet sjunker runt Grönland när in-landsisen smälter förklarar han med att isens dragningskraft på vattnet minskar i takt med att isen smälter, vilket samtidigt innebär att vattnet drar sig tillbaka.

När däremot inlandsisen på Antarktis smälter, leder det till en betydande ökning av havsnivån i Skandinavien samtidigt som havsnivån sjunker runt själva Antarktis.

Breddad kompetensLantmäteriets geodesiverksamhet har under senare år breddat sin kompetens när det gäller teoretisk modellering av exempel-vis landhöjningens drivkrafter och globala havsnivåvariatio-ner. Det har bland annat skett genom nyanställning av en ex-pert inom området modellering samt genom att Per-Anders Olsson har doktorerat i ämnet ”Tyngdkraftens förändring på grund av landhöjning”.

– Vi har skapat en plattform för att kommunicera om och bidra med våra data till den internationella forskarvärlden och delta i nationella projekt och utredningar som rör havsnivåförändring-ar relativt land. De erfarenheter och kunskaper vi får här i Sve-rige är viktiga också för det nordiska samarbetet inom området och kan på sikt komma till nytta vid forskningen om isavsmält-ningen på Antarktis och Grönland, säger Per-Anders Olsson.▪

Här mäts en mareograf (vattenstånds-mätare) in i Forsmark. de första mareograferna började anläggas i slutet av 1800-talet längs kusten för att kunna göra automatiska vattenståndsobserva-tioner.

FAKTAmarken rör sig relativt havsytan samtidigt

ändras även havsytan i takt med att vatten

frigörs från inlandsisarna. under de senaste

20 000 åren räknar man med att havsnivån i

snitt har höjts med cirka 120 meter på grund

av att vatten från smältande is förts ut i

haven.

Landhöjningen varierar och är som allra

störst i norra sverige, i Bottenvikskusten

(cirka 1 cm/år) och minst i skåne (cirka 0 cm/

år). under de senaste århundrandena har

flera havsvikar i Bottenviken förvandlats till

sjöar och hamnar har blivit liggande på land.

»

Foto

örja

n Jo

sefss

on


GPS 19

ETT MåSTE fÖR HUSbILSåKARNA – MEN MAN KAN

ÄNDå HAMNA fEL

GPS

»ett nedlagt kvartsitbrott i Dalsland kan bli en underbar naturcampingplats för den som hittar dit.

Text Margareta jonilson Foto Bobo jonilson


20 GPS

För trettio år sedan var det karta och vägskyltar som gällde. I dag sitter semesterfi-rarna med blicken stint i mobilen eller GPS:n och tar sig fram genom landet. Och

husbilsåkarna är de verkliga koordinatnördarna.

”Näej Ingrid, du kan inte mena allvar!”Vi står med husbilens nos precis vid en kajkant vid Vänern och vår GPS-röst uppmanar oss käckt att ”ta fågelvägen”. En pro-grammerare har uppenbarligen haft lite skoj på jobbet, men vi är måttligt roade, för vi vill snarast komma fram till den där sköna ställplatsen för husbilar som vi nyligen fick tips om. Men som vi nu inte ser röken av.

Få resenärer är så beroende av sina GPS-koordinater som hus-bilsåkarna.

– Vi har ju inte alltid en gatuadress att luta oss emot, så det har vuxit fram en tradition att ange våra träffpunkter i form av GPS-koordinater, säger Gomer Swahn som driver intressesajten Husbilkompisar.se och är i färd med att bygga upp ”Sveriges bästa ställplatslista” på nätet. Givetvis baserad på GPS-koordi-nater.

Men hur GPS-vana husbilsåkarna än är, så finns det knappt ett enda ekipage som inte har dråpliga eller mindre roande fel-körningsepisoder att berätta om.

Conny Eriksson från Karlstad:– Den där lilla italienska byn blev bara trängre och trängre och

till sist fastnade vi helt enkelt mellan en husvägg och en mur. Vi bestämde oss för att offra den sida av husbilen som det var minst fönster på och som därmed skulle bli billigast att laga, sedan fick min fru gå ut och lotsa mig därifrån medan hela si-doväggen skrapade mot den skrovliga muren.

Uno Persson från Lilla Edet guidade en karavan med husbilar och lyckades dra med hela gänget till Putgarden i östra Tysk-land istället för det kända färjeläget Puttgarden i västra Tysk-land.

– Det lärde mig att jag ska ta fram kartan ibland, skrattar han så här efteråt. Navigatorns stora nackdel är ju att du saknar överblick. Om du bara okritiskt lyder instruktionerna kan det bli väldigt fel.

Olika standarder – olika systemMånga av oss har en personlig relation till navigatorn och dess röst. I vårt fall kan vi välja mellan rösterna ”Ingrid” och ”Sven”, troligtvis de mest svenska namn den amerikanska tillverkaren kunde hitta på. Bådas våra mammor heter dessutom Ingrid, så när vår GPS blir för tjatig gastar vi i kör ”Men sluta, morsan! Vi SKA svänga!”

Riktigt förgrymmade blir vi när hon med förorättat darr på stämman tillkännager: ”Det finns en bättre rutt…” Jaha, men vem förde oss in på den här då?

Ett mer allvarligt bekymmer är att koordinaterna anges i olika system och på olika sätt. Det skapar ofta förvirring och leder ibland till grova felkörningar.

Varför finns det olika system?– Det beror på att olika länder har valt olika standarder, säger

geodeten Dan Norin på Lantmäteriet. Inget system är mer kor-

»

Hoppsan, tog det slut här??

I husbilskretsar är en träffpunkt ofta detsamma som en koordinat. Fast till populära sjötorp vid Vänern hittar de flesta utan GPs.


GPS 21

rekt än något annat, men det blir förstås mindre risk för miss-förstånd om man enas om en variant.

Grupperingen avgör koordinaternaVad gäller olika sätt att ange koordinaterna på så använder geo-deterna själva helst principen grad, minut, sekund. Alltså till exempel N59° 22’ 14” E13° 29’ 7” (Mariebergsskogen i Karlstad), där N står för latituden och E för longituden.

– Då kommer man rätt på cirka trettio meter när. Vill man ha ytterligare exakthet får man lägga till decimaler på sekunder-na. Vi som arbetar med det här är ju nere på centimeternivå ibland, säger Dan Norin.

Decimaler, ja. Det är de som kan ställa till förvirring. Så länge vi håller oss till grader, minuter och sekunder följer vi den skala som har med jordens mittpunkt och vinkeln mot ekvatorn och en meridian att göra, och som delas upp i 360 grader och i 60 minuter per grad. Medan decimaler bygger på tiondelar.

Om man presenterar koordinaterna för Mariebergsskogens parkering med graden och därefter decimaler, så blir det istället Lat 59,370564 Long 13,485283. Alltså helt andra siffror än i förra exemplet.

Skulle du missta dig och utläsa denna sifferrad i grader, mi-nuter och sekunder hamnar du istället en bit bortom Molkom, en nätt felkörning på 33 kilometer.

– Men håller man bara reda på själva grupperingen och vet att

ett kommatecken eller punkt betyder att tecknet följs av deci-maler och inte minuter eller sekunder, så fungerar det, konsta-terar Dan Norin.

Var mans egendomDe första satelliterna som förmedlade GPS-data skickades upp 1978. I början av åttiotalet användes informationen i vetenskap-liga och militära sammanhang, och mot slutet av samma de-cennium började systemen användas civilt, framförallt av båt-folk.

– Men den verkliga explosionen kom väl egentligen med mobi-lerna och de små bilanpassade navigatorerna, säger Dan Norin. Numera är de var mans egendom.

Många använder sig förstås av vanliga gatuadresser för att bli vägledda, men utöver husbilskollektivet finns det även andra grupper som har stor nytta av koordinater.

– Du har ju jägarna, som vill komma tillbaka till ett bra älg-pass, och så har vi svampplockare och andra naturmänniskor som navigerar i fri miljö. Och så förstås båtägarna.

Själv använder sig Dan Norin av en GPS-klocka när han tävlar i orientering.

Va? Det låter som fusk!– Jo, men vi får bara använda GPS för att kunna logga in på

datorn efteråt och utvärdera loppet. Vi får inte navigera med den.▪

På vindlande och smala vägar med en fyratonnare. Husbilsåkare tipsar varandra om pärlor som är tillgängliga.


22 NATuR

VINDKRAfT eLLer HAVS-ÖRNSbo?

Havsörn: Region Gotland/Mattias Andersson.



NATuR 23

Text Britt-Louise Malm Foto tero niemi (havsörn)

NATURVÄRDESKARTAN ÖVER GoTLAND GER VÄGLEDNING

»

ExPLOATERINGsTRyCkET ÄR HöGT På GOTLANd sAmTIdIGT sOm dET FINNs GOTT Om sPECI-ELLA NATuRTyPER ExEmPELVIs ALVARmARk, kALkBARRskOGAR, LöVÄNGAR OCH kALk-

ÄLskANdE VÄxTER VARAV måNGA ÄR sÄLLsyNTA INTE BARA HÄR I sVERIGE uTAN I VÄRLdEN. dET kAN VARA sVåRT FöR HANdLÄGGARE ATT TA HÄNsyN TILL ALLA AsPEkTER sOm ÄR Nöd-

VÄNdIGA FöR ATT kuNNA FATTA RÄTT BEsLuT. dÄRFöR skAPAdEs NATuRVÄRdEskARTAN FöR 1,5 åR sEdAN.


24 NATuR

Utsnitt ur Naturvär-deskartan.

Naturreservatet Ålarve, i Rone, på södra Gotland. Foto Region Gotland/ Mattias Andersson


NATuR 25

Naturvärdeskartan har blivit ett hjälp-medel för främst kommunens handläg-gare, men även för politiker och kon-sulter. Sedan februari i år har även allmänheten tillgång till kartan på Re-gion Gotlands webbplats.

– Det har tidigare varit brist på infor-mation och den som var tillgänglig var kanske inte alltid så lätt att hitta och förstå. Den information om naturvär-den som finns i Naturvärdeskartan kommer till nytta vid exempelvis bygglovshantering och i samband med nedläggning av avloppsrör och andra ledningar samt vid detaljplanering, sä-ger Susanne Appelquist biolog och GIS-samordnare på Region Gotland. Hon var projektledare då Naturvärdeskartan skapades.

Högt tryck på handläggarnaDet är högt tryck på handläggarna som sköter bygglovsärenden. Region Got-land tar emot cirka 1 700 bygglovsan-sökningar och bygganmälningar varje år och av dessa ligger cirka 300 utanför

detaljplanerade områden. Antalet bygglovsansökningar på Gotland som har 57 000 invånare är ungefär lika många som i Uppsala kommun med sina 195 000 invånare.

Handläggarna på Region Gotland kan numera snabbt få fram nödvändig in-formation om de olika naturvärden som finns i de områden som efterfrågas för exploatering.

– En konsult som planerar ett nytt bo-stadsområde kan med hjälp av infor-mationen i Naturvärdeskartan se om det finns en möjlighet att få sin ansö-kan bifallen i ett aktuellt område. Kan-ske räcker det att flytta området en aning för att undvika att skada känslig natur vilket innebär att det blir lättare att få igenom ansökan, säger Susanne Appelquist och fortsätter:

–Vindkraft, industrier, nya golfbanor med mera ska kunna utvecklas i har-moni med naturen.

35 informationsskiktI botten på Naturvärdeskartan ligger Lantmäteriets Fastighetskarta. Hand-läggarna hade tidigare tillgång till tio olika kartskikt med information. De fick ofta söka information i pappersrap-porter som fanns lagrade på många olika ställen. Rapporterna är numera inskannade och finns lättillgängliga på en och samma plats. Naturvärdeskar-tan innehåller i dagsläget 35 olika in-formationsskikt från olika myndighe-ter och alla kartskikt är uppbyggda på samma sätt vilket underlättar hante-ringen.

Geodatasamverkan har möjliggjort en stor del av det rika informationsutbu-det. Det är information om nyckelbio-toper, vattendrag, våtmarker, sump-skog, markklasser och en rad andra naturvärden som finns i olika områ-den. Dessutom finns information om vilka lagar som gäller och länkar till si-dor med fördjupad information. Hand-läggarna kan ta del av korta bedöm-ningstexter om respektive objekt och

motiveringstexter som är till hjälp i beslutsprocessen.

Tre färgklasserFör att underlätta klassningen av na-turvärden i olika områden har kartan graderats i tre färgklasser. Vid en första anblick kan det se ut som om det är to-talstopp överallt för att exploatera och bygga på grund av naturvärden.

– Men det är egentligen inte total-stopp någonstans under förutsättning att man tar hänsyn till de naturvärden som finns, säger Susanne Appelquist.

Områden som är rödmarkerade på kartan är skyddade enligt lag. De orangefärgade områdena indikerar att det är känsliga naturtyper och den gula färgen visar att det är stora samman-hållna markområden. I de områden som klassas som gula och orange finns möjlighet till exploatering men i vissa sammanhang krävs kanske att det pla-nerade bygget måste flyttas något för att undvika att skada skyddsvärd natur.

Rätt från börjanHandläggarna kan se information om fridlysta och rödlistade arter, men det kan däremot inte allmänheten göra. Ett medvetet val eftersom information av det här slaget kan innebära att exem-pelvis fågelbon länsas på ägg av samlare och känsliga markområden trampas ned på grund av många besökare.

– Genom att använda Naturvärdeskar-tan i tillståndsprocessen blir det rätt från början och man behöver inte lägga onödig tid på områden där man på kar-tan kan se att myndigheter eller intres-seföreningar bevakar naturvårdsintres-sen, fortsätter Susanne Appelquist.

Naturvärdeskartan ska vara en levan-de produkt och kommer därför konti-nuerligt att förbättras och utökas med information. ▪

Här kan du se Naturvärdeskartan: http://www.gotland.se/natur

»

– Vad jag vet är Naturvärdeskartan

med den omfattning av information den

innehåller den första av sitt slag i Sverige,

säger Susanne Appelquist,

GIS-samordnare på Region Gottland.

Foto

Reg

ion

Gotla

nd


26 KARTA

I Bengt Rystedts hem i skånska Glumslöv hänger reproduktio-ner av kartor gjorda av kartografipionjärer som Anders Bure och Carl Gripenhielm. Precis som för dessa herrar har Bengt Rystedts liv kretsat kring kartor och geografi. Han började sin yrkesbana på Fastighetsdata 1972 och arbetade senare vid Lant-mäteriet från 1984 fram till pensionen 2005, främst med utveck-ling inom kartografi och GIS.

Sedan 1987 har Bengt Rystedt varit engagerad i International Car-tographic Association (ICA), en organisation med 77 medlemsländer som verkar för utveckling och forskning inom kartografi och GIS. Han har haft en mängd uppdrag inom ICA och tillsam-mans med den nederländske kartografiprofessorn Ferjan Or-meling tog han initiativet till International Map Year (IMY) på ICA:s generalförsamling i Santiago de Chile 2009.

Riktar sig till barn och ungaNu är Bengt Rystedt ordförande för en arbetsgrupp på sju perso-ner som jobbar med projektet. Det öppnas vid ICA:s generalför-samling i Rio de Janeiro som börjar i augusti i år. 2015 är ett förberedelseår och sedan är tanken att medlemsländerna ska organisera egna nationella och lokala program under 2016.

– Syftet är att väcka uppmärksamhet kring kartor och hur de används. Vi riktar oss främst till allmänheten och särskilt till barn och unga, säger Bengt Rystedt.

Skolorna kan bland annat använda sig av boken ”The World of maps” som ICA har sammanställt med anledning av kartåret. Det är en bok som kretsar kring hur kartor produceras och används samt vad geografisk information är för något. Bengt Rystedt har skrivit flera kapitel i boken. Den finns på engelska, franska och spanska och kan laddas ner gratis på IMY:s hemsida.

Bengt Rystedt ser ljust på kommande generationers kartintresse:– Jag tror att fascinationen för kartor och geografi kommer att

öka eftersom vi använder kartor så mycket idag genom internet och mobiltelefoner. ▪

I augusti inleds International map year.

Projektets initiativtagare Bengt

Rystedt hoppas att kartåret kommer

öka det globala intresset för kartor,

särskilt bland världens barn och

ungdomar.

bengt vill väcka intresse för kartor

Text och foto jonatan jacobson

27

Efter 24 timmars hackande stod laget bakom tjänsten

Varsko som vinnare av Hack for Sweden Award. Tjänsten

kan genom sms, mejl eller sociala medier informera den

enskilde om nationella olyckor och katastrofer på kom-

munal- eller länsnivå. det vinnande bidraget och sju an-

dra framtagna appar byggde på Lantmäteriets data.

Hack for sweden har skapats för att synliggöra och po-

pularisera myndighetsdata. Närmare nittio deltagare

från hela sverige samlades för att skapa innovativa tjäns-

ter eller appar som kan komma allmänheten till del.

Lantmäteriet är en av tjugo myndigheter bakom årets

Hack for sweden och har också lett projektet.

– Tillsammans skapar vi en arena där utvecklare kan

träffa myndigheter under lättsamma former, säger pro-

jektledaren anders Lagerqvist, Lantmäteriet.

LycKAT HAcKATHON3

Genom en lagändring som gjordes i januari 2015 kommer det

så småningom att bli möjligt att ansöka om lantmäteriförrätt-

ning elektroniskt. detta kommer att gälla alla typer av förrätt-

ningar.

Lantmäteriet har påbörjat arbetet med att ta fram en e-

tjänst som ska göra det enkelt för den som ansöker om en för-

rättning att utforma sin ansökan och möjligt för Lantmäteriet

att ta emot ansökningar elektroniskt.

Projektet ska ta fram ett nytt ansökningsförfarande med

möjlighet för sökanden att göra en enkel skiss på en karta för

att beskriva den önskade åtgärden.

–det ska vara lätt att göra rätt, säger projektledare stefan

Beronius.

2

E-ANSÖKAN OM FÖRRÄTTNING SNART MÖjLIG

NoTISER

Tidsperspektivet är långt, men en 3d-modell av hela

sverige ska bli verklighet.

– Vi har sagt att till 2018 ska vi ha kommit en bra bit

på väg, säger enhetschef Pär Hedén, Lantmäteriet.

Han berättar att det är det är den nationella höjdmo-

dellen som banat väg för att frågan kommit på bordet.

Lantmäteriet har lett en utredning med en bred refe-

rensgrupp av deltagare från bygg- och anläggnings-

sektorn, skogsnäringen och sveriges kommuner. den

samstämmiga uppfattningen är att behovet av natio-

nell skalbar och kombinerbar geografisk information i

tre dimensioner är stort.

– Vi ser att det finns en förväntan att Lantmäteriet

ska agera, samordna och driva frågan. men det är vik-

tigt att komma ihåg att lagstiftning, metoder och tek-

nik måste följas åt för att göra det möjligt, konstaterar

Pär Hedén.

1

NATIONELL 3D-MODELL BLIR VERKLIGHET


28 JOBB FRAMTID

Många unga, nyutexaminerade lantmätare söker sig också till Lantmäteriet.

Martin Berglund och Sofie Karlsson går tredje och sista året på Lantmäteriprogrammet på Högskolan i Gävle och de vet redan vad de ska göra när de tar tagit sin examen i juni.

–Vi tänker söka jobb på Lantmäteriet, men först ska vi göra vårt examensjobb uppe i Gällivare, säger Martin Berglund.

Både Sofie och Martin sökte sig till lantmätarbildningen efter-som de ville jobba med människor och ha ett arbete där man får vara utomhus.

–Jag blev också tipsad om yrket av min morfar som har en kompis som har jobbat som lantmätare, säger Sofie som kom-mer från en ort utanför Eskilstuna.

Martin som är från Gävle träffade hon på utbildningen. Båda har valt ekonomisk-juridisk-inriktning.

–Den juridiska delen tycker jag är väldigt intressant, vad som är rätt och fel, inflikar Martin Berglund.

Gemensamt examensjobbSofie Karlsson har tidigare besökt Gällivare och nu under våren kommer de att åka upp tillsammans för att göra sitt gemensam-ma examensjobb.

–Det kommer att handla om samhällsomvandlingen, berättar Martin som också hoppas att de ska knyta viktiga kontakter efter-som framtidsdrömmen är att de båda ska få jobb på Lantmäteriet.

Chansen att drömmen förverkligas är stor, i alla fall enligt Torbjörn Berglund.

–De har goda chanser, men först måste de gå igenom rekryte-ringsprocessen som alla andra. Men bara det att de gör sitt exa-

mensarbete uppe hos oss gör ju att vi har en möjlighet att få lära känna dem lite bättre, vilket är en bra ingång, säger han.

Varit svårt att rekrytera Torbjörn Berglund berättar att man har haft svårt att rekrytera till Malmfälten.

–Vi var i ett sådant läge när det gäller personalsituationen att vi var tvungna att göra ett vägval och en analys av vilket behov som den här samhällsomvandlingen har både i Gällivare och Kiruna, säger Torbjörn som poängterar att stadsflytten i Malm-berget är av samma dignitet som den i Kiruna, men att den inte får samma uppmärksamhet i media.

Man kunde konstatera att det behövdes en grupp med 10-12 personer för allt jobb, både i Kiruna och i Gällivare. Strategin man arbetar efter är att så snabbt som möjligt etablera en grupp av den storleksordningen i Malmfälten.

Möjligheter att utvecklasTorbjörn Berglund tycker att man har lyckats väldigt bra. Det har gått lättare att locka lantmätare till de lediga jobben.

Hans teori är att de norra delarna av Sverige hamnat lite i skymundan i de senaste årens samlade rekryteringar. Att unga, nyutexaminerade lantmätare söker sig till Kiruna och Gällivare är med andra ord inte så vanligt, men något som Torbjörn Berg-lund och hans kollegor välkomnar.

–Här uppe kommer de att få fantastiska möjligheter att ut-vecklas i sitt yrke eftersom de faktiskt får prova på allt i hela samhällsbyggnadsprocessen, säger han.▪

Det HAr VArIt VäLDIgt sVårt Att rekryterA LAntMätAre tILL kIrunA oCH gäLLIVAre, Men nu HAr någontIng Hänt. dET sENAsTE åRET HAR dET GåTT BETydLIGT LÄTTARE OCH FöRkLARINGEN ÄR dE TVå uNIkA

sAmHÄLLsOmVANdLINGARNA sOm PåGåR. –VI HAR GåTT uT mEd RIkTAdE ANNONsER Om ORTEN - ATT LANTmÄTARE HAR ETT uNIkT TILLFÄLLE ATT dELTA I

uPPByGGNAdEN AV TVå NyA ARkTIskA sTÄdER. dET ÄR LITE GRANN dET, dET HANdLAR Om, sÄGER TORBJöRN BERG-LuNd, ENHETsCHEF FöR NORRA ENHETEN På LANTmÄTERIET.

MARTIN ocH SofIEVILL JobbA SoM

LANTMÄTARE

Text Camilla Lagerqvist Foto Pernilla Wahlman


JOBB FRAMTID 29

I vår åker martin Berglund och sofie karlsson upp till Gällivare för att göra sitt gemensamma examensjobb. Foto: Pernilla Wahlman


30 JOBB FRAMTID

För Lantmäteriets del var upprinnelsen till att anställa Anas Jarrar ett växande kontor och en omorganisation som slutligen hade landat. Då märktes det att de små, administrativa sysslorna tog väldigt lång tid.

– Under en flygresa till Stockholm tog Malin Joelsson och jag tag i det och spaltade uppgifter som skulle kunna utföras av någon annan, säger Emil Ek-strand som liksom Malin är funktions-chef i Kristianstad. Det blev cirka 80 procent av en heltid, uppgifter som vi tidigare gjort på ett rullande schema, men också annat som man kunde bryta loss från förrättningslantmätarna.

Enhetschefen var positiv, så de bestäm-de sig för att prova ett nystartsjobb via arbetsförmedlingen, något man på Kris-tianstadkontoret inte hade gjort förut.

– Vi är en väldigt homogen grupp, ett skrå med specialiserade arbetsuppgif-ter som rör svensk lagstiftning, säger Emil Ekstrand. Vi har fått förfrågan förut men tackat nej. Omorganisatio-

Efter bara drygt ett och ett halvt år i Sverige och två

månader på Lantmäteriets kontor i Kristianstad hand-

skas Anas Jarrar rätt vant med yrkesvokabulären. För Anas kollegor betyder hans nystartsjobb efterlängtad avlastning och ett annat perspektiv på tillvaron.

titta in bakom statistikens fasad och möt en palestinsk

man som har både Djungelbo-ken, flyktingläger, Maureta-

nien och många år i Fn:s tjänst på sitt cv.

nen och nyrekrytering har tagit mycket tid och det är först nu som vi har haft möjlighet att introducera någon på ett bra sätt.

Under processen kastade de sina krav på en bakgrund inom juridik eller ar-bete med kartor överbord.

Mångsidiga arbetserfarenheter– Vi insåg att det inte var lika viktigt som förmåga att ta till sig ny kunskap, förstå processerna och vara duktig på språk på grund av alla juridiska termer, säger Emil Ekstrand.

De bokade intervju med fyra personer

Text och Foto Anna Persson

Anas Jarrar:

”NU MåR JAG bRA fÖR ATT JAG JobbAR”

Anas Jarrar längtar

efter att få sitt livs

första pass. Han är

statslös palestinier

och har levt som

flykting i hela sitt liv.


JOBB FRAMTID 31

med utländsk bakgrund. Anas Jarrar var en av de fyra. Hans cv imponerade, liksom intervjun. Med en bakgrund som bland annat projektledare och pro-gramkoordinator inom FN i Syrien, Mauretanien, Algeriet, Västsahara och Marocko, fyra års universitetsstudier i engelska, jobb som engelsklärare, tolk, översättare av Djungelboken för syrisk tv, journalist för en palestinsk engelsk-språkig tidning i Damaskus under fem år med mera, var valet lätt.

–Anas har bara varit i Sverige i lite mer än ett och ett halvt år men pratar redan mycket bra svenska, konstaterar Emil. Han förstår snabbt, gillar att ta ansvar och passar in väldigt bra. Vi hö-jer ribban för hans arbetsuppgifter hela tiden.

Anas har varit på Lantmäteriet i drygt två månader och hittills fått förlängt två månader till.

– På lite sikt är det möjligt att en tjänst som förrättningsassistent blir aktuell med hjälp av intern kompetensutveck-ling, säger Emil Ekstrand.

Ger ro från oron över familjenFör Anas Jarrar är allt kring jobbet posi-tivt; ansvaret, den nya kunskapen, lö-nen, språkträningen, snacket med kol-legorna under fika- och lunchraster och, inte minst, åtta timmars ro från oron över fru och son som är kvar i det krigshärjade Syrien.

– Det gör mig tokig! säger Anas när vi möts på Lantmäteriets kontor i Kristian-stad. Min fru och son har flyttat en bit utanför Yarmouk flyktingläger, men det finns ingen säker plats i Syrien. En gång ringde min fru mitt under ett raketan-fall i deras område. De hade låst in sig på toaletten. Flera grannar dog.

– När jag är på jobbet kan jag låta bli att oroa mig så mycket. Men när jag går ut genom dörren är mina tankar hos min familj igen, säger han. Jag har an-sökt om anhöriginvandring, men det går långsamt.

Fyra söner är utspridda i olika länder.

En son i Syrien, en i Tyskland, en an-nan i Marocko och en i Hässleholm där han arbetar som frisör.

Anas Jarrar är flykting för andra gång-en. Hans föräldrar flydde från Palestina till Syrien 1948.

Stor drivkraftHan är högutbildad och har massor av erfarenhet i bagaget. Inte ens med den bakgrunden är det speciellt stor chans att som invandrare få ett hyfsat jobb i Sverige. Men Anas har en stor drivkraft.

– Vänner har försökt få med mig ut, men jag har stannat hemma och läst svenska, även på helgerna. Jag brukar kämpa mycket hårt när jag har ett mål.

Han räcker över en A4-sida där han med blyerts har skrivit ner elva punkter om sig själv, om vad som är viktigt för honom här i Sverige och vad jobbet har gett honom. De första två punkterna lyder ”Jag känner att jag har självres-pekt, värdighet och självkänsla”. ”Nu mår jag bra för att jag jobbar. Det är en härlig känsla.”

– Jag har fått en dyrbar chans att lära om det svenska samhället. Och jag är glad att kunna bidra till ekonomin och samhället i stället för att andra ska be-tala för mig. Det står jag inte ut med, poängterar Anas Jarrar.

Mer avancerade arbetsuppgifterHan får mycket beröm för sin svenska men påpekar att den första veckan var mycket tuff.

–Jag hade bara lärt mig grundläggan-de ord och fraser tidigare. Här träffade jag svenskar som pratade fort, och med varandra. Jag förstod ingenting alls! sä-ger han med ett skratt.

Vi pratar nästan bara på svenska men varvar med lite engelska för att inter-vjun ska gå smidigt.

– Nu lär jag mig många nya ord varje dag, även yrkesord och -uttryck, säger Anas. Mina kollegor förstår, de tar stor hänsyn och svarar även om de är jätte-upptagna.

Anas känner att han får ta ansvar på jobbet. Arbetsuppgifterna har blivit mer avancerade i och med hans ökade svenskkunskaper. Från början var det kopiering, ta emot besökare och leve-ranser, dela ut post. Två månader se-nare registrerar han nya förrättningar, hanterar delgivningskvitton och skick-ar ut aktkopior till sakägarna när en förrättning är färdig.

– Jag vill förstås gärna kunna använda min erfarenhet och kunskap i mitt jobb. Men jag lär mig mycket och äls-kar det här jobbet, även om det är en-kelt. Jag har lätt för att anpassa mig, jag säger alltid till mig själv och andra att det är nyckeln, även om det inte är vad vi helst vill med vårt liv.

Rikare fritidEfter mer än ett och ett halvt år i Sveri-ge är det mycket han uppskattar.

– Jag visste en del sedan tidigare. Min chef hos FN i Syrien var svensk. Även i Marocko arbetade jag med tre svenskar. Så jag visste redan att svenskar är mycket organiserade, precisa och pla-nerar mycket. Det gör livet lättare. Här på kontoret vet alla vad de ska göra. Det är jättehälsosamt när arbetsmiljön är tydlig. Genom mitt FN-arbete har jag också lärt mig att uppskatta jämställd-het.

Vi går till Lilla Torg för att fotografera när solen bryter fram. Anas berättar om sin fritid, som har blivit rikare sedan han började på Lantmäteriet.

– Lönen gör stor skillnad. Nu kan jag simma nästan varje vecka, jag tränar karate och nunchuk, en kampsport med pinnar, precis som i Damaskus. Lönen gör att jag kan köpa saker jag be-höver. Tidigare ville jag inte unna mig något eftersom jag skickar pengar till min familj. Och jag älskar glass. Det är det bästa, nu kan jag köpa glass, säger han och skrattar.▪

Anas Jarrar delar rum med förrättningslantmätarna Carolina Rasmusson och Anna Joelsson. ”Jag är mycket imponerad,

han lär sig svåra saker väldigt snabbt” säger Carolina, och Anna tillägger ”Hans jobb underlättar verkligen för kontoret.

Och vi får en ny syn på livet när vi får glimtar av livet i Syrien”. I förgrunden Anas chef Emil Ekstrand.


32 rymdNamN

NamNvård i kosmos

Text johan joelssonFoto jonatan jacobson


rymdNamN 33

God rymdnamnssed är lika viktigt som god ortnamnssed.

Det menar Lantmäteriets ortnamnssektions

”rymdmotsvarighet” International Astronomical union.

Gränssnittet gick till botten med varför det finns så

många gotländska namn i kosmos.

NamNvård i kosmos »


34 RyMDNAMN

När man studerar universums namn-flora kan man lätt få intrycket av att det råder ett ultraliberalt kaos där ute i mörkret. Eller vad sägs om himlakrop-par med namn som Babbenlarsson, Montypython och Smaklösa? Den sist-nämnda är en asteroid uppkallad efter det gotländska bandet Smaklösa. Trots de populärkulturella och samtidsfärga-de exemplen ovan är namnsättning av rymdobjekt inte alls någon oreglerad röra. Längre. 1919 bildades International

Astronomical union, IAu, just för att bringa ordning. Organisationens mål var att skapa ett gemensamt namnregister för att förenkla arbetet med att identifiera enskilda rymdobjekt oberoende av var i världen man befann sig. Och det be-hövdes verkligen. I början av 1900-talet kunde exempelvis månkratrar bära en mängd olika namn beroende vem man frågade. IAU, som idag består av 11 000 astronomer från 90 länder, har två sär-skilda namngrupper som både namn-ger nya objekt och ser till så att univer-sums nomenklatur inte ballar ur.

Sunt förnuft gällerAstronomer, som upptäckt enskilda ob-jekt, och i vissa fall även privatpersoner är välkomna att ge namnförslag. Men man måste hålla sig till IAU:s regler. Namn på nya stjärnor, dvärgplaneter och asteroider får vara maximalt 16 tecken långa, helst i ett ord. De ska vara lättuttalade på så många språk som möjligt och inte påminna för mycket om befintliga namn, eller för den delen vara anstötliga på något språk. Namn som går att koppla till va-rumärken, religion, politik eller krigfö-ring är inte heller önskvärda, berättar IAU:s generalsekreterare Thierry Mont-merle när Gränssnittet når honom på telefon i Paris.

– Reglerna handlar om sunt förnuft och finns till för att undvika vissa namn. Vi vill att framtida generationer ska vara stolta över vad vi gjort, säger han.

Trots det strikta regelverket finns det ett gäng tvivelaktiga namn bland de cirka 25 000 objekt som hittills namngi-vits. I huvudsak återfinns dessa bland asteroiderna. Det är den enda katego-rin himlakroppar som – på grund av ett nästan oändligt antal och ett förhållan-devis lågt vetenskapligt värde – får upp-kallas efter nu levande personer. Thier-ry Montmerle nämner asteroiden

GOTLÄNDSKA NAMN I RyMDEN

* Lokrume (namngiven efter gotländsk

socken)

* Tofta (namngiven efter gotländsk

socken)

* Babben (efter komikern Babben

Larsson)

* smaklösa (efter det gotländska

rockbandet med samma namn)

POPKuLTuRELLA NAMN I RyMDEN

* Jodiefoster (upptäcktes 1998 och

namngavs efter den amerikanska

skådespelerskan för hennes insatser i

filmen Contact)

* Tomhanks (upptäcktes 1996 och

namngavs efter den amerikanske

skådespelaren för hans insatser i

filmen apollo 13)

* montypython (upptäcktes 1997 av

två astronomer med en förkärlek till

humorgruppen med samma namn)

* mr. spock (inte namngiven efter star

Trek-karaktären, utan efter upptäcka-

rens katt)

»

Professor david dunér vid ett besök på institutionen för astronomi i Lund.

Varje år hanterar två specialgrupper inom IAu ett tusental namnären-den, berättar Thierry montmerle. FOTO: IAu


RyMDNAMN 35

Lancearmstrong, efter den amerikan-ske Tour de France-vinnaren, som se-dan dopingavslöjandet snurrar runt i kosmos som en skamfläck. Montmerle tar också upp månkratern Theophilus som fått sitt namn efter en påve som tros ha varit med och beordrat brän-ningen av biblioteket i Alexandria. Nå-got som Thierry Montmerle blev varse genom ett argt mejl från en upprörd historiker. Och jo. IAU hade slarvat med sin bakgrundskontroll.

– Eftersom reglerna säger att vi inte kan dra tillbaka ett redan fastslaget namn finns det inget vi kan göra åt det i efterhand, säger Thierry Montmerle.

Risk för ”buskistrams”En som tycker att det kan bli lite för mycket buskistrams i det kosmiska namnregistret är David Dunér, profes-sor i idé- och lärdomshistoria vid Lunds universitet:

– Ibland blir det lite löjeväckande när man ger namn efter någon popstjärna eller seriefigur som är populär idag. Men samtidigt finns det fler stjärnor än namn på vår jord. Så jag är lite kluven, säger han.

David Dunér är för övrigt själv indi-rekt representerad i rymden. På må-nens baksida ligger kratern Dunér upp-kallad efter Davids släkting Nils Dunér, svensk astronom och kartritare som levde mellan 1839 och 1914. Kratern Du-nér är bara en av tusentals så kallade eponymer – objekt eller företeelser upp-kallade efter en person – i universum. Denna namngivningstrend hade sin glansperiod under kolonialismen.

¬– Tidigare okända geografiska plat-ser på jorden och i rymden namngavs efter vita västerländska män. Genom de här eponymerna kunde män erövra världen med hjälp av sina namn, säger David Dunér, vars släkting Nils Dunér även fått flera platser uppkallade efter sig på Svalbard.

Eponymtrenden är på väg att klinga av; idag är det inte lika självklart att namnge nyupptäckta himlakroppar ef-ter manliga härskare, vetenskapsmän, kompositörer och uppfinnare från Eu-ropa. För att involvera människor från hela världen startade IAU förra året ett projekt där privatpersoner bjuds in för att ge namnförslag till ett hundratal exoplaneter. Syftet är att ”internationa-lisera” namnsättningen för att få bukt med den västerländska överrepresenta-tionen.

– Vi vill att namnen ska spegla hela vår värld, även Asien, Sydamerika och Afrika, säger Thierry Montmerle.

Gotländska rymdnamnMen hur var det nu med de gotländska rymdnamnen? Bakom namnsättning-en står den pensionerade astronomi-professorn Claes-Ingvar Lagerkvist i Uppsala som under sin karriär både fått ett par kometer uppkallade efter sig och namngivit ett 200-tal asteroider. Efter-som han sedan 1983 är sommarboende på Gotland har flera av hans namngiv-na asteroider och himlakroppar fått gotländskt stuk. Det är därför Babben Larsson och ett flertal gotländska sock-nar förevigats i universum. Och så rockbandet Smaklösa förstås. Men Smaklösa på engelska är ju tasteless – ett namn som förmodligen inte hade gått igenom. Lurade Claes-Ingvar La-gerkvist IAU:s namnkommitté?

– Haha, nej, men jag tror inte att de visste vad ordet betydde på svenska, sä-ger han.

Pelle Sundberg i Smaklösa tycker det känns både roligt och hedrande att hans band odödliggjorts genom sin rymdrepresentation:

– Claes-Ingvar har dessutom försäkrat att asteroiden inte kommer att ramla ned i någons huvud och orsaka skada, vilket ju känns betryggande, säger han.▪

david dunér


36 PORTRÄTT JudiTH sCHaLaNsKy

Judith Schalansky föddes 1980 i dåvarande Östtyskland (DDR). En tid i Berlinmurens skugga och då endast idrottsstjärnor och politiker fick resa utanför landets stängda gränder. I stället för att resa på riktigt fick skolatlasen ”Atlas für jedermann” (Atlas för alla) tjäna som ett substitut. Judith Schalansky beskriver hur hon som barn fascinerad följde konturerna av främmande territorium och avlägsna bergskedjor.

Ur den fascinationen föddes så småningom Atlas över avlägs-na öar – Femtio öar som jag aldrig har besökt och aldrig kommer att besöka, som gavs ut på svenska 2012.

– Min motivation för att skapa den här atlasen var en barnslig tro på att det måste finnas en plats någonstans som är verkligen vacker. Jag hade den här idén om ett utopiskt paradis när jag började mitt ö-projekt. Men efter ett tag var jag chockerad över att alla historier jag grävde upp var så fasansfulla: skeppsvrak, misslyckades expeditioner, fängelsekolonier, erövrare med storhetsvansinne, kannibalism, dråp, mord och förödelse. Det verkar som om avlägsna öar är ganska olämpliga för utopier, säger Judith Schalansky.

Dyster bild av mänsklighetenAtlasen tar med läsaren på en resa till ett antal otillgängliga öar i Arktiska oceanen, Atlanten, Indiska Oceanen, Stilla havet och

Antarktiska oceanen. Judith Schalansky har tillbringat mycket tid med att samla in reseberättelse och dagböcker från sjömän och upptäcktsresare. Merparten av historierna ger en dyster bild av mänskligheten med sina berättelser om tyranni, makt-missbruk, våld och mord.

– Människans vilja att överleva förvandlar oss förr eller senare till ett odjur. Avlägsna öar är stängda och avskilda platser som inte exakt tar fram det bästa i människor. Men ju mer fruktans-värda händelserna är, desto bättre blir berättelsen. Det hade säkert varit underbart om jag hade hittat paradiset som jag först tänkte, men då hade jag kanske inte haft så mycket att skriva om.

Varje ö har ett eget uppslag i boken. Till vänster finns en per-sonlig historia om ön, men också detaljerade avståndsangivel-ser och fakta om när och av vem den ”upptäcktes”. Till höger avbildas ön i skala 1:125 000. Öarna har Judith Schalansky mi-nutiöst ritat av från topografiska kartor och satellitbilder.

Tolkning av verklighetenPå frågan hur hon gjorde urvalet av öarna berättar Judith Scha-lansky att hon började med Pitcairn i Indiska Oceanen. Ön där myteristerna från Bounty gömde sig och där deras ättlingar fortfarande lever.

Hon var på jakt efter paradiset, men i stället uppdagade hon de mest fasanfulla historier om våld, kannibalism, mord och misslyckade expeditioner.Samtidigt är Judith Schalanskys Atlas över 50 avlägsna öar en hyllning till

kartografin och bokkonsten.

UPPTÄcKTSRESARE VID SKRIVboRDET

Text Carina järvenhag Foto susanne schleyer


PORTRÄTT JudiTH sCHaLaNsKy 37

– Jag gick runt den sex meter höga jordgloben på Berlins bib-liotek och hittade Pitcairn. Till slut började jag notera namnen på alla dessa små fläckar av mark som verkade så förlorade i ha-vets väldiga vidder. Påskön som fyller en hel sida bestämde bo-kens format. Större öar än så kunde inte vara med eftersom bo-ken måste vara skalenlig.

Judith Schalansky ser sin atlas som ett kartprojekt men också som poesi. För henne är kartor både vetenskap och konstverk. Med sin uppväxt i forna DDR har hon en sund skepsis till hur ”sanna” kartor verkligen är.

– I vår skolatlas var inte DDR och Västtyskland avbildade på samma uppslag. Senare upptäckte jag att den västtyska atlasen betonade DDR:s tillfälliga karaktär genom streckade gränser och namnet den ”sovjetiska ockupationszonen”. Kartor ger – trots all förmäten objektivitet – ingen avbild av verkligheten, utan en vågad tolkning, säger Judith Schalansky och fortsätter:

–Jag ville göra en bok som inte kunde klassificeras, men som

också kunde skingra den provisoriska och felaktiga distinktion mellan fakta och fiktion, form och innehåll, design, bild och text. I det avseendet är min atlas en hyllning till boken, som fortfarande är den mest sensationella mediet som finns. Med sina ljusblå pärmar, orangefärgade sidor, detaljerade kar-tor och fängslande historier är hennes atlas ett stycke levande bokkonst. ”Atlas till avlägsna platser” utsågs också till 2010 års vackraste bok i Tyskland.

En av Judith Schalanskys egna favoritöar i boken är Camp-bellön för att den ser så perfekt ut med sina fjordar, berg och taggiga kustlinje. Och hennes favorithistoria är kanske den om tyska skattletaren August Gissler som tillbringade 16 år på Ko-kosön i Stilla havet. Tusentals grävda hål senare var allt han hade hittat 30 guldmynt och en handske, men han var fortfa-rande övertygad om att skatten fanns där någonstans.

– Om världen inte hade varit helt upptäckt ännu skulle jag för-modligen ha blivit upptäcktsresare och rest till de mest avlägs-na platser. Nu när nästan hela världen är tillgänglig har jag inget annat val än att stanna hemma och skriva. Den verkliga världen är överskattad. Jag ler alltid när jag går in i en bokhan-del och ser min atlas i avdelningen för resor vid sidan av guide-böcker samt memoarer av äventyrare, världsomseglare och bergsbestigare. ▪

Född 1980 i Greiswald i dåvarande ddr.

Bor i Berlin.

Karriär Författare och formgivare av böcker.

Tidigare böcker Fraktur mon amour om typografi, och

romanen Blau steht dir nicht. På svenska är atlas över

avlägsna öar – Femtio öar som jag aldrig har besökt och

aldrig kommer att besöka och Giraffens hals utgivna av

Peqoud Press.

utmärkelser Giraffens hals har fått deutschen

Buchpreis och Wilhelm-raabe-Literaturpreis, två av

Tysklands mer prestigefulla litteraturpriser. atlas till

avlägsna öar fick utmärkelsen Tysklands vackraste bok

2010.

Det bästa med kartor Kartor, liksom poesi, hjälper oss

att förstå världen som vi lever i – och våga inse att vi alla

ska dö en dag.

– Människans vilja att överleva förvandlar oss förr eller senare till ett odjur. Avlägsna öar är

stängda och avskilda platser som inte exakt tar fram det bästa i människor.


38 TÄVLA OcH VINN!

GEOdATA, ELLER GEOGRAFIsk INFORmATION, ÄR dATA sOm BEskRIVER FöRETEELsER OCH VAR dE FINNs. dET kAN HANdLA Om kARTOR, BILdER, ORTNAmN, OCH ANNAN GRuNdLÄGGANdE GEOGRAFIsk INFORmATION. LANTmÄTERIET kARTLÄGGER sVERIGE

OCH FöRsER sAmHÄLLET mEd GEOdATA sOm ÄR kORREkT OCH AkTuELL. TyVÄRR HJÄLPER dET INTE ALLTId. GEOGRAFI ÄR ETT ÄmNE sOm ÄR uPPLAGT FöR kLAVERTRAmP. HÄR FåR du ETT ANTAL mIssAR FRåN sVERIGE OCH VÄRLdEN, OCH uR I HIsTORIEN.

Om du sVARAR RÄTT På FRåGORNA HAR du CHANs ATT VINNA BIOBILJETTER.

S V A R

skicka in ditt svar till Gränssnittets redaktion: Lantmäteriet, 801 82 Gävlemärk kuvertet med ”Tävling 2/2015”. de tre först öppnade rätta svaren belönas med en två biochekar vardera. Vi vill ha ditt svar senast den 14 augusti.

A D R E S S

Vinnare i tävling, Gränssnittet nr 1/2015martha Henriksson-Witt, Önnerupsvägen 26, 237 91 Bjärred

andreas svärdhagen, Karl Johansvägen 16, 531 92 Lidköping

Joakim Enoksson, Björns väg 10, 740 46 Östervåla

Grattis! Biocheckar kommer med posten.

Det rätta svaret: 1. strömsund/ björn,

2. Öland och Gotland, 3. Grävling

GEoGRAfISKA TAbbAR – TÄVLA ocH VINN!

➊ det var en stor dag i arboga.

1985 firade man att det gått 550 år

sedan sveriges första riksmöte ägt

rum i stan, och själva riksdagen

med dess ledamöter var på plats

för att högtidlighålla. Plats på scen

för kung Carl XVi Gustaf, som med

myndig stämma hälsar välkom-

men...men något blir fel. det går

ett sus genom församlingen, Olof

Palme småler, och silvia viskar i

kungens öra. Var trodde kungen att han var?

➋den här iT-jätten levererade kartor som var så dåliga att de

rekommenderade bilar att köra på flygfältens landningsbanor.

Hongkong låg inte längre i Hongkong, utan på kinesiska

fastlandet. Londons tunnelbanestationer upphörde att existera,

den omstridda ön diayou fanns plötsligt i dubbel

upplaga (en för Kina, en för Japan?). shakespeares födelsestad

stratford-upon-avon försvann, å andra sidan återuppstod

nedlagda racingbanor över hela världen. Vem levererade?

➌ - det är underbart att vara tillbaka i Oregon, sa president

Obama under valkampanjen 2008

- Jag har nu varit i 57 delstater. Jag tror att jag har en kvar.

Hur många delstater har usa?

➍ Tyske Tobi Gütt drömde om värme och köpte biljetter till

sidney på internet, till sig och flickvännen. Han har i efterhand

sagt att han ”kände att något inte stämde” men flög ändå hela

vägen till sidney, montana (köldrekord -44C) i sommarkläder,

inklusive flera byten. Till slut insåg han att ett allvarligt fel

begåtts, och släkt och vänner skramlade till biljetter till rätt

destination. Vart ville Tobi?


KRÖNIKA OrTNamN 39

Trender och nyheter inom geodata är något som ständigt är på tapeten i Gränssnittet och jag vill gärna hänga med i sväng-arna – även ortnamnen är en del av denna värld. Just nu är det ”öppna data” som är en av de stora snackisarna inom vår värld. att öka och bredda användningen av geografisk information är betydelsefullt och som ni har kunnat läsa i tidningen ni just nu håller i era händer är det mycket som händer inom häradet öppna data. Jag vill på ett modest sätt sticka ut näsan och säga att detta inte är något nytt för oss med ansvar för ortnamnen.

Vi har arbetat länge med att tillgängliggöra våra ortnamn för allas användning och det ligger i ortnamnens karaktär att användas öppet av alla – om det inte vore så, hur skulle vi kunna kommunicera effektivt kring platser i vår omvärld? Vi måste alla ständigt använda våra ortnamn i olika sammanhang och ska inte skapa konkurrerande former och stavningar av namnen och då är öppenhet en grundförutsättning för att namnen ska vara lika på kartor, vägskyltar och i annan användning.

En av mina grundbultar är kunskap och medvetenhet och det har jag och namnvårdskonsulenten vid institutet för språk och folkminnen ägnat oss åt att sprida lite extra på senaste tiden. Vi har en utbildningsdag om ortnamn och namnsättning och upplägget har vuxit fram under ett par år och nu funnit en god grund att fungera på. Vi samlar kommuner i olika regioner i landet, nu senast i Karlskrona, och utbildar och diskuterar olika typer av namnfrågor. Jag tror att vi har en mycket bra tanke med utbildningen – att samla kommuner med liknande vardag när det gäller namnfrågor och samverka kring detta intressanta ämne. Vi har ibland lyckats locka med andra myndigheter och organisationer, senast deltog en representant från ett trafikbolag, och det känns särskilt viktigt att få med en så betydelsefull del av samhället – men vi måste jobba mer med just den punkten.

Vi använder ortnamnen på ett självklart och enkelt sätt i många verksamheter inom den kommunala och statliga verksamheten och då krävs en medvetenhet och kunskap kring ortnamnens roll i samhället. Vår utbildning syftar till att ge en bra grund att stå på som namngivare i en kommun eller annan myndighet. men också hur man ska lösa vardagliga frågor när det gäller namngiv-ning i olika situationer. det är inte alltid enkelt att tänka ”rätt” i alla sammanhang och vi tar upp en rad olika sammanhang där det krävs medvetenhet och kunskap. det är många som vill vara med och bestämma om våra ortnamn, men det är få förunnat och det är ingen barnlek!

Att sprida kunskap om namngivningens grunder, ortnamnens roll och betydelse samt den vetenskapliga delen av verksam-heten ger en särskild tillfredsställelse när vi får telefonsamtal av tjänstemän som gått utbildningen och sedan berättar om hur de nyttjat sina nyvunna kunskaper för att lösa kniviga namnproblem i kommunerna. att kunna sätta in våra nyskapade gatu- och kvartersnamn i ett historiskt perspektiv ger en särskild belåtenhet i vardagens slit och kolla gärna in hur Helsingborgs kommun löste namngivningen av ett nyexploaterat område med konamn – namnen blir till poesi och berättar intressanta och levande historier från svunna tider som bär in i en spännande framtid. ▪

annette Torensjö, Lantmäteriets ortnamnsexpert

ATT HITTA RÄTT ÄR LIVsVIkTIGT – OCH VåRA ORTNAmN HJÄLPER Oss ATT GöRA

dET I måNGA sITuATIONER. VI HAR skAPAT ORTNAmN så LåNGT VI kAN

mINNAs OCH dE HAR BERÄTTAT Om PLATsEN, HuR dET sETT uT, Om dEN HAFT

NåGON sÄRskILd FuNkTION ELLER Om dET HAR BOTT NåGON dÄR. ALLT FöR

ATT EFFEkTIVIsERA kOmmuNIkATION mÄNNIskOR EmELLAN.

SVENSKA ORTNAMN

oRTNAMN NATURLIGT ÖPPNA DATA?

Lantmäteriet, 801 82 Gävle, Lantmäterigatan 2 CTELEFON 0771-63 63 63 E-post [email protected] www.lantmäteriet.se

GRÄNSSNITTET

Documents

TERIET KUNSKAPER I oRTNAMN I - Textalkweblisher.textalk.se/lantmateriet/20150609/paper.pdf · HINDREN PÅ VÄGEN MOT ÖPPNA GEODATA TERIET A oRTNAMN I KoSMoS mARTIN OCH sOFIE VILL