i

Ökat digitalt innanförskapföräldre

“Svårtattförklara,menmånganyadörrarharöppnats.”

FörfattareEvaSöderström,BiträdandeProfessorHögskolaniSkövdeJesperHolgersson,LektorHögskolaniSkövdeDatum:2019-06-02Rapportnummer:HS-IIT-TR-19-003

ii

Innehållsförteckning1 INLEDNING.................................................................................................................................12 BAKGRUNDOMDIGITALISERINGENOCHDESSBETYDELSE.....................................22.1 DIGITALISERINGENSUTVECKLING......................................................................................................2

3 VADINNEBÄRDIGITALISERINGFÖRÄLDRE?................................................................34 DIREKTAEFFEKTERFRÅNUTBILDNINGSTILLFÄLLET...............................................64.1 FÖRVÄNTNINGARINNANMERDIGITAL.............................................................................................74.2 BLEVFÖRVÄNTNINGARNAUPPFYLLDA?............................................................................................7

5 FÖRÄNDADSYNPÅDETDIGITALA....................................................................................96 FÖRÄNDRATBETEENDEEFTERUTBILDNINGEN.......................................................116.1 VILJATILLFÖRÄNDRINGDIREKTVIDUTBILDNINGSTILLFÄLLET...............................................116.1.1 Hurlärdudigbästomdigitaliseringochavvem?......................................................126.1.2 Varförtrorduattäldremänniskoroftahamnariettdigitaltutanförskap?..13

7 DISKUSSION............................................................................................................................147.1 MERDIGITALSOMUTBILDNINGSINSATS........................................................................................147.2 GENERELLALÄRDOMAR.....................................................................................................................147.3 FÖRBÄTTRINGSFÖRSLAGAVUTBILDNINGSINSATSEN..................................................................15

REFERENSER..................................................................................................................................16

1

1 InledningUnderlångtidharvilevtiindustrisamhället,menutvecklingenärnupåvägattleda oss in i ett digitalt samhälle. Fibernät byggs ut, digitala tjänster utvecklasochdetfinnsflerochflerkravpåattfaktisktvarauppkoppladförattkunnadeltaiochdranyttaavmångamöjligheteridetdigitalasamhället.Samtidigtriskerarutsattagrupperatthamnautanförutvecklingenomintesärskilda insatsergörsför att öka det vi kallar “det digitala innanförskapet”. En sådan grupp är denäldrebefolkningenisamhället,desomär65årochäldre.Dennarapporthandlaromettiniativtagetförattökamöjlighetenföräldreattbliendelavdetdigitalasamhället.Utgångspunktenärenutbildningsinsatskallad“MerDigital”,utveckladi Vara kommun, och förfinad av Telia Sverige. Denna rapport handlar om närinsatsen Mer Digital genomfördes i Haninge kommun i samverkan med TeliaSverigeochHögskolaniSkövdeochsomgickavstapelnundermajmånad2018.Haninge kommun och Telia ansvarade för genomförande avhuvudarrangemanget,medanHögskolan iSkövdedeltog förattbeforskavilkeneffekt en utbildning av detta slag faktiskt kan få på deltagarnas attityder ochbeteendenrörandedigitaliseringochifalldettaisinturkundebidratillattökadetdigitalainnanförskapetföräldre.Mer Digital i Haninge var organiserat i 15 utbildningstillfällen, med enutbildningsinsats per eftermiddag/kväll à tre timmar.Mellan50-100deltagareper kväll satt uppdelade på ett större antal bord. Varje bord hade 3-4 datorertillgängliga, och deltagarna fick också ta med sin egen digitala utrustning itermeravmobiltelefoner, surfplattorochannat.Vidbordenmedverkadeocksåsammanlagt 50-talet högstadieelever, tillsammans med utbildade handledarefrån kommunen. Konceptet Mer Digital utgjorde grunden för utbildningen. Deyngredeltagarnaochhandledarnavisadedärefter,utifråndeltagarnasbehovochfrågor,hurolikadigitalatjänsterochfunktionerfungerar.Underdetretimmarnabjöds deltagarna även på kaffe och tilltugg. Forskningen kring Mer Digitalutfördespåplatsunderutbildningen.SamtligadeltagarefickenenkätattfyllaiomsinanuvarandeIT-vanorochförväntningarinnanutbildningeninleddes,ochytterligare en enkät om resultat och förmodade förändringar i det digitalabeteendetmot slutet av evenemanget.Denna rapport beskriver resultatet fråndessatvåenkäterdärdehuvudsakligaslutsatsernakansammanfattastill:

• Utbildningsinsatsenvargenerelltmycketuppskattadblanddeltagarna.• Majoriteten av deltagarna upplever att deras initiala förväntningar på

utbildningsinsatsenharmöttsmedråge.• Bilden av vad användning av digital teknik egentligen innebär har

avdramatiserats.• Detfinnsentydigindikationpåattdeltagarnaharflyttatframgränserna

försinadigitalavanor.• Eventuellmotvilja och rädsla för att användadigital teknikharminskat

blanddeltagarna.

2

2 Bakgrundomdigitaliseringenochdessbetydelse

2.1 DigitaliseringensutvecklingUnderlångtidharvilevtiindustrisamhället,menutvecklingenärnupåvägattledaossiniettdigitaltsamhälle.Gränserhållerpåattsuddasut,t.ex.vadgällertid och plats, och den digitala omvandlingen kommer att förändra samhället igrunden. Statens Offentliga Utredningar (SOU 2016:89) beskriver hurdigitaliseringochnyteknikärmotorer idennautveckling,menattdenofta fårgenomslagförstnärandraförutsättningarisamhälletmöjliggördet,ochattdetärjustsådanaförändringarviserhändaruntomkringossnu.Samtidigtskaparförändringarnaoroförattinteallaskahalikamöjligheterattföljamedochvaradelaktiga idendigitalautvecklingen.Tillgången tilldatorer,mobiltelefonerochinternetiSverigeökar.EnligtInternetstyrelseniSverigeharexempelvis98%avSveriges befolkning tillgång till enmobiltelefon, och 93% har dator i hemmet(Davidsson ochThoresson, 2017).Det betyder dock inte att vi kan slappna avochtroattalltärfridochfröjd.Tillgångtillinternetärisiginteengarantförattdigital teknik utnyttjas. Nära 430.000 av den äldre befolkningen i Sverigeanvänder inte internetöverhuvud taget,vilketbetyderattdegårmisteomdedigitalamöjligheternasomfinns(DavidssonochThoresson,2017).Sompåpekasav Ebbers, Jansen och van Deursen (2016) är det i länder med en god ITinfrastruktur mer relevant att titta på kompetens och attityder rörandeanvändningavdigitalteknikäntillgångentilldigitalteknik.Oron för utanförskap var också anledningen till att exempelvis SvenskaStadsnätsföreningen genomförde en studie kring det digitala utanförskapet, isyfte att hitta vad som behöver göras för att minska detsamma (SvenskaStadsnätsföreningen,2016).Enavdegruppersomriskeraratthamnautanförärden äldre delen av befolkningen. Det behövs därför insatser för att motverkadetta, så att de som är 65+ istället hamnar i ett digitalt innanförskap. EnligtSvenska Statsnätsföreningen (2016) finns det fem barriärer som behöverhanterassåattmänniskorintehindrasfrånattdelta idigitalasammanhang:1)bristandekunskap;2)bristandeförmåga;3)bristandemotivation;4)bristandetillgångtill internet;samt5)bristandetillgångtillhårdvara.Detmedförattdetbehövs en samverkan mellan offentlig sektor, näringsliv och akademi för attkunnalösaproblemen.Sammanfattningsvis finns det stora behov av att göra insatser för den äldredelen av befolkningen för att minska det digitala utenförskapet, exempelvis itermer av folkbildning. Det finns såmycket att hitta, lära, underhållas av, ochgörapånätetochförattettintresseskakunnaväckasmåstekunskapenomattdetfinnsatthittaskapas.DavidssonochThoresson(2017)sägertillochmedattomvarfemtepersonsomärnedkoppladärdetförattdeanserteknikenvaraetthinder, då kan mycket göras. Om insatser för att skapa kunskap och visa påmöjlighetergörs,dåkanmångaavdemsomhotasavutanförskapiställethängapåidetdigitalainnanförskapet.

3

3 Vadinnebärdigitaliseringföräldre?Utbildningsinsatsen i Haninge för invånare 65+ var anordnad för hjälpadeltagarnaattblimerdigitalaochpåsåsättpåverkadetdigitalainnanförskapetipositivriktning.Förattkunnabedömavilkeneffektochbetydelseinsatsenhadefick deltagarna besvara en kort enkät i början av evenemanget rörandedeltagarnas nuvarande digitala vanor och inställning till digital teknik.Digitaliseringansesimångafallvarasynonymtmedteknikochanvändningenavteknik och att vara uppkopplad, för att exempelvis kunna utföra ärenden ochkommaikontaktmedsåvälandramänniskorsommedmyndigheter.Denförstafråganideninledandeenkätenbehandladepåvilketsättdeltagarnatror att digitalisering kan vara bra för democh vad som får dem intresserade(figur 1). 45%anser att det är ettmåste att kunna ”hängamed” i den senasteutvecklingen vad gäller både teknik och samhälle (”Nödvändigt att följa medutvecklingen”, ”Läramig grundläggande funktionermed tanke på bland annatsamhället.”).

Figur1:Hurdigitaliseringenkanvarabraföräldre

Att få kunskapoch förmågor i att användanya tjänsteroch appar är ett annatstortområdesomdigitaliseringenkanbidramedenligt31%avdeltagarna(”Lättatt ta fram information, sköta betalningar, skicka information till vänner”, ”Attbetalaräkningarochpratamedbarnbarnen”,”Attutförabankärendenochsparafoton”). Möjligheten att kommunicera med omvärlden på olika sätt nämndesvidare av 10% (”Kommuniceramed varandra”, ”Då kan jag kommuniceramedfleraochtaredapåmer”).Övrigakategoriervarnågotmindre,mentypisktvaratt vardagen blir enklare (”Att förenkla vardagen”), och att digitaliseringmöjliggörsjälvständighet(”Jagvillläramigdetjagbehöverförattinteminabarnskabehövafixaalltförmig,varaoberoende”).Digitalisering ses dock inte enbart som ett positivt fenomen, utan det finnsnackdelarochuppfattningaromnackdelar.Deltagarna fickdärförockså fråganpåvilketsättdigitaliseringenkanvaramindrebraellervadsomgörattdeblirointresserade. Svarsbilden är mångfacetterad vad gäller potentiella nackdelar(sefigur2).Medan19%intetyckerattnågotärsvårtmeddigitaliseringenfinns

4

ändåfleraområdenatttittapå.Denstörstakategorinär(31%),kanskeinteheltotippat, att digitalisering anses som svårt och problematiskt att hantera (”Detverkarsvårtmedallaknappar”,”Svårtattfattaallatureridatavärlden”,”Trorattdetärsvårt”).

Figur2:Hurdigitaliseringenkanvaramindrebra

Oro för säkerhet är en relativt vanligt nämnd faktor (12%, ”Komma ihåglösenord”, ”Bedrägerier”, ”Viss osäkerhet när det gäller att handla på nätet”),liksom teknikstrul på 10% (”När datorn trasslar och jag inte har tillgång tillhjälp”,”Närdethakaruppsig.”).Mångatyckerocksåattdetdigitalatarmyckettid(”Detärtidsödande”)ochiblandocksåattdetärmindrepersonligt(”Tapparden ’riktiga’kontaktenmedmänniskor”).Fleraäldre (5%)kännerocksåattdeblir påtvingade digitalisering utan att ha ett eget val (”Allting går ut pådigitalisering, man måste följa med även fast man är gammal”, ”Tvång! Villbestämma själv om och när. Idag blir man tvungen av både myndigheter ochaffäreratthaendator”).Förattkunnahanteraochåstadkommaettminskatdigitaltutanförskapbehöverdetfinnasenförståelseförvadsomärsvårtmeddigitalisering.Deltagarnafickfrågan om vad som upplevs som svårt (se figur 3). Fyra större kategorierframkom:

1. Kunskapsbrist (19%, ”Kan så lite”, ”Okunskap helt enkelt. Har ej haftnågonattfråga”,”Attdenständigtförändrasochattdengörmigosäker”);

2. Snabb utveckling (19%, ”Att hinnamed i utvecklingen som pensionär”,”Utvecklingenhargåttförfort,ingetärsjälvklartochlångtifrånlogisktidatorernasvärld”);

3. Tekniken(14%,”Olikafelpådatorochinternet”,”Nyteknik,nyauttryck,sitterinteiryggmärgen”,”Närdetintefungerar”);

4. Osäkerhetoch rädsla (13%, ”Räddatt göra fel”, ”Osäkerhet, rädd förattgörafelochförstöranågot”,”Jagärräddföratttryckapåfelknappar.Vadhänderdå?Harjaggjortnågottokigt?”)

Mindrepersonligt

3%

Svårt31%

Säkerhet12%

Teknik/teknikstrul

10%

Tidstjuv9%

Generations-fråga1%

Påtvingat5%

Förmycketval1%

Ingenting19%

Vetej9%

Påvilketsättärdigitaliseringenmindrebra?

5

Figur3:Upplevdasvårighetermeddigitalisering

10%anserocksåattALLTärsvårt,medan9%lyfterframattspråketärenstordel idethela.Detkanrörasigsåvälomengelskatermersommerteknisktoch”digitalt” språk (”Det kan t.ex. vara en mängd uttryck”, ”Bland annat alla nyatermer”, ”Allanya termerochsymboler”).Flera lyfter framminnesproblem,attkommaihågdetmanharlärtsig(”Jagharsvårtmedmittminne”,”Kommaihåglösenord”),liksomävenhärattdetärengenerationsfråga,attålderochuppväxtspelarin(”Attmanstartarfrånnoll”,”Nyttförengammalman85år”).För att kunnahanteraochminskadigitalt utanförskapärdet vidareviktigt attvetavadsompåverkaranvändningenavdigitalisering, såväl i termeravsådanman praktiskt kan göra digitalt (figur 4), som de som tillhandahåller det ellerpåverkarpåannatvis(figur###).Figur4visarpåenstorbreddavfaktorersompåverkaranvändningenavdigitaliseringochdigitalteknik.

Figur4:Påverkaranvändningavdigitalisering

Kunskaps-brist19%

Snabbutveckling19%

Kommaigång7%

Osäkerhet/rädsla13%

Tekniken14%

Generations-fråga2%

Språk9%

Tidstjuv1%

Allt10%

Ingenting3%

Vetej3%

Vadärsvårtmeddigitalisering?

(Bristpå)Kunskap25%

Teknik10%

Tjänster33%

Enkelhet9%

Nyfikenhet7%

Tidsåtgång3%

Utvecklingen8%

Kommunikation5%

Vadpåverkardinanvändningavdigitalisering?

6

Tillgängligatjänsterärenstorfaktor(33%,(”Attkunnabetalaräkningar”,”SVTPlay,googla,tidningar,hemsidor”,”Intrycketavattmanmåsteanvändadigitalatjänsterochattdetförutsättsattallakan”).Kunskap,ellerbristenpådensamma,ärenannanfaktorsompåverkaranvändningen(25%,”Lärasigmerochkännasigmersäker”,”Allting,merakunskap”,”Storamöjligheter,deärobegränsade”).Någramindrekategorierinkluderar

• Tekniken(10%,”Mobil,dator”,”Minegentrögadator,mobiltbredband”)• Enkelheten (9%, ”Det blir förstås lättare att betala fakturor”, ”Om det

förenklarförmig”)• Utvecklingen (8%, ”Nödvändigheten att hänga med i utvecklingen,

nyfikenhet”, ”Jaguppleverattallt fgler tjänsterdigitaliseras.Nödvändigtatthängamediutvecklingenavdigitalatjänster”)

Intressantattnoteraärattdenegnanyfikenheten(7%)påverkaranammandetavdigitalisering,samtidigtsomtidsåtgångenfördetkansessomnegativt(3%),ochmöjligheternatillkommunikation(5%).Vilka som påverkar användningen av digitalisering spänner också över någraolikakategorier, där samhället i stort (34%)ochprivataorganisationer (25%)dominerar(”Samhälletsomkräverattmanskaanvändadigitalatjänster”,”Helasamhället påverkar”, ”Bank, nätbutiker, söka information”). Av mer enskildapersongrupper kommer vänner högt (12%), tätt följt av barn (10%), anhörigagenerellt(9%),samtyngre(9%,yngreinnefattarsåvälegnabarnbarnsomandrayngrepersonerisammagenerationsintervall).

Figur5:Påverkaranvändningavdigitalisering

4 DirektaeffekterfrånutbildningstillfälletDeltagarna fick som avslutning till utbildningstillfället fylla i en uppföljandeenkät rörande hur de upplevde utbildningstillfället. Totalt fanns femövergripande frågeställningar: 1) Har dina förväntningar på aktivitetenuppfyllts?2)Hardinsynpådetdigitalaförändratsochisåfallhur?3)Kommerdugöranågotannorlunda framövernärdetgällerdetdigitalaoch i så fall vadochhur?4)Hurlärdudigbästochmestomdigitaliseringochdigitalatjänster,

Privataorganisationer

25%

Samhället34%

Make/maka1%

Barn10%

Yngre9%

Vänner12%

Anhöriga9%

Vilkapåverkardinanvändningavdigitalisering?

7

ochavvilkalärdudig?,samt5)Varförtrorduattäldremänniskoroftahamnariettdigitaltutanförskap?Vibörjardockmeddensista fråganpåförstaenkäten,somundersöktevilkaförväntningardeltagarnahadepåevenemanget.

4.1 FörväntningarinnanMerDigitalInnan utbildningen startade var sista frågan till deltagarna vilka förväntningarde hade inför evenemanget (figur 6). En klarmajoritet (80%) ville helt enkeltlärasigmeromsåväldator/mobilsomomdigitalatjänster(”Läramigvardagligdigitalisering”,”Merakunskap”,”Attbli liteklokare”).Flerauppleversigosäkrapåomdeklararatttatillsigdet“nya”(9%).Någracitatsomvisarpådettaär:“Hoppasattjagkanläramignågot”,“Attläramiglitemer,störresäkerhet”,samt“Attjagskablimersäkerpåproblemensomuppstår”.

Figur6:Förväntningarpåutbildningen

Några väntade sig intemycket från dagen (4%)medan andra inte visste vilkaförväntningar de hade (3%). Sammantaget var det 4% (2+2) som antingenväntadesigattdetskullebliroligt,ellerattdehademyckethögaförväntningar(”Stora”,”Hoppfull,roligt”).

4.2 Blevförväntningarnauppfyllda?Enklarmajoritetavdeltagarna(93%)ärgenerelltnöjdamedutbildningstillfälletoch att de fått ut minst det de förväntade sig från utbildningstillfället (sefigurerna7och8).

Roligt2%

Lärasig80%

Högaförväntningar

2%

Blisäkrare9%

Vetej3%

Intemycket4%

Vilkaförväntningarhardupådagensaktivitet?

8

Figur6:Uppfylldaförväntningar?

Många uttrycker inte såmycketmer än ”Jättebra”, ”Bra”, och ”Uppfyllt väldigtmycket”menandraomdömenärmermålanderörandevadutbildningstillfälletmynnatutifördempersonligen(”Trevligt.JagharlärtmigattsemorgonnyheterpåolikaTV-program”,”Telefonenfungeradedåligt,hjälpavTelia”).Handledaresochungdomarsroll lyfts fram,därelevernabeskrivssomkunniga, lyhördaochhar rent generellt setts som ett positivt inslag av deltagarna. Uttalanden som”Det har varit givande. Mycket duktig handledare”, “Bra! Kunniga och trevligahandledare”, ”Elevernavar fantastiskaochkundesvarapånästanallt”och ”Avhärliga ungdomar som har varit väldigt tillmötesgående” exemplifierarupplevelsen av att samspelet och relationenmellan handledare, utbildare ochdeltagare fungerat på ett tillfredställande sätt. Deltagarna som samlades vidbordenunderutbildningsdagarnahade inte träffats förut,mentillsammanssågde att de kunde lära av varandra och öka inkluderingen med gemensammakrafter.

Figur7:Uppfyllnadavförväntningar

Inteuppfyllts7%

Ganskatillmycketbra

93%

Uppfylldaförväntningar?

Överförväntan18%

Ja64%

Ganska11%

Nej6%

Vetej1%

Hardinaförväntningarpåaktivitetenuppfyllts?

9

Deltagarna poängterar även att utbildningstillfället verkligen har gett tydligasvarpådefrågorsomdeltagarnaeventuellthaftmedsigtillutbildningstillfälletvilketkanses i följandeuttalanden:”Har lärtmig litesom jag intekunde”, ”Jagficksvarpådefrågorjaghade”och”Ja,jagharfåttbracoachning”.Givetvisfinnsdetävendeltagaresomintevarnöjdamedutbildningen,dockvardessasomsagtiklarminoritet.Vissaharheltsonikasvarat”nej”påfråganvilketinte ger något större utrymme för någon djupare analys. Dock har andradeltagare lämnat mer information angående varför de inte är nöjda medutbildningstillfället.Vissauttryckerenbesvikelseöverattdeintefickhamedsigegnaenheterpåannanplattform.DetsomnämnsäriPadsochMac-datorersominte kunnat användas under utbildningstillfället vilket gjort att vissa deltagareinte fått svar på de frågor de eventuellt haft med sig till utbildningstillfället.Någrauttryckteocksåattinformationeninförevenemangetbrastdådeintevarmedvetnaomattdeskullehamedsigegnafrågor(”Tyvärrinte.Troddekursenskullepresenteras i enannan formochatt vi skullebliundervisade som förr itidenochattviskullefåställafrågortill föreläsaren.Jagvarinteallsförbereddpåattviskullehaftfrågormedoss.Manvetintetillräckligtmycketförattkunnaställavettigafrågor”).En annan faktor som påverkat vissa deltagare är den situation i vilkenutbildningen genomförs. Vissa deltagare tycker attmiljön har varit ”högljudd”och att det varit svårt att dela dator med en annan deltagare vilket i sin turpåverkat koncentration och möjligheter till en effektiv utbildningsinsats.Deltagareharkommittillutbildningenmedredanregistreradekontonetc.menutan vetskap om lösenord och andra grundläggande uppgifter. Frågor rörandeattåterskapalösenordochdiverseinloggningarkanheltenkeltintegenomförasutan kod-dosor och grundläggande kontouppgifter vilket inte alltid varituppenbartfördeltagarna.

5 FörändadsynpådetdigitalaMånga deltagare (64%) upplever att synen på användningen av digital teknikförändrats tilldetbättreefterutbildningstillfället(se figur8).Rentgenerelltärdet uppenbart att för många deltagare har deras synsätt på digitalisering pånågot sätt förändrats, ofta till ettmer positivt hållmen i vissa fall åt detmernegativahållet.Vissadeltagareuppgerävenattderas synsätt inteändratsalls,vilket i vissa fall innebär att de redan innan haft en positiv inställning tilldigitaliseringmedandetiandrafallinnebärdetmotsatta:“Synenärdensammamenjagharlärtmigmycketnytt”,“Nejinteförändrats.FortfarandetyckerjagattKRÄVSattmanhängermedochallakan inte” samt “Minsynär intenämnvärtförändrad.Detkrävsarbeteochåterarbete”.

10

Figur8:Förändradsynpåanvändningenavdigitalteknik

Tyvärr är det många som uppger att de inte upplever någon förändrad synkortfattadeisinasvarvilketgörattdetärsvårtattmeridetaljfåinsynivarfördeinteupplevernågonförändring(mångadeltagaresvararheltenkelt”nej”ochingetmer).Ennågotmerdetaljeradbildavsvarenpresenterasifigur9.

Figur9:Förändringarisynenpådetdigitala

Av de mer positiva omdömena går det att observera olika aspekter som lyftsfram. En sådan aspekt är en generell avdramatisering av digitalisering somföreteelse och att mycket digital teknik inte upplevs som speciellt svår atthantera:“Nuvågarjagtrycka,göringetomdetblirfel”,“Attdetinteärsåsvårtoch farligt”, och “Merkunskapkanske fårmigatt användadatornmer”.Likasålyfterdeltagarnainsiktenomattanvändningavdigitalaverktygärenribbamanmåste ta sigöverochattdenendavägendit är att arbetaochöva.Uttalandensom: ”Tror jagvågarprovameranu”beskriver insiktenomviktenavatt tasigigenom en första fas som kan upplevas som komplicerad och krånglig för attsedan förbättras. Vissa deltagare uttrycker även att de insett att de behöverinvesterainydigitalteknikoftastiformavnyhårdvara:“Köpanybärbardator”och“Ja,inserattdetärdagsattbygamingamladatorfrån2009”.

Tilldetbättre64%

Nej/vetej36%

Hardinsynpådetdigitalaändrats?

Ja56%

Lite8%

Nej34%

Vetej2%

Hardinsynpådetdigitalaförändrats?

11

6 FörändratbeteendeefterutbildningenGivetdenförändradesynenpådigitaliseringochITärdettydligtattmångaavdemedverkande avser att börja använda digitala hjälpmedel i en högreutsträckningoch för flerändanmålänvadsomskett innan.Somredan till vissdelpåtalatsharbenägenhetenatttestadigitalteknikocholikaapplikationerökatblanddeltagarnavilkettillvissdelantasberopåatträdslaförbådeteknikochinformationssäkerhet minskat på grund av ökade kunskaper och en allmäntstörreinsiktivaddigitaliseringinnebärrentkonkretförindividen.

6.1 ViljatillförändringdirektvidutbildningstillfälletTotalt sett är utbildningstillfället en tydlig indikator på att synen på digitalteknikanvändning åtminstone på kort sikt förändrats för de medverkandedeltagarna då 78% svarande menar att de kommer göra saker annorlundaframövernärdetgällerdigitalteknikanvändning(sefigur10).

Figur10:Förändrabeteendeefterutbildningen

Mångadeltagareuppgerattdekommergörasakerannorlunda,dockärdetinteallasomärspecifikagällandevaddeavserattgöraannorlunda.Mångapåpekardock att de ska arbeta vidare med de kunskaper de fått med sig frånutbildningstillfälletsom:”Nej,förutomattanvbändamobilenmer”,”Jagkommerdefinitivt börja använda Skype”, och ”Fortsätter som förut och försöker hängamed”.Enmerdetaljeradbildavsvarenpresenterasifigur11.

Figur11:Förändratbeteendeefterutbildningen

Nej/Vetej22%

Ja78%

Kommerduändrabeteendedigitalt?

Kanske73%

Nej6%

Vetej17%

4%

Kommerdugöranågotannorlundaframöverdigitalt?

12

6.1.1 Hurlärdudigbästomdigitaliseringochavvem?Merpartenavdeltagarnalyfterframviktenavattlärasigomdigitalateknikviaolikavarianteravsocialanätverk.Denklartvanligastevägentillkunskapärattsjälvsittaochpröva(71%,”Egenträning”,”Testa,prova,våga”,”Genomattsjälvanvändadatornochsöka”).Betydelsenavindividuellhjälpärocksåpoängteradisvaren(11%,”Närnågonvisar”, ”Någon lugnpersonsomjagkan frågaomochom igen tills jag fattarpåmitt sätt”), samtidigtsomkurser (10%)kommer tättdärefter(”Kommunenanordnarutbildning”,”Avlärare”).Möjlighetenattkunnaställafrågor(7%)ärocksåbetydelsefull,därdenmanfrågarkanvariera(”Frågarandrasomkanmer”,”Frågabarnbarn”,”Prövasjälvochfråga”).

Figur12:Översikt:Hurlärdudigbästomdigitalisering?

Av vem de lär sig bäst är i huvudsak familjerelationer där yngre generationerbistårdenäldregenerationenmedkunskaper(figur13).Oftahandlardettaombarnbarnellerandraursammageneration(”Barnbarn”,”Ungamänniskormenejsläkt.Deharintetålamodmedengammalfarmor”,”Vadjagharfåttredapåidagärguldvärt.Denungemansomhjälptossidagärdetbästasomharhänt”).Tättföljt på ungdomarna kommer de egna barnen (29%, ”Barnen”, ”Avmina barn,mendeharsåbråttomattförklara”),följtavvänner(17%).

Figur13:Avvemlärdudigbästomdigitalisering?

Provasjälv71%

Fråga7%

(Individuell)Hjälp11%

Kurser10%

Jobb1%

Hurlärdudigbästomdigitalisering?

Kunniga5%

Barn29%

Vänner17%

Barnbarn/ungdomar36%

Anhöriga10%

Media1%

Vetej2%

Avvemlärdudigbästomdigitalisering?

13

Övriga anhöriga kommer sedan, vilken inkluderar såväl make/maka sommergenerellauttalanden(10%,”Minmanlärbra,mentyckerjagärtjatig”,”Minfru”)Det finns även en potentiell risk för utanförskap när äldre med låggrundläggandekompetensnivåsomsaknarettsocialtnätverkiformavanhöriga.Medtankepåattsåmångaavdeltagarnanämnernågonformavanhörigrelationsomfrämstakanal tillkunskapärdetviktigtatt integlömmabortde individersom intehar sammaenkla tillgång till rådgivning.Det finnshelt enkelt inte enenkelkanaltillnågonattfrågaomdetskullebehövas.

6.1.2 Varförtrorduattäldremänniskoroftahamnariettdigitaltutanförskap?Deltagarnassynpåhurdigitaltutanförskapskapatshandlarfrämstombristpåkunskap, rädsla samt att äldre känner att ny teknik introducerats snabbt isamhälletochattäldreavolikaskälintevaritendelavdennaintroduktion(figur14). Dock finns det grundläggande skillnader till en mer generell attityd tillsamhällelig förändring som spelar stor roll när deltagarnas syn på digitaltutanförskapdiskuteras.

Figur14:Orsakertilldigitaltutanförskapföräldre

Äldrekänneroftaattde intekan tillräckligt,menocksåattdet saknasbristpåhjälpattfå(28%,”Bristpåhjälp.Aldrigvaritikontaktmeddatahanteringinnanpensionenutanhamnarienheltfrämmandevärld”,,”Mycketattlära–minnet”,”Pga okunskap och ingen att fråga”). Kunskapsbrister tillsammansmed rädslastår för mer än hälften av de upplevda orsakerna till digitalt utanförskap.Rädslan(27%)hindraroch försvårar föräldreattdelta idetdigitalasamhället(”Rädda”,Rädsla föratt göra felochkonsekvensernaommangördet”, ”Räddaför att prova något nytt”). Om olika insatser på något sätt kanminska digitalrädsla är detta ett första steg mot en mer digitaliserad äldre befolkning. Omrädslankvarstårkännsdetmycketsvårtattnåframmenomdigitalteknikkanavdramatiseras ökar chanserna betydligt för fortsatta framgångsrikautbildningsinsatser.Detär tydligtattmöjligheteratt testaochkännapådigitalteknikundervarsamhandledningdärallaformeravfrågorkanbesvarasärdenenskiltstörstaframgångsfaktornförattminskadigitaltutanförskap.

Generations-fråga15%

Rädsla27%

Bristpåkunskap/hjälp28%

Ointresse13%

Ekonomi4%

Tillgång5%

Skeptiska1%

Språk2%

Fysiskahinder3%

Vetej2%

Varförutanförskap?

14

Fleralyfterframattmångaäldreinteärintresseradeavdetnyaochdetisigärett hinder för att ta till sig digitaliseringen (”13%, ”Ointresse”, ”Vi känner intebehovetdirekt.Detmestaklararmanändå(harklaratändå)”).Densistastörrekategorin är en tydligt uttalad generationsskillnad som förklaring påutanförskapsrisken(”Generationsfråga”,”Viharintehaftdatorersenvivarungasom dagens ungdomar”, ”Ett nytt samhälle. Äldre är uppväxta under’analogtiden’ och har svårtmed koder och lösenord eller är lite skeptiskamotförändringar”).Dessutomfinnsnågramindrekategorier,somtillgångtillteknik(dator ochmobil), skepticismmot det nya, språk (datorspråk och engelskan),ekonomi (dyr teknik), samt fysiskahinder (reumatism i fingrar,dålig syn, etc).De somutvecklar teknikochprogramvarorochapparbör tahänsyn till äldresibland nedsatta fysiska förmågor i utformningen av digital teknik och digitalatjänster,förattsäkerställaattsåmångasommöjligtfårchansenatttatillsigden.

7 Diskussion

7.1 MerDigitalsomutbildningsinsatsUtifrånundersökningenkanviseattutbildningsinsatsenMerDigitalharhaftentydligpåverkanpådeltagarnasattityderochpåderasbeteendenrörandedigitalteknikanvändning.UtbildningsinsatseniHaningekommunförinvånare65+varanordnadförattökadetdigitalainnanförskapetochhjälpadeltagarnaattblimerdigitala. Kan vi säga att den har lyckatsmeddetta?Med tanke på det positivagensvar vi sett under utbildningen och de faktiska förändringarna i bådebeteendeochattitydertilldigitaliseringenochdigitalteknikärsvaretettabsolutja.SvenskaStadsnätsföreningen(2016)identifieradefembarriärersomkanhindramänniskorfrånattdeltagaidigitalasammanhang:bristandekunskap,bristandeförmåga, bristande motivation, bristande tillgång till Internet, samt bristandetillgång till hårdvara. Utbildningsinsatser som Mer Digital har verkat för atthantera främst de första tre, då deltagarna enligt egen utsago fått merkunskaper,mer insikt och inspiration att deltaga, samt ökad förmåga att göradetsamma. Även tillgång till teknik och internet har funnitsmed på ett hörn iinsatsen,dåTeliaspersonalfannstillgängligaförattdiskuteradettaomintressefanns. Denna studie har visat att utbildningsinsatser som Mer Digital ger entydlig effekt på äldremänniskorsmöjligheter att fåmer kunskap och intresse.Detblirviktigdeliattskapaetthållbartsamhällepåsikt.

7.2 GenerellalärdomarSamhället förändras med digitaliseringen, ibland utan att konsekvenserna avinsatsernaäralltförtydliga.Detmedförettkravpåattmottagarenkanbehärskatekniken,ochnärdenkunskapenintefinnsförsvårardetförflerattkunnadeltaisamhälletsolikaaktiviteter.Erbjudandenfrånt.ex.COOPellerICAkommerocksåoftadigitalt,ochom inte tillgången till lämpligadigitalaplattformar finns,ellerom inte kunskapen som behövs för att kunna nyttja erbjudandena finns, dåskapasenojämlikhetisamhället.

15

FlerasomansågsigvanavidanvändningavdigitalteknikharocksåuttrycktattITärmerkompliceratidagänförut,vilketgördetsvårareävenfördematthängamedihursakerochtingäruppbyggdaochvarfördebehövergöradetdemåsteförattsakerskahända.Ettexempelärattdatorerförroftavarförinställdamedallaprogramsombehövdes,medananvändarnaidagförväntas installeraapparochprogramsjälva,liksomgöradeinställningarsombehövsidesamma.Detärlångtifrånallasomhardenkunskapen,särskiltinteblanddeäldre.Ettexempelärnotifieringarfrånappar,därmångasaknarkunskaperihurdekanstängasaveller justeras.Omdedärförfårmånga“pling” i telefonenkonstantriskerardennya tekniken att istället orsaka stress, vilket minskar lusten att använda detdigitala. Här är det också relevant att nämna utformningen av tekniken, bådevadgällerstorlekpåskärmochstorlekpåknappar.Fleradeltagarenämndeattdenlillastorlekenpåbådadessapåverkarderasmöjlighetattanvändatekniken,exempelvisfördemsomlideravstelaleder.Vadgällerstorlekenpåskärmenkandetdelsberopåattdeintekangörainställningarförattökafontstorlek,ellerattdåligsyngördetsvårtattanvändasmåskärmargenerellt.Många äldre upplever svårigheter i att hänga med i den snabba tekniska ochdigitalautvecklingen.Deuttryckerbehovetavtidochattkunnafåhjälp.Förattkunnautvecklaetthållbartsamhälledärsåmångaäldresommöjligtkandeltaidigitalaaktiviteterochföreteelserbehöverutbildningarochstödutvecklassomtarhänsyntilldetta.Exempelvisbehövermångaäldresittanerilugnochroochkunnafråganågonomdetsomäraktuelltförjustdem.Detbehöverintehandlaom enskild hjälp, utan ettmindre socialt sammanhang (som grupperna underMerDigital)ärocksåviktigt.

7.3 FörbättringsförslagavutbildningsinsatsenI framtida insatser kan det också vara värt att se över kompetensen hoshandledarna, då upplevelsen är att de inte besatt mycket mer kunskaper ändeltagarna.Dettakantillvissdelsessomenfördeldådeltagarnainserattdeinteärsjälvaomattsaknadigitalakunskaper.Dockkandetantasattgrundläggandekunskaperomdigitalteknikanvändningborgarförmerkvalitativinformationtilldeltagarna.Omkunskapenskakunnaökasärdetviktigtattdenfinnsdär,ävenomdetpersonligamötetochtidensomkanägnasåtdeltagarnapåutbildningarsomdennaiprincipärmervärdänkunskapenivissalägen.Resultatet av denna undersökning kan utgöra en grund för översyn avutbildningarnas innehåll. Exempelvis kan de nackdelar deltagarna ser kunnainspirera kommande utbildningar så att rädslorna kan minskas ytterligaregenomatt kunskapenomhurde bör agera ökar. Förberedelser för problementillsammansmedettfokuspåmöjlighetergerdeltagarnastoramöjlighetertillattförbliiettdigitaltinnanförskap.Kommande kommuner som planerar liknande utbildningsinsatser bör även iförväg analysera möjligheterna till eventuella fortsatta utbildningsinsatser dådet vid ett flertal tillfällen efterfrågades i direkt anslutning tillutbildningstillfället. Att i förväg ha en konkret handlingsplan för fortsattaaktiviteter tillsammans med olika intresseorganisationer, exempelvis PRO och

16

SeniorNet,kommersannoliktgeannubättrelångsiktigaeffekter.I mångt och mycket är det deltagarnas initiala intresse för att medverka iutbildningen som kan sägas styra utgången av utbildningen. Det kan antas attdensomväljerattanmälasigochfaktiskttarsigtidattmedverkaiutbildningenocksåhar ett grundläggande intresse för att lära sigmer omdigital teknik.Deindividersomväljerattintemedverkailiknandeutbildningsinsatserpågrundavbristandeintresseochliknandekommeroavsetttillvägagångssättvarasvåraattnåuttill.

ReferenserDavidsson, P. & Thoresson, A. (2017), Svenskarna och internet 2017:Undersökningomsvenskarnasinternetvanor,InternetstiftelseniSverigeEbbers,W.E.,Jansen,M.G.M.&vanNDeursen,A.J.A.M.(2016),Impactofthedigitaldivideone-government:Expandingfromchannelchoicetochannelusage.GovernmentInformationQuarterly,33,685-692.SOU 2016:89 (2016), För digitalisering i tiden, Digitaliseringskommissionen,Statens Offentliga Utredningar, Slutbetänkande, Stockholm, Sverige, ISBN 978-91-38-24540-8Sourbati, M. (2009), ‘It could be useful, but not for me at themoment’: olderpeople, internetaccessande-publicserviceprovision.NewMedia&Society,11,1083-1100.SvenskaStadsnätsföreningen(2016),Enstudieomdigitaltutanförskap,UmeconpåuppdragavSvenskaStadsnätsföreningen